Finlands Svenska Centralidrottsförbund

o
VAR IDROTT
ÅRSBOI(
1961
j ör
FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFORBUND
och dess medlemsförbund
SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND
SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND
FINLANDS SVENSKA GYMN ASTIKFÖRBUND
Idrott och tävling för alla
Av R aymond Sell
T
Redigerad av
TO M -CHRISTIAN SÖ D E R MAN
Pärmbilden: H mrik Hellen, årets stormästare i friidrott
EKENÄS TRYCKERI AB, EKENÄS 1961
oppidrotten står för det
mesta i förgrunden så snart det
i dag talas eller skrives om idrotten och dess målsättning. Dessutom får ungdomsidrotten och till
en del även motionsidrotten sin
beskärda del av intresset, om också i en berydligt lamare form. Det
heter så vackert att vi arbetar för
ringdomen, men vi låter oftast bli
att säga vad som är den egentliga
grundorsaken härtill - att vi räknar med att av de ungdomar, som
vi inrresserar oss för skall det bli
nya toppar. Det går ofta så att
när en flicka eller pojke inre har
förutsättningar att bli den kraft
vi har räknat med, förlorar vi
snart intresset och så småningom
kontakten med vederbörande. Av
samma orsaker går det lika med de
idrottsmän som inre längre uppnår tillräckligt goda resultat, de
har inre längre plats bland de medlemmar som vi arbetar med. Men
urom ungdomarna och f. d. aktiva
vill vi också glömma bort den stora
CIF:s styrelseordlörande och skidförbunds·
allmänheten, som borde ges möjbasen Raymond Sell påpekar i årIbokens
lighet att genom idrott få den ledande artikel att vi borde skapa täv·
hälsofrämjande motion som vi alla lingslormer också lör det stora flertalet
inom idrotten.
behöver.
Vid det här laget tänker mången,
att det är redan isin ordning. Det
fions friluftsråd, riksskidningar och så mycket, mycket annat. Alldeles
riktigt, men det ser ut-som om dessa former icke skulle kunna locka det stora
5
finna ur former, som skulIe locka även andra än tOpparna. Det skulIe
alltså g~lla .för ledningen inom olika förbund att göra något för sin idrotts
POpul~lsenng. Att ge. den former som gör den tili en var mans egendom.
Att d~refter upplysa mtresserade om att så skett. Att ge erforderlig instruktlon. Att anordna speciella möten och kanske läger, där de intresserade skulIeJå för~ju~a .sig isin nya . hobby. Och när vi kommit så långt
skulle det aven bh vlktlgt att utnyttja läkarvetenskapen, dels för komrolI
av hälsa och dels för instruktion i idrottsfysiologi och träning.
D.~t ~eter så riktigt att tävlingen är idrottens nerv. Vi måste kuona skapa
en tavl1ngsform, som passar vitt skilda åldrar. Då hålIs intresset vid liv.
.. Vem .skall ~å betala kalaset? De pengar idrottsorganisationerna får i dag
racker lme tlll, det förklarar alla med en mun. Man kan inte räkna
med utdel~in~. i högre grad från det hållet. Då återstår knappast någon
annan utvag an att de medagerande själva står för fiolerna. Dessutom
~ppnår ~an d~n fördelen, a~t de so~ placerar pengar för en trevlig fritid,
aven saavar t11I att utnyttja placenngen. För ledningen vore det även
~n extra sporre. som skulIe medföra aktivitet. Ett sådant system fungerar
1 d~n d~~sk~. ldrottsrö;elsen, där man i alImänhet har mycket högre
avglfter )amfon med vara, men där den riktning vi nu pläderar för är
kansk: mest utbredd. Idrott och tävling för alla borde, tycker jag, vara
ett mal att arbeta för.
. Det gäller för idrottsrörelsen, att ime bara ta hand om goda och lovande
ld~otts~än uran ocks~ det stOra fJerralet som nu lämnas vind för våg.
VI behover alltsa en ldrottsrörelse för alla människor för människor som
vilI idrotta och tävla eIler vara med i uppvisningar o~h lagsporr. Vi måste
alltså ge en större bredd åt det vi anser vara ett sum, hälsosamt och roligt
tidsfördriv.
flertalet. Allt för få vili träna eller idka friluftsliv bara därför att de
inser att det är nyttigt (att det är roligt för alla dem som upptäckt
dess tjusning är en annan sak). Utan att ha en personlig målsättning, något
påtagligt att gå in för, blir den goda avsikten att sköta sin kondition oftast
en lång besvikelsens väg, kryddad med icke genomförda beslut "om att nu skall det äntligen idrottas". Och där inte t. ex. klubbkänsla eIler
kamratskap tvingar oss ur sängen, så är det så lätt att skylla på dåligt
väder eller på något annat. Så är det bara att förhoppningsfullt se fram
emot nästa möjlighet - med i de flesta fall samma deprimerande resultat.
Så småningom får hela tanken dö och så återstår sofflocket och bänkidrottskarriären. Det här berör förvånansvärt ofta även dagens idrottsledare
som alltför sällan eller aldrig själva ses bland de som söker hälsa och
avkoppling på idrottsbana och i naturen. Kanske rentav en del av de
åsiktsbrytningar som i dag förekommer i idrottsvärlden vore av mindre
omfång om ledarna skulle leva som de lär.
Stöd får man också alltid för sin oföretagsamhet och passivitet i rikligt
mått. 1 tidningarna får man alltför ofta läsa att den och den idrottsmannen
är en fördetting, som intet har att göra på en idrottsplan, eIler så blir
han i mångas mun ursatt för ett löjets skimmer - en man som inte
har vett att sluta. 1 vad det bottnar är svårt att säga. Lättare är det för
den tveksamma att konstatera att det är bättre att låta bli med idrotten.
Vem vili bli utskrattad!
Vad kan man då göra för att få de aktiva att fonsätta, få ungdomar att
idrotta trots att de inte är stjärnämnen och för att överhuvudtaget få så
många som möjligt med? De första åtgärderna skulle gälla dagens aktiva.
De borde få veta vilka möjligheter det finns för dem att forrsätta isin egen
eIler i en ny idrott. En omskolning skulle knappast avskräcka, om den
skulle ge vederbörande en möjlighet att få forrsätta och att ha roligt som
förr, bland goda kamrater. Att plötsligt måsta sluta är en katastrof för
de flesta aktiva, såväl fysiskt som psykiskr. Nästa steg vore att locka med
dem som tidigare slurat av en eIler annan orsak. Därefter skulle den stora
allmänheten stå i tur, även därifrån kunde mången fås med om blott
möjligheter skulle finnas.
Här räcker dock inte idrottens nuvarande propagandamedel långt. Främst
skulle hjälp behövas av tidningspressen, radion och televisionen. Genom
att med egna ögon få se huru skojigt det kan vara skulle mången vinnas
för en aktiv insats.
Och vilka idrottsformer kan då komma ifråga? Det finnes många som
lämpar sig isin nuvarande form. Gymnastik, golf, tennis, badminton, orientering, skidlöpning och alla lagspel, för att nu nämna några. Listan kuode
dock utvidgas betydligt om man inom en del andra idrotter skulIe försöka
0
- ~ -
• K.roppskulturel1s mål ~r s~vä.l det av gymnastiken sam det av idrotten anvisade,
sav.al kraft SOIn harmom, saval snabbhet som behiirskning, såviil effektivitet som
skonhet.
-
A01H
Eklund
V år högsta ära ligger inte i atl aldrig falla, men alt -resa oss varje gång vi falla.
Confu'cius
7
6
.
en valla för skidmästare
Elitskidare runtom i väriden använder REX.
Den mångfärgade REX-serien har bidragit till
stolta segrar vid olympiska spel och världsmästerskap. GOtt glid i alla väder.
skidkungars valla
Amatörproblemet berör ett fåtal, påpekar chefredaktör Enzio Sevon och framhåller
att det behövs moderata regler i dagens läge.
vallornas konung
Oy REDOX Ab
Östersjögatan 52, Helsingfors .
"Den eviga mumien"
A v Enzio Sev6n
SNABB
SAKER
D
-.
u skall icke ...
Handen på hjärtat: hur många av oss efterlever till punkt och pricka
de tio budorden, som så kategoriskt f ö r b j u der - Du skall icke. Trots
vår vetskap om egna och andras lagbrOtt är vi medvetna om att just de
tio budorden utgör en heders-, samvets- och etisk kodex för vår existens
och vårt existensberättigande.
Det var de olympiska spelens skapare, den franske baronen Pierre de
Coubertin, som redan 1894 gay amatörproblemet namnet "den eviga mumien". Vi skall nu inte repetera allt det, som har upprört (speciellt idrotts-)
vädden i det sammanhanget: indianen Thorpe 1912, Paavo Nurmi 1932, den
svenska proffsräfsten inför EM 1946 eIler avstängningen av Dan Waern
1961. Däremot bör vi, lika väl som vi erkänner de tio budordens berättigan-
9
~')
-wrrrVlSANS KAMPE-de som rärresnöre för vår vandel, understryka vikten av att även världens
största folkröre1se, alltså idrotten, skall ha sina regler och lagar som bör efterlevas_. M~n vi .!år inre vara amerikanskt multimiljonär-blind~ eIler engelskt
:narbs-dova for det. fak~, at.t vad som kunde gälla som norm i England
ar 1866, det skall mte galla 1 dag. Tiden är en annan. Demokratin har
fötts sedan des~. Mannen på gatan skall ha samma medborgerliga rättigheter som pennmgmagnaten, åtminstOne teoretiskt.
Här kan man besinna, att de enge1ska amatörregler, som instiftades år
1866, ur ama:örerna~ led och deras tävlingar uteslöt, utöver vad vi i dag
kallar professlOnals, aven de personer "som hade anställning som mekaniker, han~erkare eIler. kroppsarbetare". Det må vara hänr att den regeln
slopades ar 1880 - mom rodden dock först 1938 (vilket bl. a. hade den
följden, ..att.. fadern ti.~l den nuvarande furstinnan av Monaco, mr Kelly from
USA, forvag~ades ratt arr starta i de engelska roddtävlingarna i Henley,
emeda~. han mte var "gendeman" på grund av sitt yrke). Det må alltså
vara hanr arr 1866 års regel mjukades upp, men tänkesätten kring den
lever kvar än i dag.
Vi kan också i sammanhanget konstatera, att den svenska amatörkodexen
av år 1895 bland icke-amatörer räknar upp "gemene man och underbefäl
v!d armen och flonan". De fick specialutbildning i exempelvis skytte,
I1:t och rodd. ~en officerarna var amatörer emedan de i enlighet med de
fran England lmponerade normerna var "gentlemän". Observera det rabalder, som uppstOd så sent som vid OS i Berlin 1936 beträffande den
svenska underofficeren Gehnäll Perssons stan i ridtävlingarna han var
gubevars inte "gentleman". Detta hände alltså "i våra dagar", 1936.
Utgångspunkten för derra resonemang var alltså de kategoriska förbuden, "du skall icke". 1 idrorren beryder det, att man i dess modärna
upprinnelse drog upp skarpa gränser mellan olika samhällsklasser. Det var
inte bara y r k e s i dr 0 t t s m ann en s hänförande till en speciell kast,
det var också y r k e s m ann en s olämplighet att uppträda tillsammans
med gentlemän. Uppde1ningen stadfästes i kategoriska förbud: du skall
i~~e tävla ~Ot vedergällning i penningar, du skall icke delta i tävlingar
dar P7ofesSI?nals deltar, ?u skall icke undervisa i idrott eIler gymnastik, du
~kall l~~e .pa ?rund ~~ dlt.t yrke ha större förutsättningar att med framgång
ldka tavlmgsldrOtt an dma medtävlare.
Förbu~ rim~ar illa med idrottens anda. Idrorren skall skapa glädje, fysisk
och psyklsk tlllfredsställe1se, den bör vara aIltigenom positiv.
Utrensni?gen i Sverige 1946, de internationella instansernas åtgärder
mot Nurmi 1932 och Waern 1961 ger oss motiv att i någon mån dissekera
frågan vem som egendigen profiterade av dessa brott mot dammiga amatörregler:
10
,
/
1) Stjärnorna, som fönjänade
GoRCOfj 'PII?/ C;
l'OIITSliTTCI< 'ITT TAl4
pengar på att vara stjärnor, kunOM HU~ t1~CKe;T PRÖjS
ljAU Tjlru~T PÅ LoPUluG
de höja sin egen levnadsstandard
I HE:LGDAGSfIQUIIJ(;&kI~.
tack vare sina förbjudna tävlings'Tti€: peo. f!.~·-- :;/I·' I
gager.
-.. /
'.,
2) Deras prestationer fängslade en heI värld och speciellt det
egna hemlandet, för vilket de verkade som hänförande ambassadörer runtom i väriden.
3) Arrangörsföreningarna drog
in pengar och tjänade själva, trots
avbränningarna till publikmagneterna, mera än om bara "blåbär"
och bleka, rvättäkta amatörer hade
gästat deras arenor. Dessa pengar
kunde nedläggas i arbetet på bredden och ungdomen. 1 varje fall mer
än när inga pengar fanns.
4) Mindre stjärnor bereddes
tack vare dragplåstren och efterfrågan på dem, chanser att få
resa med som utfyllnadsnummer,
att få uppleva det som var de
stOra unnat, trevliga resor, fina
Gordon Pirie och Dan 117aern är de
priser_
två friidrottsmän som främst har akSmygproffsen var såtillvida till
tualiserat amatörfrågan i år. 1 världspreSJen var man milt sagt förvånad
välsignelse för många" för att inöver IAAF:s behandling av deras fall.
te säga alla parter.
Så här såg Stockholms-Tidningens
Så kommer man till det för en
tecknare på saken.
rättänkande människa oeftergivliga
villkoret: lag skall Iydas, regler följas. När vi i det föregående tror oss ha
påvisat att lagarna är föråldrade, då uppstår kravet: revidera lagarna.
Så gör man även i samhället när en lag har överlevat sig själv.
Betingelserna är olika i olika idroner. Orienrerarna har inget amatörproblem. Det kan därför vara svårt att finna en allmängiltig formel, men
de första punkter där man måste mjuka upp mossigheten är:
Medge rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Gör upp en skala för dagtraktamenten, en glidande skala, som bygger
på prestationer.
Skapa stipendiefonder som gör det möjligt för unga och skötsamma ./
11
även samhälleligt skötsamma - idrottsmän och f1ickor atr idka sin idrott
och förkovra sig i den.
Det finns internationella förbund, som har Iöst frågan, i varje fall
provisoriskt och för ögonblicket tillfredsställande, ex. Internationella fotbollsförbundet. Amatörer får tävIa mot proffs, varje Iand får självt formulera sina amatörregler efter råd och Iägenhet.
Klasslagsfrågan har blivit en praktisk angelägenbet. Det är icke Iängre
behäftat med en prägel av vanbeder atr vara professionell. Regler i någon
form bör finnas, i annat fall kan risken föreligga att det uppstår en
idrottsproletariat, professionella idronsmän, som försummar sin yrkesurbildning och efter rätt få år på idrottstOppen står uran yrke och utan
möjligheter att försörja sig. Ett fåtal verkliga professionals förändrar inte
bilden, men blir deras summa noterad i miljoner så är risken latent. Tänker
vi nu däremot på de senaste tidernas smygproffs, alltså tOppmän av
olympisk och världsrekordklass, så utgör de dock bara ett ringa fåtal av
de lOO-tal miljoner som idkar idrott. Amatörproblemet berör ett fåtal.
Ge dem genom moderata regler möjligheten att idka idrott uran att de blir
fattigare och deras familjer behöver lida nöd och uran att de beböver vara
lagbrytare - det är en mission för dagens internationella idrottsledning.
.
Naturen är en- dy,. klenod som bör vårdas. Orienteringsbasen Carl-Henrik Fager
lägger ut texten i några viktiga frågor som vi bör veta då vi rÖ,. oss i skog och marko
-~-
Vi behöver hela människan. Det får inte bli konkurrens mella~t andlig kultur
och kroppskultur. Det blir tiU bådas fördärv.
-
Naturen och vi
Manfred B iörkquist
av Carl-Henrik Fager
Hur
Världsberömt glas
allt sedan år 1881
KARHULA-IITTALA
rogivande, hur vilsamt, hur avkopplande är det inte att en
frostklar, stråIande senhösrdag få srröva frict i nacuren - att få v~ndra
på sällan trampade stigar, över mjuka kärrmarker, där frusna tranbär lyser
emot vandraren, att få streca uppåt, mot det väldiga kasbergets topp
och därifrån Iåta blickarna glida över vår vackra finska vildmark, över
milsvida storskogar, över blånande insjövidder och över trädlösa myrar. Att
få ströva fritt i naturen är människans urgamla rätt, men hur många
jäktade medborgare i dagens Finland använder sig av denna rätt - tyvärr
icke alltför många!
13
Ett gammalt ordspråk säger, att med rättigheter följer skyldigheter. Förvisso är många skyldigheter förknippade med vår rätt att umgås i det
vildas rike. Man bör på sin vandring genom markerna vara lyhörd för
naturens bud, man bör på våren akta fåglarnas reden, se, men inte röra! Det
finns ömtåliga fågelarter, som överger sitt bo om äggen i desamma vidrörts
av människohand. Samma sak gäller skogarnas högvilt - älgen. Stöter man
på en tili synes övergiven, kanske nyfödd älgkalv, rör den icke, lämna
så snabbt som möjligt platsen, hur sÖt och trevlig den lilla än kan vara.
Helt säkert är älgmamma icke långt borta och återvänder tili sin avkomma,
så snart lugn åter råder i hennes rike. Och det är inte nödvändigt, att
ploeka alla vackra blommor man träffar på under sina strövtåg och promenader. Många arter är fridlysta, blåsippan t. ex., får plockas, men den
får iote säljas. - Memman, den omtyckta påskrätten, serverades förr i
näverrivor gjorda av björkens vita bark. Det var skador för miljoner
och åter miljoner finska mark, som åstadkoms genom oeftertänksam
skövling av björkens stam.
Vi ställer oss frågan: får man taga någonting från skogen, från en skog,
som har en bestämd ägare, och då ägaren är varken Du eller jag? Trots
forskningar i Finlands lag, finner jag inte någon text, som direkt skulle
säga vad man f å r medföra från skogen. Däremot stadgas att man
i c k e olovligen må "skada växande träd eller t a g a förtorkat träd eller
vindfälle, eller av växande träd ris, gren, rot, näver, bark, löv, bast, kåda, 01lon, kottar eller nötter, eller ock avmejat gräs eller mossa, lav, torv, mylla,
lera, sand, grus eller sten". En mening i strafflagens 33 kapitel förkunnar,
att "ploekandet av bär på annans mark skall icke betraktas som brott
underkastat straff ej heller skall markägaren ha rätt att fråotaga plockaren
hans plockade bär". Förvisso faller svampplockning under samma paragraf!
Det är ju en självklar sak, att hundägaren håller sin hund i band
under promenader i skog och mark, i all synnerhet under villebrådets
fridlysningstid. Och sommarkatten, som är så trevlig att leka med under
sommarens soliga dagar, lämna den icke vind för våg då hösten kommer, se tili att den får en tryggad framtid och iote blir en vildkatt, som
nästa vår och sommar gör Din sommarboning tilI ett "tysmadens hus", helt
renons på fågelsång och bofiokskvitter. Om katt stadgas: "Katt, som anträffas i trädgård, park, skog eIler å fält, må dödas av jakträttsinnehavaren,
jordägaren eIler legotagaren eIler dessas folk". För att i någon mån hjälpa
vildmarkens beboare i deras vårliga bestyr har Finlands orieoteringsledning
sedan många år tillämpat en begränsning av större orienteringstävlingar på
våren. Ävenså får iote större tävlingar arrangeras förrän efter ett visst
datum på hösten. Då älgjakten begynner på hösten, är de flesta orieoteringstävlingar redan undanstökade, men det kan hända, att någon eIler
14
några tävlingar återstår, och därför sänder Orienteringsförbunden varje
höst en extra allmän varning till arrangörer, att absolut kootakta alI a jakträttsinnehavare, som kan tänkas beröras av den planerade tävlingen.
Man bör röra sig i naruren under ansvar och alldeles speciellt ta hänsyn
till den befolkning, som lever och bor samt finner sin utkomst av det som
naturen ger. Aldrig beträda sådda marker, s. k. broddåkrar, vara aktsam
om dikesrenar, icke söndra gärdesgårdar eller stängslen, aldrig lärnna en
grind öppen, icke beträda inhägnade områden, trädgård eIler liknande. Om
skada åstadkommes, stadgar lagen straff i ovannämnda fall. Ett problem i
bostadsceotras närhet har uppstått genom den allt mer och mer tilltagande
campingen. Ungdomar drar tili skogs med tält och kastruller och mången
gång slår de upp sitt läger och tänder sin eld utan att därförinnan inhämta markägarens tillåtelse. Likaväl som arrangörer av orieoteringstävlingar söker tillstånd av markägaren och jakträttsinnehavaren, bör även
varje annan person be om lov att få slå upp sitt läger på annans marko
Tyvärr syndas det alltför mycket i den vägen och mången gång är det så
oansvariga personer i farten, att stora skador vållas genom vårdslöst hanterande av eld. Att skräpa i naturen är varje ansvarskännande person helt
främmande för. Men det som ofta syndas emot är kvarlämnade snitzlingar av
kreppapper i bostadsceotras närhet. Det är skidspår, terränglöpningsbanor
och orieoteringskootroller, som utmärkts med granna papper. Det är en
styggelse att se dessa band hänga i träd och buskar långt efter det de fyllt
sin fuoktion. Här efterlyses bättre ordning!
Men hur är det med storstadsbornas möjligheter tilI vistelse och hälsosam rekreation ute i naturen? Under de senaste åren har vår huvudstads
fäder framsyot inköpt rätt avsevärda jord- och skogsområden icke alltför
avlägsna från stadens hank och stÖr. Områden, som redan nu umyttjas av
friluftsälskande entusiaster för promenader, skidturer och strövtåg. Det
är kanske främst storstädernas behov av friluftsområden, som bör tillgodoses, småstäderna har naturen inpå knutarna och därmed även möjligheter
till hälsosam vederkvickelse. Vi bör särskilja mellan friluftsområden och
narurskyddsområden. Av de senare har vi i Finland ett tiotal, och för
dem gäller i de flesta faU speciella ordningsregler.
Och Du som färdas i markerna - lyss till naturen, lyss till vårbäckarnas
segersång, då de vaknar till liv mellan isiga stenar och snöiga tuvqr, lyss
till orrens spel och tili lärkans drill, lyss tilI skogsduvans kutter, tilI storlommens skri över spegelblank vildmarkssjö, men lyss även tilI storskogens
sus och tilI stormens mäktiga brus, då senhöstens mörker sänker sig djupsvart
och tät över land och sjö!
-~-
15
IGOD
FORM
är varje lag som begagnar
sig av möjligheten att
abonnera buss när det gäller
match på bortaplan .
Tag kontakt m ed närmaste
busstation och r es . ..
snabbt
Milioner och åter miljoner Iler människor än lörut lick genom televisionens lörmedling /ölia med de olympiska spelen i Rom, Det gav säkert många minnesvärda
stunder, 10m t. ex, att /å se Otis Davis glädiehopp sedan han utropats som segrare
(t. v.) på 400 meter, Alla blev också du med "vackra Wilma" som här ses vinna
100 meten linalen, Gemytligt vaI' det också i längdhopparlägret där segraren
Ralph Boston, Ilankerad av tvåan lrving Roberson och trean Igor Ter-Ovanesian
sken i kapp med solen.
bekvämt
än da fram!
Idrott och TV
A V Stig Häggblom
Oy
Matkahuolto Ab
Över 400 s'e rvicepunkter
D et finns väl snan ingen TV -tittare varken här i landet eller i , andra
TV-avancerade länder, som inte skulle kunna anlägga ett antal synpunkter
på problemet "1 d r 0 t t 0 c h TV". Problemer är ju i stOn sett en angelägenhet som främst berön TV-ledning och Idrotts-ledning, men att en
tredje pan, d. v. s. licensbetalarna, TV-tittarna eller kanske man här kunde
säga TV:ns programkonsumenter tydligen med rätta vill beteckna problemet
som i hög grad "sitt" kan man sluta sig till av tidningarnas insändarspalter
17
2-
V år Jdrott
och dagens offenrliga debatt, som ju ime i ringa mån hänför sig just till
televisionens område.
Mer idrott i TV, är tittarnas krav som TV-Iedningen efter bästa förmåga
försöker hörsamma. 1 motståndarlägret sitter idrottsledarna, som efter televisionens segerråg även i vårr land fått snabbskola sig till TV-experrer i
idrottens tjänst. Uppgiften på idrottshåll har i främsta rummet blivit eIler
uppfattats som ett jobb, där det för sporrens del inte precis gäller att motarbeta att idrott sänds i TV, men där det gäller att se tilI att det sker till
högsta möjliga pris.
Problemen har även för idrottens del ökat i snabb takt. Internationella
idrottsförbund har skrivit sina TV-regler, som för olika förbund kan vara
tämligen olika och principvarierande. Eurovisionsprogram, Nordvision, etc.
har ju öppnat tämligen enastående möjligheter för överföring av stora
imernationella idrottshändelser. Vimer-OS har redan två gånger getts i
television i flera länder och under sommarspelen i Rom bröts barriären
för sommarspelens vidkommande. Televisionen Iät OS flöda ut över
världen.
Naturligt är att mindre eIler större nationella idrottstävlingar under sådana
överföringsdagar gör stora förluster på TV:ns bekosrnad. Lika uppenbarr
är att man inom vår nationella fotboll ime ser med blida ögon på att TV
samtidigt, som man spelar seriematcher sänder Europa-cup med Real Madrid
som medverkande lag eIler engelska cupfinalen. Att skriva regler, som skulle
göra alla parter skadelösa är ogörligt. Om arrangörerna för Lahtis-spelen
bestämmer sig för att låta direktsända backtävlingen i Lahtis är det omöjligt
att säga hur mycket man själv förlorar i publikbortfall och hur mycket
samtidigt spelade seriekamper i bandy förlorar i åskådare, som föredrar
vardagsrummets värme och hopparinsatserna framom en kall läktare och
bandy, som de kanske innerst inne gillar bäme, men avstår från av bekvämlighetshänsyn.
Televisionen har i detta skede - även hos oss - serrs med blida ögon
av flere mindre idrottsförbund. Tennis hoppade med tacksamhet på TV:ns
anbud, då det gällde skandinaviska mästerskapens final, som även gick i
Nordvisionen. Man har sett vattenskidor i TV, en idrott som annars inte
haft storr genombrott här i landet. Seglingens stora regatta gick bra ehuru åtskiliigt bortplomat som reportage.
Stora publikdragande idrotter, som redan har ett gOtt grepp om sin
publik är av naturliga skäl försiktigare, ser i många fall på TV med
misstro, önskar i ingen händelse förlora pengar på att släppa in TV, men
desto hellre öka sina inkomster på televisionens bekosrnad. 1 mycket ringa
grad har man hos oss inom sporren anlagt sådana synpunkter, som skulle
medge att televisionen kunde öka idrottens good will, tjäna som pro-
18
paganda, ja rem av i instruktiv bemärkelse öka förståelsen för idrottens
mål. Sveriges television fick i viss ursträckning sända Europamästerskapen
i friidrott för tre år sedan. Svensk friidrorrsledning har hävdat att ersättningen motsvarade publikbortfallet och att TV ökade den svenska friidrorrens good will i betydande grad.
