14/01 2011 14:32 FAX A~KI\)E." 0858188888 I 141 002/015 HD 0856165686 i In rg® uridik Rättsutlåtande; angående avslag på ansökcm om prövningstillstånd i Svea hovrätt, mål nr T 35 J5-10, Håkan Stoltzl Skandia Liv m.fl. jOrsäkringsbolag I Inledning l I Till sin ansökan om prövni~gstillstånd fogade Håkan Stoltz (HS) ett 26sidigt yttrande av mig. yttrande ger en god överblick över de viktigaste processuella frågeställningar som målen gett upphov till. Jag hänvisar därfOr generellt ~m detta (här benämnt yttrandet) samt mer specifikt i den löpande te~ten. I detta utlåtande ska några ytterligare kommentarer göras. På uppfuag av Kjell Stoltz kommer jag dessutom att I behandla några andra frågor!, Dftta I Bestämmelsen om prövnidgstillständ är obligatorisk och tvingande. I propositionen sägs (om d~n gamla. regleringen) att reglerna har en konstruktion som ger intryc~ av att regleringen är fakultativ och att detta inte är lämpligt. I stället skaldet klart och tydligt framgå - som det munera gör - att prövningstillstån4 ska ges så snart en grund för tillstånd är uppfylld. I Finns det skäl ~m prövningstillstånd skall alltså hovrätten meddela prövningstillstånd, :(även om den helst såg att det inte blev nAgon fortsättning), i l Målen har pågått länge. Detl hela började i december 1997 med att Håkan Stoltz anmäldes fOr ~rsäkringsbedrägeri. I juni 2002 lades förundersökningen ned. Un~er den tid fOrundersökningen pågick väckte Håkan Stoltz talan mpt försäkringsbolagen fOr att fä ut försakringsersättning. CiviImålen avslutades i fOrsta instans genom tingsrättens dom, som medd~lades 2010-03-31, ; När domen meddelades ha~e totalt 13 år av utredning och processande gått till ända beträffande enl trafikolycka som ägde rum den 2 juli 1995. Rättegångskostnaderna uppgick enligt domen till mer an 60 miljoner kr. Fönnodligen är detta 9tt rekord, svårslaget dessutom. Dessa omständigheter får emeIle.r!tid inte vägas in i bedömningen av om , prövningstillstånd ska ges. IDet går visserligen inte avgöra vad hovrätten i J Prop. 2004/05:131 s. 184. l 14/01 2011 14:33 FAX 0858188888 A~KIVEA' 141 003/015 HD 0856166686 I i I har tagit hansyn till i sm b~äömning, eftersom den inte behöver ange skäl f'tir vägrat prövningsti1ls~ånd, dock uppkommer per automatik en misstanke om att det trots *l1t gjort en fakultativ bedömning eftersom det finns klara skäl för prövningstillstånd. I Om en tingsrätt har resone~at felaktigt eller oklart gål' det inte att bedöma riktigheten av det slut sox» den har kommit fram till. Anser emellertid hovrätten att slutet fu" riktigt, men att vägen fram till slutet helt eller delvis inte håller, ska hovrätten ip.te utan prövningstillstånd godta tingsrättens dom. Hovrättens uppgift! är nämligen att kontrollera tingsrlittens resonemang ftlr att bedöma lom den - på de premisser som tingsrtitten har använt - kommer fram ti~l samma resultat. Om premisser saknas, ar oriktiga eller ofullständiga I går det antingen inte att se eller f6rstå hur tingsrätten har resonerat e~ler så måste hovrätten ersätta de bristfålliga eller oriktiga premisserna ~ed egna. Hovrätten tar emellertid inte ersätta tingsrättens felaktiga eller ioklara resonemang med ett eget och sedan I vägra prövningstillstånd ~r att den likväl, med sitt resonemang, kommer fram till samma sl~t som tingsrätten. Det ser emellertid ut som om det är precis detta som ~ar hänt i detta fall. I Målen är omfattande, har ipågått länge och omfattar svåra bevis- och rättsfrågor. I fall av de~ slag, dvs. omfattande och komplicerade tvistemål, ilirutsätts därfö~ i propositionen (2004/05: 131 s. 186) att behovet av granskningsdisp~ns är särskilt tydlig. Man kan bara instämma i detta. . Den preskriberade gärnin~4m När förundersökningen la4es ned och civilprocessen inleddes avsäg bolagen att styrka att H~ Stol12 hade gjort sig skyldig till f6rsök till grovt fflrsäkringsbedrägeri; Detta åberopades dock inte som en invändning mot Håkan Stpltz krav, utan man åberopade dåvarande försäkringsavtalslagen (FAlJ), främst § 4. Denna bestämmelse var, liksom bestämmelsen om svek är~ närmast identisk med bestämmelsen om bedrägeri i brottsbalken. Alltså, om bolagen kunde bevisa fflrsök till grovt Wrsäkringsbedtägeri hade de också bevisat sin invändning enligt FAL och Håkan Stoltz talan Sktlll$ bli ogillad. Emellertid, sedan preskriptibn