Ladda ner hela tidningen som pdf
#2 2011 Människopuder homoerotikens beskyddare Katastrofal katastrofhjälp på resa genom ett queert usa Första flatfilmen sen fucking åmål med robert fux på grönbete jakten på spermasyskon harry + draco TEMA asyl ett rättsosäkert spel Första gången? Eller ett år sen sist? Testa dig under Pride! Ett samarbEtE mEllan lafa, Posithiva GruPPEn, rfsl, rfsl stockholm, rfsl unGdom, skum – stockholms skolors unGdomsmottaGninG, smittskydd stockholm och vEnhälsan. Första Gången- KomUt helsida #4-PRINT.indd 1 2011-06-08 11.52 8 11.52 Tema: ASYL Experterna kallar det lotteri. Kom Ut granskar den rättsosäkra asylprocessen. Det stora lotteriet 10 När rätt blir fel 16 KRÖNIKA: Är det vi som behöver hjälp nu? 18 novell: Landet utanför 20 Ledare och medverkande 4 KOMPOTT 6 Homoerotikens beskyddare Tempen på Rio Limericktävlingen avgjord! Katharina Nuttalls festivaltips Kön ska väck Spermasyskon sökes 39 26 KNEP & KNAS 45 Mest för barn RFSL-DELEN 47 LEDARE: Christian Antoni Möllerop Bryt tabu om äldre och sex Möt Manitza Håfström - årets aktivist Året var 1998 Interndebatt: Hur kan det bli bättre? KORRESPONDENS 22 LANDET: Haiti Nödhjälpen som stjälpte BILDREPORTAGE 26 Molly Landreth – En queer Americana KULTUR 34 KRÖNIKA: På grönbete J.K. Rowlings rån mot fansen Första flatfilmen på 13 år SEX MED KOM UT 41 Knip som knep Fråga Suzann 22 35 REBS DAGBOK 43 Spegellös reflektion 16 KOM UT #2 2011 3 bild jimmy eriksson »Folk kastade sten och förföljde mig på gatorna. Samtidigt var jag inte trygg hemma. Min äldre bror hatade mig.« ledare Kom UT Livets lotteri Att mötas av myndighetspersoner som har noll koll på vad det innebär att leva som bög i Kampala, Uganda, men som trots detta sitter med hela din framtid i sina händer. Att möta handläggare som tror att svenska ambassadrapporter är en tillräcklig källa för att avgöra om just ditt land är säkert att återvända till för dig, transperson som förskjutits av din familj. Att bemötas med skepsis efter att du sent omsider vågat berätta för din handläggare om din homosexualitet. Kan du verkligen vara trovärdig, du som dröjde så länge med att berätta? I detta nummer möter du Saima, Jimmy och Marlene. Flyktingar vars mod att träda fram och öppet berätta sina historier är beundransvärt. De representerar många fall av asylsökande hbt-personer i den rättsosäkra svenska asylapparaten. En molande känsla i magen gör sig påmind varje dag. Ett hopp som väcks av en inhibition, men brutalt släcks av ett slutgiltigt besked om avvisning. Fattat på ibland undermåliga grunder. Det har konstaterats i rapporter som Migrationsverket själv har beställt. Faktum är att i det svenska asyllotteriet är det upp till enskilda beslutsfattare vem som får stanna och vem som tvingas tillbaka. Handläggare på Migrationsverket går emot verkets egna riktlinjer. För det finns rättsliga ställningstaganden som säger att det inte ska spela någon roll att en asylsökande kommit ut sent i processen. Ändå anges fortfarande detta som skäl till minskad trovärdighet, och i förlängningen avvisning. Migrationsverkets generaldirektör svär sig fri, liksom Tobias Billström, ansvarig minister. Lagarna är det inget fel på, det är alla överens om. Det är i tillämpningen det brister. Och fram tills att Migrationsverkets alla asylhandläggare genomgått de hittills frivilliga hbt-utbildningarna, lär det inte bli någon större skillnad. Det är dags att förstå att för att kunna bedöma hbt-personers asylskäl krävs tillförlitlig, uppdaterad landkunskap, en förståelse för hbt-personers specifika villkor och handläggare som följer sin egen myndighets riktlinjer. Karin Lenke & Malin Nord medarbetare Gunilla Kinn Journalist bosatt i Harlem, New York. Hon hamnade i Haiti av en slump när republiken fyllde 200 år 2004, och har varit där sju gånger – fångad av alla stories samt av haitisk konst och musik. ZAIRA PERDIGON Har gått från husfotograf till bildredaktör. Gillar lindy hop, bad och att snacka pedagogik, men mest av allt att inte göra någonting alls. Vill ligga raklång på vattnet och spana upp mot sommarhimlen. Oskar ODJURET Laurin Frilansillustratör och notorisk samlare av tuschpennor, snygga konstböcker och tidningar. Tillbringar sommaren i parken dubbelvikt över teckningar, får därför den brunaste nacken i stan. Matilda Lindquist Kryssar mellan parallella verkligheter som annonssäljare, student och timvikarie på Viking Line. Drömmer just nu om havsbad, masteruppsats och att återfödas som krukväxt i Tiina Rosenbergs arbetsrum. Adress: Box 350, 101 26 Stockholm E-post: [email protected] Tel : 08–501 629 00 Webb: tidningenkomut.se Följ oss på: twitter.com/komutred Gilla oss på: facebook.com/tidningenkomut Kom Ut är redaktionellt oberoende och ges ut av RFSL. Ansvarig utgivare: Karin Lenke, [email protected] Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl (föräldraledig) Redaktör: Malin Nord (vik.), [email protected] Bildredaktör: Zaira Perdigon, [email protected] Omslag: Jimmy Eriksson Repro: Jeanette Andersson Form: Zoopeople Layout: Daniel Fagge Fagerström Korrektur: Anna Knöfel Magnusson Medverkande Kom Ut #2 2011: Anna Dahlqvist Anna Giertz Anna Knöfel Magnusson Bitte Andersson Diana Mulinari Emil Åkerö Erik Heggestad Gunilla Kinn Ida Måwe Jimmy Eriksson Kai Bergendal Katrin Bienzle Arruda Klara Lundholm Lars Jonsson Molly Landreth Oskar Odjuret Laurin Reb Kerstinsdotter Robert Fux Suzann Larsdotter Trifa Shakely Ulrika Stahre Annonser: Matilda Lindquist [email protected] 0729 20 75 48 Kom Ut finns även som taltidning. Kontakta [email protected] för information och ett gratis smakprov. Prenumeration: Privatperson 200 kr, övriga 240 kr Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro 377-2969. Ange namn och adress. RFSL-medlemmar får tidningen hem i brevlådan. Upplaga: 19 000 ex. ISSN 0280-8528 Tryckeri: Norra Skåne Offset Papper: G-print 100 g 4 KOM UT #2 2011 KomU KomUt helsida.indd 1 2011-05-27 14.45 KOMPOTT Self Portrait, 1985 © Robert Mapplethorpe Foundation homoerotikens beskyddare I slutet av 1970-talet hängde Robert Mapplethorpe med sina vänner Patti Smith, Andy Warhol och Grace Jones, och knäppte en och annan bild som kom att bli ikonisk. Samtidigt plåtade han sig och sina bögkompisar i olika s/m-lekar. Särskilt omtalad är bilden där han penetrerar sig själv med en oxpiska. I backspegeln förfärades en del över att bilderna – som tagits innan upptäckten av hivviruset – var en realtidsdokumentation av »pestspridning«. Tempen på Rio Text & bild: Katrin Bienzle Arruda Jandira Queiroz, 35. Aktiv i det globala forumet Sexuality Policy Watch. Hur är läget i Rio de Janeiro? – Rio är en utmärkt stad för homosexuella killar, full av uteställen och aktiviteter. För lesbiska ser det tyvärr annorlunda ut. Jag skulle våga påstå att det inte finns ett enda ställe specifikt för lesbiska. 6 KOM UT #2 2011 Att Mapplethorpe själv dog i aids, bidrog till fler stigmatiserande attityder till hans konstnärskap. Till och med efter sin död, vid 43 års ålder, 1989, fick han sina bilder censurerade. Mest känd är han kanske för sina homoerotiska porträtt av nakna män med atletiska kroppar. Att många av männen var svarta och avbildades anonyma, utan några visuella ledtrådar om tid och rum, likt antika statyer, har lett till diskussioner om hans fetishering av svarta mäns kroppar. Ett annat känt motiv är blommor, vars ståndare ofta stod i fokus. När nu Fotografiska ställer ut över 200 bilder är det möjligt att för första gången på svensk mark få en heltäckande bild av ett av 1900-talets allra mest betydande konstnärskap. Utställningen Robert Mapplethorpe, an extensive retrospective pågår mellan 17 juni och 2 oktober, på Fotografiska i Stockholm. Anledningen är förstås macho-kulturen och att män har mer pengar än kvinnor. Kvinnor har i allmänhet större ansvar för familjen, även homosexuella kvinnor. Vilken är den viktigaste hbtfrågan nu? – Den strafflöshet som råder för hatbrott och diskriminering mot hbt-personer. Som det ser ut i dag utreds sällan hatbrott riktade mot hbt-personer. Samtidigt ökar de, enligt statistiken. Vad är det bästa med karnevalen i Rio de Janeiro? – Den fungerar lite som en frizon för många, det mesta är til�låtet. Skillnaden är kanske speciellt stor för travestis som under karnevalen utses till sambadrottningar och får positiv uppmärksamhet, det skulle man önska höll i sig under resterande delen av året. Joarez Morais, 47. Ordförande för karnevalsgruppen Banda das Quengas. Viktigaste hbt-frågan just nu? – För mig är det viktigaste just nu att diskrimineringsskydd för I Kom Ut 1/2011 efterlyste vi queera limericks, efter att ha konstaterat att ordvitsen fortfarande dras med allvarlig heteronormativitet. På tidningenkomut.se har bidragen strömmat in. Det är tydligt att det funnits ett uppdämt behov av att skapa putslustig, queer ordkonst. Eftersom heteronormativitetens dominans i och med detta äntligen är över i limerickbranschen, presenterar vi: Världens bästa limerickar: Hultsfredsfestivalen, Hultsfred 14-16 juli Ett starkt minne jag har är när jag spelade där 2004 eller 2005 med artisten Ane Brun. Samma kväll spelade ett av mina favoritband Radiohead. Känslan av att få stå mitt i folkhavet och höra pianointrot till låten Pyramid Song fick mig att vråla rakt ut JAAA! Vi sov senare i sovsäck i lastutrymmet på en van. Jag spelar den 14 juli på Hultsfred och fyller år samma dag. Det ska bli så himla kul! tog cirka 12 timmar eftersom vi stannade vid varje loppisskylt vi såg. Vi fyllde upp bilen med grejer vi hittade längs vägarna och kom lyckliga hem till Stockholm. En fin roadtrip helt enkelt! Kom Ut passar på att även rekommendera Queertopiafestivalen, som i år äger rum 18-21 augusti i Norberg. Storsjöyran, Östersund 28-30 juli Jag spelar den 28 juli och ser mycket fram emot att även få uppleva elektronika-akten Niki & The Dove som spelar samma kväll som jag. Pridefestivalen, Stockholm 1-7 augusti Pridefestivalen gillar jag och rekommenderar varmt. Stolt uppträder jag den 5 augusti på den fina scenen i Kungsträdgården. En späd liten dam från Bordeaux är blyg och står helst i en vrå. Hon har blommor på kjolen och bränns lätt i solen – men nog fan är hon flata ändå! /Katarina Öyafestivalen, Oslo 9-13 augusti När jag spelade där för några år sedan, hängde jag innan vår konsert backstage med en ganska så cool, lite äldre amerikansk kvinna som senare visade sig vara Sonic Youths frontfigur och basist Kim Gordon. Helt chockad blev jag inbjuden att se Sonic Youths konsert från scenen tillsammans med bandets familjer, det var ett maKim Gordon giskt ögonblick! En räddhågsen flata från Klinte hon ville men vågade inte Men när hon till slut ändå våga’ kom ut gick det fantastiskt geschwint se! /Annamaria Bauer En queer person uti Vrå, var på klubb och blev nödgad att gå, på damtoalett, där gjorde hen ett, och på herrarnas gjorde hen två. /Peter Palotai Vinnarna har fått varsitt ex av RFSL:s jubileumsbok Över regnbågen i brevlådan. homosexuella och transpersoner införs och att hbt-personer inkluderas i diskrimineringslagstiftningen. Är Brasilien ett bra land för hbt-personer? – Trots att en stor procent av befolkningen i Rio de Janeiro är homosexuella och travestis, saknas grundläg- Festivalsommar med Katharina Nuttall rockstjärnans bästa tips! bild sara mac key bild Creative Commons LIMERICKTÄVLINGEN AVGJORD! Malmöfestivalen, Malmö 19-26 augusti Jag spelade där 2005 och ett fint minne jag har är att hemresan från Malmö på en söndag gande tolerans och respekt. Hbt-personer är inte bara en minoritet utan syns så gott som aldrig på högre uppsatta poster inom företag eller inom politiken. Detta förändras, men alldeles för långsamt. Magaly Penélope, 52. Transformativ skådis och krönt till Drottning Banda das Quengas. Vilken är den viktigaste hbtfrågan just nu? – Generellt är det viktigaste Katharina Nuttall, artist och producent. Aktuell: med nya, tredje skivan Turn Me On. Född: i Drammen, Norge, älskar Stockholm, Sverige. Gillar: bra TV-serier och den kompromisslösa och uttrycksfulla sångerskan Nina Simone. Vill: åka på roadtrip och bila genom hela USA. Bästa Prideminne: när jag själv spelade på festivalen 2008. En fin konsert och fantastisk kväll. naturligtvis ökad respekt. Sedan finns det mer specifika behov, många transpersoner tycker till exempel att det viktigaste just nu är att id-handlingarna stämmer överens med individens egen uppfattning om sitt kön. Vad drömmer du om? – Min dröm är en bättre uppväxt för unga homosexuella och transpersoner, olik den värld jag växte upp i. Jag drömmer om en värld där det för varje år, för varje generation blir lite lättare för de unga att våga vara det eller »den« de är. KOM UT #2 2011 7 KOMPOTT kön ska VÄCK På kongressen i Malmö tidigare i år, beslutade Feministiskt initiativ att lägga ett förslag om att avskaffa juridiskt kön. Kom Ut ställde några frågor till talespersonen Sissela Nordling Blanco. Varför vill ni avskaffa juridiskt kön? – Vi vill att det tillsätts en statlig utredning som tittar på möjligheterna att avskaffa juridiska kön. Idag sker en registrering av kön som inte speglar verklighetens många olika sätt att göra kön på. Hela den här uppdelningen i två kön som förväntas medföra vissa egenskaper, att man ser ut på ett visst sätt och är varandras motsatser är väldigt begränsande och det är ett problem att staten är med och legitimerar det. Men om det inte går att dela in i kön, hur ska då orättvisor kunna synliggöras? – Det går att kartlägga och undersöka ojämlikhet på andra sätt än genom automatisk anslutning till ett juridiskt kön. Tanken med en utredning är att undersöka vilka möjligheter »Jag tycker att det är rätt att Bamse informerar om allting.