Veckans Affärer Hållbarhet_0513
Välkommen till VA Hållbarhet, Veckans Affärers digitala magasin om hållbara placeringar som sätter fokus på de långsiktiga utmaningarna och möjligheterna för företagen, ¿QDQVPDUNQDGHQRFKLQYHVWHUDUQD NUM M E R 5 8 APRIL A P RI L 2013 NYA! va.se va.se ANALYS Oljebubblan på väg att spricka INVESTERA Köp säker världsetta GLOBALT Norsk kvotering en riktig succé 60% GUNNAR LINDSTEDT ”Bankerna enda vinnarna på skiffergasen” UPP FÖ HÅLLB R PORTF ARA ÖL J EN MED ANSVAR FÖR 580 MILJARDER Exklusiv intervju: SSTATENS TATENS HÅLLBARHETSGENERAL EMMA IHRE LEDARE MIN LISTA Fler plågsamma energiförsök V DE FATTIGASTE DRAR LASSET. I veckan kom tecken från Least Developed Countries, gruppen av världens 49 fattigaste länder, att också de är redo att ingå bindande utsläppsminskningar av växthusgaser. Att de allra fattigaste 12 procenten av världens befolkning nu också oroar sig för klimatet kan inget annat än sätta ytterligare press på Obama & Co att agera. USA TÄNKER OM 3750 KÄLLA: PENSION&INVESTMENTS 4000 AMERIKANSKA INVESTERINGAR SOM PLACERAS HÅLLBART OCH ANSVARSFULLT, mdr dollar MICKE LUNDSTRÖM em kunde tro att man en dag skulle göra gemensam sak med Björn Lomborg, den danske forne klimatkrisskeptikern och forskaren? Men faktum är att han är något på spåren med sin nya inställning kring den enda framkomliga vägen framåt i klimatfrågan: ”Satsa stort på forskning och utveckling av ny teknik och billig, grön energi.” Något han upprepade senast i Wall Street Journal häromdagen. Och världen är lyckligtvis full av överraskningar. Att nya innovationer snabbt och överraskande kan rita om hela den globala energikartan har vi också fått uppleva de senaste åren när nya tekniska lösningar som fracking för att utvinna olja och naturgas på rekordtid gjort USA till en pånyttfödd oljeoch gasnation. Och på samma sätt som teknologiska genombrott snabbt kan ändra förutsättningarna för ett energislag är kommersiella genombrott lika viktiga. Dagens solenergiteknik har flera decennier på nacken, men det är först nu som produktionskostnaderna kommit ner så pass att solenergin på allvar kan börja konkurrera med andra etablerade energislag utan subsidier. Kostnaderna fortsätter ner i takt med att efterfrågan ökar, samtidigt som tekniken förfinas och nya affärsmodeller som leasing dessutom gör solpaneler till en lockelse för allt fler. Andra spännande områden där jag går och hoppas på nästa surpris är ny energilagringsteknik, batterier eller annat, som kan göra intermittenta energikällor som sol och vind än mer intressanta och konkurrenskraftiga. ”På samma sätt som teknologiska genombrott snabbt kan ändra förutsättningarna för ett energislag är kommersiella innovationer lika viktiga.” Fortfarande finns också den allra största potentialen i att minska fossilförbränningen och hejda klimatförändringarna genom det kanske tråkigaste och osexigaste – energieffektivisering. Här borde så mycket av dagens smarta IT-lösningar kunna göra underverk. Släpp fram innovationskraften och experimentlustan. Och släng in mer pengar! ✕ Per Olof Lindsten Redaktör [email protected] 500 1995 2012 Amerikanska institutioner placerar allt mer kapital hållbart och tillväxten har varit 11 procent årligen sedan 1995. 71% tycker att det är viktigt att företaget de söker jobb hos tar ett aktivt samhällsansvar, enligt en undersökning på jobbsajten Stepstone. NU ÄR DET HÖG TID ATT NOMINERA till E-Prize 2013, Sveriges ledande energipris i näringslivet. Vilka är bäst på energieffektivisering i kategorierna storföretag, små och mellanstora företag samt offentlig sektor? Gå in på va.se/eprize2013 och nominera din kandidat. VA HÅLLBARHET 3 4 VA HÅLLBARHET nr 5 – 8 april 2013 PROFIL EMMA IHRE HON SKA STYRA STATENS BOLAG RÄTT är ansvarig för att alla statens bolag agerar mer långsiktigt hållbart och ansvarsfullt. En uppgift som visat sig alltmer akut att lösa i spåren på de statliga kolosserna TELIASONERAS och VATTENFALLS snedsteg det senaste året. EMMA IHRE AV CARL CEDERSTRÖM FOTO PETER JÖNSSON VA HÅLLBARHET 5 PROFIL EMMA IHRE Emma Ihre är hållbarhetsansvarig på finansdepartemenetet. T eliasoneras korruptionshärva i Uzbekistan och Vattenfalls kolkraftssatsningar i Tyskland är exempel på när staten förlorar kontrollen över sina bolag. Och med endast 30 personer avdelade för att sköta statens 55 innehav värda 580 miljarder kronor är det omöjligt för medarbetarna på finansdepartementet att upptäcka allt. Det kan jämföras med Ratos 48 medarbetare med 15 innehav till ett värde av 23 miljarder. För att undvika nya skandaler behöver staten mer analyskapacitet och en tätare dialog med sina bolag, men för det krävs mer resurser. Tills dess får vi förlita oss på Emma Ihre. Hon är ansvarig för hållbart företagande på finansdepartementet och arbetar för att integrera hållbarhet och etik i den löpande bolagsstyrningen. Hur styr ni rent praktiskt de statliga bolagen inom området hållbart företagande? ”Arbetet med miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik samt jämställdhet och mångfald drivs numera integrerat med den övriga styrningen. Exempelvis är kompetens på hållbarhetsområdet ett viktigt kriterium vid rekrytering av ledamöter till styrelsen. Dialogen sker med ordförande och styrelse. Från departementets sida deltar från gång till annan både finansmarknadsminister Peter Norman och statssekreterare Erik Thedéen eller någon chefstjänsteman. De större statliga bolagen som Teliasonera, Vattenfall och LKAB träffar vi ofta kvartalsvis, de mindre bolagen minst en gång per år.” Hur många är ni som arbetar med hållbarhetsfrågor på finansdepartementet? ”För närvarande två personer på heltid. Vårt arbete handlar främst om att integrera frågorna i den övriga bolagsstyrningen samt att föra en dialog med styrelseledamöter och andra intressenter. Totalt 30 personer arbetar med det statliga ägandet på finansdepartementet.” 6 VA HÅLLBARHET Handen på hjärtat – kan staten med en stab på två personer vara en effektiv kravställare av hållbart företagande? ”Man ska komma ihåg att det verkliga hållbarhetsarbetet ska ske och sker dagligen ute på arbetsplatserna. Men självklart finns det väldigt mycket mer vi skulle kunna göra. Vi har påbörjat arbetet med att integrera hållbart företagande i vår bolagsstyrning, men vi har fortfarande mycket kvar att bevisa.” Vilka frågor ägnar ni mest tid åt? ”Att de statliga bolagen arbetar strategiskt med hållbarhetsfrågorna. Staten som ägare fastställer inte bolagens hållbarhetsmål – det gör respektive bolagsstyrelse själva. Det viktiga är att bolagen själva känner ett ägarskap för frågorna, att de utgår från sin egen affär och att målen utgör en tydlig affärsnytta. Exempelvis har LKAB som mål att 40 procent av företagets anställda ska vara kvinnor 2020. Vi är övertygade om att målet gynnar LKAB som företag. Med tanke på bolagets lokalisering minskar behovet av veckopendling när båda parter kan få anställning och det blir förmodligen roligare att arbeta för ett företag där det finns både män och kvinnor. Det blir en win-win.” Vilka är de största hållbarhetsutmaningarna för staten? ”Att integrera hållbart företagande i bolagsstyrningen. Arbetet med hållbarhetsfrågorna inleddes 2007 med krav på hållbarhetsrapportering enligt GRI, Global Reporting Initiative. Nästa steg är att staten i egenskap av ägare ställer krav på bolagsstyrelserna att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågan samt fastställa egna hållbarhetsmål. Med början 2014 kommer vi i ägardialogen att följa upp målen. För till exempel Systembolagets och Apotekets del handlar det