inträtt ändrades jOrutsättningarna på en avgörande punkt. Det påst4dda brottet som grund for ansvarsbejNelse existerade inte längre. Trot~ preskriptionen fortsatte emellertid bolagens processfijring som om inge~ting hade hänt: HS var en brottsling, han 2 14/01 2011 14:33 FAX f4l 004/015 ARKIVEA' HD 0858188888 0856169686 hade haft en brottsplan, h~n hade gjort sig skyldig till försök till grovt flJrsäkringsbedrägeri. Donistolen reagerade inte mot detta, ! i i ! Håkan Stoltz utpekas so~ brottsling i domen I bolagens plädering åter*ommer ordet "bedragare" "fl)rsök till grovt fflrsåkringsbedrägeri" etc. Man kan i pläderingen (som fOrevisades med Power point") läsa bl.a:,I foljande; ?fta. l "För att ft5rhindra fortsattfi oberättigade ft5rsäkringskrllv från Stoltz sida är det viktigt Wr domstol~n i en ogillande dom tydligt markerar att det varit fråga om ett försök tiP försäkringsbedrägeri" Tingsrätten levererar på ~., 369 ffi de av bolagen besttilIda domsktilen: \ , "Tingsrätten finner det ~ammanfattningsvis styrkt att Håkan Stoltz uppsåtligen planerat försökt genomfOra ett omfattande fOrsäkringsbedrägeri på i det sätt som bolagen anger i sin fflrstahandsgrund." I 9ch Bolagen ville alltså att tingstätten i domen skulle skriva att HS hade gjort sig skyldig till försök till gf0vt försäkringsbedrägeri i syfte att förhindra att han skulle fortsätta ~ed sin påstått brottsliga verksamhet. Och tingsrätten uppfYllde önske~ålet. I På s. 372 Ö, som rör genkfromålen, säger tingsrätten: i "Som konstaterats ovan finner tingsrätten styrkt att Håkan Stoltz gjort sig skyldig till ft5rsök till b~drägeri gentemot bl.a. Trygg-Hansa. Håkan Stoltz är dH.rilir skadestånp.sskyldig gentemot Trygg-Hansa ft1r de rena rurrnögenhetsskador som ~olaget visar att det drabbats av på grund av brottet. Enligt tingsrätten ~an kostnader som ett fOrsäkringsbolag har mr att utreda ett misstänkt fO~äkringsbedrägeri eller försök till sådant brott vara en ersättningsgill ren ~nnögenhetsskada", ! I stycket under står det: I i "Tingsrätten finner att deh typ av kostnader som Trygg-Hansa yrkat ersättning tbr kan anses vrula på ett adekvat sätt orsakade av Håkan 8tohz brottsliga gärning." i Yrkandet i det aktuella genJi:äromålet avser kostnader för den bevakning av HS som ägde rum under! tiden mars -november 1996. Det fOrs ök till i 3 I 14/01 2011 14:33 FAX 0858188888 14I 005/015 /l,RKIVE,r HD , 0856166686 grovt rursruaingsbedr1iger~ som HS var misstänkt fOr preskriberades emellertid 2005, dvs. fyra år innan domen. I Syftet med preskription i btottmål är att släcka ut rättsverkningama av ett brott. De ska inte längre flnnas kvar och kunna förhindra eller försvära livet för en person. Som fr~mgår av citatet ovan "fInner" dock tingsrä.tten att HS gjort sig skyldig tili forsök till bedrägeri och att hans nbrottsliga gärning" orsakat Trygg-H~sa kostnader. Men. hur kan detta vara möjligt när brottet är preskriberat? IHur kan as, pga. av ett brott som - juridiskt sett - upphörde att existera !Z005 )'därfOr" bli skadeståndsskyldig? Jag kan inte filma annat än att dennqfordran rätteligen var preskriberad, Trygg-Hansa hade som kund för genkäromålet åberopat brottslig gärning, Domstolen hade d~r att ta ställning till den åberopade grunden for skadeståndet. Tingsrätteh hade emellertid att självständigt pröva denna då det var förutsatt (och dähned också åberopat) att preskription inträtt, I rättens utrednings skyldighet och materiella process ledning ligger vidare en skyldighet att tillse att någon inte utpekas som skyldig till ett brott som I inte längre existerar. i , Det ska här läggas till att d~t, å ena sidan, var både känt och förutsatt att brottmålet var preskriberat (samtidigt som, å andra sidan, bolagen förde målen med utgångspunkt i att HS var en brottsling, Man får intrycket att orsaken till detta var att botagen under flera år (från 1998 då HS väckte talan angående 1995 års ol)\cka) avsåg att styrka brottslig gärning och att processen så att säga inte ~drade kurs fast~ brottet försök till grovt bedrägeri preskriberades år 2005. l I Alltnog, genom domstolens. eget agerande blev bilden av Håkan Stoltz som en bedragare inkorporerad i vår verklighet. Media publicerade bilder av "brottslingen" med baqbyxor på BalL I folks ögon blev han en brottsling. Som en följd *v detta har försäkringskassan