Ladda ner hela tidningen som pdf

#2
2011
Människopuder
homoerotikens
beskyddare
Katastrofal
katastrofhjälp
på resa genom
ett queert usa
Första flatfilmen
sen fucking åmål
med robert fux
på grönbete
jakten på
spermasyskon
harry + draco
TEMA asyl
ett rättsosäkert spel
Första gången?
Eller ett år sen sist?
Testa dig under Pride!
Ett samarbEtE mEllan lafa, Posithiva GruPPEn, rfsl, rfsl stockholm,
rfsl unGdom, skum – stockholms skolors unGdomsmottaGninG,
smittskydd stockholm och vEnhälsan.
Första Gången- KomUt helsida #4-PRINT.indd 1
2011-06-08 11.52
8 11.52
Tema: ASYL
Experterna kallar det lotteri.
Kom Ut granskar den rättsosäkra
asylprocessen.
Det stora lotteriet 10
När rätt blir fel 16
KRÖNIKA: Är det vi som behöver hjälp nu? 18
novell: Landet utanför 20
Ledare och medverkande 4
KOMPOTT 6
Homoerotikens beskyddare
Tempen på Rio
Limericktävlingen avgjord!
Katharina Nuttalls festivaltips
Kön ska väck
Spermasyskon sökes
39
26
KNEP & KNAS 45
Mest för barn
RFSL-DELEN 47
LEDARE: Christian Antoni Möllerop
Bryt tabu om äldre och sex
Möt Manitza Håfström - årets aktivist
Året var 1998
Interndebatt: Hur kan det bli bättre?
KORRESPONDENS 22
LANDET: Haiti
Nödhjälpen som stjälpte
BILDREPORTAGE 26
Molly Landreth –
En queer Americana
KULTUR 34
KRÖNIKA: På grönbete
J.K. Rowlings rån mot fansen
Första flatfilmen på 13 år
SEX MED KOM UT 41
Knip som knep
Fråga Suzann
22
35
REBS DAGBOK 43
Spegellös reflektion
16
KOM UT #2 2011 3
bild jimmy eriksson
»Folk kastade
sten och
förföljde mig
på gatorna.
Samtidigt
var jag inte
trygg hemma.
Min äldre bror
hatade mig.«
ledare
Kom UT
Livets lotteri
Att mötas av myndighetspersoner som har
noll koll på vad det innebär att leva som bög i
Kampala, Uganda, men som trots detta sitter
med hela din framtid i sina händer. Att möta
handläggare som tror att svenska ambassadrapporter är en tillräcklig källa för att avgöra
om just ditt land är säkert att återvända till
för dig, transperson som förskjutits av din
familj. Att bemötas med skepsis efter att du
sent omsider vågat berätta för din handläggare om din homosexualitet. Kan du verkligen vara trovärdig, du som dröjde så länge
med att berätta?
I detta nummer möter du Saima, Jimmy
och Marlene. Flyktingar vars mod att träda
fram och öppet berätta sina historier är
beundransvärt. De representerar många fall
av asylsökande hbt-personer i den
rättsosäkra svenska asylapparaten.
En molande känsla i magen gör
sig påmind varje dag. Ett hopp
som väcks av en inhibition, men
brutalt släcks av ett slutgiltigt
besked om avvisning. Fattat
på ibland undermåliga
grunder. Det har konstaterats i rapporter
som Migrationsverket själv har
beställt.
Faktum är att i det svenska asyllotteriet är
det upp till enskilda beslutsfattare vem som får
stanna och vem som tvingas tillbaka. Handläggare på Migrationsverket går emot verkets
egna riktlinjer. För det finns rättsliga ställningstaganden som säger att det inte ska spela
någon roll att en asylsökande kommit ut sent i
processen.
Ändå anges fortfarande detta som skäl till
minskad trovärdighet, och i förlängningen
avvisning. Migrationsverkets generaldirektör svär sig fri, liksom Tobias Billström,
ansvarig minister. Lagarna är det inget fel på,
det är alla överens om. Det är i tillämpningen
det brister. Och fram tills att Migrationsverkets alla asylhandläggare genomgått de
hittills frivilliga hbt-utbildningarna, lär det
inte bli någon större skillnad.
Det är dags att förstå att för att
kunna bedöma hbt-personers
asylskäl krävs tillförlitlig,
uppdaterad landkunskap, en
förståelse för hbt-personers specifika villkor och
handläggare som följer
sin egen myndighets
riktlinjer.
Karin Lenke
& Malin Nord
medarbetare
Gunilla
Kinn
Journalist bosatt i
Harlem, New York.
Hon hamnade i
Haiti av en slump
när republiken fyllde
200 år 2004, och har
varit där sju gånger –
fångad av alla stories
samt av haitisk konst
och musik.
ZAIRA
PERDIGON
Har gått från
husfotograf till
bildredaktör. Gillar
lindy hop, bad och att
snacka pedagogik, men
mest av allt att inte
göra någonting alls. Vill
ligga raklång på vattnet
och spana upp mot
sommarhimlen.
Oskar
ODJURET
Laurin
Frilansillustratör och
notorisk samlare av
tuschpennor, snygga
konstböcker och
tidningar. Tillbringar
sommaren i parken
dubbelvikt över teckningar, får därför den
brunaste nacken i stan.
Matilda
Lindquist
Kryssar mellan parallella verkligheter som
annonssäljare, student
och timvikarie på
Viking Line. Drömmer
just nu om havsbad,
masteruppsats och
att återfödas som
krukväxt i Tiina Rosenbergs arbetsrum.
Adress: Box 350, 101 26 Stockholm
E-post: [email protected]
Tel : 08–501 629 00
Webb: tidningenkomut.se
Följ oss på: twitter.com/komutred
Gilla oss på: facebook.com/tidningenkomut
Kom Ut är redaktionellt oberoende
och ges ut av RFSL.
Ansvarig utgivare: Karin Lenke, [email protected]
Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl
(föräldra­ledig)
Redaktör: Malin Nord (vik.), [email protected]
Bildredaktör: Zaira Perdigon,
[email protected]
Omslag: Jimmy Eriksson
Repro: Jeanette Andersson
Form: Zoopeople
Layout: Daniel Fagge Fagerström
Korrektur: Anna Knöfel Magnusson
Medverkande Kom Ut #2 2011:
Anna Dahlqvist
Anna Giertz
Anna Knöfel Magnusson
Bitte Andersson
Diana Mulinari
Emil Åkerö
Erik Heggestad
Gunilla Kinn
Ida Måwe
Jimmy Eriksson
Kai Bergendal
Katrin Bienzle Arruda
Klara Lundholm
Lars Jonsson
Molly Landreth
Oskar Odjuret Laurin
Reb Kerstinsdotter
Robert Fux
Suzann Larsdotter
Trifa Shakely
Ulrika Stahre
Annonser: Matilda Lindquist
[email protected] 0729 20 75 48
Kom Ut finns även som taltidning.
Kontakta [email protected] för information
och ett gratis smakprov.
Prenumeration:
Privatperson 200 kr, övriga 240 kr
Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro
377-2969. Ange namn och adress.
RFSL-medlemmar får tidningen hem i brevlådan.
Upplaga: 19 000 ex. ISSN 0280-8528
Tryckeri: Norra Skåne Offset
Papper: G-print 100 g
4 KOM UT #2 2011
KomU
KomUt helsida.indd 1
2011-05-27 14.45
KOMPOTT
Self Portrait,
1985
© Robert
Mapplethorpe
Foundation
homoerotikens
beskyddare
I slutet av 1970-talet hängde Robert Mapplethorpe med sina vänner Patti Smith, Andy
Warhol och Grace Jones, och knäppte en och
annan bild som kom att bli ikonisk. Samtidigt
plåtade han sig och sina bögkompisar i olika
s/m-lekar. Särskilt omtalad är bilden där han
penetrerar sig själv med en oxpiska. I backspegeln förfärades en del över att bilderna – som
tagits innan upptäckten av hivviruset – var en
realtidsdokumentation av »pestspridning«.
Tempen på Rio
Text & bild: Katrin Bienzle Arruda
Jandira Queiroz, 35.
Aktiv i det globala forumet
Sexuality Policy Watch.
Hur är läget i Rio de Janeiro?
– Rio är en utmärkt stad för homosexuella killar, full av uteställen
och aktiviteter. För lesbiska ser det
tyvärr annorlunda ut. Jag skulle
våga påstå att det inte finns ett
enda ställe specifikt för lesbiska.
6 KOM UT #2 2011
Att Mapplethorpe själv dog i aids, bidrog till
fler stigmatiserande attityder till hans konstnärskap. Till och med efter sin död, vid 43 års
ålder, 1989, fick han sina bilder censurerade.
Mest känd är han kanske för sina homoerotiska porträtt av nakna män med atletiska
kroppar. Att många av männen var svarta
och avbildades anonyma, utan några visuella
ledtrådar om tid och rum, likt antika statyer,
har lett till diskussioner om hans fetishering av
svarta mäns kroppar. Ett annat känt motiv är
blommor, vars ståndare ofta stod i fokus. När
nu Fotografiska ställer ut över 200 bilder är det
möjligt att för första gången på svensk mark få
en heltäckande bild av ett av 1900-talets allra
mest betydande konstnärskap.
Utställningen Robert Mapplethorpe, an extensive retrospective pågår mellan 17 juni och 2
oktober, på Fotografiska i Stockholm.
Anledningen är förstås macho-kulturen och att män har mer pengar
än kvinnor. Kvinnor har i allmänhet
större ansvar för familjen, även
homosexuella kvinnor.
Vilken är den viktigaste hbtfrågan nu?
– Den strafflöshet som råder för
hatbrott och diskriminering mot
hbt-personer. Som det ser ut i dag
utreds sällan hatbrott riktade mot
hbt-personer. Samtidigt ökar de,
enligt statistiken.
Vad är det bästa med karnevalen i Rio de Janeiro?
– Den fungerar lite som en
frizon för många, det mesta är til�låtet. Skillnaden är kanske speciellt
stor för travestis som under karnevalen utses till sambadrottningar
och får positiv uppmärksamhet,
det skulle man önska höll i sig
under resterande delen av året.
Joarez Morais, 47.
Ordförande för karnevals­gruppen Banda das Quengas.
Viktigaste hbt-frågan just nu?
– För mig är det viktigaste just
nu att diskrimineringsskydd för
I Kom Ut 1/2011 efterlyste vi
queera limericks, efter att
ha konstaterat att ordvitsen fortfarande dras med
allvarlig heteronormativitet.
På tidningenkomut.se har
bidragen strömmat in. Det
är tydligt att det funnits
ett uppdämt behov av att
skapa putslustig, queer
ordkonst.
Eftersom heteronormativitetens dominans
i och med detta
äntligen är över i
limerickbranschen,
presenterar vi:
Världens bästa limerickar:
Hultsfredsfestivalen,
Hultsfred 14-16 juli
Ett starkt minne jag har är när jag spelade
där 2004 eller 2005 med artisten Ane Brun.
Samma kväll spelade ett av mina favoritband
Radiohead. Känslan av att få stå mitt i folkhavet och höra pianointrot till låten Pyramid Song
fick mig att vråla rakt ut JAAA! Vi sov senare i
sovsäck i lastutrymmet på en van. Jag spelar
den 14 juli på Hultsfred och fyller år samma
dag. Det ska bli så himla kul! tog cirka 12 timmar eftersom vi stannade vid
varje loppisskylt vi såg. Vi fyllde upp bilen
med grejer vi hittade längs vägarna och kom
lyckliga hem till Stockholm. En fin roadtrip helt
enkelt!
Kom Ut passar på att även rekommendera
Queertopiafestivalen, som i år äger rum 18-21
augusti i Norberg.
Storsjöyran, Östersund 28-30 juli
Jag spelar den 28 juli och ser mycket fram
emot att även få uppleva elektronika-akten Niki
& The Dove som spelar samma kväll som jag.
Pridefestivalen, Stockholm 1-7 augusti
Pridefestivalen gillar jag och rekommenderar
varmt. Stolt uppträder jag den 5 augusti på
den fina scenen i Kungsträdgården.
En späd liten dam från Bordeaux
är blyg och står helst i en vrå.
Hon har blommor på kjolen
och bränns lätt i solen
– men nog fan är hon flata ändå!
/Katarina
Öyafestivalen, Oslo 9-13 augusti
När jag spelade där för några år sedan, hängde
jag innan vår konsert backstage med en ganska
så cool, lite äldre amerikansk kvinna som senare
visade sig vara Sonic Youths frontfigur och basist Kim Gordon.
Helt chockad
blev jag inbjuden
att se Sonic
Youths konsert
från scenen
tillsammans med
bandets familjer,
det var ett maKim Gordon giskt ögonblick!
En räddhågsen flata från Klinte
hon ville men vågade inte
Men när hon till slut
ändå våga’ kom ut
gick det fantastiskt geschwint se!
/Annamaria Bauer
En queer person uti Vrå,
var på klubb och blev nödgad att gå,
på damtoalett,
där gjorde hen ett,
och på herrarnas gjorde hen två.
/Peter Palotai
Vinnarna har fått varsitt ex av RFSL:s
jubileumsbok Över regnbågen i brevlådan.
homosexuella och transpersoner införs och att hbt-personer
inkluderas i diskrimineringslagstiftningen.
Är Brasilien ett bra land för
hbt-personer?
– Trots att en stor procent av
befolkningen i Rio
de Janeiro
är homosexuella och
travestis,
saknas
grundläg-
Festivalsommar med Katharina Nuttall
rockstjärnans bästa tips!
bild sara mac key
bild Creative Commons
LIMERICKTÄVLINGEN
AVGJORD!
Malmöfestivalen, Malmö 19-26 augusti
Jag spelade där 2005 och ett fint minne jag
har är att hemresan från Malmö på en söndag
gande tolerans och respekt.
Hbt-personer är inte bara en
minoritet utan syns så gott som
aldrig på högre uppsatta poster
inom företag eller inom politiken.
Detta förändras, men alldeles för
långsamt.
Magaly Penélope, 52.
Transformativ skådis
och krönt till Drottning
Banda das Quengas.
Vilken är den viktigaste hbtfrågan just nu?
– Generellt är det viktigaste
Katharina Nuttall, artist och producent.
Aktuell: med nya, tredje skivan Turn Me On.
Född: i Drammen, Norge, älskar Stockholm,
Sverige. Gillar: bra TV-serier och den kompromisslösa och uttrycksfulla sångerskan
Nina Simone. Vill: åka på roadtrip och bila
genom hela USA. Bästa Prideminne: när
jag själv spelade på festivalen 2008.
En fin konsert och fantastisk kväll.
naturligtvis ökad respekt. Sedan
finns det mer specifika behov,
många transpersoner tycker till
exempel att det viktigaste just nu
är att id-handlingarna stämmer
överens med individens egen uppfattning om sitt kön.
Vad drömmer du om?
– Min dröm är en bättre uppväxt
för unga homosexuella och transpersoner, olik den värld jag växte
upp i. Jag drömmer om en värld
där det för varje år, för varje generation blir lite lättare för de unga
att våga vara det eller »den« de är.
KOM UT #2 2011 7
KOMPOTT
kön ska VÄCK
På kongressen i Malmö tidigare i år,
beslutade Feministiskt initiativ att
lägga ett förslag om att avskaffa
juridiskt kön. Kom Ut ställde några
frågor till talespersonen Sissela
Nordling Blanco.
