Programbok (låg upplösning) - Framtidens Specialistläkare

i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g
Malmö Arena
Framtidens specialistläkare 3-5 september 2014
Välkommen!........................................................... 2
om intyg, kurser och delmål........................ 3
Invigning................................................................. 5
Schema onsdag................................................... 6
Schema torsdag................................................. 8
Plan E
Loge 504-505
Plan D (vån
4)
Hiss 1
Schema fredag...................................................10
Hiss 2
Socialt program...............................................12
Loge 506-507
Karta över Malmö............................................14
Tåg, buss och cykel.........................................15
Plan C
Organisationskommittén 2014......................16
Loge 301-302
Loge 347-348
Trappa från Plan A
7
Foajé Nord
➡
Plan A
➡
Abstracts kurser........................................... 58
Index...................................................................... 65
➡ A1
A20
➡
Karta över utställningsområdet........... 69
Hissar 1 (Loge 504-505)
Garderob
Hissar 2 (Loge 506-507)
Trappa
Gratis WiFi i lokalerna!
till Plan C och NP
NP
Nät/SSID: Malmö Arena Guest
(Nedre Plan)
Palissad Väst
Föreläsarservice
Trappa från Plan A
Chefsdagen onsdag........................................ 53
studierektorsdag torsdag........................ 55
Lunch
Lunch
Glasfoajén
Arenarummet
Registrering
Entré
Abstracts föreläsningar............................17
Ingång
Användarnamn: guest
Palissad Öst
Lösen: september14
Palissad Syd
Telefon till arenan 040-300 665
2014.06.10
©Destination Öresund
1
V Ä LKOMMEN TILL FR A MTIDENS
S P ECI A LISTL Ä K A RE 2 0 1 4 !
Du som läser detta har valt att komma till Sveriges största mötesplats med ST
i fokus. Vi vill hälsa Dig riktigt varmt välkommen och ska göra vårt yttersta för
att Du ska trivas, både med det vetenskapliga programmet och med de sociala
aktiviteterna.
I tre dagar finns det rikliga möjligheter att ta del av det stora programmet, med
fokus på ledarskap, vetenskap och kommunikation. Merparten av programmet
är skapat av ST-läkare, tillsammans med ett antal seniora kollegor, i ambitionen
att erbjuda det bästa av det mesta!
Ett stort och innerligt tack till alla Er som lagt ner massor med tid, kärlek och
tankemöda på att, tillsammans med oss, skapa årets kongress.
I år är kongressen ”Framtidens Specialistläkare” större än någonsin och med
flera nya spännande inslag. Nobelpristagare varvas med prisutdelningar, jämlikhet med likarätt, Toddyspexare med jazzpärlor, glada sånger, mingel och festkväll på Malmborgen. Det är verkligen mångfald på alla vis, och öppet för alla!
På kongressen finns deltagare från samtliga regioner
och landsting. Det blir därför lätt
att möta många och knyta nya
goda kontakter för framtiden.
Vi har fler utställare än tidigare
år och rekordmånga deltagare.
Det visar att undervisning och
utbildning är en mycket viktig del
i hälso- och sjukvården samt i
vård- och omsorgsarbetet.
Njut av föredrag, gott sällskap
och skånsk mat i en skön kombination! Vi vill ge Dig mersmak så
att Du redan nu längtar tillbaka
President FSL
Generalsekreterare FSL till nästa kongress 2016!
Anna Lindén
Ola Björgell
om int yg, kurser och delmål
Deltagande i kongressens stora ordinarie tredagarsprogram ger ett kursintyg
enligt socialstyrelsens utformning på “del av delmål 13-21” efter att du fyllt i
och skickat in enkäten du får med e-post efter kongressen. Hur stor del av STdelmålen du i praktiken uppnår på FSL beror på vilka programpunkter du väljer
och vilka erfarenheter du har sedan tidigare.
För dem som väljer att gå en specifik kurs kan ett helt delmål (eller del av
delmål) uppfyllas, beroende på kursämne och kursdeltagarens specialitet. Den
specifika kursen kräver föranmälan och ger kursintyg enligt socialstyrelsens
utformning efter att du fyllt i och skickat in enkäten du får med e-post efter
kongressen.
Har du glömt anmäla dig till en kurs, eller var den fullbokad? Kontakta sekreteratiatet vid entrén så kan vi undersöka om det finns några lediga platser i sista
minuten!
Mod och engagemang behövs i vården!
- därför har Sjukhusläkarna instiftat två priser:
Friska sjukvårdspriset och Årets Visslare. Priserna delas ut i Arenarummet på
Framtidens Specialistläkare, den 3 september kl 15:30.
Årets Visslare vill i år uppmärksamma vårdenhetschefen Anders
Danemo och överläkaren Peter
Bergh, Sahlgrenska sjukhuset.
De hade modet att gå emot
den egna budgetstyrningen och
istället se till helheten. Mot
alla regler och utan pengar i
avdelningens budget skickade de
sin patient till den neurorehabilitering han behövde för att kunna
gå igen.
Friska sjukvårdspriset går i år
till Julia Mjörnstedt, generalsekreterare i Ung Cancer. Ung
Cancer ger en röst åt alla
som är ”unga och odödliga”
och samtidigt får diagnosen
cancer, och öppnar sjukvårdens ögon för hur unga
vuxna med cancer upplever
vården och svårigheter de
stöter på innanför och utanför sjukhusets väggar.
Sjukhusläkarna
Sjukhusläkarna
tidningen
www.sjukhuslakarna.se
www.sjukhuslakaren.se
Prisutdelare: Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna.
YRKESFÖRENING INOM SVERIGES LÄKARFÖRBUND
Sjukhusläkaren
YRKESFÖRENING INOM SVERIGES LÄKARFÖRBUND
annons FSL programbok 2014.indd 1
2
2014-06-18 14:01:18
3
li läkare i Bleki
b
t
ng
t
a
e,
en
o
du
F Ö R AT T L I V E T Ä R V I K T I GT !
å!
cks
Välk
om
m
i n v i g n i n g
Efter kongressens första föreläsningar samlas vi i Arenarummet för att inviga
tre späckade dagar med en blandning av allvarliga ämnen och musikalisk underhållning. Organisationskommittén hälsar välkommen, och lämnar över till tal
och sång.
Invigningstalare Christer Olsson är författare och ledarskapsutvecklare med bakgrund
som bland annat ingenjör, ekonom och beteendevetare. Christer arbetar som coach, mentor och strateg med uppdrag för flera chefer,
ledare och ledningsgrupper i några av landets
största företag. Christer är en mycket omtalad och eftertraktad föreläsare med en unik
förmåga att sätta fingret på det vardagliga
samspelet mellan människor, på ett sätt som
Christer Olsson
inspirerar, manar till eftertanke, och inte minst
till handling. Hans goda råd är precis lika meningsfulla för en företagsledare
som för en pensionär, en student eller andra alldeles vanliga människor.
Toddyspexarna är en av de större spexensemblerna i Lund, med omkring 100
medlemmar som varje år sätter upp en föreställning med sång och musik på
AF-borgen i Lundagård. De flesta medlemmarna rekryteras traditionellt från
medicinska fakulteten, men det är inget krav för att få medverka. Det brukar
dock finnas ett eller ett par nummer i föreställningen som behandlar läkaryrket
på humoristiskt vis. Ett femtontal ensemblemedlemmar, tjejer och killar, står
på scenen och övriga sysslar med jobbet bakom kulisserna, som just kulisserna, kostym, smink, ljud och ljus och matlagning. Vi får njuta av ett par höjdpunkter från flera olika uppsättningar, och det finns material att ta av eftersom
Toddyspexarna hållit igång sen 1895!
För dig som tycker att livet, med allt vad det innebär av jobb, familj,
vänner och fritid, är viktigt är Blekinge ett bra val. Här finner du lätt
balans i tillvaron – och kan därmed både göra och leva gott.
Vi erbjuder stimulerande arbetsuppgifter, kompetensutveckling och
goda möjligheter till forskning. Du kommer att få känna av den kraft
som driver oss – glädjen och tillfredsställelsen i att hjälpa – och få
chansen att växa professionellt.
Läs mer på www.ltblekinge.se/st
Toddyensemblen anno 2014 med uppsättningen Dalai Lama
4
5
arenarumme t
Inledningstal:
Arvid Carlsson
10.00
pa l i s s a d
öst
gl asfoajén
Leda med
integritet (även
del av chefsdag)
Etiska problem
i läkarens
vardag
Introduktion
av nya sätt att
bedöma STläkare
loge
505
loge
507
loge
3 0 1- 3 0 2
l o g e 3 47348
Registreringen är öppen ons-fre från 07.45
Allt om SPURinspektion!
Att tänka med
pennan
(även del 1/3 av
Skrivarkurs föranmälan krävs ej
för del 1)
Kurs: Förbättrings- och
kvalitetsarbete
(del 1/3)
(föranmälan krävs)
Förmiddagskaffe
serveras på tre platser i utställningsområdet
Invigning i Arenarummet
Tal av Christer Olsson och musikalisk
underhållning av Toddyspexarna
Lunch
serveras vid dukat långbord 12.15-13.30
Läs mer på sidan 5
12.00
13.00
14.00
15.00
16.00
17.00
Jämlik vård
- realistiskt mål
eller ouppnåelig utopi?
Chefen och
ST-läkaren
(även del av
chefsdag)
Hur ser framtidens lärandebehov ut?
Värderingar
och själv-ledarskap
Samtal med
en svårt sjuk
patient
Eftermiddagskaffe
15.30 - 15.40:
Prisutdelning - läs
mer på sid 3
Lurad av
hjärnan!