Helt naturligt har man hos oss liksom ute i världen observerat och
beaktat TV:ns inverkan på folkhälsan. Det görs gällande att intresset för
friluftsliv minskat i samma grad som TV-licenserna ökar. 1 medicinska
sammanhang förekommer redan sådana angrepp som TV-sjukdomar. Att
idrottens stora centralförbund och folkidrottsorganisationer beaktar dessa
problem, samt förskansar sig är bara naturligt.
.Aven om idrotten och televisionen har många inbördes problem att
lösa och många av dem ime ännu yppat sig i full utsträckning, borde det
inte vara svårt att ställa en nöjaktig framtidsprognos.
Televisionen kommer i fredliga förhållanden att utvecklas betydligt ,att
växa i skönhet och styrka. Idrottens andel i programmens utformning kommer gradvis att öka dels p. g. a. TV:ns ökade betalningsförmåga men också
p. g. a. televisionens gradvis ökade betydelse som massmedium och nyhetsförmedlare. De stora idrottsorganisationernas förhållande tili TV kommer att
mjukna och missrron att försvinna såsom fallet varit i idrottens förhållande
tili ljudradion. Att sporrorganisationernas förhållande tili tidningspressen
såsom skildrande och nyhetsförmedlande länk mellan idrott och allmänheten i storr se tt kommer att bestå oförändrad, må även här uttalas som
en trolig framtidsbild.
Erfarenheter från amerikansk TV visar, att televisionen troligen kommer
att gynna professionella tendenser inom sporren i framtiden. Så har skett
inom amerikansk boxning och baseball och basket. För amatörsportens
gynnare kan detta vara av ondo. Ökade professionella tendenser kunde
dock spåras inom den publikdragande tävlingsidrotten redan förrän televisionen gjorde sitt intåg på arenan.
-~-
Ingen bUr gammal bara genom att leva ett visst antal år. Männjskan bUr gammal,
när hon uppger sjna ideal.
- B o Be ngtson
Idrotten har jörmått vad många velat, men ingen kunnat, det att samla natjonen.
- C arl Sil ve rst o l pe
19
IDROTTSFOLKETS
VARUHUS
Helsingfors, Brunnsg. 6
Tel. 61261
Vi bygger
GODA SPORTPLANER
Svart eiler vit, ändå lika snabb! Harry Jerome (t. v.) och Armin Hary som båda
har löpt 100 meter på 10,0.
för Finlands
IDROTTSMÄN
Resultaten talar för oss:
Vaneföreställningar inom idrotten
av Tom-Christian Söderman
Över 100 nyanläggningar och en lång rad ombyggda tävlingsbanor, bl. a. på Olympia-stadion,
bekräftar vårc arbetes höga standard.
Tag kontakt
för
underhandlingar
Helsingfors - Bangatan 2 1 - Telefon växel 13600
V aneföreställningar och fördomar kantar människans väg på alla
områden. Idrotten har inte heller undgått dem. Rikligast har de i alla fall
florerat ifråga om människans uppfattning om andra folk. Slår man upp
i äldre uppslagsverk finner man lätt att vissa folkslag betecknas som en
samling förrädare och tjuvar medan andra åter beskrivs sam stolta, värdiga
ach allt vad det finns av attribut i den vägen.
21
Något av ett sådant tänkesätt går igen inom idrotten. Tänk bara på
begreppet "sisu" - den egenskap som i årtionden har fått känneteckna det
finländska folket och dess idrottsmän. Nåja, det är ju en överdrift av det
godmodiga slaget. Ett modernt tänkesätt i vetenskap och konst utmönstrar
sådana klicheer, som att en viss egenskap skulle gå igen hos ett helt
folk. Vaneföreställningen kan förklaras med att det rör sig om en tendens
till en allmän inriktning, bestämd av arv, miljö, kultur och geografiskt
läge. Säkert finns samma tendens till det vad vi kallar sisu hos t. ex.
svenskar, norrmän och dallskar, som har ungefär samma bakgrund och
samhällsutveckling som vi - notabene, om det förekommer faktorer som
urlöser detta fenomen. Begreppet sisu har en stark rot i det fakmm att
Finlands folk är prövat av motgångar, det är enrisfolket som har rest sig
på nytt. Men var inte t. ex. norrmännens storartade mod och kamp under
ockupationsåren präglat av någoming som vi kunde kalla sisu. Och ingen
har väl saknat sisuladdade insatser av våra nordiska idrottsbröder under
årens lopp - tänk bara på Haakon Brusveen i Squaw Valley eller danska
fotbollslaget i Rom-olympiaden - för att ta några fall som ligger nära
i tiden.
*
En missuppfattning som man ofta stöter på är att den moderna idrotten
genast från sin början vid tiden kring sekeIskiftet var den stora demokratiska utjämnaren som slöt alla folklager isin famn. D et är närnligen
långtifrån sam. Idrotten var länge förbehållen de högre samhällslagren,
aristokrater, officerare, akademiker. Det var i synnerhet fallet i England,
den fria idrottens hemland, men också i Sverige förekom samma fenomen.
Hos oss förefaller motsätrningarna inte att ha varit så skarpa, även om
idrotten hade större utbredning bland stadsbefolkningen än bland landsbygdens långt fattigare folk. I Sverige förekom i synnerhet på vänsterhåll
en stark opinion mat idrotten. I den socialdemokratiska tidningen Arbetet
i Malmö kunde man år 1890 läsa följande urläggning: "Att grosshandlaren, som inte skapar för ett öres värde, slurligen faller på iden att skaffa
sig en tvåhjuling och bli sportsman, är icke underligr. Han måste göra
något för att hämma fettbildningen och slippa undan magkatarren. Visserligen kunde han avlösa sin gårdskarl i vedboden eller utföra annat grovarbete. Men då arbetet inom denna klass vanärar individen måste sporten
tillgripas. Sporten är ett surrogat för arbetet och bedrives därför av de
samhällsklasser, som icke arbeta."
Det var ord och inga visor!
Dåförtiden ställde också den långa arbetstiden hinder i vägen för arbetare och jordbrukare när det gällde att idrotta. Det fanns minsann inga
22
fritidsproblem . När de sociala förhållandena blev bäme fick också idrotten
större spelrum bland arbetare, tjänstemän och jordbrukare. Den sociala
omvälvningen med kortare arbetstid och drägligare förhållanden behövdes
innan idrotten kunde inleda sin demokratiseringsprocess i samhället.
*
Enskilda exempel på dagens vaneföreställningar skulle t. ex. vara att
man ofta anser att negrerna är predestinerade till att bli de bästa sprimerl"öparna och hopparna, att de är bäme skickade för dessa idrotter än de
vita. Denna uppfattning har säkert fått en del grundskott sedan Armin
Hary vunnit olympiskt guld på 100 m, Livio Berruti på 200 m, Valerij Brumel hoppat högre än John Thomas. Det finns naturligtvis exempel i
motsatt rikrning. Ralph Boston är bäme i längd än Igor Ter-Ovanesjan,
som isin .mr resultatmässigt är ungefär i klass med 30-talets storhet
Jesse Owens.
Redan dessa exempel räcker tili tycker jag för att visa att det ligger
någoming overkligt i att laborera med begrepp som olika rasegenskaper.
Förmågan att springa snabbt eller hoppa högt och långt har sin grund i
muskelstruktur, reflexer, temperamem som varierar helt individuellt både
hos vita och svarta. Det finns inte någon speciell negroid snabbhet eller
spänst. Men varför har då USA haft så många fina negersprimers och
-hoppare? Det har sin namrliga förklaring i den allmänna inriktningen.
Spriming och hopp hör till de mest popuIära idrottsgrenarna i USA, liksom
basket och boxning. Dessa grenar ger negrerna bland annat en chans att
hävda sig, att få en plats isoIen, att komma bort från sIum och elände
och få en bäme samhällsställning. Idrotten är en av de få chanser som
erbjuds dem. Floyd Patterson har ofta framhållit att den sociala drivfjädern
har varit starkast för honom i boxningen.
*
Tyngdlyfrningen är en idrott som är behäftad med fördomar. Det är
bara fråga om krafter, enorma krafter, säger väl folk i allmänhet. Ingen
bestrider att det behövs krafter men det är ime tillräckligt längre. Tyngdlyfrningen har genomgått en revolution sedan amerikan en Paul Andersons
~ag~. Det var .väl just han som om någon illustrerade muskelknippets
nd mom denna ldrott. Hans efterrrädare på tyngdlyftningens tungviktstron,
ryssen Jurij Vlasov är en man av helt annat snitt. En verkligt skarp
kille, flygingenjör tili yrket, boklärd som få. Hans träning och resultat tänk på 208 i stöt och OS-rekordet 537,5 kg, 25 kg mer än Paul Anderson
- är frukterna av ett rem vetenskapligt studium av samspelet i människans kropp, av möjIigheterna att kIara påfrestningar, av koncemrations23
R yske världsmästaren lttrii VlaJOv lYlter med en tttsökt vacker teknik. Det är både
harmoni och balans i hela rörelsen.
momentens betydelse. Han har själv skrivit an man nu småningom håller
på an upptäeka människokroppens hemligheter i den vägen. För första
gången kan man scudera träningsmeeoderna på ett riktigt sän. Vlasov beteeknar sin idrott "som en vetenskap med en heI serie av kombinationer av
kunskaper i medicin, kemi, mekanik, pedagogik oeh psykologi".
Vlasov är inte något unikt falI. Samma utveeklingstendens har redan
länge funnits på många håll. Hans landsman Arkadi Vorobjev, guldmedaljör oekså han, är uebildad kirUIg oeh lär nu ueforska vikmäningens
betydelse för de inre .organen. USA har oekså en tyngdlyftande dokeor, Pete
Georg, som har vunnit både olympiskt guld oeh världsmästerskap. Förre
kanadensiske världsmästaren Doug Hepburn är känd som amatörfilosof oeh
poet. Många andra exempel kun de väl dras fram - t. ex. vår tyngdlyftande ingenjör oeh VM-trea Eino Mäkinen - för att visa att tyngdlyftningen idag är en idron som kräver vad tidningen, World SPOrt träffande har kallat en "förbrödring av hjärna och muskelkraft".
Ja, hUI är det nu med den saken? Jag tyeker man oftare borde diskutera frågan vilken betydelse en ledares eIler tränares inställning har, hUI
skall han bete sig för att kunna verka mest effektivt. Om man ställe~ den
frågan tilI folk i allmänhet så stannar de väl ofta för kraftkarlen, den
starke mannen.
Den amerikanske soeiologen Kurt Lewin, som har scuderat olika sidor
av ledarskapets problem, ger dem rätt på sätt oeh vis. Den hårde ledaren
är bra - på kort sikt! Men vad följer sedan .. .
Lewin har i en experiment på en myeket åskådligt sät! klarlagt ett
eentralt problem ifråga om ledarskapec. Han använde sig av tre olika
slags ledare, en diktaeorstyp, en demokratisk ledartyp oeh en ledare av
"låt gå" -typen.
1 den första gruppen bestämde ledaren i detalj vad som skulle göras,
i den andra gruppen diskuterade man sig verkligen fram till en lösning
på ledarens förslag, medan ledaren i den tredje gruppen var passiv oeh
gay råd endast då han tillfrågades.
Resultatet blev myeket olika. 1 diktaeorns grupp var arbetstakten till
en början högst. Det blev ett bra resultat på kort sikt! Småningom började
gruppen sönderfalla, medlemmarna blev initiativlösa, aggressiva mot ledaren
oeh sig själva. Då ledaren giek ue upphörde arbetec. 1 den demokratiska
gruppen åter blev resultaten bäme hela tiden. Medlemmarna företedde
småningom individuella särdrag, hyste förtroende oeh utveeklade en stark
vi-känsla. Om de utsanes för en hot så försvarade de varandra medan
medlemmarna i diktatorns grupp skyllde på varandra. 1 "låt gå"-gruppen
blev det inga resuItat an tala om. Arbetstakten förbämades då ledaren giek
ue. Någon av gruppmedlemmarna övertog då vanligen ledningen.
Vid experimenttidens slut hade den demokratiska gruppen de i särklass
bästa värdena oeh prestationerna.
Lewins experiment, som har rönt seor uppskattning, förordar klart en
ledare av demokratiskt snitt, med en verklig vilja till förståe!se, samarbete
oeh samförstånd. Det ger i det långa loppet det bästa resultatet.
Tänk på det när det nästa gång talas om fotbollsdiktaeorer, starka män
oeh andra små envåldshärskare inom idrotten.
-~-
*
Ofta hör man sägas an en idrottsledare, tränare, skall vara hård oeh
fordrande, att det är slavdrivaren som uppnår resultat, att det behövs en
stark man.
24
Om någon deltager i en tävlingskamp, så vinner han icke segerkransen, ilall han
icke kämpar elter stadgad ordning.
- 2. Tim. 2: 5
25
Toppresultat
kräver
toppredskap
KARHU-märket är en garanti för att åtminstone inte idroccsredskapen kommer att
svika Er vare sig det gäller tävling eIler
cräning.
KARHU ALLTID 1 SPETSEN
Helsingfors
M aJJtruppens gymnaster utan för skolan i Feuerbach .
Intryck från Gymnaestradan
·.UUity
skyddar hyn
hjälper solen
den oöverträffade
vattenfria vintercremen
Ä
ven flytande i behändig sprayflaska.
av Hjördis Trygge
S
mttgart, staden vid Neckar, var senaste sommar samlingsplatsen för
10.000 gymnaster från hela världen. Vinsluttningar och blomsterprunkande parker i ljuvlig sommargrönska blev ramen för hundratalet gymnastikuppvisningar.
Uppvisningarna försiggick dels på Neckar-stadion och övningsplanerna
däromkring, dels i Liederhalle, Smttgarts moderna konserthus oC;h dels
i de sex utställningshallarna i Killesberg. 1 medeltal blev det åcca uppvisningstillfällen morgon, middag och kväll. För de uppvisningsintresserade
var det bara att välja och vraka.
Smttgart-Gymnaestradan var den tredje i ordningen. Tidigare har dessa
fester försiggått i Rotterdam 1953 och i Zagreb 1957. Deltagarantalet i
Smccgart var dock rekordstort. Största deltagarnation var självfallet Tyskland med omkring 5.000 deltagare, men därnäst kom Finland med 700
VI TA K 0 R SE T, Helsingfors
27
och sedan d~ övriga nordiska länderna med sammanlagt något över 1.000
d~ltag~re. Fmlands Svenska Kvinnogymnastikförbunds deltagaramal uppglck ~1l1. 102, en beundransvärd siffra. Hela truppen besrod av två skilda
u.ppvlsnmgstruppe~, den ena en masselittrupp på 76 gymnaster under lednmg av !ekror Bma. Ja~sso.n, den. andr~ en mindre elittrupp på 11 gymn.aster fran ~ymnasnkforenmgen 1 Helsmgfors, vars ledare var gymnastiklararen Kann Forsström. Resten av truppen utgjordes av ledare och
represemamer för distrikt och föreningar.
På Gymnaestradan visades gymnastik av alla kategorier. Det fanns
t~pper ~v verkli~ eli~las~ och mindre goda trupper, trupper, som delrog
for att VIsa upp sm sklckhghet, trupper, som delrog för deltagandets skull.
B~and de trupper, vars uppvisningar gjorde bestående intryck var kanske
f~ams: Medau-Schul~, vars ledare Hinrich och Sema Medau ständigt visar
~1~ pa toppen av sm kunnande, ständigt har förmågan att förnya sina
ldeer oc~ ~eroder. Malrnöflickorna under ledning av Leida Leesmem gay
en ~~pVlSQ1ng, som man S~nt . glömmer. Flickornas fräschhet och spänst
,:.ar lO?~nenfaliande o.ch sklckhgheten att hantera handredskap fantastisk.
Osternklskorna med sma lätta och välavvägda rörelser och Liss Burmeisters
trupp från Köpenhamn hörde tilI dem man gärna minns.
Ett flertal gymnastikhögskolor delrog också i Gymnaestradan. Saarlandets
representanter gay en utmärkt bild av sitt arbetssätt. Aktivitet rörelseg.lädje OC? sin?e för. lek var ~piska drag för denna skola. M;cken ros
flCk ocksa mSUtutet 1. R~m. Itahenskornas uppvisning var kvinnligt mjuk
och balanserad, men 1 mm tycke alltför vek med tanke på att man i våra
dagar st~ävar tili mera aktivitet och t. o. m. styrketräning. Men detta är
kanske mte ak~elit i I~a~ien ännu. Däremot överraskade dessas manliga
kolieger synnerhgen POSltlvt. Speciellt gruppfriståendet bevisade att också
m~n1i~a ~y~~ast~~ kan utföra en uppvisning med avspänning och anspannmg 1 valavvagda proportioner, med harmoniska rörelser i varierande
r~tmer tili kompo~erad mus~k. Uppvisninge? vaI ~an1i.g och fylide kraven
~~ s~yrka. och ~panst. Ocksa deltagarna fran UlllverSltetets gymnastikinrattnmg 1 Helsmgfors srod sig väl i konkurrensen.
Massuppvisningarna försiggick på Neckar-stadion. Elittrupper på ca.
1~0 ~mnasteI, ~usmorstrupper och tyska ungdoms- och barntrupper visade
har Sl~~ gymnas~lsk~ k.unnande. Men verkliga masstrupper, sådana som tidig~re fo:ekomrnlt vld l?ternationelia gymnastikfester fanns inte. Gräsplanen
p~ stad.lOn fyli.des a~drlg helt. De sro!a trupper.nas tid ser ur att vara förbi,
vilket JU ocksa bevlsades av den mangfald mmdre grupper på i medeltal
10-20 gymnaster, som dominerade Gymnaestradan.
Uppvi~ningstid~n för varje trupp var begränsad till en halv timrne.
Denna ud urnytqades även av de flesta trupper. Men man fick känslan
28
av att ledaren rådbråkat sin hjärna för att kunna utfylla tiden. Så gott som
alla små trupper inledde sin uppvisning med demonstration av grundträningsmeroder i löpning, gång, svikt och hopp. Endast en bråkdel av
uppvisningstiden utnyttjades tili att visa gymnasternas verkliga kunnande.
1 många falI var detta' intressant, specielIt för gymnastikpedagoger, men
säkert tröttsamt för en tusenhövdad betalande publik.
En av kvälIarna i Stuttgart var reserverad för FIG:s räkning. Utanför
ramen av Gymnaestradan anordnade detta förbund med anledning av sitt
80-års jubileum en uppvisningsafron kallad "Turnkunst der Nationen" i
jättesrora HaIle 6 i Kiliesberg. Till denna fest hade toppgymnaster från
ett antal länder inbjudits. Här fick åskådarna, som uppgick tili ca. 9.000
se enskilda gymnaster av världseliten utföra övningar på parterr och olika
redskap. Största intrycket gjorde uran tvivel ryskorna, som utförde solonummer med handredskap. Prograrnmet med det silverglänsande tunnbandet ävensom det program, som utfördes med hopprep var enastående.
De fjäderlätta ryskorna tycktes upphäva tyngdlagen och hanterade sina
redskap med aldrig tidigare skådad skicklighet. Balett hade tydligt ingått i
grundträningen, men programmet var dock övervägande gymnastiskt och av
en nivå, som höjde det till verklig rörelsekonst. Kvällen var givande och
gymnastiken av högsta elitklass.
Men man gick något betänksam hem från denna föreställning. De ca. 30
uppträdande gymnasternas resor hade bekostats av FIG medan rusemalet
gymnaster från hela världen, som kommit till Gymnaestradan, själva betaIat sina reso!. Uppvisningen var "fridlyst" och andIa uppvisningar förekom ime denna kväli. De, som var imresserade av att se uppvisningen fick
ime användning av sin deltagarrabatt uran var i stället tvungna att betala
ett dyrt pris för en inträdesbiljett. Det hette visserligen att uppvisningen var
anordnad utanför ramen av Gymnaestradan. Men var den det verkligen?
Den försiggick ju dock en Gymnaestrada-kväll och publiken var tilI 90 %
deltagare i Gymnaestradan. Var det nödvändigt att i detta sammanhang
framhäva tavlingsgymnastiken på bekosrnad av alI annan gymnastik? Hade
i~te en kamratafron med samvaro och underhållning i form av uppvisnmgar av dessa toppgymnaster varit att rekomrnendera? Säkert är att
uppvisningen
denna form varit mera i samklang med Gymnaestradatanken.
Gymnaestradan, Weltturnfest, som den kalIades i Stuttgart, har som
ändamål att samla gymnaster från hela världen till uppvisningar för saklig
och uppbyggande kritik. Ändamålet består också av att gymnaster från
olika länder skall komma samman, lära känna varandra och urbyta tankar
och ~sikter. 1 festtalen betonades detta spontant och vackert, men
handlmgen ureblev. Vi saknade kamratafrnar, ledarsitsar eIler andra lik29
nande arrangemang. Dem vi kände från förut diskucerade vi med, men
nya bekancskaper gavs det varken tid eller tillfälle tilI. Detta så viktiga
och betydelsefulla ändamål hade glömts, glömts på bekoscnad av papperskrig i organisationsmaskineriet.
Trots det ta var deltagandet i Gymnaestradan väre alla de ansträngningar
och allt det besvär, som föregått den. De gymnaster, som hade glädjen
att vara med kommer att minnas de fem dagarna i Stuttgart, som var
så sorglösa, berikande och lärorika.
-~-
Du skall icke öva siälen utan kroppen. ei heller kroppen utan siälen, båda skola
samtidigt övas, så att de ömsesidigt påverkande varandra må bliva lika sunda och
starka.
- Plat o n
1 skidsportel1S grynil1g
av Evald Ste nman
En
blek höstsol hade redan gått till vila, då vi för några månader
sedan en söndagkväll trädde in i den forne stOrskidaren, nu 70-årige
Anders Brännkärrs gård i Nederveti1. Samma godmodiga, blida leende
och samma gedigna av yttre och iure styrka präglade idrottsmannauppsyn
som fordom, är forefarande kännetecknande för Brännkärr-Anders. På väggen ovanför soHan hänger tre diplom, och hedersplatsen incages av ett
med följande inskrift:
1nom Finlands Svenska Gymnastikoch idrottsförbund har
Mästerskapet i skidlöpning 30 km
för år 1913 vunnits av
ANDERS BRÄNNKÄRR
•
•
•
•
• •
..
.
•
.• • •
••
•
•
•
• •
•
• •
hvaröfver detta som bevis utfärdas.
Artur Eklund
Uno Westerholm
•
•
•
• •
•
•
• •
•
•
•
• •
•
HARTWAL
STEP
och
VIP
tar första priset
Anders Brännkärr i hemmiljö med ett Holmenkollen-diplom i bakgrunden .
Svenskfinlands första skiddiplom kunde svårligen ha fått en värdigare
plats än det innehar på Brännkärrs gård, där det iuramas av tvenne andra
diplom, vilka utvisar att Anders Brännkärr vunnit "3 die Premie i 50 km
langrend" i Holmenkollen både 1914 och 1915. 1 Svenska Skidspelen
i Östersund 1913 kämpade han sig också fram till tredje placering, och
där gällde det 90 km. Sådana prestationer - - - "jämte hans otaliga
segrar härhemma vitcna om hans rätt till kungavärdighet". De citerade
orden skrev Karl G. Andersson i SFl:s 25-årsjubileumsskrift år 1937.
Många har kanske i dag den föreställningen att skidIöpningens oHiciella
start i Svenskfinland skedde i samband med stiftandet av Svenska Finlands
Skidförbund 1921 och arrangerandet av de första SFS-mästerskaperr 1922.
Så är dock ince fallet. Oppe i nordligaste delen av det svenska Österbotten
hade skidlöpningen redan ett decennium tidigare upplevt sin första glansperiod, och skidförbundets moder, Finlands Svenska Gymnastik- och
1drottsförbund arrangerade sina första mästerskap i skidlöpning just år 1913
i Gamlakarleby.
Anders Brännkärr var ince den enda, ej heller den första stOrskidaren i
31
våra landamären, då seklet var ungt. Redan före sekelskiftet tävlingsskidades det ivrigt i Gamlakarleby, och på impulser därifrån startades tävlingsskidningen i grannsocknarna Nedervetil, Terjärv och Kronoby. Då
sedan Finlands Svenska Gymnastik- och ldrottSförbund organiserade idrotten, fanns det i Karleby-nejden en stabil grund att bygga skidsporten på.
Nejdens skidlöpare tog gärna och ofta mått av varandra i hårda tävlingar,
men de nöjde sig inte blott med att tävla sinsemellan, utan gay sig även
med frejdigt mod i kamp med andra storskidare både i hem- och utlandet,
då tillfälle bjöds. Elis Hagström t. ex. aktade icke för roy att staka ifrån
hela finska eliten tvenne gånger (åren 1910 och 1912) i de ryktbara Oulun
Hiihdot. Då förbundet år 1913 sände representationstrupp tili Svenska
Skidspelen bestod truppen av följande skidlöpare: Hugo Hagström, Knut
Tuomisalo och Gunnar Andersson från Gamlakarleby, Anders Brännkärr
och Justus Gåsjärvi från Nedervetil, Julius och Herman Högnabba från
Terjärv samt lennart Riska från Kronoby. Som ledare medföljde J. V. Björk
från Gamlakarleby.
lnför vinterns 40-års jubileumsmästerskap i Kronoby går tankarna osökt
till lennart Riska, som 17 år gammal deltog i finländska mästerskapen i
skidlöpning i Tavastehus och hemförde mästerskapet i klassen under 18 år.
Seghet och god teknik i förening med stark vilja gjorde honom tili en
fruktad medtävlare under många år för vem det vara månde. Då Riska hade
många goda tävlingskamrater isin förening, och då idrottsintresset var
Stort och det i den kulturellt livaktiga socknen fanns goda ledare, var
ldrottsklubben Kronan en värdig aspirant som arrangör för de första mästerskapstävlingarna inom Svenska Finlands Skidförbund. 1 ldrottsklubben
Kronans protokollbok nummer tre, ett prydligt och vältaligt dokument
över det dåtida idrottsarbetet i Kronoby, läser vi ur ett protokolI 1921 :
"1. K. Kronans styrelse sammanträdde den 9 nov. Beslöts anhålla om
SFS:s mästerskapstävlingar i skidlöpning å 30 km sen. 20 km oldb. 10 km
jun." - Anhållan beviljades, och den 5 mars 1922 hölls de första förbundsmästerskapen inom Svenska Finlands Skidförbund. Protokollboken berättar
att "tävlingen var en av de största som hållits i dessa trakter". Av 94
anmälda startade 79, nämligen 40 seniorer, 26 juniorer och 13 oldboys. 1
mål kom 22 seniorer, 15 juniorer och 7 oldboys. - Och så protokollboken:
"Föret var dåligt. Natten före tävlingsdagen föll 15 cm snö, och termometern visade endast några grader köld, varför de tävlandes tider försämrades avsevärt. 1 seniorklassen ledde Bäck de fyra första varven (banan
mätte 5 km) tätt följd av Riska. Bäcks krafter började avtaga, och han
måste ge vika för klubbkamraten. Brännkärr hade illa smorda skidor och
belade endast femte plats. Kolam startade och skidade två varv, Sällergren
måste också efter några varv avbryta. Sjöberg och Riska skidade storartat."
Seniorer, 30 km.
1. Riska Kronoby (mästare)
E. Sjöberg Terjärv
Fr. Lyttbacka Kronoby
o. Emet Terjärv
A. Brännkärr Nedervetil
E. Sand blom Ekenäs
E. Vik Nedervetil
S. Bäck Kronoby
E. Nygård Gamlakarleby
RaE. Riska Kronoby
A
Y
2.14.57
2.16.39
2.17.36
2.21.01
2.22.23
2.23.06
2.23.43
2.24. 11
2.25. 14
2.26.09
Le1mart Riska är lortlarande lika
idrottsintresserad och hoppas på
snar ttppr'Yckning lör idrotten i
hemsocknen.
