sundsvall eco stop - sveriges bästa rastplats

SUNDSVALL ECO STOP
SVERIGES BÄSTA RASTPLATS
Förstudie på uppdrag av NjurundaFöretagarna
mars 2013
Myre Centrum
av
Ingeli Gagner, Framtidsporten AB
i samarbete med
Anders Nyqvist, ANARK
Innehåll
Visionen
2
Inledning
4
Sammanfattning och slutsatser
6
Sundsvall Eco stop 1
Sundsvall Eco stop 2
Uppgradering
Finansieringsfrågan
6
6
7
7
Förutsättningar
Om planläggningen
Skrängstasjön
Kulturmiljö
Vad är en rastplats?
Motormännens bedömningsgrunder för rastplatser
Trafikverkets rastplatser
8
9
9
10
Dagens verksamheter i Myre Centrum
11
Målgrupper och värdskap
15
Trafikverket om Myre
16
Miljöbilder från Myre
17
Safepark/Security Park för lastbilar
24
Quick Stop och ställplatser
25
Statoil erbjuder mat, även i kasse
26
27
29
30
Om ekologiska måltider efter vägen
31
Tant Anci och Fröken Sara
32
Möjligheter i Myre
Green Highway och elbilsladdare
Besöks och turistinformation
Ett showroom för regionens CleanTechprodukter
Trädgårdskoloni
Sundsvall Eco Stop, skisser
Bilder om inget annat anges: Ingeli Gagner
1
19
20
22
23
Vägkrogar
13
14
19
Yrkesförare på väg
En utblick i Europa
Resor och besöksnäringen
8
Trafikmängd
Preem i Myre
Vägkrogen i Myre idag
Rastplatser
33
33
34
35
37
38
Visionen
Stiger ur bilen och tar ett djupt andetag av den friska
Norrlandsluften. Vi har kommit E4 söderifrån och passerat i
utkanten av det ena samhället efter det andra, utan att lockas till ett
stopp. Plötsligt öppnas landskapet framför oss med det vackra
mjukt formade berget i fjärran, den ståtliga kyrkan och hästarna på
ängen vid sjön. En vindsnurra glänser i solen. – Bromsa in, där
måste vi stanna, sa vi båda samtidigt när vi såg skylten Sundsvall
Ecostop, solfångarna och växterna på taken.
Till den staden vill jag åka! Se Sundsvalls stad och sedan dö…
sjunger vi. Tur att det står text vid bilderna, annars hade man inte
vetat. Ingen av oss har varit där förut. Där finns visst en pärla för
fiskare - Haverö strömmar, som verkar ligga inåt landet.
Soppan är underbart god och skönt mättande, men det finns ändå
plats för en liten godsak också... Man vill ju inte vara proppmätt
och sedan sitta 3-4 timmar i bilen. Innan vi går till den är det dags
för ett toalettbesök. Här verkar varje toa ha en sponsor. Det finns
en logga på dörren. Välstädat är det också. Inget företag vill väl
förknippas med en smutsig toalett…!
Dammen med terrasser fångar vårt intresse. Där kan vi sitta. Platsen
ser riktigt inbjudande ut - supermodernt och gammaldags på samma
gång. Vi är på väg mot Åre och här blir det perfekt med lite fika.
Här finns en laddningsstation för elbilar men vår är bensindriven.
Vi tankar och parkerar ett stenkast bort.
På vägen ut från restaurangen tar vi några turistbroschyrer att läsa
i bilen. Inför nästa sommar ska vi planera för några dagar i
Sundsvallsområdet. Inte visste vi att här finns så mycket att se och
göra. Det måste vi också tipsa våra vänner om.
En liten stig leder till sjön en bit bort. Vi bestämmer oss för att följa
den och sträcka på benen före fikat. Vad är det där? Är det
kolonilotter eller sommarstugor? Det verkar vara full fart där i alla
fall. Vi går en sväng runt de rara husen innan vi fortsätter till sjön.
Ett svanar och några änder simmar intill bryggan. Här kan man
också äta sin matsäck. Det finns både bänkar och bord. Vi går
tillbaka.
På en annan del av området finns något som mest påminner om ett
stall eller ladugård och smälter väl in i landskapet med sin
faluröda träfasad. Blommande rosenbuskar och spaljéer med
klätterväxter ger en mjuk inramning. Den verkar rymma allt
möjligt spännande. Vem kan motstå det? Hållbarhet är temat. Här
finns företag med gröna lösningar för både företag och
privatpersoner. Vi hittade också en vintagebutik. Inget passade
men det var trevligt ändå.
Restaurangen känns inbjudande. Så fräsch och fin med ekologiskt
och närproducerat. Både barnfamiljer och några glada kvinnor finns
i lokalen. Hungern slår till, vi hoppar över fikat och går direkt på
dagens soppa. I väntan på den ser vi oss om i lokalen. Allt verkar så
hållbart och genomtänkt på något sätt. Solen ger ljus genom
glastaket. I det som verkar vara ett inomhustorg finns bilder av
besöksmål - Kebnekaise i strålande sol och Sundsvalls stenstad. –
Vi har hittat en ny favorit och redan bestämt oss för att stanna till
här igen när vi åker tillbaka hem till Västkusten.
2
Flygbild över Njurunda söderifrån mot Sundsvall. Förstudieområdet Myre vid pilen. (Foto Trafikverket)
3
Inledning
natur och kultur. Omvärlden ser Norrlands Huvudstad som en
attraktiv och spännande plats med Sundsvall som en ekonomiskt,
socialt och ekologiskt framgångsrik tillväxtmotor. Mer eller
mindre ovetande om att tillväxtstrategin processades för Sundsvall
framfördes liknande tankar om Njurunda i förstudien Affärskraft
E4. Termer som ekologiskt, hållbart, för kommande generationer,
visa upp det vi har, stolthet, juvelen i Sundsvalls krona etc. var
bärande element. Ur det kom också idén om att Myre skulle möta
besökarna som Myre Eco Stopp.
Denna förstudie är genomförd på uppdrag av NjurundaFöretagarna,
en ideell förening, som har till syfte att verka för ett bra
företagsklimat och för en positiv samhällsutveckling i Njurunda.
Under våren 2011 genomfördes en annan förstudie, Affärskraft E4,
för att undersöka möjligheter, effekter och konsekvenser för
näringslivet av att E4 söder om och förbi Sundsvall får en annan
sträckning. I den var stadsdelarna Njurunda och Skönsberg i fokus
och resultatet presenterades i en rapport för respektive område. Det
var två grupper av företagare i Njurunda, nätverket Kvitter och
Njurundaföretagarnas styrelse som i flera workshops arbetade fram
underlaget och framtidsplanerna för Njurunda. I den rapporten
identifierades ett antal platser ut som särskilt angelägna att satsa på
för att ta tillvara de möjligheter som den nya vägen ger, och i vissa
fall även för att förhindra att områden blir förlorare i ett eller annat
avseende.
Här finns också förstudiens frågeställning; Hur gör vi det? Hur gör
vi Myre till Sveriges bästa rastplats med hållbarhetsförtecken?
Det var många och långa turer för att finna en finansieringslösning
av förstudien. Det har funnits en osäkerhet om man från offentlig
sida verkligen kan finansiera ett privat initiativ från en förening
med begränsat geografiskt upptagningsområde - det kan vara
konkurrenssnedvridande. NjurundaFöretagarna, i skrivande stund
med närmare 230 medlemmar från olika branscher, har å sin sida
hävdat att resultatet av förstudien kan gynna företag både i och
utanför sin organisation.
Myre pekades i Affärskraft E4 ut som porten till Njurunda,
Sundsvalls kommun och Västernorrland, ja till hela Norrland! Här
finns möjligheten att ta hand om och visa upp det bästa vi har för
trafikanter på väg i en ambition om att skapa Sveriges bästa
rastplats. Vid Myre börjar den nya sträckningen av E 4:an och det
är här regionen har den stora chansen att fånga trafikanter på väg.
Det ska vi göra något av!
Det nybildade Näringslivsbolaget i Sundsvall, Länsstyrelsen i
Västernorrland och den privata aktören AB Myre 2000 har
medfinansierat förstudien.
Sundsvalls kommun antog den 13 februari 2012 en Hållbar
tillväxtstrategi fram till år 2021 med namnet RIKARE. I Sundsvall
lever man (2021) ett klimatsmart och rikt liv med plats för alla. Här
värnar vi miljön och ger människor möjlighet att njuta av både
Ansvarig för förstudiens genomförande har varit Ingeli Gagner,
Framtidsporten AB. Anders Nyqvist, ANARKAB har gjort skisser
och ritningar. Båda är Njurundaföretagare.
4
Flygbild över Myre. Förstudieområdet mitt i bild invid E4 och lokalvägen. (Foto Trafikverket)
5
Sammanfattning och slutsatser
erbjuda fresh food, kioskvaror och ett basutbud för fordonsservice. En
biltvätt placeras intill. Bord och bänkar placeras på lämpliga ställen, en
lekplats för barn och grönområdet görs i ordning. Promenadvägen till
sjön grusas och ett trädgårdskoloniområde etableras med stugor och
odlingslotter. Här ska även finnas möjlighet till hotellövernattning i
några av stugorna . Den befintliga huvudbyggnaden omvandlas till ett
affärs- och företagscenter med inriktning mot CleanTech och hållbara
produkter från olika branscher. Det innebär att några av de befintliga
hyresgästerna bör flytta till nya lokaler. En entreprenör tar hand om
skötseln av området. En grov kostnadsuppskattning beräknas till 64
miljoner kr, varav den nya restaurangbyggnaden med inredning står för
ca 13 milj, butik/showroom med tillhörande toaletter, dusch och
service 11 milj, damm och terrass 3 milj, kolonistugeområdet drygt 14
och ombyggnad av befintlig 17 milj kr. Markarbeten för 6 milj.