Verksamhetsmål 2015
- En hälso- och
sjukvård fri från
diskriminering
(även del av
chefsdag)
Ung forskande
kliniker - hur
blir vi fler?
Kurs:
Kommunikation, del 1/7
(föranmälan
krävs)
Internationell
tjänstgöring
under ST
Mingelkväll med tilltugg och dryck
c h e f s d a g e n - p r o g r a m m e t ä r ö pp e t f ö r a l l a . l ä s m e r p å s 5 3
s t r e c k a d r a m = k u r s - k r äv e r f ö r a n m ä l a n !
De edsvurna om läkaredens
vara eller icke
vara
Kurs:
Förbättrings- och
kvalitets-arbete
(del 2/3)
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Skrivarkurs
(del 2/3)
(föranmälan
krävs)
Minikurs för
SPURinspektörer
(föranmälan
krävs)
serveras på tre platser i utställningsområdet
l ä s a b s t r a c t s f ö r f ö r e l ä s n i n g a r p å s 17- 3 0 , k u r s e r s 5 8 - 6 4
6
foajé
nord
schema onsdag
s c h e m a o n s d a g
pa l i s s a d
syd
Registrering
09.00
11.00
pa l i s s a d
vä s t
Hälsosamma
matvanor, vad är
hälsosamt och
hur hjälper vi
våra patienter?
Kurs:
Förbättrings- och
kvalitetsarbete
(del 3/3)
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Skrivarkurs
(del 3/3)
(föranmälan
krävs)
Workshop:
Värderingar och
självledarskap
och livemusik i utställningsområdet
g l ö m t a n m ä l a d i g t i l l e n k u r s , e l l e r va r d e n f u l l t e c k n a d ?
hör med s ek re ta ri at e t om d e t finns l edig a pl at s er el l er
å t e r b u d s å s e r v i va d v i k a n o r d n a !
7
arenarumme t
pa l i s s a d
vä s t
pa l i s s a d
syd
pa l i s s a d
öst
Feedback konsten att
utveckla och
utvecklas
Webbinarium
- framtidens
lärande på
nätet
gl asfoajén
08.00
09.00
Tillgång till
journal på
nätet - en
självklar
patienträttighet?
s c h e m a t o r s d a g
14.00
Hur introducerar vi utländska
kollegor? (även
del av SR-dag)
På väg mot
en bättre
säkerhetskultur
i sjukvården
(även del 1/3 i Kurs:
Patientsäkerhet,
föranmälan krävs ej
för föreläsningen)
Vi har olika
kartor över
världen!
- nycklar &
fallgropar till
kontakt, dialog
& samarbete
Att stärka
studierektorns
pedagogiska
ledarskapsroll
Kickstarta ditt
vetenskapliga
projekt
(del av SRdag)
Vad kostar
vården och
vem betalar?
- Grundläggande hälsoekonomi för
ST-läkare
På minerad
mark - om härskarteknik och
politiskt spel i
organisationer
Ge kniven
vidare – Så tar
vi ansvar för
vår framtida
utbildning
16.00
17.00
Läkarrollen
i framtidens
sjukvård
Läkarnas
specialiseringstjänstgöring
i vårdvalen:
Erfarenheter,
risker och
utvecklingsmöjligheter (SRdag)
Läkekonst –
Berättarkonst
- Diktkonst
Hur ofta är du
kriminell på
jobbet? – tolka
Patientdatalagen rätt!
Kurs:
Kommunikation
del 5/7
(föranmälan
krävs)
PubMed/Medline, en värdefull resurs för
varje läkare
l äs abstracts för förel äsningar på s 30- 44, kurser på s 58-64
SR - d a g = Lä k a r f ö r b u n d e t s s t u d i e r e k t o r s d a g . Lä s p å s 5 5
8
Kurs:
Försäkringsmedicin
del 1/3
(föranmälan
krävs)
l o g e 3 47348
Kurs:
Kommunikation
del 2/7
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Grundläggande
kurs i handledning
del 2/4
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Försäkringsmedicin
del 2/3
(föranmälan
krävs)
Workshop: Träna
att ge feedback
- konsten att
utveckla och
utvecklas
Kurs:
Kommunikation
del 3/7
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Grundläggande
kurs i handledning
del 3/4
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Patientsäkerhet
del 2/3
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Försäkringsmedicin
del 3/3
(föranmälan
krävs)
Workshop:
Vi har olika kartor över världen!
Kurs:
Kommunikation
del 4/7
(föranmälan
krävs)
serveras på tre platser i utställningsområdet
Dags att göra sig i ordning
s t r e c k a d r a m = k u r s - k r äv e r f ö r a n m ä l a n !
loge
3 0 1- 3 0 2
serveras vid dukat långbord 12.00-13.15
Eftermiddagskaffe
15.00
Kurs:
Grundläggande
kurs i handledning
del 1/4
(föranmälan
krävs)
loge
507
serveras på tre platser i utställningsområdet
Lunch
Läkarförbundets
Handledarpris
loge
505
s c h e m a t o r s d a g
Från man till
människa
12.00
13.00
“Ena dagen
ST-läkare nästa dag
chef”
Förmiddagskaffe
10.00
11.00
Vägen till
specialist och
det livslånga
lärandet (även
del av SR-dag)
foajé
nord
Kurs:
Grundläggande
kurs i handledning
del 4/4
(föranmälan
krävs)
Kurs:
Patientsäkerhet
del 3/3
(föranmälan
krävs)
inför festkväll på Malmborgen!
g l ö m t a n m ä l a d i g t i l l e n k u r s , e l l e r va r d e n f u l l t e c k n a d ?
hör med s ek re ta ri at e t om d e t finns l edig a pl at s er el l er
å t e r b u d s å s e r v i va d v i k a n o r d n a !
9
arenarumme t
09.00
Mer tid att vara
läkare - för
framtidens
patienter!
pa l i s s a d
vä s t
Framtidens
forskarkarriär
10.00
Glada Hudik
- att bli sedd,
behövd och
tagen i anspråk
pa l i s s a d
öst
Kurs:
Kommunikation
del 6/7
(föranmälan
krävs)
gl asfoajén
foajé
nord
Skapa din egen
sjukvårdsorganisation
- fem sätt att
påverka vården
som ST-läkare
Anställnings- och
utbildningsvillkor
för underläkare SYLF hjälper dig
att rita kartan!
Förmiddagskaffe
11.00
Om nya ST!
Mindfulness –
is not what you
think!
Vad är det
egentligen
som händer på
en riktigt bra
arbetsplats?
Kurs:
Kommunikation
del 7/7
(föranmälan
krävs)
loge
505
loge
507
loge
3 0 1- 3 0 2
l o g e 3 47348
serveras på tre platser i utställningsområdet
Hur lär vi oss
bli bättre? Och
hur får vi till
det?
Digital ST-portfölj
12.00
Lunch
serveras vid dukat långbord 12.30-13.30
Dr Widegrens sjuka sånger &
avslutningstalare i Arenarummet:
Morgan Alling
“Konsten att hantera besvärliga människor ”
Tack för i år -
vi ses igen 2016!
13.00
14.00
15.00
Läs mer på sidan 52
l ä s a b s t r a c t s f ö r f ö r e l ä s n i n g a r på s 4 4 - 51
s c h e m a f r e d a g
s c h e m a f r e d a g
pa l i s s a d
syd
abstracts för kurser på s 53-59
MedSM-deltagare 2014 i Göteborg
10
Framtidens specialistläkare är stolt sponsor till arrangemanget Medicinar-SM,
där landets samtliga sju studieorter med
läkarutbildning skickar representanter
för att tävla i grenarna fotboll, löpning,
simning, innebandy, volleyboll och dragkamp. Tio tjejer och tio killar tas ut till lagen och orterna turas om att arrangera
tävlingarna, som i år gick av stapeln i Göteborg. Vi gratulerar 2014 års vinnare
Lund, och ser fram emot nästa arrangemang som kommer att hållas i Umeå.
Bild från AT Beach 2013
Ett annat idrottsligt evenemang vi sponsrar är AT
Beach, där underläkare och AT-läkare från hela landet tävlar i beachvolleyboll på stranden i Tylösand.
Arrangörer är AT-läkarna i Halmstad. AT Beach är
en mycket populär tillställning som brukar locka ett
trettiotal lag, som tävlar mot varandra i gruppspel
tills en värdig vinnare utsetts. I år tog Södra Älvsborgs Sjukhus hem segern, och med det fick varje
lagmedlem en biljett till Framtidens specialistläkare
- detsamma gäller Norrköpings lag som vann 2013.
Välkomna till Malmö och årets kongress allihop!
11
s o c i a l t p r o g r a m
FSL är inte bara en lärorik kongress utan också ett fantastiskt tillfälle att
träffa kollegor och kanske återuppta gamla kontakter. Vi har ett rikt socialt program för att underlätta och skapa även denna sorts möten - minst
lika viktiga som de professionella!
Redan innan kongressen börjar har vi kick-off i Percys restaurang för föranmälda deltagare på tisdagkvällen. Ett rafflande quiz och dr Widegrens sjuka
sånger står på programmet.
Direkt efter första dagens föreläsningar samlas vi
i utställningsområdet på Malmö Arena för mingel.
Lättare förtäring och dryck serveras. Alla är välkomna! Det behövs ingen föranmälan och allt ingår
i kongressavgiften. Anna Pauline Kvartett underhåller med jazzpärlor.
Torsdagkvällen är kongressens sociala höjdpunkt!