aviserat att upphöra med sina utbetalningar till honom. Man hade ju läst domen. Och hans familj blev förstås lidaride. i Den stämpel som Håkan St~ltz fått som brottsling lär tyvärr numera vara svår att få bort, Skulden för [detta vilar på tingsrätten, som helt följde den ram som bolagen dragit upp. Detta är en sådan allvarlig rättsverkan av domskälen att det är ett tillräckligt skäl i sig att bevilja prövningstillstånd, i syfte att fl en prövning ~v målet och få en dom utan defamerande domsklil, i 4 14/01 2011 14:33 FAX 0858188888 l4i 008/015 ARKIVE,r HD ! I 0856166686 II När brottet blev preslaiber;at år 2005 borde alltså allt tal om försök till grovt försäkringsbedrägeri i ha blivit irrelevant. Det borde då enbart ha i § 4 FAL var bevisade, Vad tjänar det till handlat om tOrutsättningama l att utreda om Håkan Stolt~ hade en brottsplan år 1995 när han körde av vägen och om han då! gjorde sig skyldig till fdrsök till grovt försäkringsbedrägeri när de.rtta ostridigt inte kunde vara var en gnmd för bolagens invändning år 20097 Möjligen skulle en motivering vara att om det år 2009 befanns styrkt: att det var så rekvisiten i § 4 FAL också är uppfyllda. Dock, det finns itlget som heter försök till svek. I i Det är naturligtvis i hög gnW otillfredsställande att det i ett mål av denna storleksordning med så ~ånga tvistiga frågor inte går att utläsa hur hovrätten resonerat i frågot, vilka antingen lir felbedömda eller oriktigt analyserade av tingsrätten. ~ag hänvisar här till yttrandet i dess helhet. I tillägg ska nämnas att i domen uppmärksammats i Rättsbanken (www.infotorgjuridik.se) 4010-10-11 av professor Claes Sandgren, Stockholms universitet, som i en artikel "Stockholm tingsrätt och oSkuldspresumtionen') finner att tingsrätten inte varit tillräckligt medveten om de krav som Europakonventionen ställer på en rättsstat. Fönmdersölmingsmaterhllet Bestämmelsen i (dåvarande) 9 kap. 17 § st. 3 sekretesslagen innebär att en skadelidande, utan hinder sekretessen, får ta del aven uppgift i en nedlagd tOrundersökning, ok den skadelidande behöver uppgiften för att kunna ta ett anspråk på sk~destånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt fOr den som uppgiften rör eller någon n+u-stående till honom eller henne att den inte lämnas ut. ! l Som framgår av JK.:s beslut är bestämmelsen i 17:3 SekrL "inte avsedd att ge någon en fördel som ~varande i en rättegång" (min kurs.). Det är skillnad mellan att behöva rörundersökningsmaterial för att t. ex. kU1U1a identifiera en person eller fhma ut var egendom är belägen, dvs. för att inför en civilprocess kunn~ utröna vissa grundläggande förutsättningar eller individualiseringsmom~nt och att behöva materialet därfdr att det har ett betydande bevisvärde i i en kommande eller pågående civilprocess, samtidigt som detta material inte är åtkomligt genom användandet av normala civilprocessuella sijlcerhetsåtgärder. Ligger det till på detta sätt måste enligt min mening slptsatsen ofrånkomligen bli att tillgången till och användningen av det ifrågavarande förundersökningsmaterialet kan av 5 14/01 2011 14:34 FAX @007/015 0858188888 085616?686 ! leda till en påtaglig olikhet ii parternas styrkeförhållanden innan processen varför dessa inte heller klIDibli likställda under processen. ! En språklig tolkning ger vi~ handen att rekvisitet "uppgift" i 9:17 SekrL rör ett konkret faktum, Lex. ett namn eller en plats där egendom finns. Den som begär att:ffi ut alltlrurundersökningsmaterial- och far detta - har förvisso inte bara fått eni konkret l'uppgift" utan har fått ut just all information. En begäran att utfå allt :Wrundersökningsmaterial därför att detta behövs för att föra :en civilprocess kan Hlmas vid det som vid editionsföreläggande brukar kallas ''jishing expedition", dvs, man söker i realiteten information får ~tt fä tillgång till bevisning eller ruman viktig infoxmation i syfte att ta ~n fördel i processen". Fishing expeditions" tillåts inte vid edition och det borde därfer inte heller vara tillåtet att fiska efter bevis fiJr sin sak i en bedlagd förundersökning. Enligt min tolkning av SekrL avsägs att rurhin~ra sådant bl.a. genom användandet av ordet "uppgift," ' Det har i litteraturen sagts a~ den svenska rättens inställning är att olagligt åtkommen bevisning får pr~senteras i en rättegång och att