Varför vill ni avskaffa juridiskt kön?
– Vi vill att det tillsätts en statlig utredning
som tittar på möjligheterna att avskaffa juridiska
kön. Idag sker en registrering av kön som inte
speglar verklighetens många olika sätt att göra
kön på. Hela den här uppdelningen i två kön
som förväntas medföra vissa egenskaper, att
man ser ut på ett visst sätt och är varandras
motsatser är väldigt begränsande och det är ett
problem att staten är med och legitimerar det.
Men om det inte går att dela in i kön, hur
ska då orättvisor kunna synliggöras?
– Det går att kartlägga och undersöka
ojämlikhet på andra sätt än genom automatisk
anslutning till ett juridiskt kön. Tanken med en
utredning är att undersöka vilka möjligheter
»Jag tycker att det
är rätt att Bamse
informerar om
allting.«
/Ola Andréasson
VD:n för Bamseförlaget är
oförstående till kritiken mot
samarbetet mellan världens
starkaste björn och myndigheten
8 KOM UT #2 2011
som avvisar ensamkommande
flyktingbarn. Specialtidningen
»Bamse, Mim och Meles« som
förlaget gjort på uppdrag av
Bild Jonas Göthner
som finns för att lösa de sakerna på andra vis.
I slutändan är den stora frågan om det finns
politisk vilja för att ta itu med diskriminering
eller inte.
I den ideala världen, vad spelar kön för roll?
– I den ideala världen tänker jag mig att kön
är något som något man förhåller sig till på ett
icke-dogmatiskt sätt. Man får bekänna sig till
ett kön om man vill, och till vilket kön man vill.
Alla har rätt till skydd från diskriminering på
grund av andras uppfattningar om kön, men
ett kön är inget som tvingas på en.
Migrationsverket sände chockvågor genom seriefigurens vuxna
fanskara. 70- och 80-talister
enades i sin avsky mot Bamses
politrukartade kursändring.
Kom Ut håller ändå med VD
Ola Andréasson om att Bamse
gott kunde informera ännu
mer. Ett bra ämne är hur hbtpersoners flyktingskäl bedöms
på oklara grunder av handläggare som inte följer verkets egna
riktlinjer. Läs mer på sida 16.
Kom Ut hurrar!
För Pakistans högsta domstol
som har beslutat att ge transpersoner möjlighet att kryssa
i en egen könskategori, i vissa
offentliga dokument. Till dessa
hör de nationella id-korten.
Detta ska ses i ljuset av att den
största gruppen transpersoner
i Pakistan, hijras, ofta lever i ett
extremt socialt och ekonomiskt
utanförskap.
BILD Björn Larsson Rosvall
Maria med
dottern Linnea,
som kommit till
med donerad
sperma på
Storkkliniken i
Köpenhamn.
match maker
Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian
Seed Siblings, ett matchningsregister för barn
som kommit till genom spermadonation från
danska spermabanker.
Varför finns Seed Siblings?
– En del barn som blivit till
med spermadonation är nyfikna
på sitt genetiska ursprung, det
visar vetenskapliga studier. Därför har vi startat ett matchningsregister där barn från donatorer
i danska spermabanker kan hitta
varandra. De flesta föräldrar och
barn blir medlemmar i sådana
här register för att de är nyfikna.
»Liknar mina halvsyskon mig till
utseende och personlighet?« är
den vanligaste frågan.
Det låter som att det handlar
mycket om att hitta genetiska
halvsyskon, går det även att få
kontakt med donatorn?
– Vid behov kan man också
söka kontakt med spermadonatorn. Även donatorerna själva
vill ibland veta att barnen mår
bra och anmäler sig då till ett
matchningsregister. I den studie
som gjorts av anonyma donatorers erfarenhet ansåg samtliga att
de fått en positiv upplevelse av
kontakten med barnen som de
gett upphov till.
Är det så viktigt att veta var
den där spermien kom ifrån?
– Jag startade Seed Siblings
efter att ha tagit del av forskning
där donatorbarn själva berättar
hur de tänker kring matchningsregister. Men en del föräldrar kan
värja sig emot tanken att deras
barn har ett genetiskt ursprung
i en donator. Det är till exempel
sant att nästan 90 procent av
de par som fått barn i Sverige
med spermadonation, enligt en
studie från slutet av 1990-talet,
väljer att inte berätta för sina
barn om deras ursprung. Dessa
heteropar vill – till vilket pris som
helst – dölja ursprunget till »den
där spermien«.
– Enligt forskningen har barn
till lesbiska par en mer öppen
relation till sin icke-genetiska
förälder och vågar berätta om
sökandet efter halvsyskon.
Vad behöver man för att
kunna få reda på sin donator eller sina genetiska halvsyskon?
– Den som vill bli medlem i
Scandinavian Seed Siblings eller
bara har frågor kan kontakta oss
på mejladressen [email protected]. Donatorbarn eller deras
föräldrar kan bli medlemmar om
sperman som använts kommer från en dansk sädbank – de
största heter Cryos International
och Nordic Cryo Bank (även
kallad European Sperm Bank).
Donatorbarn under 18 år behöver
målsmans underskrift. För att
bli medlem bör du veta det så
kallade donatornumret – en identifikationskod som varje donator
får på de danska sädbankerna.
Är du osäker på donatornummer
och spermabankens namn, fråga
kliniken där inseminationen eller
IVF:en ägde rum.
Se även www.seedsibling.org.
Seed Siblings har medlemmar
i Danmark, Sverige, England,
Tyskland och Australien.
ÖPPEN FÖR
FÖRSLAG
www.mp.se/pride
Vi är öppna för dina förslag – vilket Sverige
vill du ha 2025? Miljöpartiet är mitt uppe i
en partiprogramsrevidering. Vi vill att du
tycker till om vår politik och om vad som är
viktigt för ett Sverige 2025. Du berättar, vi
lyssnar. Bekväma soffor är en bra start för
samhällsförbättring.
i MILJÖPARTIETs TÄLT :
Öppet videobås – Partistyrelsen har gjort
det, våra medlemmar har gjort det. Inför
kameran kan du berätta vilket Sverige du
vill ha år 2025.
Öppen barnomsorg – Skötbord,
mikro för barnmat och vattenkokare.
Öppen scen – Visa vad du går för!
rad i
Delta i Miljöpartiets egen maske
egorierna
paraden – fina priser att vinna i kat
rvast!,
djä
t!,
grönast!, skönast!, modernas
glammigast! & mossigast!
det stora
lotter¡et
TEMA ASYL Sveriges
förmåga
att ge skydd till förföljda
hbt-personer är starkt
begränsad. Migrationsverket
saknar kunskap att bedöma
flyktingskäl och experter
ifrågasätter rättssäkerheten.
Möt Jimmy, Marlene och Saima
som alla väntar på besked om
de får stanna eller tvingas
återvända till hot och förföljelse.
Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe
Bild Jimmy Eriksson
10 KOM UT #2 2011
SAIMA: JAG Flydde
övergrepp från
polis och släkt
I Pakistan är jag en känd dragqueen. Jag uppträdde tre gånger i
veckan och hade många fans. Det
finns en miljon pakistanier som
lever som jag men vi är inte accepterade som människor. Jag har
blivit misshandlad av polisen flera
gånger. En gång blev jag våldtagen av ett gäng poliser. De klippte
av mitt hår och rakade bort mina
ögonbryn.
Jag är gift och har tre barn. Min
fru och jag har ingen kärleksrelation, utan är goda vänner. Äktenskapet var en bra lösning eftersom
hon ville komma undan ett arrangerat äktenskap med en äldre man.
Flykten till Sverige är en lång
historia. Min pappa är död men
hans familj kan inte acceptera att
jag är en dragqueen. De, som är
muslimer, kan inte heller acceptera
att jag är kristen. När vi var på besök i deras by låste de in hela min
familj. De våldtog mig och min fru.
De tog med min elvaårige son ut
och sedan hörde jag tre skott. De
dödade honom.
Vi lyckade fly från byn. Jag
betalade en flyktingsmugglare
och kom till Sverige för snart ett
år sedan. Först fick jag avslag från
Migrationsverket men mitt juridiska
ombud ansåg att underlaget var
för dåligt och Migrationsverket gav
henne rätt. Nu har de gjort en ny
intervju med mig och snart får jag
veta om jag får stanna i Sverige.
Min familj är i Kashmir och väntar
på mitt besked.
I Pakistan kommer vi aldrig att
vara säkra. Där finns ingen som
skyddar oss.
Saima eller Muhammad Yaqoob
hoppas kunna genomgå ett könsbyte i Sverige. Hon har alltid känt
sig som en flicka. I Pakistan tillhör
hon en grupp som kallas hijras.
Hijras är födda som män men lever
könsöverskridande på olika sätt.
KOM UT #2 2011 11
TEMA ASYL
R
ättssäkerheten för hbt-flyktingar
kan liknas vid ett lotteri. Avslagen
från både Migrationsverket och
migrationsdomstolarna visar prov
på inskränkthet och okunnighet,
säger Stig-Åke Petersson.
Sedan 1970-talet har han arbetat frivilligt för RFSL med hbt-personer som flytt till
Sverige. På den tiden var det homosexuella
män från Spanien och Grekland som kom
hit. Idag är många hbt-flyktingar män från
Mellanöstern och de senaste åren har kvinnor från afrikanska länder varit en stadigt
växande grupp.
Anna Lindblad är jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och
har drivit flera fall med hbt-flyktingar de
senaste åren. Hon uttrycker sig mer försiktigt
än Stig-Åke Petersson men det råder ingen
tvekan om att även hon ser brister i rättssäkerheten för hbt-personer.
– Många av dem som vi tycker har fått
felaktiga beslut är just hbt-personer. Ibland
får man en känsla av att Migrationsverket
betraktar sexualitet som en privatsak. Tankesättet har inte hunnit ikapp lagen, resonerar
hon.
Det är en lång eftersläpning. Före 1997 gavs
uppehållstillstånd för hbt-personer på humanitära grunder. Men för fjorton år sedan
ändrades utlänningslagen och förföljelse på
grund av sexuell läggning blev ett asylskäl i
Sverige. 2006 blev det en del av flyktingdefinitionen. Det förs inte någon statistik över
ansökningar om uppehållstillstånd utifrån
sexuell läggning men Stig-Åke Peterson får
kännedom om ungefär 50 till 60 fall varje år.
Enligt honom är det mycket få som får stanna
och de senaste åren har det blivit svårare.
– Flyktingstatusen ger ett starkt skydd.
Det är inte lagen som är problemet, utan til�lämpningen, säger han.
Iran är ett av de exempel som Stig-Åke
Petersson lyfter fram. Migrationsverket har
i avslag skrivit att de iranska beviskraven för
homosexuella handlingar är såpass stränga
att risken att dömas är mycket liten.
– Det krävs fyra vittnen, ett erkännande
som upprepas fyra gånger och sedan ska
domaren döma utifrån sitt sunda förnuft –
men vi vet att det förekommer tortyr i Iran
och domarna hämtas inte sällan från det
konservativa prästerskapet, säger Stig-Åke
Petersson.
12 KOM UT #2 2011
Juristen Anna Lindblad konstaterar att
Migrationsverkets personal ofta har en
alltför ytlig kunskap om situationen för hbtpersoner i olika länder. Pakistanska Muhammad Yaqoobs fall (se Saima sidan 11), som
Anna Lindblad arbetar med, är ett exempel.
– Jag begärde att domstolen skulle återförvisa ärendet till Migrationsverket för att
det var för dåligt utrett. De höll med om det.
Det var uppenbart att handläggaren inte
hade någon kunskap om livet som transperson i Pakistan. Han hade aldrig hört talas
om begreppet »hijras« och det räcker med
att googla på det ordet för att få en massa
information.
Hon är också kritisk till Migrationsverkets
alltför försiktiga intervjuer med hbt-personer. Det finns en rädsla för att ställa personliga frågor, menar hon, en rädsla som kan
vara förödande.
– Man måste lära sig att utreda även det
som uppfattas som personligt. Det kan vara
svårt att ställa ingående frågor om sexualitet
men det måste göras i de här fallen.
Alexandra Segenstedt, som är jurist på
Röda Korset, konstaterar att svensk flyktingpolitik kan beskrivas som generös ur ett
jämförande internationellt perspektiv men
det betyder inte att det inte finns brister i de
bedömningar som görs:
– Det kan handla om just genusrelaterad
förföljelse där vi till exempel har sett att man
felaktigt hänvisar till att den asylsökande kan
få skydd av myndigheter i hemlandet, säger
hon.
Att det finns brister i Migrationsverkets
hantering av hbt-fall är ingen hemlighet.
2009 och 2010 genomförde Migrationsverket projektet Beyond Borders med syfte att
förbättra personalens hbt-kompetens. Våren
2010 kom två rapporter som Migrations-
verket beställt från externa konsulter inom
ramen för Beyond Borders. Kritiken mot
Migrationsverket är skarp.
Dan Eliasson är chef för Migrationsverket.
Hans beskrivning av Migrationsverkets
förmåga att hantera hbt-fall ser i korthet
ut så här: Rapporterna från 2010 visade på
kunskapsluckor och det är bekymmersamt
men i grund och botten är systemet rättssäkert. Och med Beyond Borders är Migrationsverket på väg att bli, eller kanske redan
är, den myndighet med bäst hbt-kompetens i
Sverige. Dan Eliasson berättar att fler utbildningsinsatser inom hbt-området planeras.
När Beyond Borders avslutades 2010
hade cirka 600 av de drygt 3000 personer
som arbetar på Migrationsverket gått en
hbt-utbildning, som var frivillig. Av asylprövningens personal var det ungefär en fjärdedel
som tog chansen.
– Alla kan inte vara experter på allt. Därför
tvingar vi inte personalen att vara med på
alla kurser. Men ledningen har deltagit, säger
Dan Eliasson.
Utbildningarna fortgår, men enligt uppgift
blir de regelmässigt inställda på grund av
för få anmälningar. Carlos Dìaz är en av dem
från RFSL som utbildar Migrationsverkets
personal:
– När jag inleder en utbildning får gruppen berätta om sina förväntningar på dagen.
De flesta har själva valt att gå utbildningen,
de tycker att frågor om kön och sexualitet
är både intressanta och angelägna för deras
yrke. Det får mig indirekt att tänka på alla
andra som aldrig har anmält sig.
En sak som kritiserades i Beyond Bordersrapporterna var det underlag som används
för att bedöma hbt-personers asylskäl. In-
»Det finns en rädsla
för att ställa personliga
frågor, en rädsla som
kan vara förödande.«
JIMMY:
JAG Outades i media
Jag är från Uganda och var där
en av landets få öppna hbtpersoner. I oktober 2009 kom
jag till Sverige i samband med
ett utbytesprojekt via RFSL.
Bara några veckor innan hade
ett nytt lagförslag presenterats
i vårt parlament. Som homosexuell i Uganda har jag många
gånger utsatts för trakasserier
av både allmänhet och polis.
Jag har blivit uthängd med
namn och bostadsort i media
och kallats för en av landets
»top homosexuals«. Med det
nya lagförslaget skulle situationen förvärras avsevärt. Därför
bestämde jag mig för att stanna
i Sverige.
Jag har varit här i snart 1,5 år
och fortfarande inte fått något
beslut om uppehållstillstånd av
Migrationsverket. Det har varit
mycket strul med handläggarna. Jag tycker att det är väldigt
jobbigt att vänta. Det är svårt
att leva i ovisshet, att inte veta
vad som händer i morgon.