Vi samlas på Malmborgen i
centrala Malmö. Till denna kväll krävs föranmälan och en
liten entréavgift. I paketet ingår en fullspäckad kväll, i en
av Malmös häftigaste lokaler, med god mat och dryck.
Självklart bjuds på strålande underhållning med mångkulturella inslag. Allt från discodans till levande musik, karaoke, pianobar och andra upptåg! Ett mindre antal entrébiljetter finns till försäljning på Arenan för den som
inte föranmält sig - först till kvarn och kontant betalning
gäller! När du anländer till Stadt Hamburgsgatan byter
du din entrébiljett mot en dryckesbiljett, hugger in på buffén och låter dig väl smaka. Därefter har du ett veritabelt
smörgåsbord av underhållning att välja mellan, lokalerna
är stora och närmast labyrintlika i flera våningsplan och Malmborgen
bakom varje hörn väntar något nytt. Insläpp kl 18 och buffén serveras från kl 19. Se karta på sid 14!
Anna Pauline Andersson
Nu förenklar vi
sjukförsäkringsprocessen
tillsammans med
hälso- och sjukvården !
Vet du vad en läkare gör på
Försäkringskassan ?
Vi berättar mer om detta i vår monter
samt på seminariet på torsdag
kl. 8.30–10.00, loge 507, plan 5
Välkommen !
Bandet som spelar under kvällen är inga mindre än Diskoteka Yugostyle, som
gjorde stor succé under förra kongressen. Sen
sist har bandet skördat framgångar på listor och
liveframträndanden, exempelvis fick man äran att
avsluta hela Lundakarnevalen med en bejublad
konsert i våras. Musikstilen kan beskrivas som
eklektisk klezmer med mycket blås och en alldeles
oemotståndlig danstakt.
Diskoteka Yugostyle 2012
12
13
k a r ta ö v e r m a l m ö
tå g, b u s s & c y k e l
Gratis resa med Skånetrafiken!
Din namnbricka till kongressen är giltig som biljett 2-5 september på Skånetrafikens stadsbussar och tåg inom Malmö (zon 250). Visa den för bussförare
och kontrollant.
Tåg – Citytunneln
Från Malmö Central via station Triangeln går tåg
under hela dygnet till station Hyllie/Malmö Arena
med Öresundstågen, som sedan fortsätter till Kastrup och Köpenhamn. Du kan också ta de lila Pågatågen till Hyllie/Malmö Arena som går vidare till
Ystad och Simrishamn.
Stadsbuss
Stadsbuss nr 6 går från Triangeln till Hyllie/Malmö Arena via Borgmästargården
(Hotel Mercure). Stadsbuss nr 7 går från Gustav Adolfs torg vidare ut till Hyllie/
Malmö Arena. Tidtabell och hållplatser hittar du på www.skanetrafiken.se. Om
du ska resa utanför Malmö, eller utanför kongressdagarna, behöver du biljett:
Observera att man inte kan köpa biljett på
bussen eller tåget. Biljetterna säljs i automater på stationerna, via Skånetrafikens
kundcenter eller ombud, t ex Pressbyrån
eller Coop. Om du laddar ner Skånetrafikens app har du enkelt tillgång till tidtabeller och kan även köpa biljett i appen.
Taxi
Med delad taxi blir det snabbt och enkelt.
• Taxi Skåne: 040 – 330 330
• Taxi 97: 040 – 97 97 97
Cykel
Det går också utmärkt att cykla till Malmö Arena.
Från Gustav Adolfs torg, mitt i centrala Malmö
är det endast 4,5 km till Malmö Arena. På Skånetrafikens hemsida finns även en reseplanerare för cykelvägar!
14
15
om kongressen
abstracts
Framtidens Specialistläkare arrangeras på uppdrag av Region Skåne och
Södra Regionvårdsnämnden. FSL samverkar med ett stort antal organisationer
och aktörer inom svensk hälso- och sjukvård. Det övergripande ansvaret för att
fastställa kongressprogrammet, organisera och genomföra kongressen har organisationskommittén, som är frivilligt engagerade. Merparten av arbetet sker
ideellt och kongressen har inget vinstsyfte.Kongressbyrå - registrering, administration, transport- och hotellinformation mm: Destination Öresund. Utställning:
Arnold Persson, Traveko.
Styrgrupp
Ola Björgell, president
Anna Lindén, generalsekreterare
Karin M Andersson, kongressekreterare
Program
PR/Socialt
I n l e d n i n g s ta l a r e
Som inledningstalare på FSL
2014 välkomnar
vi stolt nobelpristagaren
Arvid
Carlsson.
Arvid
Arvid Carlsson
Carlsson är professor emeritus i farmakologi, ledamot
i kungliga vetenskapsakademien och
aktiv styrelseledamot i flera forskningsföretag. Arvid Carlsson tilldelades år 2000 nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande
signalsubstanser i nervsystemet. Välkommen att lyssna, lära och låta dig
inspireras!
Onsdag 09.30 - 10.30
Arenarummet
e tisk a problem i
l ä k a r e n s va r d a g
- h u r b l i r j a g b ät t r e p å at t
lösa dem?
Henrik Bergholtz, ansvarig
Karin E
Andersson
Emily
Benér
Karolin
Lundén
Kristoffer
Navréd, web
Åsa
Johansson
Henrik
Larsson
Olof Nibell,
web
Jonathan
Pontén
Lisa
Holm
16
Lo Rumar,
design/layout
Maria
Marklund
Poul
Kongstad
Jonas
Ålebring
Medverkande från SLS Etikdelegation:
Claudia Bruss, specialistläkare, Obstetrik och gynekologi , Skånes universitetssjukhus Lund, Margareta Troein Töllborn,
professor CRC, SUS Malmö, Ingemar
Engström, professor, överläkare, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro universitetssjukhus, Kristina Söderlind Rutberg,
representant från Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik.
Bakgrund
I varje läkares vardag uppstår det dagligen etiska problem och dilemman
som måste lösas. Hur gör man en
etisk analys? Svenska Läkaresällskapets diskussion, baserad på fallbeskrivningar, erbjuder både ST-läkare
och specialistkompetenta läkaren
möjlighet att träna sin förmåga att
fatta självständiga beslut av medicinskt etisk natur samt att arbeta vidare
med sitt professionella och läkaretiska
förhållningssätt. Vi kommer att fokusera på ett par etiska problem som
ST-läkare kan möta.
Framställning
En kort introduktion/repetition av begrepp och analysmetod, samt därefter
tillfälle att diskutera och ta ställning.
Mål
Kursens mål är att få läkare att utveckla ett etiskt förhållningssätt och
träna förmågan att fatta självständiga
beslut på etisk grund. Att ge deltagarna tillfälle att vässa sina etiska verktyg
för att identifiera och diskutera etiska
problem i vardagen.
Onsdag 09:30 - 10:30
Palissad syd
i n t r o d u k t i o n av n ya
s ät t at t b e d ö m a s tl äk are och
specia lis tkoll egium
Medverkande: Ulrika Uddenfeldt Wort,
övergripande ST-studierektor, Torgny
Wessman, ST-studierektor, Akutkliniken,
båda på SUS.
Ulrika Uddenfeldt
Wort
Torgny Wessman
Bakgrund
Den nya ST-utbildningen från 2008 är
målstyrd. För att måluppfyllelse ska
kunna säkras måste ST-läkarens kompetens bedömas kontinuerligt med
metoder som är på förhand kända för
17
abstracts
UppsalakUrserna i medicin
-Värdefullt kurspaket för sT-läkare
En utbildning vid Uppsala
universitet är ett säkert kort
Här finns många av Sveriges
ledande forskare och ett väl
etablerat samarbete med
specialister vid
Akademiska sjukhuset
Ta chansen och möt dem på våra
vidareutbildningar!
Besök oss i vår monter och på
www.uppdragsutbildning.uu.se
samtliga kurser är granskade och kvalitetssäkrade av lipUs
18
både ST-läkaren och handledaren. I
denna föreläsning kommer vi att presentera fyra olika bedömningsinstrument och även specialistkollegium, ett
forum där specialister samlas för att
systematiskt summera ST-läkarnas
kompetens.
Framställning
Vi kommer att presentera bedömningsmetoder och specialistkollegium
under en föreläsning och hoppas på
mycket diskussioner.
Mål
Åhörarna ska få kunskap om nya
bedömningsinstrument och specialistkollegium och därefter ha möjlighet
att implementera dessa på sina egna
arbetsplatser.
Onsdag 09:30 - 10:00
Palissad öst
a l lt o m s p u r i n s p e k t i o n!
Framställning
Detta är ett interaktivt seminarium som
riktar sig till ST-läkare, handledare,
studierektorer,
verksamhetschefer
och utbildningsansvariga inom landsting och regioner. Vi kommer att presentera det nybildade företaget Lipus
AB, diskutera professionens ansvar
för kvaliteten i ST samt ge en bild av
hur SPUR-inspektionerna bedrivs
idag och hur de kommer att förändras
under kommande år. Det kommer
att finnas goda möjligheter att ställa
frågor om SPUR under seminariet.
Mål
Du kommer att få kunskaper om
grunderna i SPUR-metoden, hur inspektionsverksamheten bedrivs idag
och inte minst vad som väntar i framtiden. Du kommer också att få en inblick i Lipus AB verksamhet.
Onsdag 09:30 - 10:30
Glasfoajén
Medverkande: Kåre Jansson, Kanslichef,
Lipus AB. Gösta Eliasson, SPUR-samordnare, Svensk förening för allmänmedicin
at t tä n k a m e d
penn an till sa m mans med andr a
Bakgrund
Specialiseringstjänstgöringen (ST) är
idag reglerad i författning. För att ytterligare stärka utbildningens kvalitet bildade Läkarförbundet under 1990-talet ett specialistutbildningråd (SPUR).