bland annat om att ha god kontroll på sina underleverantörer. Med leverantörer över hela världen är bolagen exponerade för stora risker gällande till exempel arbetsvillkor och korruption.” Man ska komma ihåg att det verkliga hållbarhetsarbetet ska ske och sker dagligen ute på arbetsplatserna bland de bolag som staten ansvarar för.” kring Vattenfall och Teliasonera påverkat ert arbete? ”Den kritik som riktats mot bolagen har visat på vikten av att ställa aff ärskritiska frågor. Därför har vi breddat och fördjupat vår ägardialog. Vi förstärker även vår egen analyskapacitet för att ha bättre beslutsstöd i dialogen med de statligt ägda bolagen.” Många svenskar anser att Vattenfall – med sitt tyska engagemang och investeringar i kolkraft – sviker sitt uppdrag att bidra till en hållbar miljö. Kommentar? ”Vattenfall arbetar inom en svår bransch med betydande utmaningar.” Hur ska staten undvika en ny Teliasoneraskandal? ”Genom att ställa tydliga krav på företagens styrelser att ha koll på och hantera risker kopplade som korruption, mänskliga rättigheter och miljö. Statens bolag är ju alla svenskars bolag.” Hur står sig den svenska statens hållbarhetsarbete i ett internationellt perspektiv? ”Vi sticker ut. Vi är ett av få länder som ställer tydliga krav på de statliga bolagens långsiktiga hållbarhetsarbete. Kina, Spanien och Chile är länder som har visat stort intresse för vårt arbete. Det hjälper också att Peter Norman är starkt engagerad i frågorna. Han är en minister med mod som vill se resultat vilket bidragit till ökad professionalisering av regeringens hållbarhetsarbete.” ✕ 580 MILJARDER I BOLAGSPORTFÖLJEN Den statliga bolagsportföljen utgörs av 55 bolag till ett värde av cirka 580 miljarder kronor. År 2011 uppgick omsättningen till 337 miljarder, resultatet efter skatt till 41 miljarder kronor och statens andel av utdelningarna till 28 miljarder. Värdet av innehavet uppgår till cirka 67 000 kronor per person i Sverige. Hur har den senaste tidens turbulens nr 5 – 8 april 2013 Emma Ihre FÖDD: 1971. FAMILJ: Man och tre barn. BOR: Hus i Gustavs- berg, utanför Stockholm. UTBILDNING: Examen i nationalekonomi vid Stockholms universitet. KARRIÄR: 1996– 2000 finansanalytiker KPA/Folksam, 2001–2005 Stadshusets internbank: upplåning och placering, 2005–2007 Amnesty International Business Group, 2007– 2011 Ethix SRI Advisors, 2011 finansdepartementet, ansvarig för hållbart företagande. INTRESSEN: Boxning, vindsurfing, löpning. BRA SIDOR: Drivande och orädd. DÅLIGA SIDOR: Otålig – har svårt för långa möten och byråkratiska processer. VAD ÄR ROLIGAST MED DITT ARBETE? ”Att träffa styrelser. Att uppmuntra och utmana dem att använda sin makt för att stärka bolagets hållbarhetsarbete. Människor tycker om att göra bra saker.” VA HÅLLBARHET 7 BÖRSEN OLJEBOLAGEN Sprickfärdig oljebubbla Fossilbubblan är på väg att spricka varnar en tung investmentbank. Aktier som Statoil och BP kan mer än halveras i värde när politiker och investerare nu börjar inse allvaret med klimathotet. AV CARL CEDERSTRÖM S k a v i l e va u pp til l 2-gradersmålet kan endast en femtedel av jordens kända oljereserver förbrännas. Många oljebolag är därmed kraftig övervärderade på börsen. I Cancun år 2010 enades världens länder om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader. Om vi ska ha en rimlig möjlighet att nå det målet får vi inte släppa ut mer än 1 000 gigaton (ett gigaton motsvarar en miljard ton) koldioxid under perioden 2000–2050. Men redan nu, efter ett decennium, har vi släppt ut 321 gigaton. En tredjedel av den tillåtna mängden koldioxid, enligt Carbon Tracker, en organisation som följer de globala utsläppen. Och om utsläppen fortsätter i nuvarande takt kommer vi, enligt det internationella energiorganets IEA:s beräkningar, redan till nyår 2028 ha spenderat hela koldioxidbudgeten. Förutsatt att vi ska nå målet om maximalt 2 graders uppvärmning (redan nu har temperaturen stigit 0,8 grader) betyder det att enorma mängder olja och gas kommer att stanna kvar i jorden och i stället klassas som ”unburnable oil” eller ”värdelösa reserver” med tanke på att de inte kommer att vara lönsamma att utvinna när lägre efterfrågan pressar ner priset. Såvida inte koldioxidlagring, så kallade CCS-lösningar, skulle bli en teknik som fungerar i stor skala, vilket IEA dock anser är ”högst osäkert”. Tar världens makthavare 2-gradersmålet på allvar innebär det att oljebolagen i dag är kraftigt övervärderade. Dels därför att planerade utvinningsprojekt läggs på is på grund av minskad efterfrågan, dels därför att en lägre oljekonsumtion normalt leder till ett lägre oljepris, vilket sänker värdet på existerande oljetillgångar. Ett oljepris på 50 dollar per fat och tillgångar som inte längre tas upp, kan minska europeiska oljebolags börsvärde med så mycket som 40–60 procent, enligt en färsk analys från investmentbanken HSBC. Vän av ordning kanske anser att ett oljepris på 50 dollar fatet verkar orimligt när priset på brentolja just nu ligger en bra bit över 100 dollar. Men oljan är känslig för konsumtionsminskningar: när efterfrågan sjönk med 3 procent 2009 föll oljepriset till 40 dollar per fat. Det är långsiktiga perspektiv, HSBC blickar fram mot 2020 och hur minskad efterfrågan och lägre pris därefter påverkar marknaden. Men för världens stora pensionsförvaltare är sju år en kortsiktig placeringshorisont. Persontransporterna står för 60 procent av den globala oljekonsumtionen, en sektor där energieffektiviseringar kan gå snabbt. Vägtrafiken blir i genomsnitt 1,7 procent mer effektiv för varje år och Indien har numera den mest effektiva fordonsflottan med BARA HÄLFTEN KVAR I OLJEAKTIERNA % 0 Sammanlagd effekt av värdelösa reserver och lägre pris, % börsvärde BP Total Statoil Eni Shell BG -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 Olja Gas KÄLLA: HSBC WORKINGS Aktier som BP och Statoil kan tappa halva värdet när fossilbubblan spricker, enligt HSBC. 8 VA HÅLLBARHET De europeiska oljebolagens aktier har redan börjat hamna på efterkälken på börserna. nr 5 – 8 april 2013 XXXXX XXXXX ”För brittiska BP och Carl-Henric Svanberg handlar det om ett potentiellt bortfall på 50 procent.” M en det är framför allt bolagens värderingar av existerande oljetillgångar som måste revideras ned i en värld som efterfrågar mindre olja. Ett oljepris på 50 dollar per fat skulle kunna sänka de största europeiska oljebolagens börsvärde med mer än tredjedel. För norska Statoil skulle därmed den sammantagna effekten av ”värdelösa reserver” och lägre pris kunna radera ut så mycket som 60 procent av börsvärdet. För brittiska BP, med den svenske styrelseordföranden Carl-Henric Svanberg, handlar det om ett potentiellt bortfall på sammantaget närmare 50 procent, enligt HSBC. Även de svenska oljebolagen som Lundin Petroleum, Africa Oil och Alliance Oil skulle naturligtvis påverkas i samma utsträckning av en eventuell priseffekt. Och beroen- Hur långsiktigt uthålligt är egentligen marknadsvärdet av oljebolaget BP med styrelseordförande Carl-Henric Svanberg? UNDER INDEX REDAN IDAG MSCI Europa MSCI Europa oljebolag 120 100 80 17 feb 2012 4 april 2013 Börskurserna faller för oljebolagen. de av hur stor andel av respektive bolags reserver som kan anses vara högkostnadskällor och bli ointressanta att utvinna om priset faller för mycket, under 50 dollar, även av en ”unburnable” -effekt. Frågan är när marknaden på allvar börjar prisa in koldioxidfaktorn i oljebolagsanalysen. Kanske fick vi 2004 en försmak av vad en omvärdering skulle innebära. Då reviderade Shell ner sina oljetillgångar med 20 procent. Aktien föll med 10 procent och 40 miljarder kronor raderades från börsvärdet. I USA har de stora pensionsförvaltarna också börjat uppmärksamma oljebolagens koldioxidexponering. SCERS, staden Seattles pensionsfond, är bland de första ut och överväger nu att helt sälja alla sina innehav i olje- och gasbolag. Studenter på amerikanska universitet, inklusive Harvard med finansiella tillgångar på 31 miljarder dollar, kräver att de egna lärosätena ska sluta investera i fossila bränslen. I Oxford i England lanserades också häromveckan ett nytt forskningsprogram som ska titta på de i dag fortfarande dolda klimatriskerna i många koldioxidexponerade branscher inklusive oljebranschen. Även institutionella investerare i Australien har frågan om koldioxidrisken i portföljerna högt upp på agendan efter en sommar med nya värmerekord. För att komma till rätta med koldioxidutsläppen har dock de börsnoterade oljebolagen en marginell betydelse. 