"Oldboys-kampen sågs dock redan efter första varvet vara en säker seger
för Nedervetil-bon Karl Brännström, som ledde från start till mål" berättar protokollboken - samt "1 juniorklassen var spänningen stor. Den
käcke Öster segrade dock lätt över sina medtävlare". - Så alltför lätt
måtte det dock inte ha varit, för Anders Fagernäs, en av de många
Fager-skidarna från larsmo, Iät sig inte besegras med mera än 20 sekunder.
]uniorer, 10 km.
Oldboys, 20 km.
K. Brännström Nedervetil
E. Huggare Kronoby
J. Näcksund Öja
V. Vikström Öja
B. Sällergren Vasa
1. 37.47
1.43.47
1.44.34
1.45.04
1.46.21
A.
A.
R.
B.
T.
Öster Kronoby
Fagernäs Larsmo
Kolam Gamlakarleby
Bjon Kronoby
Slocce N edervetil
47.32
47 .52
49.37
49.39
49.40
"Tävlingen var i det stora hela lyckad vad arrangemangen beträffar",
summerar protokollisten anspråkslöst.
Sådan var den första SFS-tävlingen, typisk för den tidens idrottande, då
man utan stora åthävor tog sig till tävlingsplatsen, ställde sig på linje för
start, tävlade för glatta livet och tog sig vanligen bern igen på 'skidor
Det som då fattades i fråga om utrustning och komfort ersattes med
brinnande intresse och entusiasm.
Men tidens hjul rullade vidare, Svenskfinlands skididrott upplevde en
andra glansperiod, Rafael Björklund-epoken. Han hade många goda medtävlare, men då det riktigt gällde att ställa sig i bredd med de finska
srorrännarna var det oftast endast han som riktigt höll måttet av de våra.
32
33
3-
V år ldrott
Jo - en till - Gösta Hagström. Men tyvärr upptäckte han först i old·
boysåren huru långt han hade kunnat nå med verkligt rationell träning.
Sedan kom kriget, och bl. a. Per Strandvall, med snudd på finländskr
mästerskap, tillbringade sina bästa skidlöparår vid fronten.
Bland våra efterkrigstida skidlöpare har funnits och tinns många med
utomordentliga anlag, och de har förvisso nått goda resultat. Men vi har
inom vårt förbund så lätt för att vara nöjda med att vara bäst hemma hos
oss. Vi bör dock likt Eva Hög ställa siktet längre och högre. Och då gäller
det för oss alla och envar att hjälpa till att återge idrotten något av foma
tiders idealism, att hålla den värdig och full av inre sryrka, ty
"Stark ström med egna vågor går genom havet".
-~-
Oskar Hakuiin vid sitt skrivbord.
1 det hela kan det fastslås , att det mesta av tai om otur är - tmdanflykter. D en
kraftfulle, energiske, vakne individen och det välorganiserade laget är i nittio procent
fall slumpens her·re.
- Torsten Tegner
.
o
.
Oskar Hakulin ln memorlam
VÄRME ARET RUNT
M
FörstkIassig
•
antracit
•
koI
•
•
koks
brännoIja
Snabb leverans
direkt från lager.
Helsingfors -
Alexandersgatan 13 -
Telefon 58 011
era oväntat kan ett dödsbud sällan nå oss än det som bringade
budskapet om att Oskar Hakulin var död. · Han var fysiskt och psykiskt
sund, stark och balanserad, han skötte sin fysiska kondition så mönstergillt,
hans livsföring var en spartans.
Oskar Hakulin var Aggelbypojke och den vägen kom han in i Helsingfors
IFK. H an började som löpare, var med om att vinna tinländskt mäster·
skap på 4 X 100 meter 1920 och var samma år med i den kvartett, som
noterade tinländskt rekord. Följande år var han mogen att erövra tinländska
mäsrerskapet i tiokamp. Inom SFI har Oskar Hakuiin kämpat sig fram
till en lång rad segrar i mästerskapen. !nom skyddskårsorganisarionen
gjorde han sig gällande som en utmärkt skidlöpare och fältskytt på skidor,
som orienterare och som fernkampare, 1926 vann han Nylands södras
mästerskap i femkamp. Inom den "civila" idrorren forrsatte Hakuiin som
orienterare efter den aktiva banan som friidrottsman och ända till de se·
naste åren tävlade han med framgång i de äldre årsklassema.
35
Trots alla dessa meriter som aktiv idrottsman är det dock främst ·ledaren
Oskar H akuIin vars namn med guldskrift står ristat på våra minnens marmortavlor. Inom Finlands Svenska Skidförbund representerade han kontinuiteten under decennier i sryrelsen, varav den längsta tiden som skattmästare. Samma ovärderliga tjänster har han gjort Solvallastiftelsen och inom
Centralidrottsförbundet utnyttjades H akulins gedigna kapacitet även i
styrelsevärv.
Oskar HakuIin var inte en kompromissernas man. H an följde sin överrygelse och kunde ha gått i döden för en ide vars riktighet han godkände.
Omutligt rättvis och rakryggad, idealist av nästan antika mått, redbar och
sanningsälskande ända tilI självutplåning, rystlåten och anspråkslös var
Oskar Hakulin. H ans handslag var lika fast som hans blick var klar, hans
uppsåt lika rent och sveklöst som hans leende var äkta och varmt. I minnet
bevarar man två ögonblicksbilder av Oskar Hakuiin: som ung srudent med
den vita mössan på det ljuslockiga huvudet, solbränd, lycklig av segerns
sötma, på Fredriksbergs station väntande på tåget tilI Aggelby, med en
nyvunnen finländsk mästerskapsmedalj i tiokamp i fickan. Och det allvarliga sryrelsemötets skattmästare, bekymrad över det faktum att en dagtingan med principer syntes vara den enda utvägen ur den återvändsgränd
en lång diskussion hade utmynnat i, bekymrad över att ett fattigt förbunds
finanser inte medgav ett tillgodoseende av alla de berättigade krav som
ställdes. Oskar H akulin var ingen finansens trollkarl, han visste var varje
penni fanns, vad som kunde tas och vad som var omöjligt. Hans bokföring
för organisationen var lika redig och iltan krumbukter som hans egen livsföring. Det fanns ingen tvekan om några kontobeteckningar.
Finlandssvensk idrott hyllar i Oskar H akuiin en av sina trognaste och
redbaraste kämpar.
E. S.
-~ -
O. Y. LARS KROGIUS A.B.
SPEDITÖRER - SKEPPSMÄKLARE
BEFRAKTNINGSMÄKLARE
KOLIMPORTöRER
Helsingfors
Kotka - Hangö - Abo - Raumo - Björneborg Mäntyluoto - Räfsö
Norge·truppen elter uppvisningen i Verdal.
Gymnaster i västerled
av Stig Nummelin
T
idigt på morgonen den 1 juni 1961 samlades en förhoppningsfull
skara ungdomar på KamptOrget i Helsingfors. För ett trettiotal finlandssvenska gymnaster var det den med spänning och förväntan emotsedda
avresedagen. Truppen med deltagare från Gymnastikföreningen i Helsingfors, H GK:s junioravdelning och FSG-eliten skulle representera sitt land
under en två veckors turne i Norge.
.
Turnen hade föregåtts av ett intensivt träningsprogram , som kulminerade
i en generalrepetition inför publik i Gloriahallen. Av förberedelserna förr
tjänar omnämnas även den basar, som flickorna anordnat för att öka reskassan.
Tanken på en Norge-turne hade fötts när Hjördis Trygge och jag
vistades i Namsos som instruktörer i Turnforeningen åren 1959 resp. 1958.
37
Avsikten med resan var från början endast en medverkan i en distriktsgymnastikfest i Namsos. Närmast för att förbättra de ekonomiska villkoren ändrades planerna och i samråd med den energiske gymnastikledaren
Störker Eikrem utarbetades ett turneprogram med 8 uppvisningar på 7
orter.
Avvinkad av en representativ grupp gymnastikledare med ordföranden
för Nordens gymnastikförbund Ola Dyhr i spetsen, föräldrar och vänner
startade bussen mot sitt första mål, bilfärjan Skandia i Abo. Det dröjde
inte länge innan bussiasten var en enda stor gymnastikfamilj. Den goda
stämningen och kamratandan bestod under hela turen. Med flickornas
viceledare Nene Westerback, elitens dito Sulo Salmi och en ungdomlig
bussförare var vi 36 personer. Från sin hedersplats hängande framför i
busstaket övervakade Hemulen, vår vid genrepet erhållna maskot, det muntra
sällskapet.
Sedan man inspekterat Skandias alla vrår och finesser, solbadat samt
matköat var man redan framme i Norrtälje och resan kunde fortsätta i
buss mot Gävle, den första övernattningsorten: På grund av en sen ankomst
och tidig start förblev Gävle ett terra incognita för oss.
Nästa etappmål var Östersund, dit vi anlände i god tid för att hinna
"göra" staden. Följande dag började terrängen på allvar kuperas. 1 Are
gjorde truppen en dryg timmes paus, vilket för flertalet betydde en linbanetur upp tili Kummeln, 900 meter över havet. Det man såg av
Jämtlands storslagna natur glömmer man sent och själva åkningen i
linbana var i och för sig en upplevelse. Det var imponerade gymnaster som
med god fart körde mot Norge. Nu hade man turistat färdigt och om
några timmar skulle det första framträdandet äga rum i Namsos.
En och en halv timme försenade anlände vi tili Namsos. Dels var
det den krokiga vägen dels den norska sommartiden, som spelat oss ett
spratt. Det hann vi emellertid inte reflektera över då vi av herr Eikrem,
som otåligt hade vämat på oss en längre tid, underrättades om att publiken
redan väntade oss på sportplanen. Det följande imräffade i rask takt.
Av med kläderna, på med gymnastikutrustningen och i personbilar till
Torget, där en 40-manna hornorkester väntade. Innan man visste ordet
av paraderade truppen i god ordning genom staden ut tili sportplanen!
Det blev helt naturligt ett improviserat första framträdande. De 800
åskådarna verkade dock nöjda med den "finska aftonen", som uppvisningen
rubricerats i reklamen, trOtS att reströttheten och hungern gjort sitt för
att fördärva programmets utförande. Efteråt var det välkommen mat och
inkvartering i privatfamiljer samt senare på kvällen dans, ledarsits m. m.
Följande dag ägde "Tröndelags kretsturnstevne" rum, en distriktsgymnastikfest mycket lik de österbottniska hos oss. Från Järpen i Sverige
38
deltog en flicktrupp, men f. ö. var det norskt. Huvudfesten inleddes
med parad genom Namsos, defilad på sportplanen inför 2.500 "tilskuere",
tal, flagghissning, nationalhymnerna allt enligt känt mönster. Gymnastikuppvisningarnas långa rad (4 timmar! ) inleddes originellt nog med tre
individuelJa friövningar bl. a. av vår Christer Skogman. Han röme stor
up'pskattning. Av de norska trupperna fäste man sig speciellt vid de
kvinnliga och manJiga gymnasterna från Trondheim samt vid veteranernas
uppvisning. De norska gymnastveteranerna är ju vid dethär laget världsberömda. Otvivelaktigt fastnar synen av en 75-åring utförande huvudhopp
över plim varaktigt på näthinnan. Det framgick dock tydligt att intresset
för gymnastik och tum (redskapsövningar) i Tröndelag är utbrett. Festen
fick isin helhet mycket god kritik i pressen. Vår uppvisning, en halvtimmes program, var pJacerad sist. "Rosinet i pölsa", som en ortstidning
a~tigt uttryckte sig. De våras prestationer lyckades väl trotS att ett småregn
gJorde redskapsrörelserna farliga. En tidning uppskattade vår inmarsch och
skrev: "Finnene demonstrerte hvordan inmarsj skal gjöres". En sådan
kritik verkade ju uppmumrande och förpliktande med tanke på de kommande uppvisningarna.
Efter festen bjöds deltagarna på "fellesmiddag". Förutom "klimpsoppa",
Många minnesvärda uppvisningar fick de finlandssvenska gymnasterna uppleva
llnder Norge-turn en . H är hälsar man med den blåvita flaggan vid uppvisningen
i Trondheim.
39
allsång och tai stod på programmet äveu urdelning av förrjänstmärken ti11
festdeltagarna. 1 Norge belönar man gymnastikinrresset, i form av deltagande i gymnastikfester, på detta sätt. Det första tecknet ges efter tre
distriktsfester. Vid detra tillfälle överlämnade vi även ti11 Namsos Turnforening och Störker Eikrem FSG:s standar och från gymnasternas sida
en minnesgåva.
Nästa dag var det "finsk afton" i Verdalsöra. Före uppvisningen hann
vi även på en sightseeingrur tili Stiklestad, platsen där Olav den Helige dog.
Vår värd och guide på turen var Norges kände höjdhoppare från 1920-30talen, Birger Haug. Efter sedvanlig parad bakom en stOr tapperr blåsande
hornorkester lämnades vi att ensamma underhålla publiken under 1 1/ 2
timmes tid. Det betydde att hela vår repertOar skulle genomgås. För flickornas del innebar det ett fri- och bollprogram samt rytmik med hjälp av
tamburiner och pinnar. På pojkarnas andel kom ett gruppfriprogram, mattövningar och hopp över plinr samt volter från satsbräde. Eliten hade arr
genomföra gruppfristående jämte individue11a övningar på redskap. Slutligen
uppträdde fem i vackra folkdräkter utklädda gymnastpar med tre finländska folkdanser.
1 Trondheim var vi förberedda på att vår gymnastik skulle följas med
kririska blickar. Att här fanns ett starkt gymnastgarde framgick redan vid
Namsosfesten och dessurom har i staden arrangerats inrernationella tävlingar och gymnastikfester. Man var följaktligen en aning spänd inför
framträdandet på Sverresborg. Platsen är en motsvarighet tili Fölisön i
Helsingfors med en väl bevarad historisk bebyggelse i vacker miljö. Terrängen runr omkring den stOra danslave, på vilken vårt uppträdande skulle
äga rum, bildade en naturlig amfiteater. En ursökt omgivning för gymnastikuppvisningar.
Programmet inleddes med en halv timmes musikprogram av Bispehaugskolens musikkorps. Denna skolorkester är vida berömd och har bl. a.
spelat på slottet för kung Olav. Utskrudade i granna uniformer spelade
de 50 unga musikanrerna populära melodier med och uran solosång och
inledde med en raffig boogie-woogie. Därefter var det vår tur. Inspirerade
av omgivningen gay vi vår kanske mest lyckade uppvisning.
Dagsprogrammet förblev under en vecka ungefär oförändrat. Uppbrott
på morgonen, bussresa av varierande längd, samma stOrslagna vyer från
bussfönstren, träning, planering av programmet, mat, inkvartering, uppvisning, samkväm och slutligen en korrare tids sömn, som avbröts tidigt
följande morgon. M. a. o. cirkusliv, trörrsamt men innehå11srikt!
1 den gamla inrressanra gruvstaden Röros fick vi höra att planen, där
vår uppvisning skulle äga rum, ännu för en vecka sedan varit täckt av
ett 10 cms snölager! Staden ligger på 628 m höjd över havet, vilket för-
40
klarar den kyliga väderleken vid denna årstid. Trots vädret och rrots lagret
av småsten som eliminerade alla parrerrörelser, gjorde gymnasterna rutinerat igenom sitt program. Vid en för oss och stadens gymnaster
anordnad "hyggekväll" upprrädde vår trollkonstnär Seppo Grönqvist, som
utklädd i en för ändamålet medförd frack förbryllade med de mest häpnadsväckande konster.
1 Dovre måste uppvisningen för första gången förläggas inomhus på
grund av regn. Tili all lycka fanns det utrymme för gymnastik fastän ca.
500 människor var inrrängda i samlingslokalen. Här var publiken verkligen med på norerna och då Kalle Smulter med en skruvad sjömansvolt
avslutade uppvisningen höll takkronan på att ramla ner dels tillföljd av den
höga volten, dels på grund av de våldsamma ovationerna.
Väl tillmods kunde vi forrsätta tili Ringebu. Staden ligger vackert
invid Ringebufjället i Gulbrandsdalen. Trors regnhot och ett par skavanker
samt fastän räcket "råkade i gungning" gick allt väl.
1 Oslo blev vi hjärtligt emottagna av Oslo Turnforenings funktionärer
och inkvarrerade i Turnhallen, föreningens eget hus, som ligger i stadens
cenrrum. Lätt räknade är de gymnastikföreningar, som har det så väl
förspänr. Tre gymnastiksalar och flere uppsätmingar redskap m. m.! Kvällen,
den första helt lediga under Norge-vistelsen, tillbringade gymnasterna flanerande på Karl ]ohans gate samt besökande cafeer och dansklubbar.
Ledarna hade av förbundspresidenr Bill Gard med fru inbjudits tili
"Kongen".
Följande dag ägnades sightseeing och uppladdning inför finaluppträdandet i Turnhallen. Uppvisningen lyckades över förväntan bra och kritiken
skrev att vi varit värda en betydligt större publik och att vi bjöd på
"frisk rurn". Värdföreningen hade även sin damelittrupp i elden. Bland
publiken sågs bl. a. represenranrer från Finlands ambassad, förbundspresidenr Bill Gard m. fl. kända gymnastikledare.
Spänningen inför uppvisningarna var över. Alla kände vi en lätmad
över att åter vara "turister" men specie11t en känsla av tillfredsställelse
över att ha gjorr en lyckad rurne.
Hemfärden gick över Karlstad och Gävle tili StOckholm, där tid hade
reserverats för några timmars shopping.
Det var en nöjd gymnastiktrupp, som åter embarkerade Skandia för
transport hem efter en upplevelserik turne i främmande land. Många nya
bekanrskaper hade knutits och sinnena var tili brismingsgränsen fy11da av
nya inrryck.
ÖVer 6.000 personer hade sett våra uppvisningar och om man får tro
kritiken så hade vi lyckats med den svåra uppgiften att presenrera finländsk
gymnastik av idag.
41
MIRANOL
I
syntetisk
alkydlackfärg
och naturligtvis köper
VI vara skor
hos
o
•
torkar snabbt
•
bildar en glänsande
och statsäker yta
•
38 standardnyanser
•
för ytor av trä
och metall
•
lämplig Inom- och
utomhus
Föga anade Jimrådet då man i början av oktober JamladeJ tiU möte för att överblicka
det gångna åretJ verkJamhet, att det var JiJta gången JOm rådet JkuUe få Je LaSJe
Löfgren i Jin kretJ. HanJ bortgång var en Jtor förluJt inte bara för Jimrådet utan
ockJå för många andra av våra idrottJOI·gan. På bilden rådetJ ordförande Axel
Mikkola vid bordetJ kortsida, tiU höger om honom LaSJe Löfgren och ]öns Lindquist, tiU vänster Stig 117arelius och Cai StåhLJtröm .
".1.EI :'1' il, :i ~
t "'1d ,, :"II:J j ',
~(l'I"~
-
lan d ets största I branschen -
Simmarjuhileum
•
av Simrådet
Du , som tycker om friluftsliv, visst
vet Du väl att den bästa vägkosten
är frisk FILMJöLK och hälsosam
YOGHURT!
Och när Du är hemma smakar ingenting
så
härligt
uppfriskande
som
Mjölkcentralens JO -JO glasskakor.
JORDBRUKARNAS MJOLKCENTRAL AB
Idrollsrnän
Kaleva bär Era resebesvär på
resor i hemlandet eller utomlands.
RESE
-KAI.~VA
Hfors, Mannerheimv. 5, tel. 13 691
Uleåborg, Hallitusk. 12, tel. 14555
Kouvola, Valtak. 22,
tel. 3050
nESE-PALACE
Hfors, S. Kajen 10,
tel. 13 691
L iten men naggande god - det umycket har man ofta hört fällas om
simningen, som redan länge har kommit att inra en plars isolen hos den
finlandssvenska idrottsfamiljen. SFI:s simråd kan också därför celebrera sitt
20-årsjubileum med både gIädje och racksamher över der stronga och uppoffrande arbere, som klubbarna, Iedarna och de akriva har urfört under
många, många år. FörhålIandena har inre alIrid varit de bäsra, brisren på
rräningsurrymmen och ekonomiska bekymmer har spelat in, men svårighererna har övervunnirs, ja - på ert renr av gIänsande särr.
Redan före SFI:s simråd inledde sin verksamher för tjugo år sedan fanns
der en rad goda finlandssvenska simmare, men klubbarna hörde p å den
riden direkt rilI Finska simförbundet och kom därigenom att verka på sidan
om SFI:s verksamher.
43
Tanken på att grunda ett svenskspråkigt organ för simningen väcktes
i början på 1940-talet inom finlandssvenska simkretsar. Tanken mognade
snabbt tilI handling och i maj 1941 bildades SFI:s simråd. Av narurliga
skäl kom dock verksamheten inte igång förrän tre år senare och det försra
egentliga verksamhetsmötet hölls den 11 maj 1944 med Axel Mikkola som
ordförande. Han har sedan dess rroget varit med och är alltjämt en populär
och uppskattad ordförande i simråder. 1 mötet deltOg vidare Per-Erik Widen,
Jöns Lindquist och Sven Lindström och de två förstnämnda är alltjämt
med i rådets arbete. Det praktiska resultatet av mötet var att man gick in
för att ordna en SFI-simdag för samtliga distrikt och en simlärarkurs. Vidare
skulle om möjligt en siminstruktör anställas.
Första tiden verkade simrådet närmast som en rådgivande instans inom
SFI men så småningom mognade tanken på att rådet borde erhålla självbestämmanderätr. Denna rätt tillerkändes rådet år 1949 och samma år
anställdes svensk-amerikanen Roberr Hedberg som simrådets första siminstruktör. Därefter har råder haft förmånen att ha haft flere kunniga instruktörer isin tjänst, bl. a. holländaren J. van der Reyden verkade i flera
repriser som instruktör hos oss med goda resultar. Utvecklingen gick också
år för år framår och de finlandssvenska simföreningarna började hävda
sig väl i den nationella konkurrensen. Helsingfors Simsällskap dokumenterade sig på 1950-talet flere gånger som landets främsta simmarklubb.
Simmis är alltjämt landets srarkaste vattenpoloklubb med många Einländska
mästerskap på sitt konto. Tävlingssimmarna har med framgång deltagit i
tävlingar både hemma och utOmlands och två simmare, Stig-Olof Grenner
och Harri Holman, har belönats med Sport-Pressens guldmedalj för sina
idrotrsbragder.
SFI-simningen består dock inte enbarr av HSS uran många landsortsklubbar hänger med så gOtt de kan och har gjort ett utOmordentligt bra idrotrsarbete. Det är främst Pargas Simmare, Ekenäs Simsällskap, Hangö Simsällskap, Karis Simsällskap, IF Drotr och IK Kronan som vi tänker på i
detta sammanhang. Ett glädjande drag är i dag, att den åländska simsporren
rycker fram på allvar. Simrådet gör sitt bästa för att stöda simsporren på
landsbygden, där man har bedrivit kurs- och instruktionsverksamher på
olika håll i bygderna. Simrådet har också sett som en av sina främsta
uppgifter att sprida sim- och livräddningskunskap.
En blick på jubileumsårets verksamhet i stOra drag kan säkerr ge en
uppfattning om det omfång som dagens Einlandssvenska simarbete har vid
sidan av den intensiva klubbverksamheren. Den tradirionella simlärarkursen
hölls i år på Solvalla i juni. Kursen arrangerades nu sjätte året i följd och
kursprogrammet har under åren gjorrs mera mångsidigt och omväxlande.
Kurstiden, som först omfattade tre dygn, har successivt förlängts och är
44
nu 5-6 dygn. Den personliga handledningen kan narurligtvis därigenom
avsevärr förbättras. Omsättningen bland simlärarna är stOr i svenskbygderna,
varför SFI:s simlärarkurs väl tjänar sirr ändamål, att årligen urbilda dugliga simlärare för den ansvarsfulla och även tacksamma simundervisningen
vid badstränderna.
Den naturliga utvecklingen i simning kräver art allt större vikt lägges vid
skolning och instruktion. Simmarna har under de senaste åren utgjort en
betydande del av SFI:s styrka, internationellt sett. Med tanke på detta
och för atr rrygga årerväxten arrangerar Simråder varje år träningsläger
för unga simmare varvid man också håller tränarkurser.
1 å hölls träningslägret på Solvalla i början av juli med deltagande av
14 flickor och 16 pojkar i en veckas tid. Som lägrers rränare fungerade
Eino Heikkinen, som har fått mycket beröm för sin rräning av våra
olympiasimmare. Lägerchef var Axel Mikkola och han vill framhålla att
man inte kunde ha gjort ett lyckligare vaI i fråga om tränare. Lägret blev
en verklig fullträff. Så effektivt har ett träningsläger aldrig ridigare varit.
Det var ett nöje att se hur Heikkinen handskades med simmarna och
hur han fick dem att träna.
Träningslägret höll ett så starkt tempo att det var svårr att få alla att
rymmas i Solvallas lilla siminrärrning. Träningsgruppe~nas in~erv~trä~ing
synkroniserades och siminrättningens utrymmen utnyttjades tIll bnstnmgsgränsen. Grupperna cirkulerade mellan bastun och bassängen dä~ skumm~t
yrde i ett. Lägret inrymde också några äldre simmare som utblldades tIlI
klubbtränare.
Utöver träningen höll man en rad goda föredrag och visade instruktiva
reknikfilmer. De efterföljdes av givande diskussioner med intressanta oc\1
srimulerande inlägg och råd. Det var följaktligen en tacksam trupp som
tOg avsked av sin tränare då lägret upplöstes, simmare i en trupp som
kanske aldrig slitit så hårt för sin sPOrt tidigare, en rrupp som säkert
kommer att visa fram goda resultar, om den behåller den träningsflit, som
lades i dagen vid årets träningsläger.
Som ett tecken på det gryende intresset för simsporren på Aland hölls
jubileumsårets juniormäsrerskapstävlingar för första gången på öriket,
närmare bestämt i Möckelö havsbad i Mariehamn. Tävlingarna blev en
klar framgång för de duktiga arrangörerna från IF Aland. Stämningen
på tävlingsplatsen var den bästa och fick sin prägel av ungdomarnas
friska framåtanda och kämpatag. Resultatnivån var hygglig och bäst på
herrsidan, där flere ungdomar ansågs ha en chans vid nationella tävlingar
och Einländska mästerskap, vilket också påragligt bevisades vid dessa
tävlingar senare på säsongen.
Etr ny tt iniriativ i år var demonstrarioner i konstgjord andning och
45
Nordisk familjefest i Tavastland
livräddning som Simrådet anordnade vid den stora Sjösportutställningen som
i april hölls i Olympiakajens Tullpaviljong i Helsingfors. Demonstrationerna
skedde till och med två gånger om dagen på finska och svenska och
utfördes av elever vid Universitetets gymnastikinrättning. Demonstrationerna uppskattades både av utställarna och av publiken och filmades t. o. m.
av ett filmbolag för att ingå i en filmskildring av Sjösportutställningen.
Både i simmarkretsar och i tidningspressen var kritiken enhällig och
positiv. Simrådets initiativ att sprida kunskap i livräddning och konstgjord
andning till människor intresserade av sjösport eller som har att göra
med havet isin dagliga gärning, noterades som en klar framgång.
av Jerker Nyberg
1
raden av mästerskap intar Nordiska mästerskapen den främsta platsen i orienteringssammanhang. Från och med nästa år kommer också begreppet europamästerskap att lanseras. Orienteringen breder ut sig, men för
oss, som lever och verkar i orienteringens barndomsländer, är Nordiska
mästerskapen den scörsca vartannat år återkommande händelsen. Ar 195 5
arrangerades mästerskapen första gången. Svenska orienteringsförbundet
var värd och tävlingen gick i Kolmården. Marthe Andersson blev den
första nordiska mästaren och Finlands Eila Hanelius triumferade i damklassen. Två år senare, 1957, gick tävlingen i Norge, alldeles i utkanten
av Trondheim. Magne Lystad och Evy Garsell tog mästarmedaljerna, och
det var dem förunnat att triumfera för andra gången vid NM-tävlingarna i
Aalborg, i Danmark, för två år sedan.