När förstudiearbetet inleddes i april 2012 var hypotesen att Myre
Centrum skulle kunna omvandlas till att bli Sveriges bästa
rastplats. Några viktiga förutsättningar fanns redan på plats - ett
perfekt läge vid E4, befintlig vägkrog, en automatstation för
drivmedel, industri eller handelsbyggnader för kommersiell
verksamhet, parkeringsytor för både yrkes- och privattrafik samt
ett grönområde intill en sjö.
Det första intrycket är viktigt. Därför har idén om ett eko stop, en
”grön” entré till Norrland och dess huvudstad, fått många glada
tillrop, bland annat av kommunalråd, Näringslivsbolaget och
Njurundaföretagarna. Här ska trafikanterna välkomnas av
hållbara verksamheter och en hållbar kommun.
Många möten och telefonsamtal senare konstaterar förstudien att
det förutom den befintliga infrastrukturen också finns många
övriga pusselbitar som kan göra Myre till den bästa rastplatsen.
Pengar, den viktigaste pusselbiten, saknas i skrivande stund.
Sundsvall Eco stop 2
Det andra alternativet innebär att man fräschar upp de befintliga
byggnaderna både ut- och invändigt och behåller de nuvarande
hyresgästerna. Den nuvarande vägkrogen ändrar inriktning till ett
utbud och en miljö som lockar yrkeschaufförer, kvinnor och
barnfamiljer. En minibutik byggs som kan erbjuda fresh food,
kioskvaror och ett grundläggande serviceutbud för fordon. En biltvätt
placeras intill. Automatstationen kompletteras med fossilfria bränslen
och laddningsstolpe för elbilar. Duschar och toaletter för
yrkeschaufförer och andra besökare iordningställs. Ställplatser för
husbilar och ett inhägnat safety stop för långtradare anläggs med en
hållbar vägbeläggning på området. Bord och bänkar placeras på
lämpliga ställen, en lekplats för barn och grönområdet görs i ordning.
Promenadvägen till sjön grusas. I en grov kalkyl beräknas kostnaden
för detta alternativ till 20 milj kr.
Sundsvall Eco stop 1
Omvandla området till en attraktiv rastplats genom att bygga en
ny attraktiv restaurang- och besöksinformation i klimatsmart
teknik sydost om den befintliga huvudbyggnaden. En konstgjord
damm och en uteservering anläggs i anslutning till den nya
byggnaden. En vägkrog som serverar måltider av ekologiska och
närodlade råvaror finns i restaurangdelen. På området byggs
duschar och toaletter för yrkeschaufförer och andra besökare.
Ställplatser för husbilar och ett inhägnat safety stop för
långtradare anläggs. Det blir en hållbar vägbeläggning på
området. Automatstationen kompletteras med fossilfria bränslen
och laddningsstolpe för elbilar. En minibutik byggs som kan
6
Uppgradering
kommer att locka fler matgäster än idag, men inte så många att det kan
bära en stor hyra eller egen bygginvestering på 13 miljoner.
Myre kan ändå uppgraderas flera steg genom en satsning på
befintliga parkerings- och grönytor, en säker och skyddad
lekplats, ordning och reda på lastbilsparkeringen samt en total
upprustning av restaurangmiljön. Måltidsutbudet bör också
förändras så att det passar en bredare målgrupp. Preem kan
komplettera med en butikssatsning. Om ägaren av Myre Centrum
väljer att göra en upprustning av lokalerna även för andra
hyresgäster kommer de sannolikt att engagera sig mer i att bidra
till en mer attraktiv helhet.
Anläggningen får fler besökare till en lägre investeringskostnad.
Men Myre blir inget Sundsvall Eco Stop eller flott kommunentré.
Att skapa en attraktiv entré för kommunen och länet är inte en enskild
företagares ansvar. Det ligger i det offentliga uppdraget. Men det är
inte förbjudet att som företagare hjälpa till eller visa engagemang. I
Myre föreligger några komplikationer. Kundunderlaget är sannolikt för
lågt för att ägarna ska kunna räkna hem en stor satsning på
företagsekonomiskt rimlig tid. Att det är ett privat markområde hindrar
kommunen att vara med och satsa medel även om intresset är mycket
stort för en rastplats just här. Alternativet är att kommunen köper in
fastigheten, men det är kanske inte ekonomiskt försvarbart i dessa
besparingstider? En del av fastigheten kan man nog ta över, den del
som skulle kunna bli själva rastplatsdelen. Om man trycker på från
politikens sida kan den regionala trafikplanen omprioriteras och då blir
statliga medel tillgängliga för en rastplats. Frågan om kommunens och
Trafikverkets engagemang får lösas efter förstudien. Här finns ett
underlag som visar att ett rastplatsområde i linje med Anders Nyqvist
skisser kommer att bli en entré värd namnet!
Koloniträdgården är en del i konceptet som kan hanteras separat,
utanför rastplatsidén. Det finns en viss oro från några befintliga
hyresgäster att ljuden från lastbilar, tryckluft och liknande ska
störa presumtiva kolonister och att en konfliktsituation då kan
uppstå mellan de båda sidorna. En ljudbarriär i form av träd och
buskar eller en jordvall skulle kunna lösa det problemet, men det
är värt att undersöka lite mer.
Finansieringsfrågan
Finansieringsfrågan är den svåraste nöten att knäcka. Med ett
trafikunderlag som inte når över 10000 ådt och ointresse från
Trafikverket att medverka till en säkrare avfart, och att över
huvud taget bidra till att göra i ordning rastplatsen, är det svårt att
räkna hem stora investeringar. Om inte Trafikverket är inblandat
kan det inte heller bli prisat som bästa rastplats, även om den
skulle kunna uppfylla alla kriterier. En ekologisk vägkrogsmeny
Anders Nyqvist gestaltning av ett komplett Sundsvall Eco Stop.
7
Förutsättningar
Myre Centrum är porten till Sundsvall. Det ligger invid E4, c:a 19
km söder om Sundsvall och 1 km söder om Njurunda kyrka. Det
exakta läget framgår av bifogad karta. Myre Centrum etablerades
1973 för bilförsäljning och bilverkstad i en enplansbyggnad på ca
2.400 m2. I början av 80-talet blev det ett företagshus med
restaurang. Skiftande verksamheter har kommit och gått och nu
finns här förutom en vägkrog också bilverkstad, försäljning av
lantbruksmaskiner, lager för webbutik, kontor och underhållslokal
för ett transportföretag. 60 m söderut finns en obemannad automatstation i Preems regi som nyligen uppgraderats. Två mindre
byggnader ligger norr om huvudbyggnaden. En bilrekond finns i
den ena, den andra saknar verksamhet. Framför restaurangen, på
en asfalterad yta parkerar matgästerna. Lastbilar står uppställda på
en grusplan på byggnadens baksida eller vid infarten.
Stadsbyggnadskontoret presenterade 2006 ett planprogram som
presenterade ”en förädling” av Myre centrum och som föreslog nya
verksamheter i befintlig byggnad samt ny småskalig bostadsbebyggelse. Men intressenten gick inte vidare till planläggning. Ett år
senare presenterades en justering av programmet och man föreslog
övernattningsstugor istället för bostäder samt en inhägnad uppställning
av långtradare. Inte heller denna gång gick man vidare till
planläggning.
Området är vackert beläget i det gamla odlingslandskapet och det
finns fortfarande en byggnad kvar från när jordbruk bedrevs här.
Vid Skrängstasjön, 200m bort, ligger en äldre upprustad
timmerstuga. Det är njurundafamiljen Åberg som äger fastigheten
genom sitt bolag Myre 2000.
Om planläggningen
I och med att projektet E4 Sundsvall har blivit verklighet blir även
markområden intill E4 intressanta för utveckling. Myre centrum är mer
intressant än någonsin då den har ett strategiskt läge som ”port till
regionen” och ligger där nya E4:an börjar.
Gällande detaljplan saknas. Myre Centrum är avstyckat som en
fastighet för småindustri- och handelsändamål. I gällande
översiktsplan (Fördjupad översiktsplan för Njurunda tätortsområde
1997) anges följande riktlinjer och planförslag: ” T 25. Myre –
utökning av trafikantservice. Utökning av befintlig anläggning vid
E4 – nuvarande E4 och även nya E4. Stor miljöhänsyn bör tas då
omgivningen i övrigt har stora kulturmiljövärden”.
Teknisk försörjning
Kommunalt vatten och avlopp finns inom området.
Övriga plandata – se bilaga
8
Skrängstasjön
Drygt 200 m österut ligger Skrängstasjön som är en näringsrik
slättsjö. Under våren rastar mängder av flyttfåglar här på sin färd
norrut. Här går isen upp tidigt om våren tack vare att Stångån
genomströmmar sjön. Hit kommer enligt Sundsvalls naturguide
fåglar som sångsvan, trana, stare, tofsvipa, sånglärka och ringduva
samt olika slags gäss, änder och vadare, dessutom vråk, hökar och
falkar. Under de ljusa försommarnätterna kan man höra fågelsång
från kärr- och gräshoppsångare och ibland även någon busk- eller
flodsångare. Det är ”…landskapets förnämsta rastsjö för flyttande
fåglar…” Sjön är ett riksintresse för naturvård men Myre Centrum
ligger inte inom det området. Strandskydd gäller 100 m runtom
sjön.
En jorduggla intill Myre Centrum
Kulturmiljö
Norr om Myre Centrum, väster om fornlämningar i området
Skrängstasjön ligger Medelpads näst men exploateringsförslaget
största gravfält med 36 registrerade
berör inte några kända
fasta. Ett program finns för
bevarande av odlingslandskap. Planområdet ligger
inom den aktuella avgränsningen som omfattar allt
öppet landskap (inkl.
skogsrand och bebyggelse)
i stråket Mingen i öster till
Hälgum / Bunsta i väster.
Ex. på gravhög och gammal lada på Högens
gamla fastighet, norr om Myre Centrum.
