UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I

UTVECKLING AV ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA
FÖRETAG I HALLAND
I. Utgångspunkter
1. Arbetsintegrerande socialt företagande
Definition
Definitionen som Tillväxtverket använder och som Regeringen har fastslagit är:
Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och
säljer varor och/eller tjänster):
• med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få
och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle
• som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl
dokumenterat sätt
• som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter
• som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet
Antalet växer snabbt och är idag antagligen drygt 300 stycken med ca 9.000 medarbetare.
Aktuella läget i Halland
I Halland har det sedan länge funnits ett arbetsintegrerande socialt företag i form av
arbetskooperativet Klovstens hunddagis i Kungsbacka. Men mycket är på gång. Utifrån Klara
vinster-projektet i Varberg har det bildats, eller håller på att bildas, ett flertal
arbetsintegrerande sociala företag:
• Vargtassens hunddagis
• Snilleblixtens allservice
• Fredriks allservice
• Vandrarhemmet Ingeborg
• Naturum café och konferens (start i sep).
Dessutom är det på gång med café- och städverksamhet åt bandyklubben.
I Halmstad finns projektet Bumerang, där det sociala företaget Bumerang ideell förening har
bildats. I Falkenberg finns den ideella föreningen Café Hjärtat ihop med Fontänhuset.
I Falkenberg har kommunen initierat utbildning om socialt företagande ihop med Klara
vinster. Stort intresse finns.
I Falkenberg finansierar Samordningsförbundet en halvtidstjänst för utveckling av socialt
1
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
företagande. Tjänsten är placerad inom FAMI i Falkenberg.
I Halmstad har det som ett tvåårigt projekt nyligen anställts en Projektledare för socialt
företagande inom Socialförvaltningen. Fokus på arbetsuppgifterna är att sprida kunskap,
stödja sociala företag samt stödja människor inom och utanför den kommunala organisationen
som är intresserade av att initiera nya arbetsintegrerande sociala företag.
Positiva effekter
Ett socialt företag bidrar till ökad hälsa för de deltagande människorna eftersom det handlar
om att skräddarsy arbetsplatser som annars inte skulle finnas. Det finns flera studier som visar
på en ökad välbefinnande och mindre vårdkonsumtion för människor som i jämförelse med
tiden innan arbetar i ett socialt företag. Ett par exempel:
• Ett flertal socioekonomiska bokslut som har gjorts på till exempel Kooperativet KOS i
Stockholm, kooperativen Briggen och Klippan i Södertälje, Basta i Nykvarn och
Vägen ut!-kooperativen i Göteborg visar på stora samhällsekonomiska vinster,
alltifrån ca 200.000-300.000 kr/person/år gällande människor med psykisk
funktionsnedsättning till ekonomiska vinster omkring en miljon kr/person/år gällande
missbrukare (se socioekonomiska bokslut, www.seeab.se)
• SROI-analyser, där man försöker sätt ett ekonomiskt värde på bland annat ökad hälsa visar
alla på ekonomiska vinster för både samhälle och människor (se www.sroi.se).
• Liknande resultat gjordes vid en utvärdering av kooperativet Kraftkällan i Hudiksvall (se
www.coompanion.se/gavleborg)
• En så kallad Sampop-analays gjordes av dåvarande Samhall Resurs på 10 människor i
kooperativet Återbruk & Service. Där konstaterades att alla parter är ekonomiska
vinnare – kommunen, landstinget, staten och individen. Genom att människor kom i
arbete var det en omfördelning av de statliga kostnaderna från Försäkringskassan till
Arbetsförmedlingen, men det var sammantaget ett positivt netto (vidare info:
[email protected]).
Forskaren Carl Palmås från Göteborgs universitet konstaterade 2006 att de arbetsintegrerande
sociala företagen ”är kostnadsmedvetna och innovativa, och kan därför bidra till att göra
offentliga tjänster mer effektiva och bättre på att möta medborgarnas behov.”
2. Regionen
Halland – en möjlighet för fler att vara den bästa livsplatsen Mål och strategi 2012-2015 för Region Halland, utgångspunkter:
• invånarnas behov
2
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
•
•
•
•
kommunalt perspektiv
strategiska allianser
omvärldsbevakning
hållbar utveckling
Det är mål och strategier som inte i sig pekar ut en satsning på arbetsintegrerande sociala
företag. Å andra sidan skulle en satsning på dessa företag dock väl ligga i linje med
ovanstående mål och strategier.
Utdrag ur olika politikområden
Hälsa
• viktigt med hälsofrämjande insatser för att möta ökade kostnader för välfärden.
Kultur
• Kulturella satsningar för att främja folkhälsa och näringsliv.
Arbete
• främja utvecklingen av fler arbetstillfällen är en central del av den regionala
tillväxtpolitiken
• särskilda insatser för att främja nyföretagande bland unga.
En satsning på arbetsintegrerande sociala företag ligger mycket väl i linje med ovanstående
mer specifika mål inom olika politikområden.
Arbetsintegrerande sociala företag spänner över flera politikområden. Som företag ingår de
som en del i näringspolitiken. Deras existens är till för att skapa arbete för dem som annars
inte skulle ha möjlighet till det. Arbetsmarknaden är inte statisk utan arbetsintegrerande
sociala företag skapar fler arbetstillfällen och vidgar därmed arbetsmarknaden.
Regionen är delägare i Almi och satsar ca 4,5 miljoner per år på den verksamheten, som är
inriktad på stöd till ”traditionellt” företagande. Flera av de aktörer som har intervjuats har
påpekat det rimliga i att regionen därmed även har ett ansvar för att stödja det sociala
företagandet.