-~-
En god domare handlar oberoende av klander och beröm. Han tjänar uteslutande sina etiska uppdragsgivare: regler och samvete.
-
V i ktor S me d s
BjÖRNEBORGS
TÄNDSTICKSFABRIKS Ab
~
Ingenting bet på Erkki Kohvakka
orienterar-NM, inte ens olycksnumret 13.
Finlands tur an arrangera Nordiska mäsrerskapen inföll i år efrersom
våra skandinaviska brödraländer var sin gång varir värd för dessa rävlingar ridigare. Arr der skulle bli en arrangörsfullrräff var vänrar, men arr
ra ur en mäsrerskap på förhand i huvudklassen var Önskeränkande. Hoppas
kunde man försrås. Erkki Kohvakka, finländsk mäsrare av allra färskasre
årgång, var den, som för vår del blev pricken på i'er. Men innan nordiska
mästaren blev synlig på vägen mor mål, urspelades mycken dramatik i der
rysra, och en svensk omsider, 29-åriga folkskolläraren Per-Olof Skogum från
Hällefors, höll på arr leverera sensarion. Der gjorde han förresten genom
sin fina löpning och silverplars, fasrän segern inre blev hans. Det saknades
inre spänning vid dessa rävlingar.
*
Tävlingsområder låg nordväsr om Talviainen, i Längelmäki socken. Två
s~ilda srarrplarser på väsrra slmtningen mor sjön Pirkävesi, var början
tlll mästerskapsbanorna. Terrängparrier är kuperar, sönderskurer och lärts~runger. Banorna hade komponerats så, art de olika delsträckorna gay
nka vägvalsmöjligheter. Då konrrollerna dessurom var lärra, blev speciellt
den första delen av herrbanan löpbetonad och gynnade, om man får rro
sakkunskapen, de svenska löparna framom de finländska medrävlarna, som
dock hade förmånen av hemmaförhållanden. Då slurer av banan dessutom
gick i den sril våra löpare vanr sig vid - kompassgång mot småknepiga
kontroller - vilI man karaktärisera hela anrättningen - nordiskt neutral.
Banlängderna var för herrarna 15,9 kilometer och för damerna 6,9 kilometer och konrrollernas anral sju respektive sex. Målet låg inte särdeles
v:ackerr, men för publiken överskådligt, vid Eskola gård, där också tävlmgscentralen var belägen.
Första man i mål var granne gutten Jörgen Löken, Norges nya hopp.
Hans tid skulle inre stå sig alltför länge, det var såväl banläggaren som
publiken överrygad om. Han hade ju inte funnits bland de tio bästa vid
halva sträckan, men det dröjde ända tills Per-Olof Skogum på start numrner
20, pressade sig i mål på en rid under två timmar, banläggarens idealtid,
och nästan fyra minurer snabbare än Löken hade löpt. Annu fanns de
stora kanonerna ute på banan och knappast någon vågade tro arr 1957 års
världsmästare i militär femkamp för en halv timme skulle gälla som
mästare, och arr hans tid skulle berärriga tilI silver i årers Nordiska mästerskap.
Det såg dysterr m för Finland an efter som de säkra löparna kom
i mål efter att ha dröjt för länge ute på banan. Men så ljusnade läget, då
storfavoriten Pontus Carlssons nådatid gick ut och solen sken definitivt, i
samma stund, när speakern meddelade att Erkki Kohvakka var på väg
mot mål och att han hade möjlighet atr underskrida dagens hittills bästa
48
tid. Där kom han. Bet ihop tänderna, grinade illa och tvingade sina trötta
ben framåt, tog ut sig fullständigt. Målfållan nådde han framburen av
entusiastiskt landsmäns hejarop, åkte upp i luften på starka armar, firades
som segrare, fasrän ett halvtannat tiotal löpare och konkurrenter var me
på jakt ~fte~ segern. Ingen lyckades passera i slurtid. Skogshuggaren från
Kangasllleml hade segrat och därmed hade också Finland fått sin första
manliga nordiska mästare. Glädjen kunde man inte ta miste på.
*
. Ty~t och förs~.nr t~ssa~e lärotfotade damer genom markerna och smög
Slg nastan obemarkt 1 mal. Nagon srörre spänning blev det aldrig fråga
om för deras del. Efter Eila Hanelius starka öppning var man säker på
art .1955 års nordiska mäsrarinna skulle ta hem spelet, och då NMtävlmgarnas i särklass bäsra orienteringsflicka, Siri Lundqvist löpt ifatt
årets finländska mäsrarinna, Maila Miskala, var toppen i damklassen klar
- trodde man. Men då hade ingen räknat med arr säkra Eila Hanelius
skulle göra borr så många minuter, att segern inte kom hem till Finland
och att sörmländskan Ulla Lindqvist, jordbrukardorter från Hälleforsnäs,
skulle få sin stora .fullrräff och överlägset hemföra damernas mästartitel.
1 motsats till sina argaste konkurrenter, som båda varit med i samtliga
NM-tävlingar, Siri Lundqvist tre gånger på silverplats och Eila Hanelius
en gång mästarinna, är Ulla Lindqvist en ungdom, första gången med
i NM-sammanhang. Med sina två systrar bildar Ulla Lindqvist ett eget
budkavlelag, som för OK Tjärnens färger.
*
Arets nordiska mästare Erkki Kohvakka var bara tre år, då hans karelska föräldrar var tvungna att lämna fädernegården efter fredsslutet 1940.
Familjen slog sig ner i Kangasniemi, där der gällde art skapa förutsärtningar
för fortsatt existens. Jorden i Savolax är srenig och mager, och för den
som skall få sin urkomst av jordbruk och skogsskörsel gäller det arr arbeta
hån.
På hemgå~den, ~.30 hekt~r skog och 7 hektar åker, lever och verkar nykorade nordiska mastaren tillsarnmans med sin lagvigda Leena, orienrerare
också hon, en bror på 17 år och en syster på 12 år. Arr man som jordbrukare
om sommaren och skogshuggare vinrertid blir etr med naturen är säkert. Då
man dessuto~ lev~r fj ärran från omvärlden i en undangömt torp, qit bara
en ofa.rbar stig slmgrar sig från en bonglömd landsväg, då är det inte
underllgr art man är fri från alla lasrer och later - ert barn av naturen
ärlig och rärtfram.
'
.Kohvakkas orienteringsmeriter är inre fy skam. Ar 1954 började han
onentera.. Prövade re~an följande år p å nattorienrering i junior-FM, och
anser sJalv arr nanonenteringen är hans favorirsysselsättning. Hans nan49
4-
V år Idrott
FM-serie är fin: 1955 - 9; 1956 - 3; 1957 - 6 och från och med
1958 som senior: 5 - 24 - 4 - 7. Men han gillar så klart också dagorienteringen, och har fina meriter att peka på. Landskampsseger i juniorlandskampen mot Sverige 1957 och finländsk mästare 1961. NM-triumfatOrn är en sympatisk segrare och värdig mästare.
*
En internationelI budkavle med tremannalag löptes dagen efter de individuelIa mästerskapen. Tävlingen blev en nationskamp melIan Finland
och Sverige, då arrangörerna fann för gOtt att blunda inför det fakcum,
att löparna medvetet löpte ihop, vilket reglerna icke tillåter. H ela tävlingen
hade något av showstil över sig, men det viktigaste var att stämningen
hölls på tOppen hela tiden, medan den nordiska orienterarfamiljen var
samlad tilI gemensam fest med gäster från Schweiz.
Det blev ombytta roller, svensk tOpp i herrklassen, damtriumf för
Finland, nästan nermörkt för de säkra segrarna från lördagen, medan reserverna, och de på förhand utpekade svaga lagen, sprang hem ära och beröm.
Efter att loppet igenom ha kompislöpt ,och för att visa att det varit samarbete över hela linjen löpte de två starkaste svenska lagen hand i hand
som klara segrare i mål. Om de vällöpande svenska herrlagen var överlägsna
sina finländska motståndare, så var Finlands damlag nummer ett med Eila
Hanelius p å sista sträckan suveränt. Norges flickor gladde genom att komma
i mål på andra plats före Finlands andra och tredje lag. Alplandets döttrar
överraskade stOrt med att vinna över samdiga svenska damlag.
Fortsatt utbildning' nödvändig
för gYlnnastikläraren
*
Av Ma rianne Trygge
Svensk ledare vid nordiska mästerskapen var förbundsbasen Bertel Nordenfelt, som sammanfattar sina intryck från tävlingarna på följande sätt:
"Rent sportsligt visar resultatet, att skickliga orienterare kan klara sig bra
även på främmande kartor och i främmande terrängtyp. D e svenska
damernas goda insatser i det individuella mästerskapet, och de manliga
budkavlelagens säkra ledning från start tilI mål, är glädjeämnen, som bekräftar detta påstående - liksom att de norska kamraterna också höll sig
väl framme. Inte ens schweizare och danskar var bortkomna i de finska
markerna.
A andra sidan ger de svenska flickornas budkavledebacle och våra vältränade pojkars överraskande bleka framträdande i den individuella tävlingen klart belägg för att på en svår och krävande baan kan allt hända.
De finländska budkavlelagen fick uppleva samma sak: flickorna i fin
tOpp, medan det manliga mästarlaget hamnade på en mera blygsam plats.
Men detta tillhör juSt orienteringssportens tjusning och spänning - alla
har chans att lyckas, men bara några gör det".
50
Gymnastikläl'are samlade tili diskmsion på Solvalla.
G
ymnastiklärarna i vårt land utbildas vid Gymnastikinrättningen, som
är ansluten tilI Helsingfors Universitet. Scudietiden är treårig och därpå
följer en ettårig auskulteringstid vid något av våra normallyceer eller vid
Svenska flicklyceet i H elsingfors. Denna scudietid är lång jämförd med
densamma i de övriga nordiska länderna. ]ämför man de manliga och de
kvinnliga elevernas läroplan vid Gymnastikinrättningen, finner man, att
de kvinnliga eleverna har mycket mera studietimmar på sitt program.
Vid sammanslagning av merantalet timmar under alla tre scudieåren får
man en summa timmar, som motsvarar nästan ett helt års scudier. En! igt
detta får de kvinnliga gymnastikstuderandena en betydligt längre utbilJning än sina manliga scudiekamrater fastän studieåren är lika många.
Man är färdigt utbildad lärare när man slutfört scudierna vid Gymnastikinrättningen och erhåller full kompetens efter att ha avlagt examen i pedagogik samt slutfört auskulteringen. Tre års intensiva studier ger en god
51
grund att bygga på, under auskulteringen, det fjärde året, lär man sig
att planera skolarbetet på längre sikt och har fördelen av att få sin egen
undervisning kritiserad.
För att hålla undervisningen på nivå med utvecklingen måste gymnastiklärarna ständigt förnya sina kunskaper inom gymnastik, idrott, hälsolära, fysiologi och dylikt. Gymnastiklärarna har många möjligheter att förkovra
sig i sitt yrke, om de tar tili vara alla de tillfällen, som bjuds i form av
forrbildningskurser, kongresser, srudiedagar och -resor samt litterarur. För
mången lärare kan arbetet lätt bli slenrrianmässigt, förrän hon eller han
inser var felet ligger. Lärare, som avlagt sin examen för länge sedan, får
genom att deltaga i forrbildningskurserna en inblick i dagens mycket
akruella skoltävlingsgymnastik eller t. ex. korg- och volleyboll, vilka ämnen
vid tiden för dessa lärares srudier icke ingick i läroplanen. På grund av
att gymnastik och idrott är stadda i ständig utveckling blir också de yngre
tvungna att flitigt deltaga i dessa kurser, som ger ny inspiration för den
fortsatta verksamheten.
Omkring trettondagen anordnar Suomen Voirnistelunopettajaliitto, i samband med sitt årsmöte, diskussions- och kursdagar. Föredrag, intressanta
diskussioner och undervisning i gymnastik och idrott ger den stOra lärarskaran mycket att inhämta och omsätta i praktiken. De svenskspråkiga
lärarna har dessutom sina egna sammanslurningar, Svenska Gymnastiklärarinneklubben och Finlands Svenska Gymnastiklärarförbund. Dessa anordnar regelbundet under skolårets lopp möten och på sommaren en forrbildningskurs. På kvinnligt håll besökes varje möte och kurs av ett trettiotai gymnastiklärare. Ä ven lärare, som inte är i aktiv skoltjänst, brukar livligt
deltaga i klubbens verksamhet. Bland' annat deltog två av klubbens
medlemmar som stipendiater i en nordisk forrbildningskurs för vilken
Svenska Gymnastikläraresällskapet och Skolöverstyrelsen i Sverige stOd
som arrangörer.
FörutOm föreningsledare deltar många gymnastiklärare flitigt i Finlands
Svenska Kvinnogymnastikförbunds och Nordiskt Förbunds för Kvinnogymnastik (NFK) Finland avdelning instruktionsdagar, vilka anordnas i
samband med nämnda förbunds årsmöten. Förbunden behandlar vid dessa
instruktionstillfällen ämnen, som är akruella för både förenings- och skolarbetet. Därutöver arrangerar NFK varrannat år en kurs i något av de
nordiska länderna för gymnastiklärare och -Iedare. 1 kurserna har under
årens lopp ett mycket stOrt antal gymnastiklärare från Finland deltagit.
Flere kvinnliga gymnastiklärare utnyttjar årligen sommar- och julloven
för srudieresor utOrnlands. Som exempel kan nämnas att under de senaste
15 åren ett flerral lärare sruderat som stipendiater eller på egen bekoscnad
i USA. Många har en längre tid idkat studier vid Medau-Schule i Tyskland
52
samt vid olika colleges i England. Ofta besöker gymnastiklärarna Sverige
och tar då tillfället i akt att skaffa sig nya ideer hos Idla eiler på GCI i
StOckholm. Dessutom reser alltid ett flerral gymnastiklärare i srudiesyfte
tili de stOra världsgymnastikfesterna.
Gymnastiklärarna oHrar både fritid och pengar på sin fonsatta utbildning. De stipendier, som ges åt dem täcker i vanliga fall endast en bråkdel
av omkoscnaderna.
1 fråga om kursverksamhet eiler internationellt utbyte har gymnastiklärarna många fördelar framom andra ämneslärare. Gymnastik och idrott
utövas överallt i värIden vilket bidrar tili att gymnastiklärarna har en
mera vidsträckt kontakt med utlandet än t. ex. modersmålslärarna, vars
internationella utbyte knappast tOrde sträcka sig längre än till de övriga
nordiska länderna.
Det intresse, som ägnades Unesco-kongressen för fysisk fostran i Helsingfors 1959 bevisar den stOra betydelse, som på hög internationell nivå
tillmätes gymnastiklärarnas arbete.
- ~ -
Grundlagd 1895
ITIl.po rt- och exportaffär
Vasa Fisknätfabrik
Malt fabrik
Mekanisk verkstad
OY AINO LINDEMAN
Vasa, tel. 14 444
AB
FRÅN
FARFARS TI D
TllL VÅRA
DAGAR.
••
ore
Nokias sportskor
är lika populära
idag som på farfars tid. De är
ypperliga på träningsturer
och
strövtåg ja,
nästa n var som helst. Och framför allt: Nokias sportskor är billiga - de passar varje fot.
En populär gäst vid höstens skolmästerskap i friidrott iLovisa var Eeles Landström,
verksam som gymtlastiklärare vid Biörneborgs svenska samskola. H är delar han
ut priserna åt medalitrion i stavhopp för poikar B. Överst på prispallen H . M.
Nordqvist, Lönkan, flankerad av tvåan Lars Appelroth, Norsen (t. v.) och Rolf
Lundell, Pargas.
Välkommen ock tag
en titt på vårt stora
sportskourval.
Skidåkningen blir roligare med SWIXskidvallorna. Elitåkarna värIden runt
använder SWIX-vallor - de ger säkra
resultat i varje före.
Friska vindar i SFSI
Av Thu re Eklund
SWIX-vallor, -klister, -pastor, -grundvallor fås i alla affärer i branschen.
De ger Er också gratis noggranna vallningstips och en tabell, enligt vilken
Ni kan välja rätt valla för varje före.
S
~&4tm/m#tA1
världens ledande
skidvalla
~
kolidrmten har tydligen fått flere "lyckosparkar" under de . senaste
åren. Verksamheten har nämligen blomstrat som aldrig förr, kurser och
mästerskap har under höst- och vårterminerna avlöst varandra i rask takt.
SFSI:s verksamhet har praktiskt taget fördubblats på fyra år. Höstens friidrottsmästerskap ilovisa samlade dubbelt flere deltagare än i Abo 1958,
kurserna är nu långt flere än tidigare och dessutom tillkommer sådana fulIträffar som fjolårets soliga friidrottsmästerskap på Aland och Stafettkarnevalen som var årets stora skolidrottshändelse.
55
Det blåser verkligen friska vindar inom SFSI. Ett sIående bevis för den
livliga verksamheten är t. ex. det faktum att friidrottsmästerskapen ilovisa
samIade ett fyrtiotal flere deltagare än vad motsvarande finska förbund
någonsin har lyckats med.
Ett smärfsamt avsked
Kurs- och Iägerverksamheten ägnas den största omsorg. Trots de praktiska svårigheter som det stöter på att kunna samIa skolungdomen till en
kurs under en skoltermin har skolidrottsförbundet gått in för att anordna
sju oIika sIags kurser under innevarande verksamhetsår. Den ledande
principen är härvidlag att det hela inte på något sätt får kollidera med
skoIarbetet. Kurserna anordnas under jul- och påsklov och vid lämpliga
weekender då man kan dra nytta av lämpliga månadslovdagar. Senaste
vinter hölls för första gången en kurs i Österbotten och skolidrottsförbundet
går medvetet in för att bredda kursverksamheten. Sålunda skall AIand eiler
Aboland få en kurs i vinter. Ett av fjolårets populäraste inslag var ett
teknikläger för fotbollsspelare p å Solvalla med Anders Westerholm och
Stig Holmqvist som instruktörer. Gissa om grabbarna trivdes i det sällskapet! Den traditionella sportlovskursen på Solvalla med ett femtioral deltagare kommer att fortsätta som förut.
E n kulen höstdag, en av de sista i oktOber,
nåddes vi av det uppskakande budet att Lasse
Löfgren inte längre fanns bland oss. Slaget
drabbade tungt, till synes meningslöst och
väckte en stark förstämning. Finlandssvensk
idrott hade förlorat en av sina främsta söner.
Vi kände alla en förtvivlat djup smärta.
Lasse Löfgren stod mitt uppe i en idrottsledargärning av stOra mått då han hastigt ryckte, bort, 36 år gamma!. Alla hans åtaganden
var präglade av en sällsynt gedigen och varm
personlighet. Det var som en frisk fläkt varje
gång Lasse kom in i ett rum, som om en
solstråle hade brutit igenom och skänkt liv
och värme. Man trivdes alltid i Lasses sällskap. Han ingav förtroende
och tillit från första stund.
lasse var byggmästare och för honom var det säkert långt mer än ett
yrke. Det var ett kall som satte sin prägel också på hans idrottsledargärning
och tidigare karriär som aktiv. Som ung idrottsman var han framför allt
medlemmen i olika stafettlag, som löpte hem flere distriktsmästerskap.
Ar 1952 var han med om att vinna SFI-mästerskapet på 4X 1.500 meter.
Han tävlade på längre sträckor och i terränglöpning, orienterade och
simmade.
Över vida fält spände Lasses idrottsledargärning: stiftande medlem i
IF Atlas, sryrelsemedlem sedan starten 1945, numera sedan flere år tillbaka ordförande. Han satt i HSS-styrelsen ocb verkade både på distriktsoch förbundsnivå, både inom NAID, SFI och CIF. Men sryrelseuppdrag
var aldrig tillfyllest för honom. Han arbetade också på fältet, var med på
träningsläger och höll föreläsningar och instruktioner. Siminrättningen i
Vanda är hans händers verk. Han var flitigt anlitad som starter, omutlig
och säker också i dessa ting. Lasse hann även med kommunala värv
såsom ordförande i byggnadsnämnd och skoldirektion.
Ett ny tt initiativ för året är SFSI:s friidrottsträning i Otnäs en gång
i veckan. Vid de välbesökta träningarna senaste år hade skolungdomarna
glädjen att se Henry "Svingis" Johansen, Ossi Mildh och Torbjörn Lassenius
som instruktörer.
Arets stora idrottsbändelse på skolhåll var Stafettkarnevalen på Djurgårdens sportpian i Helsingfors i maj. Det var säkert den arbetsdrygaste
uppgift som skolidrottsförbundet någonsin arbetat med. Trots ekonomiska
uppoffringar kunde tävlingarna genomföras med glans. Skolidrottsförbundets ordförande Carl-Olaf Homen skall ha ett stort tack för den strålande
iden som sammanförde över sexhundra svenska ungdomar från när och
fj ärran i våra svenskbygder tili verkligen rafflande tävlingar i amerikansk
showsti!. Stafettkarnevalen kommer igen var så säker p å det!
Så tål ännu en sak dras fram när det gäller själva skolidrottsförbundets
arbete. Förre skolidrottsförbundsordföranden Hans Blomstedt introducerade
i tiden principen att styrelsemedlemmarna inte får vara för gamla och att
ingen heller bör sitta allt för länge i sryrelsen. Det är en princip som
helhjärtat har omfattats av alla inom skolidrottsförbundets styrelse. Därigenom skapas också större förutsättningar för att intresset hålls vid liv, att
nya initiativ kommer fram. En viss omsättning i styrelsen ger alltid ett
flöde av nya ideer. D äri ligger en stOr del av skolidrottsförbundets styrka
idag.
56
Finlandssvensk idrott bringar Lasse Löfgren sin hyllning och bevarar
minnet av en sällsynt rejäl, livsbejakande och uppoffrande idrottskamrat.
T-C. S.
57
Hi fR A R V A'GEN
- Nu måste det bära wag
med fart om jag skall hinna
fatt Sune F l' ä m 1 i n g. Och så
pinade jag mig och det gick j1l
faktiskt vägen, säger poikklassens stora kämpe i SIF:s ungdomsspel, Gtmnar Ol a n der,
Nils Sm ed 1 u n d (t. v.) Vasa IS och Ake A k e rf e 1 d t, Fiskars 1F kom in på framgångens väg senaste sommar. De stod där plötsligt med en landslagsbiljett tiU Rostock ihanden. Och de tog raka
spåret vidare. Smedlund slog ttt i blom i ungdomsFM, där det blev seger både på 100 och 200 m,
med Akerfeldt som trea respektive tvåa. Förnyat
landskampmppdrag för båda tiU nordiska juniorkampen i Norge. Som kronan på verket slog Smedlund de fruktade polska sprinteressen i landskampen i VarkattS.
Raka spåret
för SFI-ungdomen
av Börje Felin
Egentligen borde det ha varit ett mellanår för
Harry J u 1 i n i år, han var ju bara 17 år och första
året med bland de stora pojkarna i ungdomsklassen.
Ekenäs lF, då han för SFl-basen Nils-Erik Ny m a n berättaf' om den väg som förde honom till seger på 1.000 m
- den tredje triumfen i dessa spel. Dagen före vann
han 300 m och före detta lopp hade han redan gjort
seger/hoppet i längd och kvalificerat sig för finalen på
100 m, där han slutade som tvåa.
Dubbelsegrare blev Erik Peli a s (t. v.), 1F Aland
och Finströms-Kamraterna, som så obekymrat rusade
är ännu Jorma E h rströ m ,
lK H ellas, som redan i fiol debuterade i stora landskampssammanhang och i år, trots militärtjämtgöring, blev bosatt j
landslaget och endast på grund
av skada måste avstå från Sverige-kampen.
RYMS JAG MED?
Det såg betänkligt ut på sommaren, men nu har redan anletsdragen ljtUnat. Karl Gustaf
Ku n n a s, IF Drott, fann på
sensommaren sin borttappade
form och fick äran att ikläda
sig den blåvita representationsdräkten mot Polen.
Men den nyblivna abiturienten hade andra planer,
han ville inte stanna i någon krök och låta konkttrrenterna rusa vidare. 1 SFl-spelen kom den första
framgången, då ha nslog fruktade Bo L u n d b e l' g
på 400 m och på bilden nedan gratulerar en nöjd
friidrottsbas i Esbo 1F, Nils Li n d s ted t, sin unga
adept. Följande etapp: Seger i sitt livs andra lopp
över 400 m häck i ungdoms-FM. Den triumfen
smällde redan högre. D et blev landslagsuppdrag i
nordiska juniorkampen.
ifrån konkurrenterna på 1.500 och 3.000 m. Nere t. v.
ser vi välutvecklade 16-åringen T or-Erik H ä g g, V örå
1F, som elegant - med nio meters marginal - försvarade sin fiolårsseger i pojkarnas diskus.
På den u'ndre bilde nvräker sig Bo L u n d b e r g,
lF Fram och 1F Aland som segrare i mål. Bosse är
åter framåt efter en mellansäsong och var med som
reserv på 800 m i nordiska tmgdomslandskampen.
HOJDPUNKTEN
Henrik Heli en, Helsingfors IFK, hade många höjdpunkter i sitt unga höjdhopparliv
denna sommar. Först kom FMsegern, då han i en nervspännande duell med Eero S a 1m i n en, kallt och beräknande gick över SFI-rekordhöjden
och samtidigt stormästarremltatet 208, det fortsatte med att
svenskarnas "säkraste" segrare
Stickan P e t t e r s s 0 1'1 i Sverige-kampen fick stryka på foten mot den högtsiktande hanMedaljtrion på 800 m har, då ett varv återstår, intagit sina
slutliga placeringar i SFI-spelen i Jakobstad. Segraren Rolf
B ä c k m a r k, Helsingfors IFK, följs av Aarni P i t k äne n, Esbo IF och Bo R ö n n v a II från arrangörsföreningen IF Drott.
Erkki G ft S e f f (t. h.), Helsingfors IFK, börjar efter en
skada finna rätt väg tillbaka ftr spjfttteknikens och träningsmetodernas djungel. 70.76 bar spjutet iväg i år och
i SFI-spelen blev det givetvis klar seger.
delsskoleeleven och i landskamperna mot både V ästtyskland
och Jugoslavien gav han inte sina på pappret namnstarkare motstlmdare någon. chans att överrumpla.
SAMMANBITNA - AVSLAPPNADE
Sammanbiten koncentration avspeglas tydligt på bilderna
ovan, men då framgången är vunnen kan man kasta av
sig masken och ta fram stomatolleendet som trion här
under. Det var en händelse att språklektorn Lars J ft S e10 u s (t. v.), Munsala IFK, överhuvud började syssla med
idrott. För hra år sedan bevittnade han med några kolleger
en tävling och då kastade Lasse Juselim fram handsken:
''Tränar jag ett år, så löper iag
800 munder två och 1.500 under f'Yra mimtter". Den trinde
lektorns löfte mottogs med ett
överseende småleende, men den
som jublade ett år senare var
Lasse. Och i Jakobstad vann han
1.500 m - sin första SFI-seger.
Bruno Hoi m r 0 0 s, Ekenäs IF,
är självskriven glädjespridare i
de kretsar han rör sig i. Och un-
der träningsturer, ensam eiler i
sällskap med konkurrenterna i
Veikko K a r von e n s maratonstall, kan det ibland behövas lite extra ftppmuntran för
att förkorta den långa vägen.
