box 715, SE-191 27 Sollentuna Hammarbacken 6A TEL +46 (0)8 625 89 80 FAX +46 (0)8 625 89 90 www.unicon.se BESÖKSADRESS Bilaga 4 FÖRSTUDIE ”NATIONELL RESEPLANERARE MED KÖPFUNKTION” Beställare: X2 AB Författare: Nicklas Lindersson, Unicon Konsult AB Datum: 2013-06-04 Förstudie Nationell Reseplanerare OM FÖRSTUDIEN Denna förstudie ämnar att se över möjligheterna till skapandet av en tjänst där resenären på ett konkurrentneutralt sätt inte bara kan söka information om hela sin resa utan också köpa den på samma ställe. Målet är att en sådan tjänst ska omfatta samtliga trafikslag. Bakgrunden är regeringens uttalande i propositionen om ny kollektivtrafiklag att ”Det är viktigt att resenärerna har tillgång till samordnade system för att på ett enkelt sätt få information om olika resmöjligheter samt att kunna boka och köpa biljetter för hela resan, oavsett om det är en eller flera som utför transporttjänsten”( prop. 2009/10:200, sid 165). Arbetet tar sats i de erfarenheter som finns inom Samtrafiken när det gäller utveckling av informationssystem och andra resenärsnära tjänster. Förstudien baseras på intervjuer och dialoger med länstrafikbolag, regionala kollektivtrafikmyndigheter, trafikutövare, Transportstyrelsen, Samtrafiken och Näringsdepartementet. Dialogen har skett på VD- eller myndighetschefs-nivå. Sid 2 Förstudie Nationell Reseplanerare SAMMANFATTNING Slutsatsen av förstudien är att framtagandet av nationell reseplanerare med köpfunktion är både möjlig och önskvärd, både från resenärer och trafikbolag. Det kvarstår dock en hel del utmaningar med denna tjänst, som belyses i denna rapport, förstudien föreslår således att omgående bottna i några av dessa frågor för att göra både upphandling och framställning möjlig. En av de vanligaste frågeställningarna som kontinuerligt återkommer i resonemanget med trafikbolagen är vem som är ”säljande part” d.v.s. vem är avsändare av tjänsten och således ingår i ett kontrakt med kunden (resenären). I nästa fas behövs det djuplodas i hur stort serviceåtagande denna tjänst ska ha, ska den tillhandahålla first-line support (se studie Samlad Kundservice) eller ska resenären hänvisas till den transportör kunden ämnar åka sin första (eller enda) delsträcka med, vem ska kunden kontakta vid reseavbrott, är det felande part eller säljande part? Förstudien anser att under tjänstens första verksamhetsår bör supporten handhållas av tjänstens förvaltningsorganisation d.v.s. ”säljande part”. Hur stort resursbehovet är behövs uppskattas i nästa fas av projektet, för att underlätta det arbetet kan exempelvis förstudien Samlad Kundservice och dess underlag för kontaktkvoter (d.v.s. hur många samtal görs per resa) användas. Förstudien rekommenderar Samtrafiken i Sverige AB som legal organisation och ägare, detta kräver dock att bolagets ägare säkerställer neutraliteten i bolaget. Förstudien åsyftar till att bolaget den 1:a februari 2014 kommer att bli SMS-leverantör till SL och eftersom denna tjänst kommer att erbjuda vissa typer av biljettleveranser bör det säkerställas att konflikt inte kan uppstå. Den huvudsakliga anledningen till att förstudien rekommenderar Samtrafiken är att det idag är ett bolag som ägs av majoriteten av aktörerna i branschen och en lämplig arena för samägda projekt. Om inte ägarna till Samtrafiken anser att bolaget är en lämplig mottagningsorganisation eller kan säkerställa neutraliteten i bolaget bör en ekonomisk förening organiseras med förvaltningsresurser för kundservice, avtal och drift. Denna bör ägas av samtliga leverantörer i systemet. Sid 3 Förstudie Nationell Reseplanerare En hygienfaktor för att tjänsten skall fungera är att det färdbevis som säljs måste vara nationellt accepterat. Idag finns ett färdbevis som accepteras i stort sett över hela landet och hos samtliga aktörer – Resplus, i detta biljettsamarbete är de affärsmässiga avtalen redan klara och torde vara den rakaste vägen till framgång för denna tjänst. Följande aktörer har det förts en dialog med och samtliga har en positiv inställning till en sådan tjänst, dock med vissa reservationer för de utmaningar som projektet står inför.                                   