Min tillvaro har löst sig bra
här och jag känner stort stöd
från den svenska hbt-rörelsen.
Jag bor hos en familj, lär mig
svenska och jobbar. Samtidigt
sms:ar jag varje dag med min
mamma i Uganda. Hon är en
väldigt viktig person i mitt liv.
Mamma tycker att jag gjorde
rätt som stannade i Sverige
med tanke på omständigheterna.
Jag är övertygad om att sådana som jag en dag kommer
bli accepterade i Uganda, även
om det inte blir i morgon eller
under min livstid.
Strax innan denna tidnings
pressläggning fick Jimmy
besked om att han fått asyl och
får stanna i Sverige. Ett och ett
halvt års väntan är över.
KOM UT #2 2011 13
TEMA ASYL
formation om situationen i olika länder finns
samlad i en databas. I rapporten beskrivs den
utifrån ett hbt-perspektiv som »oklar«, och
får kritik för att den bygger på »ett fåtal icke
balanserade och ofta ouppdaterade källor.«
– Landinformationen är inte en bibel,
inget facit. Det är den enskilda berättelsen som står i centrum. Handläggarna ska
bedöma om historien är trovärdig, säger Dan
Eliasson.
Kärnan i ett beviljande kan något förenklat beskrivas så här: en trovärdig berättelse
som visar att den asylsökande hyser en
välgrundad fruktan för förföljelse.
Bedömningen ska vara framåtsyftande. Vi
ska värdera sannolikheten för att en person
kommer att utsättas för förföljelse om hon
eller han återvänder. En lättare misshandel
ger till exempel inte självklart rätt till skydd
säger Dan Eliasson.
Men det måste vara svårt att bedöma trovärdigheten och hur välgrundad fruktan är
utan kunskap om situationen i landet. Både
Stig-Åke Petersson och Anna Lindblad ger
exempel på hur avgörande det är med just en
djupare kännedom om läget i olika länder.
Fallet med östafrikanska Silvia väcker ytterligare tvivel kring landkunskap. Hon
hade blivit utsatt för hot och trakasserier av
privatpersoner under en längre tid innan
hon flydde till Sverige. I hennes hemland
straffas homosexualitet med upp till 15 års
fängelse. Ändå anser Migrationsverket att
hon, eftersom hon hittills inte haft problem
med myndigheterna i landet, bör söka skydd
där – hos en myndighet som alltså står för en
kriminalisering av hennes sexualitet. Silvia
har idag blivit avvisad i alla instanser, inklusive Migrations­överdomstolen.
Vi har gott om exempel att diskutera men
Migrationsverkets chef kommenterar inte
enskilda fall. Generellt säger han – redan
efter en minuts intervju – att det inte finns
några problem med rättssäkerheten för hbtflyktingar. Han tar upp att Migrationsverkets
beslut sällan ändras i nästa instans, migrationsdomstolen. Samtidigt kritiserar han
migrationsdomstolarna och säger att de brister i hbt-kompetens. Utifrån den kritiken är
det faktum att migrationsdomstolarna oftast
går på Migrationsverkets linje uppenbarligen
ingen garanti för rättssäkerheten när det gäller hbt-personer.
Migrationsdomstolarna sorterar under
14 KOM UT #2 2011
»Migrationsverket anser
att hon ska söka skydd
hos en myndighet som
kriminaliserar hennes
sexualitet.«
Förvaltningsrätten. Dit kan den som fått
avslag vända sig för att överklaga Migrationsverkets beslut. Peter Enander är chefsrådman på Förvaltningsrättens migrationsenhet
i Stockholm. Han svarar på Eliassons kritik:
– Vi utbildar regelbundet vår personal
inom olika områden. Senast i höstas gick
några personer Röda korsets kurs om genus
och asylrätt.
Han konstaterar att domarna är generalister, som dömer i många olika sorters mål. Men
verkar inte särskilt oroad över att det skulle
råda en kompetensbrist inom hbt-området
som påverkar rättssäkerheten i besluten.
– Tanken är att vi ska kunna rätta till
bristerna i Migrationsverkets bedömningar.
Däremot inte sagt att domstolen lyckas till
hundra procent, men vi gör ett ärligt försök,
säger Peter Enander.
Vi går ett steg till och söker det politiska
ansvaret. På Rosenbad tar den moderata migrationsministern Tobias Billström emot. Han
beskriver rättssäkerheten för hbt-flyktingar
som »ganska hög« men säger att han inte är
nöjd med sakernas tillstånd idag.
– Det finns ingenting som inte kan bli
bättre. Hade jag tyckt det hade jag inte gett
Migrationsverket i uppgift att förbättra sig
på detta område. I varje regleringsbrev till
verket har jag gett dem i uppgift att utbilda
personalen i hbt-frågor.
På frågan om Dan Eliassons kritik mot
migrationsdomstolarnas kompetens bollar
Billström tillbaka ansvaret till Migrationsverket.
– Jag kan ha förståelse för Dan Eliassons
synpunkter, men jag tror ändå att den bästa
medicinen är att försöka se till att så mycket
som möjligt kommer fram redan i första
stadiet. Har inte hbt-flyktingen fått hjälp
att berätta där, så kommer uppgifterna att
viktas lättare och lättare. Och då får vi ingen
förändring.
Migrationsministern vill själv helst prata om
hur mycket regeringen satsat på hbt-frågorna
– inte minst när det gäller flyktingfrågan.
Som öppet bisexuell har han deltagit i riksdagens hbt-nätverk. Han konstaterar att det är
kunskapsunderskottet inom svensk offentlig
förvaltning som är roten till att hbt-personer
blir felaktigt behandlade. På asylområdet
är det inte lagstiftningen som är problemet,
utan beteendet och kompetensen hos ansvariga myndigheter. Han tycker att Migrationsverket arbetar i rätt riktning.
– Beyond Borders genererade två externa
konsultrapporter, vilket faktiskt är ganska
ovanligt inom svensk statsförvaltning. Men
det är inte förrän jag sett nästa återrapport, som täcker åren 2006-2010, som jag är
beredd att dra några slutsatser om hur vi går
vidare, säger Tobias Billström.
Juristen Anna Lindblad är positiv till
utbildningsinsatserna men har ännu så länge
inte märkt av någon förändring.
– För tio år sedan satsade man på att
utveckla kompetensen kring barn, sedan var
det kvinnor och på båda de områdena har det
blivit bättre. Nu sker förhoppningsvis detsamma för hbt-personer. Det finns definitivt
mycket att bli bättre på.
Silvia heter egentligen något annat.
Anna Dahlqvist och Ida Måwe är frilansjournalister, med stort intresse för hbt- och asylfrågor. De har tidigare uppmärksammat ämnet,
senast i Ordfront magasin (1/2011).
På nästa uppslag: Läs om hur handläggarna
går emot Migrationsverkets rättsliga riktlinjer.
MARLENE:
Folk kastade sten
Jag kommer från Bisjkek, huvudstaden i Kirgizistan. Redan
som liten drogs jag till smycken
och lekte bara med flickor. Min
mamma reagerade inte över det
då. Med tiden blev det dock ett
problem. Familjen sa till mig att bli
normal och ta på mig byxor. Men
jag kan inte förändra mitt inre.
Förra året förvärrades den
politiska situationen i vårt land.
Det gjorde att stämningen blev
fientligare mot hbt-personer. Jag
är utbildad tandläkarassistent,
men fick inga jobb. Folk kastade
sten och förföljde mig på gatorna.
Samtidigt var jag inte trygg hemma. Min äldre bror hatade mig. Vid
ett tillfälle skadade han mig med
kniv. Till slut kunde jag varken gå
ut eller vara hemma. Jag kunde
inte andas fritt.
Det var min bögkompis som
hjälpte mig med flygbiljetten. Jag
kände till Sverige sedan tidigare.
Som tonåring lyssnade jag på
Roxette och Ace of Base. Jag
hade läst att Sverige var det första
landet i världen som skyddade
transsexuellas rättigheter. När
jag kom hit förra året tyckte jag
naturen var så vacker och människorna så vänliga. Och vilken frihet
att kunna ha på sig vad som helst!
I Kirgizistan kunde jag inte
få visum till Sverige, utan bara
till Litauen. Migrationsverket vill
därför inte pröva mitt ärende,
utan menar att asylansökan måste
ske i Litauen. (Enligt Dublinförordningen ska Marlenes fall prövas i
Litauen, eftersom det var hennes
första ankomstland inom EU. Det
spelar ingen roll att förföljelse på
grund av sexuell läggning eller
könsidentitet inte är ett asylskäl i
Litauen.)
Men om jag åker dit är jag
säker på att jag hamnar i fängelse.
Att återvända till Kirgizistan är
inte heller något alternativ. Där är
jag helt skyddslös.
Marlene Ryskulov är 29 år och
transsexuell från Kirgizistan. Hon
drömmer om att en dag leva ett
helt normalt liv i ett land som
accepterar henne, att ha ett jobb
och kanske en familj.
KOM UT #2 2011 15
TEMA ASYL
när rätt blir fel
Handläggarna följer inte Migrationsverkets
egna riktlinjer för hur hbt-flyktingars asylskäl
ska bedömas. Istället för rättssäkerhet möts
flyktingar av raljerande utlåtanden.
Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe
Bild Bitte Andersson
De senaste åren har Migrationsverket kommit med tre rättsliga ställningstaganden som
gäller hbt-flyktingar. Tanken är att de ska
vara bindande för personalen. Men så fungerar det inte. Kom Ut:s granskning visar att
handläggarna går emot de egna riktlinjerna.
16 KOM UT #2 2011
Första ställningstagandet kom 2009 och
handlar om situationer där hbt-personer
kommer ut sent i asylprocessen. Det slår fast
att tidpunkten inte ska påverka Migrationsverkets bedömning.
Ändå har det fortsatt att ha betydelse. I
ett fall från 2010 fick en irakisk man avslag
på sin asylansökan på grund av den sena
informationen om hans sexuella läggning.
I motiveringen står att »... det är märkligt i
sammanhanget att du efter att ha vistats i
Sverige i cirka nio månader plötsligt inser,
efter att avslag meddelats från Migrationsverket, att människor i Sverige kan leva öppet
med sin sexuella läggning.« Lite längre fram
konstaterar Migrationsverket att det inte är
sannolikt att mannen är homosexuell.
I januari i år presenterade Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik ett nytt rättsligt ställningstagande. Den här gången gällde
det rätten att leva öppet i sitt hemland. Där
står att verket inte ska ställa krav på att den
MIGRATIONSVERKET
Migrationsverket är en statlig myndighet
som prövar asylansökningar från personer
som söker skydd från krig och förföljelse.
De utfärdar även visum till människor som
vill bosätta sig i Sverige, komma på besök
samt beviljar svenskt medborgarskap.
Den som får avslag på sin ansökan kan
överklaga till någon av de tre Migrations­
domstolarna i Stockholm, Göteborg eller
Malmö. Högsta instans är Migrations­
överdomstolen i Stockholm.
asylsökande ska leva »diskret« i sitt hemland.
Det är ett förtydligande av vad som redan
står i Migrationsverkets interna handbok för
personalen.
Ändå är mer eller mindre uttalade krav på
att sexualiteten ska döljas ett återkommande
problem för de asylsökande. Ett exempel är
Diana, som kommer från ett land i Östafrika.
När hennes förhållande blev känt misshandlades hennes flickvän. Grannarna kastade sten
och hotade dem till livet. Flickvännen flydde
landet men Diana flyttade till ett hotell. Hon
försökte ändra sitt utseende och smög till jobbet tidiga morgnar. Efter en dryg månads tid
av hemlighållande och skräck flydde hon till
Sverige. I hennes fall ifrågasätter Migrationsverket att hon kunde stanna kvar i landet i en
månad trots att hennes lesbiska förhållande
blev känt. Migrationsverket tar den tid hon
stannade som ett bevis för att hon inte riskerar så mycket om hon återvänder.
– Alla rättsliga ställningstaganden är bindande instruktioner för våra medarbetare.
Handläggarna ska följa ett rättsligt ställningstagande och gör det i regel. Men man
måste komma ihåg att alla ärenden vi prövar
är unika. Det går inte att skriva ett ställningstagande som täcker in alla situationer.
Dan Eliasson framhåller att Migrationsverket internt försöker följa upp rättsliga
ställningstaganden för att se om det finns
ytterligare behov av stöd och information.
Migrationsminister Tobias Billström (M)
tycker att arbetet på Migrationsverket ändå
går i rätt riktning.
Men vad betyder rättsliga ställningstaganden om man inte följer dem?
– Om ställningstagandena inte följs så är
det en utbildningsfråga, därför har regeringen valt att strama upp och förbättra den
delen.
Artikelns Diana heter egentligen något annat.
Enligt Dan Eliasson, chef för Migrations-
verket, utgår handläggarna alltid från den
sökandes egen berättelse.
KOM UT #2 2011 17
TEMA ASYL
Är det
vi som
behöver
nu?
hjälp
Diana Mulinari synar
självgodheten i den
svenska hbt-rörelsen.
Fest och dans. Men
också allvar och tydliga politiska slogans.
Hbt-rörelsen i Argentina marscherar i
Buenos Aires precis som den gjort de senaste
åren. Men ”la marcha del orgullo” (Pride) är
i år annorlunda än tidigare. Det smakar seger
och det luktar hopp. För trots protester från
delar av den katolska kyrkan har Argentina
nu fått en ny lag om samkönade äktenskap.
Bilden på Che Guevara med målade läppar
pryder hela avenyn där paraden går.
Mitt i detta härliga kaos där en ny ordning
skapas har jag tagit på mig ansvaret att förklara för mina älskade argentinska systrar/
queer-feminister det nästan omöjliga: landet
Sverige.
»Min kusin var där«, eller »min storasyster bodde i Göteborg«, eller »jag besökte min
mamma i Stockholm men missade Pride där«
är koder som skapar en närhet till landet
där jag numera bor men också en närhet
till den argentinska historien. Undertexten
i kommentarerna lyder: Vi har också blivit
drabbade. Vår familj splittrades också under
militärdiktaturen. För dessa – mina kära
argentinska systrar/queer-feminister – är
Sverige liktydigt med landet där människor
som de älskade en gång skyddades från politisk förföljelse.
Det är därför nästan omöjligt för mig att
förklara att vi faktiskt pratar om det Sverige
Öldrickande. Skratt.
18 KOM UT #2 2011
där myndigheterna arbetar extra hårt för att
under mars månad försöka kasta ut två små
barn med syftet att få deras psykiskt sjuka
mamma (en gömd flykting) att inställa sig
inför de svenska migrationsmyndigheterna.
Eller det Sverige där turkiska transpersoner
(som trodde sig vara säkra här) trakasserades
på öppen gata i Malmö och sedan åter av polisen när de försökte anmäla trakasserierna.
»Vi kanske kan ge er asyl här – ja, det
kanske är vår tur nu« säger Mariana vars
regnbågsfärgade jungfru-Maria-halsband
verkar trivas mellan dans och politiska plakat. Alla skrattar. Utom jag som ler försiktig
inför detta tankeexperiment.