« /Ola Andréasson VD:n för Bamseförlaget är oförstående till kritiken mot samarbetet mellan världens starkaste björn och myndigheten 8 KOM UT #2 2011 som avvisar ensamkommande flyktingbarn. Specialtidningen »Bamse, Mim och Meles« som förlaget gjort på uppdrag av Bild Jonas Göthner som finns för att lösa de sakerna på andra vis. I slutändan är den stora frågan om det finns politisk vilja för att ta itu med diskriminering eller inte. I den ideala världen, vad spelar kön för roll? – I den ideala världen tänker jag mig att kön är något som något man förhåller sig till på ett icke-dogmatiskt sätt. Man får bekänna sig till ett kön om man vill, och till vilket kön man vill. Alla har rätt till skydd från diskriminering på grund av andras uppfattningar om kön, men ett kön är inget som tvingas på en. Migrationsverket sände chockvågor genom seriefigurens vuxna fanskara. 70- och 80-talister enades i sin avsky mot Bamses politrukartade kursändring. Kom Ut håller ändå med VD Ola Andréasson om att Bamse gott kunde informera ännu mer. Ett bra ämne är hur hbtpersoners flyktingskäl bedöms på oklara grunder av handläggare som inte följer verkets egna riktlinjer. Läs mer på sida 16. Kom Ut hurrar! För Pakistans högsta domstol som har beslutat att ge transpersoner möjlighet att kryssa i en egen könskategori, i vissa offentliga dokument. Till dessa hör de nationella id-korten. Detta ska ses i ljuset av att den största gruppen transpersoner i Pakistan, hijras, ofta lever i ett extremt socialt och ekonomiskt utanförskap. BILD Björn Larsson Rosvall Maria med dottern Linnea, som kommit till med donerad sperma på Storkkliniken i Köpenhamn. match maker Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian Seed Siblings, ett matchningsregister för barn som kommit till genom spermadonation från danska spermabanker. Varför finns Seed Siblings? – En del barn som blivit till med spermadonation är nyfikna på sitt genetiska ursprung, det visar vetenskapliga studier. Därför har vi startat ett matchningsregister där barn från donatorer i danska spermabanker kan hitta varandra. De flesta föräldrar och barn blir medlemmar i sådana här register för att de är nyfikna. »Liknar mina halvsyskon mig till utseende och personlighet?« är den vanligaste frågan. Det låter som att det handlar mycket om att hitta genetiska halvsyskon, går det även att få kontakt med donatorn? – Vid behov kan man också söka kontakt med spermadonatorn. Även donatorerna själva vill ibland veta att barnen mår bra och anmäler sig då till ett matchningsregister. I den studie som gjorts av anonyma donatorers erfarenhet ansåg samtliga att de fått en positiv upplevelse av kontakten med barnen som de gett upphov till. Är det så viktigt att veta var den där spermien kom ifrån? – Jag startade Seed Siblings efter att ha tagit del av forskning där donatorbarn själva berättar hur de tänker kring matchningsregister. Men en del föräldrar kan värja sig emot tanken att deras barn har ett genetiskt ursprung i en donator. Det är till exempel sant att nästan 90 procent av de par som fått barn i Sverige med spermadonation, enligt en studie från slutet av 1990-talet, väljer att inte berätta för sina barn om deras ursprung. Dessa heteropar vill – till vilket pris som helst – dölja ursprunget till »den där spermien«. – Enligt forskningen har barn till lesbiska par en mer öppen relation till sin icke-genetiska förälder och vågar berätta om sökandet efter halvsyskon. Vad behöver man för att kunna få reda på sin donator eller sina genetiska halvsyskon? – Den som vill bli medlem i Scandinavian Seed Siblings eller bara har frågor kan kontakta oss på mejladressen [email protected]. Donatorbarn eller deras föräldrar kan bli medlemmar om sperman som använts kommer från en dansk sädbank – de största heter Cryos International och Nordic Cryo Bank (även kallad European Sperm Bank). Donatorbarn under 18 år behöver målsmans underskrift. För att bli medlem bör du veta det så kallade donatornumret – en identifikationskod som varje donator får på de danska sädbankerna. Är du osäker på donatornummer och spermabankens namn, fråga kliniken där inseminationen eller IVF:en ägde rum. Se även www.seedsibling.org. Seed Siblings har medlemmar i Danmark, Sverige, England, Tyskland och Australien. ÖPPEN FÖR FÖRSLAG www.mp.se/pride Vi är öppna för dina förslag – vilket Sverige vill du ha 2025? Miljöpartiet är mitt uppe i en partiprogramsrevidering. Vi vill att du tycker till om vår politik och om vad som är viktigt för ett Sverige 2025. Du berättar, vi lyssnar. Bekväma soffor är en bra start för samhällsförbättring. i MILJÖPARTIETs TÄLT : Öppet videobås – Partistyrelsen har gjort det, våra medlemmar har gjort det. Inför kameran kan du berätta vilket Sverige du vill ha år 2025. Öppen barnomsorg – Skötbord, mikro för barnmat och vattenkokare. Öppen scen – Visa vad du går för! rad i Delta i Miljöpartiets egen maske egorierna paraden – fina priser att vinna i kat rvast!, djä t!, grönast!, skönast!, modernas glammigast! & mossigast! det stora lotter¡et TEMA ASYL Sveriges förmåga att ge skydd till förföljda hbt-personer är starkt begränsad. Migrationsverket saknar kunskap att bedöma flyktingskäl och experter ifrågasätter rättssäkerheten. Möt Jimmy, Marlene och Saima som alla väntar på besked om de får stanna eller tvingas återvända till hot och förföljelse. Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe Bild Jimmy Eriksson 10 KOM UT #2 2011 SAIMA: JAG Flydde övergrepp från polis och släkt I Pakistan är jag en känd dragqueen. Jag uppträdde tre gånger i veckan och hade många fans. Det finns en miljon pakistanier som lever som jag men vi är inte accepterade som människor. Jag har blivit misshandlad av polisen flera gånger. En gång blev jag våldtagen av ett gäng poliser. De klippte av mitt hår och rakade bort mina ögonbryn. Jag är gift och har tre barn. Min fru och jag har ingen kärleksrelation, utan är goda vänner. Äktenskapet var en bra lösning eftersom hon ville komma undan ett arrangerat äktenskap med en äldre man. Flykten till Sverige är en lång historia. Min pappa är död men hans familj kan inte acceptera att jag är en dragqueen. De, som är muslimer, kan inte heller acceptera att jag är kristen. När vi var på besök i deras by låste de in hela min familj. De våldtog mig och min fru. De tog med min elvaårige son ut och sedan hörde jag tre skott. De dödade honom. Vi lyckade fly från byn. Jag betalade en flyktingsmugglare och kom till Sverige för snart ett år sedan. Först fick jag avslag från Migrationsverket men mitt juridiska ombud ansåg att underlaget var för dåligt och Migrationsverket gav henne rätt. Nu har de gjort en ny intervju med mig och snart får jag veta om jag får stanna i Sverige. Min familj är i Kashmir och väntar på mitt besked. I Pakistan kommer vi aldrig att vara säkra. Där finns ingen som skyddar oss. Saima eller Muhammad Yaqoob hoppas kunna genomgå ett könsbyte i Sverige. Hon har alltid känt sig som en flicka. I Pakistan tillhör hon en grupp som kallas hijras. Hijras är födda som män men lever könsöverskridande på olika sätt. KOM UT #2 2011 11 TEMA ASYL R ättssäkerheten för hbt-flyktingar kan liknas vid ett lotteri. Avslagen från både Migrationsverket och migrationsdomstolarna visar prov på inskränkthet och okunnighet, säger Stig-Åke Petersson. Sedan 1970-talet har han arbetat frivilligt för RFSL med hbt-personer som flytt till Sverige. På den tiden var det homosexuella män från Spanien och Grekland som kom hit. Idag är många hbt-flyktingar män från Mellanöstern och de senaste åren har kvinnor från afrikanska länder varit en stadigt växande grupp. Anna Lindblad är jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och har drivit flera fall med hbt-flyktingar de senaste åren. Hon uttrycker sig mer försiktigt än Stig-Åke Petersson men det råder ingen tvekan om att även hon ser brister i rättssäkerheten för hbt-personer. – Många av dem som vi tycker har fått felaktiga beslut är just hbt-personer. Ibland får man en känsla av att Migrationsverket betraktar sexualitet som en privatsak. Tankesättet har inte hunnit ikapp lagen, resonerar hon. Det är en lång eftersläpning. Före 1997 gavs uppehållstillstånd för hbt-personer på humanitära grunder. Men för fjorton år sedan ändrades utlänningslagen och förföljelse på grund av sexuell läggning blev ett asylskäl i Sverige. 2006 blev det en del av flyktingdefinitionen. Det förs inte någon statistik över ansökningar om uppehållstillstånd utifrån sexuell läggning men Stig-Åke Peterson får kännedom om ungefär 50 till 60 fall varje år. Enligt honom är det mycket få som får stanna och de senaste åren har det blivit svårare. – Flyktingstatusen ger ett starkt skydd. Det är inte lagen som är problemet, utan til�lämpningen, säger han. Iran är ett av de exempel som Stig-Åke Petersson lyfter fram. Migrationsverket har i avslag skrivit att de iranska beviskraven för homosexuella handlingar är såpass stränga att risken att dömas är mycket liten. – Det krävs fyra vittnen, ett erkännande som upprepas fyra gånger och sedan ska domaren döma utifrån sitt sunda förnuft – men vi vet att det förekommer tortyr i Iran och domarna hämtas inte sällan från det konservativa prästerskapet, säger Stig-Åke Petersson. 12 KOM UT #2 2011 Juristen Anna Lindblad konstaterar att Migrationsverkets personal ofta har en alltför ytlig kunskap om situationen för hbtpersoner i olika länder. Pakistanska Muhammad Yaqoobs fall (se Saima sidan 11), som Anna Lindblad arbetar med, är ett exempel. – Jag begärde att domstolen skulle återförvisa ärendet till Migrationsverket för att det var för dåligt utrett. De höll med om det. Det var uppenbart att handläggaren inte hade någon kunskap om livet som transperson i Pakistan. Han hade aldrig hört talas om begreppet »hijras« och det räcker med att googla på det ordet för att få en massa information. Hon är också kritisk till Migrationsverkets alltför försiktiga intervjuer med hbt-personer. Det finns en rädsla för att ställa personliga frågor, menar hon, en rädsla som kan vara förödande. – Man måste lära sig att utreda även det som uppfattas som personligt. Det kan vara svårt att ställa ingående frågor om sexualitet men det måste göras i de här fallen. Alexandra Segenstedt, som är jurist på Röda Korset, konstaterar att svensk flyktingpolitik kan beskrivas som generös ur ett jämförande internationellt perspektiv men det betyder inte att det inte finns brister i de bedömningar som görs: – Det kan handla om just genusrelaterad förföljelse där vi till exempel har sett att man felaktigt hänvisar till att den asylsökande kan få skydd av myndigheter i hemlandet, säger hon. Att det finns brister i Migrationsverkets hantering av hbt-fall är ingen hemlighet. 2009 och 2010 genomförde Migrationsverket projektet Beyond Borders med syfte att förbättra personalens hbt-kompetens. Våren 2010 kom två rapporter som Migrations- verket beställt från externa konsulter inom ramen för Beyond Borders. Kritiken mot Migrationsverket är skarp. Dan Eliasson är chef för Migrationsverket. Hans beskrivning av Migrationsverkets förmåga att hantera hbt-fall ser i korthet ut så här: Rapporterna från 2010 visade på kunskapsluckor och det är bekymmersamt men i grund och botten är systemet rättssäkert. Och med Beyond Borders är Migrationsverket på väg att bli, eller kanske redan är, den myndighet med bäst hbt-kompetens i Sverige. Dan Eliasson berättar att fler utbildningsinsatser inom hbt-området planeras. När Beyond Borders avslutades 2010 hade cirka 600 av de drygt 3000 personer som arbetar på Migrationsverket gått en hbt-utbildning, som var frivillig. Av asylprövningens personal var det ungefär en fjärdedel som tog chansen. – Alla kan inte vara experter på allt. Därför tvingar vi inte personalen att vara med på alla kurser. Men ledningen har deltagit, säger Dan Eliasson. Utbildningarna fortgår, men enligt uppgift blir de regelmässigt inställda på grund av för få anmälningar. Carlos Dìaz är en av dem från RFSL som utbildar Migrationsverkets personal: – När jag inleder en utbildning får gruppen berätta om sina förväntningar på dagen. De flesta har själva valt att gå utbildningen, de tycker att frågor om kön och sexualitet är både intressanta och angelägna för deras yrke. Det får mig indirekt att tänka på alla andra som aldrig har anmält sig. En sak som kritiserades i Beyond Bordersrapporterna var det underlag som används för att bedöma hbt-personers asylskäl. In- »Det finns en rädsla för att ställa personliga frågor, en rädsla som kan vara förödande.« JIMMY: JAG Outades i media Jag är från Uganda och var där en av landets få öppna hbtpersoner. I oktober 2009 kom jag till Sverige i samband med ett utbytesprojekt via RFSL. Bara några veckor innan hade ett nytt lagförslag presenterats i vårt parlament. Som homosexuell i Uganda har jag många gånger utsatts för trakasserier av både allmänhet och polis. Jag har blivit uthängd med namn och bostadsort i media och kallats för en av landets »top homosexuals«. Med det nya lagförslaget skulle situationen förvärras avsevärt. Därför bestämde jag mig för att stanna i Sverige. Jag har varit här i snart 1,5 år och fortfarande inte fått något beslut om uppehållstillstånd av Migrationsverket. Det har varit mycket strul med handläggarna. Jag tycker att det är väldigt jobbigt att vänta. Det är svårt att leva i ovisshet, att inte veta vad som händer i morgon. Min tillvaro har löst sig bra här och jag känner stort stöd från den svenska hbt-rörelsen. Jag bor hos en familj, lär mig svenska och jobbar. Samtidigt sms:ar jag varje dag med min mamma i Uganda. Hon är en väldigt viktig person i mitt liv. Mamma tycker att jag gjorde rätt som stannade i Sverige med tanke på omständigheterna. Jag är övertygad om att sådana som jag en dag kommer bli accepterade i Uganda, även om det inte blir i morgon eller under min livstid. Strax innan denna tidnings pressläggning fick Jimmy besked om att han fått asyl och får stanna i Sverige. Ett och ett halvt års väntan är över. KOM UT #2 2011 13 TEMA ASYL formation om situationen i olika länder finns samlad i en databas. I rapporten beskrivs den utifrån ett hbt-perspektiv som »oklar«, och får kritik för att den bygger på »ett fåtal icke balanserade och ofta ouppdaterade källor.