En satsning på arbetsintegrerande sociala företag är en kombination av
näringslivsbefrämjande och hälsobefrämjande insatser. Båda variablerna harmonierar väl med
Regionens målsättningar och innebär dessutom en intressant kombination av Regionens två
huvuduppgifter. En sådan satsning bör manifesteras i ett policydokument eller liknande. Inom
Tillväxtverkets grupp Entreprenörskap och företagande konstateras i studien Långsiktighet
och strategisk förankring att social ekonomi och socialt företagande lämnar avtryck i
policydokument är en indikator på att fenomenet tillmäts betydelse för tillväxt och utveckling i
3
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
olika sammanhang samt är en grundförutsättning för riktade insatser för att främja
utvecklingen i sektorn.
Till dessa områden kan även läggas utbildningsmål. Regionen är huvudman för två
folkhögskolor. Om dessa skulle kunna utgöra en resurs för utveckling av det sociala
företagandet innebär det en satsning som väl stämmer överens med Regionens målsättningar
enligt ovan och folkbildningens grundläggande uppdrag.
Exempel från andra regioner
Ett flertal regionala organ har uttalade satsningar på socialt företagande/social ekonomi. Ett
per exempel är:
Västra Götaland
Västra Götaland-regionen har ett särskilt program för utveckling av social ekonomi.
”Övergripande mål: Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala
ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götaland.”
Programmet omfattar följade delar av regionens organisation:
• regionstyrelsen
• regionutvecklingsnämnden
• kulturnämnden
• folkhälsokommittén
• kommittén för rättighetsfrågor.
Regionförbundet Jönköpings län
Februari 2013 beslutade Regionstyrelsen att satsa 600.000 kr på en förstudie med syfte att
lyfta förutsättningarna för ett långsiktigt regionalt arbete gällande stöd för att främja
arbetsintegrerande sociala företag i länet.
Det finns en anställd inom regionförbundets FOU-organ som inom sitt arbete har ansvar för
utveckling av arbetsintegrerande sociala företag i samverkan med kommunerna.
Östergötland
Under rubriken ”Arbete åt alla? Om en av vår tids största utmaningar och möjligheterna att
skapa arbetstillfällen genom den sociala ekonomin” gjorde Landstinget en ambitiös
kartläggning 2010 av den sociala ekonomin i regionen och dess möjligheter för att skapa
arbete.
Regionförbundet Östsam (Landstinget och 13 kommuner) ansvarar tillsammans med
Östergötlands kommuner, och den sociala ekonomins olika aktörer för ett projekt om att
”bygga upp en stödstruktur som bland annat stimulerar tillväxt av fler sociala
4
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
företag/arbetskooperativ. Aktiviteterna inom projektet ska leda fram till en samverkansmodell
– en Östgötamodell - som ger bra förutsättningar för livskraftiga sociala
företag/arbetskooperativ och som stimulerar och tillvaratar föreningslivets potential. En
potential som ligger både i det folkhälsofrämjande och i det tillväxtinriktade lokala
utvecklingsarbetet.” Bifogad bilaga i form av en annons är en bra indikator på detta
samarbete.
En strategi håller på att utarbetas om hur ”regional satsning på utveckling av sociala företag
/ska/ utformas. I strategin ska framgå hur en regional plattform kan utformas för att utgöra ett
stöd för både intressenter och kommuner i deras arbete med att främja en etablering av sociala
företag.”
Västernorrland
I landstinget i Västernorrland har fokus lagts på att utveckla samarbetet med den idéburna
sektorn/den sociala ekonomin inom det så kallade Överenskommelse-arbetet, där bland annat
arbete med utveckling av socialt företagande ingår. En särskild projektledare är anställd för
detta arbete.
Syftet är bland annat att utveckla en större mångfald av utförare och leverantörer till den
offentliga sektorn från social ekonomi-aktörer. Sverker Ågren (KD), ordförande i landstingets
Regionala nämnd uttalade på en konferens: ”Vi på landstinget är beredda att driva arbetet med
överenskommelsen vidare. Tillsammans kan vi i landstinget, kommuner och idéburna
organisationer göra stor skillnad.”
3. Samordningsförbundet
Som Styrdokument för insatser och projekt har Samordningsförbundet följande sju punkter,
där jag har lagt till kommentarer:
Organiseringen av välfärden är sektoriell – utvecklar denna insats samverkan?
Sociala företag är en plattform för samverkan mellan både myndigheter (fr a kommunen,
Arbetsförmedlingen och Samordningsförbundet) och det lokala näringslivet. Ibland är det
också en fördel att vara en ”neutral” plattform – precis som Samordningsförbundet. Det är
inte någon myndighet som finansierar någon annan myndighets arbete.
Samordningsförbundens funktion bidrar till att människor inte ”hamnar mellan stolarna”
mellan olika myndigheter. Samordningsförbundets roll innebär också en möjlig samordning
av myndigheters resurser till sociala företag utifrån konkreta individers behov av
arbetsrehabilitering.
Individer behöver ibland helhetslösningar – underlättar insatsen helhetslösning utifrån
individens unika behov?
5
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
Samordningsförbundet har en stor flexibilitet
för att möta individens unika behov. Samtidigt har det sociala företaget många gånger en stor
möjlighet att möta upp med flexibla resurser som är anpassade efter individens förutsättningar
och önskemål.
Genom att det sociala företaget verksamhet samordnas offentliga och kommersiella resurser
utifrån medarbetarnas behov av arbete/sysselsättning/arbetsrehabilitering.
Oklart ansvar – förtydligar insatsen vem/vilka som har ansvaret?
Med en tydlig och grundad strategi, blir rollerna också tydligare.
Saknas gemensamma metoder – Kan insatsen bidra till att gemensamma metoder
etableras över gränserna mellan de olika myndigheterna?
Arbetsintegrerande sociala företag innebär i sig en metodutveckling. Det är inte
myndigheterna själva som gör det, utan myndigheterna kan ha en stödjande funktion och en
lärande roll. Det kan innebära en väsentlig metodutveckling hos myndigheterna och ett ökat
samarbete dem emellan – både via Samordningsförbundet och i ett direkt samarbete med och
omkring sociala företag .