90 procent av världens olja och gas kontrolleras av stater och statskontrollerade oljebolag. Och för världens två största producenter, Ryssland och Saudiarabien, är oljan själva grunden för statens intäkter. Eventuella miljöhänsyn väger fjäderlätt när dessa nationers ekonomiska intressen står på spel. Lika oroande är att 14 större utvinningsprojekt av fossila bränslen är på väg att startas innan 2020 enligt Greenpeace. Utsläppen skulle addera 20 procent till dagens nivåer, där den absolut största utsläppsboven blir Kinas planerade kolkraftverk. ✕ VA HÅLLBARHET 9 BEN STANSALL/SCANPIX Enligt HSBC har dock Statoil, Norges och tillika Nordens största företag, störst exponering mot ”unburnable oil” bland de europeiska oljebolagen. Närmare 17 procent av bolagets börsvärde kan gå förlorat mot bakgrund av bolagets verksamhet i Nordsjön. OEYVIND HAGEN / STATOIL / SCANPIX en genomsnittlig förbrukning på 0,6 liter per mil. Det kan jämföras med USA:s trafi k som slukar 0,9 liter per mil. Med ny teknik förutspår IEA att vägtransporternas oljeförbrukning på sikt kommer att minska med upp till 18 procent från dagens nivå. Vid minskad efterfrågan blir den dyra utvinningen av oljesand och djuphavsborrningar olönsam. De regioner som anses mest riskabla ur detta hänseende är Mellanöstern, Latinamerika och främst Venezuela, Kanadas oljesand och Afrika med Nigeria och Angola i spetsen. BÖRSEN ANALYS AUTOLIV Kör på säkerhet Autoliv får en alltmer världsdominerande ställning. Det ger stabilitet. Och med ny aktiv bilsäkerhet kommer tillväxten tillbaka. AV CHRISTIAN HALL D et är tuffa tider för den europeiska bilindustrin. Men världsledande bilsäkerhetsföretaget Autoliv har fortsatt bra fart. Bilproduktionen i världen växer några procent med Kina och Asien som tydliga draglok. Därutöver kommer den kraftiga expansionen för aktiva säkerhetsapplikationer som har potential att transformera Autoliv till ett tillväxtbolag på sikt. Lägg därtill låga vinstmultiplar samt en överkapitaliserad balansräkning och aktien ser köpvärd ut trots ett dystert bilår i Europa 2013. Autoliv tillhör ledarna på samtliga bilindustrins huvudmarknader. Det faktum att Europa, med 30 procent av omsättningen, står inför en fortsatt produktionsnedgång i år kompenseras mer än väl av att Kina, med 12 procent av omsättningen, ser ut att öka bilproduktionen med 10 procent. I Kina är Autoliv ckså klart störst med en marknadsandel kring 35 procent och därmed dubbelt så stort jämfört med största konkurrenten. Den relativa storleksskillnaden innebär att bolaget har betydande skalfördelar och därmed ett klart kostnadsförsprång. Allt talar för att marknadsandelen fortsätter att växa på de små lokala konkurrenternas bekostnad under kommande år. De stora utvecklingsländerna med Kina och Indien i spetsen, präglas också av en lägre penetration för krockkuddar. I Kina är det främst sidokuddar som saknas i många nya bilar, andelen är endast 15–20 procent mot omkring 90 procent i Europa. Det gapet kommer troligen att försvinna på längre sikt. Konsekvensen är att tillväxten för Autolivs produkter blir högre jämfört med bilproduktionen i det medellånga perspektivet. Dessutom finns det bara 100 bilar per tusen invånare i Kina mot 500 i Europa och 900 i USA. För att möta den globala omflyttningen av efterfrågan från Europa till främst Asien fortsätter bolaget att dra ned kapaciteten på de mogna marknaderna. I Europa väntas bilproduktionen krympa omkring 2 procent i år efter en nedgång som var tre gånger så stor 2012. I Nordamerika ligger förändringen på plus 2 procent i år efter ett lyft på 17 procent i fjol. 10 VA HÅLLBARHET Skulle utvecklingen bli sämre finns det handlingsberedskap. Ledningen har lyckats väl med att parera volymnedgångar med kostnadssänkningar vid tidigare konjunkturnedgångar. Bolaget lever med en kontinuerlig priserosion på 2–4 procent om året och måste därmed öka produktiviteten med minst 5 procent årligen för att säkra stabila marginaler och löneökningar på i storleksordningen 2 procent. De senaste åren har det legat kring 6 procent. Rörelsemarginalen i fjol landade kring 8,5 procent, en nedgång från året före med drygt 2 procentenheter vilket är starkt med tanke på det kraftiga fallet för den europeiska bilförsäljningen. V i räknar med en uppgång på ungefär 1 procentenhet under 2013, delvis genom lägre omstruktureringskostnader, parat med en försäljningstillväxt om drygt 3 procent. Utöver tillväxtmöjligheterna i Kina, utgör produktområdet för aktiv säkerhet, med produkter som varnar vid filbyten eller bromsar bilen automatiskt, den stora långsiktiga potentialen i Autoliv. Under fjärde kvartalet ifjol växte försäljningen här med nästan 50 procent. Från och med 2014 kommer Euro NCAP, institutet som delar ut stjärnor för säkerhetsnivån i europeiska bilar, att börja inkludera aktiva säkerhetskomponenter i sin utvärdering. Detta blir startskottet för att inkludera funktioner som filbytesvarnare och automatisk inbromsning i städer för de biltillverkare som siktar in sig på att få den högsta säkerhetsklassningen. Kostnaden för huvuddelen av dessa funktioner utgör inget större hinder för bilproducenten. Framför allt kameran är en relativt billig komponent. Konsekvenserna för Autolivs resultaträkning blir i första hand att omsättningstillväxten förstärks med omkring 1 procentenhet de närmaste åren. På lite sikt kommer dock tillväxtbidraget att växa i takt med att aktiva säkerhetsprodukter ökar sin andel av omsättningen. Den stora nettokassan öppnar upp för extrautdelningar eller aktieåterköp på sikt. Det dröjer troligen till dess man får klarhet i utfallet för de anmälningar om prissamar- Autoliv får draghjälp av Kinas bilhunger när Europa går på knäna. beten i Europa som Autoliv fick i mitten av 2011. Sannolikt tar det något år innan detta har klarnat. Kassan uppgår till ungefär 1,8 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan 5 procent av börsvärdet. Storleken motiveras också av att ledning och styrelse vill hålla en beredskap för förvärv främst inom aktiv bilsäkerhet. Detta är en marknad som är mer fragmenterad och där Autolivs marknadsandel tillåter förvärv utan större invändningar Jan Carlson rattar fortsatt från konkurrensmynrätt mot global digheterna. Historiskt dominans inom har bolaget varit lyckobilsäkerhet. samt med sina förvärv. Man har ofta lyckats utnyttja situationer med låg lönsamhet i branschen för att få ned prislappen. Baserat på vår vinstprognos för 2013 handlas aktien på ett p/e-tal kring 12, inklusive strukturkostnader. Med tanke på den kraftiga expansionen i Kina och tillväxtpotentialen för aktiva säkerhetsprodukter i nr 5 – 8 april 