Dess uppgift var att ta fram en metod
för frivilliga inspektioner av de kliniker
och vårdcentraler som utbildar blivande specialister. Socialstyrelsen kräver
numera regelbunden granskning av
ST-utbildande enheter och SPURinspektion är den granskningsmodell
som används idag. Ansvaret för att
administrera och utveckla SPURinspektionerna vilar på Lipus AB, ett
bolag ägt av Läkarförbundet.
Medverkande: Elisabet Wilhelmsson, adjunkt och språkpedagog, Lunds Universitet, Cecilia Benoni, universitetslektor,
IKVM, Lunds Universitet och överläkare
vid SUS. Skrivande ST-läkare i Region
Skåne
Bakgrund
Läkare behöver bevara och utveckla
empati och förhållningssätt både mot
patienten och mot sig själva och sin
roll. Vi har under 10 år varit ledare för
och utvecklat skrivargrupper under AT
med syftet att ge unga läkare redskap
för detta. Vi vill visa hur vår modell
fungerar också i ett längre perspektiv
under ST. Tid för både tankar och för
reflektion krävs för att bli en god läka-
19
abstracts
re. Språket är vårt viktigaste redskap
för att kommunicera och för att förstå.
I skrivandet finns en stor kraft.
Framställning
Föreläsning. Efter en introduktion ger
vi exempel på hur en aktiv grupp arbetar. Föreläsningen är även första
delen i en heldags skrivarkurs (läs
mer på s 58) där de som vill har möjlighet att fördjupa sig och i mindre
grupp prova på att skriva kortare texter av olika karaktär. Under respons
på texterna lyfts gruppens reflektioner
och insikter och vidareutvecklas sedan. Då står texten i fokus, inte textförfattaren.
Mål
En skrivargrupp erbjuder möjligheter
för reflektion över kliniska och existentiella erfarenheter och därmed
ett förhållningssätt för professionell
utveckling. Vi ger dig insikt i skrivargruppens teori och praktik och väcker
förhoppningsvis också lusten att skriva. Vi vill visa på unika och kreativa
möjligheter för dialog i dess vidaste
bemärkelse.
Onsdag 09:30 - 10:30
Foajé nord
Jä m l i k vå r d -
realitet
e l l e r o u pp n å e l i g u t o p i ?
Medverkande: Lena Hallengren sjukvårdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och vice ordförandei Socialutskottet, Anne Carlsson ordförande
Reumatikerförbundet, Gilbert Tribo regionråd för Folkpartiet i Region Skåne,
Emma Spak, ordförande SYLF. Moderator: Jonas Ålebring SYLF:s styrelse.
Bakgrund
Målet med hälso- och sjukvården är
20
Anne Carlsson
Gilbert Tribo
Jonas Ålebring
Lena Hallengren
en god hälsa och vård på lika villkor
för hela befolkningen. Vården ska
också ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans värdighet. Detta kan nog
de flest skriva under på. Hur kommer
det sig då att verkligheten är en annan? Flertalet undersökningar och
rapporter har visat att diskriminering
förkommer på flera grunder bland
andra kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet, ålder och
socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå. Ofta ligger omedvetna
prioriteringar, otydliga rutiner samt
bristande kompetens inom likarätt till
grund. Ett bra bemötande har identifierats som en viktig faktor för att göra
vården mer jämlik. Trots detta undviker vissa grupper att söka vård
på grund av rädsla för att få ett dåligt
bemötande.
Mål
Diskutera och lär dig mer om hur vi tillsammans kan göra vården mer jämlik!
Framställning
Interaktiv paneldiskussion.
Välkommen till Landstinget i Uppsala läns monter
Här växer kunskap
och människor!
Vi erbjuder dig ett yrkesliv med stor variation och en omväxlande vardag
med många karriärmöjligheter. Här finns forskning och kunskap i framkant. Vi är kända för vår akademiska tyngd och den höga medicinska och
tekniska nivå vi håller. Vår ledstjärna är att hjälpa alla i länet att vara friska
och må bra.
Välj en arbetsplats som ständigt utvecklas
Vår största arbetsplats är Akademiska sjukhuset. Vi har även många
vårdcentraler och Lasarettet i Enköping som är ett mindre sjukhus. Vi
presenterar ständigt nya forskningsresultat och ny avancerad teknik.
Det gör att arbetsplatsen ständigt utvecklas – och du med den.
Välkommen att prata jobb och framtid med oss! Se våra lediga tjänster
på lul.se, Facebook och LinkedIn.
Onsdag 13.30 - 15:00
Arenarummet
21
abstracts
Hur ser fr a mtidens
l är andebehov ut ?
Medverkande: Från SLS utbildningsdelegation: Torbjörn Ledin, professor, överläkare, Oto-rhino-laryngologi. Lis Abazi
med stud/SLS. Stefan Lindgren överläkare och professor på Gastrosektionen,
Skånes universitetssjukhus Malmö.
Bakgrund
Avvägningen mellan specialiteter
och cerifieringsområden baserat på
behoven i hälso-och sjukvården. Behöver vi objektiv kompetensprövning under ST? Behövs recertifiering?
Goda exempel/modeller/program för
fortbildning. Läkaryrket innebär livslångt lärande, där de olika utbildningsfaserna behöver samordnas. Svensk
läkarutbildning verkar i en internationell miljö vilket ställer ökade krav
på harmonisering av vidareutbildning
och fortbildning av läkarkåren som
i ökande grad har olika utbildningsbakgrund. Inriktningen och kvaliteten
av vidareutbildning och fortbildning
är viktig för att motsvara de krav som
morgondagen ställer på hälso-och
sjukvården. Kvaliten är också en trovärdighetsfråga och en patientsäkerhetsfråga.
Framställning
Inledande inlägg varvat med diskussion.
Mål
Ökad insikt i vilka kompetenskrav som
vidareutbildningen och fortbildningen
ska möta samt i hur uppnådd kompetens ska dokumenteras.
Onsdag 13.30 - 15.00
Palissad syd
Vä r d e r i n g a r o c h
s j ä lv l e d a r s k ap -
n ya p e r s p e k t i v p å s t y r n i n g ,
22
m o t i vat i o n o c h l e d a r s k ap
Medverkande: Anja Jensen, utbildare,
SelfLeaders
Bakgrund
Sverige är det land i världen där
människor har starkast fokus på
självförverkligande, samtidigt som vi
bär på starka sekulära värderingar.
Detta gör att vi lägger mindre vikt vid
till religion, tradition och auktoriteter.
Denna position ger möjligheter för att
skapa starka organisationsskulturer
med kreativa och självständiga individer, samtidigt uppstår nya utmaningar när det kommer till motivation
och ledarskap av dessa självgående
individer.
Fokus har tidigare legat på
strukturer och
olika
belöningssystem
men dessa har
Anja Jensen
visat sig otillräckliga vid komplexa och kreativa uppgifter. Enligt forskningen är en av nycklarna
för
långsiktigt
hållbar
topprestation att skifta fokus från yttre
incitament till att arbeta med inre motivation och självledarskap som stärker känslan av utveckling, tillhörighet
och meningsfullhet.
Framställning
Interaktiv föreläsning
Mål
Ta del av den senaste teoribildningen
och några enkelt applicerbara verktyg
inom beteendevetenskaplig forskning,
motivationspsykologi och medarbetar/ledarutveckling.
Onsdag 13.30 - 15.00
Palissad öst
- se även Workshop
i Loge 301-302 kl 15.30 - 17.00
Vill du bli sedd på jobbet
och dessutom hinna
njuta av ett härligt liv
Kom till vår monter så berättar vi mer!
Kontakta Jonas Holmgren | telefon 063-14 76 28 | e-post [email protected]
mer information finns på www.jll.se
23
abstracts
Sa m ta l m e d e n
s vå r t s j u k pat i e n t
Vi vill lägga
framtidens
utmaningar
i dina händer!
Medverkande: Axel Carlberg, doktor i etik,
coach, Igelösa Life Science Community,
Carl-Magnus Edenbrandt, docent, läkare i
palliativ medicin, Lunds Universitet
Axel Carlberg
Bli en av oss!
Landstinget i Jönköpings län har höga ambitioner
för framtiden. Vi gillar att förväntningarna på oss
är stora. Upptäck alla de möjligheter vi erbjuder
i en professionell och internationell arbetsmiljö.
Möt oss i vår monter på FSL-kongressen!
24
lj.se/jobb
Carl-Magnus
Edenbrandt
Bakgrund
Samtalet med en svårt sjuk patient är
läkarens samtal om grundläggande
existentiella villkor med en människa
i kris. I detta samtal upplever läkaren
de största svårigheterna i sitt arbete
och plågas ofta av motstridiga känslor
eller känslor av otillräcklighet.
I utbildningen till läkare lär man sig
vissa tekniker och metoder för att
behärska de professionella samtalsformerna. Läkaren lär sig vad man
skall säga och hur man skall göra för
att hjälpa. Patienten önskar naturligtvis sin sjukdom behandlad av en expert, men det existentiella samtalet
är inte en ”behandling” av patientens
liv och läkaren är inte en ”expert” på
dessa frågor.
Det existentiella samtalet är ett försök
att på ett indirekt sätt hjälpa patienten
att omförhandla frågan om begriplighet, hanterbarhet och mening i livet.
I detta samtal utmanas också läkaren
att själv reflektera kring sin syn på
livet, sjukdom och ytterst döden.