Olika mål för myndigheter – Kan insatsen bidra till att gemensamma mål formuleras
tillsammans av de olika myndigheterna?
Ja, både via en gemensam grundad strategi och verksamhet via Samordningsförbundet och
genom enskilda policys som drar åt samma håll. Gemensamt synsätt bör manifesteras i en
policy som till exempel Samordningsförbundet Östra Södertörn söder om Stockholm har
gjort.
Brister i informationsöverföringen – Bidrar insatsen till ökad kommunikation och
informationsöverföring?
Stöd till utveckling av sociala företag innebär en ökad interaktion och kommunikation med
det sociala företaget och utgör säkerligen en intressant grund för gemensam kommunikation
bland ägarna om nya vägar för arbetsrehabilitering med empowerment som grund.
Avsaknad av ekonomiska incitament – Kan insatsen på sikt medföra besparingar för
myndigheterna?
Det finns flera utvärderingar som visar att samhället i stort kan göra stora besparingar genom
att arbetsintegrerande sociala företag utvecklas. Alla vinner – kommunerna, regionen, staten
och även individen. Den största vinnaren ur ekonomisk synvinkel är säkerligen kommunerna.
På vilket sätt och hur mycket varierar, men huvudsakligen handlar det om minskade kostnader
för sysselsättning och försörjningsstöd och ökade skatteintäkter Även Regionen kommer att
vara en vinnare tack vare människors ökade hälsa och minskat vårdbehov.
6
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
Exempel från andra Samordningsförbund
När det sker en satsning på utveckling av arbetsintegrerande socialt företag i en kommun är
det i själva verket inte sällan respektive Samordningsförbunds engagemang och finansiering
som ligger bakom. Exempel på detta utanför Halland är: Umeå, Östra Södertörn och Gotland.
Samordningsförbunden har dubbla funktioner: de är viktiga aktörer utifrån människors behov
av arbetsrehabilitering med mera stödja det sociala företagandet. Samordningsförbunden
fungerar också som viktiga motorer för att förankra ställningstagande och ett
utvecklingsarbete inom sina respektive kommuner.
4. Kommunalt engagemang
Juridiska utgångspunkter
Socialtjänstlagen
•Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete (3 kap, 2§)
•Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett
självständigt liv. (4 kap 1§)
•Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller,
där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den
enskildes individuella önskemål och förutsättningar. (4 kap 4§)
•Människor med funktionshinder
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter
betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att
leva som andra.
•Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får
bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (5 kap § 7)
Socialtjänstlagen är en viktig utgångspunkt för kommunernas intresse för sociala företag ur fr
a två utgångspunkter:
• sociala företag kan vara ett bra alternativ för att erbjuda medborgarna möjligheter till
arbete eller meningsfull sysselsättning. Det är ett kommunalt ansvar i alternativa
driftsformer.
• sociala företag kan vara en plattform för mänskligt växande och kan ses som ett steg
på vägen till andra arbeten på arbetsmarknaden. Det kommunala ansvaret upphör i och
med att den enskilde går vidare och skapar sig ett arbete någon annanstans – med eller
utan arbetsmarknadspolitiskt stöd från Arbetsförmedlingen.
Lagen om stöd och service, LSS
•Människor med funktionshinder
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter
betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att
leva som andra.
7
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
•Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får
bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. (5 kap § 7)
LSS är en så kallad rättighetslag som ger den enskilde stora möjligheter till att själv välja
utförare av daglig verksamhet.
Mänskliga utgångspunkter
Det är alltid bra om det finns fler möjligheter att välja på för den enskilde när det gäller
arbete/sysselsättning – precis som för alla oss andra.
I en del fall skapas sociala företag genom att en redan existerande kommunal verksamhet
konverteras till sociala företag. Det skapar i sig inte omedelbart några nya arbetstillfällen.
Men de är en friare plattform och det är mycket vanligt att ett socialt företag med ursprung i
en kommunal verksamhet ganska snart utvecklar nya verksamhetsområden och erbjuder fler
människor arbetstillfällen. Både för dem som i den kommunala organisationen kallas för
personal, respektive deltagare eller liknande, får större chans att utvecklas (när organisationen
omvandlas till ett kooperativ - vilket är vanligast - omvandlas de gamla rollerna till nya
funktioner, där man mer delar på ansvaret).
Ett av kriterierna för arbetsintegrerande sociala företag är dokumenterad delaktighet. Att vara
synlig, att känna sig efterfrågad och behövd är grund för livskvalitet och lite av ett signum för
de sociala företagen. Dessutom är det positiva rehabiliteringseffekter.
Systemorienterande utgångspunkter
• när det handlar om s k avknoppning kan man på ett sätt se den som en del i
personalutveckling. De anställda som tar ett sådant initiativ, fortsätter med sin
välfärdsproduktion men under friare former som hos många upplevs mer stimulerande.
• I och med ny lagstiftning inom socialförsäkringsområdet, riskerar en del människor att
bli utförsäkrade oavsett hälsotillstånd. De överförs till Arbetsförmedlingen och uppbär
aktivitetsstöd som många gånger innebär så låga ersättningsnivåer att de måste ansöka
om försörjningsstöd.
• Gränsdragningarna mellan kommunalt sysselsättningsansvar och statligt
arbetsmarknadspolitiskt ansvar är flytande. Sociala företag kan vara ett viktigt
trappsteg, där ansvaret för den enskilde övergår från kommun till staten.
Ekonomiska utgångspunkter
• Det finns flera utvärderingar som visar på stora vinster för fr a kommunerna om
människor som är utanför arbetsmarknaden erbjuds sysselsättning/arbete i sociala
företag.
• Kommunerna har ett sysselsättningsansvar för bland annat funktionshindrade.
Samtidigt finns det behov av att få olika uppgifter utförda såsom fastighetsservice,
vaktmästeritjänster eller transporttjänster. Då kan det vara ekonomiskt klokt att få
8
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
•
•
•
dessa tjänster utförda av ett socialt företag och på det sättet bara betala en gång för
dubbla behov.