respekten f(jr reglerna i stället ska tillgodbses genom att man straffar den som vidtagit den olagliga åtgärd som ors~at tillgång till bevisningen. Om t. ex. en sl!ik1:ing till den tilltalade hörs under tOrundersökningen, vägrar vittna, och f'Orundetsökningsutsagan av misstag ändå läses upp under huvudförhandlingen, l inträffar en skada. Eftersom utsagan redan lästs upp är skadan redan *edd. Ifall det sker en olaglig husrannsakan inträffar likaledes en skada Idå det inte funnits lagliga förutsättningar för denna. Påträffas bevis vid en sådan olaglig husrannsakan som åklagaren vill presentera i rättegång pppkommer frågan om denna borde tillåtas. Enligt uppfattningen att i stället ska straffa den olagliga åtgärden ska i beviset tillåtas, l man i Användningen av olagligen \Utlämnat sekretessbelagt material som bevis i en rättegång orsakar emel~ertid just den skada som sekretessreglerna avser forhindra. På detta ~ätt skiljer sig den aktuella situationen från andra fall av olagligt åtkor$len bevisning, Atminstone i sådana fall ska en domstol inte tillåta att skadan inträffar) for det fall den skulle anse att materialet är olagligen åtko~met. Är utlamningsbeslutet felaktigt åligger det c:Uirf'6r rätten att forhirdra skadan av det felaktiga beslutet av polismyndigheten genom att!inte tillåta att det sekretessbelagda materialet presenteras. Det handlar o~ respekten for de normer som stiftas genom lag och att söka bevara dera~ skyddsobjekt. I detta fall står det klart att det \ 6 14/01 2011 14:34 FAX 0858188888 l4J 008/015 ,u,RKIVEA' HD 0856166686 är just genom bevisningens forebringande i rättegången som den skada uppkommit som sekretessl~gen ar avsedd att f'örhindra. Man kan ställa frågan om en civilprocess någonsin kan genomföras på likställda villkor om ena pa;rten har tillgång till bevismaterial som polisen säkrat genom beslag och h~rannsakan. Eftersom det är frågan om sådant bevismaterial som det normalt inte går att ta tillgång till kan den som får materialet hamna i en mydket fönnånlig ställning. Men, kan man fråga sig, leder detta till att parterna inte blir likställda under processen? Det ska understrykas att även ,om man här kanske direkt tänker på själva huvudfOrhandlingen menas :med rättegång i art. 6 EKMR allt som händer från det att talan väcks fram till dess att dom meddelas. En fråga som i detta fall i uppkommer år om man bör inkludera den inledda och sedermera I nedlagda fönmdersökningen mot HS i helhetsbed6mningen av omi rättegången mot HS varit rättvis. Ur formell synpunkt kan man inte göra detta eftersom förundersökningen var nedlagd. Vidare var det HSlsom väckte talan mot bolagen. Å andra sidan kom förundersölmingsmaterialet från den nedlagda förundersökningen att spela en mycket stor roll i t-ivilmålen, främst därfljr att brottsmålet så att säga fortsatte i annan form;: han utpekades som brottsling, han fick värja sig mot anklagelser om att V;ara bedragare. Emellertid, oavsett om man ser förundersökningen och civi~målen som fristående från varandra eller inte bör man vid bedörrmingen ay förundersökningsmaterialet ta hänsyn till att Rosen höll bolagen IUnderättade om vad som fanns i fOrundersökningsmaterialet I(se yttrandet, styckena 19-26). l sak bör därför den nedlagda tOnilldersökningen och civHmålen ses i ett sammanhang vid bedönmingen av om HS fått en rättvis rättegång enligt art.6EKMR. Icke likställdhet under sJälv~ huvudWrhandlingen skulle kunna vara t.ex. att ena parten får presentera bevisning medan andre parten av någon anledning inte får presente~a motbevisning eller att part trots behov av tolk inte får det. Åtgärder ~v detta slag kan rubba likställdheten under huvudförhandlingen och ldm innebära ett brott mot såväl nationella fOrfaranderegler som mot hrt. 6 (1) EKMR. Hur yttrade sig då den bristande likställdheten mell~ parterna i detta fall? Ett konkret exempel är att HS yrkade edition av handlingar fOr att visa att otillbörliga kontakter förekommit mellan Hjalmarsson och Rosen under t()rundersökningen. Detta yrkande ogillades samtidigt som rätten avvisade tanken på att Rosen skulle ha brustit i objektivitet. Mot bakgrund av de 7 14/01 2011 14:34 FAX 0856166686 l4l 008/015 P,~KIVEA' HD 085616~686 kontakter som ostridigt lli(ekommit mellan Hjalmarsson och Rosen och att HS inte tilläts edition ~r att styrka deta~iema