Dalatrafik AB Västtrafik AB Karlstadsbuss Karlstad Kommun Värmlandstrafik AB Luleå Lokaltrafik AB Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Länstrafiken Örebro läns landsting Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Länstrafiken i Jämtlands Län AB Kollektivtrafikförvaltningen X-trafik Östgötatrafiken AB Länstrafiken i Norrbotten AB Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland SLL, Trafikförvaltningen Länstrafiken Kronoberg Jönköpings Länstrafik Länstrafiken i Västerbotten AB Kollektivtrafikförvaltningen UL Skånetrafiken Swebus Taxiförbundet Taxi Stockholm AB Svensk Kollektivtrafik Resenärsforum Facebookgruppen Skjutsgruppen Swebus Ybuss MTR SJ AB Netbuss Express Veolia Arlanda Express (A-train) UITP Keolis Sid 4 Förstudie Nationell Reseplanerare Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ......................................................................... 3 1.FÖRUTSÄTTNINGAR ..................................................................... 6 1.1 Bakgrund .............................................................................. 6 1.2 Utgångsläge ......................................................................... 8 1.3 Omvärld ............................................................................... 9 1.3.1 Svenska initiativ ................................................................... 9 1.3.1 Internationella initiativ ....................................................... 10 2.VISION ............................................................................................ 10 3.SYFTE ............................................................................................ 10 3.1 Kundnyttan......................................................................... 10 3.2 Branschnyttan .................................................................... 11 4. MÅL ............................................................................................ 13 4.1 Effektmål ........................................................................... 13 4.2 Produktmål ......................................................................... 14 4.3 Marknadsmål ..................................................................... 15 5. AFFÄRSMODELL ......................................................................... 16 5.1 Utbud ................................................................................. 16 5.2 Affärssystem ...................................................................... 17 5.3 Legal organisation och ägare ............................................. 18 6. NÄSTA STEG ................................................................................. 18 7. FINANSIERING ............................................................................. 19 BILAGOR: 1. Promemoria Finansinspektionen 2013-01-31”Sms-biljett frågor och svar” Sid 5 Förstudie Nationell Reseplanerare 1. FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Bakgrund Frågan om neutral säljkanal har sedan 2010 hanterats av Samtrafiken. Samtrafiken har emellertid beslutat att fokusera på business to business och inte på resenär/konsument vilket gör att denna fråga inte längre är aktuell. Till skillnad mot ambitionen med den tjänst som förstudien undersöker så exkluderade Samtrafiken både flyg och taxi i sin tilltänkta tjänst. Förstudien har under det första kvartalet 2013 identifierat ett ökat intresse från både regering och riksdag i framtagandet av denna tjänst. I propositionen ”Den nya kollektivtrafiklagen” (prop. 