« – Landinformationen är inte en bibel, inget facit. Det är den enskilda berättelsen som står i centrum. Handläggarna ska bedöma om historien är trovärdig, säger Dan Eliasson. Kärnan i ett beviljande kan något förenklat beskrivas så här: en trovärdig berättelse som visar att den asylsökande hyser en välgrundad fruktan för förföljelse. Bedömningen ska vara framåtsyftande. Vi ska värdera sannolikheten för att en person kommer att utsättas för förföljelse om hon eller han återvänder. En lättare misshandel ger till exempel inte självklart rätt till skydd säger Dan Eliasson. Men det måste vara svårt att bedöma trovärdigheten och hur välgrundad fruktan är utan kunskap om situationen i landet. Både Stig-Åke Petersson och Anna Lindblad ger exempel på hur avgörande det är med just en djupare kännedom om läget i olika länder. Fallet med östafrikanska Silvia väcker ytterligare tvivel kring landkunskap. Hon hade blivit utsatt för hot och trakasserier av privatpersoner under en längre tid innan hon flydde till Sverige. I hennes hemland straffas homosexualitet med upp till 15 års fängelse. Ändå anser Migrationsverket att hon, eftersom hon hittills inte haft problem med myndigheterna i landet, bör söka skydd där – hos en myndighet som alltså står för en kriminalisering av hennes sexualitet. Silvia har idag blivit avvisad i alla instanser, inklusive Migrationsöverdomstolen. Vi har gott om exempel att diskutera men Migrationsverkets chef kommenterar inte enskilda fall. Generellt säger han – redan efter en minuts intervju – att det inte finns några problem med rättssäkerheten för hbtflyktingar. Han tar upp att Migrationsverkets beslut sällan ändras i nästa instans, migrationsdomstolen. Samtidigt kritiserar han migrationsdomstolarna och säger att de brister i hbt-kompetens. Utifrån den kritiken är det faktum att migrationsdomstolarna oftast går på Migrationsverkets linje uppenbarligen ingen garanti för rättssäkerheten när det gäller hbt-personer. Migrationsdomstolarna sorterar under 14 KOM UT #2 2011 »Migrationsverket anser att hon ska söka skydd hos en myndighet som kriminaliserar hennes sexualitet.« Förvaltningsrätten. Dit kan den som fått avslag vända sig för att överklaga Migrationsverkets beslut. Peter Enander är chefsrådman på Förvaltningsrättens migrationsenhet i Stockholm. Han svarar på Eliassons kritik: – Vi utbildar regelbundet vår personal inom olika områden. Senast i höstas gick några personer Röda korsets kurs om genus och asylrätt. Han konstaterar att domarna är generalister, som dömer i många olika sorters mål. Men verkar inte särskilt oroad över att det skulle råda en kompetensbrist inom hbt-området som påverkar rättssäkerheten i besluten. – Tanken är att vi ska kunna rätta till bristerna i Migrationsverkets bedömningar. Däremot inte sagt att domstolen lyckas till hundra procent, men vi gör ett ärligt försök, säger Peter Enander. Vi går ett steg till och söker det politiska ansvaret. På Rosenbad tar den moderata migrationsministern Tobias Billström emot. Han beskriver rättssäkerheten för hbt-flyktingar som »ganska hög« men säger att han inte är nöjd med sakernas tillstånd idag. – Det finns ingenting som inte kan bli bättre. Hade jag tyckt det hade jag inte gett Migrationsverket i uppgift att förbättra sig på detta område. I varje regleringsbrev till verket har jag gett dem i uppgift att utbilda personalen i hbt-frågor. På frågan om Dan Eliassons kritik mot migrationsdomstolarnas kompetens bollar Billström tillbaka ansvaret till Migrationsverket. – Jag kan ha förståelse för Dan Eliassons synpunkter, men jag tror ändå att den bästa medicinen är att försöka se till att så mycket som möjligt kommer fram redan i första stadiet. Har inte hbt-flyktingen fått hjälp att berätta där, så kommer uppgifterna att viktas lättare och lättare. Och då får vi ingen förändring. Migrationsministern vill själv helst prata om hur mycket regeringen satsat på hbt-frågorna – inte minst när det gäller flyktingfrågan. Som öppet bisexuell har han deltagit i riksdagens hbt-nätverk. Han konstaterar att det är kunskapsunderskottet inom svensk offentlig förvaltning som är roten till att hbt-personer blir felaktigt behandlade. På asylområdet är det inte lagstiftningen som är problemet, utan beteendet och kompetensen hos ansvariga myndigheter. Han tycker att Migrationsverket arbetar i rätt riktning. – Beyond Borders genererade två externa konsultrapporter, vilket faktiskt är ganska ovanligt inom svensk statsförvaltning. Men det är inte förrän jag sett nästa återrapport, som täcker åren 2006-2010, som jag är beredd att dra några slutsatser om hur vi går vidare, säger Tobias Billström. Juristen Anna Lindblad är positiv till utbildningsinsatserna men har ännu så länge inte märkt av någon förändring. – För tio år sedan satsade man på att utveckla kompetensen kring barn, sedan var det kvinnor och på båda de områdena har det blivit bättre. Nu sker förhoppningsvis detsamma för hbt-personer. Det finns definitivt mycket att bli bättre på. Silvia heter egentligen något annat. Anna Dahlqvist och Ida Måwe är frilansjournalister, med stort intresse för hbt- och asylfrågor. De har tidigare uppmärksammat ämnet, senast i Ordfront magasin (1/2011). På nästa uppslag: Läs om hur handläggarna går emot Migrationsverkets rättsliga riktlinjer. MARLENE: Folk kastade sten Jag kommer från Bisjkek, huvudstaden i Kirgizistan. Redan som liten drogs jag till smycken och lekte bara med flickor. Min mamma reagerade inte över det då. Med tiden blev det dock ett problem. Familjen sa till mig att bli normal och ta på mig byxor. Men jag kan inte förändra mitt inre. Förra året förvärrades den politiska situationen i vårt land. Det gjorde att stämningen blev fientligare mot hbt-personer. Jag är utbildad tandläkarassistent, men fick inga jobb. Folk kastade sten och förföljde mig på gatorna. Samtidigt var jag inte trygg hemma. Min äldre bror hatade mig. Vid ett tillfälle skadade han mig med kniv. Till slut kunde jag varken gå ut eller vara hemma. Jag kunde inte andas fritt. Det var min bögkompis som hjälpte mig med flygbiljetten. Jag kände till Sverige sedan tidigare. Som tonåring lyssnade jag på Roxette och Ace of Base. Jag hade läst att Sverige var det första landet i världen som skyddade transsexuellas rättigheter. När jag kom hit förra året tyckte jag naturen var så vacker och människorna så vänliga. Och vilken frihet att kunna ha på sig vad som helst! I Kirgizistan kunde jag inte få visum till Sverige, utan bara till Litauen. Migrationsverket vill därför inte pröva mitt ärende, utan menar att asylansökan måste ske i Litauen. (Enligt Dublinförordningen ska Marlenes fall prövas i Litauen, eftersom det var hennes första ankomstland inom EU. Det spelar ingen roll att förföljelse på grund av sexuell läggning eller könsidentitet inte är ett asylskäl i Litauen.) Men om jag åker dit är jag säker på att jag hamnar i fängelse. Att återvända till Kirgizistan är inte heller något alternativ. Där är jag helt skyddslös. Marlene Ryskulov är 29 år och transsexuell från Kirgizistan. Hon drömmer om att en dag leva ett helt normalt liv i ett land som accepterar henne, att ha ett jobb och kanske en familj. KOM UT #2 2011 15 TEMA ASYL när rätt blir fel Handläggarna följer inte Migrationsverkets egna riktlinjer för hur hbt-flyktingars asylskäl ska bedömas. Istället för rättssäkerhet möts flyktingar av raljerande utlåtanden. Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe Bild Bitte Andersson De senaste åren har Migrationsverket kommit med tre rättsliga ställningstaganden som gäller hbt-flyktingar. Tanken är att de ska vara bindande för personalen. Men så fungerar det inte. Kom Ut:s granskning visar att handläggarna går emot de egna riktlinjerna. 16 KOM UT #2 2011 Första ställningstagandet kom 2009 och handlar om situationer där hbt-personer kommer ut sent i asylprocessen. Det slår fast att tidpunkten inte ska påverka Migrationsverkets bedömning. Ändå har det fortsatt att ha betydelse. I ett fall från 2010 fick en irakisk man avslag på sin asylansökan på grund av den sena informationen om hans sexuella läggning. I motiveringen står att »... det är märkligt i sammanhanget att du efter att ha vistats i Sverige i cirka nio månader plötsligt inser, efter att avslag meddelats från Migrationsverket, att människor i Sverige kan leva öppet med sin sexuella läggning.« Lite längre fram konstaterar Migrationsverket att det inte är sannolikt att mannen är homosexuell. I januari i år presenterade Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik ett nytt rättsligt ställningstagande. Den här gången gällde det rätten att leva öppet i sitt hemland. Där står att verket inte ska ställa krav på att den MIGRATIONSVERKET Migrationsverket är en statlig myndighet som prövar asylansökningar från personer som söker skydd från krig och förföljelse. De utfärdar även visum till människor som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök samt beviljar svenskt medborgarskap. Den som får avslag på sin ansökan kan överklaga till någon av de tre Migrations domstolarna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Högsta instans är Migrations överdomstolen i Stockholm. asylsökande ska leva »diskret« i sitt hemland. Det är ett förtydligande av vad som redan står i Migrationsverkets interna handbok för personalen. Ändå är mer eller mindre uttalade krav på att sexualiteten ska döljas ett återkommande problem för de asylsökande. Ett exempel är Diana, som kommer från ett land i Östafrika. När hennes förhållande blev känt misshandlades hennes flickvän. Grannarna kastade sten och hotade dem till livet. Flickvännen flydde landet men Diana flyttade till ett hotell. Hon försökte ändra sitt utseende och smög till jobbet tidiga morgnar. Efter en dryg månads tid av hemlighållande och skräck flydde hon till Sverige. I hennes fall ifrågasätter Migrationsverket att hon kunde stanna kvar i landet i en månad trots att hennes lesbiska förhållande blev känt. Migrationsverket tar den tid hon stannade som ett bevis för att hon inte riskerar så mycket om hon återvänder. – Alla rättsliga ställningstaganden är bindande instruktioner för våra medarbetare. Handläggarna ska följa ett rättsligt ställningstagande och gör det i regel. Men man måste komma ihåg att alla ärenden vi prövar är unika. Det går inte att skriva ett ställningstagande som täcker in alla situationer. Dan Eliasson framhåller att Migrationsverket internt försöker följa upp rättsliga ställningstaganden för att se om det finns ytterligare behov av stöd och information. Migrationsminister Tobias Billström (M) tycker att arbetet på Migrationsverket ändå går i rätt riktning. Men vad betyder rättsliga ställningstaganden om man inte följer dem? – Om ställningstagandena inte följs så är det en utbildningsfråga, därför har regeringen valt att strama upp och förbättra den delen. Artikelns Diana heter egentligen något annat. Enligt Dan Eliasson, chef för Migrations- verket, utgår handläggarna alltid från den sökandes egen berättelse. KOM UT #2 2011 17 TEMA ASYL Är det vi som behöver nu? hjälp Diana Mulinari synar självgodheten i den svenska hbt-rörelsen. Fest och dans. Men också allvar och tydliga politiska slogans. Hbt-rörelsen i Argentina marscherar i Buenos Aires precis som den gjort de senaste åren. Men ”la marcha del orgullo” (Pride) är i år annorlunda än tidigare. Det smakar seger och det luktar hopp. För trots protester från delar av den katolska kyrkan har Argentina nu fått en ny lag om samkönade äktenskap. Bilden på Che Guevara med målade läppar pryder hela avenyn där paraden går. Mitt i detta härliga kaos där en ny ordning skapas har jag tagit på mig ansvaret att förklara för mina älskade argentinska systrar/ queer-feminister det nästan omöjliga: landet Sverige. »Min kusin var där«, eller »min storasyster bodde i Göteborg«, eller »jag besökte min mamma i Stockholm men missade Pride där« är koder som skapar en närhet till landet där jag numera bor men också en närhet till den argentinska historien. Undertexten i kommentarerna lyder: Vi har också blivit drabbade. Vår familj splittrades också under militärdiktaturen. För dessa – mina kära argentinska systrar/queer-feminister – är Sverige liktydigt med landet där människor som de älskade en gång skyddades från politisk förföljelse. Det är därför nästan omöjligt för mig att förklara att vi faktiskt pratar om det Sverige Öldrickande. Skratt. 18 KOM UT #2 2011 där myndigheterna arbetar extra hårt för att under mars månad försöka kasta ut två små barn med syftet att få deras psykiskt sjuka mamma (en gömd flykting) att inställa sig inför de svenska migrationsmyndigheterna. Eller det Sverige där turkiska transpersoner (som trodde sig vara säkra här) trakasserades på öppen gata i Malmö och sedan åter av polisen när de försökte anmäla trakasserierna. »Vi kanske kan ge er asyl här – ja, det kanske är vår tur nu« säger Mariana vars regnbågsfärgade jungfru-Maria-halsband verkar trivas mellan dans och politiska plakat. Alla skrattar. Utom jag som ler försiktig inför detta tankeexperiment. Den svenska hbt-rörelsen, eller hela den europeiska för den delen, har en del att lära från den latinamerikanska. Inte minst när det gäller dennas förmåga att finnas i det offentliga, förmåga till vardagskonfrontationer, förmåga att ingå försiktiga men fruktbara allianser med fackföreningsrörelsen samt vad gäller politiska ställningstaganden för demokrati och mot neo-liberalism. Men, men… Den svenska hbt-rörelsen har alltid uppfattat och lokaliserat sig själv som en givare, inte som en mottagare. Det är andra som tar emot vår hjälp. Bild Dodo Parikas För vi har kommit längre än dem. Men vad händer när situationen förändras – eller rättare sagt vad händer nu när situationen har förändrats? Diana Mulinari Diana Mulinari är professor vid Centrum för genusvetenskap, Lunds Universitet, och var en av dem som såg till att etablera intersektionalitet som begrepp och verktyg i svensk akademi och aktivism. »För dem är Sverige liktydigt med landet där människor som de älskade en gång skyddades från politisk förföljelse.