Under vårvintern och försommaren var Holmroos en smftla
betänksam, det var då en svår
sjukdom höll på att spoliera alla
framtidsplaner, men nu ler åter
ALLA HINDER öVERVINNES
Det finn! inga hinder i vägen, som är för stora att
övervinnas, att forceras. Allan K 0 rp i (t . v.), Mariehamns IFK och IF Aland hoppar oförskräckt vidare mot
en blivande slutseger i SFI-spelen i sitt livs andra hinderlopp. Sune K e v i n (nere t. v.), Skogby IK, har tränat
flitigare än under tidigare år och är fast beslftten att yllivet mot honom. Och Beatrice
0 s k i från Sunds IF
och IF Aland, är så solskensglad
som en fmg flicka bara kan
vara då hon sätter SFI-rekord i
höjd med 152 och vinner i
SFI-spelen före fruktade Githa
B a c k m a 1'1 och Gun Eri k ss 0 1'1 från Esbo IF sin specialM y II y k
terligare pressa ner sina tider, och så här optimistiskt glatt
tar Stig B ä eki u n d (nedan), IF Start häckarna i sitt livs
första lopp i denna gren i samband med SFI-tävlingen i
10·kamp.
Siff
•
apSl
Årsherättelserna
SINEBRYCHOFF
-
GULD ...
KLOCKOR
SILVER ...
.rö•• lör lörst-
som pris- och presentföremål fördelaktigt från
alltid m
0
der n t lager.
MIKAELSGATAN 11
TELEFON 32 544
Kl/LTA JA KELLO OY
Finlands Svenska Centralidrottsförbund
BERATTELSE
över verksamheten inom Finlands Svenska Centralidrotts/örbund (CIF) under verksamhetsåret 1. 10. 1960-30. 9. 1961, avgiven a/J /örbttndsstyrelsen tiU årsmötet
den 26 november 1961.
Det gångna året torde kunna anses som en gon år för finlandssvensk idron. Såväl
våra föreningar som de enskilda idrottsmännen har utfört goda prestationer och
framgångar har kunnat noteras både i nationell och internationell konkurrens.
Förbundets kanslifråga, som tack vare Statens idrottsnämnds understöd varit
akeuell redan i slueet av föregående verksamhetsår, fick på senhösten sin lösning.
Genast i början av januari kunde också kansliet flytta från Stadion tili den egna
lokalen vid Tempelgatan 19. D ärmed uppfylldes en länge närd förhoppning och
alla våra medlemsförbund jämte NÄID har nu sina kansliutrymmen under samma
tak.
Främst genom Centralidromförbundets och SFI:s ekonomiska medverkan har också
ölD under detta verksamhetsår fått en egen kanslilokaI, vilket måste hälsas med
stor tillfredsställelse. Kanslilokalens adress är Kaserngatan 21, Vasa.
För att medlemmarna i Statens idroccsnämnd skulle få tillfälle att stifta bekantskap med den nya kanslilokalen och våra förbunds verksamhet arrangerades för
desamma i mars en informationstillfälle, vid vilket även allmänna akeuella idrottsspörsmål diskuterades.
Riksidrottsförbundsfrågan har fortfarande varit akeuell och under detta verksamhetsår har cvå olika kommineer försökt finna en lösning på frågan . D en av undervisningsministeriet tillsana Kleemola-komminen, i vilken Centralidroccsförbundet
icke var representerat, uegav ett betänkande angående samordnandet av landets
internationella representationsidrott, medan den kommitte, som tillsatts på Suomen
Urheiluliinos initiativ och i vilken Centralidrottsförbundet represenerades av styrelsens ordförande, uppgjorde förslag tili stadgar för Suomen Urheilun Keskusliitto.
Trots de lovvärda försöken måste man konstatera, att någon slutlig och antagbar
lösning av riksidrottsförbundsfrågan icke tillsvidare kunnat åstadkommas.
Inom vår egen krets har den vid föregående årsmöte tillsatta kommitten för att
undersöka den finlandssvenska idronens organisation sammanträtt ett flertal gånger
och utarbetat ett betänkande, som närmare kommer att diskueeras i samband med
årsmötena i november.
Publikationsverksamheten har forefarande ägnats en speciell uppmärksamhet och
erbjuder den nu Ijusare perspektiv. Spore-Pressen har bänre ekonomi och årsboken
Vår Idrott kan ueges med mycket små koscnader. Kontakten med tidningspressen har
fortsan enligt de senaste årens principer.
Den 6 april drabbades CIF av en svår förlust då förbundets mångåriga skattmästare Oskar HakuIin avled. Förbundet bevarar den bortgångnes minne i förpliktande hågkomst.
FÖRBUNDETS LEDNING
Förbtmdsord/örande: Bo Palmgren.
Den vid årsmötet valda förbundsstyrelsen har sammancrätt fyra gånger.
5-
V år Idrott
65
Ordförande har varit Raymond Sell (3)*), medlemmar Nils-Erik Nyman (4 )
och Ake Algars (3) för SFI, Carl-Henrik Fager (1) för FSO, Märta Lindholm (3 )
för FSKG, Lars Andersson (4) för FSG, Hans Blomstedt (1) för SFSI, Lars Löfgren
(3) och Ludvig Steiner (3) för NAID, Folke Nyberg (3) och Anders Stenman (4 )
för öID och Alfons Lundberg (3) för AID_
Suppleanter har varit Lars Eklund (2) och Alberc Wincer (0) för SFI, Hugo
Hallman (0) för FSS, Sigurd Lillandt (0) för FSO, Sigrid Karlberg (2) för FSKG,
Stig Nummelin (0) föt FSG, Carl-Olaf Homen (3) för SFSI, Lars Grönholm (0)
och Lars-Olof Liljeström (0) för NAID, Ake Storå (0) och Ake Sundholm (0) för
öID och Jan Sundberg (0) för AID.
Viceordförande i sryrelsen har varit A. Stenman, sekreterare H. Blomstedt och
skattmästare, vald utom styrelsen, Oskar Hakuiin tili sin död 6. 4. 1961. Efcer
sistnämnda datum har skatcmästarposten sköccs som t. f. av kanslichefen. ·
Arbetsutskottet: R. Sell, 1. Eklund, C-H. Fager, O. Hakuiin (tili den 6. 4.), c-o_
Homen och Märta Lindholm. Arbetsutskoccet har sammancrätt sex gånger.
Ekonomieutskottet: J. O. Söderhjelm, O. Hakuiin (till den 6. 4.), B. Lönnberg,
P. E. Nordström, K. Nummelin och E. Aström.
Förhandlingsdelegationen för samarbete med SVUL och TUL: Bo Palmgren, R.
Björklöf, 1. Eklund, C-H. Fager, C-O. Homen, Ingeborg Jung, P. E. Nordström, F.
Nyberg, N-E. Nyman, R. Sell, A. Stenman, A. Aström och kanslichefen.
Kurskommitten: B. Bjurström, P. Backman, Ingeborg Jung, S. Nummelin, S. Warelius, A. Westerholm, P . Virtanen och kanslichefen.
Disciplins- och segelnämnden: Bo Palmgren, 1. Eklund, C-H. Fager, C-O. Homen,
Ingeborg Jung, N-E. Nyman, R. Sell, A. Stenman och A. Aström.
Ungdomsrådet: A. Romancschuk, L-O. Liljeström, K. Lindblom, Hjördis Trygge,
S. Warelius, G . Astrand och kanslichefen.
Arsbokens redaktionskommitte: R. Wiik, B. Bjurström, S. Eklöf, C-H. Fager,
Hjördis Trygge och S. Warelius.
Kommitten för undersökning av den finlandssvenska idrottens organisation: J. O.
Söderhjelm, Ingeborg Jung, B. Lönnberg och A. Storå.
Revisorer: Stig Colliander och Bertel Scorskrubb med E. Sandholm och C.
WallendorH som suppleancer.
samt 1.000.000 mark som understöd för den nya kanslilokalen. Av det ordinarie
statsanslaget för år 1960 och 1961 har sammanlagt 20.000.000 mark urbetalats tili
förbundet under decca verksamhets- och bokföringsår.
Tili medlemsförbunden har utbetalats sammanlagt 14.900.000 mark enligt följand e
procencsatser: SFI 45 %, FSS 15 %, FSO 15 %, FSKG 11,5 %, SFSI 7,5 %
och FSG 6 %. SFSI har därtill erhållit 70.000 mark som extra anslag.
Ungdomsrådets verksamhet har understötcs med 29.190 marko
För sin administration har discrikten erhållit följande anslag: öID 1.425.000
mark, NAID 1.200.000 mark och AID 180.000 marko Dessutom har ÖID erhållit
200.000 mark för sin nya kanslilokaI.
Emedan FSKG icke följer samma discriktsindelning som de övriga förbunden har
detta förbund erhållit 240.000 mark som ersätening för sina distriktsutgifter.
DISTRIKTEN
Nyland-Abolands ID
Sryrelsen: ordförande Lars Eklund, viceordförande Lars Löfgren, kassör Kaj
Nummelin, medlemmar Lars Grönholm, Lars-Olof Liljeström, Tor Lindblad, Östen
Löfgren, Sven-Erik Rindell och Albert Winter.
Arbetsutskoccet: 1. Eklund, 1. Löfgren och K. Nummelin.
Sekreterare: Göran Klevdal, Tempelg. 19, Helsingfors.
(Jsterbottens ID
Styrelsen: ordförande Anders Stenman, viceordförande Folke Nyberg, kassör Ake
Sundholm, medlemmar Lars-Erik Juslin, Sigurd Lillandt, Johannes Ollus, Hugo
Skocc, Birger Slotte, Börje Strandvall. Lars Sved och Lennart Teir.
Arbetsutskottet: A. Stenman, F. Nyberg, A. Sundholm och 1. Teir.
Sekreterare: Lars Kneck, Rådhusg. 58. Vasa.
Alands ID
Sryrelsen: ordförande Alfons Lundberg, viceordföra nde Halvard Grönlund, kassör
Tor Eriksson, medlemmar Richard Danielsson. Viking Granskog, Thorolf Gustafsson
och John Lemberg.
Sekreterare: Gunnar Lundberg, Norra Esplanadg. 8, Mariehamn.
OFFICIELLA ORGANET
KANSLIET
Kanslichef har varit Roland Wiik och kanslister fruar Maj-Britt Cavonius och
Maj-Lis Bergman.
Kansliets adress var till den 31 december Stadion, Helsingfors och från den 1 januari Tempelgatan 19. D. 37, Helsingfors. Kanslilokalen har sedan den 1 januari
varit gemensam för CIF, samtliga medlemsförbund och NAID.
MEDLEMSAVGIFTERNA
Av medlemsorganisationerna har ince någ ra medlemsavgifter uppburits.
Avgifcen för understödande medlemmar har varit densamma som under föregående år, nämligen 500 mk i årl ig avgift och 10.000 mk för ständiga medlemmar.
Garancernas avgifc har varit 2.000 mk.
EKONOMIN
Centralidrottsförbundet har under 1961 beviljats 16.000.000 mark i statsanslag
*) Siffrorna inom parences anger ancalet möten vid vilka sryrelsemedlemmarna
varit närvarande.
66
Centralidroccsförbundets officiella organ har som föm t varit Sporc-Pressen. Tidningens ledning har fonsacc med arbetet för en förbätcring av ekonomin och resultatet av åtgärderna i denna rikening kan anses mycket tillfredsställande. Tidningen
har nu en stadgad ekonomi och den främsta orsaken härcill är den forcfarande stigande annonsanskaffningen.
Sporc-Pressen har under året tillställts skandinaviska idrotcsledare och den har
citerats såväl i utländsk som inhemsk press.
Sporc-Pressens guldmedalj för år 1960 tillföll den olympiske guldmedaljören Eugen
Ekman och utdelades tili honom i samband med en gymnastikfest i Vasa den 9 april.
Förlags AB Sporc-Pressens styrelse har haft följande sammansätening: o~dförande
Hans Blomstedt, medlemmar Thure Eklund, Jarl Frisk, Lars-Olof Liljescröm, Ka j
Nummelin, Ake Sundholm och Stig Warelius.
Chefredaktör har varit Enzio Sevon och redaktionssekreterare Tom Söderman.
Verkställande direktör har varit Roland Wiik och konrorist Maj-Lis Bergman.
VAR IDROTT
Arsboken Vår Idrocc utkommer nu med anledning av årsmötenas förflyttning för
credje gången i november.
67
1 den nordiska ungdomsledarkursen i Jessheim i Norge den 18-24. 7. deltog Märtha Nylund, IF Brahe och Olof Oljelund, IK-32.
UPPV AKTNINGAR
Övningar i skog och mark utgiorde en del av det rikhaltiga programmet vid CIFkursen på Solvalla.
Förutom förbundens årsberärrelser presenrerar årsbokeo såsom tidigare uppslag
och synpunkter i aktuella idrotrsspörsmål, samr märkligarp. händelser inom den
finlandssvenska idrotten.
KURSVERKSAMHET, RADPLAGNING m. m.
Den av Cenrralidrorrsförbundet ledda kursverksamheren inskränkte sig detta år
rill arrangerandet av den femte ~olvalla-kursen. I kursen , som försiggick den 12-21.
6. och blev mycker lyckad, delrog 19 föreningsledare. Som kursledare fungerade
Caj Stålsrröm, biträdd av Verna Holmström, Valter Lall och Anders Westerholm
som gruppledare.
Den 20 mars arrangerade Cenrralidrottsförbundet på förbundskansliet ett informations- och diskussionstillfälle för medlemmarna i Statens idrottsnämnd.
STIPENDIER
Stipendierna för studerande vid Helsingfors gymnasrikinrättning har icke kunnat
utdelas under 1961.
I en utbildningskurs för ungdomsinstruktörer på Bosön i Sverige den 26. 6.2. 7. deltog SFI-tränaren Henry Johansen.
I det nordiska ungdomslägrer på Vierumäki den 2-9. 7. delrog Inger Eklund,
Esbo IF, Karl-Gustav Fagerholm, Larsmo IF, Juho Lahti, HIFK och Rafael Söderberg, Vörå IF.
68
Anders Stenman har uppvaktats med ett telegram på sin 60-årsdag den 12. 10. 60.
Oy Veikkaustoimisto Ab har med anledning av sitt 20-årsjubileum den 21. 10.
uppvaktats med en blomsteruppsättning, som överräcktes av Nils -Erik Nyman och
Roland Wiik.
Vasa IFK har med anledning av sitt 60-årsjubileum den 29. 10. uppvaktats
med ett telegram.
Jomala IK har med anledning av sitt 30-årsjubileum den 29. 10. uppvaktats
med ett telegram.
Valdemar Wickholm har uppvaktats med ett relegram på sin 70-årsdag den
7. 11.
Suomen Liikuntaneuvojat har med anledning av sitt 20-årsjubileum den 19. 11.
uppvaktats med ett telegram.
J. Sigfrid Edström har uppvaktats med ett telegram pjå sin 90-årsdag den 21. 11.
Ake Aström har med anledning av sin 50-årsdag uppvaktats med en gåva på
CIF:s årsmöte den 21. 11.
Vid Suomen Voimisteluliittos 60-årsjubileum den 26. 11. har CIF:s hälsning
framförts av Ake Aström och Lars Andersson.
Nordens Gymnastikförbund har med anledning av sitt 40-års jubileum den 3. 12.
uppvaktats med ett telegram.
Finlandls Roddförbund har med anledning av sitr 50-årsjubileum den 4. 12.
uppvaktats med ett telegram.
De Danske Skytte-, Gymnastik- og Idraetsforeninger har med anledning av sitt
100-årsjubileum den 10. 2. uppvaktats med ett telegram.
Vid Norges Idrettsforbunds 100-årsjubileum den 15. 3. har CIF uppvaktat genom
Raymond Sell, som överräckte en gåva.
Evald Stenman har uppvaktats med ett telegram på sin 50-årsdag den 21. 3.
Vid skattmästaren Oskar Hakulins jordfäscning den 9. 4. uppvaktade CIF jämte
medlemsförbund och distrikt med en krans, som nedlades av förbundrsordförande
Bo Palmgren.
Arvo Vartia har uppvaktats med ett telegram på sin 80-årsdag den 13. 5.
Torsten Lindholm har uppvaktats med ett telegram på sin 50-årsdag den 22. 5.
Med anledning av idrottshusets invigning i Dragsvik den 22. 5. har Nylands
Brigad uppvaktats med ett telegram.
Sven-Eric Fagerholm har uppvakrats med ett telegram på sin 50-årsdag den 26. 5.
Ingeborg Jung har på sin 50-årsdag den 3. 6. uppvaktats av en delegation, som
tili henne överräckte CIF:s förrjänsttecken N:o 13.
Nils Carlius har uppvaktats med ett telegram på sin 50-årsdag den 8. 6.
Vid Svenska Finlands Skytteförbunds 40-årsjubileum i Vasa den 17. 6. har CIF:s
hälsning framförts av Folke Nyberg.
Yrjö Kaloniemi har uppvaktats med err relegram på sin 60-årsdag den 19. 6.
Paul E. Nordsrröm har på sin 50-årsdag den 25. 6. uppvaktats av en delegation,
som rill honom överräckte CIF:s förtjänsrrecken N:o 14.
Holger Salmen har på sin 50-årsdag den 29. 7. uppvaktars av en delegarion, som
tili honom överräckre en Solvalla-adress.
Ludvig Sreiner har på sin 60-årsdag den 28. 8. uppvakrats av en delegation, som
rill honom överräckte en blombukert.
69
Runar Björklöf har på sin 50-årsdag den 21. 9. uppvaktats med en Solvalla-adress,
som överräcktes av Nils-Erik Nyman.
Svenska Odlingens Vänner i Helsinge har uppvaktats med ett telegram vid invigningen av föreningens kurscenrrum Herronäs gård den 30. 9.
REPRESENTATION VID MÖTEN, FESTER m. m.
Vid det av Suomen Urheiluliitto sammankallade mötet den 22. 10. 60 för att
bereda riksidrottsförbundsfrågan har Centralidrottsförbundet företräus av P. E.
Nordström och Birger Lönnberg.
1 den kommitte, som tillsatts för att samordna vår idrott och uppgöra förslag
till stadgar för Suomen Urheilun Keskusliitto (SUK) har Cenrralidrottsförbundet
företrätts av Raymond Sell.
Vid Finlands Svenska Ungdomsunions årsmöte den 17. 2. har Centralidrottsförbundet företrätts och dess rösträtt urövats av Harry Tapper.
Vid Förbundets för Simundervisning och Livräddning årsmöte den 20. 2. har
Cenrralidrottsförbundet företrärts och dess rösträtt utövats av Lars Löfgren.
Vid Bostads Ab. Sampogatan l :s bolagsstämma den 28. 2. har Cenrralidrottsförbundet företrätts av Roland Wiik.
Vid Förlags AB. Sport-Pressens bolagsstämma den 23. 3. har Centralidrotts. förbundet företrätts av Oskar Hakulin.
Vid Finlands Svenska Radioförbunds årsmöte den 24. 3. har Centralidrottsförbundet företräus och dess rösträtt urövats av Harry Tapper.
Vid de på TUL:s initiativ sammankallade mötena för att diskutera åtgärder för
art åstadkomma en ändring av tipsmedlens fördelningsprocenr har Cenrralidrottsförbundet företräus av Raymond Sell och Roland Wiik.
Vid Ålands idrottsfest den 16. 4. har Cenrralidrortsförbundets hälsning framförrs
av Roland Wiik.
Vid Finlands Olympiaförenings ordinarie möte den 25. 5. har Centralidrottsförbundet företrätts av Raymond Sell och Roland Wiik.
Vid Nordiska Faelleskommittens möte i Oslo den 8-9. 9. har Cenrralidrottsförbundet företrärts av Roland Wiik.
Vid Svenska Skolidrorrsförbundets 50-årsjubileumstävlingar i Stockholm den
23-24. 9. och 1. 10. har Cenrralidrottsförbundet företrärrs av Hjördis Trygge.
UTMÄRKELSETECKEN
Innehavarna av Centralidrottsförbundets förtjänsttecken är Ivar Ståhle (N:o 1),
Erik Åström (2), Erik von Frenckell (3), Bo Palmgren (4), Johan. Otto Söderhjelm
(5), Gertrud Wichmann (6), Anders Stenman (7), Oskar Hakuhn (8) t, Magnus
Cedercreutz (9), Enzio Sevon (10), Birger Lönnberg (11 ), Paul Virtanen (12),
Ingeborg Jung (13) och Paul E. Nordström (14).
Finlands idrotts förtjänsttecken har på förslag av Centralidrousförbundet i samråd
med medlemsorganisationerna tilldelats följande personer:
Förtiänstkorset i guld: Nordström, Paul E.
Förtiänstkorset i silver: Björklöf, Runar; Blåfield, Harry.
Förtiänstmedalien i silver med /örgyllt kors: Holmström, Ragnar; Lundberg, AIfons; Westerholm, Linnea; Öhman, Elisabeth.
Förtiänstmedalien i silver: Björses, Selim; Edelmann, Edvin; Forssell, Georg; Juselius, Julius; Kivivirra, Yrjö; Rosenlund, Bengt.
Förtiänstmedalien i brons: Andersson, Gunnar; Berg, Otto; Björk, Saga; Eriksson,
Edvin; Strandberg, Inga; Sundström, Gunnar.
70
ANSLUTNING TILL OCH REPRESENTATION 1 ÖVRIGA
ORGANISATIONER m. m.
Cenrralidrottsförbundet är medlem i Nordens Gymnastikförbund, Finlands Olympiaförening, Finlands svenska radioförbund, Finlands svenska ungdomsunion, Förbundet för Simundervisning och Livräddning och samverkande medlem i Föreningen
Pohjola-Norden.
Förbundet har under år 1961 varit representerat i följande organisationer:
1 Statens idrottsnämnd av Birger Lönnberg.
1 Nylands läns idrottsnämnd av Harald Blomquist, Lars Eklund och Hjördis
Trygge.
1 Finlands svenska ungdomsunion av Harry E. Tapper.
1 Solvalla-stiftelsens delegation av Johan Otto Söderhjelm, P. E. Nordström och
Magnus Cedercreutz.
1 sryrelsen för Förlags AB Sporr-Pressen av Hans Blomstedt och Jarl Frisk.
1 förvalrningsrådet för Suomen Urheilumuseosäätiö av Sigurd Kjällman med Oskar
Hakuiin som suppleant til! den 6. 4.
1 Finlands Rundradios svenska programråd av Björn Bjurström.
. 1 Nordens gymnastikförbund av Ola Dyhr som förbundets ordförande och Hjördis
Trygge som sekreterare för peri oden 1960-1963.
Revisorssuppleanr i Oy Veikkaustoimisto AB har varit Birger Burman .
Helsingfors i oktober 1961.
Raymond Sell
Sryrelseordförande
Hans Blomstedt
Sekreterare
Spargrisen V1Sar vägen till Ert nya hern
Genom att öppna ett bostadskonto hos oss får Ni bättre möjligheter att skaffa en aktielokal
eIler ett egnahemshus. Våra bostadssparare har förhandsrätt
till bostadslån. Kom till oss och
resonera om saken!
.~
• • \..
\ \1
"
i/
' ,I(
s------s
\1"
PUKKILA-plattor ger
Svenska Finlands Idrottsförbund r. f.
rena
vackra och
hållbara ytor
BER1'i.TTELSE
över Svenska Finlands Idrottsförbtmds (SFI:s) verksamhet under tiden 1. 10. 196030. 9. 1961 avgiven av förbundsstyrelsen tili årsmötet i Helsingfors den 26 november 1961.
Arsmötet
Representancer för 60 röstberärtigade föreningar närvar vid årsmötet, som hölls
den 20 november 1960 i Helsingfors, resraurang Royal. Förbundsordföranden, justitierådman Nils-Erik Nyman konstaterade i sitr hälsningstal bl. a. att det olympiska
året medfört ett uppsving för SFI-toppen och atr förbundet även hade haft en
egen aktiv represencant i simmaren Stig-Olof Grenner i OS i Rom.
Till mötesordförande utsågs Bertel Storskrubb, medan Nils-Erik Nyman enhälligt återvaldes till förbunde rs ordförande.
Styrelsen fick isin helhet följande sammansättning:
Förbundsstyrelsen
Förbundsordförande: Nils-Erik Nyman, Helsingfors.
Viceordförande: Anders Stenman, Bennäs.
Ledamöter: Runar Björklöf, Helsingfors, Lars Eklund, Khböle, Ljunghard Lindroos,
Borgå, Axel Mikkola, Helsingfors, Åke Storå, Jakobstad, Palle Virtanen, Borgå.
Distriktens representanter i styrelsen
Nylalld-Abolands ID: Rainer Holmberg (suppleant Gustav Karlberg), Albert Winter (Birger Lönngren), Sven-Erik Rindell (Nils Söderström).
Österbottens ID: Åke Ålgars (Evert Förnäs), Börje Strandvall (Folke Srenman) ,
Holger Ingberg (Åke Sundholm).
Alands ID: Jan-Erik Manselin.
Skattmästare: Kaj Nummelin.
Kanslisekreterare: 1. 10. 1960-31. 5. 1961: Stig Warelius. 1. 6.-30. 9. 1961 :
Stig Warelius (simning) och Börje Felin.
Revisorer: Bjarne Björkvall och Åke Bergman ordinarie samt Anatol Pritikin och
Lars-Olof Liljeström, suppleanter.
Vtskott
Arbetsutskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, skattmästare Kaj Nummelin, ledamöter:
Runar Björklöf, Lars Eklund, Ljunghard Lindroos, Axel Mikkola samt som sekr.
1. 10. 1960-31. 5. 1961 Stig Warelius och 1. 6.-30. 9. 1961 Börje Felin.
Tekniska rådet: Ordf. Palle Virtanen, ledamöter: Börje Strandvall, Åke Sundholm,
Aulis Kumenius, Kurt Lindroos, Runar Björklöf, Ingmar Björkman, Henry Johansen.
Friidrottsrådet: Ordf. Eric Nyholm, ledamöter: Pentti Palmgren, Nils Lindstedr,
Kurt Sirenius, Gustav Karlberg, Henry Johansen.
73
Cykel-rådet: Ordf. Ljunghard Lindroos, ledamöter: Kurt Skärström, Tor Lindemark,
Birger OStrow, Thure Sjöblom, Erik Korin, Ingbert Söderberg, Niilo Dahl samt
som sekr. Börje Felin.
Simrådet: Ordf. Axel Mikkola, ledamöter: Jarl ForseH, Jöns Lindqvist, Lars Löfgren,
Caj Stålström, Per-Erik Widen samt som sekr. Stig Warelius och konsulcerande
medlemmar: Börje ScrandvaH, Ralf Andersson, Gösta Rosenblad, Knut Wiik.
Kra/tidrottsrådet: Ordf. Kai Outa, ledamöter: E. Zukale, H. Niininen.
Sekreta utskottet: Ordf. Nils-Erik Nyman, ledamöter: Ake Bergman, Anders Stenman, Bertel Storskrubb.
Representatio-n i andra organisationer
SFI har under verksamhetsåret varit represencerat i följande organisationer:
Finlands Svenska Centralidrotts/örbund: Nils-Erik Nyman (suppleant Lars Eklund) och Ake Algars (Albert Winter).
CJF:s arbetsutskott: Lars Eklund.
CIF:s ekonomieutskott: Kaj Nummelin.
CIF:s /örhandlingsdelegation /ör samarbete med SVUL och TUL: Nils-Erik Nyman, Anders Stenman, Runar Björklöf, Lars Eklund.