2013 Dubbelt upp i portföljen västvärlden framstår värderingen som väl försiktig. På det kommer möjligheten till en extra utskiftning i nivå med den ordinarie utdelningen om något år. ✕ KÖP AUTOLIV KÖP Lågt värderad aktie. Tydlig tillväxtpotential på längre sikt inom aktiv säkerhet. POTENTIAL En konjunkturuppgång parat med att aktiva säkerhetsprodukter slår igenom i stor skala blir bingo för aktien. RISK Kartellböternas storlek osäker, konjunkturbakslag skulle slå mot bilindustrin och bolagets volymer. MILJÖ OCH HÅLLBARHET Bra potential i affärsidén, men en del brister i det interna arbetet och informationen med tanke på storlek och riskerna i verksamheten. VA:s miljö- och hållbarhetsbetyg: – = Stora risker som påverkar lönsamheten. Omsättning, Mkr Res f skatt, Mkr Vinst /aktie, kr P/e 2012 2013P 2014P 53 779 54 300 56 500 4 352 4 890 5 200 32,80 36,80 39,10 14 12 11 VD: Jan Carlson. ORDFÖRANDE: Lars Nyberg. BÖRSVÄRDE: 8 750 Mkr. BÖRSVÄRDE: 40 560 Mkr. STÖRSTA ÄGARE: Alecta 9,4%, Fidelity Management 6,8%, LSV Asset Management 4,3%. ANDEL KVINNOR: Styrelsen 1 av 9, ledningen 0 av 13. = Risknivå och ledningens förmåga att hantera risker = Ledningen oförmögen att hantera riskerna. Autoliv OMX Stockholm 500 400 FORTSÄTTER UPP 60 VA:s hållbara portfölj OMXS 45 30 15 0 09 30 nov 2012 2013 2 april Hållbara aktiefavoriter är nu upp 60 procent, dubbelt upp mot index. V EC K A NS A F FÄ RE RS H Å LLBA R A P O R T FÖ L J MILJÖ OCH HÅLLBARHET BOLAGET I KORTHET som helhet under samma period. Miljöteknikbolaget Nederman har backat något men är dock fortfarande bästa innehav så här långt med en avkastning på goda 170 procent. Överhuvudtaget har inte de traditionellt cykliska bolagen riktigt hängt med i årets börsuppgång. Flera av de stora verkstadsbolagen ligger till och med på minus. Och i portföljen står våra innehav som Atlas Copco och SKF och stampar. Och möjligen kan vi börja ana någon form av bottenkänning för Swedolaktien de senaste dagarna. ✕ KÄLLA: FACTSET RENE FLUGER/SCANPIX V åra hållbara favoritaktier har avkastat precis dubbelt upp mot index. De tio aktierna i Veckans Affärers hållbara portfölj har tillsammans avancerat 60 procent sedan starten i november 2009. Det är 30 procentenheter bättre än Stockholmsbörsens index under samma period. Det betyder också att vår hållbara portfölj fortsätter att utöka avståndet till index, även i det starka börsklimatet som präglat det första kvartalet av börsåret 2013. De verkliga dragloken den senaste tiden har framför allt utgjorts av SCA och ÅF som bägge har noterat nya all time highs på löpande band under året. SCA har nu klättrat drygt 70 procent sedan vi tog in aktien i portföljen. Det är drygt 40 procentenheter bättre än index under samma tid. Facit för ÅF:s avkastning i portföljen är ändå snäppet bättre. Konsultbolaget har avkastat 52 procent sedan vi köpte in det vilket är 44 procentenheter än Stockholmsbörsen Atlas Copco Ericsson Meda Nederman Nolato SCA Skanska SKF Swedol ÅF Hållbara portföljen jen ANSKAFFNINGSKURS UTVECKLING, UTV. REL. KURS, KR 26/10 -12, KR % INDEX, % 97,35 65,95 66,50 62,25 58,25 100 107 120 27,00 128 187 80,65 79,20 168 101 171 118 159 18,40 195 92 22 19 170 73 71 10 32 -32 52 60 62 -7 -10 140 43 41 -20 2 -62 44 30 300 30 mars 2012 2 april 2013 VA:S MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSBETYG: – = Risknivå och ledningens förmåga att hantera risker. = Stora risker som påverkar lönsamheten. = Ledningen oförmögen att hantera riskerna. VA:S HÅLLBARA PORTFÖLJ består av aktier som vi bedömt ur ett mer långsiktigt perspektiv. Vi har tagit hänsyn till bolagens förmåga att anpassa sig till ökade krav på miljö och etik liksom deras möjligheter att dra nytta av en sådan utveckling. VA HÅLLBARHET 11 KVOTERING SVERIGE Politiskt maktspel på hög nivå Margareta Winberg hade varken Göran Perssons eller S-regeringens stöd när hon hotade med lagstadgad könskvotering 1999, avslöjar hon i dag. Sedan dess har Sverige halkat efter i jämställdhetsligan. AV JONAS LEIJONHUFVUD I år är det femton år sedan Margareta Winberg tog över som jämställdhetsminister och började fila på sina utspel i frågan om lagstadgad kvotering av kvinnor i styrelser. Norge och Sverige jobbade då i takt med varandra. Men grannen i väst lagstiftade om kvotering 2004 och hade drygt 40 procent kvinnor i börsbolagens styrelser redan 2009. Sverige fick som bekant aldrig någon kvoteringslag. Men debatten som Winberg drog i gång för snart femton år sedan gick knappast obemärkt förbi. Sedan hennes första utspel 1999 har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat från 5 till 24 procent. Det innebär att Sverige är på delad fjärdeplats i Europaligan, efter Norge, Finland och Lettland. Antalet kvinnliga börs-vd:ar i Sverige har gått från två till 14 i dag. Två av dessa kvinnor styr riktiga börsjättar – Annika Falkengren på SEB och Mia Brunell Livfors på Kinnevik. Andelen kvinnor i börsens ledningsgrupper har ökat från 11 procent 2003 till 18 procent. ”Det positiva med kvoteringshotet var att man fick upp frågan på agendan. Kvinnorna har sänkt genomsnittsåldern och breddat kompetensprofilen i styrelserna. De har även skapat ökat fokus på bolags- styrning”, säger Rebecca Lucander, vd för Allbrightstiftelsen som arbetar för att öka andelen kvinnor på ledande poster. Sedan Alliansregeringen slopade hotet om en kvoteringslag efter valet 2006 har frågan tappat fart i Sverige, vilket kritiker ofta påpekar. Men andelen kvinnor i börsens styrelser har ändå ökat med i snitt 1 procentenhet per år, vilket är långt över Europasnittet. ding näringslivet med ett lagförslag som kräver 40 procent kvinnor i styrelser år 2020. Att jordbruksminister Margareta Winberg skulle få ta över jämställdhetsfrågorna efter valet 1998 var aldrig givet. ”Det skedde efter viss diskussion”, berättar Margareta Winberg som fick tjata innan statsminister Göran Persson gav med sig. De två var inte bara partikamrater utan även gamla vänner, något som till en början var en fördel för den ambitiösa ministern. Winberg var ordförande i Socialdemokratiska kvinnoförbundet mellan 1990 och 1995. Hon var även drivande när S inför valet 1994 införde principen ”varannan damernas” vid fastställandet av kandidatlistor, något som resulterade i Sveriges första jämställda regeringsparti på kommun-, landstings- och riksdagsnivå. ”Vi hade åstadkommit mycket inom politiken och letade efter nya områden. Till slut riktade vi blickarna mot näringslivet”, minns Margareta Winberg när Veckans Affärer når henne för en intervju. 1999 påbörjade hon en tradition med årliga konferenser på Nalen i Stockholm med diskussioner och debatt kring jämställdhet. Samma år satte regeringen upp målet att nå en jämn könsfördelning i de statliga bola- ”Sedan hennes utspel har andelen kvinnor i styrelserna ökat från 5 till 25 procent.” Om kvoteringsdebatten tystats ned i Sverige de senaste åren så har den gjort comeback på bred front i Europa. En lång rad EU-länder har infört lagstadgad kvotering, eller regler för att öka den kvinnliga representationen. Och i november i fjol chockade EU-kommissionens vice ordförande Viviane Re- LÅNGT KVAR TILL HÄLFTEN... 15 15 15 Portugal 14 Belgien Turkiet Spanien Österrike 13 Rumänien 12 Irland 11 11 11 11 10 9 7 7 6 6 6 5 Malta Slovakien 15 Cypern 16 Ungern EU Snitt 16 Portugal Tjeckien 16 Luxembourg Slovenien 16 Italien Makedonien 16 Grekland Litauen 16 Estland Tyskland 19 Storbritannien 22 Serbien 25 Kroatien Sverige 25 Danmark Island 26 Bulgarien Lettland 27 Frankrike Finland 42 Nederländerna Norge Andel kvinnor i bolagsstyrelser, % januari 2012 4 3 KÄLLA: EU-KOMMISSIONENS LAGFÖRSLAG ”WOMEN ON BOARDS” Norge är ohotad etta, sedan kommer ett antal länder som lyckats hamna mellan 20 och 30 procent. 