2009/10:200 sid 165) ges dessutom uttryck för ett förtroende för branschens förmåga att lösa detta: ”Det är viktigt att resenärerna har tillgång till samordnade system för att på ett enkelt sätt få information om olika resmöjligheter samt att kunna boka och köpa biljetter för hela resan, oavsett om det är en eller flera som utför transporttjänsten”. I undersökningar som förstudien tagit del av gjorda av Svensk Kollektivtrafik Service AB, Samtrafiken i Sverige AB samt i dialoger med Föreningen Resenärsforum framgår det att allmänheten och resenärerna uttrycker dels ett missnöje i dagens möjlighet att köpa biljetter samt vikten av just enkelhet för att välja kollektivtrafik. Enligt Kollektivtrafiksbarometerns Årsrapport 2012 (Svensk kollektivtrafik och Ipsos) har uppfattningen hos allmänheten om enkelhet att köpa biljett i kollektivtrafiken sjunkit ner till 55% (jmfr 2006 71%). Se bild: Sid 6 Förstudie Nationell Reseplanerare Förstudien har genom intervjuer med kundservicechefer runt om i landet identifierat att det förefaller en stor risk att ovanstående siffror kommer att sjunka drastiskt under 2013. På grund av affärsmässiga strategier har de fyra största mobiloperatörerna den 1:a februari infört ett krav på resenärer som önskar att göra SMS-betalningar, kravet innebär att resenären måste ha ett registrerat konto hos en betalningsförmedlare. 4T som det gemensamma mobiloperatörbolaget heter har således skapat betaltjänsten WyWallet. SMS-betalningar har sjunkit mellan 40-80% över landet och kritiken mot införandet av kravet har varit stor. Få av kollektivtrafikaktörerna ha valt att använda sig av just WyWallet utan upphandlat andra betalningsförmedlare. Flera av dessa lösningar har forcerats fram pga. av tidspress och det är således troligt att de ej kommer att vara långvariga. Vad som händer med just SMS-betalningar återstår att se då 4T i framtagandet av detta krav något felaktigt hänvisar till den nya betaltjänstlagen och till ett EU-direktiv som förbjuder anonyma transaktioner. Finansinspektionen avfärdar dock denna koppling i både promemoria och media: citerar Annika Zervens, kommunikationschef på Finansinspektionen, i en intervju från 1/3 2013 i tidningen Riksdag & Departement: – ”Man kunde även tidigare köpa till exempel SMS-biljetter med mobilen eftersom operatörerna visste vem man var om man hade ett abonnemang. Det som teleoperatörerna har gjort nu är att lägga alla dessa tjänster i WyWallet.” I Bilaga 1 återfinns den promemoria från Finansinspektionen som hanterar frågor och svar runt sms-biljett. Förstudien föreslår att det fortsatta arbetet noga följer denna utveckling. I Samtrafikens kvalitativa kundundersökning gjord bland 980 respondenter den 6/4 2012 anser 88% av allmänheten att det är viktigt med enkelheten att köpa biljett för att välja kollektivtrafiken. Se bild: Sid 7 Förstudie Nationell Reseplanerare Förstudien kar koncentrerats på att se över möjligheterna för en tjänst för de resenärer som önskar köpa enkelbiljetter över länsgränser och eller trafikoperatörer, inte pendlarresenären som önskar resa med periodkort. 1.2 Utgångsläge Idag finns ingen tjänst där resenären kan gå in i en reseplanerare och välja mellan samtliga aktörer inom Sveriges kollektivtrafik för att köpa sin resa. Sj.se säljer både tågtrafik och expressbusstrafik och delar av den övriga kollektivtrafiken, förutsatt att aktörerna är med i Resplussamarbetet. Eftersom resenären som besöker SJ.se främst är ute efter en tågresa ligger expressbussarna inte som default i sökningen utan måste aktivt fyllas i. De aktörer som inte har ett direktavtal med underleverantören till SJs systemleverantör Linkon har inte möjlighet att dynamiskt påverka dessa priser. Samtliga resekorrelationer kommer inte upp i sökningen då default är resa med SJ även om det från en bytespunkt i resekedjan är