i detta samarbete kan hävdas att detta är ett konlcret exempel på att parterna inte behandlades likställda. ' Det tOrundersökningsrnatepal som var viktigast rur bolagen var HS dagboksanteckningar på d~tom. Syftet med att presentera detta material var att visa att han var op~litlig. A v domen framgår att de lyckades väl med detta. Under huvudfOthandlingen visade således bolagen utdrag ur dagboksanteckningarna 004 frågade HS vad de betydde. Anteckningarna visar enligt bolagen att Håkan Stoltz själv ger sig instruktioner för hur han ska bete (röra sig, tala l etc,) sig när han träffar läkare, annan omsorgspersonal, handläggtrre på försäkringskassan m.fl Enligt bolagen ger han sig själv dessa instrMktioner för lura dem att tro att han är skadad eller i varje fall mer skadad 'än han verkligen är. I Åtkomst av förundersöknirtgsmatenal behöver inte, som antyddes ovan, leda till att parterna inte b~ir likställda i rättegången men kan leda till detta. Är det frågan om perifert eller marginellt material får civilprocessen inte en slagsida på grund avidetta. I detta fall handlar det emellertid om ett mycket omfattande material.: Dag\;loksanteckningarna spänner över flera år och omfattar, enligt uppgift ~ domen, 8.000-10.000 sidor. De har använts i betydande omfattning genom hela rättegången i syfte att visa att Håkan Stoltz är opålitlig. De förvatJ-dlade civilprocessen till en slags fortsättning på den brottsmålsprocess som skulle ha ägt rum om f6rundersökningen inte hade lagts ned. Detta rri.edförde att oskuldspresumtionen inte iakttogs liksom inte heller principen om f6rbud mot self-incrimination (se yttrandet avsnitten 39-49). i I ! Principen om "equaiity of arms" har ett nära samband med den kontradiktoriska jörfarandeprincipen. En part ska ha möjlighet att fä. vetskap om motpartens be'li1isning och aJ.'lföra motbevisning mot denna. Problemet med dagboksant~ckningama i detta avseende är att de är så omfattande. Eftersom rättegången ägde rum 13-14 år efter det att anteckningarna gjordes mir)l1S HS inte vad han skrivit eller varlOr. I dagboksanteckningarna kan Iha funnits fler utsagor (än de som korn att presenteras) som hade kt.mrlat användas för att minska effekten av det urval av anteckningar som ~olagen visade. Någon tid för honom att själv gå igenom alla anteckningar!fanns emellertid inte. Som Kjell Stoltz pekar på i sm inlaga fanns en bestämd målsättrling att snabbt handlägga målen under hösten 2009 med hänsyn till den kritik som riktas mot den långsamma handläggningen.; Till detta konuner att rätten hade meddelat 8 14/01 2011 14:35 FAX 0856166686 !4I010/015 ARKIVE1' HD 085616~686 att beslut om huruvida fflrulldersölrningsmaterialet skulle få användas eller inte skulle tas fOrst i s~band med överläggning till dom. (angående detta märkliga beslut se ~andet, avsnitten 35-38). \ Beträffande den långa öv~rvakning som ägde rum av HS syns, enligt uppgift, HS endast under ~a 5 min då han, till synes, rör sig obehindrat. Materialet är emellertid re(#gerat och det bortredigerade materialet finns inte kvar. Material av detta islag är starkt suggestivt, Det behövs endast en enda motbild där HS för sig med svårigheter mr att helt förta effekten av uppspelningen. Redigerat material av detta slag har d!irmr ett svagt bevisvärde, men har i detta! mål tillsammans med dagboksanteckningarna :rätt en oproportionerligt stot betydelse. i Det är dagboksanteckning$a, filmvisningen, bilder av HS med badbyxor på BaH samt värdet av utfa~lande försäkringar (till vilket jag återkommer strax) som skapat bilden av honom som en storbedragare. Ärr-målet I det s.k. ärr-målet, 1991 ... ärs olycka, yrkade HS ersättning fOr medicinska olägenheter och besvär UItder cirka ett och ett halvt år. Han gjorde gällande att han hade fått ~esVären och olägenheterna som en följd av traftkolyckan. Länsförsäkr~gar bestred yrkandet under åberopande av sin sakkunnigläkare. Svea ho~ätt ogillade HS yrkande. Hovrätten fann att utredningen· visade att HS efter en akuttid om sex veckor inte "lidit av sådana medicinska besvär o~h olägenheter som är ersättningsgilla enligt 5 kap. l § skadeståndslagen".: I det aktuella målet rörande 1995 års olycka har bolagen i andra i hand åberopat a1t de skador och funktionsnedsättningar som ;HS har är att hän:rnra till 1991 års olycka, HS har invänt att det är