Njurunda är rikt på fornlämningar.
9
Trafikmängd
Bilden till vänster visar Trafikverkets trafikmätning vid E4
söder om Sundsvall. 2006 var årsmedeldygnstrafiken, ådt, 7300
bilar varav 19 % tyngre trafik. År 2030 beräknas ådt till 9700
bilar per dygn. Då kommer den tunga trafiken ha ökat till 24 %
av den totala mängden. 7300 bilar motsvarar 300 per timme
eller 5 per minut. Vid rusningstid är det förstås betydligt fler.
Ådt är det genomsnittliga trafikflödet per dygn under ett år,
mätt som fordon per dygn.
Det stora tillflödet av bilar sker vid Njurundabommen och vid
begravningsplatsen i Kvissleby.
Diskussioner har förts med representanter för drivmedelsleverantörer om trafikmängden räcker till för att de ska
investera i en bemannad stationsanläggning. En svarar att man
har ett riktvärde på 16 000 ådt för att finansiera en etablering,
men att det beror på det strategiska läget och avståndet till
andra bemannade stationer.
Det kan på sikt uppstå en konkurrenssituation mellan Myre och
Bredsand med avseende på vägkrogsmöjligheter. Enligt uppgift
förs vissa samtal mellan Sundsvalls kommun, Trafikverket och
en drivmedelsleverantör om möjligheten att etablera en
bemannad station med måltidsmöjligheter i Bredsandsområdet.
Från Trafikverkets förstudie om Förbifart E4 Sundsvall.
10
Dagens verksamheter i Myre Centrum
Ericsson & Company. På den norra kortsidan av huvudbyggnaden
finns Ericsson & Company, ett företag som är återförsäljare av och
reparerar lantbruksmaskiner som traktorer, skördetröskor, vall- och
såmaskiner etc. Motorsågar och snöslungor ingår också i utbudet.
De har även en reservdelsbutik i sin lokal. Utställningsmaskinerna
och traktorerna som betingar stora värden finns i ett område som är
inhägnat med taggtråd.
Ägaren ser mycket positivt på en utökad service för trafikanter och
en upprustning av hela området, men ser problem i den föreslagna
lösningen med kolonistugor på området. Han menar att den
verksamhet som idag bedrivs på området, och om fler trafikanter
hittar, dit så innebär det störande ljud för dem som väljer att satsa
på en liten stuga för lugn och ro. Han varnar för en konflikt mellan
de olika näringsidkarna å ena sidan och kolonilottsboende å den
andra.
Bilden ovan visar inhägnade lantbruksmaskiner tillhörande Eriksson &
Company. Den nedre bilden visar en av Sodium Transports släpvagnar,
uppställd på huvudbyggnadens östra sida.
Sodium Transport AB. Transportföretaget Soduim Transport AB
med 20 anställda har en lokal på huvudbyggnadens östra sida.
Härifrån sköts administrationen och visst underhåll av företagets 11
bilar. De transporterar kemikalier i bulk over hela Norden och har
Akzo Nobel som största kund. Bilarna har en uppställningsplats på
Akzos område när de inte när de inte är ute på uppdrag. Dagligen
finns två av de anställda i Myrelokalerna.
Sodiums ägare har i förstudien förmedlat att lastbilschaufförer har
en annan syn på måltider och fysisk aktivitet idag än tidigare. Man
är mer mån om sin hälsa och måltiderna är därför viktiga.
Chaufförerna söker sig till platser som erbjuder bra mat, långa
öppettider, god service med dusch, bastu och en plats för social
samvaro. Hagsta krog och Tönnebro är sådana platser.
11
Cars & Wheels. Under arbetet med förstudien ha har det skett
några viktiga förändringar i Myre Centrum. Bland annat har
företaget Cars & Wheels i skrivande stund etablerat sig i lokalerna.
Det är en bil- och gummiverkstad med butik för förbrukningsmaterial till bilar och skotrar. Det är positivt för fastighetsägaren
till Myre Centrum att lokalerna hyrs ut så att hyresintäkterna ökar.
Nedan en artikel från www.dagbladet.se den 27 februari 2013 om det nystartade Cars & Wheels.
-……………………………………………………………………………………………………………………………………………………---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Myre Rekond & bilservice. I ett annex till huvudbyggnaden finns
mindre företag för service och underhåll av bilar. Här kan man få
sin bil manuellt tvättad och vaxad och invändigt rekonditionerad.
Allt fler kunder har upptäckt möjligheten att få bilen
uppfräschad i samband med lunch på vägkrogen.
Verksamheten drivs av en ung företagare.
12
Preem i Myre
Preem har en automatstation i Myre. Vid diskussioner under hösten
har de visat stort intresse för att delta i en utveckling av Myre.
Företaget har en stark miljö- och hållbarhetsprofil och har
dessutom utvecklat ett freshfoodkoncept som säljs på 100
bemannade stationer. Kvinnor är en prioriterad målgrupp hos
Preem. Om de skulle välja att expandera i Myre ser de sig som ett
komplement till befintlig restaurang.
Våren 2012 när förstudien påbörjades, hade man en policy om att
inte investera i bemannade stationer. Den policyn har man övergivit
och går nu in med kapital och resurser i nya anläggningar. Preem
kan tänka sig att investera för att öppna en bemannad station men
vill se ett större engagemang från Trafikverkets sida för att göra
Myre till en attraktiv och trafiksäker rastplats med rastplatsservice
till trafikanterna. Preem vill se en ny och säkrare av- och påfart till
området.
Preem ser positivt på en laddningscentral för elbilar och att
tillhandahålla andra miljövänliga drivmedel. Det skulle i så fall
förlänga Green highway mellan Sundsvall och Trondheim, se sid
33. Det är många trafikanter på väg till Östersund eller Åre som kör
via Matfors. För dem som har elbil skulle i så fall Myre bli ett
naturligt stopp.
Från Preems hemsida.
13
Vägkrogen i Myre idag
Vägkrogens toaletter upplevs som murriga, mörka och slitna. På en av
dem finns ett skötbord. Trots de brister som räknats upp uppfattas ändå
vägkrogen i Myre som ett (kanske det enda) alternativ för många
yrkesförare tack vare läget vid E4 och avståndet till andra rastplatser
med avseende på reglementet om vila. Restaurangen har också en hel
del lokala lunchgäster. I samband med E4 bygget har man fått fler.
Myrerestaurangen i Njurunda AB, eller Myre Vägkrog som den
kallas omsätter drygt 3 miljoner per år och har 3-4 anställda. De har
uppskattningsvis 35-40 000 mat- och fikagäster årligen. Menyn är
husmanskost och enligt restauratören lagas maten ”från grunden”
utan halvfabrikat.
Här äter många yrkesförare. Det är det perfekta läget intill E4 och
Preems drivmedelsstation som ger återkommande matgäster. En del
närboende äter också här. Det är betydligt fler män än kvinnor
bland gästerna. Det hör till undantagen att man ser barn i
restaurangen eller på området. Sommartid stannar en del
busschartersällskap för en snabb fika, lunch eller middagsmål med
obligatoriskt toalettbesök. Till lunch serveras en buffé med fem-sex
olika huvudrätter, både stekt och kokt potatis, ris och pasta.
Salladsbordet är väl tilltaget med de vanligaste grönsakerna som
tomat, gurka och grön sallad, samt olika konserverade grönsaker
som bönor, majs etc. Ofta finns också en tacobuffé. Det framgår
inte i presentationen av vägkrogens utbud att rätterna är tillagade
från grunden och utan halvfabrikat.
Betyget bedöms av förstudiekonsulten ligga kring 3 på en 5-gradig
skala för vägkrogar. Det som drar ner intrycket är att buffén är
uppställd i tråkiga kantinvagnar utan finess, att känslan som
förmedlas är storkök samt att buffén upplevs som fantasilös trots att
det finns mycket att välja på. Personalens ibland fläckiga
arbetskläder förbättrar inte intrycket. Pluspoäng får man för den
varierade, traditionella husmanskosten, tillagad i eget kök, som
intrycket till trots, oftast smakar riktigt bra.
Myre Centrum fotograferad från en höjd i väster.
Restaurangen ligger så bra till att den borde ha fler gäster. Vad beror
det på att så få kvinnor väljer Myre för sina raster och måltider, och att
så få barn syns på vägkrogen? Området är inte tillräckligt inbjudande
och restaurangen omtalas inte med superlativer för dem som önskar
lättare rätter, mycket god mat eller en trivsam miljö. Den yttre miljön
är inte barnfamiljvänlig med lastbilar som parkerar ”hoven droven”
mellan håligheterna på marken. Det skrämmer mer än det lockar.
Lokalerna ger ett allmänt torftigt och trist intryck med otidsenliga
möbler och ett obestämbart presentutbud montrar av olika slag.
14
Målgrupper och värdskap
Många turister som endast stannar för att tanka, lämnar sina soppåsar
både här och där i området i hopp om att någon annan ska ta hand om
dem. För trevnadens skull är det något som krogägaren försöker hålla
efter, men med tanke på att det inte är restauranggästerna som skräpar
ner upplevs den självpåtagna sophanteringen som ett otacksamt och
oavlönat arbete som inte gynnar krogens ekonomi. Man är inte heller
särskilt förtjust i att få besök av dem som endast kommer till krogen för
att använda toaletten, eftersom man endast ser att det medför högre
kostnader, mer arbete men inga intäkter.
Dagens restauratör har ambitioner om att göra vägkrogen och
området mer attraktiv för besökare. Förbättringsområden som
nämns är lekpark, tillgängligt grönområde, trivsam uteservering och
en bra avfallshantering.
Förstudiekonsulten anser att det är en missbedömning. Rena,
tillgängliga toaletter och en välkomnande attityd, dvs. ett gott värdskap,
är den billigaste och mest effektiva marknadsföring en vägkrog kan ha!
Om det dessutom kombineras med vällagad mat i trevlig miljö sprider
sig ryktet och succén bör vara given.