SKL påstår att ca 40% av de som uppbär försörjningsstöd gör det på grund av brist på
arbete. Det är människor som i stora drag får stöd från fel instans och som kostar stora
summor för försörjningsstöd och administration av det
5. Pengar finns!
Samhallutredningen skrev: Den sammanlaga kostnaden … uppgår under 2003 till nästan 200
miljarder kronor. För såväl berörda individer som för samhället borde det vara rimligt att
omvandla passiva och ofta passiviserande ersättningssystem till aktiva och aktiverande
program. (Samhallutredningen ”Inte bara Samhall”, SOU 2003:56)
Det är uppenbart att det finns en systemproblematik som motverkar möjligheterna till en mer
både rationell och human inriktning på stöd till människor som av olika anledningar inte har
ett arbete av dem som är i arbetsför ålder. Arbetsintegrerande sociala företag är här en möjlig
plattform – inte minst för dem som står mycket långt bort från arbetsmarknaden.
Både Regionen och Samordningsförbundet har ett övergripande ansvar och en samordnande
struktur. De är i sig samverkansplattformar som motverkar strukturhinder och ”stuprör”. Inom
de båda organisationerna ingår dessutom samverkan med kommunerna i regionen.
Det var tio år sedan Samhallutredningen offentliggjordes och summan ovan har säkerligen
ökat väsentligt sedan dess. (Observera att utredaren Jan Rydh skulle enligt direktiven utreda
Samhalls organisation, men satte ändå den provokativa titeln Inte bara Samhall på sin
utredning. Utredningen pekar ut sociala arbetskooperativ som ett tydligt alternativ till
Samhall.)
6. Men kunskap finns inte!
Det finns ett stort intresse och en positiv inställning till arbetsintegrerande sociala företag från
handläggare, chefer och förtroendevalda i till exempel kommuner och inom
Arbetsförmedlingen. Det har inte minst intervjuer som ligger till grund för denna rapport visat
på. Men få har några djupare kunskaper i ämnet. Det är inte på något sätt konstigt, men är
naturligen ett hinder om man aktivt vill bejaka utvecklingen.
Behovet av kunskap kring sociala företag är stort eftersom de är ett helt nytt sätt att organisera
företagande på med resurser från både marknad, offentlig sektor - och ofta även lokal ideell
sektor. Många gånger är det en mer komplicerad mix än vad man tror i första hand.
Strategiska allianser behöver byggas mellan företag, regionen, kommunen,
Arbetsförmedlingen och social ekonomi i regionen när det gäller utbildningsinsatser.
9
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
Det är också högst naturligt att de som berörs – de som är utan arbete – inte alls vet något om
vad ett arbetsintegrerande socialt företag är för något. Ska man vara med och ta ansvar och
vara delaktig (vilket är ett krav enligt definitionen), måste man också förstå vad ett
arbetsintegrerande socialt företag, är, vad det innebär att driva eller engagera sig i ett företag,
vilket ansvar man har inom organisationen, vilka rättigheter och skyldigheter som finns,
etcetera.
Kunskapsbrist på olika nivåer är med andra ord ett stort hinder för utvecklingen av det sociala
företagandet.
Ekonomiska konsekvenser
En annan kunskapsfråga är intressant att belysa: Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för
exempelvis kommunerna om de är med och satsar på en utveckling av arbetsintegrerande
sociala företag. Förnuftsmässigt förstår säkerligen de flesta att det är både humant och
lönsamt med människor i arbete, istället för att de ska vara långtidsarbetslösa av olika skäl.
I praktiken är det inte alltid lätt att se att en konkret utgift till stöd för ett socialt företag inte är
en långsiktig kostnad, utan en vinst på både kort och lång sikt. Vinsten kan uttryckas på lite
olika sätt beroende på målgrupp. Mycket kort kan man säga att vinsten på
primärkommunalnivå är i form av minskade kostnader kan handla om:
• lägre kostnader för försörjningsstöd inkl minskade administrationskostnader
• minskade kostnader för sysselsättningsinsatser
• minskat behov av boendestöd eller andra stödinsatser.
Den kanske största vinsten är i många fall i form av ökade skatteintäkter för kommun och
Region.
7. Arbete för alla – eller?
Den öppna arbetslösheten verkar bita sig fast på en hög nivå, 7-8%, och det finns inga tecken
på att den kommer att minska radikalt. Med tanke på den omgivande krisen i Europa med
hittillsvarande åtstramningar och minskad efterfrågan är det inte realistiskt att tro på en
draghjälp utifrån under överskådlig framtid.
Risk för permanentning av arbetslöshet hos vissa grupper, t ex lågutbildade, ungdomar som
inte har börjat eller hoppat av gymnasiet eller människor med omfattande
funktionsnedsättningar, är stor. Samtidigt ökar kraven på arbetsmarknaden i en globaliserad
värld.
En del bedömare anser att det inte finns varken beredskap eller instrument för att ta emot alla
som är utanför arbetsmarknaden, framför allt gällande dem som kan ha en viss arbetsförmåga
men som sammantaget står långt ifrån arbetsmarknaden. Det behövs en utveckling av nya
plattformar för att ta sig in på arbetsmarknaden. En tidigare Af-chef sammanfattar att de: inte
lyckats placera en enda människa hos Samhall. Däremot har vi ett utmärkt samarbete med
10
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
sociala företag som i flera fall har varit vår räddning (intervju med Hans-Erik Wallin i boken
Sociala företag vidgar arbetsmarknaden).
Sociala företag – en räddning?
Det finns många instrument som stöd för människor att komma in på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen har många arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Samhall finns och många
kommuner har aktiva arbetsmarknadsenheter. Ändå räcker inte dessa insatser. De
arbetsintegrerande sociala företagen är ofta en plattform och ett insteg på arbetsmarknaden för
dem som står allra längst från arbetsmarknaden. En anledning till att det är möjligt, är den
salutogena människosynen, att tillsammans med den enskilde fokusera på det som är positivt
och som kan skapa stolthet och självtillit.