12 VA HÅLLBARHET nr 5 – 8 april 2013 XXXXX XXXXX procent. Margareta Winberg hade utsetts till vice statsminister efter valet, men hon var inte nöjd för det. Och när artikelförfattaren som då var reporter på Svenska Dagbladet Näringsliv, ringde och bad om en intervju om könskvotering såg hon sin chans. Hennes pressekreterare Zoran Alagic förmedlade intervjun och frågade, som pressekreterare alltid gör, vad jag ville fokusera på. Mitt svar var att jag ville prata om lagstadgad könskvotering och att jag undrade om hon tänkte skärpa tonen nu när hennes ställning stärkts i regeringen. När han bad om ett exempel svarade jag hypotetiskt: ”Om hon till exempel skulle kräva 25 procent kvinnor inom ett visst antal år och annars blir det en lag.” Att jag tog just 25 procent som exempel kan bero på att Norge hade använt samma procentsats i en tidig fas av sin politiska process. Hur som helst blev jag ganska paff när Zoran Alagic ringde tillbaka ett par timmar senare med beskedet. ”Hon säger så! 25 procent kvinnor innan 2004, annars blir det kvotering”, sade han. Margareta Winberg hade agerat snabbt – och av allt att döma på egen hand. ROGER LUNDSTEN/SCANPIX I Jämställdhetsminister Margareta Winberg ville ta till hårdhandskarna mot det ojämlika näringslivet, men statsminister Göran Persson sa nej. ...MEN DET HAR BLIVIT SÅ MYCKET BÄTTRE 25 Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser, % 20 15 10 KÄLLA: SIS ÄGARSERVICE gens styrelser, något man i princip uppnådde 2002. Idén att överföra den ambitionen på de privata storbolagen måste ha legat nära till hands. Börsbolagen hade dessutom en usel kvinnorepresentation i sina styrelser, knappt 5 procent. Winberg gick därför ut och varnade storbolagen: mm ni inte skärper er kan det bli aktuellt med lagstadgad kvotering, var budskapet. Ett snarlikt löfte fördes även fram i Norge samma år av jämställdhetsminister Valgerd Svarstad Haugland. Till skillnad från Winberg var hon en borgerlig politiker från Kristelig folkeparti i koalitionsregeringen Bondevik I. Och det var så småningom en borgerlig regering i Norge som skulle rösta igenom Europas första kvoteringslag 2004. ”Exakt vem som inspirerade vem har jag inte klart för mig”, säger Margareta Winberg och berömmer norrmännens mod. Åren gick, men styrelserummen förändrades inte mycket. Efter valet 2002 hade andelen kvinnor i börsbolagens styrelser stigit från 5 till 6 5 0 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 2012 Var fjärde. Från 5 till 25 procent på 15 år är resultatet när bolagen själva får bestämma. november tog hon emot mig på sitt rymliga representationsrum på Rosenbad. Och den 25 november publicerades artikeln där Margareta Winberg utlovade lagstadgad kvotering om inte bolagens styrelser innehöll 25 procent kvinnor i slutet av 2004. ”Kalla det ett utspel om du vill. Det är ett löfte till alla de kvinnor som är arga. Det är ett hot mot de företag som inte gillar det”, sade hon då. Exakt hur en kvoteringslag skulle se ut ville hon inte gå in på, och hon ville inte precisera om hotet bara gällde börsbolagen, eller alla stora bolag. I dag medger Winberg att utspelet helt saknade politisk förankring. Vare sig regeringen eller statsministern var informerad. ”Hotet om lagstadgad kvotering var inget jag diskuterade med regeringen. Men när det började bränna till blev det tydligt att det var en av mina två frågor som Göran Persson inte ville genomföra. Det andra vara lagstadgad föräldraförsäkring”, säger Winberg i dag. Hennes hot togs dock på stort allvar i nä ringslivet. Efter bolagsstämmorna 2003 ökade följande år andelen kvinnor i börsbolagens styrelser från 6 till drygt 11 procent. Men Winberg skulle inte bli långvarig i rollen som vice statsminister. Efter mordet på Anna Lind i september 2003 stuvade Göran Persson om i regeringen. Mona Sahlin blev ny jämställdhetsminister och Winberg blev plötsligt ambassadör i Brasilien. ”Jag tror inte han skickade mig till Brasilien på grund av den frågan. Den var un- Æ VA HÅLLBARHET 13 KVOTERING SVERIGE derordnad. Men Göran Persson var irriterad över att kvoteringsfrågan fått så stort utrymme i medierna. Det var ju en attraktiv fråga och det var lätt att räkna och se resultatet”, säger Winberg som i dag är ordförande för FN-organisationen UN Women Sverige. M edan en kvoteringslag förbereddes i Norge tog Mona Sahlin tog över som jämställdhetsminister. Under 2004 lovade hon att ”hotet kvarstår”. Men när tiden för Winbergs utspel rann ut i slutet av året hade ingen lag förberetts. Enligt Winbergs pressekreterare Zoran Alagic var Mona Sahlin redo att utreda kvoteringsfrågan under sommaren 2004. Vid ett regeringssammanträde den 10 juni 2004 stoppade Göran Persson tillfälligt tillsättandet av en utredning, enligt Alagic. Detta trots att Mona Sahlin, samt dåvarande näringsminister Leif Pagrotsky och justitieminister Thomas Bodström var överens om hur en sådan utredning kunde utformas så att ett lagförslag skulle kunna röstas igenom innan valet 2006. ”Det var Göran Person som fördröjde och i praktiken stoppade detta”, säger Zoran Alagic i dag. Margareta Winberg har samma bild. ”Göran Persson var motståndare till kvotering och då vill man inte ha med sig frågan in i en valrörelse. Han tyckte inte att det var en socialdemokratisk hjärtefråga. Han brukade säga att ’vi ska prata om arbetsmiljön för undersköterskor, inte det här’”, säger Winberg. När Jens Orback tog över som jämställdhetsminister i slutet av 2004 var andelen kvinnor i börsens bolagsstyrelser knappt Catarina af Sandeberg fick S-regeringens uppdrag att ta fram ett lagförslag. Det skrotades snabbt av Nyamko Sabuni när Alliansen kommit till makten. 15 procent, långt under det mål på 25 procent som Winberg hotat med. Men när han mötte pressen i januari 2005 var det utan ett slagkraftigt budskap. Varken Winberg eller Sahlin hade lämnat något efter sig till honom. Men nu skulle man tillsätta en utredning, blev beskedet. Efter ytterligare ett halvår hade frågan hamnat hos justitieminister Thomas Bodström. I juni 2005 lovade han att tillsätta en utredning för att utforma ett lagförslag som skulle kräva att minst 40 procent av ledamöterna i börsbolagens styrelser skulle vara av vardera kön. Lagförslaget skulle vara klart i god tid innan valet, hette det. Juristen som fick axla det otacksamma uppdraget var Catarina af Sandeberg. Följande sommar var hon klar med sin komplicerade utredning. Lagförslaget krävde 40 procent kvinnor i styrelserna innan 2010. Det gällde för landets 360 börsbolag plus knappt 50 statlig ägda bolag. EU ÄR PÅ KRIGSSTIGEN I november i fjol följde EU-kommissionen upp sitt hot med lagförslaget ”Woman on boards” som kräver att kvinnor utgör minst 40 procent av börsbolagens styrelser innan 2020. Statliga bolag måste uppfylla kravet två år tidigare. ”Vi ser redan att hotet haft effekt. Mellan oktober 2011 och oktober i fjol steg andelen kvinnor i EU:s styrelser med 2 procentenheter. Det kan jämföras med det tidigare rekordet på 0,6 procentenheter”, säger Mina Andereeva, talesperson för Viviane Reding i Bryssel. Hon betonar att lagförslaget är mindre strikt än många av de lagar som redan antagits i medlemslän- 14 VA HÅLLBARHET Minst 40 procent. Viviane Reding driver frågan om lagstiftningen i EU. derna. Eftersom styrelser ser olika ut i olika europeiska länder gäller kravet endast icke-exekutiva styrelseledamöter. Vidare ska kvinnor endast ges prioritet