« Love is Liberal! Vi ses på SthlmPride! http://www.folkpartiet.se/hbtliberaler Läs mer om DO:s aktiviteter på www.do.se/pride2011 Lärarförbundet på Pride Är du lärare och hbt-person? Häng med oss på Pride och bli medlem i vårt nätverk. Lärarförbundet medverkar i flera seminarier under Pride, bland annat ”Är skolan en garderob för mig som lärare?”. Självklart deltar vi också i paraden. Välkommen att gå med oss! Vill du vara med på vår picknick innan paraden? Anmäl dig då till [email protected] senast den 4 augusti. Läs mer om våra seminarier och andra aktiviteter på vår webbplats; lararforbundet.se/pride. Lärarförbundets hbt-nätverk är en plattform för att diskutera frågor som handlar om att vara hbt-person och arbeta i skolan. Bli medlem via lararforbundet.se/hbt. lararforbundet.se/pride landet utanför Text Trifa Shakely Bild Anna Giertz Med flykting avses, enligt 1951 års flyktingkonvention, en person som befinner sig utanför sitt land, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Enligt svensk lag gäller detta oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller om dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse av enskilda. 20 KOM UT #2 2011 Haven gav sig ut på äventyr, lämnade skeppen övergivna på stranden. Under den trötta eftermiddagssolen rider du på de salta vågorna och reser, din skugga spökar fortfarande överallt på stadens skändade gator, ditt rop ekar tvivlande på Guds existens från alla trasiga öppningar som en gång var fönster. En spådam hade sett ditt öde i kaffesumpens mörka djup, i din handflatas krokiga vägar, i din febriga panna. »Kära barn: I ditt liv finns det en kvinna vars ögon är gudarnas magiska verk, vars vilda hår reser sig över världens alla hörn. En kvinna vars skratt är melodier och sång och vars mun är av äkta rubin, vars skönhet hjärtat begär, vars dansande gång öppnar alla ingångar till de förbjudna landskapen av lust.« Du teg när flygplanet skrämde staden, när tystnaden infann sig och döden var ett faktum. Du väntade och teg, hon var ditt kall. Inget gick att avslöja, inga sånger sjöng ut dina känslor. Poesin fick bevara det hemliga. Dö- TEMA ASYL den kurade i varje gathörn, för öron kunde höra, tungor kunde skvallra och hennes liv låg i dina händer, så du teg. Du såg bara på när barnen förvandlades till människopuder flygandes med landminornas skärvor i luften, när flaggorna byttes ut och staden ännu låg våldtagen under solen, tröstad av kvinnor i svart och lera. Ingen kom åt dig, du var inte inblandad. »Och du kommer att lida, dina smärtor kommer att tvinga dig till underkastelse och skam, du kommer att leta upp henne i vågornas turkosa glimt och i städernas sömniga likgiltighet. Kära barn, ditt livs berättelse är skriven med tårar. Ur dina sorger kommer frön och ur dem kommer träd och grönskande skog att växa, från djupet av din smärta fram till världens slut.« sade spågumman. Jag blev kär och jag blev tokig av kärleken och ur min kärlek kom lidandet och tystnaden. Hon var helt utom räckhåll; grannflickan, vägg i vägg. Och jag ville så gärna doppa mina fingrar i svärtan i hennes hår, om så bara en gång innan döden hann ifatt oss, få öppna hennes flätor i lugnet, smaka på hennes skratt, drunkna i hennes ögon. Så jag reste iväg. Inte av krigen trött inte av döden skrämd inte av törsten uttorkad. Inte av sorger nedbruten. Oberörd genom alla begravningar, alla kroppsdelar, all hunger. Jag angav mina vänner i förhören, anmälde mig frivilligt till alla stridens sidor. Jag höll kvar henne inom mig som en skatt, lät mig överleva genom allt. Hon gav mig ett namn, hon gav mig tystnaden och gav mig väntan. Mina kollegor på sjukhuset tror fortfarande att jag lider av apati. Jag packade våra kärleksgåvor i min ryggsäck: Ett rött hårband, en sval vindpust som bär våra viskningar, och en äkta stjärna fallen ur explosionernas fest över staden. Så du gav dig i väg? Jag gav mig i väg. Farväl, sa du, farväl och på återseende. Och vinkade som i att vi ses snart. Som att jag kommer att återvända. Som att glöm mig inte. Du som söker asyl måste berätta för Migrationsverket vem du är. Det är ditt ansvar att styrka din identitet. Hur väl du gör det kommer att ha betydelse för dig under lång tid framåt, till exempel när du ska skaffa ett svenskt ID-kort, öppna ett bankkonto, söka medborgarskap och svenskt pass eller få rätt till pension. Allt jag har är en bild av skeppens dammiga skrov i solens hetta, stadens ruiner och vinden som bär mig. Och min ryggsäck, lysande av den fallna stjärnan. Min existens deklarerar jag genom att nämna min älskades namn och min kärlek som för alltid ska leva. Ett beslut om att avslå din ansökan om asyl betyder att du inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Du har rätt att nöjdförklara dig eller överklaga beslutet, men du bör planera för ett återvändande även om du överklagar. Så du började omformulera dig. Det fanns jurister som skulle justera din historia, rationella människor som kunde ta bort onödiga detaljer ur din berättelse. Göra den trovärdig, sann och begriplig. Ja det blev ett brev som jag inte förstod, för saknaden fanns fortfarande kvar fast snön hade förfrusit hettan i min kärlek, jag hade blivit av med mina minnen, blivit av med mitt namn och färgen på mina ögon. Mina historier hade barskrapats. Vinden och haven och bergen som jag besteg fick inte plats under resans återskapande. Spågummans saga ströks i sista versionen av överklaganden som skulle lämnas in tre veckor efter beslut om avslag. Vi gjorde om allt. Skrev mekaniskt om kriget, antalet handgranater över taket, om faderns död och syskonens försvinnande, tid och datum. Jag blev mer och mer naken, blev av med allt och började förändras. Juristen blev nöjd till slut, de skickade in papperna i tid. Men saknaden hade du kvar? Saknaden hade jag kvar. Och jag hade lärt mig tiga om förälskelsens alla detaljer, om alla värdefulla element som sagan – min flykthistoria – utgjordes av. När Migrationsverkets avvisnings- eller utvisningsbeslut blivit fastställt efter domstolsprövning betyder det att beslutet vunnit laga kraft och att du måste lämna Sverige. Du ansvarar själv för att lämna landet och att vid behov ta fram resehandlingar och planera för din resa. Allt detta är mig totalt likgiltigt nu. Att återvända stanna att gömma att vara inte vara. och en ny identitet som inte är jag har blivit fastställd. Mina fingeravtryck lämnar spår vid varje gräns jag korsar, i mig fanns ett ljus som jag inte finner, och alla jasmindoftande mörka gränder som en gång i tiden utgjorde platsen för min saknad ersätts av taggtrådar, kartor och stämplar. Vem ska möta mig nu på den ensamma stranden utan hav, när de inte ville bära mig fattig från min förflutna och tom på all glöd. Vem skulle vilja ha mig i sin famn när min kropp inte längre är min – urvattnad är spådamens berättelse! Mitt namn har jag glömt Ur min smärta växer inte ens tårar på Migrationsverkets handläggare. Jag vet orden i den sista avskedsceremonins sega stund: låt oss prova: Mig kommer du alltid att minnas, dig kommer jag att glömma. Farväl. Farväl! Spågummans berättelser är en fri tolkning av dikten Framtidsberätterskan (The Fortune Teller), av den syriska poeten Nizar Qabbani. Trifa Shakely är initiativtagare till kampanjen Aint I a woman: för papperslösa kvinnors rätt till skydd. Hon är även chefredaktör på tidskriften Bang. KOM UT #2 2011 21 KORRESPONDENS USA Mexiko LAndet: HAITI Katolsk konservatism breder ut sig i landet som slogs i spillror efter jordbävningen januari 2010. Just nu Den katastrofala jordbävningen som drabbade Haiti förra året slog sönder stora delar av infrastrukturen och gjorde många människor permanent hemlösa och hänvisade till tältläger. För många har det inneburit ökad fattigdom, osäkerhet och otrygghet, vilket också har drabbat hbt-personer. Fyra av fem personer på Haiti lever i extrem fattigdom. I takt med att den sociala otryggheten har brett ut sig har också frekvensen av hatbrott från allmänheten och godtyckliga arresteringar av hbt-personer från polisen ökat, samtidigt som tidigare nätverk och communitys slagits sönder i kaoset. Flera hiv-, hbt- och kvinnoorganisationer som varit ett viktigt stöd för hbt-personer har blivit kraftigt reducerade då många medlemmar och personal 22 KOM UT #2 2011 dog under jordbävningen och kontor förstördes. Hbt-rörelsen Även innan Haiti drabbades av jordbävning var det ett land i fattigdom, med stora miljöproblem, kriminalitet och polisvåld till följd av decennier av diktatur. Ekonomisk segregation leder till att även hbt-personer segregeras från varandra och på Haiti finns inte en enad rörelse. Få hbt-personer är öppna och det har varit svårt att organisera sig på grund av diskriminering och fattigdom. Katolska kyrkans starka ställning har påverkat samhällets attityder i hbt-frågor, både vad gäller samkönad sexualitet och överskridande av könsnormer. Det sociala stigmat blev tydligt då Michèle Pierre-Louis kunde godkännas av parlamentet som premiärminister först då hon efter ihärdiga rykten Republiken Haiti Huvudstad: Port au Prince Folkmängd: 9,7 miljoner (2010) Statskick: Republik Yta: 27 750 km2, (1/16 av Sveriges yta) Religion: katoliker 80 procent, protestanter 16 procent, baptister 10 procent, pingst 4 procent, adventister 1 procent, övriga 3 procent (muslimer, bahia m.fl). Ca 50 procent utövar samtidigt haitisk voodoo, en religion med afrikanska rötter uppblandad med karibisk ursprungsbefolknings tro och katolicism. Kriminalisering: Samkönade sexuella handlingar är inte kriminaliserade. Andra rättigheter erkänns ej, såsom samkönade äktenskap eller samkönad adoption. offentligt förnekat att hon skulle vara lesbisk. Samtidigt tillskriver sig nästan hälften av befolkningen till traditionen av voodoo som har en öppenhet för variationer av sexualitet och könsidentitet. Viss synlighet finns: 2008 höll en liten grupp den första öppna hbt-manifestationen under World Aids Day och det finns några olika hbt-inriktade organisationer som verkar i landet. Lagstiftning Samkönade sexuella handlingar har inte varit kriminaliserade i Haiti på många hundra år. Landet blev som första land i Latinamerika självständigt från fransk kolonialmakt efter en slavrevolution 1804, och Frankrike hade tidigare tagit bort sina sodomilagar. Haiti tvingades att betala ett stort skadestånd till Frankrike, vilket varit förödande för landets ekonomi fram till idag. Under större delen av 1900-talet har Haiti dessutom inte varit demokratiskt utan dels ockuperat av USA och sedan diktatoriskt styrt under familjen Duvalier. När Duvalier avsattes 1986 antogs en konstitution som garanterar allas grundläggande fri- och rättigheter och till vilken hbt-personer hänvisar när det gäller likabehandling och skydd mot diskriminering. Politiskt har landet sedan dess dock varit mycket instabilt och när presidenten Aristides avsattes 2004 tillsattes en FN-styrka för att upprätta lag och ordning, som fram till idag verkar för att upprätthålla något slags ledning i landet. Kort sagt har lagstiftning för hbt-personer varken varit det stora problemet eller till hjälp, då det korrumperade rättssystemet fungerar väldigt dåligt. Klara Lundholm En pojke leker med en ballong bland soporna på fältet i slummen i Cité Soliel, ett av Port au Prince absolut fattigaste områden. Bild Jerker Ivarsson /Aftonbladet Bild KOM UT #2 2011 23 hjälp som stjälper Jordbävningskatastrofen i Haiti har gjort hbt-personer mer utsatta än tidigare. Både trygga hus och nätverk raserades och nu riskerar välmenande men heteronormativa hjälpinsatser att förstärka utanförskapet. Text Gunilla Kinn för alla haitier, utom eliten. Det har blivit svårare att leva öppet som gay, berättar den haitisk-amerikanska teologen och pastorn Irene Monroe på telefon. – Men nu handlar allt om att klara vardagen – och det är kämpigt i dagens Haiti vare sig man är homo- eller heterosexuell. Irene Monroe kom med sin haitiska familj till USA som barn på 1970-talet. Nu är hon – Jordbävningen förstörde livet 24 KOM UT #2 2011 knuten till Harvard-universitetet, men reser ofta till Haiti. Efter jordbävningen har hon exempelvis följt med sin flickväns grupp med svarta, amerikanska, lesbiska läkare som stått för akutsjukvård i lägren. – Vi som tillhör den haitisk-amerikanska diasporan kan vara öppna med vår kärlek när vi besöker Haiti. Men skulle vi leva där permanent vore det inte OK. Sexuella minoriteter saknar skydd, och diskriminering är vanligt. Homo- och bisexuella och transpersoner lever dolt eller marginaliserat, och stöts ofta bort av sina familjer. – Det finns element i den haitiska kulturen som är rätt queer och har homoerotiska inslag, som rara-musiken och karnevalsriterna. De ger fattiga haitier utrymme att leva ut sin sexualitet, berättar Irene Monroe. – Eliten, medel- och överklassen, kan KORRESPONDENS Den rasade katedralen i Haitis huvudstad Port au Prince. Jordbävningen den 12 januari 2010 varade i 