möjligt att åka med en annan aktör. SJ.se har idag inte taxi eller flyg i sitt försäljningsutbud. Hur man kommer att exponera konkurrerande trafik i framtiden (såväl nya tågaktörer som annan trafik) är osäkert. Idag finns Mobitime-tjänsten som tillhandahålls av Infospread Europe AB. Denna tjänst handhar en lokal reseplanering (baserat på Forsler och Stjernas reseplanerare) med möjligheten att köpa mobilbiljetter. De aktörer som är kopplade till denna tjänst är: Dalatrafik, Din Tur (Västernorrland), Hallandstrafiken, Jönköpings Länstrafik, Kalmar Länstrafik, Länstrafiken Jämtland, Länstrafiken Kronoberg, Länstrafiken Norrbotten, Länstrafiken Västerbotten, Länstrafiken Sörmland, Länstrafiken Västerbotten, Länstrafiken Örebro, Ultra, Värmlandstrafik, Västmanlands lokaltrafik och X-trafik. Dock har vissa av dessa aktörer inte lagt in all sin trafik i tjänsten, samt möjligheten att köpa sammanhängande biljetter mellan aktörerna. Västtrafik har idag en lokalreseplanerare med sms-köpfunktion som liksom Mobitime baseras på Forsler och Stjernas planeringstjänst. Skånetrafiken arbetar idag på att ta fram en funktion för köp av mobila biljetter knuten till befintlig reseplanerare (även den på Forsler och Stjerna). Den mobila biljetten planeras att succesivt utökas med funktioner som presentation av affärsregler, övriga köpställen m.m. Sid 8 Förstudie Nationell Reseplanerare 1.3 Omvärld En av spaningarna i omvärldsanalysen är att många av de projekt som pågår i viss mån i Sverige men framförallt internationellt är att man arbetar med helheten mer än bara tjänstespecifik reseplanering. Med det menas att man integrerar både arbetet med betalsystem och reseplanering med enkelbiljettköp. Här redogörs de arbeten som likt förstudien, har en både har en nationell ansats och en reseplanerare som utgångspunkt. Dessa beskrivs nedan. Förstudien anser att en djupare omvärldsanalys med helheten som beskriv ovan som utgångspunkt, bör göras inom ramen av X2 Biljettoch Betalprojekt. 1.3.1 Svenska initiativ I Sverige finns det ett snarlikt projektinitiativ, delprojektet ”Den sömlöse resenären” (inom GO:SMART projektet och CLOSER Lindholmen Science Park AB) det är dock endast på ett undersöknings/forsknings stadie. Projektbeskrivningen lyder: Delprojektet Den sömlöse resenären syftar till att överbrygga gapet mellan privat och kollektivt resande genom att en kommersiell aktör – en resemäklare av vardagsresor skräddarsyr erbjudanden av vardagsresor i en form anpassade efter individens behov. I erbjudandet ingår kollektivtrafik, taxi, elbilspool och cykelpool samt uthyrning av andra elfordon. Det finns således ett behov att föra en nära dialog med detta projekt för att säkerställa att det inte dubbelarbetas. Risken är att branschen kommer att reagera negativt på att det dubbelarbetas och att det inte finns tydliga kopplingar mellan dessa projekt. Konsekvensen riskerar att bli att branschaktörerna blir luttrade och således undermineras innovationen i nya projektinitiativ. Övriga kända svenska initiativ redogörs under 1.2 UTGÅNGSLÄGE. Sid 9 Förstudie Nationell Reseplanerare 1.3.1 Internationella initiativ EU och DG-MOVE (Directorate-General for Mobility and Transport) har valt att nyligen i två steg upphandla utvecklingen av en passagerartjänst med möjligheten att söka och köpa resor mellan regioner och länder, som sedan ska kunna appliceras på pan-europeisk nivå. Första steget är en förstudie, upphandlingen vanns av ett konsortium med Amadeus i spetsen. En djupare internationell omvärldsanalys har inte gjorts i förstudien utan hänvisas till det övriga biljett- och betalsystemsprojektet. 2. VISION Tjänsten ska bidra till branschens vision om kollektivtrafiken som en självklar del av ett hållbart samhälle. Genom att underlätta köp av enkelbiljetter kunna bidra till en lägre tröskel och öka möjligheten till att uppnå fördubbblingsmålet. 