Den svenska hbt-rörelsen, eller hela den
europeiska för den delen, har en del att lära
från den latinamerikanska. Inte minst när
det gäller dennas förmåga att finnas i det
offentliga, förmåga till vardagskonfrontationer, förmåga att ingå
försiktiga men fruktbara allianser
med fackföreningsrörelsen samt
vad gäller politiska ställningstaganden för demokrati och mot
neo-liberalism. Men, men… Den
svenska hbt-rörelsen har alltid
uppfattat och lokaliserat sig själv
som en givare, inte som en
mottagare. Det är andra
som tar emot vår hjälp.
Bild Dodo Parikas
För vi har kommit längre än dem. Men vad
händer när situationen förändras – eller rättare sagt vad händer nu när situationen har
förändrats?
Diana Mulinari
Diana Mulinari är professor vid Centrum för
genusvetenskap, Lunds Universitet, och var
en av dem som såg till att etablera intersektionalitet som begrepp och verktyg i svensk
akademi och aktivism.
»För dem
är Sverige
liktydigt med
landet där
männi­skor
som de
älskade
en gång
skyddades
från politisk
förföljelse.«
Love is Liberal!
Vi ses på SthlmPride!
http://www.folkpartiet.se/hbtliberaler
Läs mer om DO:s aktiviteter på
www.do.se/pride2011
Lärarförbundet på Pride
Är du lärare och hbt-person? Häng med oss på Pride och
bli medlem i vårt nätverk.
Lärarförbundet medverkar i flera seminarier under Pride, bland annat ”Är skolan en garderob för mig som
lärare?”. Självklart deltar vi också i paraden. Välkommen att gå med oss! Vill du vara med på vår picknick
innan paraden? Anmäl dig då till [email protected] senast den 4 augusti.
Läs mer om våra seminarier och andra aktiviteter på vår webbplats; lararforbundet.se/pride.
Lärarförbundets hbt-nätverk är en plattform för att diskutera frågor som handlar om att vara hbt-person
och arbeta i skolan. Bli medlem via lararforbundet.se/hbt.
lararforbundet.se/pride
landet utanför
Text Trifa Shakely
Bild Anna Giertz
Med flykting avses, enligt 1951 års flyktingkonvention, en person som befinner sig utanför
sitt land, därför att han eller hon känner
välgrundad fruktan för förföljelse på grund
av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss
samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa
eller politiska uppfattning, och som inte kan
eller på grund av sin fruktan inte vill begagna
sig av detta lands skydd. Enligt svensk lag
gäller detta oberoende av om förföljelsen utgår
från landets myndigheter eller om dessa inte
kan antas bereda trygghet mot förföljelse av
enskilda.
20 KOM UT #2 2011
Haven gav sig ut på äventyr, lämnade skeppen
övergivna på stranden.
Under den trötta eftermiddagssolen rider
du på de salta vågorna och reser, din skugga
spökar fortfarande överallt på stadens skändade gator, ditt rop ekar tvivlande på Guds
existens från alla trasiga öppningar som en
gång var fönster.
En spådam hade sett ditt öde i kaffesumpens mörka djup, i din handflatas krokiga
vägar, i din febriga panna.
»Kära barn: I ditt liv finns det en kvinna
vars ögon är gudarnas magiska verk, vars
vilda hår reser sig över världens alla hörn.
En kvinna vars skratt är melodier och sång
och vars mun är av äkta rubin, vars skönhet
hjärtat begär, vars dansande gång öppnar
alla ingångar till de förbjudna landskapen av
lust.«
Du teg när flygplanet skrämde staden,
när tystnaden infann sig och döden var ett
faktum.
Du väntade och teg, hon var ditt kall. Inget
gick att avslöja, inga sånger sjöng ut dina
känslor. Poesin fick bevara det hemliga. Dö-
TEMA ASYL
den kurade i varje gathörn, för öron kunde
höra, tungor kunde skvallra och hennes liv
låg i dina händer, så du teg. Du såg bara på
när barnen förvandlades till människopuder
flygandes med landminornas skärvor i luften,
när flaggorna byttes ut och staden ännu låg
våldtagen under solen, tröstad av kvinnor i
svart och lera. Ingen kom åt dig, du var inte
inblandad.
»Och du kommer att lida, dina smärtor
kommer att tvinga dig till underkastelse och
skam, du kommer att leta upp henne i vågornas turkosa glimt och i städernas sömniga
likgiltighet. Kära barn, ditt livs berättelse är
skriven med tårar. Ur dina sorger kommer
frön och ur dem kommer träd och grönskande skog att växa, från djupet av din smärta
fram till världens slut.« sade spågumman.
Jag blev kär och jag blev tokig av kärleken
och ur min kärlek kom lidandet och tystnaden. Hon var helt utom räckhåll; grannflickan, vägg i vägg. Och jag ville så gärna
doppa mina fingrar i svärtan i hennes hår, om
så bara en gång innan döden hann ifatt oss, få
öppna hennes flätor i lugnet, smaka på hennes skratt, drunkna i hennes ögon.
Så jag reste iväg.
Inte av krigen trött inte av döden skrämd
inte av törsten uttorkad. Inte av sorger nedbruten.
Oberörd genom alla begravningar, alla
kroppsdelar, all hunger. Jag angav mina
vänner i förhören, anmälde mig frivilligt till
alla stridens sidor. Jag höll kvar henne inom
mig som en skatt, lät mig överleva genom allt.
Hon gav mig ett namn, hon gav mig tystnaden och gav mig väntan.
Mina kollegor på sjukhuset tror fortfarande att jag lider av apati.
Jag packade våra kärleksgåvor i min ryggsäck: Ett rött hårband, en sval vindpust som
bär våra viskningar, och en äkta stjärna fallen
ur explosionernas fest över staden.
Så du gav dig i väg?
Jag gav mig i väg.
Farväl, sa du, farväl och på återseende.
Och vinkade som i att vi ses snart. Som att
jag kommer att återvända. Som att glöm mig
inte.
Du som söker asyl måste berätta för Migrationsverket vem du är. Det är ditt ansvar
att styrka din identitet. Hur väl du gör det
kommer att ha betydelse för dig under lång
tid framåt, till exempel när du ska skaffa ett
svenskt ID-kort, öppna ett bankkonto, söka
medborgarskap och svenskt pass eller få rätt
till pension.
Allt jag har är en bild av skeppens dammiga skrov i solens hetta, stadens ruiner
och vinden som bär mig. Och min ryggsäck,
lysande av den fallna stjärnan. Min existens
deklarerar jag genom att nämna min älskades
namn och min kärlek som för alltid ska leva.
Ett beslut om att avslå din ansökan om
asyl betyder att du inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Du har rätt att nöjdförklara dig eller överklaga beslutet, men du
bör planera för ett återvändande även om du
överklagar.
Så du började omformulera dig. Det fanns
jurister som skulle justera din historia, rationella människor som kunde ta bort onödiga
detaljer ur din berättelse. Göra den trovärdig,
sann och begriplig.
Ja det blev ett brev som jag inte förstod,
för saknaden fanns fortfarande kvar fast snön
hade förfrusit hettan i min kärlek, jag hade
blivit av med mina minnen, blivit av med mitt
namn och färgen på mina ögon. Mina historier hade barskrapats. Vinden och haven och
bergen som jag besteg fick inte plats under
resans återskapande. Spågummans saga
ströks i sista versionen av överklaganden
som skulle lämnas in tre veckor efter beslut
om avslag. Vi gjorde om allt. Skrev mekaniskt
om kriget, antalet handgranater över taket,
om faderns död och syskonens försvinnande,
tid och datum. Jag blev mer och mer naken,
blev av med allt och började förändras.
Juristen blev nöjd till slut, de skickade in
papperna i tid.
Men saknaden hade du kvar?
Saknaden hade jag kvar.
Och jag hade lärt mig tiga om förälskelsens alla detaljer, om alla värdefulla element
som sagan – min flykthistoria – utgjordes av.
När Migrationsverkets avvisnings- eller
utvisningsbeslut blivit fastställt efter domstolsprövning betyder det att beslutet vunnit
laga kraft och att du måste lämna Sverige. Du
ansvarar själv för att lämna landet och att vid
behov ta fram resehandlingar och planera för
din resa.
Allt detta är mig totalt likgiltigt nu.
Att återvända stanna att gömma att vara
inte vara.
och en ny identitet
som inte är jag har blivit fastställd. Mina
fingeravtryck lämnar spår vid varje gräns jag
korsar, i mig fanns ett ljus som jag inte finner, och alla jasmindoftande mörka gränder
som en gång i tiden utgjorde platsen för
min saknad ersätts av taggtrådar, kartor och
stämplar.
Vem ska möta mig nu på den ensamma
stranden utan hav, när de inte ville bära mig
fattig från min förflutna och tom på all glöd.
Vem skulle vilja ha mig i sin famn när min
kropp inte längre är min – urvattnad är spådamens berättelse!
Mitt namn har jag glömt
Ur min smärta växer inte ens tårar på
Migrationsverkets handläggare.
Jag vet orden i den sista avskedsceremonins sega stund:
låt oss prova: Mig kommer du alltid att
minnas, dig kommer jag att glömma.
Farväl.
Farväl!
Spågummans berättelser är en fri tolkning av
dikten Framtidsberätterskan (The Fortune
Teller), av den syriska poeten Nizar Qabbani.
Trifa Shakely är initiativtagare till kampanjen
Ain’t I a woman: för papperslösa kvinnors
rätt till skydd. Hon är även chefredaktör på
tidskriften Bang.
KOM UT #2 2011 21
KORRESPONDENS
USA
Mexiko
LAndet:
HAITI
Katolsk konservatism
breder ut sig i landet
som slogs i spillror
efter jordbävningen
januari 2010.
Just nu
Den katastrofala jordbävningen
som drabbade Haiti förra året
slog sönder stora delar av infrastrukturen och gjorde många
människor permanent hemlösa och hänvisade till tältläger.
För många har det inneburit
ökad fattigdom, osäkerhet och
otrygghet, vilket också har drabbat hbt-personer. Fyra av fem
personer på Haiti lever i extrem
fattigdom. I takt med att den
sociala otryggheten har brett
ut sig har också frekvensen av
hatbrott från allmänheten och
godtyckliga arresteringar av
hbt-personer från polisen ökat,
samtidigt som tidigare nätverk
och communitys slagits sönder
i kaoset. Flera hiv-, hbt- och
kvinnoorganisationer som varit
ett viktigt stöd för hbt-personer
har blivit kraftigt reducerade då
många medlemmar och personal
22 KOM UT #2 2011
dog under jordbävningen och
kontor förstördes.
Hbt-rörelsen
Även innan Haiti drabbades av
jordbävning var det ett land i
fattigdom, med stora miljöproblem, kriminalitet och polisvåld
till följd av decennier av diktatur.
Ekonomisk segregation leder till
att även hbt-personer segregeras
från varandra och på Haiti finns
inte en enad rörelse. Få hbt-personer är öppna och det har varit
svårt att organisera sig på grund
av diskriminering och fattigdom.
Katolska kyrkans starka ställning
har påverkat samhällets attityder
i hbt-frågor, både vad gäller samkönad sexualitet och överskridande av könsnormer. Det sociala
stigmat blev tydligt då Michèle
Pierre-Louis kunde godkännas av
parlamentet som premiärminister
först då hon efter ihärdiga rykten
Republiken Haiti
Huvudstad: Port au Prince
Folkmängd: 9,7 miljoner (2010)
Statskick: Republik
Yta: 27 750 km2, (1/16 av Sveriges yta)
Religion: katoliker 80 procent, protestanter
16 procent, baptister 10 procent, pingst
4 procent, adventister 1 procent, övriga
3 procent (muslimer, bahia m.fl). Ca 50
procent utövar samtidigt haitisk voodoo,
en religion med afrikanska rötter uppblandad med karibisk ursprungsbefolknings tro
och katolicism.
Kriminalisering: Samkönade sexuella
handlingar är inte kriminaliserade. Andra
rättigheter erkänns ej, såsom samkönade
äktenskap eller samkönad adoption.
offentligt förnekat att hon skulle
vara lesbisk. Samtidigt tillskriver
sig nästan hälften av befolkningen
till traditionen av voodoo som
har en öppenhet för variationer
av sexualitet och könsidentitet.
Viss synlighet finns: 2008 höll
en liten grupp den första öppna
hbt-manifestationen under World
Aids Day och det finns några olika
hbt-inriktade organisationer som
verkar i landet.
Lagstiftning
Samkönade sexuella handlingar
har inte varit kriminaliserade i
Haiti på många hundra år. Landet
blev som första land i Latinamerika självständigt från fransk kolonialmakt efter en slavrevolution
1804, och Frankrike hade tidigare
tagit bort sina sodomilagar. Haiti
tvingades att betala ett stort skadestånd till Frankrike, vilket varit
förödande för landets ekonomi
fram till idag. Under större delen
av 1900-talet har Haiti dessutom
inte varit demokratiskt utan dels
ockuperat av USA och sedan
diktatoriskt styrt under familjen
Duvalier. När Duvalier avsattes 1986 antogs en konstitution
som garanterar allas grundläggande fri- och rättigheter och
till vilken hbt-personer hänvisar
när det gäller likabehandling
och skydd mot diskriminering.
Politiskt har landet sedan dess
dock varit mycket instabilt och
när presidenten Aristides avsattes 2004 tillsattes en FN-styrka
för att upprätta lag och ordning,
som fram till idag verkar för att
upprätthålla något slags ledning i
landet. Kort sagt har lagstiftning
för hbt-personer varken varit det
stora problemet eller till hjälp, då
det korrumperade rättssystemet
fungerar väldigt dåligt.
Klara Lundholm
En pojke leker med en
ballong bland soporna
på fältet i slummen i
Cité Soliel, ett av Port
au Prince absolut fattigaste områden.
Bild Jerker Ivarsson
/Aftonbladet Bild
KOM UT #2 2011 23
hjälp
som
stjälper
Jordbävningskatastrofen i Haiti har gjort
hbt-personer mer utsatta än tidigare. Både
trygga hus och nätverk raserades och nu
riskerar välmenande men heteronormativa
hjälpinsatser att förstärka utanförskapet.
Text Gunilla Kinn
för alla
haitier, utom eliten. Det har blivit svårare att
leva öppet som gay, berättar den haitisk-amerikanska teologen och pastorn Irene Monroe
på telefon.
– Men nu handlar allt om att klara vardagen – och det är kämpigt i dagens Haiti vare
sig man är homo- eller heterosexuell.
Irene Monroe kom med sin haitiska familj
till USA som barn på 1970-talet. Nu är hon
– Jordbävningen förstörde livet
24 KOM UT #2 2011
knuten till Harvard-universitetet, men reser
ofta till Haiti. Efter jordbävningen har hon
exempelvis följt med sin flickväns grupp
med svarta, amerikanska, lesbiska läkare som
stått för akutsjukvård i lägren.
– Vi som tillhör den haitisk-amerikanska
diasporan kan vara öppna med vår kärlek
när vi besöker Haiti. Men skulle vi leva där
permanent vore det inte OK.
Sexuella minoriteter saknar skydd,
och diskriminering är vanligt. Homo- och
bisexuella och transpersoner lever dolt eller
marginaliserat, och stöts ofta bort av sina
familjer.
– Det finns element i den haitiska kulturen som är rätt queer och har homoerotiska
inslag, som rara-musiken och karnevalsriterna. De ger fattiga haitier utrymme att leva
ut sin sexualitet, berättar Irene Monroe.