CIF:s kurskommitte: PaHe Virtanen.
CIF:s ungdomsråd: Ake Romencschuk.
CJF:s disciplins- och regelnämnd: Lars Eklund.
Arsbokens redaktionskommitte: Stig Warelius.
Suomen Urheiluliittos styrelse: PaHe Virtanen.
SULs /örbunds/ullmäktige: Nyland-Abolands ID: Nils-Erik Nyman (Lars Eklund) .
Österbottens ID: Anders Stenman (Folke Nyberg). Alands ID: Viking Granskog (Ake
Bergman).
SUL:s skolnings- och träningsutskott: PaHe Virtanen.
SUL:s tekniska utskott: Ake Bergman.
SUL:s discipli-nära utskott: Nils-Erik Nyman.
Stadion-sti/telsen: Nils-Erik Nyman.
Solvalla sti/telses styrelse: Lars Eklund, Anders Stenman ordinarie, suppleanter
Bertel Storskrubb, Palle Virtanen.
Delegatio-nen /ör Solvalla sti/telse: Ake Bergman, Birger Burman, Lars Eklund,
Pelle Lindholm, Anders Stenman, Palle Virtanen.
Förlags Ab Sport-Pressen: Kaj Nummelin.
Finlands sim/örbunds kommitte /ör simundervisning och livräddning: Axel Mikkola.
Förbundet /ör Simundervisning och Livräddni-ng i Finland: Jarl Forsell samt i
propagandautskoccet Caj Stålscröm.
Oy Veikkaustoimisto Ab: Birger Burman, revisorssuppleanc.
Nyla-nds läns idrottsnämnd: Lars Eklund.
Vasa länsidrottsnämnd: Anders Stenman och Ake Algars.
Landskapsidrottsnämnde-n på Aland: Klaes Eklund ordf., Paul Karlsson sekr.
Utmärkelser
Förbundets /örtiänstkors: Nr 68 Bertel Storskrubb, ne 69 Bror Krabbe, ne 70
Runar Björklöf.
Suomen Urheiluliittos /örtjänstmärke i guld: Runar Björklöf.
74
Runar "Pixen" Biörklö/ blev på sin /emtioårsdag /öremål /ör talrika lyckönsk-ningar och hyllningar. Här /ram/ör SFI-ord/öranden Nisse Nyman /örbundets gratulationer tiU iubilaren som samma dag hade dekorerats med Finlands idrotts /örtjänstkors i silver och Urheiluliittos /örtiänstkors i guld. Bakom de två syns en
del av Pixens prissamling.
Finlands Idrotts /örtjänstkors och -medalier: Förtjänstkors i silver: Runar Björklöf, /örtiänstmedali i silver med /örgyUt kors: Alfons Lundberg, /örtjänstmedalj i
silver: Edwin Edelmann och Bengt Rosenlund. Förtiänstmedali i brons: Gunnar Andersson och Otto Berg.
Uppvaktningar
FÖ1'eningar: Helsingfors Gymnastikklubb 85 år, Finlands Tennisförbund 50 år.
Enskilda personer: Waldemar Wickholm 70 år standar, Bror Krabbe 50 år förtjänstkors, Lars Hornborg 70 år, Raul HeHberg 60 år, Bengt Rosenlund 50 år
standar, Lars-Erik Maccsson 50 år standar, Evald Stenman 50 år, Ingeborg Jung
50 år standar, Nils Carlius 50 år standar, P. E. Nordström 50 år standar, Pekka
Tiilikainen 50 år, Ludvig Steiner 60 år standar, Runar Björklöf 50 år förtjänstkors, Birger Burman avskedsgåva och standar för mångårigt gott arbete som förbundets
skaccmästare.
75
Invigning: Vid invigningen av Idrottshallen i Dragsvik överlämnades en pokal
tili Nylands Brigad för tävlan i svensk stafett mellan enheterna.
FRIIDROTT
Hedersledamöter
FÖRBUNDST AVLINGARNA
Tili hedersledamöter i Svenska Finlands Idromförbund har kallats professor
Viktor Heikel (t), friherre R . F. von Willebrand (t), kommerserådet J. F. Hackman (t), konsul Harry Schauman (t), direktör Emil Lindroos (t). brandchef Gösta
Wasenius (t), direktör J. E. Edström, direktör Kristian Hellström (t), kommerserådet Lars Krogius (t), lektor August Blomberg (t), kommerserådet Karl Stockmann (t), konsul Ernst Krogius (t), stadsdirektör Erik von Frenckell, konsul Karl
Seidenschnur (t), avdelningschef Erik Wilen och försäljningsdirektör Erik Aström.
Förbundets förtjänstkors
Udändska innehavare av förrjänsttecknet är Sveriges Konung Gustaf VI Adolf,
konsul Isaac Westergren (t), direktör Kristian Hellström (t), direktör J. S. Edström, överstelöjrnant Ernst Bredberg, konrrollör Anton Johansson (t), redaktör Eric
PaHin, redaktör Torsten Tegner, direktör Sven Låftman och civilingenjör Tage
Ericson (t), samtliga från Sverige.
Inhemska innehavare av förrjänsrrecknet är kommerserådet J. F. Hackman (t),
fil.mag. Arrhur Eklund (t), direktör Uno Westerholm (t), lektor August Blomberg (t), friherre R. F. von Willebrand (t), brandchef Gösta Wasenius (t) ,
vicehäradshövding Jon Hartman (t), kommerserådet Karl Stockmann (t), apotekare Oscar Jansson (t), avdelningschef Erik Wilen, kamrer Sig. H:son Schneidler (t),
dipLing. Ossian Nylund (t), lektor Gösta Rönnman (t), rådman Oskar Ekman (t),
vicehäradshövding Viktor Björkqvist, folkskollärare M. 1. Björkqvist (t), direktör E.
W. Heinrich (t), major Ivar Ståhle, gymn.lär. ]. W . Björk, kamrer Runar Granholm (t), vicehäradshövding Lars Hornborg (t), vicehäradshövding Harald Munck,
doktor K. J. Lundmark, kommerserådet Einar Johansson, bankdirektör Gunnar Ahman, herr Sigurd Kjällman, folkskollärare K. G. Andersson, direktör Lars OHonqvist, herr Albin Andersson, direktor Anders Stenman, direktör Valter Eklöf, stadsdirektör Erik von Frenckell, direktör Pehr Lindholm, herr Wald o Wickholm, jur.dr
J. O. Söderhjelm, herr Börje Strandvall, professor Bo Palmgren, konrorschef Ludvig
Steiner, försäljningsdirektör Erik Aström, lektor Palle Virtanen, fil.mag. Lauri
Miettinen, direktör Edvin Corin, övervaktmästare Ake Bergman, prokurist Knut
Mannström, direktör Hannes Klockars, köpman Claes Ström, direktör P. E. Nord ström, prokurist Axel Mikkola, herr Arthur Eriksson, redaktör Enzio Sevon, kanslichef
Holger Salmen, skolföreståndare Karl F. Ljungberg, kontorist Albert Winrer,
redaktör Runar Hällsten, Ake Enkholm, dir. Jöns Lindquist, agronom Reino
Piirto, affärsman Holger Ingberg, dipl.ekon. Bertel Storskrubb, affärsman Bror
Krabbe och direktör Runar Björklöf.
Ledaruppdrag
Nils-Erik Nyman var ledare för en framgångsrik finländsk trupp som deltog
i engelska mästerskapen ilondon i medlet av juli. H enry Johansen var tränare för
det finländska ungdomslandslaget i Gjövik i Norge 26-27. 8. Börje Strandvall
var med som ledare i landskampen mot Sverige i Stockholm den 9-10. 9. och
OS1Jald Mildh i landskampen mot Jugoslavien i Belg rad den 30. 9.-1. 10.
76
SFI-spelen för seniorer och damer kunde på grund av en fullspäckad tävlingskalender först hållas under första veckoskiftet i september. Aven nu sammanföll
spelen med juniorlandskampen mot Polen, där förbundet representerades av
Jorma Ehrström, Nils Smedlund och Karl Gustaf Kunnas och även skador, sjukdomar, arbetsförhinder, studier och skolgång hindrade en stor del av toppen eiler
bredden att vara med och helhetsinrrycket blev därför inre lika bra som efter
högsommarspelen i Borgå 1959 och i Pargas 1960.
För deltagarna, ledarna och supperrers blev spelen dock åter en upplevelse av
bestående värde. En stor andel härrill hade gästfria IF Drott, som stod för ypperliga arrangemang.
Under SFI-spelen för ungdom och pojkar i Borgå var resultaten av god klass och
bland ungdomarna hade segrarna i nio grenar bättre resultat än ett år tidigare,
i en gren tangerades resultatet och i tre grenar var det sämre. Pojkarna var bättre
i sju och sämre i fyra grenar. I ungdomarnas längd överrräffade Ake Akerfeldt,
705, och tvåan Nils Smedlund, 700, Bengt Silens tidigare ungdomsrekord 689.
G & IF Akilles var van arrangör för dessa spel och dessutom för den extra SFItävlingen i 10-kamp, som med tanke på bredden blev den bästa som arrangerats
i SFI-sammanhang.
SFI:s festspel i Jakobstad 2-3 september
100 m: 1) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 10,9, 2) Per Fagerström, Larsmo IF, 10,9,
3) Alfons Hagroos, IF Femman, 11,4, 4) Håkan Blomqvist, G & IF Akilles, 11,5,
5) Seppo Haapaniemi, Oravais IF, 11,5, 6) Bengt Ahlström, IF Drott, 11,7.
200 m : 1) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 23,0, 2) Håkan Blomqvist, G & IF Akilles,
23,1, 3) Per Fagerström, Larsmo IF, 23,1, 4) Guy Mamson, Helsingfors IFK, 23,3,
5) Heino Olli, IF Drott, 23,8, 6) Bengt Ahlström, IF Drott, 24,8.
400 m: 1) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK, 50,0, 2) Harry Julin, Esbo IF, 51,3,
3) Guy Mattsson, Helsingfors IFK, 51,5,4) Heino Olli, IF Drott, 52,6, 5) Elis Joensuu, IF Standard, 54,7, 6) Rafael Söderberg, Vörå IF, 55 ,0.
800 m: 1) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK, 1.55,0, 2) Aarni Pitkänen, Esbo IF,
1.56,2, 3) Bo Rönnvall, IF Drott, 1.58,1, 4) Valfrid Monthen, Helsingfors IFK,
1.58,9, 5) Stig-Erik Dahlfors, IF Femman, 2.00,5, 6) Carl-Johan Palm, Gamlakarleby
IF, 2.02,3.
1.500 m: 1) Lars Juselius, Munsala IFK, 4.01,6, 2) Aarni Pitkänen, Esbo IF,
4.02,2, 3) Gösta Lithen, IF Femman, 4.02,6, 4) Valfrid Monrhen, Helsingfors IFK,
4.06,0, 5) Bo Rönnvall, IF Drott, 4.12,5, 6) Lars Mattlar, Vasa IS, 4.14,2.
, 5.000 m: 1) Allan Korpi, IF Aland, 14.49,6, 2) Sven Laine, IK-32, 15.16,0, 3)
Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 15.18,0, 4) Reino Vasström, Fiskars IF, 15.55,4, 5)
Hans Illman, Fiskars IF, 16.41 ,2.
110 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby IK, 15,3, 2) Bengt Ohls, IF Drott, 15,5,
3) Torbjörn Lassenius, Helsingfors IFK, 16,2, 4) Stig Nymander, IK-32, 16,7, 5)
Ingmar Öst, IF Pedersöre-Pojkarna, 16,8, 6) Henrik Hult, Vasa IS, 17,0.
77
400 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby IK, 55,6, 2) Harry Julin, Esbo IF, 56,8,
3) Lennart Lindberg, IK-32, 58,1, 4) Harry Karlama, IK-32, 59,9, 5) Hassel
Nordberg, IF Krafr, 60,5, 6) Rafael Söderberg, Vörå IF, 62,0.
3.000 m hinder: 1) AlIan Korpi, IF Aland, 9.14,6, 2) Sven Laine, IK-32, 9.20,0,
3) Lars Matdar, Vasa IS, 9.49,4, 4) Harry Karlama, IK-32, 10.21,6.
Höjd: 1) Henrik Helh~ n, Helsingfors IFK 204 (nytt festspelsrekord ), 2) Henry
Willstedt, Helsingfors IFK, 186, 3) Leif J ohansson, Helsingfors IFK, 186, 4) Geor,g
Lång, IF Femman, 186, 5) Bror Södergård, Vasa IS och Christer Ingo, IF Femman,
175.
Stav: 1) Rolf Sjögren, Esbo IF, 385 . 2) Viking Brunell, Jeppo ..IF, 380, 3) Boris
Bystedt, IK Kronan. 380,4) Reijo Rasimus, Esbo IF, 375, 5) Erik Stenman, Larsmo
IF, 370, 6) Boris Wassborr. IK Myran, 350.
Längd: 1) Stig Bäcklund. IF Stan, 688, 2) Ake Akerfeldt, Fiskars IF. 688,
3) Stig Nymander, IK-32. 660, 4) Kurt Akren, Hangö IK, 651, 5) Karl Nyqvist,
IF Helsinge-Adas, 649, 6) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 646.
3-steg: 1) Stig Bäcklund, IF Start. 15.54, 2) KarI Nyqvist, IF Helsinge-Adas,
13.60, 3) Carl-Anders Gustafsson. IF He1singe-Adas, 13.5 7. 4) Niilo Konriainen,
IF Drott, 13.43, 5) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 13.20, 6) Lars Finell, Esse IK,
13.04.
Ktda: 1) Mauno Samio, IK-32, 14.91, 2) Göran Skogman, IF Länken, 14.2 7,
3) Erkki Juurinen, Esbo IF, 14.03, 4) Matti Lahna-Laakso, Vasa IS, 13.61, 5)
Börje Brännbäck, Vasa IS, 13.57, 6) Ake Envik, Munsala IFK, 13.12.
DiskttS.' 1) Ake Envik, Munsala IFK. 44.04, 2) Bengt Hagman, Esbo IF, 43.62,
3) Börje Brännbäck, Vasa IS, 42.40, 4) Bengt Grönberg, Esbo IF, 39.63, 5) Torbjörn Lassenius, Helsingfors IFK, 39.5 7, 6) Sune Eriksson, IF Aland, 39.56.
SlägKa: 1) Ingmar Lindqvist. Vasa IS, 43.98, 2) Mauri Silander. Gamlakarleby
IF, 43.94, 3) Leif Bojers, G & IF Akilles, 42.64, 4) Per WickStröm, Esbo IF, 42.15 ,
5) Bengt Hagman, Esbo IF, 40.72.
Spjut: 1) Erkki Guseff, Helsingfors IFK. 68.01, 2) Juho Kuottu, IF Start,
60.84, 3) Leif Lerbacka, IK Myran, 60.52, 4) Ingmar DahlStröm, Jeppo IF, 59.98,
5) Ralf Hummel, IK Kronan, 59.44, 6) Tor-Gunnar Grönroos, G & IF Akilles,
55 .61.
4X 100 m: 1) Helsingfors IFK 1 45,2 (Erik Kallio, Mårten Segercrantz, Guy Mattsson, Rolf Bäckmark), 2) Esbo IF 45,8, 3) Vasa IS 45,8, 4) IF Drott 45,9, 5) IF Pedersöre-Pojkarna 48,2, 6) Helsingfors IFK II 48,3.
Damer
100 m: 1) Kerstin Andersson, IF Aland, 13,2 (nyn festspelsrekord ), 2) Kerstin
SandStröm, IF Drott. 13,3, 3) Rita Mattsson, IF Aland, 13,4, 4) Gun Eriksson, Esbo
IF, 13,5, 5) Inger Eklund, Esbo IF, 13,7, 6) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF, 14,0.
Höjd: 1) Beatrice Myllykoski, IF Aland, 149 (ny tt festspelsrekord), 2) Githa
Backman, Esbo IF, 146, 3) Gun Eriksson, Esbo IF, 146, 4) Margitta Backlund, IF
Drott, 135, 5) Kerstin Andersson, IF Äland, 135, 6) Ulla Vallendahl, IF PedersörePojkarna, 130.
Längd: 1) Gun Eriksson. Esbo IF, 535 (ny tt SFI- och festspels rekord ), 2) LilleMaj Strömberg, Esbo IF, 498, 3) Inger Eklund, Esbo IF, 480, 4) Margitta Backlund, IF Drott, 477, 5) Rita Matsson, IF Äland, 461, 6) Ulla Vallendahl, IF Pedersöre-Pojkarna, 460.
4x1OO m: 1) IF Aland 53,4 (Rita Mattsson, Beatrice Myllykoski, Margareta
Ljunggren, Kerstin Andersson), 2) IF Drott 54,8, 3) Esbo IF 55,1.
78
SFI:s lestspel lör ungdom och pojkar i Borgå 22-23 juli
Ungdomar
100 m: 1) Nils Smedlund, Vasa IS, 10,9, 2) Ake Akerfeldr, Fiskars IF, 11,3, 3)
Håkan Blomqvist, G & IF Akilles, 11,5, 4) Klaus Lindqvist, Ekenäs IF, 11,6, 5)
Tage Boström, Hangö IK, 11,7, 6) Kurt Akren, Hangö IK, 11,8.
400 m: 1) Harry Julin, Esbo IF, 51,1, 2) Bo Lundberg, IF Äland, 51,6, 3)
Klaus Lindqvist, Ekenäs IF, 52,1, 4) Vide Sjöholm, Skogby IK, 53,0, 5) Ingmar
Sundborg, IF Aland, 54,0, 6) Ulf Andersson, IK-32, 56,2.
800 m: 1) Bo Lundberg, IF Aland, 1.5 7,0, 2) Ulf Andersson, IK-32, 1.59,8, 3)
Ove Sjöholm, Helsingfors IFK, 2.00,4, 4) Nils Viberg, Skogby IK, 2.00,8, 5) Ingmar
Sundborg, IF Aland, 2.06,0, 6) Johan Westerback, Hangö IK, 2.07,8.
1.500 m: 1) Erik Pellas, IF Aland, 4.05,8, 2) Bo Rönnvall, IF D rott, 4.06,0, 3)
Bengt Winqvist, Esbo IF, 4.06,9, 4) Lars-Erik Löfdahl, IF Drott, 4.12,2, 5) Bengt
Grundfelt, Helsingfors IFK, 4.18,5, 6) Harry Karlama, IK-32, 4.21,0.
3.000 m: 1) Erik Pellas, IF Äland, 8.59,2, 2) Lars-Erik Löfdahl, IF Drott, 9.03,4,
3) Tarmo Kortelainen, Ekenäs IF, 9.15,0, 4) Per-Äke Mattsson, Kimito SF, 9.30,8,
5) Lars Sederholm, IK-32, 9.59,8.
110 m häck: 1) Christian Widen, IF Aland, 17,7, 2) Viking Brunell, Jeppo IF,
18,0, 3) Hans-Erik Frey, G & IF Akilles, 18,8.
Höjd: 1) Seppo Haavisto, Sibbo Vargarna, 184, 2) Erik Kallio, Helsingfors IFK,
178, 3) 1. Helevä, IK-32, 175, 4) Leif Lagerström, IK-32, 170, 5) Jan-Erik Sven Iin,
Vörå IF, 170, 6) Kaj Ekholm, IF Bromarf-Pojkarna, 170.
Stav: 1) Viking Brunell, Jeppo IF, 360, 2) Hans Riska, Esbo IF, 360, 3) Boris
Vassborr, IK Myran, 350, 4) Leif Lagerström, IK-32, 310.
Längd: 1) Äke Äkerfeldt, Fiskars IF, 705 (SFI-juniorrekord), 2) Nils Smedlund, Vasa IS, 700, 3) Erik Kallio, Helsingfors IFK, 672 , 4) Seppo Haavisto, Sibbo
Vargarna, 647, 5) Kurt Akren, Hangö IK, 639, 6) Boris Vassborr, IK Myran, 62 3.
Kula: 1) Tapio Heinonen, G & IF Akilles, 12.35, 2) Per-Olof Nylander, PernåKamraterna, 12.08, 3) Per-Erik Hilden, Esbo IF, 11.93, 4) Krister Hästbacka,
IK Myran, 11.91, 5) Per-Olof Dahlman, IF Äland, 11.73, 6) R. Rosbäck, IF
Fyren, 11. 72.
Diskus: 1) Tapio Heinonen, G & IF Akilles, 35.34, 2) H-E. Back, Jeppo IF,
35.34, 3) Krister Hästbacka, IK Myran, 35.30, 4) Ingmar Nylund, IF Start, 34.77,
5) K-E. NordStröm, Karis-Svartå IK, 34.49, 6) Viking Brunell, Jeppo IF, 33.66.
Spjut: 1) Tor-Gunnar Grönroos, G & IF Akilles, 58.64, 2) Rainer Karlsson ,
G & IF Akilles, 52.39, 3) Ove Ohlström, IK-32, 47.12, 4) Kurt Akren, Hangö IK,
46.27, 5) R. Rosbäck, IF Fyren, 45.41, 6) Kaj Lindström, Fiskars IF, 44.20,
7) H-E. Back, Jeppo IF, 42.43.
4x1OO m: 1) Hangö IK 46,5 (Kurt Akren, Johan Westerback, Tomy Karlsson ,
Tage Boström), 2) G & IF Akilles 46,6, 3) Ekenäs IF 46,8, 4) IF Aland 47,5, 5)
Idronsklubben -32 48,4, 6) Helsingfors IFK 48,7.
Pojkar
100 m: 1) Per-Erik Mäkelä, Ekenäs IF, 12,0, 2) Gunnar Olander, Ekenäs IF,
12,1, 3) Yngve Blomfeldt, Pernå Kamraterna, 12,2, 4) Jukka Helle, Ekenäs IF,
12,2, 5) L. Lindroos, G & IF Akilles, 12,2, 6) Håkan Lindberg, IF Aland, 12,2.
79
300 m: 1) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 37,3, 2) Per-Erik Mäkelä, Ekenäs IF,
37,6, 3) Yngve Blomfeldt, Pernå Kamraterna, 39,0, 4) Göran Valkeapää, Ekenäs
IF, 40,4, 5) Timo Puumalainen, IK-32, 40,6, 6) Håkan Lindberg, IF Äland, 41,6.
1.000 m: 1) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 2.44,3, 2) Sune FrämIing, G & IF
Akilles, 2.44,8, 3) Kaj Holmberg, Hangö IK, 2.46,0, 4) Roger Rautelius, Kimito
SF, 2.47,2, 5) Lars Korsström, Esbo IF, 2.47,8, 6) Torsten Smedslund, Österby SK,
2.48,0.
110 m häck: 1) Sten Lampenius, Helsingfors IFK, 16,5, 2) Bengt Vähämäki,
Vasa IS, 17,2,3) Bengt Grundfelt, Helsingfors IFK, 17,4,4) Göran Blomfeldt, Pernå
Kamraterna, 18,1, 5) P. Lagerroos, Hangö IK, 21,8.
Höid: 1) Kaj Höglund , Esbo IF, 173, 2) Lars Viklöv, IF Äland, 173, 3)
Sten Lampenius, Helsingfors IFK, 170, 4) Ulf Ståhls, Lappträsk IF, 170, 5)
Bengt Vähämäki, Vasa IS, 170, 6) C-G. Lindewald, Esbo lF, 170.
Stav: 1) Lars Viklöv, IF Äland, 350, 2) G. Stenvall, Jeppo IF, 320, 3) Lars
Tjäru, Gamlakarleby IF, 32 0, 4) Harry Wickström, Kyrkslätt IF, 310, 5) Håkan
Nordqvist, Helsingfors IFK, 300, 6) R. Roth, Hangö IK, 280.
Längd: 1) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 639, 2) Erik Furu, GamlakarIeby IF,
632, 3) Ulf Ståhls, Lappträsk IF, 618, 4) Nils Lindholm, IK-32, 616, 5) Bernt
Grannas, Vörå IF, 593, 6) J-E. Ekblom, Malax IF, 592.
Kula: 1) Mikael Sten, Malax IF, 13.53, 2) Harry Wickström, Kyrkslätt IF,
13.05, 3) Tor-Erik Hägg, Vörå IF, 12.86, 4) Kaj-Erik Holmberg, Ekenäs IF, 12.69,
5) Bengt Vähämäki, Vasa IS, 12.58, 6) Harry Bro, Jeppo IF, 11.72.
Diskus: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF, 44.26, 2) Bengt Juslin, Esbo IF, 35.54, 3)
Yngve Blomfeldt, Pernå Kamraterna, 34.44, 4) Bjarne Andersson, G & IF Akilles,
34 .3 3, 5) Harry Bro, Jeppo IF, 34.15, 6) Kaj-Erik Holmberg, Ekenäs IF, 31.01.
SPiut: 1) Harry Bro, Jeppo IF, 53.21, 2) Kurt Kääriäinen, Esbo IF, 49.42, 3)
Erik Furu, Gamlakarleby IF, 49.12, 4) J-E. Ekblom, Malax IF, 48.68, 5) Lars
Tjäru, Gamlakarleby IF, 47.99, 6) Torsten Smedslund, Österby SK, 43.02.
4x 100 m: 1) Ekenäs IF 46,4 (Jukka Helle, Per-Erik Mäkelä, Göran Valkeapää,
Gunnar Olander), 2) Hangö IK 47,3, 3) IF Äland 48,2, 4) Vörå IF 49,0.
IF 11, 17) Gamlakarleby IF 10 !f2, 18) Hangö IK 9, 19) IK Myran 7, 20) IK Kronan
och Vörå IF 6, 22) IF Länken och Pernå Kamraterna 5, 24) IF Pedersöre-Pojkarna 4,
25) Malax IF och Sibbo Vargarna 3, 27) IF Kraft, IF Srandard, Kyrkslätt IF och
Oravais IF 2, 31) Esse IK och Lappträsk IF 1.
Sedan 1918 har man tävlat 40 gånger om Frihetspriset och Helsingfors IFK har
vunnit 22, Idrottsklubben -32 11 och Kronohagens IF 7 gånger ..
Hembygdspriset: Samma poängberäkning som ovan, men Helsmgfors-klubbarna
IFK och IK-32 borträknas. 1) Esbo IF 66, 2) IF Äland 35, 3) Vasa IS 34% o. s. v.
Esbo IF fick sin första inteckning i detta pris, som vinnes tilI eget efter fem
inteckningar. GamlakarIeby IF och G & IF Akilles har fyra inteckningar, Vasa IS
2 och Karis IK, Äbo IFK, Terjärv US samt IF Äland samdiga en inteckning i
priset som vandrat sedan 1945.
Svensk-Finlands SFI-pokal. Sa=a poängberäkning som för Frihets- och Hembygdspriset, men även de tre bästa damerna medräknas i denna tävling mell.an
distrikten. NÄID tog sin fjärde inteckning i följd. Ärets poäng fördelades eniJgt
följande (motsvarande siffror 1960):
NÄID
Seniorer
.. . . . .... .. . . .
Juniorer
... . . .. . . ....
Damer
........ . . .. .
Sammanlagt
241
88
10
339
(201)
( 72)
( 17)
(290)
öID
135
36
4
175
(164!f2)
( 49 )
( 1 )
(2 14!f2)
ÄID
15
20
10
45
(29%)
(22 )
( 6 )
(57!f2)
Damernas pokal: Esbo IF tog sin tredje seger i följd och hemförde därmed
trofen för alltid. Ärets poäng: 1) Esbo IF 35, 2) IF Äland 29%, 3) IF Drott 15 !f2,
4) IF Pedersöre-Pojkarna 2.
Låftman-pokalen: Lars Juselius, Munsala IFK erhöll priset för ett år framåt för
sin seger på 1.500 m i SFI-spelen.