om de har samma kompetens som män – en definitionsfråga som säkert kommer diskuteras fli- tigt om förslaget blir EU-lag. Sex länder, inklusive Storbritannien och Sverige, har vänt sig mot att frågan tas upp på EUnivå. Men Tyskland, Frankrike och Portugal har gett initiativet tummen upp, enligt Mina Andereeva. Lagförslaget ska diskuteras på ett ministermöte till sommaren och kan i praktiken tidigast röstas igenom i början av nästa år, enligt Andereevas uppskattning. Sverige platsar fortfarande på Europas topp fem-lista över länder med störst andel kvinnor i styrelserna. Men fyra länder ligger bättre till och snart riskerar vi att bli omsprungna av Frankrike, Belgien, Italien och flera andra länder. nr 5 – 8 april 2013 NILS PETTER NILSSON/SCANPIX Tre månader senare hade Socialdemokraterna förlorat valet. Alliansens jämställdhetsminister Nyamko Sabuni slopade hotet och Catarina af Sandebergs utredning har legat i malpåse sedan dess. Sedan 2006 har andelen kvinnor i bolagsstyrelser ökat från 18 procent till knappt 24 procent i dag. Om kvoteringsdebatten tystnat en aning i Sverige så lever den vidare i övriga Europa där frågan fått ett uppsving på senare år. Norge var som sagt mycket tidigt ute när de redan 2004 införde en lag som krävde 40 procent kvinnor i börsbolagens styrelser och i andra styrelser med spritt ägande. Och Spanien såg ut att gå i bräschen när man 2007 stiftade en kvoteringslag, som i efterhand visade sig vara relativt tandlös. M en 2010 tog debatten fart igen när EU-kommissionens vice ordförande och kommissionär för EUrättsliga frågor, Viviane Reding i sann Winberganda började tala om behovet av kvotering om inget hände. Samma år instiftade Island en ambitiös plan som innebär att man har 25 procent kvinnor i sina styrelser i dag. Följande år införde Frankrike, Belgien och Italien tuffa krav för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Belgien kräver 33 procent kvinnor i stora börsbolag innan 2017 och för små och medelstora bolag innan 2019. Italien kräver att samma nivå, 33 procent, uppnås 2015. I Frankrike måste börsbolagen ha minst 20 procent kvinnor i styrelserna 2014 och minst 40 procent 2017. Totalt har ett tiotal europeiska länder infört olika former av kvoteringslagar. Vissa länder, som Österrike har än så länge nöjt sig med att ställa krav på statligt ägda bolag. Socialdemokraterna har återigen lovat att införa kvotering om de vinner valet 2014. Stefan Löfven sade sig vara för en lag i redan i somras. Och Ylva Johansson, talesperson för S i jämställdhetsfrågor har tillsammans med sex andra socialdemokrater i en motion deklarerat att man vill lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser. ”Om vi vinner valet ska vi driva frågan. Jag tror och hoppas att det finns en majoritet i denna fråga som tidigare splittrat de borgerliga”, säger Ylva Johansson. Margareta Winberg hoppas att hon har rätt. ”Utvecklingen har gått för sakta. Jag hoppas och tror att vi får en lag så småningom”, säger hon. ✕ ”Totalt har ett tiotal europeiska länder infört olika former av kvoteringslagar.” Skolmat blir kunskap EN KAMPANJ FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET LARSEN, HÂKON MOSVOLD/SCANPIX KVOTERING NORGE År 2003 klubbade stortinget igenom den norska kvoteringslagen. ...och i norska bolag ökade lönsamheten Samtidigt som debatten stått och stampat här hemma har Norges framgångsrika kvotering verkat i full skala i över fem år. Och bolagen vågar inte annat än ställa upp. AV MATS BLOMBERG A lla norska publika bolag har av överlevnadsskäl sett till att matematiskt exakt uppfylla lagens krav på styrelsesammansättning. Och lagen är stenhård. Uppfylls inte 40 procent kvinnor i styrelsen väntar avnotering och likvidering. Det vill ingen utmana. Men införandet av en ny lag ändrar inte över en natt en djupt rotad kultur. Mari Teigen, en av tre forskningsledare på norska Institutet för samhällsforskning, ISF, är en av Norges viktigaste experter på området. 16 VA HÅLLBARHET När norske näringsministern 2002 brakade loss med hotet att kvotera företagsstyrelserna prickade hon in med att samma år doktorera. Hennes avhandling ”Kvotering och kontrovers” var en analys av debatten. Sedan dess är efterfrågan på hennes kunskaper stor. Till VA rabblar hon upp mängder av platser i världen som bett om och hämtat hem hennes expertis, som med titeln research professor också innefattar migration, jämställdhet och delaktighet. Bara kring årsskiftet växlade hon mellan London och Dubai. Redan har hon också hunnit med två rundor till Sverige, dels in- bjuden av Nordiska ministerrådet, dels av Svenskt Näringsliv. VA fick ett samtal på plats i Oslo Vi hamnar direkt i en jämförelse Norge kontra Sverige. I Sverige är det sedan en tid politiskt självklart med varannan damernas i regering såväl som i partitopp. Däremot tycks råda en tvekan att reglera, annat än via kodens frivillighet, i näringslivet. Till och med inom det så kvoteringskorrekta Miljöpartiet har språkrör uttryckt att Norge med sitt krav på minst 40 procent kvinnor i styrelserna i norska börsbolag gått väl långt. ”Skillnaderna är svåra att förstå”, säger Mari Teigen. ”Vi uppfattar Sverige å ena sidan som mer radikalt. Samtidigt slår det igenom en liberal politisk tradition som är antikvotering och mot regleringar. Vi tror att det hänger samman med ägarstrukturen i näringslivet. I Norge är staten en så mycket viktigare aktör med stor genomslagskraft. 40–50 procent av aktierna på Oslobörsen ägs av staten. I Sverige finns flera stora, privata kapitalägare som har gjort motstånd. Samtidigt har företagen i Sverige själva anpassat sig bättre och därigenom tagit bort delar av momentum.” ”Jag är ändå lite överraskad över debatten hos er. Den tycks gå i vågor. När frågan nr 5 – 8 april 2013 XXXXX XXXXX verkar död, så dyker den plötsligt upp igen med någon ny aktör.” Många länder som nu antagit lagar om en kommande kvotering befinner sig i ett liknande läge som Norge gjorde 2002–2003 med svaga siffror för kvinnorna, runt 6 procent. I Norge gick bolagen i ett första steg ”frivilligt” upp till 25 procent på två år, något som dock inte räckte när stenarna redan börjat att rulla. Listan är som sagt lång på de länder där Mari Teigen varit och talat kvotering. Rader av västliga länder har avverkats i resdagboken, inklusive USA och ett otal resor till Bryssel. Ett undantag: Asien. Här är intresset mer reserverat, även om muslimska Malaysia håller på att införa lagstiftning. Men debatt i frågan finns även i den här världsdelen. ■ Beslutat att 40 procent av styrelserna ska bestå av kvinnor fattades 2003 efter ett borgerligt regeringsförslag. ■ Lagen omfattar statliga, interkommunala och publika aktiebolag. ■ Startpunkt 2004 för de två första kategorierna. ■ Börsbolagen fick på sig till 2005 att fixa det. Så skedde ej. Ny tidsfrist på två år. För nya bolag gällde lagen direkt. ■ Sanktion om de inte klarade det: tvångsupplösning. Å Valgerd Svarstad Haugland, kristdemokratisk jämställdhetsminister, förde fram förslaget 2002. EIDE, BERNT/SCANPIX ter till norge. Som sociolog fascineras Mari Teigen av ”antiröklagseffekten” med den märkbara normförändring som skett. Många företagsledare som tidigare var bestämt emot har sedan lagen infördes vänt på klacken. ”Det finns många aktörer på detta forskningsfält, bland annat för att den internationella uppmärksamheten är stor”, konstaterar Mari Teigen. ”Som institut försöker vi kombinera forskningsbara problemställning med att utveckla kunskap.” Det man forskat på hittills är om man kan se ett positivt samband mellan kvotering och ekonomisk