”Vi har under utredningens gång inspirerats av den kraft som finns hos många
arbetskooperativ och som ibland beskrivs med det engelska ordet empowerment … att
människor ges möjligheter att återta makten över sitt eget liv och känna sig stolta över det
man åstadkommer. Det är kanske den viktigaste förutsättningen för att man ska kunna gå från
bidrag till arbete.” Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2).
Samverkanspart i lokal utveckling
Vi vet av erfarenhet att det kan finnas en stor empati hos många lokala småföretagare, men att
det av olika skäl (tid, ekonomi, rädslor) inte är beredda att anställa en människa med
arbetshinder. Däremot går det bra att ha ett partsförhållande företag emellan. Det sociala
företaget kan utföra tjänster åt det lokala företaget. På det sättet blir det ändå en win/winsituation och nya arbetstillfällen skapas som antagligen inte hade kommit till stånd om det
sociala företaget inte hade funnits.
För övrigt pekar den amerikanske forskaren Robert Putnam på ju starkare det lokala civila
samhället är, ju mer sker av lokal utveckling inkl det lokala näringslivet och fler
arbetstillfällen skapas (jämför Gnosjö). Och kittet i det demokratiska samhället stärks.
8. Sociala företag – för olika grupper
Arbetsintegrerande sociala företag är en plattform för skilda grupper. I början av utvecklingen
i Sverige dominerades de sociala företagen i form sociala arbetskooperativ med psykiska eller
intellektuella funktionsnedsättningar. Nu har rekryteringsbasen breddats väsentligt, till
exempel sociala företag med:
• andra funktionshinder
• människor med missbruks- och kriminell bakgrund
• ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden
• nyanlända
• andra människor med utländsk bakgrund.
11
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
En viktig grupp är människor som inte tillhör någon (diagnos)grupp. Människor som har haft
svårt att klara av skolan och som mycket väl skulle kunna klara av enklare arbetsuppgifter –
om det fanns några sådana kvar på marknaden.
En annan grupp som har tillkommit på senare tid är de som utförsäkras oavsett om de är
fortsatt sjuka eller inte. De överförs till Arbetsförmedlingen som ibland inte är rätt instans.
Dessutom är aktivitetsstödet många gånger på så låg nivå att den enskilde måste ansöka om
försörjningsstöd hos kommunen. Det kan alltså bli två nya myndigheter inblandade, trots att
de många gånger inte borde vara det. Det kan vara en mycket anti-rehabiliterande process, där
ett erbjudande om deltagande i ett socialt företag på kortare eller längre tid kan vara ett mer
adekvat och humant alternativ – gärna redan under den tid Försäkringskassan har ansvaret.
9. Sociala företag – med olika funktioner
Arbetsintegrerande sociala företag kan ha olika funktioner:
En arbetsplats, där människor trivs och stannar kvar.
En del människor utvecklas inom det sociala företaget och når där sitt kompetenstak. En del
personer kan ha aktivitetsersättning. Efter ett tag kan möjligheten finnas att man exempelvis
övergår till anställning på halvtid – men stannar kvar inom samma sociala företag.
En plattform för mänsklig utveckling
För en del människor är det sociala företag en plattform, där man bygger upp självförtroende
och självtillit för att så småningom gå vidare i livet till ett annat arbete – med eller utan
lönestöd.
Ibland kan en sådan inriktning systematiseras, till exempel om målgruppen är ungdomar som
har hoppat av gymnasiet. Då kan erbjudandet om arbete kanske vara tidsbegränsat,
exempelvis ett eller två år. På det viset skapar sig ungdomarna erfarenheter av att ha ett arbete
på marknaden.
En resurs för arbetsrehabilitering
Ett arbetsintegrerande socialt företag innebär ofta en kombination av försäljnings av varor
eller tjänster på en marknad, samt erbjudande av olika slags välfärdstjänster till offentlig
sektor, företrädesvis kommuner och Arbetsförmedlingen. Människor är en tidsbegränsad tid
hos det sociala företaget som erbjuder arbetsrehabilitering eller liknande tjänster.
Det finns inga vattentäta skott mellan de olika inriktningarna. Ofta har de sociala företagen en
kombination av funktioner för de enskilda medarbetarna.
12
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
II. Medaktörer (förutom Regionen och
Samordningsförbundet)
1. Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har en mycket stor strategisk roll för utveckling av de arbetsintegrerande
sociala företagen. Flera nya instrument har tillkommit under senare år, t ex
Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning (de grundar sig på förslag från
Samhallutredningen och Lönebidragsutredningen 2003 och var enligt utredarna i huvudsak
tänkta för de sociala företagen).
Arbetsförmedlingen har under två år ansökt hos Regeringen om att utveckla ett särskilt
arbetsmarknadspolitiskt program för arbetsintegrerande sociala företag, vilket tyvärr inte har
bifallits än. Ett sådant program skulle kunna innebära speciellt paketerade insatser utifrån det
som redan finns idag.
Förutom de ordinarie insatserna finns möjligheter till platser inom Sysselsättningsfasen (f d
Fas tre) och s k RESA-platser för människor med psykisk funktionsnedsättning
2. Försäkringskassan
Försäkringskassan kommer inte att behandlas här, eftersom mycket av deras ansvar i
förhållande till arbetsintegrerande sociala företag har övertagits av Arbetsförmedlingen.
Se vidare www.sofisam.se som är en hemsida om arbetsintegrerande sociala företag från
Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, med flera.
3. Privata näringslivet
Ett socialt företag är en aktör på en marknad och har alltid en mer eller mindre utvecklad
relation till privat näringslivet. Ibland är det sociala företaget med i den lokala
Företagarföreningen och är som ”ett företag bland alla andra”.
Det finns många exempel på att ett socialt företag är en uppskattad aktör i samverkan med
andra företag i det lokala näringslivet. Det är vanligt att den procentuella delen av intäkterna
från det lokala näringslivet ökar med tid.