– Eliten, medel- och överklassen, kan
KORRESPONDENS
Den rasade katedralen
i Haitis huvudstad Port au
Prince. Jordbävningen den
12 januari 2010 varade i 35
sekunder. Flera efterskalv
följde, det kraftigaste
endast sju minuter efter
huvudskalvet.
BILD Urban Andersson
/Aftonbladet Bild
samlas till soiréer
på avskilda platser
där det går att vara
öppen med sin läggning. Jordbävningen
har knappt ändrat
på det.
– Men det
privatliv som fattiga haitier, de allra
flesta, ur sexuella
Irene Monroe
minoritetsgrupper lyckades skaffa sig existerar inte längre;
alla lever så fruktansvärt tätt tillsammans i
flyktinglägren. Där går det knappast att vara
öppet gay.
Jordbävningen i januari 2010 varade bara en
halv minut, men den vållade en av de största
humanitära katastrofer världen skådat – med
omkring 250 000 döda. Eftersom huvudstaden Port au Prince låg nära epicentrum
förstördes såväl hundratusentals hem som
landets infrastruktur.
Regeringen, poliskåren, skolor och andra
institutioner brakade samman, och över en
miljon haitier hamnade i drygt 1 200 små och
stora intern-flyktingläger – i ett redan djupt
dysfunktionellt, utfattigt land.
Återuppbyggnaden sker extremt långsamt,
av flera anledningar – som att utlovade biståndspengar hålls inne i väntan på att Haitis
nye president ska tillträda, och att kapaciteten för att forsla undan rasmassor är usel.
Under tiden bor människor extremt tätt
inpå varandra, i trånga läger med skjul, tält
och enkla presenningar. Stämningen i lägren
är pressad och frustrerad, och det har kommit
en rad rapporter om den otrygghet kvinnor
och barn känner, och om sexuella övergrepp.
Men en färsk studie – grundad på fältarbete
från i fjol – från International Gay and Lesbian
Human Rights Commission (IGLHRC) visar
att homo- och bisexuella har det extra svårt.
Jordbävningen har förstärkt utsattheten.
Gaymän har, enligt rapporten, försökt
lägga sig till med mörkare röst och andra
maskulina drag för att undvika trakasserier
och för att de varit rädda att inte få del av
sjukvård och annan hjälp annars. Intervjuade
vittnar om att de blivit hånade av poliser när
de velat anmäla brott.
»Jordbävningen slog sönder de rörelsemönster, de nätverk av vänner, familjer och
grannar, samt förstörde de dörrar, fönster
och väggar som tidigare hade gett någon
form av trygghet« står det i studien, som
tagits fram av IGLHRC i samarbete med
haitiska SEROvie (som arbetar med hivinformation och hiv-vård).
Vidare konstateras att hjälparbetet sker
heteronormativt.
»Alltför många tjänstemän och ledare
för ideella organisationer arbetar efter de
felaktiga föreställningarna att hbt-människor
inte möter större utsatthet än befolkningen i
stort, att de är alltför få för att förtjäna uppmärksamhet, eller inte förtjänar hjälp givet
andra offer och överlevare.«
Exempelvis är det vanligt att dela ut
matpaket enbart till kvinnor, eftersom internationell erfarenhet visar att resurserna då
når barnen bäst. Men homo- och bisexuella
haitiska män lever ofta i kvinnolösa hushåll,
och har blivit helt utan tilldelning.
Rapporten nämner liknande erfarenheter
från andra naturkatastrofer, som jordbävningarna i Chile och Pakistan samt orkanen
Katrina.
»Även om jordbävningar, översvämningar,
flodvågor och andra naturfenomen kommer att fortsätta ske finns det ingenting som
är naturligt med hur vissa sociala grupper
nekas tillgång till adekvat boende, utbildning, anställningar, säkerhet och andra
grundläggande mänskliga rättigheter som
skulle kunna mildra katastrofens inverkan.
Jordbävningar sker naturligt, men homofobisk diskriminering gör det inte.«
Till bilden hör att det finns fler amerikanska missionsgrupper i Haiti än någonsin.
Kyrkornas arbete är avgörande för att hjälpa
människor att klara sig, men det finns läror
med inslag av homofobi – och företrädare
som menar att jordbävningen berodde på
haitiernas syndiga leverne.
Hjälpinsatser
som slagit fel
Eftersom matpaket enbart delas
ut till kvinnor, blir kvinnolösa hushåll
utan hjälp. Lesbiska i Haiti har också
rapporterat att de inte fått tillgång till
matransoner på lika villkor som kvinnor
som haft hjälp av män i de ofta stökiga
och våldsamma matköerna.
Efter tsunamin i Indiska Oceanen 2004
nekades hijras (transpersoner i Indien
som ofta beskrivs som ett tredje kön)
tillgång till nödbostäder eftersom de var
könsuppdelade enbart till kvinnor och
män. De fick heller inte tillgång till matkuponger eller den änkepension, som gavs
till kvinnor vars män avlidit fick.
Efter jordbävningen i Chile i februari
2010 nådde hjälpen inte de fattigare
stadsdelarna, där många hbt-personer
bor. Inte heller prioriterades sexarbetardistrikten där många transkvinnor
arbetar och bor.
Efter orkanen Katrina i södra USA,
2005, blev många transpersoner utestängda från könssegregerade nödboenden, och en transkvinna, Sharlie
Dominique, greps för att ha duschat
i damernas duschrum, trots att en
volontär tillåtit detta efter att Dominique förklarat sin oro och rädsla inför att
duscha bland män. Hon satt inlåst i fem
dygn, men släpptes sedan
fri utan att åtalas.
Källa: IGLHRC
– Folk kan inte vara öppna med sin sexuella läggning när de har att göra med vissa
kyrkor, säger Irene Monroe.
– Men om Haiti vore ett fungerande samhälle skulle vi nog faktiskt se fler exempel
på hatbrott. För många som lever i tältlägren
handlar allt nu om att överleva och klara
vardagen. Då blir till och med ens sexuella
läggning, hur grundläggande den än är, ett
senare behov.
KOM UT #2 2011 25
en Queer
americana
Bild Molly Landreth
Det började som en personlig resa, där Molly
Landreth ville undersöka sin egen plats i det queera amerikanska communityt.
Fem år senare har projektet växt till en omfattande webbaserad dokumentation. Tillsammans
med den australienska videokonstnären Amelia
Tovey har Molly Landreth rest över hela USA, och
resultatet: Embodiment: A Portrait of Queer Life in
America, består av fotografier och kortfilmer om
var och en av dem de träffat längs vägen. En motberättelse, eller omskrivning skulle man kunna
säga, av den dominerande normbilden av vad det
innebär att leva i USA.
– Det queera communityt är mångskiftande,
komplext och gränslöst, långt bortom vad jag någonsin hade anat. Queera liv finns överallt, i varje
liten stad, i varje kyrka och förort. Vi frodas och
kämpar och bara lever våra liv. Jag började med
att försöka bevisa det för andra, men har verkligen
själv blivit överraskad i processen, säger Molly
Landreth.
Bilderna är tagna på platser som betyder
mycket för personerna. De har också själva valt
vilken, eller vilka, identiteter de vill representera.
Amelia Toveys filmkamera synliggör processen,
hur ett porträtt och en personlig berättelse skapas.
Den första kortfilmen publicerades 1 juni, på
www.embodimentusa.com. De andra kommer att
släppas löpande under året.
Malin Nord
26 KOM UT #2 2011
Jill before Gay Pride, Iowa
– Bilden är tagen i Cedar Rapids
2008. Jag var i Iowa för att jag
ställde ut bilder från serien där.
Galleriägaren bjöd in mig att
stanna i stan en vecka och skapa
nya bilder. Första kvällen var
det vernissage och Jill var där.
– Jag tilltalades genast av
hennes klarröda hår och blå
ögon, mot hennes superbleka
hud. Hon påminde mig om målningar av kvinnor genom västerländsk historia. Jag frågade om
jag fick fota henne. Hon hade
aldrig varit på någon gaybar eller pridefestival och var väldigt
tveksam till att ställa upp. Hon
var blyg men med något slags air
av sorgsenhet och klokhet. Hon
ville inte att jag skulle komma
hem till henne eftersom elen
hade blivit avstängd. Bilden
togs i en liten lägenhet som jag
bodde i, samma dag som det
var Cedar Rapids Gay Pride.
Det var nästan 40 grader varmt
och fuktigt. För mig är bilden
en kombination av alla dessa
beståndsdelar.
KOM UT #2 2011 27
Jason and Star, Columbus, Ohio
River and Dutch, Brooklyn, New York
28 KOM UT #2 2011
– Jag träffade Jason och Star genom Sile,
en legendarisk drag king, som jag egentligen hade åkt till Ohio för att fotografera.
Jag hade hört talas om henne i flera år och
hittade henne till slut via MySpace. Hon
var väldigt peppad på mitt projekt och
ville hjälpa mig att hitta ännu fler ickevita personer. Hon bjöd över sin »utökade
queerfamilj«, vilken inkluderade Jason
och Star. Tyvärr tog det så lång tid att fotografera dem att det blivit mörkt när det
var Siles tur. Bilden av henne blev därför
aldrig tagen.
– Jason och Star var goda vänner, inte
lovers, men de ville posera sexigt för att
sudda ut könsdistinktionen mellan dem
och visa sin närhet på ett lekfullt sätt. Jason hörde av sig för några månader sedan,
han är nu Miss Gay Ohio!
Rosco and Roommate After the Haircut,
Seattle, Washington
– Bilden av Rosco och hans rumskompis
togs i Seattle, inte långt ifrån där jag bor.
Rosco hittade mig via ett massmejl som
Washington State Gender Alliance hade
skickat ut. Han öppnade dörren i exakt
det han har på sig på bilden. Han hade varit på en fest kvällen innan med temat »klä
dig som din hjälte«, och jag väckte honom.
Han hade klätt ut sig till Sitting Bull, den
ursprungsamerikanska hövdingen som
sägs ha varit en »two spirit« (varken man
eller kvinna), precis som Rosco.
– Han visade mig runt i sitt hem som
var som ett museum över anarkistisk
konst, växter, musikinstrument och
smutsiga skor. Vi hade inte ens kommit
till fotograferandet innan hans rumskompis kom hem och påminde om att han
var skyldig henne en hårklippning. Han
rakade henne och därefter var de redo att
ta porträttet.
KOM UT #2 2011 29
30 KOM UT #2 2011
Ronni and Jo, Seattle, Washington
– Det här var en av de första bilderna jag
tog i serien, 2005. Det var faktiskt innan
själva projektet hade ett namn. Jag höll på
och plåtade en massa och försökte komma
på vad det var jag letade efter, och varför
jag kände mig tvungen att fota queercommunityt.
– Jag träffade de här två personerna av
en slump. De var vänner till vänner och
jag fick höra att de skulle vara »perfekta
för projektet«. Utan att veta något om
dem åkte jag och träffade dem. När de
öppnade dörren var de klädda i chassidisk drag. De var väldigt engagerade i
en performance som de hade skapat som
utforskade relationen mellan två pojkar i
en hebreisk skola som blir kära i varandra.
Jag kände att jag genast fick kontakt med
dem, deras performance, deras hem. Det
förkroppsligade den komplexa, performativa queera känslan som jag letade efter.
De gav mig en väldigt ärlig plåtning som
verkligen blottade kärleken mellan deras
karaktärer, och vänskapen mellan dem
två. Den här plåtningen gjorde det klart
för mig varför jag tyckte att det var viktigt
att ta dessa bilder.
KOM UT #2 2011 31
Cooper, Oakland, Kalifornien
32 KOM UT #2 2011
Travis at »Gay Skate«,
Glendale, Kalifornien
Simon and West, 9 am,
Seattle, Washington
Andy, Oakland, Kalifornien
KOM UT #2 2011 33
KULTUR
I sista boken om Harry Potter, satte J.K.
Rowling stopp för alla fantasier om framtida
homoerotik mellan karaktärerna. Läs om
epilogen som snuvade fansen på konfekten.
j.k. rowlings rån
mot fansen
»Harry stirrade på brevet länge. Draco skulle
komma, hans Draco skulle komma. Å, äntligen. Det hade gått flera veckor sedan de sågs
senast. Senast de var nära varandra. Harry
tittade på klockan. Fem över halv sju. Snart.
Snart skulle två halvor bli hela igen.«
– erotiska berättelser
skrivna av fans – mellan karaktärerna Harry
Potter och Draco Malfoy från J.K. Rowlings
böcker. I Harry Potter-seriens sju böcker får
vi följa dessa antagonister från tidiga till sena
tonår. Fans har fyllt på samspelet mellan Potter-världens alla karaktärer genom att skriva
egna historier, så kallad fan fiction. Slash är ett
av sätten att skriva fan fiction på, med fokus
på sexskildringar mellan olika figurer. Ofta
Så inleds en typisk slash
skapas slash utifrån homoerotiska stämningar
mellan olika karaktärer. Harry och Draco är
populära att kombinera (eller slasha som det
kallas, uttrycket kommer från tecknet »/« som
sätts mellan karaktärernas namn).
Den sublima homoerotiska stämningen i
böckerna öppnar för lusläsning och sönderanalyserande, det finns hela forum där
relationer mellan karaktärerna diskuteras,
där Rowlings verk analyseras ner till minsta
stavelse. I många fall övergår analyserna till
önsketänkande och fritt fantiserade, vilket
generar fanfiction och slash, där i princip allt
är tillåtet.
Harry Potterboken Harry Potter och dödsrelikerna gjorde
I slutet av den absolut sista
Bild Eneada
Rowling något som sände chockvågor
genom det globala fan fiction-sällskapet.
Istället för att lämna öppet för framtida
tolkningar, och fortsatt slashing, skrev
hon en epilog som effektivt slog hål på alla
förhoppningar om homosexuella utsvävningar i framtiden. Rowling knöt istället
ihop relationssäcken med ett heteronormativt vem-tar-vem. Irriterande för många
slashare som kände sig begränsade i sin frihet att fantisera, när nu framtiden ristades i
heteronormativ sten.
Besvikelsen en del fans kände går inte att
ta miste på. På ett forum skriver signaturen
Mimmi:
»Jag tyckte att boken var en av de bättre,
men jag blev också besviken över epilogen.
/…/ För övrigt skulle det vara kul om någon
slashfic med Harry/Draco blev ›officiell‹. Jag
menar, de älskade ju varandra egentligen.
Det vet ju alla«.
att handla om vilka
relationer läsarna anser är de korrekta. De
som får sina teorier bekräftade är mer glada
åt epilogen än de vars fantasier blir slagna
i spillror. Men även det går att lösa, citatet i
inledningen kommer från en slash med titeln
Jag slutade aldrig älska dig av signaturen
»Flamestodustloverstofriends« publicerad
på fanfiction.net. Den utgår från epilogen
och fortsätter där Rowling slutade, men utifrån premissen att Harry och Draco har ett
hemligt förhållande som vuxna. Så kan fansens fantasier fortsätta, trots Rowlings rån.
Besvikelsen tenderar
Emil Åkerö
34 KOM UT #2 2011
KULTUR
som en kviga på grönbete
Kommer Robert Fux hinna andas innan sommaren är slut?