lönsamhet. Mari Teigen påpekar att det var den norske näringsministerns, högermannen Assar Gabrielsen, starkaste argument i propositionen till stortinget. ”De studier som sedan har gjorts av oss och andra i Norge visar på skiftande resultat”, säger hon. ”Vi har fått fram en moderat positiv effekt när man bland annat jämför norska med danska företag. I en ren norsk mätning finner man att de företag som tidigare haft sämst lönsamhet har störst ekonomiskt utbyte av könsbalans. Jag vill också nämna en väldigt omdiskuterad amerikansk artikel av Ahern och Dittmar som tvärtom har visat på negativa effekter.” När Mari Teigen väljer att se framåt säger hon att hon vill veta mer om de normativa aspekter på ägarutövning och hur man ser på gränser för intervenering i den. År 2009 gjordes en total kartläggning av norska företagsstyrelser med en omfattande undersökning. Den har man också ambitionen att följa upp. Ett annat område som man begärt forskningspengar för är betydelsen av nätverk, som också debatteras internationellt. Är det så att norska styrelser nu fylls med kvinnor som redan har många uppdrag – alltså att man får en ny maktkoncentration liknande den som tidigare funnits bland män? Det preliminära svaret är nej, säger hon: ”Även om vi sett exempel på det verkar huvudtendensen vara att styrelsearbetet sprids på fler händer. Jag tror att den nya maktkoncentration som man ibland kan se är övergående. Vi har också tidigare sett att där det är kvinnor i valkommittéerna, blir det större andel kvinnor i styrelserna.” ”Ytterligare ett område, som vi egentligen vet pinsamt lite om, är om lagen bidrar till ökad jämställdhet som en spill-över-effekt. Har kvoteringen medverkat till kvinnors karriär och mobilitet in i ledarställning? Det finns en viss utveckling, men den är svag”, säger Mari Teigen. ”Men rekryteringsfirmorna har blivit mycket mer uppmärksamma på att hitta Mari Teigen, norsk forskare med koll på effekterna av kvoteringsbeslutet, menar att normförändringen är total i landet. ”Börsbolagen fick en ny tidsfrist på två år. Sanktionen om de inte klarade det: tvångsupplösning.” kvinnor. Våra intervjuer med kvinnor i styrelserna visar att de upplever att möjligheterna att göra karriär i norskt näringsliv har öppnat sig mycket mer. Där det stoppar upp lite är i anställning till toppställningar.” Men allt tar tid. En genomgång som redovisades i den norska tidningen Kapital förra året ger en fortsatt nedslående bild av obalans inom mängder av norska samhällssektorer, vare sig det handlar om grenar näringslivet, staten eller fackliga organisationer. I fyra sektorer är kvinnorna i majoritet: i regeringen, som fylkesledare (motsvarande landshövding), i landstingsstyrelserna och som ordförande i ungdomsorganisationer. Värre är det i finansvärlden och bland storbolagen. Bara vart tionde norskt publikt företag leds av en kvinna, ungefär som i Sverige. Men nu förbereds att utsträcka lagen till ”vanliga” aktiebolag. I kvoteringsracet riskerar Norge nämligen annars att bli distanserat av Island, Spanien, Frankrike, Belgien, Holland och Italien. Där är man på gång med kvoteringslagar som omfattar alla aktiebolag över en viss omsättningsnivå, även om man inte sanktionerar lagar med upplösning. ✕ VA HÅLLBARHET 17 FOTOGRAF CARSTEN MULLER KÖNSKVOTERING PÅ NORSKA NOTISER SHEN PENG / XINHUA NEWS AGENCY Kinesiska solcellstillverkare har fått problem. ENERGI Kinesisk soljätte i konkurs D en kinesiska solpanelstillverkaren Suntech Power Holdings var fram till nyligen världens största solpanelstillverkare. Men nu har dess viktigaste dotterbolag i Kina gått i konkurs. Konkursen är den största hittills i branschen, där tyska Q-cell och amerikanska Solyndra sedan tidigare gått samma öde till mötes. ”Suntechs situation visar att de kinesiska bolagen inte är för stora för att gå under”, säger Jenny Chase, analyschef på Bloomberg New Energy Finance, till Financial Times. Kina är världens största tillverkare av solpaneler, men sektorn lider av stor överkapacitet efter en snabb expansion pådriven av billiga lån och politiskt stöd från den kinesiska regeringen. ”Vi går in i en period av stora svårigheter för kinesiska solpanelstillverkare”, konstaterar Chase. viktor bodelius JÄMSTÄLLDHET Kvinnliga chefer tjänar fortarande mindre 39 500 KRONOR I MÅNADEN är median- lönen för en svensk chef. Men om chefen är kvinna eller jobbar i offentlig sektor är inkomsten betydligt lägre, enligt siffror från chefsorganisationen Ledarna. ”De flesta chefer tjänar inga miljonbelopp”, säger Annika Elias, ordförande för Ledarna som nyligen presenterat sin rapport över chefernas löner. Statistiken bygger på uppgifter från 71 300 av Sveriges totalt cirka 500 000 chefer, och visar att var åttonde anställd innehar en chefsposition. Bäst betalda är produktions- och finansdirektörerna, som tjänar 108 500 respekti18 VA HÅLLBARHET ve 103 000 kronor per månad. De lägst avlönade chefsbefattningarna karakteriseras av en tydlig kvinnodominans. Allra lägst lön har köksföreståndare med 27 000 kronor i månadslön. Av Sveriges cirka 500 000 chefer är 37 procent kvinnor. De tjänar i snitt 38 000 kronor per månad, vilket motsvarar 95 procent av männens genomsnittliga månadslön på 40 000 kronor. ”Kvinnors lägre löner, och hur man motiverar detta, måste kritiskt granskas av varje arbetsgivare och lönesättande chef”, skriver organisationen i sin rapport. Det råder även stor skillnad mellan privat och offentlig sektor. Chefer inom offentlig sektor tjänar 2 300 kronor mindre än chefer i privat sektor och kvinnliga chefer tjänar 2 000 kronor mindre än manliga inom den offentliga sektorn. Chefslönerna varierar också stort över landet. Bäst tjänar cheferna i Stockholms län, där medianlönen är 45 000 kronor i månaden. Sämst tjänar gotlänningarna som får nöja sig med 35 800 kronor. viktor bodelius nr 5 – 8 april 2013 NYA! BOLAGSSTYRNING Ikea anklagas för att vara anti-fackligt Postadress: 113 90 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 21 Webb: www.va.se Prenumerationsärenden: [email protected] Redaktion INTERNATIONELLA fackorga- Chefredaktör & Ansvarig utgivare Ulf Skarin AYKUT AKICI / SCANPIX nisationen UNI Global Union riktar skarp kritik mot Ikea Turkiet. Vid en presskonferens i samband med ”Forum on union rights and organising” i Istanbul framförde UNI Global Union och den turkiska fackföreningen Koop-Is kritik mot hur den svenska möbeljätten behandlar fackligt anslutna och fackföreningar. Företaget anklagas för att diskriminera fackligt anslutna och aktivt motarbeta facklig organisering genom att skrämma, hota och muta anställda. ”Vd för Ikea Turkiet, Fuat Atalay, kan inte längre gömma sig från sanningen, anställdas vittnesmål från veckan bekräftar att anställda vid Ikea-varuhus i Istanbul, Izmir, Bursa och Ankara har utsatts för hård press, mutor, hot och hämndaktioner på grund av deras önskan om att engagera E-post: fö[email protected] Tel: 08-736 31 00 Redaktionsassistent Annika Holtz 08-736 50 11 Layout Rune Ahlström repro Madeleine Morton layout sig fackligt”, säger Alke Boessiger, chef för UNI:s handelsanställda, i ett pressmeddelande. ”Arbetarna litade på Ikea och känner sig bedragna”, säger fackföreningen Koop-Is representant Mehmet Karaaslano. Nu uppmanas Ikea att inleda en dialog med facken och sträva efter att leva upp till bolagets uttalade vision om att ”skapa en bättre vardag för alla människor” – även på jobbet. viktor bodelius Börs- och Hållbarhetschef Per Olof Lindsten Art Director Daniel Låftman Redaktionschef Anna-Stina Atterday Anders Haglund layout Ari Luostarinen bildredaktör Medarbetare i detta nummer: Jill Bederoff, Viktor Bodelius, Mats Blomberg,Carl Cederström, Ulrika Fjällborg, Christian Hall, Jonas Leijonhufvud, Gunnar Lindstedt, Emanuel Sidea, Charlotte Stjerngren Korrektur Webbredaktion Viktor Bodelius webbredaktör Johanna Björnholm webbmaster Marknad Martin Mellgren chef Fredrik Johansson Event Ylva Lindberg Cicki Lewenhaupt Nilsson Annons Magasinet @ va.se Lars Torndahl 070-770 39 20 Ikea Turkiet sägs stoppa facklig aktivitet. 