4. Folkbildningen
Folkbildningen – studieförbund och folkhögskolor – är viktiga partners för arbetsintegrerande
sociala företag. De fyller en viktig funktion inför starten av ett socialt företag, men kan också
bidra med viktig kunskap för nya medarbetare och också bidra med kompetensutveckling för
hela arbetsgruppen om ledarskap, organisation, konfliktlösning, med mera.
13
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
5. Coompanion
Coompanion har flera viktiga funktioner. Det är den naturliga aktören för information och
rådgivning gällande arbetsintegrerande sociala företag (och andra delar av den sociala
ekonomin).
Coompanion bör också kunna vara navet i det regionala samspelet mellan den sociala
ekonomins aktörer i regionen.
Coompanion kan också vara röstbärare för den sociala ekonomin gentemot omvärlden.
III. Konklusioner och förslag
Utgångspunkten för nedanstående resonemang och förslag är inte att stödja socialt
företagande i sig. Det har inte något egenvärde. Däremot kan de vara värdefulla instrument
för bl a Regionen och Samordningsförbundet att förverkliga de mål organisationerna har – för
att förverkliga Halland som den bästa livsplatsen för fler människor. Samordningsförbundet –
som har samma geografiska avgränsning – har mycket ett individperspektiv i sitt arbete. Det
leder till möjligheten av direkta relationer till de sociala företagen. Regionen ansvar är att ge
stöd på en övergripande strukturell nivå.
1. Regionen
Regionen är en mycket väl lämpad plattform för stöd till utveckling av arbetsintegrerande
sociala företag utifrån sitt uppdrag att bidra till:
• utveckling av näringslivet
• fler arbetstillfällen med fokus på de ungas situation
• främjandet av människors hälsa.
Regionens båda huvuduppdrag – som kan uppfattas som disparata – med hälsa/sjukvård och
tillväxt/näringsliv går här mycket väl ihop.
a) Utveckla näringslivsrådgivningen till att även omfatta Coompanion
Regionen är i och med sitt delägarskap med och finansierar Almi Företagspartner med ca 4,5
miljoner per år. Coompanion huvuduppgift är att bidra med kostnadsfri information och
rådgivning gällande kooperativt företagande och andra lösningar inom den sociala ekonomin,
t ex socialt företagande. Coompanion i Halland får liksom de andra 24 Coompanion-kontoren
i landet en grundfinansiering från staten via Tillväxtverket på villkor att lokala/regionala
aktörer bidrar med motsvarande summa. Det är på det sättet en liknande modell som för Almi
med ett delat finansieringsansvar. Det är därför rimligt att även Coompanion till en viss del
får sin finansiering via Regionen, där en viss fokusering ska på ligga på det sociala
företagandets utvecklingspotential. Om Regionen avsätter ca 4-5 % av summan för Almi,
låter det inte orimligt mycket.
Förslag
14
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
Coompanion inkluderas i Regionens satsning på näringslivsutveckling för kostnadsfri
information och företagsrådgivning inom sitt verksamhetsområde, varav en del ska vikas för
arbetsintegrerande socialt företagande.
b) utveckla ett kunskapscenter
Vid intervjuerna som jag har gjort med olika företrädare inom regionen framkommer tydligt
ett stort kunskapsbehov. Det finns behov av kunskap på alla nivåer. För en del kan det räcka
med att få en grundläggande information, för andra som kanske är intresserade av att vara
med och initiera ett socialt företag behövs det rejäl kunskap. Det handlar alltså om olika
kunskapsinsatser:
•
•
•
•
orienterande informationsinsatser för t ex förtroendevalda och förvaltningschefer
grundläggande kunskaper för t ex handläggare som kommer i kontakt med sociala
företag
gemensamma workshops och studiebesök med deltagare från olika håll, har visat sig
sätta igång spännande processer
gedigna kunskaper för dem som själva är intresserade att konkret vara med i
utveckling av sociala företag.
Ovanstående insatser bör riktas till anställda och förtroendevalda inom Regionen,
Samordningsförbund, kommuner samt till anställda inom Arbetsförmedlingen. Behovet är
permanent eftersom det hela tiden kommer nya människor på olika poster.
Till detta kunskapsbehov tillkommer det stora behov som finns för dem som är utanför
arbetsmarknaden och som är intresserade av att vara med och starta/utveckla
arbetsintegrerande sociala företag. Detta uppdrag kan delas med Arbetsförmedlingen, som
också kan vara en upphandlande myndighet av utbildningar om socialt företagande för
långtidsarbetslösa.
Regionen är ägare av två folkhögskolor. Det är inte en orimlig tanke att Regionen ser skolorna
som ett strategiskt instrument för att förverkliga Regionens målsättningar. Regionens skolchef
och skolledningarna är mycket positiva till att folkhögskoleverksamheten kan utgöra en bas
för en framtida nod som kunskapsbas för socialt företagande. De kan, tillsammans med
nedanstående stödstruktur, vara en lämplig bas för att få externa medel från till exempel
Regional- och Socialfonden.
Kopplingen till Regionens huvuduppgifter uppfattas också som positivt.
Förslag
En av Regionens två folkhögskolor, eller båda i samverkan, utvecklar en del av sin
verksamhet till att bli ett kunskapscenter för socialt företagande.
15
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
c) Stöd utveckling av en regional stödstruktur
Det finns ca 300 arbetsintegrerande sociala företag idag i Sverige. Många har nu funnits i ett
antal år. Utvecklingen handlar nu inte bara om att starta, utan även hur förvalta uppnådda
framgångar för att utveckla ett mer hållbart och framgångsrikt socialt företagande.
Det finns olika initiativ för att utveckla samverkan bland de sociala företagen för att försöka
hitta en kombination av lokal förankring och mer storskalig effektivitet. Ett initiativ som nu
prövas på olika håll är att utveckla regionala stödstrukturer, som ibland kallas för konsortier.