Att sitta still i bilen kan vara påfrestande för både stora och små. En bensträckare
med lek i ett säkert område ger ny energi på resan.
Det har fram till nu saknats en fruktbar och kreativ dialog mellan
fastighetsägaren och hyresgästerna, inte bara restaurangägaren, om hur
man tillsammans kan göra området mer attraktivt och skapa en win-win
situation för alla. Diskussionerna har varit av mer vardaglig art
exempelvis hyresnivåer, ventilations- och avloppsproblem etc. Båda
parter har ambitioner men har kanske på var sitt håll väntat på bättre
tider, vilket förstås betyder olika saker för dem.
Barnfamiljer och kvinnor på väg är inga prioriterade målgrupper
vare sig för vägkrogen eller för de andra verksamheterna. För att få
fler kvinnor och barnfamiljer bland gästerna, en förutsättning för att
betraktas som Sveriges bästa rastplats, måste det till en radikal
förändring av såväl måltidsutbud den yttre miljön. Lekredskap
signalerar exempelvis till barnfamiljer att de är välkomna.
Vid årsskiftet flyttade Cars & Wheels in i huvudbyggnaden och
området har fått en markant motor- och fordonsprofil. Det hindrar inte
att det byggs en rastplats i grönområdet med bänkar och bord för
rastande trafikanter, toaletter och duschmöjligheter för yrkesförare och
att vägkrogen slår in på ett ekologiskt tema. Myre kan fräschas upp så
att det attraherar olika målgrupper.
15
Trafikverket om Myre
Sedan långt innan förstudien påbörjades har samtal förts mellan
Trafikverket/ Vägverket, Sundsvalls kommun och ägaren av Myre
Centrum om förbättringar och bättre service för trafikanter som
besöker Myre. Samtalen har förts med anledning av att E4 får en ny
sträckning norr om Myre. Utgångspunkten är Trafikverkets ansvar
för att öka trafiksäkerheten på vägarna samt deras intresse av att
bidra till att minska stöldriskerna för uppställda lastbilar. Det skulle
motivera ett engagemang i Myre med resurser för en säkerhetsparkering för lastbilar och en rastplats under Trafikverkets vingar.
Enligt ägaren till Myre har en representant för Trafikverket initialt
lovat ett driftbidrag för en säkerhetsparkering, men det är något som
Trafikverket inte vill kännas vid idag.
Behoven styrs av den regionala trafikplanen. Det krävs därför
politiska beslut och en påtryckning från Sundsvalls kommun för
att ändra den prioriteringsordningen till fördel för Myre. På frågan
om det är det möjligt att enbart behålla vågplatsen vid Armsjön
och bygga själva rastplatsen i Myre blir svaret detsamma – att
andra platser har högre prioritet.
Plankorsningen vid infarten till Myre är olycksdrabbad. Vintertid
får lastbilar ofta problem vid av- och påfart till och från E4 när det
är halt och bilarna kommer ur kurs när man svänger. Se ringen på
bilden. Här har Trafikverket en angelägen uppgift att förbättra
trafiksäkerheten i både plankorsning och avfart, oavsett om Myre
ska bli Sveriges bästa rastplats eller ej. Att området är platt
försvårar och fördyrar en lösning enligt Hans-Olof Åström.
Kommunen presenterade i oktober ett Program för Detaljplan för
Myre som bygger på de idéer som kommit fram i förstudiens tidiga
skede. Trafikverket menar i sitt yttrande TRV 2012/75459 att det i
dagsläget inte finns något behov av fler rastplatser efter E4.
Avståndet på 36 km mellan rastplatsen vid Skönviksberget och
Armsjön uppfyller idag de tidskrav som finns för yrkestrafiken på
40 – 80 min mellan rastplatserna. Dessutom finns ett större behov
av rastplats mellan Mosjön och Hornöberget.
Trafikverket har i förstudien fått frågan om det är möjligt att
avveckla rastplatsen i Armsjön, flytta den vågplats som finns där
och i stället satsa på Myre? Enhetschef Hans-Olov Åström, Region
Mitt har i telefon svarat att Myre uppfyller kraven på tidsavstånd
mellan rastplatserna och att det skulle kosta ca 15-20 miljoner att
bygga upp en motsvarande plats som i Armsjön. Kostnaden beror
på markens beskaffenhet, hur stor yta som ska tas i anspråk och
vilken servicenivå anläggningen får. I dagsläget finns det andra
behov med högre prioritet inom Trafikverkets ansvarsområde.
Sundsvalls kommun bör engagera sig mer i både trafiksäkerhetsoch rastplatsfrågan för att få till stånd en annan prioritering. Det är
minuspoäng till den kommun som inte välkomnar besökare med
en riktig rastplats och information om sitt utbud.
16
Miljöbilder från Myre
Miljöbilder från området tagna i november. Infarten och uppställningsplats på baksidan. Vattenfyllda gropar i väg och uppställningsplats.
17
Skrängstasjön i november. Kort promenadavstånd från vägkrog och automatstation rakt ut i den vackra naturen.
Ett område för kolonistugor i försommargrönska
Promenadvägen mot sjön.
18
Rastplatser
Vad är en rastplats?
En rastplats är, enligt Wikipedia, en plats placerad vid en större
väg, avsedd för vägtrafikanter att stanna och vila på. Rastplatser i
Sverige och många andra länder har en viss minimistandard. De ska
ha bord och bänkar för att trafikanterna ska kunna äta medhavd
färdkost. Rastplatsen ska också ha toaletter avsedda att brukas av de
resande, samt möjlighet att slänga sopor från resan. De ska också
skötas om, sopor hämtas mm. Anläggningar som inte uppfyller de
kraven skyltas som parkeringsplats.
Det finns tusentals rastplatser i Sverige, om man endast definierar
det som en plats där trafikanter gör ett kortare stopp för att sträcka
på benen och äta sin medhavda färdkost. Det kan exempelvis vara
en väganslutning för jordbruks- eller skogsfordon vid en åker eller
skog, eller en P-märkt parkeringsyta vid en större eller mindre väg.
Här kan man i bästa fall hitta något lämpligt att sitta på som en
stock eller en sten, kanske också en buske att gömma sig bakom vid
behov… En rastplats kan för många också vara en bensinmack, en
restaurang eller en korvkiosk vid, eller i närheten av vägen.
Rastplatsen Gimån vid E 14 ligger naturskönt och är en uppskattad plats.
ligger ca 8 mil väster, respektive norr, om Sundsvall. En mil norr
om Timrå ligger Bölesjön, där det finns ett gatukök.
Motormännen väljer årligen ut de bästa rastplatserna i Sverige. År
2011 besökte man 270 av Trafikverkets rastplatser för att
betygsätta dem efter bestämda utvärderingskriterier som ger
poäng. 2012 års rastplats blev Tegen utmed E6 söder om
Tanumshede i Bohuslän, med 885 poäng, av maximalt 890, i
granskningen. Näst bäst, med 880 poäng, blev Tallbacken utanför
Vännäs i Västerbotten. Vårt läns bästa rastplats, Mosjön norr om
Örnsköldsvik, fick drygt 850 poäng och hamnade i mitten av
Sverigetabellen.
Det finns 350 rastplatser i landet som förvaltas och sköts på
uppdrag av Trafikverket. Det gemensamma för dem är att de ska
kunna användas oavsett om man har något funktionshinder eller
inte. Förutom toaletter, sittplatser med bord och möjlighet att kasta
sopor, finns på dessa också informationstavlor. Sex av dem finns i
Västernorrland. Det är bara Gotland, Västmanland och Stockholm
som har färre rastplatser. Det finns någon form av servering i
anslutning till tre av de sex rastplatserna i länet. Det är vid E 14 i
Borgsjö, Ånge kommun och vid E 4 vid Hotel Höga kusten. Båda
19
Motormännens bedömningsgrunder för rastplatser
•
Följande parametrar bedöms av Motormännen för att betygsätta en
rastplats:
•
Toalettutrustningens ålder bedöms också liksom status för
väggar och golv, plast- och porslinsarmatur, sönderslagen
utrustning, sprickor, brännmärken etc. ger lägre poäng.
Extra poäng ger duschmöjlighet och att det finns tillgång
till skötbord.
Trafik / parkering
• In och utfarter - Finns skyltning längs vägen i god tid?
Säker in- och utfart till och från rastplatsen, bl.a. med egen
fil.
• Parkering - Parkeringsplats för husvagn, bussar, lastbilar
och funktionshindrade tydligt skyltade och utmärkta
(målade). Det ska finnas lediga parkeringsplatser för alla
kategorier vid inspektionen.
Utvändig miljö
• Vägbeläggningen/ytan ska vara intakt, utan större hål.
Välskötta grönområden och att de och parkeringsplatserna
ska vara rena (inget synligt skräp).
• Det får inte lukta illa från sopor eller urin. Andra
olägenheter, typ att kanadagäss ockuperar stor del av
rastplatsens yta, får inte heller finnas.
Toaletter och sopkärl på Trafikverkets rastplats i Gimån, Jämtland.
Hygienartiklar
• Det ska finnas tillräckligt med toalettpapper och tvål,
handtorkningsmöjligheter med papper eller luft.
Avfallsbehållare
• Soptunnor ska finnas inom acceptabelt avstånd (ungefär
20m från bil). Soptunnorna ska vara så rymliga att
ytterligare sopor får plats. Det ska finnas latrintömning,
tillfredsställande skötsel av avfallsbehållare samt att det ska
finnas askkoppar
Renhet
• En rastplats ska se ren ut och kännas fräsch. Därför
bedöms synbar renhet och dålig lukt, ex. vis stark urinlukt.
Toaletter för funktionshindrade
• Det ska finnas toaletter för funktionshindrade, de ska vara
funktionella (egen toalett, utrustning och storlek) samt ha
egen ingång för användarvänlighet.