Den läkare som kan vara närvarande och engagerad, se och
lyssna, bekräfta och acceptera samt
vågar dela utsattheten är den som
bäst stimulerar patientens eget bemästrande och inre växt. Att det mitt i
meningslösheten uppstår meningsfull
kontakt mellan patient och läkare skapar hopp.
Framställning
En kombination av föreläsning, dialog
med deltagarna, film och rollspel.
Mål
Att deltagarna får inblick i de kunskaper, färdigheter och värderingar som
underlättar det svåra samtalet.
Onsdag 13.30 - 15.00
Glasfoajén
De edsv urna
- o m l ä k a r e d e n s va r a
e l l e r i c k e va r a
Medverkande: Moderator Elin Ericsson,
ordförande Läkarförbundets Etik och Ansvarsråd. Paneldeltagare: Lisa Öberg, docent i historia, proprefekt Institutionen för
kultur och lärande, Södertörns högskola.
Övriga deltagare ej klara vid tryck.
Bakgrund
Såväl klimatet som kvalitén inom den
svenska hälso- och sjukvården är ofta
debatterad. På senare år har många
röster höjts om den detaljfokuserade
styrningen av hälso- och sjukvården
och NPM (new public management).
De mest kritiska rösterna menar att
vi läkare idag hålls som gisslan i ett
sjukvårdssystem där såväl patientperspektivet som läkaretiken dagligen
hotas. En motion till Läkarförbundets
fullmäktige i år tog upp problematiken
och förordade återinförandet av en
svensk läkared. Förespråkarna menar
att en ed skulle flytta fram positionerna
och stärka professionen. Motståndarna påtalade det gammalmodiga i att
svära en ed, frågar till vem eden ska
25
abstracts
sväras, och undrade om den verkligen kan göra någon skillnad. Beslutet
landade i att förbundet ska utreda vad
ett införande av en läkared skulle innebära. Till dagens edsvurna hör
domare och nämndemän i Sverige,
men vi läkare har inte svurit ed sedan
1800-talet här. På andra sidan sundet
i Danmark finns traditionen av läkared
kvar. Vad tycker du? Har läkaryrket
avprofessionaliserats till den grad att
medicinska prioriteringar får stå tillbaka till förmån för ekonomernas styrmodeller? Skulle en läkared i sådana
fall kunna ändra på detta? Eller har du
helt andra idéer kring hur läkarprofessionen och etiken inom sjukvården
kan stärkas? Kom och diskutera möjligheten att införa en läkared och vilka
effekter detta skulle kunna få!
Framställning
Paneldiskussion och interaktiv dialog
med publiken.
Mål
Att utforska unga läkares tankar om
läkared och vilka effekter en sådan
skulle kunna få.
Onsdag 13.30 - 15.00
Foajé Nord
prisu t del ning:
s juk husl ä k a rn a
å RETS V ISSL A RE OCH
FRISK A SJUK VÅRDS P RISET
Läs mer på s 3.
Onsdag 15.30 - 15.40
Arenarummet
L u r a d av h j ä r n a n
Medverkande: Katarina Gospic, MSc,
MD, PhD, författare, grundare av Brainbow Labs AB
Bakgrund
26
abstracts
Mitt intresse för hjärnan väcktes av ett
par jordgubbar, kaniner och Lucky
Luke. Jag var fyra år och det slog mig
plötsligt att något händer i mitt huvud
när jag tänker på ovanstående men
jag kunde inte känna hur mina tankar
kommer till, bara resultatet av dem.
Besattheten av att förstå hur hjärnan
och kroppen fungerar har varit vägledande och drivande i mitt beslutsfattande
och
således
mitt
liv.
Trots att vi alla
är resultatet av
våra beslut har
de flesta av oss
bättre koll på
hur vår smartphone fungerar
än vår egen
hjärna. Vi styrs
av en hjärna
Katarina Gospic
vars ”mjukvara”
inte har uppdaterats på 40 000 år! Följaktligen har
primitiva processer fortfarande ett
stort inflytande över vårt beslutsfattande vilket resulterar i att vi ständigt
går rakt i hjärnans beslutsfällor.
Mål
Under denna föreläsning kommer Katarina Gospic inledningsvis berätta
kort om vad som har varit hennes
drivkraft inom forskningen. Sedan
kommer huvudfokus att ligga på vad
som händer i hjärnan när vi fattar beslut och hur vi blir lurade av vår egen
hjärna. Hon kommer även att ge dig
tips om vilka verktyg du kan använda
för att styra dig själv i en mer önskad
och medveten riktning
Framställning
Interaktiv föreläsning.
Onsdag 15:30 - 17:00
Arenarummet
Ung forsk a nde
k linik er
– hur blir vi fler?
Medverkande: Under inbjudan. Moderator
Karin Jirström, professor, överläkare Patologi, Lunds universitet.
Bakgrund
Forskning är stimulerande för både
forskare och klinik. Den främjar patientsäkerhet och medicinsk utveckling. Mycket tyder på att fler läkare gör
forskarutbildning nu än på länge, men
det är färre som har möjlighet att fortsätta med forskning efter disputation.
För att främja forskning hos yngre läkare behövs tydliga karriärvägar med
tjänstekonstruktioner som möjliggör
forskning som arbetsuppgift, med därför avsatt arbetstid. Seminarium och
paneldiskussion om olika vägar och
möjligheter att komma in i forskningen
och hur man sedan kan gå vidare.
Framställning
Kortare föredrag avslutat med en
gruppdiskussion.
Mål
Inspirera till att få fler unga kliniker
att börja forska och att få unga disputerade att fortsätta forska.
Onsdag 15:30 - 17:00
Palissad syd
I n t e r n at i o n e l l
tj ä n s t g ö r i n g
u n d e r ST
Denna föreläsning beskriver utlandstjänstgöring ur två perspektiv: Fredrik
Jansson berättar om sin randning i
traumakirurgi på Tygerbergs Univer-
sitetssjukhus i Sydafrika och Therése
Larsson Hogman beskriver sin ettåriga tjänstgöring som ST-läkare i allmänmedicin på Nya Zeeland. Hur gör
man för att komma iväg, och vad får
man med sig hem?
Randning på traumakirurgen Tygerbergs Universitets-sjukhus i Kapstaden, Sydafrika
Medverkande: Fredrik Jansson, Specialistläkare vid Kirurg- Urologkliniken, Danderyds Sjukhus AB
Bakgrund
Tidig under specialistläkarutbildningen insåg jag att jag under mina 5 år
kommer att göra ytterst få traumalaparotomier. I stort sett i hela Sverige är traumakirurgin inget stort ämne
samtidigt som bakjour förväntas man
behärska detta ämne. Intresset väcktes ytterligare efter ATLS-kursen och
jag insåg att just traumarandningen
måste göras på ett stort traumacenter
utomlands.
Framställning
Denna föreläsning kommer att handla
om traumakirurgin på ett av världens
största traumacenter. Bakgrunden
till våldet, organisationen kring traumakirurgin samt små förtjusande detaljer av vardagsarbetet kommer att
beskrivas. Många bilder från vardagen i traumaoperationssalen kommer
att visas även bilder från livet utanför
sjukhuset och gemenskapen med kollegorna kommer att visas. Slutligen
kommer jag att ge tips hur man ska gå
tillväga för att drömmen om att randa
sig på ett traumacenter i Kapstaden
kan bli verklighet.
Tjänstgöring som ST-läkare i allmänmedicin på The Doctors, Medi-
27
abstracts
cal Centre, Auckland, Nya Zeeland
Medverkande: Therése Larsson Hogman,
ST-läkare i allmänmedicin, Lundbergsgatans vårdcentral, Malmö
Bakgrund
Under år 2011 arbetade jag som
allmänläkare (eng. general practitioner) på en större allmänläkarmottagning i Auckland, Nya Zeeland. Vägen dit innebar en del planering och
förberedelser men var värd all möda.
Att få lära känna ett nytt land, ett nytt
sjukvårdssystem och nya arbetssätt
är något jag har nytta och glädje av
varje dag i mitt arbete som ST-läkare.
Framställning
Föreläsning
med
bildvisning.
Mål
Att inspirera
åhörarna att
överväga utlandstjänstgöring som
en del av sin
Therése Larsson Hogman
ST, samt gå
igenom de förberedelser som krävs
för att möjliggöra en registrering som
läkare i ett annat land som till exempel
Nya Zeeland.
Onsdag 15:30 - 17:00
Glasfoajén
Hä l s o s a m m a m atva n o r - va d ä r h ä s o s a m t
o c h h u r h j ä l p e r v i b ä s t vå r a
pat i e n t e r ?
Medverkande: Iréne Nilsson Carlsson,
Socialstyrelsen. Åsa Thurfjell, Läkares
samtal om levnadsvanor, specialist i allmänmedicin. Wulf Becker, chefsnutritionist Livsmedelsverket. Christina Strååt
Socialstyrelsen. Anette Jansson Livsmedelsverket. Hans Lingfors, distriktsläkare
28
Habo vårdcentral. Yvonne Lowert, överläkare psykosenheten vid Nyköpings psykiatriska klinik.
Hans Lingfors
Åsa Thurfjell
Iréne Nilsson Carlsson
Wulf Becker
Bakgrund
Ohälsosamma matvanor är den riskfaktor som orsakar störst sjukdomsbörda i Sverige. Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderar
hälso- och sjukvården att erbjuda patienter med ohälsosamma matvanor
kvalificerat rådgivande samtal. Patienter med ohälsosamma matvanor
och som samtidigt har högt blodtryck,
höga blodfetter, hjärt- kärlsjukdom,
depression och ångest och schizofreni är exempel på grupper som bör
prioriteras särskilt. Socialstyrelsen
gjorde en attitydmätning bland personalen i hälso- och sjukvården under
2012 som visade att 60 procent av
personalen skulle vilja öka kompetensen om samtal om matvanor. Utvecklingsarbete pågår i många landsting för att säkerställa kompetensen för
att klara att erbjuda kvalificerat rådgivande samtal om mat. Socialstyrelsen
Träffar du patienter
med sällsynta
diagnoser?