35 sekunder. Flera efterskalv följde, det kraftigaste endast sju minuter efter huvudskalvet. BILD Urban Andersson /Aftonbladet Bild samlas till soiréer på avskilda platser där det går att vara öppen med sin läggning. Jordbävningen har knappt ändrat på det. – Men det privatliv som fattiga haitier, de allra flesta, ur sexuella Irene Monroe minoritetsgrupper lyckades skaffa sig existerar inte längre; alla lever så fruktansvärt tätt tillsammans i flyktinglägren. Där går det knappast att vara öppet gay. Jordbävningen i januari 2010 varade bara en halv minut, men den vållade en av de största humanitära katastrofer världen skådat – med omkring 250 000 döda. Eftersom huvudstaden Port au Prince låg nära epicentrum förstördes såväl hundratusentals hem som landets infrastruktur. Regeringen, poliskåren, skolor och andra institutioner brakade samman, och över en miljon haitier hamnade i drygt 1 200 små och stora intern-flyktingläger – i ett redan djupt dysfunktionellt, utfattigt land. Återuppbyggnaden sker extremt långsamt, av flera anledningar – som att utlovade biståndspengar hålls inne i väntan på att Haitis nye president ska tillträda, och att kapaciteten för att forsla undan rasmassor är usel. Under tiden bor människor extremt tätt inpå varandra, i trånga läger med skjul, tält och enkla presenningar. Stämningen i lägren är pressad och frustrerad, och det har kommit en rad rapporter om den otrygghet kvinnor och barn känner, och om sexuella övergrepp. Men en färsk studie – grundad på fältarbete från i fjol – från International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC) visar att homo- och bisexuella har det extra svårt. Jordbävningen har förstärkt utsattheten. Gaymän har, enligt rapporten, försökt lägga sig till med mörkare röst och andra maskulina drag för att undvika trakasserier och för att de varit rädda att inte få del av sjukvård och annan hjälp annars. Intervjuade vittnar om att de blivit hånade av poliser när de velat anmäla brott. »Jordbävningen slog sönder de rörelsemönster, de nätverk av vänner, familjer och grannar, samt förstörde de dörrar, fönster och väggar som tidigare hade gett någon form av trygghet« står det i studien, som tagits fram av IGLHRC i samarbete med haitiska SEROvie (som arbetar med hivinformation och hiv-vård). Vidare konstateras att hjälparbetet sker heteronormativt. »Alltför många tjänstemän och ledare för ideella organisationer arbetar efter de felaktiga föreställningarna att hbt-människor inte möter större utsatthet än befolkningen i stort, att de är alltför få för att förtjäna uppmärksamhet, eller inte förtjänar hjälp givet andra offer och överlevare.« Exempelvis är det vanligt att dela ut matpaket enbart till kvinnor, eftersom internationell erfarenhet visar att resurserna då når barnen bäst. Men homo- och bisexuella haitiska män lever ofta i kvinnolösa hushåll, och har blivit helt utan tilldelning. Rapporten nämner liknande erfarenheter från andra naturkatastrofer, som jordbävningarna i Chile och Pakistan samt orkanen Katrina. »Även om jordbävningar, översvämningar, flodvågor och andra naturfenomen kommer att fortsätta ske finns det ingenting som är naturligt med hur vissa sociala grupper nekas tillgång till adekvat boende, utbildning, anställningar, säkerhet och andra grundläggande mänskliga rättigheter som skulle kunna mildra katastrofens inverkan. Jordbävningar sker naturligt, men homofobisk diskriminering gör det inte.« Till bilden hör att det finns fler amerikanska missionsgrupper i Haiti än någonsin. Kyrkornas arbete är avgörande för att hjälpa människor att klara sig, men det finns läror med inslag av homofobi – och företrädare som menar att jordbävningen berodde på haitiernas syndiga leverne. Hjälpinsatser som slagit fel Eftersom matpaket enbart delas ut till kvinnor, blir kvinnolösa hushåll utan hjälp. Lesbiska i Haiti har också rapporterat att de inte fått tillgång till matransoner på lika villkor som kvinnor som haft hjälp av män i de ofta stökiga och våldsamma matköerna. Efter tsunamin i Indiska Oceanen 2004 nekades hijras (transpersoner i Indien som ofta beskrivs som ett tredje kön) tillgång till nödbostäder eftersom de var könsuppdelade enbart till kvinnor och män. De fick heller inte tillgång till matkuponger eller den änkepension, som gavs till kvinnor vars män avlidit fick. Efter jordbävningen i Chile i februari 2010 nådde hjälpen inte de fattigare stadsdelarna, där många hbt-personer bor. Inte heller prioriterades sexarbetardistrikten där många transkvinnor arbetar och bor. Efter orkanen Katrina i södra USA, 2005, blev många transpersoner utestängda från könssegregerade nödboenden, och en transkvinna, Sharlie Dominique, greps för att ha duschat i damernas duschrum, trots att en volontär tillåtit detta efter att Dominique förklarat sin oro och rädsla inför att duscha bland män. Hon satt inlåst i fem dygn, men släpptes sedan fri utan att åtalas. Källa: IGLHRC – Folk kan inte vara öppna med sin sexuella läggning när de har att göra med vissa kyrkor, säger Irene Monroe. – Men om Haiti vore ett fungerande samhälle skulle vi nog faktiskt se fler exempel på hatbrott. För många som lever i tältlägren handlar allt nu om att överleva och klara vardagen. Då blir till och med ens sexuella läggning, hur grundläggande den än är, ett senare behov. KOM UT #2 2011 25 en Queer americana Bild Molly Landreth Det började som en personlig resa, där Molly Landreth ville undersöka sin egen plats i det queera amerikanska communityt. Fem år senare har projektet växt till en omfattande webbaserad dokumentation. Tillsammans med den australienska videokonstnären Amelia Tovey har Molly Landreth rest över hela USA, och resultatet: Embodiment: A Portrait of Queer Life in America, består av fotografier och kortfilmer om var och en av dem de träffat längs vägen. En motberättelse, eller omskrivning skulle man kunna säga, av den dominerande normbilden av vad det innebär att leva i USA. – Det queera communityt är mångskiftande, komplext och gränslöst, långt bortom vad jag någonsin hade anat. Queera liv finns överallt, i varje liten stad, i varje kyrka och förort. Vi frodas och kämpar och bara lever våra liv. Jag började med att försöka bevisa det för andra, men har verkligen själv blivit överraskad i processen, säger Molly Landreth. Bilderna är tagna på platser som betyder mycket för personerna. De har också själva valt vilken, eller vilka, identiteter de vill representera. Amelia Toveys filmkamera synliggör processen, hur ett porträtt och en personlig berättelse skapas. Den första kortfilmen publicerades 1 juni, på www.embodimentusa.com. De andra kommer att släppas löpande under året. Malin Nord 26 KOM UT #2 2011 Jill before Gay Pride, Iowa – Bilden är tagen i Cedar Rapids 2008. Jag var i Iowa för att jag ställde ut bilder från serien där. Galleriägaren bjöd in mig att stanna i stan en vecka och skapa nya bilder. Första kvällen var det vernissage och Jill var där. – Jag tilltalades genast av hennes klarröda hår och blå ögon, mot hennes superbleka hud. Hon påminde mig om målningar av kvinnor genom västerländsk historia. Jag frågade om jag fick fota henne. Hon hade aldrig varit på någon gaybar eller pridefestival och var väldigt tveksam till att ställa upp. Hon var blyg men med något slags air av sorgsenhet och klokhet. Hon ville inte att jag skulle komma hem till henne eftersom elen hade blivit avstängd. Bilden togs i en liten lägenhet som jag bodde i, samma dag som det var Cedar Rapids Gay Pride. Det var nästan 40 grader varmt och fuktigt. För mig är bilden en kombination av alla dessa beståndsdelar. KOM UT #2 2011 27 Jason and Star, Columbus, Ohio River and Dutch, Brooklyn, New York 28 KOM UT #2 2011 – Jag träffade Jason och Star genom Sile, en legendarisk drag king, som jag egentligen hade åkt till Ohio för att fotografera. Jag hade hört talas om henne i flera år och hittade henne till slut via MySpace. Hon var väldigt peppad på mitt projekt och ville hjälpa mig att hitta ännu fler ickevita personer. Hon bjöd över sin »utökade queerfamilj«, vilken inkluderade Jason och Star. Tyvärr tog det så lång tid att fotografera dem att det blivit mörkt när det var Siles tur. Bilden av henne blev därför aldrig tagen. – Jason och Star var goda vänner, inte lovers, men de ville posera sexigt för att sudda ut könsdistinktionen mellan dem och visa sin närhet på ett lekfullt sätt. Jason hörde av sig för några månader sedan, han är nu Miss Gay Ohio! Rosco and Roommate After the Haircut, Seattle, Washington – Bilden av Rosco och hans rumskompis togs i Seattle, inte långt ifrån där jag bor. Rosco hittade mig via ett massmejl som Washington State Gender Alliance hade skickat ut. Han öppnade dörren i exakt det han har på sig på bilden. Han hade varit på en fest kvällen innan med temat »klä dig som din hjälte«, och jag väckte honom. Han hade klätt ut sig till Sitting Bull, den ursprungsamerikanska hövdingen som sägs ha varit en »two spirit« (varken man eller kvinna), precis som Rosco. – Han visade mig runt i sitt hem som var som ett museum över anarkistisk konst, växter, musikinstrument och smutsiga skor. Vi hade inte ens kommit till fotograferandet innan hans rumskompis kom hem och påminde om att han var skyldig henne en hårklippning. Han rakade henne och därefter var de redo att ta porträttet. KOM UT #2 2011 29 30 KOM UT #2 2011 Ronni and Jo, Seattle, Washington – Det här var en av de första bilderna jag tog i serien, 2005. Det var faktiskt innan själva projektet hade ett namn. Jag höll på och plåtade en massa och försökte komma på vad det var jag letade efter, och varför jag kände mig tvungen att fota queercommunityt. – Jag träffade de här två personerna av en slump. De var vänner till vänner och jag fick höra att de skulle vara »perfekta för projektet«. Utan att veta något om dem åkte jag och träffade dem. När de öppnade dörren var de klädda i chassidisk drag. De var väldigt engagerade i en performance som de hade skapat som utforskade relationen mellan två pojkar i en hebreisk skola som blir kära i varandra. Jag kände att jag genast fick kontakt med dem, deras performance, deras hem. Det förkroppsligade den komplexa, performativa queera känslan som jag letade efter. De gav mig en väldigt ärlig plåtning som verkligen blottade kärleken mellan deras karaktärer, och vänskapen mellan dem två. Den här plåtningen gjorde det klart för mig varför jag tyckte att det var viktigt att ta dessa bilder. KOM UT #2 2011 31 Cooper, Oakland, Kalifornien 32 KOM UT #2 2011 Travis at »Gay Skate«, Glendale, Kalifornien Simon and West, 9 am, Seattle, Washington Andy, Oakland, Kalifornien KOM UT #2 2011 33 KULTUR I sista boken om Harry Potter, satte J.K. Rowling stopp för alla fantasier om framtida homoerotik mellan karaktärerna. Läs om epilogen som snuvade fansen på konfekten. j.k. rowlings rån mot fansen »Harry stirrade på brevet länge. Draco skulle komma, hans Draco skulle komma. Å, äntligen. Det hade gått flera veckor sedan de sågs senast. Senast de var nära varandra. Harry tittade på klockan. Fem över halv sju. Snart. Snart skulle två halvor bli hela igen.« – erotiska berättelser skrivna av fans – mellan karaktärerna Harry Potter och Draco Malfoy från J.K. Rowlings böcker. I Harry Potter-seriens sju böcker får vi följa dessa antagonister från tidiga till sena tonår. Fans har fyllt på samspelet mellan Potter-världens alla karaktärer genom att skriva egna historier, så kallad fan fiction. Slash är ett av sätten att skriva fan fiction på, med fokus på sexskildringar mellan olika figurer. Ofta Så inleds en typisk slash skapas slash utifrån homoerotiska stämningar mellan olika karaktärer. Harry och Draco är populära att kombinera (eller slasha som det kallas, uttrycket kommer från tecknet »/« som sätts mellan karaktärernas namn). Den sublima homoerotiska stämningen i böckerna öppnar för lusläsning och sönderanalyserande, det finns hela forum där relationer mellan karaktärerna diskuteras, där Rowlings verk analyseras ner till minsta stavelse. I många fall övergår analyserna till önsketänkande och fritt fantiserade, vilket generar fanfiction och slash, där i princip allt är tillåtet. Harry Potterboken Harry Potter och dödsrelikerna gjorde I slutet av den absolut sista Bild Eneada Rowling något som sände chockvågor genom det globala fan fiction-sällskapet. Istället för att lämna öppet för framtida tolkningar, och fortsatt slashing, skrev hon en epilog som effektivt slog hål på alla förhoppningar om homosexuella utsvävningar i framtiden. Rowling knöt istället ihop relationssäcken med ett heteronormativt vem-tar-vem. Irriterande för många slashare som kände sig begränsade i sin frihet att fantisera, när nu framtiden ristades i heteronormativ sten. Besvikelsen en del fans kände går inte att ta miste på. På ett forum skriver signaturen Mimmi: »Jag tyckte att boken var en av de bättre, men jag blev också besviken över epilogen. /…/ För övrigt skulle det vara kul om någon slashfic med Harry/Draco blev ›officiell‹. Jag menar, de älskade ju varandra egentligen. Det vet ju alla«. att handla om vilka relationer läsarna anser är de korrekta. De som får sina teorier bekräftade är mer glada åt epilogen än de vars fantasier blir slagna i spillror. Men även det går att lösa, citatet i inledningen kommer från en slash med titeln Jag slutade aldrig älska dig av signaturen »Flamestodustloverstofriends« publicerad på fanfiction.net. Den utgår från epilogen och fortsätter där Rowling slutade, men utifrån premissen att Harry och Draco har ett hemligt förhållande som vuxna. Så kan fansens fantasier fortsätta, trots Rowlings rån. Besvikelsen tenderar Emil Åkerö 34 KOM UT #2 2011 KULTUR som en kviga på grönbete Kommer Robert Fux hinna andas innan sommaren är slut? Vi överlevde! Först