Toaletter
• Toalettutrustning ska vara hel och användbar, de ska vara
städade och det ska finnas anslag om senaste städdag/tid.
20
Bänkar/ bord
• Det ska finnas tillräckligt med bord för att kunna ta emot
flera besökare åt gången, även bord anpassade för
funktionshindrade ska finnas. Bänkar/bord ska vara säkert
avskilda från väg genom trottoarkant (cirka 15 cm hög) eller
1,5 m bred gångväg. Man bedömer även bordens och
stolarnas skick.
Avkopplingsmöjligheter
• Lekplats med gungor etc. ger extra poäng liksom gångvägar,
som möjliggör promenader. Bad, restaurang, minigolf och
annan s.k. övrig service höjer också poängen.
Personlig säkerhet
• Toaletter (ingången) ska vara tillräckligt upplyst (inga
mörka områden). Lampor ska finnas och ska fungera både
inne och utanför toaletterna.
• Grönområden ska vara utformade utan skymmande buskage
eller andra skymmande föremål.
Information om städning av toaletten
Informationstavlor
• Uppgift om rastplatsansvarig och telefonnummer
Informationstavlor vid rastplatsen vid Gimån
21
Trafikverkets rastplatser
Trafikverket, dåvarande Vägverket, genomförde 2009 en förstudie
om ”Vägverkets rastplatser”. I den kan man bl.a. läsa att det finns
en ambitionsnivå att avståndet i tid mellan rastplatser ska vara var
15:e minut för yrkestrafikanter, och 80 minuter för vanliga bilister
med tanke på att vila ökar trafiksäkerheten för bilister och
yrkeschaufförer. Kartbilden nedan är utdrag från Trafikverkets
rastplatskarta med de ca 350 rastplatser som de själva ansvarar för.
Driftsbidrag utgår till den entreprenad som upphandlats för skötsel
och underhåll.
Region Mälardalen genomförde 2007 en rastplatsundersökning där
man frågade drygt 1100 personer, ca 10 % barn, om vad de ansåg
som betydelsefullt när det gäller rastplatser. Det finns anledning
att tro att resultatet fortfarande kan vara gångbart och den ligger
delvis till grund för hur Trafikverket väljer ut lämpliga platser och
utformar dem, åtminstone i Mälarområdet.
En majoritet av de tillfrågade gav omdömet ganska nöjd över
besökta rastplatser. I enkäten framkom att det viktigaste med
rastplatser är att det finns bord och bänkar, toalett, en god
renhållning samt en trevlig omgivning. De allra flesta känner sig
trygga vid besök på rastplatser. Att rastplatsen är placerad för nära
vägen, har bristfällig belysning eller ensligt belägen är faktorer
som bidrar till otrygghet.
I Västernorrland är det endast två av Trafikverkets sex rastplatser
som erbjuder mat. Det är på Hornöberget, norr om Härnösand och
Borgsjö i Ånge kommun. Årskogen, Y1 på kartan, är en av Tv: s
rastplatser. Den ligger mer eller mindre i ingenmansland vid
länsgränsen mot Gävleborg.
Flertalet trafikanter föredrog ett större antal rastplatser med
grundutbudet, utan mat- och kaffeservering, före en utökad service
med servering vid rastplatser. Utöver grundutbudet på rastplatsen
värderades naturskönt läge och en utökad och förbättrad belysning
högst. Förbättringsförslag var fler rastplatser, en jämnare standard
på rastplatserna och en utökad renhållning.
Som lekutrustning föredrog barnen klätterställning och gungor.
När bilen stannar på en rastplats gjorde barnen som de flesta
vuxna - fikar och/eller besöker toaletten. Förutom att leka förstås.
15 yrkestrafikanter intervjuades och de uppgav att det kunde vara
problematiskt att hitta lämpliga övernattningsställen. De föredrog
stora öppna platser med god belysning men hade inget stort behov
av kommersiell service.
22
Yrkesförare på väg
Yrkesförare kör antingen buss last- eller personbil. Gemensam
nämnare är att de har bilen som arbetsplats. De kör antingen en fast
rutt eller till olika destinationer med gods eller passagerare. Alla
som arbetar med vägtransporter ska ha goda arbetsförhållanden
med möjlighet till regelbunden vila och aldrig behöva köra orimligt
långa arbetspass. Inom EU finns gemensamma regler när det gäller
kör- och vilotider för vägtransporter med fordon eller fordonskombinationer som har en totalvikt över 3,5 ton. Det gäller även
bussar oavsett totalvikt. Reglerna från 2007 gäller i alla medlemsländer (även i bl.a. Norge) och har tre huvudsyften: De ska
• säkerställa sund konkurrens mellan aktörerna inom vägtransportsektorn.
• ge förarna en god social situation.
• bidra till en god trafiksäkerhet.
Rastplatser är alltså viktiga för trafiksäkerheten och för
yrkesförarnas välmående. Här finns en möjlighet att tanka, gå på
toaletten, äta, träffa kollegor, ta en dusch och en promenad etc.
Chaufförerna har sina favoritställen. Vilka det är beror på en
kombination av service och var på körsträckan de ligger. En
chaufför hemmahörande i Skellefteå på väg till Uppsala berättade
att Myre låg lagom till för ett 15 minuters stopp för att tanka och ta
en kopp kaffe medan Tönnebro var lagom för middagsrasten. För
en chaufför från Luleå ligger Myre bättre till för en middagsrast. I
Myre saknas enligt chauffören från Skellefteå en dusch som är
tillgänglig 24 tim per dygn. Det finns duschmöjligheter även idag,
men endast när vägkrogen är öppen.
Körtiden är den tid som registreras som körning i en färdskrivare
eller manuellt av föraren. Den dagliga körtiden får vara högst 9
timmar, vilket är summan av de körtider som ligger mellan två
dygnsvilor eller mellan en dygns- och veckovila. Två gånger per
vecka får den uppgå till 10 tim. Maximal körtid per vecka är 56 tim.
Under två veckor i följd får körtiden vara maximalt 90 tim.
En vila eller rast är en period när föraren inte får köra eller utföra
något annat arbete, den ska endast vara för återhämtning. Efter en
sammanlagd körperiod på 4, 5 tim ska en rast tas på minst 45 min.
Rasten kan också ersättas med en dygns- eller veckovila och delas i
två perioder fördelad över körperioden. Den första måste då vara
minst 15 minuter och den sista ska vara minst 30 minuter. Efter
förarens sammanlagda rast på 45 minuter (alt. 15 + 30 min.) startar
automatiskt en ny körperiod på 4,5 timmar.
T.v. Transportstyrelsens broschyr om kör och vilotider. T.h. Chaufför som
stannat i Myre för 15 min rast och tankning.
Lastbilar som kör långt har välutrustade förarhytter för
övernattning i bilen med sängplats, kaffekokare, TV etc. Men att
kunna stanna vid en välutrustad rastplats är alltid ett alternativ.
23
Safepark/Security Park för lastbilar
Området som är på drygt 8.000 m2 är strategiskt placerad vid E4
mellan Malmö och Stockholm och ligger i direkt anslutning till
Torsviks industriområde LogPoint South, ett av Sveriges största och
snabbast växande logistikcentra.
Stölder av gods ur släp har blivit ett allt större problem. Brotten sker
ofta nattetid (00:00–05:00) då lastbilar har parkerats för natten. Vid
flera tillfällen har förarna sovit i lastbilshytten då brotten ägt rum.
Enligt polisen stjäls gods för 1,5 miljarder kronor från lastbilar i
Sverige (2009) av organiserade kriminella ligor. En del har rötterna i
Sverige, andra utanför. De ser snabba vinster i godsstölderna
eftersom varorna är så lätta att sälja. En del av pengarna investeras i
annan kriminell verksamhet, exempelvis narkotika. Polisen
misstänker att ungefär 50 procent av stölderna är insiderbrott.
Det är hög nivå på säkerheten på båda dessa inhägnade parkeringar.
Nattetid gör Securitas rundor på respektive område och alla lastbilar
registreras då de kör in och ut.
För att förhindra stölder och för att ge förarna en säkrare arbetsmiljö
har på senare år s.k. Safeparks eller Security Parks anlagts i
anslutning till rastplatser vid vägkrogar och bensinmackar. Ett
exempel är Statoil Brändåsen, söder om Kumla, som inhägnat ett
område och anlagt en Safepark med utrymme för 13 trailerekipage
samt åtta bilar med släp. Avgiften är 100 kronor, men den som
tankar minst 100 liter diesel eller handlar för minst 100 kronor i
restaurangen eller butiken får gratis övernattning på parkeringen.
De som väljer att äta och tanka någon annanstans kan också stå där,
men får då betala en mindre avgift. Varje dygn stannar omkring 420
lastbilar på Statoil Brändåsen. Med så många i rörelse skrämmer
man bort dem med oärliga avsikter.
Security Park söder om Jönköping.
Förutom denna service finns här också ett ljudboksbibliotek där
chaufförer får låna böcker genom att skriva upp sitt och åkeriets
namn. Många kör samma rutter, så när boken är slut byter man till en
ny.
Dag och natt kan man se långtradare uppställda på området i Myre.
Dagtid står de oftast kortare stunder i samband med tankning och
måltid. Nattetid är det för att sova. Det är långtradare på mellan 18 och
24 m. En del är täckta standardbilar, andra kan vara specialtransporter
på väg till något byggprojekt etc. De behöver också en security park.
En annan security park ligger i Hyltena söder om Jönköping.