SFI-spelens vandringspris 1961
Helsingfors IFK hemförde även i år Frihetspriset med 76 poäng, men Esbo IF
överraskade stort och hade endast 10 poäng mindre i slutprotokollet. Esbo IF
vann i stället kIart Hembygdspriset med 31 poäng före närmaste konkurrent
IF Äland.
Esbo IF :s frammarsch är markant i år, 66 poäng fick föreningens duktiga aktiva
ihop mot 30 1960. G & IF Akilles 30 poäng i år (14 poäng 1960), Fiskars IF
29 (14), Ekenäs IF 26 (13), Jeppo IF 19!f2 (2) och IF Start 19 (7) har även
under den gångna säsongen gjort goda framsteg.
1 poängtävlingen om Svensk-Finlands distriktspokal märks de ovannämnda NÄIDföreningarnas framsteg tydligt och NÄID har nu sammanlagt 49 poäng me ra än
1960, därav i SFI-spelen för seniorer 40. Det är endast damerna, som på åländskornas
och Drott-flickornas bekostnad gått tillbaka.
Slutpoängen om SFI-spelens vandringspris 1961 är:
Frihetspriset: 1) Helsingfors IFK 76, 2) Esbo IF 66, 3) Idrottsklubben -32 38,
4) IF Äland 35, 5) Vasa IS 34%, 6) G & IF Akilles 30, 7) Fiskars IF 29, 8) IF
Drott 28, 9) Ekenäs IF 26, 10) Jeppo IF 19%, 11) IF Start 19, 12 ) Munsala
IFK 15, 13) IF Femman 14%, 14) Skogby IK 14, 15) IF Helsinge-Adas och Larsmo
KURSVERKSAMHETEN 1 FRIIDROTT 1. 10. 1960-30. 9. 1961
Distrikten hade detta år större möjligheter än tidigare att planera sin kurs- och
instruktionsverksamhet. Speciellt i Nyland-Äboland har man haft goda möjligheter
att erhålla tränare och insrruktörer samt specialmedhjälpare. Verksamheten har
koncentrerats till centrala orter i kretsarna och de bättre och utvecklingsdugliga
har samlats tilI träningsläger på Solvalla. Grundkurser för föreningsinstruktörer har
åte hållits i samdiga distrikt och vidareutbildning för dessa samt tränarkurser har
påbörjats. Samtidigt strävar man tiIl att ge de aktiva en så personlig instruktion som
mÖjligt.
Förbundstränare har varit Henry Johansen och Karl Wikström. Den senare, som
var verksam inom Österbottens ID, avgick på egen begäran den 31. 12. 1960 och
någon ersättare kunde tyvärr inte erhållas. Kalervo af U rsin har flitigt verkat
inom NÄID som tränare och därtiII har NÄID bi. a. anlitat Osvald Mildh och
Torbjörn Lassenius som specialtränare. Distrikten och föreningarna har därtilI egna
instruktörer, men då detta skrives i slutet av oktober kan ännu inte en detaljerad
rappoft över instruktionsverksamheten erhålIas. Efter kompletteringar kommer de
siffror, som nu anges, att öka.
80
81
6-
V år Idrott
Arrangör
Kursens art
St. Delta- Dagar
gare
SFI
Träningsläger ....... .. ..... ..
NAID
T räningsläger
NAID-föreningar Träningsläger
.............. .
NAID
Inscruktörs- och tränarkurser
NAID
Teknikläger för pojkar
NAID
Råd plägningar
........
ÖID-föreningar Träningsläger .. .. ......
ÖID
Inscruktörskurs
.. . . .. ..
öID
Teknikläger
....... ..... . . . .
AID
Instruktörskurs
. . , . . . , .. . ... .
3
7
5
3
2
4
1
1
1
1
41
118
60
41
45
64
2
33
31
11
16
25
11
21
7
4
5
15
3
9
Svenska Finlands ldroccsförbund ........ . ... . .
Nyland-Abolands ID .. . ......
Österbottens ID
... .. .....
Alands ID
........ . ..
3
21
3
1
41
328
66
11
Sammanlagt
1959-1960
28
4
446
109
16
68
23 ·
9
116
23
Arbecs211
290
134
191
158
64
10
267
93
99
Sammandrag
211
837
370
99
1.517
704
INSTRUKTIONSVERKSAMHETEN 1 FRIIDROTT 1. 10. 1960-30. 9. 1961
Dagar
Seniorer
Juniorer
Damer
Inalles
Timmar
Arbetstimmar
1.759
10.908
26.230
9.176
46.314
4.231
94.344
Harry Julin (ny), Esbo IF, 200 m häck 25,3, Sven Laine, IK-32, 3.000 m hinder
9.2 0,0, Stig Bäcklund, IF Start, längd 707 och 3-steg 14.96, Ake Envik, Munsala
IFK, diskus 4 7.96, Erkki Guseff (ny), Helsingfors IFK, spjut 70.76, Stig Nymander, 1K-32, 10-kamp 5.900 poäng, Torbjörn Lassenius, Helsingfors IFK, 10kamp 5.583 poäng.
Damer
A-klass: Gun Eriksson, Esbo 1F, 80 m häck 12,4, längd 535 och 5-kamp 3.647
poäng, Beacrice Myllykoski, Sunds IF, höjd 15 2, Siv Maccsson (ny), Esbo 1F, höjd 150.
Klassificerade seniorer i SFI 1961
(mocsvarande siffror 1960)
1ndividuellt
Scormästare
Mästarklassare
A-klassare ....... .
B-klassare
Sammanlagt
Poäng
NAID
1 ( - )
1 ( 3)
11 ( 7)
37 ( 33)
50 ( 43)
119 (102)
ÖID
(-)
2
4
25
31
( 2)
( 3)
(30)
(3 5)
72 (79)
AID
(- )
(-)
1 ( 1)
3 ( 6)
4 ( 7)
9 (15)
Summa
1 ( -)
3 ( 5)
16 ( 11)
65 ( 69)
85 ( 85)
200 (196)
Stafettlag
Mästarklass
(1)
(-)
(-)
1)
A-klass
4 (1)
2 ( 2)
(-)
6 ( 3)
B-klass
9 ( 7)
4 ( 8)
2 ( 1)
15 ( 16)
6 (10)
2 ( 1)
21 ( 20)
Sammanlagt
13 (9)
14 (22)
4 ( 2)
48 ( 46)
Poäng
30 ( 22)
Poäng ges enligt följande (= klassificeringspoäng): 7 för scormästare, 5 för mästar-,
3 för A- och 2 för B-klassresulcat. C-klassresulcat, som ince är med i vårt sammandrag, ger 1 poäng.
KLASS1F1CERADE AKT1VA 1 SFI 1961
Förbundet har fått en scormästare i Henrik HelIen, medan Jorma Ehrscröm, PerOlof Jonasson och Gösta Lithen förnyat mästarklassfordringen. Nya A-klassare för
året är: Erkki Guseff, Harry Julin, Jorma Rouko, Nils Smedlund och Ake Akerfeldt.
Av distrikten uppvisar Nyland-Aboland ecc glädjande uppsving.
Seniorer
Stormästare: Henrik Hellen, (ny), Helsingfors 1FK, höjd 208.
Mästarklass: Jorma Ehrström, IK Hellas, 100 m 10,7 och 200 m 21,8, Gösta
Lithen, IF Femman, 800 m 1.51,0, Per-Olof Jonasson, 1K-32, stav 445.
A-klass: Nils Smedlund (ny), Vasa 1S, 100 m 10,8, 200 m 22,4 och längd 706,
Ake Akerfeldt (ny), Fiskars IF, 100 m 10,9, 200 m 22,5 och längd 705, Per Fagerström, Larsmo IF, 100 m 10,9, Rolf Bäckmark, Helsingfors 1FK, 400 m 49,2 och
800 m 1.5 3,1 , Karl Gustaf Kunnas, 1F Drocc, 400 m 49,9 och 400 m häck 55,0,
Jorma Rouko (ny), Helsingfors 1FK, 800 m 1.54,0, Allan Korpi, Mariehamns IFK,
3.000 m 8.21,8, 5.000 m 14.34,8, 10.000 m 31.12,4 och 3.000 m hinder 9.14,6,
Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 25.000 m 1.21.19,0 och maraton 2.29.54,0, Sune
Kevin, Skogby IK, 110 m häck 15,2, 200 m häck 25,0 och 400 m häck 55,1,
82
R epresentation i landskamper
Förbundet har hafc nio landskapsrepresencanter i år, av dessa har fyra enbart
medverkat i juniorlandskamper. Henrik Hellen har deltagit i alla fyra landskamper
samt dessurom varit representanc i nordiska mästerskapen, Jorma Ehrström har
cre senior- (skadad under Sverige-kampen) och en juniorlandskamp samt NM, Gösta
Liehen och Per-Olof Jonasson har båda medverkat i en landskamp och NM och
Allan Korpi i en landskamp. Juniorerna är alla, med undantag för Karl-Gustaf
Kunnas, debutancer för året och deras mericlista är: Nils Smedlucd cre oth Ake
Akerfeldt 2 landskamper samt Harry Julin och Kunnas en landskamp.
Ungdomslandskampen Östtyskland-Polen-Dan1llark-Norge-Sverige-Finland
R ostock, Östtyskland 15-16 juli:
100 m: 6) Nils Smedlund, Vasa 1S, 11,5.
200 m: 6) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 22,5.
Svensk stafecc: 6) Finland 1.58,4 (Smedlund och Akerfeldt medverkade)
83
Finland-Italien och Finland-Östtyskland 24-25. 7. i
Helsingfors.~
100 m: 6) Jorma Ehrscröm, IK Hellas, 11,0.
1.500 m: 5) Gösta Lithen, IF Femman, 3.5 1,1.
Höjd: 2) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 201.
Stav: 3) Per-Olof Jonasson, IK-32, 430.
4X100 m: 3) Finland 41,5 (Ehrström medverkade).
Finland-Västtyskland 26-27.8. i Helsingfors:
100 m: 6) Jorma Ehrström, IK Hellas, 11,0.
200 m: 6) Jorma Ehrström, IK Hellas, 22,4.
5.000 m: 5) Allan Korpi, Mariehamns IFK, 14.44,2.
Höjd: 1) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 207.
4X 100 m: 2) Finland 48,6 (Ehrscröm medverkade).
Ungdomslandskampen Norge-Sverige-Finland 26-27.8. i Giövik, Norge:
100 m: 3) Nils Smedlund, Vasa IS, 11,0.
200 m: 4) Nils Smedlund, Vasa IS, 22.5, 6) Ake Akerfeldt, Fiskars IF, 22,7.
400 m häck: 6) Harry Julin, Esbo IF, 56,6.
4X 100 m: 3) Finland 42,4 (Smedlund och Akerfeldt medverkade).
Svensk stafett: 3) Finland 1.59,5 (Smedlund medverkade).
Bo Lundberg, IF Fram, var reserv på 800 m.
Ungdomslandskampen Finland-Polen 2-3.9. i Varkaus:
.
100 m: 1) Nils Smedlund, Vasa IS, 10,9, 2) Jorma Ehrström, IK Hellas, 11,0.
200 m: 3) Nils Smedlund, Vasa IS, 22,4.
400 m: 4) Karl Gustaf Kunnas, IF Drott, 50,2.
Svensk stafett: 2) Finland 1.5 7,3 (Smedlund och Kunnas medverkade) .
Sverige-Finland 9-10.9. i Stockholm:
Höjd: 1) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 207.
Jugoslavien-Finland 30. 9.-1. 10. i Belgrad, Jugoslavien:
Höjd: 1) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 202.
4X100 m : 1) Finland 41,8 (Jorma Ehrström, IK Hellas, medverkade).
Nordiska mästerskapen 31. 7.-1. 8. i Oslo, Norge:
100 m: 4) Jorma Ehrström, IK Hellas, 10,8 (i försöken 10,7).
200 m, försök: 5) Jorma Ehrström, IK Hellas, 22,3.
800 m: 6) Gösta Lithen, IF Femman, 1.51,0.
Höjd: 5) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 198.
Stav: 3) Per-Olof Jonasson, IK-32 och Kjell Hovik, Norge, 445.
4X 100 m: 2) Finland 41,5 (Ehrström medverkade).
84
FINLÄNDSKA MÄSTERSKAPEN
Arets finländska mästerskap gay 40 procenc bäme utdelning än för ett år
sedan och efter en paus på tre år fick förbundet åter en finländsk seniormästare
genom Henrik Hellen, Helsingfors IFK. Av föreningarna samlade HIFK mest poäng,
19, men Esbo IF, 18, hotade starkt.
FM i terräng 28. 5. i Helsingfors:
Seniorer, 5 km: 10) Sven Laine, IK-32, 16.05,0, 18) Allan Korpi, Mariehamns
IFK (IF Aland), 16.20,0, 25) Valfrid Monchen, Helsingfors IFK, 16.37,0, 39)
Stig D ahlfors, IF Femman, 17.08,0, 48) Olof Blomqvist, Helsingfors IFK, 18.55,0.
Seniorer, 10 km: 12) Oskar Back, IF Femman, 33.41,0.
Ungdomar, 5 km: 12) Lars-Erik Lövdahl, IF Drott, 17.19, 43) Rainer Rönn,
Helsingfors IFK, 18.5 7, 44) Björn Grundfelt, Helsingfors IFK, 19,02, 45) Ove
Sjöholm, Helsingfors IFK, 19.15, 46) Roland Lindqvist, Helsingfors IFK, 19.24.
Lag: 7) Helsingfors IFK 63 poäng.
Poikar 2,5-3 km: 25) Bengt Grundfelt, Helsingfors IFK, 9.17,0.
FM i stalett 1-2. 7. i Vasa:
4 X 400 m, försök: IF Drott, 3.28,6, utslaget.
4X800 m: 4) Helsingfors IFK 7.49,6 (Rolf Bäckmark, Valfrid Monthen, Tom
Kurppa, Jorma Rouko), 7) IF Femman 7.59,3 .
4X1.500 m: 5) Helsingfors IFK 16.25,6 (Rolf Bäckmark, Valfrid Monthen, Tom
Kurppa, Jorma Rouko).
Pojkar, 4 X 100 m försök: 6) Vörå IF 48,4.
FlI1 i mångkamper och maraton 8-9. 7. i Valkeakoski:
Maraton: 6) Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 2.29.54,0.
10-kamp: 4) Johan Lindholm, Ingå IF, 4.915.
5-kamp, damer: 3) Gun Eriksson, Esbo IF, 3.466.
6-kamp, pojkar: 6) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 3.272.
FM lör ungdomar 5-6. 8. i Aho:
100 m: 1) Nils Smedlund, Vasa IS, 11,1, 3) Äke Äkerfeldt, Fiskars IF, 11,3.
200 m: 1) Nils Smedlund 22,6, 2) Ake Akerfeldt 22,9.
800 m: 2) Bo Lundberg, IF Fram, 1.56,5, 7) Ulf Andersson, IK-32, 2.01,7.
3.000 m: 7) Bengt-Valter Winqvist, Esbo IF, 8.45,0, 8) Lars-Erik Lövdahl, IF
Drott, 8.56,0.
400 m häck: 1) Harry Julin, Esbo IF, 55,9.
Längd: 3) Ake Äkerfeldt 683.
Poikidrottsdagarna 5-6.8. i Tavastehus:
300 och 1.000 m: Herbert Walther, IK-32, utslagen i försöken.
75 m häck: 5) Sten Lampenius, Helsingfors IFK, 11,2.
200 m häck, försök: 3) Sten Lampenius 29,4.
Stav: Lars Viklöv, Mariehamns IFK (IF Aland) började på 340, men klarade
ince höjden.
3-steg: 19) Nils Lindholm, IK-32, 12.68.
Diskus: Tor-Erik Hägg, Vörå IF, 43 .87.
85
Flickidrottsdagarna 6. 8. i Mäntsälä:
100 m: 4) Kerstin Andersson, Eckerö IK (IF Äland) 13,5 ( 13,1
Höjd: 3) Githa Backman, Esbo IF, 146.
'
Längd: 2) Margitta Backlund, IF Drott, 492.
Kula: 3) Margitta Backlund, IF Drott, 10.34.
FRIIDROTTSSERIEN 1961
försöken ).
Kaleva-spelen 12-13. 8. i St Michel:
100 m: 3) Jorma Ehrström, IK Hellas, 10,9.
200 m: 2) Jorma Ehrström 21,8.
400 m: 5) Rolf Bäckmark, Helsingfors IFK, 49,2, 6) Karl-Gustaf Kunnas IF
Drott, 50,3. - Försök, heat 111: 5) Jorma Rouko, Helsingfors IFK 51 O.
'
800 m: 4) Gösta Lithen, IF Femman, 1.52,1, 6) Rolf Bäckrnark i .53,i. Försök,
heat 1: 6) Jorma Rouko l.55,9.
5.000 m: 3) Allan Korpi, Mariehamns IFK (IF Äland ), 14.34,8.
10.000 m: 8) Bruno Holmroos, Ekenäs IF, 31.29,8. Allan Korpi avbröt.
110 m häck, försök, heat III: 4) Sune Kevin, Skogby IK, 15 ,6.
400 m häck, försök, heat II: 6) Sune Kevin 56,2.
3.000 m hinder: Sven Laine, IK-32, avbrö.t.
Höjd: 1) Henrik Hellen, Helsingfors IFK, 208 (SFI·rekord).
Stav: 4) Per·Olof Jonasson, IK-32, 440.
3-steg, kvalificering: 14) Stig Bäcklund, IF Start, 14.23.
Spjut: 8) Erkki Guseff, Helsingfors IFK, 66.8l.
Damer:
80 m häck: 4) Gun Eriksson, Esbo IF, 12,9.
B-mästerskape1~
12-13. 8. i Kurikka:
400 m: 5) Guy Mattsson, Helsingfors IFK, 51,9.
Höjd: 3) Georg Lång, IF Femman, 189.
Längd: 3) Erik Ellfolk, IF Länken, 676.
.3-steg: 4) Taisto Penttinen, G & IF Akilles, 14.04.
SFI-serien samlade som under tidigare år ett sCOrt intresse i Österbottens ID,
medan föreningarna i Nyland-Äbolands ID inte på samma sätt uppmärksammade
serien som under början av 1950-talet. 1 ÖID hade klassindelningen utökats med
en elitserie, som samlade 6 lag, A·serien hade 8 och B-serien 6 medverkande
föreningar. 1 huvudfinalen (SFI-final hölls inte i år) försvarade Vasa IS sin fjolårsseger efter 84-77 mot IF Drott, Jeppo IF vann över Gamlakarleby IF i
A·serien och i B-serien var Larsmo IF bäst.
A-serien i NÄID avgjordes som triangelkamp, där Helsingfors IFK vaI 9 poäng
bättre än Esbo IF, som isin tur slog lK- 32 med 12 poäng. Segrarna i de olika
kretsarna gick tili semifinalerna i B·serien, där Skogby IK som ny förenin g
nådde finalplats, men besegrades sedan av G & IF Akilles.
N yland-Abolands ID
B-ser;en
A-serien
HIFK
Esbo IF
IK-32
2 2 0 0 178Y2-143Y2 4
2 1 0 1 162Y2-143% 2
2 0 0 2 142 -180
0
Resultat: Helsingfors IFK-Esbo IF
85-76,
HlFK-Idrottsklubben -32
93%-67%, Esbo IF-IK-32 86 Y2-
74Y2 .
1) G & IF Akilles
2) Skogby IK
3) IF Helsinge-Atlas och Pargas IF
Final: Akilles-Skogby IK 40-24.
Semifinaler: Akilles-IF HelsingeAtlas 37 %-26 Y2, Pargas IF-Skogby IK 30-34.
SFI· poä?lg i FM.tävlingarna 1961 (1960)
NÄIO
Terräng
..........
Stafett
Mångkamp o. maraton
Ungdomar
Pojkar
Flickor ........
Stora-FM . . . . . . . . .
Damer
B-mästerskapen
Sammandrag
(-)
5
9
23
2
4
13
3
5
64
( 5)
( 1)
( 9)
( 8)
(- )
( 16)
(- )
( 17)
(56)
ÖIO
( -)
( -)
( -)
14 (20)
3 (- )
9 (- )
13 ( 7)
(- )
8 (- )
47 (27)
ÄLAND
( 5)
((5 ((-
)
)
)
)
3 (- )
4 (- )
(- )
(- )
13 ( 5)
Summa
( 5)
5 ( 5)
9 ( 1)
42 (29)
5 ( 8)
16 ( -)
30 (23 )
3 ( -)
13 (1 7)
12 3 (88)
Poä11g mellan fö reningama
1) Helsingfors IFK 19, 2) Esbo IF 18, 3) Vasa IS 14, 4) Fiskars IF och IF
Äland 13, 6) IF Drott 10, 7) IK Hellas 9, 8) IF Femman 7, 9) IK Länken 4 ,
10) G & IF Akilles, IdrottSklubben -32, Ingå IF, Skogby IK och Vörå IF 3 15 )
Ekenäs IF 2.
'
86
Österbottens ID
Elitserien
Final: IF Drott-Vasa IS 77- 84
Södra zotlen
N orra zonen
Drott
MIFK
Myran
2 2 0 0 170-15 3 4
2 1 0 1 161-152 2
2 0 0 2 15 3-169 0
Remltat: IF Drott-Munsala IFK
86-76, IK Myran-Drott 77- 84,
Munsala IFK- IK Myran 85- 76.
VIS
Femman
Länken
2 1 1 0 179%-142 % 3
2 1 1 0 166%-130 Y2 3
2 0 0 2 112 -185
0
Resultat: IF Femman-Vasa IS 80 %
- 80 Y2, Vasa IS-IF Länken 99-62,
IF Länken- IF Femman 50-86.
Omspel: IF Femman-Vasa IS 78
- 83 .
87
A-serien
DM för juniorer 17-18. 6. i Nickby, arr. Sibbo Vargarna:
Final: Gamlakarleby IF-Jeppo IF 77-84
Norra zonen
GIF
P-P
Esse
TUS
Kronan
4
4
4
4
4
4
3
2
1
0
0
0
0
0
0
Södra zonen
0
1
2
3
4
342%-3 02% 8
333%- 311% 6
319 -323
4
329 - 315
2
285 -357
0
Resultat: Gamlakarleby IF-IK Kronan 88- 73, Terjärv US-IF Pedersöre-Pojkarna 79- 82, Esse IK-GIF
76-85 , IF P-P-Kronan 91-70, GIF
-IF P-P 88%-73%, Kronan-TUS
70--91 , TUS-GIF 80--81 , IF P-PEsse 87-74, Kronan-Esse 72-87,
Esse-TUS 82-79.
Jeppo
NIK
Vörå
2 2 0 0 180--126 4
2 1 0 1 155-163 2
2 0 0 2 132-1 78 0
Resultat: Vörå IF-Jeppo IF 5990, Jeppo IF-Nykarleby IK 90--67,
Nykarleby IK-Vörå 88- 73.
B-serien
Final: Larsmo IF-IF Kraft 35-29
Norra zonen
2 2 0 0 80--52 4
OIF
.. 2 1 0 1 57-68 2
IF St
2 0 0 2 56-73 0
R esultat: Larsmo IF-IF Standard 42
- 26, Standard-Oravais IF 30--31,
Oravais-Larsmo 26-38.
LIF
Södra zonen
Kraft
2 2 0 0 75-56 4
Tjöck
2 1 0 1 61-71 2
Kamp
2 0 0 2 6 0~69 0
R esultat: IK Kamp--IF Kraft 2836, Tj öck IK-IK Kamp 33- 32, IF
Kraft-Tj öck 39-28.
Dis triktsmäs terskapen
NYLAND-ABOLANDS ID
D M i terräng 11. 5. i Ekenäs, arr. Ekenäs IF:
Seniorer, 6 km: 1) Sven Laine,
berg, Skogby IK, 9.30,7, 3) Per-Ake
IK-32, 19.41,0, 2) Bruno Holmroos,
Mattsson, Kimito SF, 9.36,8.
Ekenäs IF, 20.15,0, 3) P. Laihonen,
Poikar, 2 km: 1) Gunnar Olander,
Hangö IK, 21.34,8.
Ekenäs IF, 6.23,3, 2) Sune Främling,
Sniorer, 3 km: 1) Valfrid MonAkilles, 6.25,8, 3) Lars Korsström,
then, HIFK, 9.12,8, 2) Tage DahlEsbo IF, 6.27,7.
ström, Ekenäs IF, 9.31,0, 3) Aarni Pitkänen, Esbo IF, 9.37,3.
Lagtävling: 1) Ekenäs IF, platssiffUngdomar, 3 km: 1) Tarmo Kortera 5, 2) Hangö IK, 9, 3) Idrottsklublainen, Ekenäs IF, 9.30,6, 2) Nils Wiben -32, 10.
88
Ungdomar:
100 m: 1) Ake Akerfeldt, Fiskars
IF, 11 ,4, 2) H åkan Blomqvist, Akilles,
11 ,5 , 3) Oiva Akerfeldt, Fiskars IF,
11,6.
200 m: 1) Ake Akerfeldt 24,7, 2)
Harry Julin, Esbo IF, 25,2, 3) Klaus
Lindqvist, Ekenäs IF, 25,3.
400 m: 1) Harry Julin 51,9, 2)
Klaus Lindqvist 52 ,8, 3) Harry Karlama, IK-32, 54,1.
800 m: 1) Harry Karlama 2.10,4,
2) Ove Sjöholm, HIFK, 2.12,0, 3)
Göran Björkman, Esbo IF, 2.12,2.
1.500 m: 1) Nils Wiberg, Skogby
IK, 4 .20,2, 2) Lars Sederholm, IK32, 4.21,2, 3) Tarmo Kortelainen, Ekenäs IF, 4.23,2.
3.000 m: 1) Bengt-Valter Winqvist,
Esbo IF, 9.29,2, 2) Tarmo Kortelainen 9.35,2, 3) Lars Sederholm 10.06,0.
110 m häck: 1) Harry Julin 17,8,
2) Kristian Ekblom,.· HIFK, 18,5, 3)
1. Backström, Sibbo Vargarna, 20,0.
400 m häck: 1) Harry Julin 59,8,
2) Harry Karlama 60,6, 3) Ove Sjöholm 67,1.
H öjd: 1) Erik Kallio, HIFK, 179,
2) Jorma Helevä, IK-32, 179, 3) Seppo Haavisto, Sibbo Vargarna, 179.
Stav: 1) Guy Holmberg, IK-32, 270,
2) B. Backman, Karis-Svartå IK, 260.
Längd: 1) Ake Akerfeldt 665, 2)
Seppo Haavisto 660, 3) Erik Kallio
635.
3-steg: 1) Erik Kallio 13.29, 2) Nils
Akerfelt, Ekenäs IF, 12.82, 3) Sten
Lindgren, HIFK, 12.15.
KIIla: 1) Tapio H einonen, Akilles,
12.80, 2) Per-Erik Hilden, Esbo IF,
12. 71, 3) Kaj Lindström, Fiskars IF,
12.2 7.
Diskus: 1) Tapio H einonen 31.92,
2) Per-Erik Hilden 29 .57, 3) 1. Backström 26.53.
Spj,tt: 1) Tor-Gunnar Grönroos,
Akilles, 52.90, 2) Kaj Lindström 49.60,
3) Rainer Karlsson, Akilles, 49.15.
Poikar:
100 m: 1) Per-Erik Mäkelä, Ekenäs IF, 11,6, 2) Gunnar Olander, Ekenäs IF, 11,6, 3) Ulf-Christer Grönlund,
HIFK, 11,9.
300 m: 1) Gunnar Olander 38,6,
2) Göran Valkeapää, Ekenäs IF, 40,2,
3) Timo Puumalainen, IK-32, 40,2.