Vanligtvis går de sociala företagen i en region samman i ett konsortium för att lösa
gemensamma behov. Ett konsortium kan ha skiftande funktion utifrån att behoven ser olika ut
hos de sociala företagen i regionen. Det kan t ex handla om:
• att i vissa sammanhang vara en röst för de sociala företagen i regionen
• att tillhandahålla administrativa tjänster, t ex bokföring
• att vara arbetsgivarplattform för t ex handledare i ett socialt företag
• att tillhandahålla en vikariepool för handledare
• att koordinera och vara en resurs vid upphandlingar och projektansökningar
• att koordinera och vara en resurs för kompetensutvecklingsinsatser.
I Italien – vårt främsta föregångsland när det handlar om sociala företag - har de sociala
kooperativens konsortier en avgörande funktion för att de ska vara framgångsrika på
marknaden.
Inom Klara-verksamheterna i Varbergs kommun har det bildas en ekonomisk förening som
heter Centrum för socialt företagande, CSF. Det är ett lokalt initiativ, hittills baserat på i
huvudsak enskilda personer, som har ambitioner att bli ett regionalt konsortium. Det är ett
intressant initiativ som bör utvecklas. CSF bör bredda sin bas så att det kommer att vara de
sociala företagens gemensamma resurs. Då bör CSF också vara den naturliga kontaktlänken
mellan de sociala företagen i Halland och Regionen.
Det tar tid, kraft och resurser för att utveckla ett konsortium som kan vara ett strategiskt
utvecklingsinstrument i framtiden. Ett konsortium bör kunna finansiera sitt arbete med att ta
betalt av de sociala företagen för utförda tjänster. Däremot är det inte realistiskt att de sociala
företagen kan bära initiala kostnader. Därför är det rimligt att Regionen bekostar en
utvecklingsresurs för konsortiet, förslagsvis heltid under ett år och halvtid under år två
inklusive kringkostnader.
Förslag
När de sociala företagen i Halland har bildat ett gemensamt konsortium, bör Regionen initialt
stötta inrättandet av en Utvecklingsansvarig med kostnader motsvarande en heltidstjänst
under första året och en halvtidstjänst under det andra året. Därefter ska verksamheten vara
självfinansierande.
16
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
d) Koordinering av stödet till arbetsintegrerande socialt företagande
Det behövs en ansvarig person som koordinerar ovanstående insatser och som har kontakt
med kommuner, Samordningsförbundet och en regional stödstruktur, samt att medverka till
regionövergripande projekt med finansiering från fr a regional- och socialfonden. Inom flera
regioner finns en liknande funktion, bland annat i Region Jönköping.
En annan viktig funktion är också att fungera som kontaktlänk till det övriga näringslivet i
regionen. Regionen skulle kunna hjälpa till att förmedla kontakt med mentorer, erbjuda hjälp
med styrelsearbetet, hjälpa till med säljkanaler, etc. Lämpliga gemensamma aktiviteter kan
vara frukostmöten, gemensamma konferenser eller gemensamma projekt.
Förslag
En av Regionens handläggare får i uppgift att vara koordinator för utveckling av
arbetsintegrerande socialt företagande.
2. Samordningsförbundet
Regionen har ett övergripande ansvar för stöd till utvecklingen av arbetsintegrerande sociala
företag. Samordningsförbundet har fokus på enskilda människors behov av till exempel
arbetsrehabilitering. Därför är det naturligt att Samordningsförbundet har en direkt relation till
de sociala företagen. Det är dock inte lämpligt eller möjligt med ett direkt företagsstöd.
För Samordningsförbundet som ska samordna resurser och se till att människor inte ”ramlar
mellan stolarna”, kan ett socialt företag vara en utmärkt resurs för att möta behovet av t ex
praktikplatser och arbetsrehabilitering speciellt för de människor som det är svårt att hitta en
annan plattform för.
För ett socialt företag är det angeläget att nå stabilitet i verksamhet och ekonomi. Intäkterna
kommer dels genom den verksamhet som bedrivs, dels genom att bidra med välfärdstjänster
till offentlig sektor, bl a Samordningsförbundet. Det är önskvärt med en någorlunda långsiktig
och förutsägbar relation för att bidra till stabiliteten. Det kan ske genom t ex:
a) finansiering av handledare (eller motsvarande)
Om ett socialt företag kan erbjuda ett antal platser till Samordningsförbundet för
arbetsrehabilitering och/eller praktik, kan Samordningsförbundet betala för handledning. Det
är vanligtvis av stor betydelse för det sociala företaget att det finns en grundläggande relation
som ger en viss stabilitet i verksamhet och ekonomi.
Förslag
Sociala företag ska vid behov om möjligt erbjuda verksamhet för
arbetspraktik/arbetsrehabilitering, så att Samordningsförbundet kan bidra med medel för
anställning av handledare eller motsvarande. Det bör handla om en summa som motsvarar
minst en halvtidsanställd person.
17
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
b) köp av platser
Förutom en grundläggande relation enl a) ovan, kan Samordningsförbundet köpa platser för
arbetspraktik/arbetsrehabilitering.
Förslag
Samordningsförbundet köper vid behov platser av sociala företag. Köp av platser från sociala
företag bör prioriteras, där så är lämpligt. Det bör ske via direktupphandling eller förenklad
upphandling med sociala kriterier.
c) bidra till kompetensutveckling
Utifrån sin verksamhet och de behov som människor har, kan Samordningsförbundet
överblicka behov av kommande insatser.
Förslag
Utifrån behov av kommande insatser, kan Samordningsförbundet bidra med relevanta och
gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för de sociala företagen i regionen.
d) utveckla nätverk
Det ligger i sakens natur att Samordningsförbundet har tillgång till ett strategiskt nätverk.
Förslag
Samordningsförbundet bör ha en strategisk syn på hur de sociala företagen på lämpligt sätt
kan knyta samman med det övriga nätverket.