I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finner du
utförlig information om över 300 ovanliga
diagnoser. Läs om förekomst, orsak, ärftlighet,
symtom, diagnostik, behandling och resurser.
Informationen skrivs i samarbete med ledande
medicinska specialister och i samverkan med
intresseorganisationer för brukare.
www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser
[email protected]
031-786 55 90
29
abstracts
har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram en webbutbildning om
samtal om hälsosamma matvanor.
Frågan om vad som karaktäriserar
hälsosamma matvanor har analyserats i arbetet med att ta fram Nordiska
näringsrekommendationer.
Framställning
Workshop med paneldiskussion.
Mål
Deltagarna ska känna sig inspirerade
att diskutera matvanor med sina patienter. De ska känna till de viktigaste
kostråden och hur de hänger samman
med de Nordiska näringsrekommendationerna och hur de förhåller sig till
den aktuella kostdebatten samt hur
man kan arbeta med rådgivning om
hälsosamma matvanor i hälso- och
sjukvården. De ska också känna till
hur man kan få stöd i sitt arbete.
Onsdag 15:30 - 17:00
Foajé nord
Workshop:
vä r d e r i n g a r o c h
s j ä lv l e d a r s k ap
För utförligare information se abstract på
sid 22.
Hur kan en ledare bäst stimulera medarbetarnas utveckling och samtidigt
väcka engagemang för organisationens värderingar och mål? Hur kan ett
ökat självstyre kombineras med att
bygga upp en kultur där individerna utgår från vad som är bäst för helheten?
Anja Jensen från SelfLeaders presenterar den senaste forskningen inom
motivationspsykologi och ledarutveckling, i ett upplevelsebaserat föreläsningsseminarium med applicerbara
verktyg inom nämnda områden.
30
abstracts
Onsdag 15.30 - 17.00
Loge 301-302
Till gång till
j o u r n a l på n ät e t
- en
s j ä lv k l a r pat i e n t r ät t i g h e t ?
Medverkande: Åsa Cajander, biträdande
lektor i datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet.
Ture Ålander, med dr och allmänläkare,.
Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Anne Carlsson, ordförande reumatikerförbundet.
Kristina Söderlind Rutberg, representant
från Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik. Torbjörn Karlsson, läkare från
Uppsala landsting och styrelsemedlem i
Sjukhusläkarna. Moderator: Sara Lei från
SYLF.
Bakgrund
Det senaste året
har fler och fler
patienter i Sverige
fått tillgång till sin
journal på nätet.
Hur påverkar det
patienterna och
oss som läkare i
vår profession?
Sara Lei
Vad finns det för
nytta och risker och hur har det gått
i Uppsala län som var en av de första
med att införa det?
Medverkande är bla Åsa Cajander
från DOME som sedan sommaren
2012 följt Uppsala landstings införande av patienternas direktåtkomst till sina journaler via Internet
och andra eHälsotjänster. I projektet
genomförs olika studier med fokus på
vårdprofessionerna och ur patientperspektivet. Under denna föreläsning
presenteras och diskuteras aktuella
forskningsresultat från de olika studierna i DOME projektet. I paneldiskussionen medverkar också representant
från Sjukhusläkarna i Uppsala som
berättar om hur de upplevt införandet
i Uppsala hösten 2012. Vi får även
ta del av en patientförenings syn på
frågan och Svenska Läkarsällskapets
delegation från medicinsk etik belyser
den etiska aspekten.
Framställning
Föreläsning med paneldiskussion
Mål
Målet med föreläsningen är att förmedla och diskutera forskningsresultat
och erfarenheter av journal via internet.
Torsdag 08.30 - 10.00
Arenarummet
Feedback
- k o n s t e n at t
ut veckl a och ut veckl as
Se även abstract för workshop på sid 39.
Medverkande: Stefan Gunnarsson.
Bakgrund
På föreläsningen får
du nycklar och konkreta verktyg kring
hur man kan ge och
be om feedback för
att höja kompetens,
prestation, förbätStefan Gunnarsson tra samarbete och
nå uppsatta mål.
Ledare och läkare får ofta anonym
feedback i undersökningar på att de
antingen ger för lite feedback eller inte
ger feedback på ett tillräckligt bra och
utvecklande sätt. Därför finns det en
stor utvecklingspotential inom detta
område.
Framställning
Föreläsning med viss interaktivitet.
Mål
Efter föreläsningen kommer du ha fått
insikter om hur du bättre ger feedback
och fått inspiration till att läsa boken
”Professionell Feedback” som delas
ut till deltagarna utan kostnad. Du har
även fått ett antal nycklar till svåra
samtal/konflikthantering.
Torsdag 08.30 - 10.00
Palissad syd
W ebbin a rium
-
F r a m t id en s l ä r a nd e på
n ät e t
Presentation i tre delar med diskussion runt webbaserade verktyg för
lärande.
Del 1: Ny webbutbildning om äldre
och läkemedel – ett bra verktyg för
dig som handleder AT-läkare
Medverkande: Frida Nobel, sakkunnig
läkare Socialstyrelsen, Lydia Holmdahl
specialist i geriatrik, allmänmedicin och
internmedicin, Region Skåne. Anders Fejer, utredare och projektledare, Socialstyrelsen.
Frida Nobel
Anders Fejer
Bakgrund
För att stödja en ökad kompetens
inom området läkemedelsbehandling
av äldre har Socialstyrelsen tagit fram
en fallbaserad webbutbildning för ATläkare. Målet för utbildningen är att
stärka AT-läkarnas kompetens inom
områdena: läkarens ansvar, klinisk
farmakologi med inriktning mot äldre
31
abstracts
Sabina
Världens bästa*…
Vill du utmanas och
testa något nytt?
Kompetensutveckla dig och växa som
läkare? Vi kan erbjuda dig den möjligheten
i Landstingets primärvård Västerbotten och
Södra Lapplands inland.
Välj själv – vill du prova på att jobba hos oss
en vecka, några veckor per år eller någon
månad?
Kom till vår monter för att höra mer om hur
vi tänker och vilka erbjudanden vi har till dig.
Du kan även varje dag delta i vår utlottning av
både Västerbottensost och en fin kokbok.
Läs mer om vår värld på
www.vll.se/jobbochframtid
*Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten
världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning!
32
patienter, kommunikation och dokumentation samt beslutsstöd och informationskällor. Utbildningen är tänkt
att kunna användas antingen av ATläkaren helt självständigt, eller ingå
som en del av internutbildningen vid
verksamheten. Ett särskilt handledarstöd finns därför som komplement till
utbildningen.
Framställning
Seminarium
Mål
Vid programpunkten kommer vi att
ge exempel på hur webbutbildningen
kan användas i praktiken, i synnerhet
i rollen som handledare för AT-läkare.,
Efter deltagande vid programpunkt
ska århörarna ha en god bild av webbutbildningens innehåll och fått idéer
till hur utbildningen kan användas som
ett utbildningsmoment för AT-läkare i
den vardagliga verksamheten.
Del 2: Stöd till ökad kompetens i klinisk farmakologi för alla ST-läkare:
En patientfallbaserad och kompetensmålsrelaterad webbmodul
Medverkande: Sevim Barbasso Helmers,
utredare, projektledare, medicine doktor,
Socialstyrelsen
Bakgrund
Stärkt kompetens inom
läkemedel för läkare
under specialiseringstjänstgöring (SKiLLS)
Sevim Barbasso
är ett regeringsuppHelmers
drag som ingår i den
nationella läkemedelsstrategin (NLS).
Som huvudansvarig för projektet har
Socialstyrelsen i samverkan med
andra aktörer inom NLS utformat
specialitetsövergripande kompetensmål inom läkemedel och läkemedelsbehandling för ST-läkare. För att
stödja en ökad kompetens i klinisk
farmakologi ämnar SKiLLS ta fram
en patientfallbaserad och kompetensmålsrelaterad webbmodul för alla
ST-läkare, som kan användas som
komplement till andra utbildningsinsatser riktade till ST-läkare. Exempel
på nyckelord kan vara: individuellt
anpassad läkemedelsbehandling, biverkningar, interaktioner, kommunikation, rapporteringar, riktlinjer, rekommendationer samt söka och granska
information om läkemedel.
Framställning
Presentation
Mål
Att belysa användbarheten av
webbmodulen: Kursgivare kan använda fallen som komplement i läkemedelskurser riktade till ST-läkare (t.ex.
i workshop-format), ST-studierektorer
kan handleda ST-läkare enskilt eller i
grupp och ST-läkaren kan öva i fallen
självständigt.
Del 3: Nätbaserad undervisning under ST- ett pilotprojekt från VO Bild
och Funktion, Skånes Universitetssjukhus
Medverkande: Linda Johnson ST-läkare
Bild- och funktionsmedicin SUS, Ylva
Gårdinger ST-läkare Bild- och funktionsmedicin SUS.
Ylva Gårdinger
Linda Johnson
Bakgrund
De senaste åren har skett en utveck-
33
abstracts
ling inom utbildning på nätet inom
många områden. Flera lärosäten
internationellt erbjuder bland annat
så kallade “Massive Open Online
Courses”, eller MOOC’s där inspelade
föreläsningar och nätbaserat utbildningsmaterial utgör hela kursinnehållet,
och examination sker via nätet. Inom
radiologin finns flera nätbaserade utbildningsresurser. Oss veterligen har
deras användning som kursmaterial inte tidigare utvärderats i Sverige.