3. SYFTE 3.1 Kundnyttan I och med avregeleringen på både järnväg och övrig kollektivtrafik ökar antalet aktörer på marknaden och således även utbudet. En nationell reseplanerare underlättar för kunden att leta efter den bästa resan utifrån sina egna kriterier. För att möjliggöra en sådan tjänst krävs det att tjänsten i grund och botten är konkurrentneutral. En nationellt accepterad biljettyp (färdbevis) förenklar även för resenären när den reser i ett trafiksystem i en annan region än sin hemregion. Om tjänsten lyckas ta fram en biljett som hanterar all trafik förenklas även biljetthanteirngen för kunden. Sid 10 Förstudie Nationell Reseplanerare 3.2 Branschnyttan Ett av de svåraste hindren för etablering av ny trafik är att det är svårt och kostsamt att få fram en egen säljkanal. I en neutral försäljningskanal ökar chanserna för aktörerna att sälja sitt utbud. Om ägarna till förvaltningsorganisationen av tjänsten (läs branschen) kommer överens om att denna tjänst kan användas som infrastruktur och integreras i aktörernas egna kanaler, görs stora kostnadsbesparingar för de aktörer som står inför införandet av en reseplanerare med köpfunktion. Om branschen under nästa steg enas om att tjänsten även en erbjuder en anpassad lokal reseplanerarfunktion kan bolagen således nyttja denna om LOU tillåter. Det kan tyckas att en sådan funktion kommer automatisk i och med att det totala reseutbudet redan finns tjänsten. Dock så skiljer sig mönstret för hur resesökningar görs mellan en resenär som vill resa lokalt ”här och nu” och en resenär som vill planera en lite längre resa och man är då mer villig att lägga ner mer tid på sin sökning. Om färdbeviset är av samma typ vid en ”lokalresa” som vid en längre resa återstår till branschen att komma överens om, förslagsvis Resplus. Tekniskt sett är det möjligt att tjänsten kan känna av vilken eller vilka transportörer den valda resan innefattar och således hur resebeviset kan behöva se ut, antingen en gemensam biljett likt Resplus eller andra färdbevis för att möta aktörernas valideringssett. Sid 11 Förstudie Nationell Reseplanerare Sid 12 Se en förenklad bild av hur tjänsten kan se ut (OBS Bildmontage): Steg 1 Steg 2 Steg 2 Biljett Biljett 05 feb kl 15:05 FÖRKÖPT ENKEL Kalle Berg, Vuxen Länstrafiken, Sö, Buss 780 Avg: Flen stn 15:05 Ank: Katrineholm C 15:45 Slutdest: Katrineholm C 2 Klass Biljetten visas med giltig id-handling Bilj. Nr ZRY1014N0001 Förstudie Nationell Reseplanerare Tjänstens infrastruktur kan även användas och branschens aktörer kan klä den med eget varumärke och således göra stora utvecklingsbesparingar. 4. MÅL Förstudien har utgått ifrån att det övergripande målet, med en nationell reseplanerare med köpfunktion, är att och underlätta för resenären genom att kunna söka, planera och köpa sin biljett utifrån de kriterier som resenären själv önskar. I tidigare nämnda undersökningar framgår det att resenären anser det vara en hygienfaktor att det ska vara enkelt att köpa biljett för att välja kollektivtrafiken. Tjänstens mål är även att bidra till att öka nöjdheten hos dem som väljer att köpa enkel-biljetter. Under intervjuerna har förstudien identifierat vissa effekt-, produkt- och projektmål. Vissa har uttalats i enskilda samtal och vissa är homogena och representerar flera aktörers tycken. Förstudien rekommenderar därför starkt att en förankring och framarbetning av samtliga mål tas fram i nästa steg, innan upphandling och utveckling kan börja. Således ska nedanstående mål ses som diskussionsunderlag! 4.1 Effektmål Följande effektmål är definierade och ska diskuteras;  Att tjänsten skall hantera både lokal och nationell trafik.  Att försäljningen ska omfatta förköpta biljetter för såväl kommersiella som offentliga trafikföretag.  Att nya trafikföretag, produkter och hållplatser skall kunna läggas till.  