Vi överlevde! Först är man som en kviga på
kosläpp, glädjesparkar bakut, råmar runt och
rullar i ängar av klorofyll. Man vill ut med
allt det gamla, in med ljuset, nya överkast
och peelad hy. Det skrovliga trötta måste
bort, skrubbas och förnyas med pimpsten,
rotfruktsborstar, sandblästring vadsomhelst. Men sen, mitt i ystra glädjen kommer
insikten om allt som skulle hinnas med och
kroppsprojektet som glömdes bort under
snöhalvåret. Träningskortet som högtidligt
inhandlades, simhallen som skulle bli ens nya
hem. Man gick ut hårt i vanlig ordning, halvsprang hukande över hala badhusgolv för att
hinna ner i vattnet snabbt snabbt, fort skyla
synderna och börja paddla kroppshyddan
längd efter längd som ett vilset försöksdjur.
Tyst samförstånd i bassängen, simma på och
bit ihop, tänk bort nackspärren, it gets better.
Och vi kallsöp kissvattnet med klor­smak,
körde om trögflytande pensionärer och
drivande plåster, snörpte irriterat på munnen
åt plaskande barn i fel bana och mumlade att
det här är fan ingen lekstuga, det är på liv och
död. Vi ska förvandlas, förpuppas, vi kommer
hinna om vi bara orkar stå ut med nästa tråkiga tjugofem meter. Men till slut verkade de
flesta ha gett upp, sakta glesades antalet simmande ut tills man själv knappt mindes när
senaste besöket gjordes. Ångesten hälsade
på och tog med sig en stor bit prinsesstårta
till kaffet. Nähäru sa man i spegeln, nu går du
och köper ett riktigt gymkort som alla andra
har, kostar på dig en personlig tränare, han
med heliumrösten och blåvita Carolatänderna som alla rekommenderar; du får köra tills
du spyr säger han, jättebra för motivationen,
boka honom. Ut rullade de rosa pengarna,
handduken matchades med vattenflaskan
och man lät sig packas in i en kåldolme av
mikroporstyg som avleder svett. Inget skulle
få blänka, droppa, rinna! Det jobbiga med
trampmaskinerna är att de färdigtränade
människorna, de som bara ler avmätt men
aldrig svettas, alltid står bredvid. Inte som en
själv, litervis, det forsar ändlöst ur varenda
por, gråa tröjan blir svart, det sipprar skvalar
forsar, man trampar vatten nu, dränker
hela lokalen, fyller det förbannade jävla
gymmet upp till taket med en tsunami av
svett och alla dör, ingen överlever. Och allt
skulle ju vara så enkelt. Om man åtminstone
hade börjat promenera! Hunnit gå oftare
i vårsolens sken med kompisarna, plockat
små tussilago och satt i äggkopp, klivit runt
dubbelvikt i buskagen och nypt nässlorna
medan de ännu var späda, storögt pekat på
ulliga backsippor och olika sorters yrvakna
däggdjur. Eller varför inte kär, det
kunde man väl ändå ha hunnit bli.
Stormande kär, så man fått sväva
uppåt och framåt efter islossningen.
Och gärna kär av en händelse,
bara sådär i förbifarten. Först
en flyktig blick mot varandra
bakom apelsinerna på Ica,
sen en till när man valde
mellan billiga eller dyra
pyttipannan borta vid
frysdisken. Känt hur
det brände till i magen
och sen vara hjälplöst
fast. Telefonnummer på baksidan av
kvitto, dunkdunk i
hela kroppen, vi kan
väl ta ett glas vin eller
nåt och snubbla hem
med fulla matkassar
omtumlad och glädjetjutandes i kroppen. Man
borde hunnit ha riktigt
bra sex med en eller flera. Nya, vettiga fantastiska personer som man aldrig kunde tro
bodde i samma stad som en själv. Fantastiska
knapplösa knull som räcker länge, nästan
ända till Pride. Men så plötsligt inser man att
tusenåriga vintern visserligen är över, men
det är våren plötsligen också, sommaren är
ju redan här och nu hetsar sill och potatis,
sen är det badbryggor och isglass hela vägen
bort till rötmånad, kräftskiva och lingonris
igen. Så det är väl lika bra att luta sig tillbaka
och nöja sig med vad man har, det som
kommer. It gets better, oavsett om man har
synliga biceps eller inte. Glad sommar!
Robert Fux
Robert Fux är skådespelare och artist. Sedan
årsskiftet ingår han i ensemblen på Stockholms stadsteater. Under våren spelade han
i kritikerrosade monologföreställningen
Sugarstar Sockerstjärna i Skärholmen.
ȁngesten
hälsade på
och tog med
sig en stor bit
prinsess­tårta
till kaffet.«
KOM UT #2 2011 35
KULTUR
Kyss mig handlar om Mia
(Ruth Vega Fernandez)
och Frida (Liv Mjönes) som
inleder en kärleksrelation,
samtidigt som Mia planerar
att gifta sig med sin pojkvän.
De är dessutom styvsystrar
eftersom Mias pappa och
Fridas mamma förlovat sig.
BILD Nordisk Film
tretton år senare
I sommar
kommer den
första svenska
långfilmen med
lesbiskt tema
sedan 1998 och
Fucking Åmål.
36 KOM UT #2 2011
Lagom till Pride, den 29 juli, har skånebase-
rade regissören Alexandra-Therese Keinings
film Kyss mig premiär. Den är hennes andra
långfilm efter debuten Hot Dog (2002) och
något så ovanligt som en svensk långfilm om
två kvinnor som blir kära (när den ena på
väg att gifta sig med en man). Vilket, för den
som undrar, inte gjorts sedan Fucking Åmål.
Det finns säkert flera förklaringar till
detta. En är att filmens värld är mansdominerad, både vad gäller andelen regisserande
och producerande kvinnor och de teman
som tas upp och anses intressanta. Som Elise
Karlsson påminde om i en krönika i Svenska
Dagbladet den 16 april: inte många filmer
klarar Bechdel-testet, det vill säga att de
innehåller två kvinnor, som talar med varandra, om något annat än män.
Jag träffar producenten och skådespelaren Josefine Tengblad, som arbetat med Kyss
mig sedan starten 2008. Hon påpekar bristen
på kärleksfilmer med flator och berättar om
hur svårt de hade det i början att, få finansiering till projektet från bland andra Svenska
Filminstitutet, SFI.
När idén fanns och finanser skulle säkras
pitchades filmen som något helt nytt. Vilket
den på ett sätt är med tanke på den lesbiska
frånvaron i svensk film. På ett annat sätt är
det temat förstås hur gammalt som helst
– vem har inte sett triangeldrama på film?
Men man måste ha en ytlig uppfattning om
vad kärleksrelationer betyder för att inte
uppfatta skillnaden mellan en hbt- och en
heterotriangel.
Svenska Filminstitutet
var delvis kallsinnig. Då filmkonsulenten
Lars G Lindström efterträdde Lisa Ohlin
(som hade gett ett litet utvecklingsstöd),
ansåg han att stöd inte förtjänades.
Jag ringer upp Lars G Lindström. Han
får inte kommentera enstaka projekt, men
talar om kriterier som representativ bredd,
utrymme för äldre i branschen och nya talanger, att narrativ och dramaturgi fungerar.
Samtidsdramat är den vanligaste formen och
därför är konkurrensen också störst där.
Om Lars G Lindström intresserar sig för
flatfilm? Nej, om den skulle vara ett kriteri-
Inställningen från
bild meMFIS FILM AB
KULTUR
Elin och Agnes, Fucking Åmål.
95 år av svensk queerfilm*
Vingarne (1916)
Fram för lilla Märta (1945)
Flicka och hyacinter (1950)
Tabu (1977)
G – som i Gemenskap (1983)
Amorosa (1986)
Pensionat Oscar (1995)
När alla vet (1995)
Fucking Åmål (1998)
Livet är en schlager (2000)
Skenbart – en film om tåg (2003)
Patrik 1,5 (2008)
Fyra år till (2010)
*Spelfilmer med bärande
queera element.
L-word.
um med högt värde menar han att det i så fall
blev inom dokumentärgenren. Stöd handlar
till sist om kvalitetsbedömning. Vilket, som
vi alla vet, har med förförståelse, kunskap,
personlighet och smak att göra. En subjektiv
objektivitet. Eller tvärtom.
SKÅDESPELARENS PERSPEKTIV
I ett debattinlägg skriver Rikard Wolff om
hur homosexuella skådespelare diskrimineras inom teater och film.
»På film finns en stark motvilja att låta
homosexuella spela homosexuella. Exemplen är hur många som helst. Straighta
skådespelare hyllas när de spelar bögar,
Brokeback mountain, A single man och
här hemma Patrik 1,5 och Fyra år till.
På teatrarna vill man ogärna att öppet
homosexuella spelar straighta. Skälen är
diffusa, men landar oftast i ›Man köper
inte det‹. Jag anar att det är den betalande publiken man syftar på.«
(Expressen, 6 maj 2011).
När man till sist kontaktade konsulenten
Suzanne Glansberg gick det bättre, och då
hade man också redan säkrat intresset från
flera andra håll. Och på vägen fått synpunkter på karaktärerna men inget som har betytt
något för hur filmen till slut blivit.
– Vi valde frihet framför pengar, säger
Josefine Tengblad. Vi ville berätta en historia
på vårt sätt, för att vi ansåg att historien
måste berättas.
Lesbiska på film skildras vanligtvis, om de
alls är med, som extrema på något sätt. Antingen lite Lisbeth Salander-galna, eller bara
vanligt galna. Olyckliga, komplicerade, deprimerade. Undantagen är möjligen de flesta karaktärerna i L Word (men de är å andra sidan
så stiliserade att de nästan blir karikatyrer).
Eller tv-filmatiseringen av Tipping the Velvet.
Kyss mig är i skrivande stund inte visad
någonstans. Det är svårt att förhålla sig till en
film man inte sett. Den sägs beskriva vanliga
människor på ett helt vardagligt sätt. Bara
lite vackrare.
Vanliga, inte galna, flator. Det är nytt.
Hej Jenifer
Malmqvist, regissör, är det lättare
att göra hbt-film i
Polen?
– Jag har ju
gått på Polska
Nationella
Filmskolan i
�o'dz' som är en ö av tolerans jämfört
med resten av det homofoba Polen. På
skolan har jag inte stött på motstånd
mer än från någon enstaka totalt okunnig person, överlag var inte flat-temat
ett stort problem. Med examensfilmen
Födelsedag fick jag känna på en del
idiotisk kritik.
Var det svårt att få gehör för din film
Födelsedag?
– I Sverige fick jag under manusstadiet bland annat höra att filmen skulle
varit fräsch kanske för 20 år sen, och nu
mer kännas som en gäspning. Men det
bara peppade mig och dessutom fick
jag mycket påhejande också. I Polen sa
någon att den var som en »Scandinavian folk lore Sci fi movie« – i framtiden
kommer man att se tillbaka på denna
unika tid i Sverige då några lesbianer
höll på med insemination, ett fenomen
som kommer att försvinna helt, hahaha.
Men överlag fick vi fin feedback i
Polen och vi vann till och med Grandprix »Ung Film«–klassen på Gdynia
Filmfestival, Polens motsvarighet till
Guldbaggegalan. Nu har filmen visats
på fler än hundra festivaler över hela
världen.
Bästa flatfilmen någonsin?
– Jag måste säga Fucking Åmål för
den betydde så mycket när den kom.
Den är kanske mest en coming-of-age,
men samtidigt ett synliggörande av livs
levande flator som jag aldrig tidigare
hade varit med om. En annan film som
också kom på 1990-talet var independentfilmen Go Fish från USA. Att se den
kändes som att någon öppnade fönstret
i ett jäkligt instängt rum. Fast det var
då det.
Ulrika Stahre
Ulrika Stahre
KOM UT #2 2011 37
Helsida 2010_2 KomUt.pdf
1
2010-11-29
16.07
rfsl.se/boj
020-34 13 16
OM LIVET INTE
ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE
Är du utsatt för våld av din partner, hedersrelaterat våld eller hatbrott?
RFSLs Brottsofferjour finns för dig som är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt
samtal och stöd. Vi finns också för dig som tror att någon hbt-person i din närhet är
utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till [email protected].
KOM UT #2 2011 39
Vi arbetar för hbt-personers rättigheter.
Vill du också engagera dig?
Bli medlem idag.
HBT-SOCIALDEMOKRATER
socialdemokraterna.se/hbts
till
ja respekt.
Vi tror på en Gud
som inte gör skillnad på människor.
www.svenskakyrkan.se/pride
SEX MED KOM UT
KNIP SOM KNEP
Det går att utan vila direkt gå över till nästa
och ibland mulså kallade platåfas följd av orgasmer. Efter
tipla orgasmer är PC-muskeln. Detta gäller
den första orgasmen så fortsätter du eller din
både personer med fitta och kuk. Att träna
partner att stimulera, om det känns ömt kan
sina pc-muskler (knipövningar) är många
du byta område en aning.
gånger en bra investering i sexlivet med
sig själv och/eller andra.
Först och främst gäller
Även män och personer med kuk
det att leta reda på vilken
kan få multipla orgasmer.
muskel det är frågan om.
Orgasm och ejakulation är
Om du är osäker så kan
två olika saker även om
du hitta den genom att
de många gånger komknipa av strålen när du
mer samtidigt. Orgasm
kissar, den muskeln du
är njutningskänslan
använder då är PC-mussom man känner och
keln. Att göra så är ett test
utlösningen är en mer
för att identifiera muskeln
mekanisk process som
men ska inte användas för
kommer av nervimpulser.
Bild Erik Heggestad
att träna. Som med all träning
Genom att lära sig skilja på
av muskler så behövs regelbunden
sädesuttömning och orgasm och nå
träning, kör åtminstone två pass per dag
klimax utan sädesuttömning, uppnås mulmed cirka 30-50 knip.
tipla orgasmer. Hur gör man då? Det gäller
Hos kvinnor eller personer med fitta så
att träna på att ligga nära orgasm och ligga
kan orgasmer återkomma flera gånger gekvar där. När du är på väg att ejakulera, sakta
nom fortsatt stimulering. Detta kan ske allt
ner, andas djupt och spänn pc-muskeln.
från efter några sekunder till flera minuter.
När vätskorna väl blandat sig i urinröret så
Hemligheten bakom starkare
går det inte att hålla tillbaka, du har då nått
»the point of no return« och ejakulationen
är ett faktum. När du lyckas med att inte få
utlösning men ligger nära kan du känna en
njutningskänsla i samband med muskelsammandragningar. Dessa kan intensifieras med
mer träning. På detta sätt går det att få flera
orgasmer utan att ejakulera.
TIPS: GYM-GASM
Det finns bra träningsredskap på gymmet där du kan passa på att träna dina
pc-musker samtidigt som du tränar andra
muskelgrupper. Du vet att du kan knipa
dig till en orgasm, det gäller bara att ha
pokerface!
Fråga suzann
Gräns för frekvens
Hej! Hur ofta ska man ha sex för att hålla relationen och sexlivet levande? Finns det någon
»undre gräns«? Kan man ha för mycket sex,
finns det någon »övre gräns« för när det blir
sexmissbruk?
/Finsex, 78
Det finns inga gränser, varken någon övre
eller undre för hur ofta man bör ha sex. Detta
varierar under livets olika faser och kan vara
olika för olika personer. Var och en måste
själv känna vad man behöver för att må bra
och sedan kommunicera detta med eventuella partner. Om man själv känner lust men
inte partnern kan onani var ett alternativ.