24
Quick Stop och ställplatser
Det blir allt fler husbilar efter vägarna. Det är framför allt par, ofta
med utflugna barn, som väljer den lösningen. De behöver endast två
sängplatser vilket ryms tillsammans med en sittgrupp, pentry och toa i
en husbil. Husvagnar är också populära, de dominerar fortfarande
bland fritidsboende på väg, och i en sådan finns som regel fler
sängplatser jämfört med husbilen. Många väljer att campa på
traditionella campingplatser där man slår ner sina bopålar någon eller
några dagar eller veckor. En del återkommer till samma camping år
efter år och ”boar” in sig med både staket, blomlådor och små
förstugor i direkt anslutning till husvagnen.
betalar för att stå uppställd här. Man har å andra sidan heller ingen
service i form av säkerhetsarrangemang nattetid, latrintömning eller
möjlighet att kunna fylla sin vattentank. Denna attraktiva plats ligger
idag intill E4, men när nya E4 öppnas kommer man inte att kunna se
den och stanna spontant. Företagare inom besöksnäringen är kluvna
inför det som man å ena sidan anser är snedvriden konkurrens genom
att kommunen upplåter gratis campingytor och å andra sidan den
positiva marknadsföring som tillgängligheten till området innebär.
Svartvik kan dock inte bli något alternativ till att bli en ”riktig”
rastplast. Några markarbeten tillåts inte på det sanerade området och
det är inte lämpligt att vistas här under några längre perioder eftersom
det fortfarande finns gifter längre ner i marken,.
Familjer som kör husbil är på många sätt mer mobila än dem som
krokar på en husvagn på dragkroken. Man flyttar sig oftare och
kommer till campingplatserna senare på kvällen. För dem är Quick
Stopp nattetid ett alternativ. Flera campingplatser erbjuder också s.k.
Quick Stop nattetid klockan 21.00-09.00 för den som bara vill sova
tryggt, kasta hushållssopor, tömma spillvattenstank, fylla dricksvatten
och tömma latrinen. Elström kan också ingå. De är inte intresserade
av campningarnas totalutbud med exempelvis bad och minigolf etc.
Priset ligger på ca 100-200 kr per natt. En Quick Stop är som regel
öppen året om.
Internationell skylt för Ställplats/Quick Stop.
Svartviks nyligen sanerade kajområde har blivit en mycket populär
nattrastplats för husbilar med sitt strandnära läge och bästa havsutsikt.
Det är inget Quick Stop i dess rätta bemärkelse eftersom man inget
Det sanerade hamnområdet i Svartvik har blivit mycket populärt som övernattningsställe för husbilar trots att ingen service finns. Här är det utsikten och gratisparkeringen som lockar.
25
En utblick i Europa
Aire de Montélimar är Europas största service- och rastplats enligt
Servicehandelns branschtidning Servicehandlaren (nr 2/2012). Aire
de Montélimar hör till kedjan Autogrill och ligger på ett ca 35ha
område på båda sidor om motorvägen A7, ca 15 mil söder om
Lyon. De har 100 personer anställda och när trycket är som störst
har man närmare 20 000 kunder per dag. Den franska A7:an –
ibland kallad solens väg tar semesterfirare från hela norra Europa
till Franska Rivieran, Italien och spanska städer som Barcelona och
Valencia. Över 400 000 passerar fordon vid Aire de Montélimar
under augusti. På motorvägen passerar alla typer av människor, de
som har mycket pengar och de som har mindre. Utmaning är att ha
ett brett utbud och därför erbjuder rastplatsen service i hela spektrat
från kaffeautomater och smörgåsar till en restaurang med
bordsservering.
till och är ett skäl till att man stannar. Kundbeteendet är tydligt:
nougaten köps efter semestern. Av de 300 ton nougat som omsätts
varje år säljs 100 ton i butiken på den södergående sidan och 200 ton
på norrgående sida. Nougaten står för cirka 50 procent av
omsättningen i butiken. Lokala varor är alltså en viktig del av
verksamheten. Under sommaren säljs frukt från lokala odlare och i
restaurangen är satsningen på lokala rätter tydlig.
Ett annat tydligt exempel på att lokala produkter går hem finns på
rastplatsen Lancon strax utanför orten Aix-en-Provence. Området är
känt för stora lilafärgade lavendelodlingar. Som en följd av detta
består butiken, vilken här drivs av den franska bränslejätten Total,
till en fjärdedel av lavendelprodukter, exempelvis tvål. På samma
sätt säljs senap i ett flertal smaker på servicestationerna utanför
Dijon.
Under första halvåret 2011
rapporterade Autogrill en omsättning på drygt 24 miljarder kr,
en ökning på 4,2 procent jämfört
med året innan. Man har noterat
att det är allt fler som stannar och
äter medhavd picknick. Det är en
effekt
av
den
europeiska
finanskrisen. Ett motmedel mot
kundernas sparsamhet är en rejäl
satsning på lokala varor. På denna
rastplats är det nougat som gäller.
Anledningen
är
att
staden
Montélimar är Frankrikes nougatcentrum. Det känner trafikanterna
De lokala varorna har en dominerande plats i de franska
servicebutikerna men det är alltid en ständig jakt på nya intäkter.
Förutom det breda sortimentet med tobak, tidningar, böcker och
presentartiklar satsar man på att bygga ut servicen. Detta för att fler
ska svänga av motorvägen och börja sätta sprätt på semesterkassan.
Inför sommaren 2012 införde Autogrill gratis Wifi på rastplatserna.
De satsar också på att få familjerna att stanna längre. Exempelvis
finns det väl utbyggda skötrum och lekhörnor.
Autogrill med Aire de Montélimar i spetsen har också valt en
klassisk åtgärd som ska förhindra ett kundtapp till följd av den
ekonomiska krisen. De håller nere priserna och skyltar med
erbjudanden på olika typer av matpaket. Filosofin är att lugna och
mätta kunder ger alltid en god merförsäljning.
26
Resor och besöksnäringen
Bilen är det överlägset vanligaste transportmedlet för både svenska
fritids- och affärsresenärer vid resor inom Sverige (Källa: Resurs
AB/TDB). Tre av fyra resor på fritiden gjordes med bil 2010, och
drygt hälften vid affärsresor. Näst vanligaste färdsättet på fritiden var
tåg och vid affärsresor flyg. Övernattningsresorna (totalt) ökade med
ca 15 % jämfört med tidigare år, däremot har fördelningen mellan
transportmedel inte förändrats nämnvärt.
Västernorrland är bokstavligen en vit fläck på kartan när det
gäller gästnätter på hotell, stugbyar, lägenheter, vandrarhem,
campingplatser och kommersiellt förmedlade stugor, enligt
Tillväxtverkets/SCB: s sammanställning för 2010, se nedan. Det
är också en av anledningarna till att det i länet genomförts flera
utvecklingsprojekt för besöksnäringen, bl.a. Destinationsnav i
Västernorrland som startat på initiativ av kommunerna och
Länsstyrelsen. Målet är att fördubbla besöksnäringens
omsättning till 2020. Ett mål som också gäller för hela riket.
Transportmedel 2010, resor med övernattning inom Sverige. Källa Resurs AB/TDB
Antalet affärsresor med övernattning inom Sverige ökade med över 20
procent under 2010, men utläggen per affärsresenär och dygn
minskade med nästan tio procent. I snitt spenderade en affärsresenär
1 960 kronor per dygn under 2010, viket var nästan fem gånger så
mycket som för en person som reste på fritiden, vilka i snitt
spenderade 417 kronor per person och dygn. En minskning med drygt
tre procent från 2009. En förklaring till den stora skillnaden mellan
affärs- och fritidsresenärer är att nästan samtliga övernattningar vid
affärsresor sker kommersiellt (hotell) och att en stor andel av
övernattningarna vid resor på fritiden sker hos släkt och vänner.
(Källa: Resurs AB/ TDB).
Västernorrland ett vitt område på kartan
27
Utveckling av Kustvägen är ett annat projekt. Det drivs av företag
inom besöksnäringen i den ekonomiska föreningen Kustvägen. De
finns efter sträckan Fläsian, Sundsvall i norr, och Mellanfjärden,
Nordanstig i söder. Tillsammans marknadsför man kustområdets
fiskelägen, industriminnen, kultur- och naturmiljöer, badstränder mm,
och har skapat enkla rastplatser med bord och bänkar, parkeringar och
toaletter efter vägen som går parallellt med E4. De skyltar också upp
besöksmålen och när väl besökarna hittat dit erbjuder restaurangerna,
dvs. medlemmarna i Kustvägens ek förening, vällagad och god mat
och ett gott värdskap till sina besökare.
Fiskeläget Skatan är en del av Kustvägen.
Dessa och fler liknande projekt skapar förutsättningar för att fler
besökare attraheras av regionen. Några kanske stannar för gott och
söker sin försörjning här. Många bilburna turister efter E4 har redan
siktet inställt på ett givet besöksmål som Lofoten, Åre etc. Affärsresenärerna har naturligtvis också ett givet mål. Kan man få fler att
stanna till i Myre och ge dem bra tips inför kommande semestrar, så
återvände de säkert för en tur efter Kustvägen, Ljungandalsleden eller
till Gudmunstjärn etc. Några kan säkert också göra en omedelbar
avstickare genom ett direkt besök på Himlabadet, Kulturmagasinet,
Stenstaden Visitor Center, södra eller norra stadsbergen m.fl. ställen.
28
Vägkrogar
Det finns ett oräkneligt antal vägkrogar i Sverige som drivs som
familjeföretag. Ett par större välkända vägkrogskedjor finns i södra
delen av landet - Rasta med 22 anläggningar och Dinners med fyra.
Hamburgerkedjor och korvkiosker ligger ofta vid genomfartsvägar och
kan också räknas till kategorin vägkrog. Deras sortiment är ganska
begränsat med hamburgare, korv och bröd i olika storlek och med olika
tillbehör som utgör menyn.
Hotellkedjor som Scandic, Best Western eller First Hotels etc., har flera
av sina hotell i direkt anslutning till huvudvägarna och erbjuder måltider
mellan kl. 07.00-22-00. Deras service är framför allt inriktad på
affärsresenärernas boende. Merparten av landets alla restauranger är
lokaliserade till stadskärnor eller stadsdelscentrum och lever på en
återkommande kundkrets som bor eller arbetar i närheten.