är man som en kviga på kosläpp, glädjesparkar bakut, råmar runt och rullar i ängar av klorofyll. Man vill ut med allt det gamla, in med ljuset, nya överkast och peelad hy. Det skrovliga trötta måste bort, skrubbas och förnyas med pimpsten, rotfruktsborstar, sandblästring vadsomhelst. Men sen, mitt i ystra glädjen kommer insikten om allt som skulle hinnas med och kroppsprojektet som glömdes bort under snöhalvåret. Träningskortet som högtidligt inhandlades, simhallen som skulle bli ens nya hem. Man gick ut hårt i vanlig ordning, halvsprang hukande över hala badhusgolv för att hinna ner i vattnet snabbt snabbt, fort skyla synderna och börja paddla kroppshyddan längd efter längd som ett vilset försöksdjur. Tyst samförstånd i bassängen, simma på och bit ihop, tänk bort nackspärren, it gets better. Och vi kallsöp kissvattnet med klorsmak, körde om trögflytande pensionärer och drivande plåster, snörpte irriterat på munnen åt plaskande barn i fel bana och mumlade att det här är fan ingen lekstuga, det är på liv och död. Vi ska förvandlas, förpuppas, vi kommer hinna om vi bara orkar stå ut med nästa tråkiga tjugofem meter. Men till slut verkade de flesta ha gett upp, sakta glesades antalet simmande ut tills man själv knappt mindes när senaste besöket gjordes. Ångesten hälsade på och tog med sig en stor bit prinsesstårta till kaffet. Nähäru sa man i spegeln, nu går du och köper ett riktigt gymkort som alla andra har, kostar på dig en personlig tränare, han med heliumrösten och blåvita Carolatänderna som alla rekommenderar; du får köra tills du spyr säger han, jättebra för motivationen, boka honom. Ut rullade de rosa pengarna, handduken matchades med vattenflaskan och man lät sig packas in i en kåldolme av mikroporstyg som avleder svett. Inget skulle få blänka, droppa, rinna! Det jobbiga med trampmaskinerna är att de färdigtränade människorna, de som bara ler avmätt men aldrig svettas, alltid står bredvid. Inte som en själv, litervis, det forsar ändlöst ur varenda por, gråa tröjan blir svart, det sipprar skvalar forsar, man trampar vatten nu, dränker hela lokalen, fyller det förbannade jävla gymmet upp till taket med en tsunami av svett och alla dör, ingen överlever. Och allt skulle ju vara så enkelt. Om man åtminstone hade börjat promenera! Hunnit gå oftare i vårsolens sken med kompisarna, plockat små tussilago och satt i äggkopp, klivit runt dubbelvikt i buskagen och nypt nässlorna medan de ännu var späda, storögt pekat på ulliga backsippor och olika sorters yrvakna däggdjur. Eller varför inte kär, det kunde man väl ändå ha hunnit bli. Stormande kär, så man fått sväva uppåt och framåt efter islossningen. Och gärna kär av en händelse, bara sådär i förbifarten. Först en flyktig blick mot varandra bakom apelsinerna på Ica, sen en till när man valde mellan billiga eller dyra pyttipannan borta vid frysdisken. Känt hur det brände till i magen och sen vara hjälplöst fast. Telefonnummer på baksidan av kvitto, dunkdunk i hela kroppen, vi kan väl ta ett glas vin eller nåt och snubbla hem med fulla matkassar omtumlad och glädjetjutandes i kroppen. Man borde hunnit ha riktigt bra sex med en eller flera. Nya, vettiga fantastiska personer som man aldrig kunde tro bodde i samma stad som en själv. Fantastiska knapplösa knull som räcker länge, nästan ända till Pride. Men så plötsligt inser man att tusenåriga vintern visserligen är över, men det är våren plötsligen också, sommaren är ju redan här och nu hetsar sill och potatis, sen är det badbryggor och isglass hela vägen bort till rötmånad, kräftskiva och lingonris igen. Så det är väl lika bra att luta sig tillbaka och nöja sig med vad man har, det som kommer. It gets better, oavsett om man har synliga biceps eller inte. Glad sommar! Robert Fux Robert Fux är skådespelare och artist. Sedan årsskiftet ingår han i ensemblen på Stockholms stadsteater. Under våren spelade han i kritikerrosade monologföreställningen Sugarstar Sockerstjärna i Skärholmen. »Ångesten hälsade på och tog med sig en stor bit prinsesstårta till kaffet.« KOM UT #2 2011 35 KULTUR Kyss mig handlar om Mia (Ruth Vega Fernandez) och Frida (Liv Mjönes) som inleder en kärleksrelation, samtidigt som Mia planerar att gifta sig med sin pojkvän. De är dessutom styvsystrar eftersom Mias pappa och Fridas mamma förlovat sig. BILD Nordisk Film tretton år senare I sommar kommer den första svenska långfilmen med lesbiskt tema sedan 1998 och Fucking Åmål. 36 KOM UT #2 2011 Lagom till Pride, den 29 juli, har skånebase- rade regissören Alexandra-Therese Keinings film Kyss mig premiär. Den är hennes andra långfilm efter debuten Hot Dog (2002) och något så ovanligt som en svensk långfilm om två kvinnor som blir kära (när den ena på väg att gifta sig med en man). Vilket, för den som undrar, inte gjorts sedan Fucking Åmål. Det finns säkert flera förklaringar till detta. En är att filmens värld är mansdominerad, både vad gäller andelen regisserande och producerande kvinnor och de teman som tas upp och anses intressanta. Som Elise Karlsson påminde om i en krönika i Svenska Dagbladet den 16 april: inte många filmer klarar Bechdel-testet, det vill säga att de innehåller två kvinnor, som talar med varandra, om något annat än män. Jag träffar producenten och skådespelaren Josefine Tengblad, som arbetat med Kyss mig sedan starten 2008. Hon påpekar bristen på kärleksfilmer med flator och berättar om hur svårt de hade det i början att, få finansiering till projektet från bland andra Svenska Filminstitutet, SFI. När idén fanns och finanser skulle säkras pitchades filmen som något helt nytt. Vilket den på ett sätt är med tanke på den lesbiska frånvaron i svensk film. På ett annat sätt är det temat förstås hur gammalt som helst vem har inte sett triangeldrama på film? Men man måste ha en ytlig uppfattning om vad kärleksrelationer betyder för att inte uppfatta skillnaden mellan en hbt- och en heterotriangel. Svenska Filminstitutet var delvis kallsinnig. Då filmkonsulenten Lars G Lindström efterträdde Lisa Ohlin (som hade gett ett litet utvecklingsstöd), ansåg han att stöd inte förtjänades. Jag ringer upp Lars G Lindström. Han får inte kommentera enstaka projekt, men talar om kriterier som representativ bredd, utrymme för äldre i branschen och nya talanger, att narrativ och dramaturgi fungerar. Samtidsdramat är den vanligaste formen och därför är konkurrensen också störst där. Om Lars G Lindström intresserar sig för flatfilm? Nej, om den skulle vara ett kriteri- Inställningen från bild meMFIS FILM AB KULTUR Elin och Agnes, Fucking Åmål. 95 år av svensk queerfilm* Vingarne (1916) Fram för lilla Märta (1945) Flicka och hyacinter (1950) Tabu (1977) G – som i Gemenskap (1983) Amorosa (1986) Pensionat Oscar (1995) När alla vet (1995) Fucking Åmål (1998) Livet är en schlager (2000) Skenbart – en film om tåg (2003) Patrik 1,5 (2008) Fyra år till (2010) *Spelfilmer med bärande queera element. L-word. um med högt värde menar han att det i så fall blev inom dokumentärgenren. Stöd handlar till sist om kvalitetsbedömning. Vilket, som vi alla vet, har med förförståelse, kunskap, personlighet och smak att göra. En subjektiv objektivitet. Eller tvärtom. SKÅDESPELARENS PERSPEKTIV I ett debattinlägg skriver Rikard Wolff om hur homosexuella skådespelare diskrimineras inom teater och film. »På film finns en stark motvilja att låta homosexuella spela homosexuella. Exemplen är hur många som helst. Straighta skådespelare hyllas när de spelar bögar, Brokeback mountain, A single man och här hemma Patrik 1,5 och Fyra år till. På teatrarna vill man ogärna att öppet homosexuella spelar straighta. Skälen är diffusa, men landar oftast i ›Man köper inte det‹. Jag anar att det är den betalande publiken man syftar på.« (Expressen, 6 maj 2011). När man till sist kontaktade konsulenten Suzanne Glansberg gick det bättre, och då hade man också redan säkrat intresset från flera andra håll. Och på vägen fått synpunkter på karaktärerna men inget som har betytt något för hur filmen till slut blivit. – Vi valde frihet framför pengar, säger Josefine Tengblad. Vi ville berätta en historia på vårt sätt, för att vi ansåg att historien måste berättas. Lesbiska på film skildras vanligtvis, om de alls är med, som extrema på något sätt. Antingen lite Lisbeth Salander-galna, eller bara vanligt galna. Olyckliga, komplicerade, deprimerade. Undantagen är möjligen de flesta karaktärerna i L Word (men de är å andra sidan så stiliserade att de nästan blir karikatyrer). Eller tv-filmatiseringen av Tipping the Velvet. Kyss mig är i skrivande stund inte visad någonstans. Det är svårt att förhålla sig till en film man inte sett. Den sägs beskriva vanliga människor på ett helt vardagligt sätt. Bara lite vackrare. Vanliga, inte galna, flator. Det är nytt. Hej Jenifer Malmqvist, regissör, är det lättare att göra hbt-film i Polen? – Jag har ju gått på Polska Nationella Filmskolan i �o'dz' som är en ö av tolerans jämfört med resten av det homofoba Polen. På skolan har jag inte stött på motstånd mer än från någon enstaka totalt okunnig person, överlag var inte flat-temat ett stort problem. Med examensfilmen Födelsedag fick jag känna på en del idiotisk kritik. Var det svårt att få gehör för din film Födelsedag? – I Sverige fick jag under manusstadiet bland annat höra att filmen skulle varit fräsch kanske för 20 år sen, och nu mer kännas som en gäspning. Men det bara peppade mig och dessutom fick jag mycket påhejande också. I Polen sa någon att den var som en »Scandinavian folk lore Sci fi movie« – i framtiden kommer man att se tillbaka på denna unika tid i Sverige då några lesbianer höll på med insemination, ett fenomen som kommer att försvinna helt, hahaha. Men överlag fick vi fin feedback i Polen och vi vann till och med Grandprix »Ung Film«–klassen på Gdynia Filmfestival, Polens motsvarighet till Guldbaggegalan. Nu har filmen visats på fler än hundra festivaler över hela världen. Bästa flatfilmen någonsin? – Jag måste säga Fucking Åmål för den betydde så mycket när den kom. Den är kanske mest en coming-of-age, men samtidigt ett synliggörande av livs levande flator som jag aldrig tidigare hade varit med om. En annan film som också kom på 1990-talet var independentfilmen Go Fish från USA. Att se den kändes som att någon öppnade fönstret i ett jäkligt instängt rum. Fast det var då det. Ulrika Stahre Ulrika Stahre KOM UT #2 2011 37 Helsida 2010_2 KomUt.pdf 1 2010-11-29 16.07 rfsl.se/boj 020-34 13 16 OM LIVET INTE ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE Är du utsatt för våld av din partner, hedersrelaterat våld eller hatbrott? RFSLs Brottsofferjour finns för dig som är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt samtal och stöd. Vi finns också för dig som tror att någon hbt-person i din närhet är utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till [email protected]. KOM UT #2 2011 39 Vi arbetar för hbt-personers rättigheter. Vill du också engagera dig? Bli medlem idag. HBT-SOCIALDEMOKRATER socialdemokraterna.se/hbts till ja respekt. Vi tror på en Gud som inte gör skillnad på människor. www.svenskakyrkan.se/pride SEX MED KOM UT KNIP SOM KNEP Det går att utan vila direkt gå över till nästa och ibland mulså kallade platåfas följd av orgasmer. Efter tipla orgasmer är PC-muskeln. Detta gäller den första orgasmen så fortsätter du eller din både personer med fitta och kuk. Att träna partner att stimulera, om det känns ömt kan sina pc-muskler (knipövningar) är många du byta område en aning. gånger en bra investering i sexlivet med sig själv och/eller andra. Först och främst gäller Även män och personer med kuk det att leta reda på vilken kan få multipla orgasmer. muskel det är frågan om. Orgasm och ejakulation är Om du är osäker så kan två olika saker även om du hitta den genom att de många gånger komknipa av strålen när du mer samtidigt. Orgasm kissar, den muskeln du är njutningskänslan använder då är PC-mussom man känner och keln. Att göra så är ett test utlösningen är en mer för att identifiera muskeln mekanisk process som men ska inte användas för kommer av nervimpulser. Bild Erik Heggestad att träna. Som med all träning Genom att lära sig skilja på av muskler så behövs regelbunden sädesuttömning och orgasm och nå träning, kör åtminstone två pass per dag klimax utan sädesuttömning, uppnås mulmed cirka 30-50 knip. tipla orgasmer. Hur gör man då? Det gäller Hos kvinnor eller personer med fitta så att träna på att ligga nära orgasm och ligga kan orgasmer återkomma flera gånger gekvar där. När du är på väg att ejakulera, sakta nom fortsatt stimulering. Detta kan ske allt ner, andas djupt och spänn pc-muskeln. från efter några sekunder till flera minuter. När vätskorna väl blandat sig i urinröret så Hemligheten bakom starkare går det inte att hålla tillbaka, du har då nått »the point of no return« och ejakulationen är ett faktum. När du lyckas med att inte få utlösning men ligger nära kan du känna en njutningskänsla i samband med muskelsammandragningar. Dessa kan intensifieras med mer träning. På detta sätt går det att få flera orgasmer utan att ejakulera. TIPS: GYM-GASM Det finns bra träningsredskap på gymmet där du kan passa på att träna dina pc-musker samtidigt som du tränar andra muskelgrupper. Du vet att du kan knipa dig till en orgasm, det gäller bara att ha pokerface! Fråga suzann Gräns för frekvens Hej! Hur ofta ska man ha sex för att hålla relationen och sexlivet levande? Finns det någon »undre gräns«? Kan man ha för mycket sex, finns det någon »övre gräns« för när det blir sexmissbruk? /Finsex, 78 Det finns inga gränser, varken någon övre eller undre för hur ofta man bör ha sex. Detta varierar under livets olika faser och kan vara olika för olika personer. Var och en måste själv känna vad man behöver för att må