Möjliga fördelar med nätbaserad undervisning inom ST finns. Bland annat kan ST-läkaren läsa kursen i egen
takt och i rätt tid i förhållande till klinisk
tjänstgöring. Ett nätbaserat material
är ständigt tillgängligt utan att behöva
resa till en annan kursort. Vi ämnar
utvärdera nätbaserad undervisning
inom ST i bild- och funktionsmedicin
med utbildningsdatabasen RADPrimer, som drivs av Amirsys. Tre STläkare studerar under våren 2014
RADPrimers kurs i uroradiologi. Före
kursstart görs ett test med multiplechoice frågor, och utvärdering sker
med förnyat test. Målet är progression
i testresultat. Efter utbildningen samlas vi för utvärdering av metodens föroch nackdelar.
Framställning
Presentation av pilotprojektet
Mål
Ge åhörarna en presentation av det
pågående pilotprojektet med utvärdering av en nätbaserad utbildning
under ST.
Torsdag 08.30 - 10.00
Palissad öst
” E n a d a g e n ST- l ä k a r e - n ä s ta d a g c h e f ”
34
Medverkande: Towa Jexmark (född 1971),
specialist i internmedicin, divisionschef
Specialiserad närsjukvård, Skånevård
Kryh, Framtidens ledare i sjukvården
2012 (Dagens Medicin), Petra Vogt,
(född 1974), specialist i allmänmedicin,
tidigare verksamhetschef, Primärvården
Uppsala, Framtidens ledare i läkarkåren
2013 (MedUniverse), Christian Öhrn (född
1983), ST-läkare i psykiatri, sektionschef
för Psykosslutenvården vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Moderator: Åsa Johansson, ST-läk, Organisationskommittén FSL 2014.
Bakgrund
Här möter du tre unga
engagerade läkare
som tidigt har valt att
axla en chefsroll. De
delar frikostigt med
sig av sina erfarenheter och personliga
Towa Jexmark
reflektioner kring ledarskapets möjligheter och utmaningar. Vad är roligt med att vara chef?
Vilka är drivkrafterna och verktygen
för framgång? Vad är svårast med
chefskapet? Hur ser samspelet ut
mellan att vara en bra kliniker och en
bra ledare? Är det viktigt att läkare blir
chefer, och i så fall varför? Programpunkten avslutas med en paneldiskussion och frågestund där du kan få
svar på de frågeställningar som just
du har rörande en eventuell framtida
karriär som läkare och chef!
Framställning
Föreläsning och paneldiskussion
Mål
Att i ett personligt och interaktivt format ge dig både inspiration och handfasta råd rörande att vara ung läkare i
en ledande befattning av kollegor som
tidigt har klivit in i en chefsroll. Varmt
Framtidens specialistläkare mår som bäst,
där de behövs som mest.
Vi bemannar smultronställen
längs med hela Sverige och
Norge. Platser där både själen
och karriären kan trivas.
ATT JOBBA INOM VÅRDEN ÄR ATT
VARA BEHÖVD; av patienter, kolleger
och samhället. Ju mer du är behövd,
desto viktigare blir du. Inte bara för
den enskilde patienten, utan även för
vården som helhet. Och där du behövs
som mest, är chansen också stor att
du trivs som bäst.
MED MER ÄN 25 ÅRS ERFARENHET
är vi ett av Sveriges mest erfarna
bemanningsföretag inom vården. Det
har gett oss en kunskap och ett nätverk som kan hjälpa dig att bli – och
må – så bra som möjligt i ditt jobb.
EN DEL AV LÄKARJOUREN AB
Vi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård!
narcopolo.no | lakarjouren.se
35
abstracts
välkommen!
Programpunkten
samarrangeras
av Framtidens Specialistläkare och
läkarnätverket MedUniverse.
sätt att tänka.
fr ån m a n till
m ä nnisk a
- At t f ö r e b y g g a o c h l ä r a av
m i s s ta g
Torsdag 08.30 - 10.00
Glasfoajén
Medverkande: Sara Lund, inspiratör och
föreläsare
Bakgrund
De flesta vet att mångfald och oliktänkande är positivt, utvecklande och
rent av livsnödvändigt för ett levande
samhälle. Trots det låter vi rädsla,
nedärvda normer och gamla tankesätt
styra våra liv. Vem programmerar din
hjärna och vem bestämmer hur du
ska tänka? Bara för att du inte stött på
ett visst fenomen tidigare betyder det
inte att detta är onormalt, onaturligt eller ens ovanligt - det betyder förmodligen bara att du är ovan vid just det
fenomenet.
Framställning
Jag heter Sara
Lund - åtminstone
ibland!
Annars heter jag
Claes Schmidt.
Jag inspirerar,
Sara Lund
föreläser
och
diskuterar
de
normer, programmeringar och värderingar som styr våra liv och hindrar oss
från att tänka logiskt. För mig handlar
det om att med humorns hjälp inspirera till att byta ut fördomar och gamla
tankesätt mot kunskap och kanske ett
helt nytt sätt att tänka.
Mål
Att uppdatera och bredda åhörarens
36
Torsdag 10.30 - 12.00
Arenarummet
På vä g m o t e n
b ät t r e s ä k e r h e t s k u lt u r i s j u k vå r d e n
Föreläsningen är en del av kursen
i patientsäkerhet vilken också inkluderar en workshop på eftermiddagen. Man behöver inte följa hela
kursen för att delta i föreläsningen.
Medverkande: Johan Bergström, lektor i
risk och säkerhet. Lunds universitet. Cecilia Holm, kommunikationsspecialist med
lång erfarenhet av att träna team, Region
Skåne. Jonas Wrigstad, barnanestesiolog
och forskare, Skånes universitetssjukhus,
Region Skåne.
Bakgrund
Grundläggande för att säkerhetstänkandet ska genomsyra sjukvården är
kunskap om och förståelse för varför
olyckor inträffar och säkerhet uppstår
i interaktion mellan människor, teknik
och de system i vilka de verkar. Ordet systemsyn är på modet, men hur
väl rimmar ordet systemsyn med de
åtgärder som idag föreslås med syfte
att öka patientsäkerheten? Och på
vilket sätt påverkar lagkrav och myndighetsroller sjukvårdens förutsättningar för att ha en systemsyn?
Framställning
På ett dynamiskt sätt tar tre föreläsare
sig an dessa svåra frågor under 90
minuter.
Mål
- Skapa en nyfikenhet för patientsäkerhetsfrågor
- Etablera ett språk för att diskutera
patientsäkerhetsfrågor utifrån en sys-
Läkare - Ledare - Chef
Ledarskap i vården - sedan 15 år
Kom till oss med dina tankar om nya ST
Vi vet vad vi pratar om.
37
abstracts
temsyn
- Lära från erfarenheter kring arbete
med händelseanalyser.
Torsdag 10.30 - 12.00
Palissad syd
V i h a r olik a k a r t or
ö v e r vä r l d e n!
- n y c k l a r & f a l l g r o pa r t i l l
k o n ta k t, d i a l o g & s a m a r b e t e
Pass 1 av 2, Föreläsning
Medverkande: Sylvia Carlsdotter, Konsult/föreläsare inom kommunikation &
konflikthantering. Varit verksam ett tiotal
år på lärarutbildningen på Högskolan i
Kristianstad. Enhetschef på Kulturpedagogiska Enheten i Simrishamn. Jazz &
bluessångerska.
Bakgrund
Identifiera
nycklar i olika personligheters sätt att
ta in information
och sätt att förstå
och uttrycka sig.
Sylvia Carlsdotter
Vi har olika kartor
över världen och sätt att uppfatta den,
vilket ibland kan leda till onödiga missförstånd och konflikter. Genom att
identifiera och medvetandegöra olika
kommunikationsmönster hos dig själv
och andra kan du på olika sätt stärka
din kommunikativa förmåga och få
tydligare kontakt med den du möter,
kollega eller patient. Modellen för personligheter jag använder ligger bakom
Myers-Briggs Type Indikator (MBTI),
ett personlighetsanalys-verktyg som
används över hela världen och utvecklades i USA på 40-talet. Den
bygger på studier av den schweiziske
psykiatern CG Jungs personlighetsteorier.
Mål
38
abstracts
Under pass 1 får du en första överblick kring delar av dessa teorier på
ett lustfyllt sätt. Genom exempel och
enkla övningar har du efter detta pass
med dig några konkreta verktyg som
kan förändra din vardag. Pass 2 är en
workshop med max 24 deltagare där
du får möjlighet att få fler nycklar till
dina egna kommunikationsmönster
genom praktiska övningar och teori
Work shoppen kommer att vara samma dag i loge 301 kl 13.15-14.45. (se
abstract s 41).
Torsdag 10.30 - 12.00
Palissad öst
Ge K ni v en V ida re
- S å ta r v i a n s va r f ö r vå r
fr a m t ida u t bil dning.
Medverkande: Verena Sengpiel, MD
PhD ST-läkare Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.
Emma Possfeldt-Møller, Formand YDK,
Reservelæge Afd C Rigshospitalet, Köpenhamn. Helena Levander, ST-läkare i
gynekologi och obstetrik, Kvinnokliniken
Falu Lasarett. Liv Ahlborg, MD, Specialistläkare i Gynekologi och obstetrik, Ersta Sjukhus. Peter Elbe, Gastrocentrum
kirurgi, Karolinska Universitetssjuhuset
Huddinge. Representant från Svensk Kirurgisk förenings Utbildningskommitté.