rätts kraftigt avgjort att han inte ådrog sig några bestående skador vid denna) olycka och att domen från ärr-målet således har prejudiciell betydelse i dbt aktuella målet. l Tingsrätten finner det eme11ertid vara "uppenbart" att hovrättens dom i I ärr-målet inte har någon prej,udiciell betydelse vid prövningen av 1995 års olycka. Tingsrdtten säger att!: "I 1irr-mAlet slogs fast an IiIåkan Stoltz inte hade ilirmätt visa att det till :Wljd av olyckan uppkomm~t medicinska besvRr och olägenheter, l de nu aktuella målen aktualiser~ frågan huruvida medicinska besvär och olägenheter uppkommit ge.pom 1991 års olycka genom att de ingår som en del i några av bolagens Igrunder f(jr bestridandet av att det föreligger 9 14/01 2011 14:35 FAX !4J011/015 0858188888 0856166686 rätt till fbrsakringsersättning till följd av 1991 och 1996 års trafikhlindelser. Rätten: har under sådana mrhållanden att förutsättningslöst och på den i målen framlagda, väsentligt större utredningen ta ställning till frågan huruvida Håkan Stoltz drabbades av några kvarstående medici~ska besvär och olägenheter till fåljd av 1991 års trafikolycka." !i Jag har korrekt. ratt i i uppdrag att ~ ställning till om tingsrättens bedömning är Det förhåller sig naturligtvi~ på det sättet att om det i en dom år 1 slås fast att en person inte blev skadad vid en viss trafikolycka rätten inte i ett annat mål några år senare rÖrande en annan trafikolycka kan säga att den nu "förutsättningslöst" ska pröva frågan om vilka skador personen ådragit sig och därmed helt bortse från den rättskraft som den tOrsta domen har. Likväl anser tingsrätten at:t; det är "uppenbart" att domen i ärr-målet saknar prejudiciell betydels~ beträffande 1995-års olycka. Domens rättskraft gäller bara den rättsfOljd som prövats i målet. Vad som gäller i ett fall som detta: framstår enligt min mening som oklart. I skadestålldsmål är det sedan gammalt tillåtet att llira särskild talan om olika skadeposter. En person som skadats vid en trafikolycka kan t. ex. först föra talan om ilirlorad: arbetsförtjänst och därefter om kostnader sjukhusvistelse. En dom :på fflrlorad arbetsfOrtjänst salmar därvid rättskraft i process nr 2 on) kostnader for sjukhusvistelse. Det är alltså möjligt att då pröva om hela händelse:förloppet med ny bevisning etc. Fall kan rentav inträffa där dom~a blir motstridande. Domen i process nr 1 har emellertid under alla :ffithållanden bevisverkan i process nr 2, Denna kan vara stark eller svag betoende på omständigheterna. Tillkommer t.ex. omfattande ny bevisning kar} det forsta avgörandets bevisverkan bli svagt. rur Denna praxis i jUBt skadeStåndsmål har emellertid en oklar räckvidd. Även om det är tillåtet att föra särskild talan om olika skadeposter betyder detta inte att samma olycka far bli bedömd på olika sätt. Det säger sig väl självt att om det i en dom fa4tslagits att en person inte bröt benet år 2 det i en annan dorn några år sena~e får slås fast att ja, visst bröt personen benet år 2. I Det kommer alltså an på v~d som prövats och vad rätten funnit i det forSla avgörandet. Står det f: en dom att några skador inte uppkom år 1 är det naturligtvis orimligt att "Vid en olycka år 4 finna att skadorna uppkom år 1) ty i så fall skulle ju rättskraften hos första avgörandet helt sakna värde, Eller, rättare sagt, detta avgörande skulle frånkännas rattskrafl. 10 14/01 2011 14:35 FAX 0858188888 A~KIVEA" !g]012/015 HD 0856166686 Vad som nu sagts innebär art jag inte utan att närmare ha studerat domen i ärr-målet med någon bestltindhet kan uttala mig i frågan. Det enda som kan sägas är att tingsrätten~ resonemang om att den kan pröva betydelsen av domen i ärr-målet "förutsättningslöst" är oriktigt. Att utredningen i det aktuella fallet är mer omfattande förändrar inte den effekt som rättskraften har, om den lfinns där. Syftet med rättskraftsreglema är nämligen att skapa tryggh~t och stabilitet genom orubblighet. Om det därför i en dom på en mindre omfattande utredning konstaterats att någon skada inte uppkommit gäller detta för framtiden. Utll'edningsbördan Omfattningen och värdet ay HS utländska olycksfallsförsäkringar är inte utredd. I domen sägs på s. 3J2 att det enligt tingsrätten: "ligger n!lITnast till han,~s att HS ska ha bevisbördan rörande de utländska fl>rsäkringsvHlkorens innehåll i aktuellt avseende, I