bra och sedan kommunicera detta med eventuella partner. Om man själv känner lust men inte partnern kan onani var ett alternativ. Ibland behöver man lägga ner tid och engagemang för att hålla lusten vid liv och andra perioder är man ständigt kåt och har väldigt mycket sex. En av de viktigaste grundstenarna i sex är kommunikation och även på detta område är det bra att prata om hur man vill ha det. Det kan också vara så att man känner hudhunger och längtan efter närhet även om man inte vill ha sex. Vad gäller sexmissbruk handlar det snarare om att behovet av sex blir tvångsmässigt. Sex blir ett sätt att döva ångest. Om sexvanorna för med sig stora problem och leder till att man inte kan sköta jobbet/studierna, börjar ljuga eller smussla med vad man håller på med och mår dåligt efteråt, kan det vara tecken på sexmissbruk. Om man har sex eller onanerar flera gånger om dagen varje vecka och mår bra av det så är det inte sexmissbruk. Nej till hivtest, vad göra? Jag har gått till min ungdomsmottagning och velat testa mig för hiv men de sa då att jag inte behövde det. Jag vill ändå testa mig, vad ska jag göra? /Osäker kille Så bra att du vill ta ansvar för dig själv och andra genom att testa dig för hiv! Om man Suzann Larsdotter Sexolog, jobbar som utbildare och med hiv och hälsa på RFSL:s förbundskansli. Favorit på tv: kriminalporr som Criminal Minds, CSI, Efterlyst m fl. Mest överskattade sexplatsen: På sandstrand, det blir bara irriterande sandkorn överallt! Idol: Kajsa Grytt har haft oskyddat sex med en annan person är det bra att gå och testa sig för hiv. (För kvinnor som har sex med kvinnor är risken dock oerhört liten). Hivtestning ska alltid uppmuntras och vara lättillgänglig för alla. Det är tråkigt att du blev avrådd men hör av dig dit igen och säg att du fortfarande vill ta ett test. Alternativt går du till sjukhuset eller vårdcentralen och ber om ett test. KOM UT #2 2011 41 Hiv-Sveriges främsta mål är att: Vem du än älskar • • • • Arbeta mot diskriminering av hivpositiva Bekämpa negativa attityder mot hivpositiva Arbeta för hivpositivas rättigheter i samhället Synliggöra hivpositivas situation i samhället www.hiv-sverige.se Som hivpositiv person kan du bli enskild medlem i HivSverige. Medlemsavgiften är 100 kr för 2011. Enskilda personer oavsett hivstatus och företag kan genom att bli stödjande medlem i Hiv-Sverige visa sin solidaritet med hivpositiva och hjälpa oss i arbetet med att underlätta livet samt förbättra villkoren för personer som lever med hiv i vårt land. Medlemsavgiften är 500 kr för enskild stödperson och 2000 kr för företag. Medlemsavgiften betalas in på plusgiro 16 03 51-3 (HivSverige). Ange namn och e-postadress på inbetalningen. POSITIVA GRUPPEN SYD Vi är en förening för personer boende i södra Sverige och som lever med hiv. www.pgsyd.nu POSITIVA GRUPPEN VÄST En förening att räkna med - för alla hivpositiva och alla som är engagerade i kampen mot hiv i västra Sverige. www.pgvast.se CONVICTUS En ideell, politisk och religiöst obunden förening som arbetar i Sverige, Estland och Ukraina med hemlöshet, missbruk och hälsa. www.convictus.org PG SYD bild Anna fock Namn: Reb Kerstinsdotter. Uppfinning jag längtar efter: Något som gör att all information från exempelvis böcker bara sjunker in i en. Finaste färgkombinationen: Gult och gult! Favorit på tv: 30 Rock. Om jag fick bestämma skulle: Också studenter kunna bli sjuka och få ha semester. Mobilsignal: Sony Ericsson. Lycka är: Att sova länge, sol, växter och dans i alla former. spegellös reflektion REBS DAGBOK. Reb tampas med kursare, danslärare och flatklubbar. Vemodet väcks när det är dags att lämna RFSL Stockholm. Mars Det finns undantag i alla grupper, så också på juristlinjen. Det svåra är bara att hitta och dessutom börja prata med dem. Men nu händer det, och äntligen har jag uppnått målet att ha studiekamrater också i den här terminens grupp. Istället för att slänga ilskna blickar mot den som säger det mest irriterande om »vänsterfolk« eller »vegetarianer« finns det fint folk att gå på rast med. I slutet av månaden är det dags för årsmöte för RFSL Stockholm. Vi som avgår tackar för oss och är både lättade och vemodiga. För att fira går jag på Moxy och dansar. Jag tror att det finns ett stort intresse för klub- bar som vänder sig till tjejer, men för mig som inte identifierar mig som tjej och dessutom gärna raggar på killar blir det något av en personlig konflikt med flatklubbar. Det slår mig hur mycket jag saknar klubben Slick och hoppas på dess återuppståndelse! Särskilt nu när Högkvarteret också kommer att stänga. April Jag började söka sommarjobb redan i januari, men till ingen framgång. I april går jag på två intervjuer och får ett otal nej från de juristbyråer jag sökt till eftersom nämndemannauppdraget hindrar mig från att söka tjänst på domstol och ett antal myndigheter. Jag vet redan innan jag söker att jag inte har tillräckligt bra betyg och skyller mig själv för att jag fokuserat på andra saker än tentor, framför allt föreningsaktivism. Jag intalar mig att det har varit viktigt och lärorikt och bra för världen och så vidare. Det är till liten tröst i slutet av april när mitt hopp står till att i augusti bli koncernchef på ett bemanningsföretag genom att få rekommendationer på Facebook. Danswise har jag och A börjat på ett nytt ställe. Vi är på samma nivå som innan, men med lärare och deltagare som är ovana vid begreppen »förare« och »följare«. Allt som oftast får vi som dansar heta »killar« och »tjejer«. I en liten grupp där två par av tio be- står av bio-kvinnor blir det absurt och tråkigt. I övrigt fastnar jag framför de enorma speglar som täcker väggarna. Min relation till min kropp är förvisso bättre nu än innan bröstborttagningen, men jag vill ändå inte titta på den när jag dansar. Därför har jag gått och längtat efter att april skulle få avslutas med livsnödvändig fettaktivism på Fettivalen, arrad av nätverket Fat:Up. Vi skulle hylla fet-het och problematisera samhällets, communityts och vår egen syn på mitt och andras fett, samtidigt som jag förmodligen skulle gråta en skvätt över min oförmåga att dansa inför den där spegeln. Tyvärr ställdes Fettivalen in i sista sekund och jag får vänta lite till. KOM UT #2 2011 43 Vi utbildar framtidens polis för ett tryggare samhälle. www.polishogskolan.se VI VILL FÅ SAKER ATT HÄNDA! Centerpartiet deltar i Stockholm Pride 2011 för alla människors lika rätt och värde. oss Besök vårt tält i Kungsträdgården äffa n! r t h oc rde eller kom med oss i prideparaden! Kom gsträdgå2011 i t i Kun- 7 augus 1 www.centerpartiet.se www.stockholmscentern.se www.csthlm.se Utsätter din familj dig för hot, våld och kränkningar för att du är hbt? Du är inte ensam! Vi är kurator och psykolog, till oss ringer du gratis och ditt nummer syns inte på någon telefonräkning. 0200-160 160 [email protected] Heder.nu är ett nationellt projekt som drivs av RFSL Rådgivningen Skåne. Du har rätt till ett bra liv utan våld! Vi på BOJ erbjuder dig som är utsatt för våld från din partner, hatbrott eller andra brott: • Medmänskligt stöd och någon att prata med som lyssnar • Information om rättsprocessen och stöd vid en eventuell rättegång • Stöd vid myndighetskontakter • Information om ekonomisk ersättning och skadestånd Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill ha vårt stöd. Läs mer på www.boj.se eller www.ungaboj.se KOM UT #2 2011 45 Gör det bättre KomUt helsida #1_4.pdf 1 2011-06-01 10.14 Bli medlem nu! Kampanjpris 100 kronor för ett år. Få en specialdesignad regnbågsscarf! Gör det bättre D ET FINNS MYCKET SOM KAN GÖRAS BÄTTRE. Familjepolitiken måste bli bättre. Hiv-positivas, asylsökande hbt-personers och transpersoners mänskliga rättigheter måste respekteras bättre. Kampen mot hatbrotten måste bli bättre. Unga hbt-personers situation måste förbättras. Och Sverige måste bli bättre på att uppmärksamma situationen för hbt-personer i andra länder. Under hela kampanjtiden kommer det också vara möjligt för NYA medlemmar (som inte varit medlemmar på minst 12 månader) att bli medlemmar i RFSL till kampanjpriset 100 kronor. Vi vill att så många som möjligt ska ha möjlighet att hjälpa oss att göra det bättre! BLI MEDLEM I RFSL på www.rfsl.se/blimedlem - eller genom att skicka ett SMS till 72550 med texten RFSL MEDLEM och personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. ”RFSL MEDLEM 7707170000”. Alternativt RFSL MEDLEM och e-postadress [email protected]. Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt din telefonräkning. Är du under 27 blir du automatiskt medlem i RFSL Ungdom. RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: www.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. RFSL Box 350 101 26 Stockholm RFSL bild Creative Commons, GAD. delen Kim Friele, norsk hbt-pionjär. Ledare: bryt tabu om äldre och sex S exologen Thor Langfeldt beskriver den mänskliga sexualiteten som en utveckling från äcklighet till äcklighet. Om man är liten ska man för allt i världen inte tafsa på snoppen, under puberteten är sex spännande, är du över 20 så är sex helt fantastisk – du kan även få professionell hjälp om ditt sexliv i perioder är lite tråkigt. I åldern 50 så börjar det bli lite äckligt. Är man över 60 rynkar man på näsan – eeeeew, är det verkligen möjligt? Den norska hbt-pionjären Kim Friele slog ett slag för äldresex på ett seminarium 2006. Hon konstaterade att »min mus är inte död, den är högst levande«. Församlingen blev knäpptyst, Kim föddes 1935. På den årliga hivkonferensen Chaps i Storbritannien var en av nyheterna att antalet hivpositiva över 50 år ökar betydligt. Det fattas hivprevention eftersom insatserna som finns riktar sig mot de »åldersgrupper som har ett aktivt sexualliv«. Till skillnad från seminariet 2006 var detta en oerhört fnittrig församling där panelen försökte få fram att det finns en sjuklig mentalitet kring ålder och kropp. Panelen hade en poäng: En amerikansk studie visar att bland äldre homosexuella har 1 av 3 blivit diskriminerad på grund av sin ålder eller etnicitet i det egna communityt. Forskning antyder också att så många som 20 procent av unga homosexuella män har eller har haft ätstörningar. En sak är säker, det finns en norm för den perfekta kroppen och ser vi statistiken i ett sammanhang är normen tydligt kopplad till ålder och den påverkar oss på olika sätt. Under förra årets Stockholm Pride var det bara ett av flera hundra seminarier i Pride House som berörde frågan om ålderdomen. Diskuteras frågan materialiseras den oftast till att handla om boende och mitt påstående är att frågan om äldre och sex fortfarande präglas av tabu och äcklighet – boendediskussionen däremot, är lätt att föra. I den minimala mängden forskning som finns på äldre hbt-personer visar det sig att frågorna som är aktuella för unga hbt-personer, ensamhet, psykisk ohälsa osv. återkommer när man blir äldre. Statistik från Storbritannien visar att vi måste bredda diskussionen och göra sexualpolitiken och hivpreventionen relevant för alla åldrar. RFSL är på gång och RFSL:s avdelningar har börjat lyfta frågan, bollen har verkligen börjat rulla. Låt oss gemensamt jobba mot att sex och kärlek monopoliseras i en åldersnorm som fastställs enligt bäst före datum. Där har vi ett ansvar, unga som gamla. Christian Antoni Möllerop vice förbundsordförande Telefon: 08-501 629 00 Hemsida: www.rfsl.se Besök: Sveavägen 59, Stockholm E-postadresser Förbundets officiella: [email protected] Förbundsordförande Ulrika Westerlund: [email protected], vice förbundsordförande Christian Antoni Möllerop: christian.antoni. [email protected], verksamhetschef Maria Sjödin: [email protected] Kom Ut:s kongressvalda redaktionsråd: Lena Edenbrink, RFSL Nord Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro Johnny Rydh, RFSL Regnbågen Anders Spegel, RFSL Stockholm Janne Bromseth, RFSL Stockholm Redaktionsrådet nås på [email protected] RFSL har 27 lokala avdelningar. För kontakt med din närmaste avdelning, gå in på www.rfsl.se eller ring förbundet: 08-501 629 00 Kalendarium axplock 29 juni – 3 juli Queer till fjälls Under Regnbågsdagarna på Storulvåns fjällstation samlas regnbågsfamiljer för att äta god mat, delta i gemensamma aktiviteter och umgås. Mer information: www.storulvan.se Frågor som rör bokning: 0647-72200 30 juni Premiär i Borås Sommarmagasinet i RFSL Borås regi drar igång och har sedan öppet sommarens alla torsdagar (utom 4/8). 18 år. Magasingatan 1, kl 22-02. Fri entré. www.rfsl.se/boras 6-10 juli Konstkollo För dig mellan 13-26 år som är queer, trans, gay, homo, vet inte, KOM UT #2 2011 47 Bfree i Karlstad. Deras visioner är bra, men ännu finns mycket att göra och om vi inte ligger på händer kanske inte så mycket. Bild Linnea Ornstein Vad borde de göra? Hon blev ÅRETS aktivist Manitza Håfström, 29, fick Robert Karlsson Svärds minnespriser vid förtroenderådet i Norrköping i maj. Slumpen gjorde henne till aktivist. Manitza Håfström blev stående vid ett bokbord på Karlstad universitet, i ett samtal om RFSL:s arbete. Idag är hon vice ordförande i ungdomsförbundet och suppleant i RFSL Värmland. – Värmland är känt för att vara homofobiskt, det finns en del nazistgrupperingar här och det underlättar inte att SD har invalda representanter i kommunfullmäktige. Att arbeta med RFSL är att kämpa för ett samhälle jag vill leva i. Det handlar ju om mig personligen, min rätt att vara den jag vill. En stor del av arbetet går ut på att göra RFSL Värmland till en trygg plats för medlemmarna. Där ska alltid finnas någon att prata med. De besöker även högstadie- och gymnasieskolor över hela länet. – Många ungdomar har fördomar om hbtpersoner trots att de aldrig ens pratat med en hbt-person. Inte vad de kanske har varit medvetna om i alla fall. Det är bara tre år sedan Därför är det viktigt, menar hon, att våga stå för den man är. Själv kom hon ut i en tidningsintervju 2007, i Wermlands Folkblad. – Jag behövde komma ut för att själv må bra. Och om jag vågar kanske någon annan gör det också. Vi måste visa oss starka tillsammans. Jag är fortfarande förbannad på att de ville skrämma mig till tystnad. 