3. Kommunerna
Kommunerna är på ett sätt den allra viktigaste myndigheten vad det gäller arbetsintegrerande
sociala företag, då det är kommunerna som tillsammans med Samordningsförbundet som
kommer att ha mycket kontakt med de sociala företagen.
Då kommunerna inte har en regional och samlande roll, finns det inte något större behov att
kommunerna till varje pris ska agera på precis samma sätt. Den kommunala självstyrelsen
utgör en grund till kreativa idéer lokalt. Ett par initiativ kan vara lämpliga att implementera,
såvida de inte redan finns på plats:
a) en tydlig kontaktperson
Det underlättar för lokala initiativ om människor vet vem de ska vända sig till. Likaväl som
det finns en eller flera handläggare som arbetar med kontakter inom det lokala näringslivet,
bör det finnas någon ansvarig handläggare som one way in. Den personen bör själv ha en
kompetens om socialt företagande och ska vid behov även kunna slussa vidare till andra
handläggare. Ansvaret bör ligga inom näringslivs- eller arbetsmarknadsenhet.
Förslag
18
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
Kommunerna inrättar en ansvarig kontaktperson för arbetsintegrerande sociala företag.
Denne ansvarar för både interna och externa kontakter.
b) kommunal policy
Kommunernas förhållningssätt och behov kan skifta, men likafullt är det viktigt att alla
kommuner har en policy om arbetsintegrerande sociala företag. Policyn ska vara ett uttryck
för respektive kommuns ambitioner och samtidigt vara grundad i de behov som finns vad det
gäller alternativ till sysselsättning, utveckling av arbetsverksamheter, samt ambition att få
människor beroende av försörjningsstöd att delta i sociala företag istället. I policyn bör det
också finnas ett resonemang om när det är lämpligt att använda bidragsmodellen och när det
är lämpligt att använda upphandlingsinstrumentet.
Förslag
Alla kommuner ska uppmuntras att besluta om en policy om arbetsintegrerande sociala
företag (i den mån de inte redan har det).
c) upphandling med sociala kriterier
I Lagen om offentlig upphandling, LOU, finns en uppmaning om att myndigheter ska använda
sig av miljömässiga och sociala kriterier där så är lämpligt. Det är ett utmärkt och enkelt
instrument att skapa arbete för dem som inte har. Det är också en konkurrensneutralt sätt att
stödja det lokala näringslivet i allmänhet och sociala företag i synnerhet.
Förslag
Kommunerna bör följa lagen och använda sig av sociala kriterier vid upphandling där så är
lämpligt.
d) Matcha stöd vid start av ett arbetsintegrerande socialt företag
Ofta är start av det sociala företaget en kritisk punkt. Man har inte vana, man är kanske osäker
på marknaden och tillgången på kapital är knapp. Kommunen skulle här kunna göra en
strategisk insats utan att det kostar något.
Förslag
Vid start av ett arbetsintegrerande socialt företag, bör kommunen i fråga försöka matcha
starten med att ge något eller några uppdrag via direktupphandling eller upphandling med
sociala kriterier.
e) Sociala investeringsfonder
I Sverige finns ett drygt 10-tal kommuner som har inrättat s k sociala investeringsfonder.
Förfogandet över dem verkar vara ganska fritt. De bör många gånger passa in i stöttandet av
sociala företag med t ex kapital för att kunna komma igång. De är olika till sin karaktär, i
vissa fall är det bara kommunala förvaltningar som kan söka, i andra fall är det även
föreningar. Kodord för målsättningen kretsar ofta kring orden: förebyggande, hälsa,
19
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1
gränsöverskridandet, nydanande. Umeå, Norrtälje, Norrköping, Lilla Edet och Ystad är några
av de 15-tal kommuner som har initierat sociala investeringsfonder och som har avsatt mellan
3 - 129 miljoner. Resonemanget bakom initiativet är hos Norrköpings kommun så här: Den
sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt
ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering måste tidsperioden
definieras som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom att göra årliga
avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den
definierade tidsperioden, bygger man upp ett kapital som kan användas för ny investering.
Förslag
Kommunerna bör uppmuntras att inrätta sociala investeringsfonder om vilket Regionen bör
göra ett informationsmöte.
4. Sammanfattning
Fördelning av stödet till utveckling av arbetsintegrerande socialt företagande kan
sammanfattas enligt följande:
Insats
Ansvarig
Information och rådgivning inför start
Utbildningsinsatser
Koordinering av insatser, skapandet av kontaktytor Regionen
Stöd och samordning av existerande sociala företag Konsortiet
Relation till och köp av tjänster hos enskilda sociala företag
Coompanion
Folkhögskola, Regionen
Ev verksamhetsbidrag till sociala företag
Samordningsförbundet
Kommuner
Kommuner
Som underlag för denna rapport har intervjuer gjorts med:
Stefan Bengtsson
regionråd Halland
Ulrika Landergren
kommunalråd, Kungsbacka
Annika Vannerberg
förvaltningschef, Utbildn- o arbetsm.förv, Halmtad
Lennart Olsson
(f d) kommunalråd, Hylte
Anne Tano
verksamhetschef Klara-verksamheterna i Varberg
Erik Jansson
projektledare Bumerang, Halmstad
Torbjörn Svanström
skolchef, Regionen
Michael Deubler
rektor, Löftadalens folkhögskola
Johanna Fredriksson
FAMI, Falkenbergs kommun
Kenneth Vikström
Staben, Arbetsförmedlingen, Halmstad
Carl Nyblom
Projektledare för socialt företagande, Halmstad
Ulf Mattsson
förv chef, Kultur- och utvecklingsförv, Laholm
20
___________________________________________________________________________
Tanke & Handling ek. för.
Bosse Blideman
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
VAT: SE769600545801
Mobil: 0705-176 176
Fax: 0176-173 20
E-post: [email protected],
Skype: boblideman
Plusgiro: 163 15 25-1