avsaknad ! av utredning rörande frågan utgår därför tingsrätten från att villkoren har det innehåll som bolagen l1ävdar." I Med "aktuellt avseende" åsYftas b1.a, att bolagen hävdat att ersättning vid ekonomisk invaliditet ska \ grundas på den exponentiellt uppräknade ersättning som angetts :för medicinsk invaliditet, medan HS gjort gällande att försäkringarna ifråga en4ast var avsedd att ge ersättning för medicinsk invaliditet. Som framgår av domen hari tingsrätten utgått ifrån att ftJrsäkringama har det innehåll som bolagen gjort gällande. Konsekvensen av detta är att HS skulle ha kunnat få ut 83 '~iljoner kronor i ilirsäkringsersättning. Sk'Ulle utgångspunkten i stället v~a HS påståenden blir beloppet vCJsenrligt lägre. . Frågan om storleken av utf~llande belopp år naturligtvis mycket viktig. Det är just den svindlande $iffran 83 miljoner kronor som valsat runt i pressen, trots att det inte utrett om detta belopp är korrekt. Det betydande beloppet har foft ett påtagligt bevisvärde för att HS tir en storbedragare. Men, om peloppet skulle vara väsentligt lägre blir bevisvärdet för detta tema lägre. :är i Det ska anmärkas att det förhållandet aU forsäkringsbeloppet har ett bevisvärde inte innebär att försäkringarna inte skulle vara rätts/akta. Det handlar således om en bevisl;)ördefråga. Il 14/01 2011 14:38 FAX 141013/015 ARKIVE,r HD 0858188888 i 0856166686 I i Utredningsbördan har jag ,behandlat i yttrandet (s. 16 stycke 62). Där hänvisas till NJA 1984 s. SO 1; brister i den tekniska utredningen som det varit möjligt att avhjälpa b~r normalt gå ut över tOrsäkringsgivaren. Med teknisk utredning i rättsf~llet avses rent fysisk undersökning aven olyckplats, en bil som fattatield eller vad det nu kan vara, I När det gäller fOrsäkringstetrniska frågor rörande omfattning och villkor i utländska försäkringar ligger det enligt min bedömning nännast till hands att låta fOrsäkringsbolagen ~ä.ra risken:fOr att detta inte blir utrett, Bolagen tillhandahåller i sin kqmmersiella verksamhet försäkringar till konsumenter och samarlxitar internationellt. Finns det oklarheter i försäkringsvillkoren bör därför dessa gå ut över försäkringsbolagen och inte fårsäkringstagaren, södkilt Om denne, som i detta fall, Hr konsument och inte kan förväntas kunn~ skaffa den erforderliga informationen. Fråga är då om denna l.1tredningsskyldighet omfattas av den s,k. utredningsbördan eller om "en f'61jer av den bevisbörderegel som normalt gäller, Enligt denna är det polagen som ska styrka svek. Av detta följer bolagen som~ i enlighet med vad de påstått, enligt min mening att det ska bevisa att HS utländsk~ Wrsäkringar vid ekonomisk invaliditet ska grundas på den exponenti~llt uppräknade ersättning som angetts fOr medicinsk invaliditet. Eftersom bolagen inte har gjort detta ska beloppet 83 miljoner kronor som utfabande belopp inte vara en premiss i domen. är Medicinkonsumtionen Som framgår av processmaterialet har HS gjort gällande att han var frisk tore 1995 års olycka mecMn bOlagen hävdat motsatsen, Eftersom HS arbetat fram till 1995 års olycka och dessutom vant vältränad har fråga uppkommit hur detta kunde ~ara möjligt om han samtidigt var skadad. På s. 368 i domen står det att f,rS åren :fore 1995 års olycka "S8IIDOlikt hade icke fflrsumbara rygg- och nackbesvär som medfOrde fram:f6r allt smärta och troligen även viss rörelseinskränkning ll , Tingsrätten finner också att: "Besvären var i och för sig:inte så svåra att de uteslöt fortsatt traning och arman fysisk aktivitet. .qe verkade inte heller på ett synligt slitt hämmande vid k.r!ivande sådana aktiviteter. Däremot hade de en sådan art och omfattning att de ~l1vde stora m/illgder sm!it1lindrande medicin och även sömnmedel samt antagligen också tvingade fram en mindre trl1ningsmängd än den som f-Iåkan Stoltz hade velat underkasta sig," i När jag på uppdrag av Kjell 8toltz ombetts kommentera detta kanjag säga följande. Det finns ingen bdvisning som styrker att HS under deIllla tid 12 , 14/01 2011 14:38 FAX 141014/015 ARKIVEA' HD 0858188888 0856166686 skulle ha tagit värkmedicin Ipå det sätt rätten skriver. Okänt är vidare vem som i så fall skulle ha fO~skrivit medicinen under den långa tid det är frågan om, Förklaringen till tingsrätten~ resonemang torde enligt min mening vara att rättens hypotes om kvarståepde men efter 