48 KOM UT #2 2011 – Jag var med och startade upp Värmland Pride 2008. Få politiker visade sig i paraden. Jag uppfattade det som att de inte ville förknippas med »de där homopersonerna«. I år arrangeras Prideparaden för fjärde året. Politikerna behöver synas för att folk ska förstå att Karlstad är en okej plats att vara hbt-person på. Förra årets Prideparad var turbulent för Manitza Håfström. En man hotade henne och krävde att hon skulle stoppa paraden, vilket uppmärksammades i flera medier. Journalisterna undrade om hon inte var rädd. Och varje gång svarade hon likadant. Självklart kan hon inte låta sig påverkas. Då skulle hon och alla andra människor som värnar om ett fritt och öppet samhälle förlora. Och allt arbete hon lagt ner på att försöka motverka homofobin skulle vara förgäves. Hur tänker du idag om det som hände? – Jag har blivit hotad på internet tidigare, och det har inte rört mig i ryggen. Men förra året blev det personligt eftersom folk ringde direkt till mig. Jag är fortfarande förbannad på att de ville skrämma mig till tystnad. Vad har hänt sedan dess? – Efter det som hände har kommunen fått upp ögonen för att det kan vara jobbigt att vara hbt-person här. Det stödet hade vi behövt långt tidigare, men det är ju fantastiskt om de börjar förstå problemet nu. Malin Nord Vad driver dig? – Ibland hör skolorna av sig själva för att där är dålig stämning. Och om ungdomarna får, om så bara lite ökad förståelse, då räcker det för att det ska kännas helt fantastiskt. Vilka är de viktigaste frågorna i Värmland just nu? – I Karlstad försöker vi få ett bättre samarbete med kommunen och landstinget. Eftersom alla jobbar ideellt behöver vi hjälp för att nå allmänheten. Karlstad kommun har sagt att de vill bli en av de tio mest hbtvänliga kommunerna i Sverige. De har börjat hbt-certifiera ungdomsmottagningar och vårdcentraler och driver ungdomskaféet Manitza Håfström Medlem i RFSL sedan: 2008. Viktigaste frågorna: Få bättre samarbete med kommunen, och fler medlemmar till förbundet. Bästa aktivistminnet: Förra årets Pride. Det kom nästan 200 personer från hela Sverige för att stötta vårt arbete. Tidigare hade 50–60 personer gått i paraden. Det var helt fantastiskt. Gör helst när jag är ledig: Kollar film, surfar på Youtube, myser med min hund Drutten samt pendlar till Göteborg för att umgås med kvinnan jag dejtar. Hobby: Har en streetdansgrupp med en kompis. Sitter vid datorn. Drömmer om: Ett hbt-vänligt samhälle. Och att få ett jobb eftersom jag är arbetssökande. Bäst på TV: Serien Glee och Världens bästa hotell. Kamp i storformat ÅRET VAR 1998. En hel rörelse ändrade riktning när Stockholm arrangerade Europride 1998. Dagen efter den första Prideparaden, den 25 juli 1998 rapporterade Svenska Dagbladet: »Efter tre timmar nådde paraden Skansen. Finaldagens klimax var lördagskvällens artistgala. Och med Europride på Skansen får väl den homosexuella frigörelsen sägas ha blivit så rumsren att den är snudd på museal« På sätt och vis var det också så det blev. Uttrycket »den homosexuella frigörelsen« sattes på museum. Rörelsen levde kvar i ny tappning. Homosexuella ingår nu som en beståndsdel i den koalition av liknande intressen som kallas hbt-rörelsen eller hbtq-rörelsen. Frigörelsens timma hade slagit på så sätt att erkännande vunnits. På Skansen inledningstalade arbetsmarknadsminister Margareta Winberg. Detta var något nytt att en minister officiellt markerade regeringens välsignelse. Mycket var nytt 1998 med Europride. Namnet i sig var nytt. Åren innan hade det hetat Homofestivalen. Dessförinnan Homosexuella frigörelseveckan. Arrangören var ny. En ideell paraplyorganisation hade tagit på sig att arrangera. Tidigare hade alltid RFSL Stockholm varit huvudarrangör. Konceptet med Pride Park var nytt. Under mer än tio år framåt skulle detta koncept stå sig, med en inhägnad i Tantolunden dit besökaren betalade entré i form av »dogtag« eller dagspass. Att kommersiella aktörer i form av sponsorer önskade synas var också nytt, liksom det stora mediaintresset. De som låg bakom Europride lyckades förvandla en festival av begränsat format och med begränsad attraktionskraft till en festival i storformat av riksintresse. 1998 var det över 15 000 som tågade till Skansen. År 2010 beräknas uppåt 40 000 ha deltagit i den böljande parad som brukar vara årets största demonstrationståg i Stockholm. Det hade börjat med att en grupp aktivister, utan RFSL:s godkännande, hade ansökt om och fått Europride till Stockholm. Aktivisterna byttes efter hand ut och kompletterades av ett antal proffs. Två som kan nämnas är reklambyråchefen Helena Westin, som var ordförande, och tv-producenten Nicke Johansson, som var inflytelserik sekreterare lite allt möjligt och gillar att vara kreativ. Konstkollot håller hus ca 1 timme från Stockholm. RFSL Ungdom betalar allt. Sen avanmälan kostar 500 kr. Mer info på www.rfslungdom.se 8-16 juli Grilla på Kristianstadsdagarna Under hela stadsfestivalen är det extra öppet i föreningslokalen, där den traditionsenliga grillfesten arrangeras den 16 juli. Adress: Norra kanalgatan 2. Grillen tänds klockan 18. Inget inträde. Telefon 044 –10 65 90. www.rfsl.se/kristianstad Hans Fassbinder på paradvägen som detta år gick från Tantolunden till Skansen. i Pridestyrelsen. QX deltog som en effektiv motor i marknadsföringen av detta, Stockholms första Pride. Det tema som valdes var »Unity Through Diversity«. Det fanns en önskan att fokusera på mångfalden inom rörelsen och att den i sig var en styrka. Denna mångfald, som alltid existerat, hade under många år satts lite på undantag till förmån för ett budskap om att homosexuella var precis som alla andra. Med andra ord inte sjuka och perversa undantagsfigurer, utan rätt normala och därför berättigade att få rättigheter. Europride bjöd även in transsexuella och transvestiter under sitt paraply och hade en ambition om Pride som en mötesplats för queera individer oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Det var i samband med Europride begreppet transperson först började användas. Europride var likt en häftig storm som banade väg för den omdaning som skulle följa. Inom tre år hade RFSL bestämt sig för att börja verka även för transpersoner och hbt-begreppet hade fötts. Sättet rörelsen såg på sig själv förändrades från en stundtals ängslig normalitetssträvan till ett mer stolt hyllande av avvikelsen. På Skansen den där sommarkvällen i juli ringdes det gamla ut och det nya in. Dock inte med några nyårsklockor men väl genom att publiken brast ut i allsång när Dana International framförde det årets Eurovision-vinnare Diva. Lars Jonsson 28 - 30 juli Kondomtält på Storsjöyran Kom till det mysiga kondomtältet som RFSL Östersund har i samarbete med Jämtlands Läns Landsting. För artister, priser, boende: www.storsjoyran.se 16 augusti Jubileumsmiddag RFSL Göteborg firar 30 år med storslagen middag på självaste årsdagen av grundandet den 16/8 1971. Mer information: www.rfsl.se/ goteborg/jubileum 17 AUGUSTI Invigning av RFSL Malmös nya kafé, som är öppet varje onsdag kl 18-21. Adress: Gasverksgatan 11. Ring på klockan med regnbågsflaggan! 7 september Startgrupp för transpersoner Stargruppen riktar sig till dig som är 15-25 år. Vid 8 tillfällen med början den 7 september, träffas vi och pratar om sådant som är viktigt för dig. Tid: 18-20.30 Plats: RFSL Stockholm Sveavägen 59. Gratis. Anmälan görs på: [email protected] I augusti drar RFSL Stockholm även igång en terapigrupp för transsexuella mellan 15-25 år. Kontakta [email protected] KOM UT #2 2011 49 Debatt REPLIK: Hur ska det bli bättre? Micke Kazarnowicz är inte nöjd med hur Rädda Barnen hanterat kritiken mot deras kampanj »Det blir bättre«. som gör hbt-vänliga kampanjer. Det finns organisationer som använder sig av homofoba kampanjer. Men de som ställer till med mest skada för hbtsamhället är organisationer som agerar som Rädda Barnen i Sverige. De som tror att de är hbt-vänliga när de i själva verket är exkluderande och jobbar ur ett heteroperspektiv. 2010 gick en våg av självmord bland unga hbt-personer i USA. Det de hade gemensamt var att de inte betedde sig könsstereotypt eller att de avslöjades med att vara homosexuella. Det inspirerade journalisten Dan Savage att starta gräsrotsrörelsen »It Gets Better«. Vuxna hbt-personer uppmanades att i videosnuttar berätta för barn och ungdomar att det blir bättre. Kampanjen har idag bidrag från över 10 000 personer. Det finns organisationer att få fler månadsgivare till Rädda Barnen. Budskapen i originalet riktade sig alltid till hbt-ungdomar, även om filmerna ibland gjordes av straighta personer. Historierna i Rädda Barnens version handlar om allt från fosterhemsplaceringar till misshandlande föräldrar. Bortsett från det märkliga i att säga »Det blir bättre« till barn vars föräldrar misshandlar dem, reduceras återigen hbtperspektivet till något i marginalen. Anders Maxson, pressansvarig på Rädda Barnen, svarade på kritiken på min blogg: Har vi snott en kampanj? Vi tycker inte det. »It gets better« är en kampanj/rörelse som i första hand fokuserar på HBT-ungdomar, men inte bara på dem. [ ...] För där »Pride« är ett väl inarbetat begrepp hos alla svenskar vid det här laget, så är »it gets better« inget som folk i Sverige automatiskt kopplar till rörelsen i USA. De säger »folk« men menar »heterosexuella«. »It gets better« inspirerade ett amerikanskt evenemang där man skulle bära lila för att öppet visa stöd för hbt-personer och hbtungdomar. Jag tog initiativet att starta den lila dagen i Sverige. Den gick av stapeln 27 oktober förra året. Över 100 000 personer deltog. I april meddelade TV3 och Rädda Barnen att de ska köra kampanjen »Det blir bättre« i Sverige. Man talade om att det var en svensk version av »It Gets Better« och använde sig av Joel Burns omtalade »It Gets Better«video för att göra reklam för programmet. Det lät lite märkligt att en organisation som under fem år motsatt sig svensk lagstiftning om rätten för samkönade par att prövas som adoptionsföräldrar, helt plötsligt kör en kampanj för hbt-personer. Det skulle visa sig att Rädda Barnen än idag inte bryr sig om hbt-personer mer än på pappret. Rädda Barnens version av »Det Blir Bättre« riktar sig nämligen varken till hbtpersoner, eller till barn och ungdomar i första hand. Det är en ren reklamkampanj för 50 KOM UT #2 2011 Efter detta uttalande har det varit tyst, trots att vi är flera som påtalat den bristande logiken i Rädda Barnens hållning. De har inte talat med grundaren av »It Gets Better«, men anser sig ha tolkningsföreträde om vad en kampanj startad och driven av hbt-personer går ut på. De säger »folk« men menar »heterosexuella«, eftersom kampanjen varit klart etablerad i hbt-samhället. Joel Burns, som spelat in ett av de mest kända »It Gets Better«-talen besökte även Sverige i februari som hederspristagare på QX-galan, just tack vare sitt uppmärksammade tal. I Rädda Barnens värld är helt enkelt inte hbt-personer lika mycket »folk« som heterosexuella. Micke Kazarnowicz Initiativtagaren bakom den svenska versionen av »It Gets Better«, av och för hbt-personer, på www.detblirbättre.se. Ju större spridning, desto bättre. I teveserien »Det blir bättre« delade människor med olika sexuell läggning med sig av sina livsberättelser och försökte inge hopp hos alla unga som känner att livet inte är värt att leva. Vi exkluderar ingen. Och just därför anklagar Micke Kazarnowicz oss för att arbeta ur ett heteroperspektiv. »Det blir bättre« hade ett barnperspektiv. I Sverige tar 50 barn livet av sig varje år. Det är vårt fokus. Vi har insett att vi inte varit tydliga nog med hur vi ser på barns rättigheter i ett hbtq-perspektiv. Vi förstår att människor känt sig kränkta av vårt tidigare remissvar 2001 om samkönade pars rätt att adoptera. Vi är uppriktigt ledsna för detta. Men vi vill se framåt, påverka och förändra. Är det inte var vi står Vi har inte varit tydliga nog. idag och vad vi vill göra i framtiden som borde vara i fokus? Rädda Barnen har 2011 bland annat diskuterat samarbete med RFSL och vi håller på att reparera vårt kunskapsglapp när det gäller hbtq-frågor. Det är en ärligt menad satsning som vi hoppas ska visa sig i vårt arbete. Vi tror att ju mer andan bakom »It gets better« sprids desto bättre. Om teveserien »Det blir bättre« har hjälpt en enda av våra ungdomar att känna mer livslust, så har vi bidragit till det som vi finns till för. Elisabeth Dahlin Generalsekreterare Rädda Barnen Debattera i Kom Ut! Vässa pennan och skicka in ditt bidrag till [email protected]. LINKÖPINGS UNIVERSITET Gränsöverskridande utbildning och forskning i världsklass, en nära dialog med arbetsliv och samhälle och över 27 000 studenter som satsar hårt och har galet roligt under tiden – välkommen till ett ovanligt komplett universitet! WWW.LIU.SE/NYSTUDENT Avsändare: RFSL Box 350 101 26 Stockholm POSTTIDNING B FLIRTIGT SNACK ÄR INTE VÅR STARKA SIDA / FLIRTY CHATTING ISN’T OUR STRONGEST SUIT Men sex är det! Så oavsett om du vill ha tips på skönare eller säkrare sex kan du chatta med oss och kanske få inspiration till din nästa flirt. sexperterna hittar du på qruiser.com och på rfsl-chatten. / But sex is! So regardless of whether you want some tips on hotter or safer sex you can chat with us, maybe to find inspiration for your next flirt. You’ll find sexperterna on qruiser.com and in the rfsl chat room.
© Copyright 2024