Rastakedjan har övernattningsmöjligheter på nio av sina 22 anläggningar. De erbjuder rabatter och vissa förmåner till yrkesförare för att
öka lojaliteten hos förarna. På hemsidan skriver de på följande sätt: Vi
vet vilka krav Du som reser längs våra vägar har, och vi formar vår
verksamhet för att ge Dig det Du vill ha!”
Många vägkrogar har samma affärsidé vilket också innebär att de flesta
har samma utbud och kryddning på sin mat. Det som blir avgörande
från kundernas perspektiv är servicenivån, fräschheten i lokalerna och
var efter vägen vägkrogen ligger. Gästernas bedömning slår igenom i
mediebruset. När vänner och arbetskamrater träffas utbyts ofta åsikter
om bra och dåliga matställen. Domen slår hårt och sprids snabbt mun
mot mun, via facebook och via betyg på nätet.
29
De två vägkrogskedjorna Rasta t.v. och Dinners t.h. finns i södra Sverige.
Vad har man för förväntningar när man trött stannar till för att tanka
och samtidigt äta något så att man orkar ta sig en bit till och lugna
barnen i baksätet? Jo, gärna något välsmakande baserat på svenska
råvaror och smaker, som gör att man åker därifrån lite piggare, med ett
leende på läpparna och nöjdare barn.
Långtradarchaufförer är en annan stor kundgrupp för vägkrogarna. Här
sprider sig ryktet snabbt om var det finns god vällagad mat och trevligt
bemötande. Det är här man stannar för en stadig frukost eller lite
värmande kvällsmat innan man kryper upp i hytten igen.
Det handlar om att överträffa kundens förväntningar var man än
befinner sig!
Det finns en mängd tidningar och andra media som ägnar sig åt
topplistor av olika slag. Att bli utvald ger förstås extra PR och fler
besökare, men för den som inte klarar granskningen kan det få
besvärliga följder.
Tindered Lantkök, mellan Kalmar och Norrköping, valdes 2010 till
bästa vägkrog av tidningen Vi Bilägare. De premierades av tidningen
för att man satsat på närodlade råvaror och nästan enbart husmanskost.
Allt kött, fisk, ägg, mjölk och mjöl, kommer från odlare och
producenter i omgivningarna. Även övriga matgäster på Tindered
bekräftade enligt tidskriften att det är en lunchkrog som är värd en
omväg.
Statoil erbjuder mat, även i kasse
Visit Sweden skrev på sin blogg i slutet av mars 2012 om Svenska
Kocklandslagets samarbete med Statoil för att servera godare mat längs
vägarna. Bl.a. har Klas Lindberg, vinnare av årets kock 2012,
smakcoachat en lammkorv med picklad lök och ett nytt grövre
korvbröd. Samarbetet har sin grund i att allt fler kunder blir mer
kvalitetsmedvetna och de vill möta det behovet. Det ska bli slut med
smaklös mat, segt kött, trist upplagt, lite variation, blaskigt kaffe och en
allmän ofräsch känsla.
Detta är en ny trend där även vägkrogarna inser att de kan locka
besökare med en bättre matupplevelse. Enligt Visit Swedens blogg
behövs ”egentligen bara lite nya tankar om hur bra mat kan serveras
vilket leder till nöjdare kunder, fler besökare och bättre omsättning.
Kanske man vågar släppa greppet om lövbit med pommes frites och
ersätta det med något mer spännande och lustfyllt som bättre möter
kundernas förväntningar? Något som andas Sverige”.
I bakgrunden finns också regeringens satsning på Matlandet Sverige
som syftar till att lyfta fram svenskproducerad mat efter svenska recept
och råvaror.
Tindered Lantkök valdes 2010 till bästa vägkrog av tidningen Vi Bilägare.
I juli 2012 besökte förstudiekonsulten Tindered. Parkeringen var fylld
av lunchgäster och den gemytliga restaurangen var välfylld. Måltiden,
lokalt fiskad gös med örtsås och potatis, blev dessvärre en stor
besvikelse. Överkokt fisk och smaklös sås…
30
Statoil
lanserar
även
tjänsten
middagsklubben, som förenklar vardagens matlagning genom att införa
en färdigplanerad matkasse som beställs via nätet. Kassen hämtar man
sedan på närmaste fullservicestation
när det passar bäst.
Om ekologiska måltider efter vägen
även bör gälla för restauranger och vägkrogar.
I Rapport till Konsument Göteborg
mars/april 2012, en undersökning från
SKOP framgår att kvinnor i större
utsträckning än män anser att det vid matval är viktigt att råvarorna är ekologiska och handhavandet etiskt
korrekt. Nästan varannan kvinna (45 procent) anser att det har stor
betydelse jämfört med var tredje man (33 procent). 600 personer i olika
åldrar deltog.
Det finns inte så många vägkrogar i Sverige som kan erbjuda en måltid
tillagad ur ett hållbarhetsperspektiv med ekologisk framtagning av
råvaror och minskad miljöbelastning. I synnerhet inte efter E4. Visst
kan man kanske äta en och annan rätt här och där men det är få
vägkrogar som har det som sin ledstjärna.
I Söderlänna, vid väg 55 i Sörmland finns en av de få. Emma Grön
använder närproducerade produkter som bas. De anser att de som
beställare kan påverka både närmiljö och den globala miljön och på
köpet dessutom påverka producenternas levnads- och arbetsvillkor. De
skriver på hemsidan: Välkommen till att njuta dig till en bättre värld!
Ungdjur på en Öländsk strandäng.
I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. Fodret till djuren är i huvudsak producerat på den
egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att
de får utlopp för sina naturliga beteenden. (Källa: Livsmedelsverket)
Sundsvalls kommuns hållbarhetsstrategi står följande: Vi behöver
ändra våra matvanor och vår övriga konsumtion för större globalt och
lokalt ansvarstagande för både hälsa och miljö. En uppmaning som
31
Tant Anci och Fröken Sara
I Sundsvalls stenstad hittar vi en annan restaurang med en hållbar
inriktningi. Det är Tant Anci och Fröken Sara som serverar mat som är
hemlagad, ekologisk och närproducerad, i den mån det är möjligt. De
väljer livsmedel som är hälsosamma, näringsrika och gynnsamma för
miljön. De skriver på hemsidan: ”Ekologiskt smakar bättre helt
enkelt!”
Förutom maten har de också en butiksdel för fairtrade och ekologiska
produkter. Det skapar bra merförsäljning.
Tant Anci och Fröken Sara har i samtal under förstudien visat ett
seriöst intresse för att driva en ny vägkrog i Myre och därmed ta det
första steget i att skapa en vägkrogskedja med hållbart och ekologiskt
som värdegrund! De kan däremot inte tänka sig att för egen del bygga
en ny restauranganläggning på området. Det är en övervägande andel
kvinnor bland gästerna på restaurangen i stenstan. Det är matiga
sallader och soppa som drar den målgruppen. De är på det klara med
att menyn på en vägkrog i Myre måste erbjuda lite kraftigare rätter för
att möta männens behov. Baggböle har ekologiskt kött och det finns
ekologiska fårproducenter i närheten. Djuren måste slaktas på annan
ort, men råvaran blir lokal.
2012 blev de Årets företagare och i september fick de pris på Sundsvall
business awards. Tidigare har man fått också fått utmärkelsen
Miljöäpplet som delas ut till ett miljöföretag.
32
Möjligheter i Myre
Green Highway och elbilsladdare
Green Highway ska vara en korridor där människor reser och gods
transporteras utan fossila bränslen och är ett projektsamarbete
mellan de tre kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim
tillsammans med partners och medaktörer. Green highway bidrar
till att skapa affärsmöjligheter, hållbar tillväxt, minskad
miljöpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende.
Att ladda en elbil från en laddningsstolpe av senaste teknik tar inte
lång tid. På en halvtimme laddas 80 % av kapaciteten och 50 % får
man på en kvart. Det är ungefär den tid det tar att äta lunch, middag
respektive ta en fika. Elbilar ger minskad miljöpåverkan jämfört
med traditionella fossilbränsledrivna bilar och bör därför ingå i
drivmedelsarsenalen på ett Ecostopp tillsammans med andra icke
fossila drivmedel. Att laddningstiden endast är en måltid lång är
ytterligare ett argument för en grön rastplatssatsning i Myre.
Illustration Ingeli Gagner
Ovan en skärmdump från Green Highways hemsida som visar
plaster där man kan köpa fossilfria drivmedel. Ta gärna del av
informationen på www.greenhighway.nu.
Installationskostnaden för en elbilsladdare av god kvalitet, med
väderskydd i form av skärmtak och enkla väggar, kan beräknas till
ca 600-700 00 kr
33
Besöks och turistinformation
- Här har vi levande filter från ett lokalt CleanTechföretag. De små
säljs till klassrum för att skolbarnen ska få renare miljö.
- Den här byggnaden har fått ett klimatsmart skal.
- Ta en titt på kolonilotterna. Därifrån kommer vår goda sallad.
- Vi har fem golfbanor inom fem mils radie.
- Nils Holgersson flög över Svartvik.
Trafikanter som stannar i Myre är på väg mot annat mål - söderut
eller norrut. Många är på väg i tjänsten, andra är på väg till släkt
och vänner. De ska sträcka på benen, tanka, äta, gå på toaletten eller
bara vila. De har sällan Sundsvall eller Birsta som slutmål, de ska
bara passera.
Vi har numer Stenstan Visitor Center som ska ta hand om besökare,
men det är inget alternativ för den som inte är på väg till
stadskärnan, utan kanske till Åre eller Luleå. Hur får man dem att
välja Sundsvall och länets andra pärlor för sin nästa planerade
tripp?
Oavsett om det byggs en ny fristående restaurangbyggnad eller ej,
så måste en besöks- och turistinformation finnas på området i
anslutning till den. Här finns chansen att vid entrén till
Västernorrland och Norrlands huvudstad fånga besökarnas intresse
för något av allt det fina, spännande och bra som finns här.