Ibland behöver man lägga ner tid och engagemang för att hålla lusten vid liv och andra
perioder är man ständigt kåt och har väldigt
mycket sex.
En av de viktigaste grundstenarna i sex är
kommunikation och även på detta område är
det bra att prata om hur man vill ha det. Det
kan också vara så att man känner hudhunger
och längtan efter närhet även om man inte
vill ha sex.
Vad gäller sexmissbruk handlar det snarare om att behovet av sex blir tvångsmässigt.
Sex blir ett sätt att döva ångest. Om sexvanorna för med sig stora problem och leder
till att man inte kan sköta jobbet/studierna,
börjar ljuga eller smussla med vad man håller
på med och mår dåligt efteråt, kan det vara
tecken på sexmissbruk. Om man har sex eller
onanerar flera gånger om dagen varje vecka
och mår bra av det så är det inte sexmissbruk.
Nej till hivtest, vad göra?
Jag har gått till min ungdomsmottagning och
velat testa mig för hiv men de sa då att jag
inte behövde det. Jag vill ändå testa mig, vad
ska jag göra?
/Osäker kille
Så bra att du vill ta ansvar för dig själv och
andra genom att testa dig för hiv! Om man
Suzann Larsdotter
Sexolog, jobbar som utbildare och med
hiv och hälsa på RFSL:s förbundskansli.
Favorit på tv: kriminalporr som
Criminal Minds, CSI, Efterlyst m fl.
Mest överskattade sexplatsen:
På sandstrand, det blir bara irriterande
sandkorn överallt!
Idol: Kajsa Grytt
har haft oskyddat sex med en annan person
är det bra att gå och testa sig för hiv. (För
kvinnor som har sex med kvinnor är risken
dock oerhört liten). Hivtestning ska alltid
uppmuntras och vara lättillgänglig för alla.
Det är tråkigt att du blev avrådd men hör av
dig dit igen och säg att du fortfarande vill ta
ett test. Alternativt går du till sjukhuset eller
vårdcentralen och ber om ett test.
KOM UT #2 2011 41
Hiv-Sveriges främsta mål är att:
Vem du än älskar
•
•
•
•
Arbeta mot diskriminering av hivpositiva
Bekämpa negativa attityder mot hivpositiva
Arbeta för hivpositivas rättigheter i samhället
Synliggöra hivpositivas situation i samhället
www.hiv-sverige.se
Som hivpositiv person kan du bli enskild medlem i HivSverige. Medlemsavgiften är 100 kr för 2011.
Enskilda personer oavsett hivstatus och företag kan
genom att bli stödjande medlem i Hiv-Sverige visa sin
solidaritet med hivpositiva och hjälpa oss i arbetet med att
underlätta livet samt förbättra villkoren för personer som
lever med hiv i vårt land. Medlemsavgiften är 500 kr för
enskild stödperson och 2000 kr för företag.
Medlemsavgiften betalas in på plusgiro 16 03 51-3 (HivSverige). Ange namn och e-postadress på inbetalningen.
POSITIVA GRUPPEN SYD
Vi är en förening för personer boende i södra Sverige och
som lever med hiv.
www.pgsyd.nu
POSITIVA GRUPPEN VÄST
En förening att räkna med - för alla hivpositiva och alla
som är engagerade i kampen mot hiv i västra Sverige.
www.pgvast.se
CONVICTUS
En ideell, politisk och religiöst obunden förening som
arbetar i Sverige, Estland och Ukraina med hemlöshet,
missbruk och hälsa.
www.convictus.org
PG SYD
bild Anna fock
Namn: Reb Kerstinsdotter. Uppfinning jag längtar efter: Något som gör att all information från exempelvis böcker bara sjunker in i en.
Finaste färgkombinationen: Gult och gult! Favorit på tv: 30 Rock. Om jag fick bestämma skulle: Också studenter kunna bli sjuka och få
ha semester. Mobilsignal: Sony Ericsson. Lycka är: Att sova länge, sol, växter och dans i alla former.
spegellös reflektion
REBS DAGBOK. Reb tampas med kursare, danslärare och flatklubbar.
Vemodet väcks när det är dags att lämna RFSL Stockholm.
Mars
Det finns undantag i alla grupper, så också på juristlinjen.
Det svåra är bara att hitta och
dessutom börja prata med dem.
Men nu händer det, och äntligen
har jag uppnått målet att ha
studiekamrater också i den här
terminens grupp. Istället för att
slänga ilskna blickar mot den
som säger det mest irriterande
om »vänsterfolk« eller »vegetarianer« finns det fint folk att gå
på rast med.
I slutet av månaden är det
dags för årsmöte för RFSL
Stockholm. Vi som avgår tackar
för oss och är både lättade och
vemodiga. För att fira går jag på
Moxy och dansar. Jag tror att det
finns ett stort intresse för klub-
bar som vänder sig till tjejer, men
för mig som inte identifierar mig
som tjej och dessutom gärna raggar på killar blir det något av en
personlig konflikt med flatklubbar. Det slår mig hur mycket jag
saknar klubben Slick och hoppas
på dess återuppståndelse! Särskilt nu när Högkvarteret också
kommer att stänga.
April
Jag började söka sommarjobb
redan i januari, men till ingen
framgång. I april går jag på två
intervjuer och får ett otal nej
från de juristbyråer jag sökt till
eftersom nämndemannauppdraget hindrar mig från att söka
tjänst på domstol och ett antal
myndigheter. Jag vet redan
innan jag söker att jag inte har
tillräckligt bra betyg och skyller
mig själv för att jag fokuserat på andra saker än tentor,
framför allt föreningsaktivism.
Jag intalar mig att det har varit
viktigt och lärorikt och bra för
världen och så vidare. Det är till
liten tröst i slutet av april när
mitt hopp står till att i augusti bli
koncernchef på ett bemanningsföretag genom att få rekommendationer på Facebook.
Danswise har jag och A börjat
på ett nytt ställe. Vi är på samma
nivå som innan, men med lärare
och deltagare som är ovana vid
begreppen »förare« och »följare«.
Allt som oftast får vi som dansar
heta »killar« och »tjejer«. I en
liten grupp där två par av tio be-
står av bio-kvinnor blir det absurt
och tråkigt. I övrigt fastnar jag
framför de enorma speglar som
täcker väggarna. Min relation
till min kropp är förvisso bättre
nu än innan bröstborttagningen,
men jag vill ändå inte titta på den
när jag dansar. Därför har jag gått
och längtat efter att april skulle
få avslutas med livsnödvändig
fettaktivism på Fettivalen, arrad
av nätverket Fat:Up. Vi skulle
hylla fet-het och problematisera
samhällets, communityts och vår
egen syn på mitt och andras fett,
samtidigt som jag förmodligen
skulle gråta en skvätt över min
oförmåga att dansa inför den där
spegeln. Tyvärr ställdes Fettivalen in i sista sekund och jag får
vänta lite till.
KOM UT #2 2011 43
Vi utbildar framtidens polis
för ett tryggare samhälle.
www.polishogskolan.se
VI VILL FÅ SAKER ATT HÄNDA!
Centerpartiet deltar i Stockholm Pride 2011
för alla människors lika rätt och värde.
oss
Besök vårt tält i Kungsträdgården
äffa n!
r
t
h
oc
rde
eller kom med oss i prideparaden!
Kom gsträdgå2011
i
t
i Kun- 7 augus
1
www.centerpartiet.se www.stockholmscentern.se
www.csthlm.se
Utsätter din familj dig för hot,
våld och kränkningar för att du är hbt?
Du är inte ensam!
Vi är kurator och psykolog, till oss ringer du
gratis och ditt nummer syns inte på någon
telefonräkning.
0200-160 160
[email protected]
Heder.nu är ett nationellt projekt som
drivs av RFSL Rådgivningen Skåne.
Du har rätt till
ett bra liv utan våld!
Vi på BOJ erbjuder dig som är utsatt för våld
från din partner, hatbrott eller andra brott:
• Medmänskligt stöd och någon att prata
med som lyssnar
• Information om rättsprocessen och stöd
vid en eventuell rättegång
• Stöd vid myndighetskontakter
• Information om ekonomisk ersättning
och skadestånd
Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill ha vårt stöd.
Läs mer på www.boj.se eller www.ungaboj.se
KOM UT #2 2011 45
Gör det bättre KomUt helsida #1_4.pdf
1
2011-06-01
10.14
Bli medlem nu!
Kampanjpris 100 kronor för ett år. Få en specialdesignad regnbågsscarf!
Gör det bättre
D
ET FINNS MYCKET SOM KAN GÖRAS BÄTTRE. Familjepolitiken måste
bli bättre. Hiv-positivas, asylsökande hbt-personers och transpersoners
mänskliga rättigheter måste respekteras bättre. Kampen mot hatbrotten
måste bli bättre. Unga hbt-personers situation måste förbättras. Och Sverige måste
bli bättre på att uppmärksamma situationen för hbt-personer i andra länder. Under
hela kampanjtiden kommer det också vara möjligt för NYA medlemmar (som inte varit
medlemmar på minst 12 månader) att bli medlemmar i RFSL till kampanjpriset 100
kronor. Vi vill att så många som möjligt ska ha möjlighet att hjälpa oss att göra det
bättre!
BLI MEDLEM I RFSL på www.rfsl.se/blimedlem - eller genom att skicka ett SMS till
72550 med texten RFSL MEDLEM och personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. ”RFSL
MEDLEM 7707170000”. Alternativt RFSL MEDLEM och e-postadress [email protected].
Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt din telefonräkning. Är du
under 27 blir du automatiskt medlem i RFSL Ungdom.
RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.
Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: www.rfsl.se
RFSL
Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners
rättigheter.
RFSL
Box 350
101 26 Stockholm
RFSL
bild Creative Commons, GAD.
delen
Kim Friele, norsk hbt-pionjär.
Ledare: bryt tabu om äldre och sex
S
exologen Thor Langfeldt beskriver den
mänskliga sexualiteten som en utveckling från äcklighet till äcklighet. Om man är
liten ska man för allt i världen inte tafsa på
snoppen, under puberteten är sex spännande, är du över 20 så är sex helt fantastisk – du
kan även få professionell hjälp om ditt sexliv
i perioder är lite tråkigt. I åldern 50 så börjar
det bli lite äckligt. Är man över 60 rynkar
man på näsan – eeeeew, är det verkligen möjligt? Den norska hbt-pionjären Kim Friele
slog ett slag för äldresex på ett seminarium
2006. Hon konstaterade att »min mus är inte
död, den är högst levande«. Församlingen
blev knäpptyst, Kim föddes 1935.
På den årliga hivkonferensen Chaps i Storbritannien var en av nyheterna att antalet
hivpositiva över 50 år ökar betydligt. Det
fattas hivprevention eftersom insatserna
som finns riktar sig mot de Ȍldersgrupper
som har ett aktivt sexualliv«. Till skillnad
från seminariet 2006 var detta en oerhört
fnittrig församling där panelen försökte få
fram att det finns en sjuklig mentalitet kring
ålder och kropp. Panelen hade en poäng:
En amerikansk studie visar att bland äldre
homosexuella har 1 av 3 blivit diskriminerad
på grund av sin ålder eller etnicitet i det egna
communityt. Forskning antyder också att så
många som 20 procent av unga homosexuella män har eller har haft ätstörningar.
En sak är säker, det finns en norm för den
perfekta kroppen och ser vi statistiken i ett
sammanhang är normen tydligt kopplad till
ålder och den påverkar oss på olika sätt.
Under förra årets Stockholm Pride var det
bara ett av flera hundra seminarier i Pride
House som berörde frågan om ålderdomen.
Diskuteras frågan materialiseras den oftast
till att handla om boende och mitt påstående
är att frågan om äldre och sex fortfarande
präglas av tabu och äcklighet – boendediskussionen däremot, är lätt att föra.
I den minimala mängden forskning som
finns på äldre hbt-personer visar det sig att
frågorna som är aktuella för unga hbt-personer, ensamhet, psykisk ohälsa osv. återkommer när man blir äldre. Statistik från Storbritannien visar att vi måste bredda diskussionen
och göra sexualpolitiken och hivpreventionen
relevant för alla åldrar. RFSL är på gång och
RFSL:s avdelningar har börjat lyfta frågan,
bollen har verkligen börjat rulla.
Låt oss gemensamt jobba mot att sex
och kärlek monopoliseras i en åldersnorm
som fastställs enligt bäst före
datum. Där har vi ett ansvar,
unga som gamla.
Christian Antoni Möllerop
vice förbundsordförande
Telefon: 08-501 629 00
Hemsida: www.rfsl.se
Besök: Sveavägen 59, Stockholm
E-postadresser
Förbundets officiella:
[email protected]
Förbundsordförande Ulrika Westerlund: [email protected],
vice förbundsordförande Christian
Antoni Möllerop: christian.antoni.
[email protected], verksamhetschef
Maria Sjödin: [email protected]
Kom Ut:s kongressvalda
redaktionsråd:
Lena Edenbrink, RFSL Nord
Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro
Johnny Rydh, RFSL Regnbågen
Anders Spegel, RFSL Stockholm
Janne Bromseth, RFSL Stockholm
Redaktionsrådet nås på
[email protected]
RFSL har 27 lokala avdelningar.
För kontakt med din närmaste avdelning, gå in på www.rfsl.se eller
ring förbundet: 08-501 629 00
Kalendarium
axplock
29 juni – 3 juli
Queer till fjälls
Under Regnbågsdagarna på Storulvåns fjällstation samlas regnbågsfamiljer för att äta god mat, delta
i gemensamma aktiviteter och
umgås. Mer information:
www.storulvan.se Frågor som rör
bokning: 0647-72200
30 juni
Premiär i Borås
Sommarmagasinet i RFSL Borås
regi drar igång och har sedan
öppet sommarens alla torsdagar
(utom 4/8). 18 år. Magasingatan 1, kl
22-02. Fri entré. www.rfsl.se/boras
6-10 juli
Konstkollo
För dig mellan 13-26 år som är
queer, trans, gay, homo, vet inte,
KOM UT #2 2011 47
Bfree i Karlstad. Deras visioner är bra, men
ännu finns mycket att göra och om vi inte ligger på händer kanske inte så mycket.
Bild Linnea Ornstein
Vad borde de göra?
Hon blev ÅRETS aktivist
Manitza Håfström, 29, fick Robert Karlsson Svärds
minnespriser vid förtroenderådet i Norrköping i maj.
Slumpen gjorde henne till aktivist.
Manitza Håfström
blev stående vid ett bokbord på Karlstad universitet, i ett samtal om RFSL:s arbete. Idag
är hon vice ordförande i ungdomsförbundet
och suppleant i RFSL Värmland.
– Värmland är känt
för att vara homofobiskt, det finns en del
nazistgrupperingar
här och det underlättar inte att SD har invalda representanter i
kommunfullmäktige.
Att arbeta med RFSL
är att kämpa för ett
samhälle jag vill leva i.
Det handlar ju om mig personligen, min rätt
att vara den jag vill.
En stor del av arbetet går ut på att göra
RFSL Värmland till en trygg plats för medlemmarna. Där ska alltid finnas någon att
prata med. De besöker även högstadie- och
gymnasieskolor över hela länet.
– Många ungdomar har fördomar om hbtpersoner trots att de aldrig ens pratat med
en hbt-person. Inte vad de kanske har varit
medvetna om i alla fall.