1.000 m: 1) Sune Främling, Akilles, 2.46,5, 2) Torsten Smedslund, Österby SK, 2.47,0, 3) Kaj Holmberg,
Hangö IK, 2.47,2.
110 m häck: 1) P. Lagerroos, Hangö
IK, 18,1, 2) Walter Stenius, Pargas
IF, 19,5, 3) R. Högström, BromarfPojkarna, 20,5.
H öid: 1) Kaj Höglund, Esbo IF,
174, 2) Harry Wickström, Kyrkslätt
IF, 159, 3) C. Andersson, HIFK, 159.
Stav: 1) O. Männikkö, Fiskars IF,
27 0, 2) Mikael Nordqvist, HIFK, 270,
3) Rainer Roth, Hangö IK, 260.
Längd: 1) Gunnar Olander 643, 2)
Kaj Höglund 62 7, 3) Hans Johansson,
Akilles, 596.
3-steg: 1) Nils Lindholm, IK-32,
12.29, 2) Timo Maliniemi, HIFK,
12.15, 3) Jukka Helle, Ekenäs IF,
11.86.
Kula: 1) Harry Wickström 12.91,
2) Kaj-Erik Holmberg, Ekenäs IF,
12.64, 3) T . Olenius, Sibbo Vargarna,
12.43.
Diskus: 1) Bengt Juslin, Esbo IF,
38.09, 2) Bjarne Andersson, Akill es,
35.98, 3) T. Olen ius 33.5 0.
Spjttt: 1) Kaj-Erik Holmberg 46.5 6,
2) Kurt Kääriäinen, Esbo IF, 46.31,
3) T . Olenius 40.50.
89
~-~
---~
-- - - - - - - - -
-
-
-
DM /ör seniorer 15-16. 7. i Pargas, arr. Pargas IF:
100 m: 1) H åkan Blomqvist, Akilles, 11 ,4, 2) Guy Mattsson, HIFK,
11,5, 3) Karl Nyqvist, IF HelsingeAtlas, 11.5 .
200 m: 1) Guy Maccsson 23,1, 2)
H åkan Blomqvist 23,2, 3) Jorma Rouko, HIFK, 23,7.
400 m: 1) Rolf Bäckmark, HIFK,
49,9, 2) Jorma Rouko, 51,2, 3) Harry Julin, Esbo IF, 51,3.
800 m: 1) Tage Dahlström, Ekenäs IF, 1.55,2, 2) Aarni Pitkänen,
Esbo IF, 1.5 7,6, 3) Hans Lönnqvist,
Fiskars IF, 2.06,0.
1.500 m: 1) Tage Dahlström 4.01,6,
2) Aarni Pitkänen 4.04,4, 3) Reino
Vasström, Fiskars IF, 4. 14,4.
5.000 m: 1) Reino Vasström 15.49.0,
2) Hans Illman, Fiskars IF, 16.39,2 .
110 m häck: 1) Sune Kevin, Skogby IK, 15,7, 2) Torbjörn Lindberg,
HIFK, 17,0, 3) Tryggve Lindqvist,
Pargas IF, 17,1.
400 m häck: 1) Sune Kevin 55,1,
2) Harry Julin 57,0, 3) Stig Nymander, IK-32, 60,0.
Höid: 1) Erik Kallio, HIFK, 178,
Carl-Anders Gustafsson, IF HeI-.
singe-Atlas, 175, 3) Tryggve Lindqvist 170.
Stav: 1) Reijo Rasimus, Esbo IF,
380, 2) Urpo Sandholm, Pargas IF,
380, 3) Rolf Sjögren, Esbo IF, 370.
Längd: 1) Stig Bäcklund, IF Sure,
662, 2) Erik Kallio 637, 3) Taisto
Penttinen, Akilles, 636.
3-steg: 1) Stig Bäcklund 14.39, 2)
Taisto Penttinen 13.59, 3) Erik Kallio 13. 16.
Kuta: 1) Erkki Juurinen, Esbo IF,
13.69, 2) Bengt Hagman, Esbo IF,
13.36, 3) Johan Lindholm, Ingå IF,
12.91.
Diskus: 1) Bengt Hagman 43.56, 2)
Bengt Grönberg, Esbo IF, 43.2 2, 3)
Per Wickström, Esbo IF, 40.39.
Slägga: 1) Leif Bojers, Akilles,
42.97, 2) Per Wickström 42.70, 3)
Bengt Hagman 39.78.
SPiut: 1) Erkki Guseff, HIFK,
70.76, 2) Tor-Gunnar Grönroos, Akilles, 56.30, 3) Yngve N yman, Fiskars
IF, 53.61.
2)
80 m häck: 1) Gun Eriksson 13,5,
2) Lille-Maj Strömberg, Esco IF, 14,5,
3) Solveig Sjöstedt, 15,7 .
Höid: 1) Gun Eriksson 140, 2)
Lille-Maj Strömberg 13 0, 3) Solveig
Sjöstedt 125 .
DM
Längd: 1) Lille-Maj Strömberg 482,
2) Gun Eriksson 482, 3) Barbro H ellner 435.
Kuta: 1) Astrid Skräddars, Strömfors SK, 9.58 , 2) Gun Eriksson 9.09,
3) Solveig Sjöstedt 8.57.
hindertöptring 24. 9. i Borgå, arr. G & 1F Akilles:
1.500 m, u1lgdomar: 1) Ka j Ves terho1m, Skogby IK, 4.48,0.
ÖSTERBOTTENS ID
D t'v[ i terrällg 22. 5. i Pörtom, arr. Pörtom SK:
Seniorer, 3 km: 1) Gösta Lithen,
IF Femn'lan, 9.14, 2) Stig Mård,
Esse IK, 9.24, 3) Vilhelm Back, IF
Femman, 9.39.
Seniorer, 6 km: 1) Oskar Back,
IF Femman, 18.23, 2) Ingmar Isakas, IF Pedersöre-Pojkarna, 19.31, 3)
Stig Dahlfors, IF Femman, 19.35.
Ungdomar, 3 km: 1) Lars-Erik Lövdahl, IF Drocc, 9.31, 2) John Smeds-
lund, Esse IK, 9.36, 3) Erling Vesrerlund, Esse IK, 9.39.
Poikar, 2 km: 1) Peter Forslund,
IF Drott, 7. 15, 2) Erik Ingman, IF
Femman, 7.23, 3) Roy Höglund, Esse
IK, 7.29.
Lagtävling: 1) IF Femman, plarssiffra 4, 2) Esse IK, 7, 3) IF Femman II, 9.
DM i m!'mgkamp och indivtduellt Ii)'r damer 19-20. 8. i Strömfors.
arr. Ström/ors SK:
lO-kamp, seniorer: 1) Johan Lindholm, Ingå IF, 4.268 (12,4 573
- 12.8 5 - 160 - 6 1,2 - 18,5 36.06 - 310 - 45.90 - 5.01,8), 2)
Carl-Anders Gustafsson, IF HelsingeAtlas, 4.080, 3) Karl-Olof Mannström,
Österby SK, 4.029.
10-kamp, ungdomar: 1) Seppo Haavisto, Sibbo Vargarna, 3.909 (11,8 634 - 11.1 7 - 185 - 59,0 - 20,2
- 25.39 - 300 - 35.00 - 6.12,5) ,
2) Kurt Akcen, Hangö IK, 3.725, 3)
Stig-Olof Nordström, Ingå IF, 2.949.
6-kamp, pojkar: 1) Fjalar Wikström, Pargas IF, 2.432 (150 - 12,9
90
- 12.29 - 542 - 33.84 - 42,6) ,
2) Torsten Smedslund, Österby SK,
2.322, 3) Walter Stenius, Pargas IF,
2.236.
5-kamp, dam er: 1) Gun Eriksson,
Esbo IF, 3.359 (9.09 - 140 - 29,7
- 13,5 - 478), 2) Lille-Maj Strömberg, Esbo IF, 2.959, 3) Solveig Sjösredt, HIFK, 2.485.
Damer, individuellt:
200 m: 1) Gun Eriksson, Esbo IF,
29,7, 2) Barbro Hellner, Srrömfors SK,
29,7, 3) Lille-Maj Strömberg 30,8.
D M /ör ttngdom och /lickor 15-16. 7. i Krolloby, arr. 1K Kro nan:
Ungdomar
100 m: 1) Seppo Haapaniemi, Oravais IF, 12,0, 2) Bengt Ahlström, IF
Drorc, 12,0, 3) Mauri Silander, GIF,
12,3.
200 m: 1) Seppo Haapaniemi 24,5,
2) Elis Joensu u, IF Standard, 24,7,
3) Fride Henriksson, Munsala IFK,
24,8.
400 m: 1) Elis Joensu u 53.7, 2)
Peter Vistbacka, IF Femman, 54,3,
3) H . Lillqvist, IF Srandard, 55,9.
800 m: 1) Bo Rönn vall, IF Drocc,
2.01,8, 2) Peter Visrbacka 2.02,3, 3)
Srig Haglund, Nykac!eby IK, 2.06,0.
1.500 m: 1) Bo Rönnvall, 4. 19,2,
2) Lars-Erik Lövdahl, IF Drott, 4.21 ,0,
3) John Smedslund, Esse IK, 4.23,0.
3.000 m: 1) Lars-Erik Lövdahl
9 .28,4, 2) John Smedslund 9.38,2, 3)
Nils Martfolk, Esse IK, 9.49,0.
110 m häck: 1) Viking Brunell,
Jeppo IF, 17,4, 2) R. H ögkull, Esse
IK, 19,8, 3) S. Nordlund, Esse IK,
20,6.
Höjd: 1) Jan-Erik Sveniin, Vörå IF,
170, 2) Helge Lund, Munsala IFK,
160, 3) ]. Backström, Esse IK, 160.
91
Stav: 1) Viking Brunell 360, 2)
Helge Lund 350, 3) Boris Vassborr, IK
Myran, 340.
Längd: 1) Boris Vassborr 589, 2)
Kurt Forsgård, lF Standard, 578, 3)
Mauri Silander 573 .
3-steg: 1) Kurt Forsgård, IF Standard, 12.85, 2) J . Backnäs, Esse IK,
12.25, 3) B. Snellman, Esse IK, 11.71.
Kula (5,4 kg) : 1) Rolf Rosbäck,
IF Fyren, 14.35, 2) Krister Hästbacka, lK Myran, 14.23, 3) Mauri Silander 14.22 .
Diskus: 1) G. Segerstam, Nykarleby IK, 35.36, 2) Krister Hästbacka,
34.92, 3) H-E. Back, JcPpo IF, 34.05.
Slägga (5,4 kg): 1) Mauri Silander,
50.42 (SFI-rekord ), 2) J-A. Forss, IK
Kronan , 29.90, 3) J-E. Aspfors, IK
Kronan, 25.06.
Spjttt: 1) T. Sandell, Esse IK,
50.29, 2) Matrs-Erik Klockars, IK
Kamp, 49.07, 3) Rolf Rosbäck 46.78.
4X I00 m: 1) IF Standard 48,7, 2}
Munsala IFK 49,3, 3) IF D rorr 49,6.
Flickor
60 m: 1) K etstin Sandström, IF
Drott, 8,6, 2) Agneta N euman, Munsala IFK, 8,7, 3) Margitta Backlund ,
IF Drott, 8,9.
H öjd: 1) Ulla Vall endahl, IF Pedersöre-Pojkarna, 130, 2) Margina
Backlund 125, 3) S. N ybäck, IF Drott,
120.
Längd: 1) Margitta Backlund, 460,
2) Kerstin Sandström 444, 3) Inger
Viklund, Nykarleby IK, 436.
4XI00 m: 1) lF Dron 59,7, 2)
Terjärv US 60,9.
DM jiir pojkar 16.7. i Vasa, arr. Vasa IS:
100 m: 1) Tor-Erik Hägg, Vörå IF,
11,7, 2) Hans Henriksnäs, Nykarleby IK, 11,8, 3) Jan Häsrbacka, Vasa
IS, 11,8.
300 m: 1) ]. Blomqvist, Nykarleby
IK. 39,5, 2) Erik Furu, GIF, 39,7,
3) K. Söderström, GIF, 39,8.
1.000 m: 1) E. Ingman, IF Femman, 2.52,2, 2) E. Sundell, Vörå IF,
2.53,6, 3) Sverker Skogman, Vasa
lS, 2.53,6.
75 m bäck: 1) Bengt Vähämäki,
Vasa IS, 12,1, 2) Jan H ästbacka 12,6,
3) N . Nyman, Vasa IS, 13,0.
Hö jd: 1) Bengt Vähämäki 170, 2)
T. Engsttand, Nykarleby IK och G .
Sandberg, Terjärv US, 165 .
Stav: 1) G. Stenvall, Jeppo IF, 320,
2) Lars Tjäru , GIF, 310, 3) Bengt
Vähämäki 290.
Längd: 1) Erik Furu 621, 2) C
Forsman, Vasa IS, 602, 3) B-G. K ällström, IF Länken, 599.
3-steg: 1) Lars Snickars, IF K varken , 12.72, 2) B-G. Källström 12.45,
3) E. Sved, Pörrom SK, 11.99.
Kula: 1) Tor-Erik Hägg 13. 18, 2}
Mikael Sten, Malax IF, 12.74, 3) U_
Sundqvist, GIF, 12.71.
Diskus: 1) Tor-Erik Hägg 44. 12,
2) K-E. Granfors, IK Kamp, 38.30,
3) K. Söderberg, Vörå IF, 34.59.
Spjut: 1) Harry Bro, Jeppo IF,
51.1 8, 2) Erik Furu 49.57, 3) Lars
Tjäru 48.76.
4XI00 m : 1) Vörå IF 48,6 (Grannas, Jussil, Sundell, Hägg), 2) Vasa
IS 49,1, 3) Gamlakarleby IF 49,4.
DM lör se,:iorer ocb da mer 29-30. 7. i Karperö, arr. IF Femman:
Seniorer
100 m: 1) N ils Smed lund, Vasa
92
lS, 10,8, 2) Per Fagerström, Larsmo
IF, 11,1, 3) Alfons H agroos, IF Femman, 11 ,2 .
200 m: 1) Nils Smedlund 22,9, 2)
Per Fagerström 23,6, 3) Erik Ellfolk,
IF Länken, 23,7 .
400 m: 1). Karl Gustaf Kunnas, IF
Drott, 51 ,5, 2) Heino Olli, IF Drott,
52,6, 3) Ingvald Wiik, IF Drott,
53,9.
800 m: 1) Ramon Björkbacka,
Pörtom SK, 2.02,0, 2) Lars MattIar,
Vasa IS, 2.04,5, 3) Göran Galls, IF
Femman, 2.05,6.
1.500 m: 1) Lars Juselius, Munsala IFK, 4.09,6, 2) Ramon Björkbacka 4.09,8, 3) Lars MattIar 4.13,5.
3.000 m : 1) Lars Juselius 9.07,9,
2) Lars-Erik Lövdahl, IF Drott, 9.10,0,
3) Mikko Lipponen, IF D rott, 9.16,4.
110 m bäck: 1) Bengt Ohls, IF
Drott, 16,2, 2) Ingmar Öst, IF P-P,
16,7, 3) Kristian Hulden, Vasa IS,
16,8.
400 m bäck: 1) Karl Gustaf Kunnas 57,2, 2) Rafael Söderberg, Vörå
IF, 60,2, 3) Henrik Hult, Vasa IS,
61,9.
H öjd: 1) Georg Lång, IF Femman,
186, 2) Mikael Svahn, Vasa IS, 180,
3) Tage Granqvist, Nykarleby IK, 175.
Stav: 1) Boris Bystedt, IK Kronan ,
370, 2) Viking Brunell, Jeppo IF, 360,
3) Boris Vassborr, IK Myran, 35 0.
Längd: 1) Erik Ellfolk 645, 2)
Rurik Bengs, IF Kvarken, 641, 3) Leif
Forsell, IK Myran, 612.
3-steg: 1) Rurik Bengs 13.78, 2)
Mikael Svahn 13.23, 3) Lars Snickars, IF Kvarken , 13.18.
Kula: 1) G öran Skogman, IF Länken, 14.23 , 2) Börje Brännbäck, Vasa
IS, 13.47, 3) Ake Envik, Munsala IFK,
13.3 5.
D iskus: 1) Ake Envik 46.50, 2)
Bö rje Brännbäck 42.87, 3) Torvald
Vesterberg, Oravais IF, 37.78.
Slägga: 1) Gunnar Avik, GIF, 46.05,
2) Mauri Silander, GIF, 46.05 (SFIjuniorrekord), 3) Ingmar Lindqvist,
Vasa IS, 43.78.
Spjut: 1) Leif Lerbacka, IK Myran, 59.15, 2) Bertel Blomqvist, Pörtom
SK, 57.53, 3) Ingmar Dahlström, Jeppo IF, 56.85.
Damer
100 m : 1) Kerstin Sandström, IF
Drott, 13,5, 2) Sirkka Koskela, IF
Län,ken, 13,8, 3) Britt-Marie Kåll, IF
D rott, 13,9.
H öjd: 1) Margirra Backlund, IF
Drorr, 135, 2) Margareta Björkman,
IF D rott, 130, 3) Britt-Marie Kåll,
120.
Längd: 1) Margirra Backlund 448,
2) Kerstin Sandström 427, 3) Margareta Björkman 413 .
4X JOO m : 1) IF Drorr 56,6, 2)
Munsala IFK 59,3.
DM i stafett ocb JO-kamp 19-20.8. i N ärpes, arr. 1F Kralt:
4x JOO m: 1) IF Dron 45,7 (Bengt
Ahlström, Bengt Ohls, Heino Olli, Karl
Gustaf Kunnas) 45,7, 2) IF Femman
46,7, 3) IF Länken 46,8.
4x400 m: 1) IF Drott (Bengt
Ohls, Ingvald Wiik, Heino Olli, Karl
Gustaf Kunnas) 4.01,8, 2) IF Femman
4.07,1, 3) IF Krafr 4.07,3 .
4 X 800 m: 1) IF Femman (Peter
Vistbacka, S-E. D ahlfors, Göran Galls,
Gösta Lithen) 8.35,6, 2) IF Drott
8.44,6, 3) Munsala IFK 9;01,7.
4X 1.500 m: 1) IF Drott (Vieruaho, Carl-Johan Lövdahl, Kronqvist,
Lars-Erik Lövdahl ) 19.28,0, 2) IF Femman 19.35,0, 3) Munsala IFK 21.08,8.
JO kamp: 1) Christer Ingo, IF
Femman, 3.784, 2) Göran Ömossa, IF
Krafr, 3.449, 3) Bengt Vähämäki,
Vasa IS, 3.342.
93
DM på 10.000 m, 200 m häck och 1.500 m hinder 26. 9. i Vasa, arr. Vasa IS:
10.000 m: 1) Lars Mattlar, Vasa
IS, 34.01,6, 2) K-E. Ahlskog, Nykarleby IK, 36.37,4, 3) R. Söderberg, Vörå
IF, 40.22,8.
200 m häck: 1) Börje Snickars, Vasa IS, 26,6, 2) Rafael Söderberg, Vörå
IF, 27,7, 3) Carl-Johan Lövdahl, IF
Drott, 30,7.
1.500 m hinder, ungdomar: 1) LarsErik Lövdahl, IF Drott, 4.41,4, 2)
Stig Haglund, Nykarleby IK, 4.42,0,
3) Carl-Johan Lövdahl, 4.42,0.
ALANDS ID
D i'l'f i terräng 30. 4. på Eckerö, arr. Eckerö IK:
Seniorer, 4 km: 1) Allan Korpi,
Mariehamns IFK, 12.17,4, 2) Ralf
Karlsson , MIFK, 16.12,6.
Ungdomar, 2 km: 1) Erik Pellas,
IF Finströms-Kamraterna, 6.10,7, 2)
Erik Danielsson, lFFK, 6.13,4, 3) Ingmar Sundborg, IF Fram, 6.59,0.
Poikar. 2 km: 1) Roger Sundborg,
IF Fram, 7.07,2, 2) SoHo Boman,
Vårdö IK, 7.24,8, 3) Håkan Karlsson, Sunds IF, 7.2 5,0.
15 år, 1 km: 1) Dick Lundqvist,
MIFK, 3.3 1,6,
2) Kurt Nyström,
MIFK, 3.3 1,9, 3) Kjell Aspbäck, IFFK,
3.36,6.
13 år, 1 km: 1) Leif Karlsson, IFFK,
3.40,6, 2) Leif Lindberg, MIFK,
3.40,9, 3) J-A. Eriksson, IFFK, 3.41,2.
Flickor, 1 km: 1) Kerstin Andersson, Eckerö IK, 3.45,4, 2) Margareta
Ljunggren, Sunds IF, 3.52,4, 3) Marianne Granlund, Sunds IF, 3.53,3.
Flickor, 15 år, 1 km: 1) Agneta
Karlsson, Eckerö IK, 3.59,8, 2) Eivor
Kuhlman, Hammarlands IK, 4.02,0,
3) S. Andersson, HIK, 4.06,6.
DM lör ungdom och poikar 1-2. 7. i Markusböle, arr. IF Finströms- Kamraterna:
Ungdomar
100 m: 1) Roger Jansson, Jomala
IK, 11,8, 2) Per-Olof Dahlman, MIFK,
11,8, 3) Bo Lundberg, lF Fram, 12,0.
400 m: 1) Bo Lundberg 53.4, 2)
Ingmar Sundborg, IF Fram, 56,1, 3)
Sven-Olof Sundberg, IFFK, 61,7.
1.500 m: 1) Erik Pellas, IFFK,
4.24,4,
2) Erik Danielsson, IFFK,
4.28,5 , 3) Sven-Olof Sundberg 4.43,8.
110 m häck: 1) Rune Andersson,
Jomala IK, 19,0, 2) Per-Olof D ahlman 20,1, 3) Roger Jansson 20,4.
Höid: 1) Lars Viklöv, MIFK, 170,
2) Per-Olof Dahlman 160, 3) Rune
Andersson 155.
Stav: 1) Lars Viklöv 344, 2) Rune
94
Andersson 282, 3) Göran Bengtz, Jomala IK, 252.
Längd: 1) Rune Andersson 567, 2}
Roger Jansson 564, 3) Göran Bengtz
492.
Kula: 1) Per-Olof Dahlman 11.68,
2) Göran Bengtz 10.96, 3) Rune
Andersson 10.15 .
Diskus: 1) Gösta Bryggman, Sunds
IF, 30.67, 2) Göran Bengtz 29.73, 3)
Roger Jansson 29.00.
SPiut: 1) Göran Bengtz 32.85, 2}
Rune Andersson 32.53, 3) Ingmar
Sundborg 25.21.
4X100 m: 1) Jomala lK (Göran
Bengtz, Folke Engström, Rune Andersson, Roger Jansson ) 50,4, 2) IF
Fram 50,9, 3) lF Finströms-Kamraterna 56,7.
POlkar
100 m: 1) Stig Byman, MIFK, 12,1,
2) Roger Sundborg,. IF Fram, 12,2,
3) Clas-Håkan Eklund, MIFK, 12,3.
300 m: 1) Roger Sundborg 40,4, 2)
Stig Byman 40,7, 3) Karl-Anders
Lindholm, Sunds IF, 44,3.
1.000 m: 1) Roger Sundborg 3.01,6,
2) Sven-Harry Boman, Vårdö lK
3.05,6, 3) Erland Eklund, IFFK, 3.09,0.
110 m häck: 1) Håkan Lindberg,
MIFK, 18,8, 2) Stig Byman 19,0, 3)
Hans Lindblom, MIFK, 20,3.
Höid: 1) Roger Sundborg 155, 2)
Clas-Håkan Eklund 155, 3) Bengt
Dahlen, IF Fram, 150.
Stav: 1) Dick Lundqvist, MIFK,
272, 2) Stig Byman 240, 3) Karl-Anders Lindholm 230.
Längd: 1) Clas-Håkan Eklund 536,
2) Bengt Dahlen 510, 3) Petter Johansson, Sunds IF, 510.
Kula: 1) Hans Lindblom 12.21, 2)
Roger Sundborg 11.52.
Diskus: 1) Petter Johansson 29.63,
2) Hans Lindblom 28.22, 3) Roger
Sundborg 26.73.
Spiut: 1) Roger Sundborg 37.22,
2) Stig Byman 35.39, 3) Sven-Harry
Boman 29.16.
4Xl, 00 m: 1) Mariehamns IFK
(Dick Lundqvist, Hans Lindblom, Lars
Viklöv, Stig Byman) 52,0.
DM l ör seniorer och damer 29-30. 7. i Mariehamn, arr. Mariehamm IFK:
Seniorer
Kula: 1) Sune Eriksson, Lemlands
100 m: 1) Gunnar Lundberg, MIFK,
IF, 13.06, 2) Bjarne Sundblom, Föglö
11,3,2) Christian Widen, MIFK, 11,7,
UlA, 12.66, 3) Per-Olof Dahlman,
3) Roger Jansson, Jomala IK, 11,9.
MIFK, 11.88.
.
200 m: 1) Gunnar Lundberg 23,4,
Diskus: 1) Sune Eriksson 41.68, 2)
Karl-Ingmar Törnroos, Brändö IK,
2) Chrisrian Widen 24,3, 3) Ronald
31.70.
Holmen, Föglö UlA, 24,4.
400 m: 1) Bo Lundberg, IF Fram,
Slägga: 1) Sune Eriksson 29.40.
SPiut: 1) Björn Cederqvist, MIFK,
52,6, 2) Torsren Holmen, MIFK, 54,0,
3) Ingmar Sundborg, IF Fram, 55,1.
50.88, 2) Karl-Ingmar Törnroos 49.78,
800 m: 1) Allan Korpi, MIFK,
3) Sune Eriksson 45.84.
1.57,9, 2) Bo Lundberg 1.58,2, 3)
4X100 m: 1) Mariehamns IFK 1
Torsten Holmen 1.59,4.
(Christian Widen, Rudolf Mattsson,
1.500 m: 1) Allan Korpi 3.59,2, 2)
Wilhelm Lauren, Gunnar Lundberg)
46,7, 2) Föglö UlA 48,5, 3) IF Fram
Torsten Holmen 4.08,3, 3) Erik Pellas, lFFK, 4.08,7.
49,2.
110 m häck: 1) Christian Widen
Damer
17,4, 2) Gunnar Lundberg 17,6, 3)
Rolf Eriksson, Jomala IK, 17,8.
100 m: 1) Kerstin Andersson, Eckerö
Höid: 1) Lars Viklöv, MIFK, 175,
lK, 13,2, 2) Rita Mattsson, Lemlands
2) Henrik Dahlman, MIFK, 175, 3 )
lF, 13,6, 3) Margareta Ljunggren,
Bert Lundberg, lFFK, 175.
Sunds lF, 13,9.
Stav: 1) Lars Viklöv 351, 2) Lars
Höid: 1) Beatrice Myllykoski, Sunds
Gruner, Vårdö lK, 341, 3) Ralf
lF, 152 (SF1-rekord), 2) Darina NordKarlsson, MIFK, 320.
lund, Sunds IF, BO, 3) Gun NordLängd: 1) Gunnar Lundberg 632,
lund, Sunds lF, 130.
2) Roger Jansson 621, 3) Rolf EriksLängd: 1) Margareta Ljunggren 475,
son 609.
2) Rita Mattsson 474, 3) Beatrice Myl3-steg: 1) Rolf Eriksson 13.14, 2)
lykoski 460.
Rune Andersson, Jomala IK, 13.04, 3)
Kula: 1) Margareta Ljunggren 7.36,
Folke Sundholm, Lumparlands UlA,
2) Rita Mattsson 6.97, 3) Beatrice
12.71.
Myllykoski 6.90.
95