Se till att mötet med Sundsvalls huvudstad och Njurunda blir så bra
som möjligt. Oavsett vem besökaren träffar i Myre så möts man av
en välkomnande och informativ attityd.
- Välkommen till oss! - Så trevligt att just du är här!
- Smakar maten bra? - Kan jag bjuda något mer?
- Har du varit upp på Nolbykullen? Linné har varit där och det är
höga kustens sydligaste kalottberg! Därifrån syns tre landskap.
- Detta är Medelpads rikaste fornlämningsområde, vi har Högom
också.
- I Nolby har det bott människor sedan 600-talet.
- Fiskelägena Löran och Skatan har sina restauranger med i White
guide. Följ Kustvägen!
- Himlabadet måste du besöka med barnen nästa gång!
- I Stenstan byggdes 600 hus på 6 år efter Sundsvallsbranden.
- Sundsvall Dagons hör hemma här.
- Foppa bor bara 20 mil bort!
- Här brändes Grönstedts konjak.
- Yohio kommer från Sundsvall! Jag kan visa på kartan var han
växte upp. Du kan köpa en signerad tröja här om du vill.
Lastbilschaufförerna ska bli så intresserade att det berättar för
kollegor, familj och vänner. Turister ska bli så attraherade att de
planerar in sin nästa semester eller julshoppingen här. Barnen ska
vilja komma hit för att det första mötet var så positivt och roligt.
Det är inte mängden information det handlar om utan bra och
iögonenfallande exponering i kombination med personalens
bemötande och kunskap. Upplägget kan med fördela associeras
med regionens starka profilområden – hållbarhet och klimatsmart,
kultur, natur och teknik. Om den som serverar en lunch eller tar
betalt i en kassa känner till och kan marknadsföra guldkornen, är
mycket vunnet. När besökaren får ett första positivt intryck och
känner sig välkommen tillbaka, då ökar chanserna att vi får se dem
igen. Då i Stenstan Visitor Center, på Kulturmagasinet och
Himlabadet.
Läs mer i kapitlet Ett showroom för regionens CleanTechprodukter.
34
Ett showroom för regionens CleanTechprodukter
I Sundsvallsregionen finns många företag som har miljövänlig
teknik som affärsidé. Tekniken är i många fall i framkant och
flera av lösningarna är väl kända internationellt. En del av dessa
produkter återfinns inom byggområdet och kan med fördel ingå
som insatsprodukter för att göra Myre till den bästa rastplatsen.
De kan också få ett showroom i anslutning till den
besöksinformation som behövs för att fånga trafikanternas
intresse för Sundsvallsområdet.
Levande filter. På Midlanda finns världens största levande filter.
Den kallas så den produkt av levande växter som ”äter” dålig luft
och släpper ifrån sig rent syre. Flygplatsen har ett mål om att minska
koldioxidhalten med 50 % vilket man uppnår med hjälp av filtret.
Det är Njurundaföretaget Levande filter som tillverkar och säljer
produkten. Växterna planteras i ett glasskåp med stomme av
aluminium och finns i olika storlekar och utförande beroende på
vilka lokaler de ska rena. Ett eller flera levande filter kan ge fräsch
luft i både restaurang och besöksinformation i Myre. Bilden är från
www.levandefilter.se
Solfångare. Solenergi är gratis. Det är anläggningen som fångar
solens strålar som kostar. Många anser att detta är en av
framtidens viktigaste energisystem. I skrivande stund
rekonstrueras företaget Absolicon som gick i konkurs i januari
2013. De har utvecklat, tillverkat och levererat solfångare som
förutom i Sverige har installerats i Chile, Italien, Spanien,
Grekland och Indien. När företaget kommit på fötter igen, och det
finns gott hopp om det, är Myre en bra plats för att exponera deras
solfångare. De kan både installeras på taket och på marken för att
ge fastigheten lägre driftskostnader och ge understöd åt
varumärket Sundsvall Eko Stopp. Det är också viktigt att
besökaren får se solfångare på nära håll.
Solfångare i Hemabs Energipark, från Absolicons hemsida.
Ett levande filter för renare luft i ett bibliotek.
35
Koljern – byggteknik och klimatskärm. Koljern®-tekniken är
en ny byggteknik med inriktning på energiklokt, klimatsmart,
fuktsäkert, sunt, kretsloppsanpassat och hållbart byggande. Det
består av byggelement s.k. klimatskärmar av cellglas vilket är
pressade och slutna håligheter av glasceller som fungerar värmeisolerande. När man bygger med energiklok installationsteknik
kan man generera hus som producerar sin egen energi! Det är
MRD-bygg i Njurunda som tillverkar och säljer byggelementen.
EcoCycleDesign och kretsloppshus. Det finns en holistisk metod för att
formge byggnader och städer som kombinerar smakfull arkitektur, smart
systemtänkande och social hållbarhet. Metoden kallas EcoCycleDesign
och är utvecklad av Njurunda-arkitekten Anders Nyqvist.
Kretsloppshuset i Umeå. Foto Anders Nyqvist.
Konceptet kan användas vid både nybyggnation och restaurering
och beskrivs genom de engelska uttrycken: reduce, reuse, recycle,
renewables and rethinking. EcoCycleDesign inkluderar med Nyqvist
eget ordval kostnadseffektivitet, hållbarhet, energibesparing,
återvinning av material, hög kvalitet samt god inre miljö och hälsa.
En förändring av Myre Centrum till Sundsvall Eco Stopp är möjlig
genom denna teknik. Då får man både funktion och showroom på
samma gång.
Bilden från www.koljern.se visar en grund av cellglas.
36
Trädgårdskoloni
I Sundsvallsområdet finns två föreningar. Arbetsglädje vid Sidsjön
har ca 60 lotter som bildades 1916 är den ena och Säter på Alnön
med 71 lotter. Den bildades så sent som på 80-talet. Säter har en
ledig lott i skrivande stund. Det saknas ett koloniområde i Njurunda.
Kolonistuga med trädgårdstäppa har blivit inne igen. Det är en del
i längtan bort från ”jobb- och storstadsstress” till att leva ”ett med
naturen”. Rosa champagne på krogen har övergått till Pucko i en
skogsglänta. Koloniträdgårdskonceptet kom till Sverige 1895 när
den första kolonin etablerades vid Pildammen i Malmö.
Kolonirörelsen riktade sig då mot fattiga stadsbor som skulle få
möjlighet att hjälpa sig själv att få det bättre genom egen odling. I
Stockholms koloniområden har det skett en betydande föryngring
hos kolonisterna de senaste åren. Många kvinnor är intresserade
av odling och idag väljer allt fler ensamstående kvinnor att satsa
på en kolonistuga för att på så sätt få råd med ett eget fritidshus.
Mellan Skrängstasjön och huvudbyggnaden i Myre Centrum finns
ett lämpligt markområde för en trädgårdskoloni, endast 10 minuter
med bil från Sundsvall. Det är jordbruksmark och lämpar sig väl för
trädgårdsodling. Vattenförsörjning kan ordnas från sjön.
Det finns olika kolonier.
En odlingskoloni är oftast
50-200m2 och är endast
avsedd att odla på. En
låda för förvaring av
redskap, eller på sin höjd
ett växthus, är det enda
utöver växter som är
tillåtet. Bodkolonin på
100-300m2 tillåter ett
växthus och en bod för redskap. Trädgårdskolonierna kan vara
upp till 1000m2 och får ha en liten stuga, förråd och växthus.
Byggnadernas storlek regleras i varje koloniförening. I
djurkolonier får små djur i bur får vistas. Det finns som regel en
gemensamhetsbyggnad i varje koloni för mötesaktiviteter. De
brukar vara utrustade med pentry, toalett och ibland även dusch
och bastu. Arrendeavgiften på en trädgårdskoloni kan ligga på
upp till 4-5.000kr/år medan stugpriserna varierar kraftigt. Ofta är
kommunen markägare med föreningen som arrendator.
Bilden t.v. en traditionell kolonistuga. Ovan det tänkta kolonilottsområdet
Förstudien föreslår en grupp kolonistugor på små tomter (10 x 10m),
se nästa sida, med uteplats och odlingsmöjligheter till närboende och
Sundsvallsbor. Ytterligare odlingslotter ska finnas för dem som
önskar mer odlingsmark och till vägkrogen som då kan odla egna
grönsaker. Några stugor, även privata, kan reserveras som hotellrum
och administreras från energistationen eller vägkrogen som ett
lågprisalternativ. Stugorna med upp till 6 bäddar, har dusch och
toalett och blir både klimatsmarta och handikappanpassade. De ges
en attraktiv gestaltning med rötter i den lokala byggnadstraditionen.
Ett koloniområde skulle kunna ge rastande trafikanter något fint att
titta på. Norells trädgård, 1 km norrut, får dessutom fler kunder.
37
Sundsvall Eco Stop, skisser
På följande sidor finns skisser på Sundsvall Eco Stop av
Njurundaarkitekten Anders Nyqvist, ANARK. Han är ett stort
namn internationellt och känd för sina klimatsmarta och
ekologiska lösningar. Hans tjänster inom ecocycledesign
efterfrågas bl.a. i Japan, USA, och Sydafrika.
Arbetsnamnet var ursprungligen Myre Eco Stop, men efter
förslag från fastighetsägaren Urban Åberg, ändrades namnet.
En bra rastplats ger mervärde för varumärket Sundsvall och det
är viktigare än att lyfta fram ortsnamnet Myre.
Skisserna gjordes i ett tidigt skede av förstudien och speglar väl
uppdragets hypotes om en attraktiv eco stop i Myre.
Sedumört, en takbeklädnad
38
39
Till vänster befintlig byggnad med nytt klimatskal. Grönt tak av sedumört med solfångare och lanterniner.
Kolonilotter till höger, damm och uteplats med terrasser i fronten .
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
Ett kvarter i koloniträdgården.
52