Det är bara tre år sedan
Därför är det viktigt, menar hon, att våga
stå för den man är. Själv kom hon ut i en tidningsintervju 2007, i Wermlands Folkblad.
– Jag behövde komma ut för att själv må
bra. Och om jag vågar kanske någon annan
gör det också. Vi
måste visa oss starka
tillsammans.
Jag är fortfarande
förbannad på att
de ville skrämma
mig till tystnad.
48 KOM UT #2 2011
– Jag var med och startade upp Värmland
Pride 2008. Få politiker visade sig i paraden. Jag uppfattade det som att de inte ville
förknippas med »de där homopersonerna«.
I år arrangeras Prideparaden för fjärde året.
Politikerna behöver synas för att folk ska
förstå att Karlstad är en okej plats att vara
hbt-person på.
Förra årets Prideparad var turbulent för
Manitza Håfström. En man hotade henne
och krävde att hon skulle stoppa paraden,
vilket uppmärksammades i flera medier.
Journalisterna undrade om hon inte var
rädd. Och varje gång svarade hon likadant.
Självklart kan hon inte låta sig påverkas. Då
skulle hon och alla andra människor som
värnar om ett fritt och öppet samhälle förlora. Och allt arbete hon lagt ner på att försöka
motverka homofobin skulle vara förgäves.
Hur tänker du idag om det som hände?
– Jag har blivit hotad på internet tidigare,
och det har inte rört mig i ryggen. Men förra
året blev det personligt eftersom folk ringde
direkt till mig. Jag är fortfarande förbannad
på att de ville skrämma mig till tystnad.
Vad har hänt sedan dess?
– Efter det som hände har kommunen fått
upp ögonen för att det kan vara jobbigt att
vara hbt-person här. Det stödet hade vi behövt långt tidigare, men det är ju fantastiskt
om de börjar förstå problemet nu.
Malin Nord
Vad driver dig?
– Ibland hör skolorna av sig själva för
att där är dålig stämning. Och om ungdomarna får, om så bara
lite ökad förståelse, då
räcker det för att det
ska kännas helt fantastiskt.
Vilka är de viktigaste frågorna i Värmland
just nu?
– I Karlstad försöker vi få ett bättre
samarbete med kommunen och landstinget.
Eftersom alla jobbar ideellt behöver vi hjälp
för att nå allmänheten. Karlstad kommun
har sagt att de vill bli en av de tio mest hbtvänliga kommunerna i Sverige. De har börjat
hbt-certifiera ungdomsmottagningar och
vårdcentraler och driver ungdomskaféet
Manitza Håfström
Medlem i RFSL sedan: 2008.
Viktigaste frågorna: Få bättre samarbete med
kommunen, och fler medlemmar till förbundet.
Bästa aktivistminnet: Förra årets Pride. Det
kom nästan 200 personer från hela Sverige för
att stötta vårt arbete. Tidigare hade 50–60 personer gått i paraden. Det var helt fantastiskt.
Gör helst när jag är ledig: Kollar film, surfar
på Youtube, myser med min hund Drutten
samt pendlar till Göteborg för att umgås med
kvinnan jag dejtar. Hobby: Har en streetdansgrupp med en kompis. Sitter vid datorn.
Drömmer om: Ett hbt-vänligt samhälle. Och
att få ett jobb eftersom jag är arbetssökande.
Bäst på TV: Serien Glee och Världens bästa
hotell.
Kamp i storformat
ÅRET VAR 1998. En hel rörelse ändrade riktning när
Stockholm arrangerade Europride 1998.
Dagen efter den första Prideparaden, den 25
juli 1998 rapporterade Svenska Dagbladet:
»Efter tre timmar nådde paraden Skansen. Finaldagens klimax var lördagskvällens artistgala. Och med Europride på Skansen får väl
den homosexuella frigörelsen sägas ha blivit
så rumsren att den är snudd på museal« På
sätt och vis var det också så det blev. Uttrycket »den homosexuella frigörelsen« sattes på
museum. Rörelsen levde kvar i ny tappning.
Homosexuella ingår nu som en beståndsdel i
den koalition av liknande intressen som kallas
hbt-rörelsen eller hbtq-rörelsen. Frigörelsens timma hade slagit på så sätt att erkännande vunnits. På Skansen inledningstalade
arbetsmarknadsminister Margareta Winberg.
Detta var något nytt att en minister officiellt
markerade regeringens välsignelse.
Mycket var nytt 1998 med Europride. Namnet
i sig var nytt. Åren innan hade det hetat
Homofestivalen. Dessförinnan Homosexuella frigörelseveckan. Arrangören var ny.
En ideell paraplyorganisation hade tagit på
sig att arrangera. Tidigare hade alltid RFSL
Stockholm varit huvudarrangör. Konceptet
med Pride Park var nytt. Under mer än tio
år framåt skulle detta koncept stå sig, med
en inhägnad i Tantolunden dit besökaren
betalade entré i form av »dogtag« eller
dagspass. Att kommersiella aktörer i form
av sponsorer önskade synas var också nytt,
liksom det stora mediaintresset. De som låg
bakom Europride lyckades förvandla en festival av begränsat format och med begränsad
attraktionskraft till en festival i storformat
av riksintresse. 1998 var det över 15 000 som
tågade till Skansen. År 2010 beräknas uppåt
40 000 ha deltagit i den böljande parad som
brukar vara årets största demonstrationståg i
Stockholm.
Det hade börjat med att en grupp aktivister, utan RFSL:s godkännande, hade ansökt
om och fått Europride till Stockholm. Aktivisterna byttes efter hand ut och kompletterades av ett antal proffs. Två som kan nämnas
är reklambyråchefen Helena Westin, som
var ordförande, och tv-producenten Nicke
Johansson, som var inflytelserik sekreterare
lite allt möjligt och gillar att vara
kreativ. Konstkollot håller hus ca
1 timme från Stockholm. RFSL Ungdom betalar allt. Sen avanmälan
kostar 500 kr. Mer info på
www.rfslungdom.se
8-16 juli
Grilla på Kristianstadsdagarna
Under hela stadsfestivalen är det
extra öppet i föreningslokalen, där
den traditionsenliga grillfesten arrangeras den 16 juli. Adress: Norra
kanalgatan 2. Grillen tänds klockan
18. Inget inträde. Telefon 044 –10
65 90. www.rfsl.se/kristianstad
Hans Fassbinder på paradvägen som detta
år gick från Tantolunden till Skansen.
i Pridestyrelsen. QX deltog som en effektiv
motor i marknadsföringen av detta, Stockholms första Pride.
Det tema som valdes var »Unity Through
Diversity«. Det fanns en önskan att fokusera
på mångfalden inom rörelsen och att den i
sig var en styrka. Denna mångfald, som alltid
existerat, hade under många år satts lite på
undantag till förmån för ett budskap om att
homosexuella var precis som alla andra. Med
andra ord inte sjuka och perversa undantagsfigurer, utan rätt normala och därför berättigade att få rättigheter. Europride bjöd även
in transsexuella och transvestiter under sitt
paraply och hade en ambition om Pride som
en mötesplats för queera individer oavsett
sexuell läggning och könsidentitet. Det var i
samband med Europride begreppet transperson först började användas.
Europride var likt en häftig storm som
banade väg för den omdaning som skulle
följa. Inom tre år hade RFSL bestämt sig för
att börja verka även för transpersoner och
hbt-begreppet hade fötts. Sättet rörelsen såg
på sig själv förändrades från en stundtals
ängslig normalitetssträvan till ett mer stolt
hyllande av avvikelsen. På Skansen den där
sommarkvällen i juli ringdes det gamla ut
och det nya in. Dock inte med några nyårsklockor men väl genom att publiken brast ut i
allsång när Dana International framförde det
årets Eurovision-vinnare Diva.
Lars Jonsson
28 - 30 juli
Kondomtält på Storsjöyran
Kom till det mysiga kondomtältet
som RFSL Östersund har i samarbete med Jämtlands Läns Landsting.
För artister, priser, boende:
www.storsjoyran.se
16 augusti
Jubileumsmiddag
RFSL Göteborg firar 30 år med
storslagen middag på självaste
årsdagen av grundandet den 16/8
1971. Mer information: www.rfsl.se/
goteborg/jubileum
17 AUGUSTI
Invigning av RFSL Malmös nya kafé,
som är öppet varje onsdag kl 18-21.
Adress: Gasverksgatan 11. Ring på
klockan med regnbågsflaggan!
7 september
Startgrupp för transpersoner
Stargruppen riktar sig till dig som
är 15-25 år. Vid 8 tillfällen med början den 7 september, träffas vi och
pratar om sådant som är viktigt
för dig. Tid: 18-20.30 Plats: RFSL
Stockholm Sveavägen 59. Gratis.
Anmälan görs på:
[email protected]
I augusti drar RFSL Stockholm även
igång en terapigrupp för transsexuella mellan 15-25 år. Kontakta
[email protected]
KOM UT #2 2011 49
Debatt
REPLIK:
Hur ska det bli bättre?
Micke Kazarnowicz är inte nöjd med hur Rädda Barnen
hanterat kritiken mot deras kampanj »Det blir bättre«.
som gör hbt-vänliga
kampanjer. Det finns organisationer som
använder sig av homofoba kampanjer. Men
de som ställer till med mest skada för hbtsamhället är organisationer som agerar som
Rädda Barnen i Sverige. De som tror att de är
hbt-vänliga när de i själva verket är exkluderande och jobbar ur ett heteroperspektiv.
2010 gick en våg av självmord bland unga
hbt-personer i USA.
Det de hade gemensamt var att de inte
betedde sig könsstereotypt eller att de avslöjades med att vara
homosexuella. Det inspirerade journalisten
Dan Savage att starta
gräsrotsrörelsen »It
Gets Better«. Vuxna hbt-personer uppmanades att i videosnuttar berätta för barn och
ungdomar att det blir bättre. Kampanjen har
idag bidrag från över 10 000 personer. Det finns organisationer
att få fler månadsgivare till Rädda Barnen.
Budskapen i originalet riktade sig alltid till
hbt-ungdomar, även om filmerna ibland
gjordes av straighta personer. Historierna i
Rädda Barnens version handlar om allt från
fosterhemsplaceringar till misshandlande
föräldrar. Bortsett från det märkliga i att
säga »Det blir bättre« till barn vars föräldrar
misshandlar dem, reduceras återigen hbtperspektivet till något
i marginalen. Anders Maxson, pressansvarig
på Rädda Barnen,
svarade på kritiken på
min blogg:
Har vi snott en
kampanj? Vi tycker
inte det. »It gets
better« är en kampanj/rörelse som i första
hand fokuserar på HBT-ungdomar, men inte
bara på dem. [ ...] För där »Pride« är ett väl
inarbetat begrepp hos alla svenskar vid det
här laget, så är »it gets better« inget som folk
i Sverige automatiskt kopplar till rörelsen i
USA. De säger »folk«
men menar
»heterosexuella«.
»It gets better« inspirerade ett amerikanskt
evenemang där man skulle bära lila för att
öppet visa stöd för hbt-personer och hbtungdomar. Jag tog initiativet att starta den
lila dagen i Sverige. Den gick av stapeln 27
oktober förra året. Över 100 000 personer
deltog.
I april meddelade TV3 och Rädda Barnen
att de ska köra kampanjen »Det blir bättre« i
Sverige. Man talade om att det var en svensk
version av »It Gets Better« och använde sig
av Joel Burns omtalade »It Gets Better«video för att göra reklam för programmet.
Det lät lite märkligt att en organisation som
under fem år motsatt sig svensk lagstiftning
om rätten för samkönade par att prövas
som adoptionsföräldrar, helt plötsligt kör en
kampanj för hbt-personer. Det skulle visa sig
att Rädda Barnen än idag inte bryr sig om
hbt-personer mer än på pappret.
Rädda Barnens version av »Det Blir
Bättre« riktar sig nämligen varken till hbtpersoner, eller till barn och ungdomar i
första hand. Det är en ren reklamkampanj för
50 KOM UT #2 2011
Efter detta uttalande har det varit tyst,
trots att vi är flera som påtalat den bristande
logiken i Rädda Barnens hållning. De har
inte talat med grundaren av »It Gets Better«,
men anser sig ha tolkningsföreträde om vad
en kampanj startad och driven av hbt-personer går ut på. De säger »folk« men menar
»heterosexuella«, eftersom kampanjen varit
klart etablerad i hbt-samhället. Joel Burns,
som spelat in ett av de mest kända »It Gets
Better«-talen besökte även Sverige i februari
som hederspristagare på QX-galan, just tack
vare sitt uppmärksammade tal. I Rädda Barnens värld är helt enkelt inte hbt-personer
lika mycket »folk« som heterosexuella.
Micke Kazarnowicz
Initiativtagaren bakom den svenska versionen
av »It Gets Better«, av och för hbt-personer,
på www.detblirbättre.se.
Ju större spridning,
desto bättre.
I teveserien »Det blir bättre« delade människor med olika sexuell
läggning med sig av sina livsberättelser och försökte inge hopp
hos alla unga som känner att livet
inte är värt att leva. Vi exkluderar
ingen. Och just därför anklagar
Micke Kazarnowicz oss för att
arbeta ur ett heteroperspektiv.
»Det blir bättre« hade ett
barnperspektiv. I Sverige tar 50
barn livet av sig varje år. Det är
vårt fokus.
Vi har insett att vi inte varit
tydliga nog med hur vi ser på
barns rättigheter i ett hbtq-perspektiv. Vi förstår att människor
känt sig kränkta av vårt tidigare
remissvar 2001 om samkönade
pars rätt att adoptera. Vi är uppriktigt ledsna för detta.
Men vi vill se framåt, påverka
och förändra. Är det inte var vi står
Vi har inte varit
tydliga nog.
idag och vad vi vill göra i framtiden
som borde vara i fokus? Rädda Barnen har 2011 bland annat diskuterat
samarbete med RFSL och vi håller
på att reparera vårt kunskapsglapp
när det gäller hbtq-frågor. Det är en
ärligt menad satsning som vi hoppas ska visa sig i vårt arbete.
Vi tror att ju mer andan bakom
»It gets better« sprids desto
bättre. Om teveserien »Det blir
bättre« har hjälpt en enda av våra
ungdomar att känna mer livslust,
så har vi bidragit till det som vi
finns till för.
Elisabeth Dahlin
Generalsekreterare Rädda Barnen
Debattera
i Kom Ut!
Vässa pennan och
skicka in ditt bidrag
till [email protected].
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Gränsöverskridande utbildning och
forskning i världsklass, en nära
dialog med arbetsliv och
samhälle och över 27 000
studenter som satsar
hårt och har galet
roligt under tiden
– välkommen till ett
ovanligt komplett
universitet!
WWW.LIU.SE/NYSTUDENT
Avsändare:
RFSL
Box 350
101 26 Stockholm
POSTTIDNING B
FLIRTIGT SNACK ÄR INTE VÅR
STARKA SIDA / FLIRTY CHATTING
ISN’T OUR STRONGEST SUIT
Men sex är det! Så oavsett om du vill ha tips på skönare eller säkrare
sex kan du chatta med oss och kanske få inspiration till din nästa flirt.
sexperterna hittar du på qruiser.com och på rfsl-chatten. / But sex is!
So regardless of whether you want some tips on hotter or safer sex you can
chat with us, maybe to find inspiration for your next flirt. You’ll find
sexperterna on qruiser.com and in the rfsl chat room.