Tjänsten skall kunna hantera dansk och norsk trafik i av branschen bestämd utsträckning och tid för implementering.  Försäljningskostnaderna skall hållas låga.  Bokningsavgifterna skall hållas konkurrensmässiga.  Nationellt accepterat färdbevis för enkelbiljetter. Sid 13 Förstudie Nationell Reseplanerare  Tjänstens infrastruktur ska kunna användas av andra aggregatorer ex Google. 4.2 Produktmål Följande produktmål är definierade och ska diskuteras:  Konkurrensneutral försäljning möjlig via webbplats och app.  Systemet ska kunna söka fram alla tillgängliga och relevanta resealternativ ur det kompletta trafikutbudet för Sveriges kollektivtrafik (inkl. taxi och flyg). Till grund för sortering skall en för branschen acceptabel sökalgoritm användas.  Kunden skall kunna sortera resealternativen utifrån av branschen godkända alternativ. Hittills kända är pris, restid, tid för avgång, antal byten, miljöpåverkan och trafikslag.  Ett komplett utbud skall erbjudas för försäljning så långt detta är tekniskt och kommersiellt möjligt.  Integration med andra bokningssystem ska vara möjlig.  Tjänsten ska kunna hantera Realtidsinformation vid trafikstörningar som kan påverka resenärens resa och således erbjuda andra resealternativ.  Hantera dynamisk prissättning.  Ett API för andra systems integration mot systemets skall finnas. Det ska vara möjligt att integrera tjänsten i andra försäljningssidor.  En organisation för support av systemet skall vara kontrakterad.  En legal förvaltningsorganisation med resurser för kundsupport skall finnas.  Systemet ska kunna söka från och till både hållplatser och adresser. Sid 14 Förstudie Nationell Reseplanerare  Systemet ska kunna erbjuda lagring, administration, distribution samt försäljning av trafikföretagens produkter, såväl för enkel- respektive pendlarresor med enbart ett trafikföretag som för bytesresor med flera trafikföretag.  Systemet ska på sikt kunna hantera pris för ovanstående resor enligt respektive produkts prismodell.  Försäljning enligt principerna nettopris och bokningsavgift respektive bruttopris och provision ska stödjas.  Biljettering via e-biljett, mobilbiljett och pappersbiljett (egenutskrift) ska vara möjlig.  Systemet ska kunna hantera betalning med kort, internetbank samt ev. SMS beroende på utveckling (se bakgrund och Bilaga 1).  Hantering av återköp, med varierande återköpsvärde, och kreditering ska hanteras för de produkter som tillåter återköp.  Ett API för att betalförmedlaren skall kunna hantera avräkning till trafikföretagen för de produkter som säljs via systemet skall finnas. Samt verktyg och försäljningsstatistik för att sammanställa, betrakta och exportera (till Excel eller liknande system.) 4.3 Marknadsmål Ett av de viktigaste besluten branschen måste ta innan upphandling och utveckling kan börja är hur man ser på affärsstrategin för denna tjänst i sin helhet. Utifrån de dialoger som förts under förstudien kan det konstateras att just affärsstrategin är något aktörerna ställer sig osäkra till. Ska tjänsten erbjuda något annat än sammanbundna resor (Resplus) och ska den marknadsföras under eget varumärke, i sådana fall vilket och i vilken utsträckning? De mindre kommersiella aktörer som är i behov av 3:e-partsförsäljning önskar att tjänsten aktivt marknadsförs medan flera av de större kommersiella och några av de offentliga anser att tjänsten skall endast fylla en resenärsfunktion utan marknadsföringsåtgärder. Sid 15 Förstudie Nationell Reseplanerare Några av de offentliga aktörerna har önskat att få använda tjänsten som en white-label lösning d.v.s. att man klär den med sitt eget varumärke och blir således säljande part. Oavsett om huvudmålet med tjänsten är just white-label eller om tjänsten har ett eget varumärke så föreslår förstudien att man omgående bottnar i frågan om strategin. Förstudien rekommenderar att tjänsten kan användas som white-label för de aktörer som önskar och således blir säljande part. Förstudien rekommenderar även att tjänsten endast marknadsförs som ett komplement hos de aktörer som önskar hänvisa till tjänsten. 