75<&.6$. Koncept Anna Jandler 070-777 03 94 Johan Gorecki 0704-82 82 82 Order & material Thommy Sällberg 08-736 52 33 Veckans Aff ärer ges ut av Veckans Aff ärer AB Medlem i Sveriges Tidskrifter. © Veckans Aff ärer. ISSN 0506-4406 Tryck: Sörmlands Grafiska AB PRENUMERANTER Gör dina kundtjänstärenden på nätet: www.kundservice.net AYKUT AKICI / SCANPIX RING: 08-799 63 41 FAXA: 08-28 59 74 Bonnier AB, där Veckans Affärer ingår, äger och förvaltar ett gemensamt, aktuellt register över koncernens kunder. Där säkerställs korrekta leveranser och betalningar, liksom att du får relevant information, något som är värdefullt för oss och för dig som kund. Registret innehåller namn, personnummer, adress/teleadress, leverans- och betalnings- och inköpsuppgifter om dina produkter. Till dina grundläggande uppgifter påförs områdesbaserade och statistiskt beräknade profiler med utgångspunkt från din bostadsadress. Profilfaktorer för området är utbildning, civilstånd, ålder, boendeform och bostadsortens läge, inkomstnivå, antal barn, resvanor och livsstil. Uppgifterna insamlas från dig, genom dina inköp, eller från annan källa, t.ex. från offentligt tillgängliga register och databaser. Registret uppdateras fortlöpande. Uppgifterna används av företagen i Bonnierkoncernen för att fullgöra rättigheter och förpliktelser (betalning, leverans av produkter, m.m.), och som underlag för statistik och marknadsföring. Uppgifterna analyseras och grupperas inför urval, prioritering och planering av kontakter med dig. Marknadsföringsmaterial kan med stöd av uppgifterna överföras till dig via post, telefon, eller på annat lämpligt sätt (e-post och sms används endast i befintlig relation eller efter samtycke). Dina personuppgifter kan lämnas ut till samarbetspartners utanför Bonnierkoncernen. Bonnierkoncernen har respekt för dig som kund och du kan känna trygghet för hanteringen av dina personuppgifter. Dessa lämnas aldrig ut för marknadsföring av tvivelaktiga produkter. Personuppgifter sparas under den tid de äger aktualitet och under den tid du har en pågående prenumeration (medlemskap) och för en tid därefter då du kan utnyttja fördelarna med att vara kund i Bonnierkoncernen. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter. Du har rätt att skriftligen utan kostnad begära ett registerutdrag eller rättelse/radering av eventuellt felaktiga uppgifter om dig. Du kan också spärra uppgifterna mot marknadsföring. VA HÅLLBARHET 19 KÖRNIKA GUNNAR LINDSTEDT Bankerna vinnare på skiffergasen Det finns bara en vinnare på skiffergas- och skifferoljeproduktionen. Snart går det inte att borra fler hål och i takt med att fälten sinar är oljeberoendet tillbaka – lika stort som någonsin. H äromveckan var jag på Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, och lyssnade på de senaste besvärjelserna rörande fossil energi. Ett hundratal äldre herrar var samlade. En chefsanalytiker från oljelandet i väster hade flugits in. Prick halv sju skulle sedan en droska hämta honom för hemtransport samma kväll. I rekordtempo 45 powerpointbilder. Och Torbjörn Kjus var säker: Världen kan nu andas ut, framtiden erbjuder ett överflöd av olja och gas. Att oljeproduktionen snart kommer att sina, det som kallats peak oil, kunde vi glömma. ”Och som ni vet”, tillade han. ”Stenåldern försvann inte på grund av brist på sten.” Herrarna skrattade. Återigen kunde de glädja sig åt ingenjörskonstens landvinningar. Med horisontella borrhål kan man nu komma åt hittills oåtkomliga fossila energiresurser. Stora mängder vatten och kemikalier måste dock pumpas ner för att under högt tryck spräcka skifferberget så att olja och gas kan sippra ut. Vid tidigare oljeutvining har naturen själv först koncentrerat oljan i fickor under miljoner år, nu försöker teknikerna i stället ta en geologisk genväg och artificiellt samla ihop de spridda oljeskvättarna. Att detta blir enormt kostsamt och rentav tveksamt om det över huvud blir något energiöverskott, tycktes inte bekymra Torbjörn Kjus. Och vad blir miljökonsekvenserna om man spräcker berggrunden så att olja, gas och kemikalier kan sippra ut i grundvattnet? Han hade inte tid att svara. Taxin väntade redan därnere. Och det kanske jag skulle sagt: Torbjörn Kjus arbetar för Norges största bank, DnB. För investmentbankerna på Wall Street har skifferrevolutionen varit en av deras största inkomstkällor på senare tid. Utbyggnaden började 2005 med små högbelånade företag som skaffade sig borrlicenser på intressanta landområden. Avtalen krävde snabb utbyggnad. Men efter finanskrisen 2008 sjönk plötsligt efterfrågan på gas och gaspriset rasade från 13 dollar ner till 3,50 dollar. Plötsligt var nya borrningar olönsamma och konkurser, sammanslagningar och utförsäljning blev legio. Bankerna gnuggade händerna. Sedan slutet av 2011 ökar inte längre skiffergasproduktionen i USA. Och baksidan på revolutionen är att de nya fälten sinar lika snabbt som de tagits i bruk. Efter två år har produktionen i ett borrhål minskat med 80–90 procent. 20 VECKANS AFFÄRER Nya borrhål måste borras i rasande takt för att produktionssiffrorna ska upprätthållas. Och när geografin inte tillåter fler hål är det – slut. Av mer än 30 skiffergasfält i maj 2012 kom 88 procent av gasen från de sex största fälten. Flera är på nedgång. Med det låga gaspriset är det inte lönsamt att borra. Bolagen har i stället börja sälja ut andelar i sina fält. Med produktionssiffror från så kallade ”sweet spots”, de finaste områdena, kan de få ut höga priser. ”Jag kan försäkra att köpa licenser för x och sälja dem för 5x eller 10x är betydligt mer lönsamt än att försöka producera gas för fem eller sex dollar”, erkände Aubrey McClendon, vd för en av de största aktörerna, Cheasapeake Energy. Produktionen av skifferolja har startat senare, men utecklingen är densamma som för gas. Här är det två fält, Bakken och Eagle Ford, som står för 81 procent. Men när antalet geografiskt möjliga borrhål borrats om tre fyra år kommer fälten snabbt att sina. Att USA som i fornstora dagar skulle bli energioberoende tror inte ens USA:s eget energiinstitut, EIA på. I deras mycket optimistiska beräkningar antas USA 2040 fortfarande importera 36 procent av sin olja. Bakken och Eagle Ford beräknas tillsammans bidra med fem miljarder fat olja fram till 2025 – vilket motsvarar cirka tio månader av USA:s oljekonsumtion. Knappast den ”game changer” som medierna uppbackade av oljeindustrin nu trummar ut. ✕ Utbyggnaden började 2005 med små högbelånade bolag som skaffade sig licenser på intressanta områden.” Gunnar Lindstedt [email protected] Gunnar Lindstedt är reporter på Veckans Affärer. nr 5 – 8 april 2013 Ju mindre du köper av oss, desto bättre. Anmäl ditt företag till E-Prize. Priset går till det företag som på ett innovativt och intressant sätt minskat sin energiförbrukning, värnat om miljön och samtidigt skapat bättre affärer. Skulle ni behöva bli ännu bättre? Vi på E.ON erbjuder företag en mängd smarta tjänster som gör det lätt att få koll på energiförbrukningen och förändra den. Läs mer och anmäl er senast den 8 april på eon.se/eprize
© Copyright 2024