1990 och 1991 års olyckor inte går att förena med de krävande aktiviteter som HS ägnade sig åt, såvida man inte antar att han tog stora mängder smärtlindrande medicin. Problemet med denna imp~ikation är att den saknar godtagbart stöd i processmaterialet. Det blir 4fufdr en spekulation att HS under denna långa· tid regelbundet tog stora do~er smärtlindrande medicin. Medicinkonsumtionen är dn fljrklaringsmodell som enligt uppgift inte diskuterats alls under huvu~fdrhandlingen. Den har i stället lanserats av rätten själv med utgångsP4t i att HS vid tillftillen tagit smärtlindrande medicin. Ä ven om en domstol på gl.1.Uldval av det som förekommit i målet av egen drift får dra bevismässiga slutsatser kan enligt min mening sättas ifråga om denna verks~et får sträcka sig så långt som till att en självständig tOrklaringsmodell eller teori uppställs. Vill rätten använda sig aven förklaringsmodell soz4 inte har presenterats av parterna bör - för att undvika överraskningar - denna modell kommuniceras med dem för att de ska kunna lämna synpunkter på den och fOra bevisning mot den, vilket inte har skett i detta fall. pet är av denna anledning som frågetecken uppstått beträffande grunden fOr tingsrättens antagande, att HS tagit stora mängder smärtstillande medicin, Det ska i detta sammanhang!också påpekas att det i domen (s. 294) nämns flera tänkbara orsaker till J-~S besvär. Förutom whiplash nämns medfött hållningsfel, vingskapula och meniskproblem. Varför tingsrätten slutligen verkar stanna för att HS besVär härrörde från trafikolyckorna framgår inte ' av dornen. Sammanfattning i Det fInns i målen flera skäl ~iU varför hovrätten borde ha beviljat PT. Ser man fdrst på det slut tingsr'4tten korn fram till ska man komma ihåg att fönmdersökningen mot i lades ned 2002 eftersom brott inte kunde styrkas. Att tingsrätten år 20P9 - 14 år efter traflkolyckan -lyckas finna att HS gjorde sig skyldig till! fdrsök till grovt fdrsäkringsbedrägeri är mot denna bakgrund överraskanqe. Bevisningen har ju inte precis blivit bättre med åren. Tvärtom, underlaget är kvalitativt sett betydligt sämre nu än det val" när forunders6kningJn lades ned. Trots detta flnner tingsrätten att • as I ! i 13 14/01 2011 14:38 FAX 0858188888 A~KI\)EA· 141015/015 HD 0856166686 , i I han hade en brottsplan, att :det är styrkt att han just den 2 juli 1995 satte denna i verket genom att a~siktligt köra av vägen. Jag vill bestämt hävda att det inte finns tillräckligt underlag för denna slutsats. Den omständigheten att det blan~ dagboksanteckningarna finns utsagor av HS får inte - vilket synes ha skett - leda som kan uppfattas som besvärande I till att bevisvärderingen går i:helt överstyr. Beträffande granskningsdtspens kan man i ett mål av denna storleksordning, precis som det sägs i propositionen, förvänta sig att det uppkommer tveksamheter <:>mkring tingsrättens resonemang. Domen är, som jag skrivit tidigare, undermålig i de juridiska analyserna. Man intrycket att den agenda som sattes för detta mål; att det skulle vara avslutat senhösten 2009, lI också. fick olyckliga konsekvenser för prövningen av målet. Fleral av de resonemang som rätten för är således oriktiga, missvisande eller ofullständiga, t.ex. förs ett märkligt anakronistisk resonemang ~mkring JK:s beslut (se yttrandet stycke 16), rätten har också misstor~tått den rättsliga problematiken omkring avvisningen av förundersökhingsmaterialet (se yttrandet styckena 27-34), vidare nämns oskuldspresUI~tionen eller förbudet mot self-incrimination överhuvudtaget inte. Hela domen andas likgiltighet eller aningslöshet med avseende på grundl1iggand~ processuella frågor samtidigt som man får intrycket av tingsrätten redap på förhand hade bestämt sig för art HS var en bedragare och att han därför fick den behandling han förtjänade. Ett exempel på detta är att be~isbördan mr omfattningen och villkoren fOr utländska försäkringar läggs: på HS 1 trots att det rimligtvis är bolagen som borde bära denna bevisbörda., :mr På ett flertal ställen finner .man sålunda tveksamheter i domen. Det vore därf(}r beklagligt om denna skulle bli slutet på flera års utredning och processande. När punkten for demla historia ska sättas är det angeläget att de faktiska och sltrskilt rä,ttsliga frågorna blir ordentligt utredda och att HS får en rättvis rättegång. : 40m 14