5. AFFÄRSMODELL Det har tydligt framkommit under förstudien att tjänsten inte bör ha några avkastningskrav på sig, detta av dels neutralitetsskäl samt att det finns risk att det uppfattas som tjänsten kannibaliserar på ägarnas egna försäljningskanaler. I och med resurs- och systemförvaltning kommer tjänsten att bära förvaltningskostnader, huruvida den ska bära ytterligare utvecklingskostnader beror på vad branschen har för ambitioner med tjänsten på sikt. Hur kostnadsbilden kommer att se ut beror både på volym och ambition. Tjänsten kan finaniseras genom principerna nettopris och bokningsavgift respektive bruttopris och provision. Om tjänsten ska erbjudas som white-label kan en licensavgift för driftskostnaderna tas ut, hur den ska beräknas har inte förstudien belyst. Frågan runt affärsmodellen är tillsammans med 4.3 Marknadsmål de två mest centrala frågorna och bör omgående tas fram i workshops tillsammans med de ansvarig hos respektive leverantör. 5.1 Utbud För att tjänsten ska kunna tillgodose resenärsbehovet och uppfattas som neutralt krävs att samtlig tidtabellslagd trafik (och till viss del anropsstyrd trafik) säljs i systemet. Sid 16 Förstudie Nationell Reseplanerare 5.2 Affärssystem Nedan återfinns en förenklad beskrivning av hur processen skall fungera: Beskrivning 1. 2. 3. 4. 5. Resesökning görs av resenär – tidtabell, platstillgång, prisberäkning sker. Biljett och pris konfirmeras av biljettutställaren (operatören) Kund väljer betalsätt och reseplaneraren kontaktar betalförmedlare som efter resa betalar ut till biljettutsällaren. Reseplaneraren levererar färdbevis till kunds media, förslagsvis Resplus. Färdbeviset skall kunna viseras hos transportör. Sid 17 Förstudie Nationell Reseplanerare 5.3 Legal organisation och ägare Förstudien rekommenderar Samtrafiken i Sverige AB som legal organisation och ägare, detta kräver dock att bolagets ägare säkerställer neutraliteten i bolaget. Förstudien åsyftar till att bolaget den 1:a februari 2014 kommer att bli SMS-leverantör till SL och eftersom denna tjänst kommer att erbjuda vissa typer av biljettleveranser bör det säkerställas att konflikt inte kan uppstå. Den huvudsakliga anledningen till att förstudien rekommenderar Samtrafiken är att det idag är ett bolag som ägs av majoriteten av aktörerna i branschen och en lämplig arena för samägda projekt. Om inte ägarna till Samtrafiken anser att bolaget är en lämplig mottagningsorganisation eller säkerställa neutraliteten i bolaget bör en ekonomisk förening organiseras med förvaltningsresurser för kundservice, avtal och drift. Denna bör ägas av samtliga leverantörer i systemet. 6. NÄSTA STEG För att kunna gå vidare till utveckling och realisering av denna tjänst behöver vissa parametrar bearbetas och befästas i branschen. Dessa parametrar framgår i förstudien och är främst: 1 Förvaltningsorganisation och således säljande part (se 5.3) 2 Tjänstens effekt, produkt och marknadsmål se (4-4.3) 3 Tjänstens affärsmodell (se 5.0) 4 Färdbeviset 5 Målgrupper, ska tjänsten anpassas till lokala resor (se 3.2) För att mest effektivt komma överens om de ovan skrivna samt övriga parametrar som skall fungera som ett utvecklings- och upphandlingsunderlag bör följande workshops inom branschen tillsättas. Marknad och försäljning – Utbud, mål och ev. färdbevis Kundservice – Nivå på kundservice, restidsgarantier m.m. Funktion och teknik – Färdbevis och integration Ägarskap – Hur tjänsten ska driftas i nutid och framtid Sid 18 Förstudie Nationell Reseplanerare 7. FINANSIERING Hänvisar till de finansieringsansökningar som gjorts och görs inom X2ABs administration. Sid 19