Pernilla Sahlstrand Johnson, MD PhD på
Öron- näs- och halskliniken på Skånes
Univsjukhus (SUS). Ordf i studierektorssammanslutningen i ÖNH-föreningen.
Bakgrund
Många ST-läkare upplever det svårt
att få en bra och säker utbildning i operationsteknik. Sparbeting, högspecialisering och produktionskrav, både
inom offentligt och privat driven vård,
konkurrerar med ST-läkarens behov. I
nya ST ställs höga krav på ST-läkaren
utöver specialitetsspecifika kunska-
per; såsom ledarskap, kommunikation, vetenskap och organisation vilket
tar tid från operationsträning. Den tidigare dominerande lärlingsmodellen
fungerar inte längre. Bristen på specialistläkare inom nästan alla specialiteter gör detta än mer trängande.
Framställning
Inspirationsföredrag med efterföljande
paneldiskussion med företrädare för
såväl ST som utbildningsansvariga.
Mål
Föreslå och diskutera alternativa utbildningsmodeller som bättre tillgodoser dagens behov. Deltagarna ska
lämna symposiet stärkta och inspirerade till förbättrad kirurgisk träning.
Torsdag 10.30 - 12.00
Glasfoajén
mer du få erfarenheter och insikter om
hur du själv kan ge feedback. Du kommer bli medveten om dina styrkor och
eventuella utvecklingsområden att
träna vidare på. Du har även fått ett
antal nycklar till svåra samtal/konflikthantering.
Torsdag 10.30 - 12.00
Loge 301-302
K i c k s ta r ta d i t t v e te n s k ap l i g a p r o j e k t
Medverkande:
Eva
Ekvall-Hansson
(EEH), sjukgymnast, docent i allmänmedicin, Kristina Sundquist (KS), distriktsläkare, professor i allmänmedicin, Ulf Eriksson
(UE), distriktsläkare, lärare i evidensbaserad medicin. Moderator: Eva Pulverer Marat, distriktsläkare, studierektor
T r ä n a at t g e f e e d b a c k - k o n s t e n at t u t v e c k l a
och ut veckl as
Se även abstract för föreläsningsdelen på
sid 31.
Medverkande: Stefan Gunnarsson
Bakgrund
På workshopen får du möjlighet att
träna på hur man kan ge och be om
feedback för att höja kompetens, prestation, förbättra samarbete och nå
uppsatta mål. Ledare och läkare får
ofta anonym feedback i undersökningar på att de antingen ger för lite
feedback eller inte ger feedback på ett
tillräckligt bra och utvecklande sätt.
Därför finns det en stor utvecklingspotential inom detta område.
Framställning
Kort summering av tidigare föreläsning med tonvikt på praktiska övningar.
Mål
Efter övningarna i workshopen kom-
Eva EkvallHansson
Kristina Sundquist
Eva Pulverer- Marat
Ulf Eriksson
Bakgrund
Som specialistläkare förväntas du
arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Din verksamhet är
evidensbaserad och du granskar och
värderar nya forskningsrön för att
39
abstracts
kunna erbjuda dina patienter bästa
möjliga omhändertagande. Det vetenskapliga projektet under ST är en fantastisk möjlighet att öka dina kunskaper på forskningsområdet. Kanske blir
du biten och fortsätter att doktorera
– eller så nöjer du dig med att bli en
god konsument av vetenskap. Oavsett
ambitioner kan det behövas en spark
i gumpen för att komma igång. Vi ger
dig inspiration och tips om studiedesign, vetenskapligt skrivande och evidensbaserad medicin.
Framställning
Du får träffa tre engagerande
föreläsare som berättar utifrån sina
erfarenheter:
EEH: Studiedesign och projektplan.
Tips från coachen
KS: Konsten att skriva vetenskap inte så konstigt.
UE: Hur använder jag mina vetenskapliga kunskaper? EBM i praktiken.
Mål
Vi vill med föredragen motivera dig
som ligger i startgroparna eller redan
har börjat med det vetenskapliga projektet och ge en försmak av hur du i
framtiden kan använda dina kunskaper i kliniken.
Torsdag 13.15 - 14.45
Palissad väst
Va d k o s ta r vå r d e n
o c h v e m b e ta l a r ?
Grundl äggande häl soekonomi
f ö r ST- l ä k a r e
Medverkande: Anders Anell Adj. Professor institutet för ekonomisk forskning,
Lunds Universitet.
Bakgrund
Hälso- och sjukvården är en stor och
betydelsefull del av Sveriges ekonomi
40
abstracts
som dagligen påverkar många människors liv och välbefinnande. Det är
därför angeläget att vårdens finansiering fungerar på ett tillfredsställande sätt och att resurserna används
inom de områden där de genererar
mest nytta. Den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården har
alltid varit en nödvändighet, men på
senare år har medvetenheten om våra
begränsade resurser blivit större och
diskussionen om fördelningen av dessa mer närvarande i läkarens vardag.
Framställning
Under föredraget
ges en introduktion till tre viktiga
områden
inom
hälsoekonomi
som på olika sätt
berör
resursAnders Anell
fördelning
och
resursutnyttjande och som alla läkare
bör ha kunskap om:
• Vårdens finansiering
• Ersättningsprinciper för sjukhus
och primärvård
• Hälsoekonomiska utvärderingar.
Mål
Ge ST-läkaren grundläggande kunskap om hälsoekonomi för att förhålla
sig till rådande förutsättningar i sitt
kliniska arbete.
Torsdag 13.15 - 14.45
Palissad syd
På m i n e r a d m a r k
- om härsk arteknik och
p o l i t i s k t s p e l i o r g a n i s at i o n e r
- S t r at e g i e r f ö r h a n t e r i n g
Medverkande: Alexandra Thomas, Leg
psykolog, Move Management. Jonas
Roth, MSc, PhD, Move Management
Bakgrund
Begreppet härskarteknik(er) uppstod
från början för att illustrera hur män
kan visa överläge gentemot kvinnor.
På senare tid har man börjat tala om
härskartekniker i vidare termer eftersom teknikerna kan används uppifrån
och ner, nerifrån och upp, kvinnor mot
kvinnor, kvinnor mot män, män mot
män osv. Könsaspekten är idag inte
lika relevant eftersom härskartekniker används på liknande sätt av båda
könen. Begreppet härskarteknik förekommer när man talar om jämställdhet men också om klass, ålder, etnicitet och social status i gruppen. Syftet
är att hålla människor från makten,
ta bort hot och få andra att känna
sig förminskade för att göra sig själv
större.Välkommen att lära dig hantera
negativa maktspel!
Alexandra Thomas
Jonas Roth
Framställning
Interaktiv föreläsning med praktiska
lärdomar
Mål
Du kommer att:
1. Kunna känna igen härskartekniker och politiskt spel i din närhet
2. Få strategier för hur du kan hantera politiskt spel när du utsätts
för dem
3. Lära dig och ha kul
Torsdag 13.15 - 14.45
Palissad öst
H u r o f ta ä r d u
k r i m i n e l l på j o b b e t ?
– t o l k a P at i e n t d ata l a g e n r ät t !
Medverkande: Patrik Sundström, jurist
och huvudsekreterare för Utredningen om
rätt information i vård och omsorg.
Bakgrund
Sedan Patientdatalagen (PDL) kom
2008 har det rått
stor osäkerhet kring
hur den ska tolkas
i praktiken i hälsooch
sjukvården.
Bidragande
faktorer
Patrik Sundström
till detta har varit en
otydlighet i lagstiftningen och en underlåtenhet av regioner och landsting
att ta fram tydliga riktlinjer. Detta har
lett till en mycket restriktiv hållning
där rutinarbete med patientjournalen
uppfattats som kriminellt. Röster för
lagändring har höjts. I våras visade
Utredningen om rätt information i vård
och omsorg att det finn stora möjligheter inom ramen för PDL. Delta i
en interaktiv diskussion om huruvida
det är olagligt att gå på röntgenrond,
läsa på sina patienter inom en jour eller mottagning eller följa upp vad som
hände med den där patienten du la in
förra veckan!
Framställning
Interaktiv diskussion.
Mål
Att utforska hur Patientdatalagen
hjälper eller stjälper det kliniska arbetet.
Torsdag 13.15 - 14.45
Glasfoajén
workshop: V i h a r
olik a k a r t or öv er
41
abstracts
ST
-k
bo onfe
ka
r
i d ens 2
in
ka 8-30
len
de janu
r r ari
ed
an 2015
nu
! -
vä r l d e n!
- n y c k l a r & f a l l g r o pa r t i l l
k o n ta k t, d i a l o g & s a m a r b e t e
Pass 2 av 2. Max 24 deltagare.
Denna workshop förutsätter att du har
gått på föreläsningen med samma
namn (torsdag 10.30-12.00 i Palissad
öst), alt. har förkunskaper inom området. Se abstract på sid 38.
Mål
Här får du möjlighet genom blandat
praktiska övningar och teori att få fler
nycklar till dina egna kommunikationsmönster och få ökad förståelsen för
andras. Via olika tanke-experiment
och enkla övningar ser vi på olika
"kommunikationskartor" och vägar till
en enklare vardag när det gäller tex
konflikter och pressade situationer.
Torsdag 13.15 - 14.45
Loge 301-302
Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri (SLUP) är en
förening för ST-läkare inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri. Vi bevakar ST-läkarnas intressen
och verkar för en ständig förbättring av ST-utbildningen.
Mer information hittar du:
www.slupsykiatri.se
Bli medlem via:
www.svenskpsykiatri.se
www.svenskabupforeningen.se
www.srpf.se
42
beta med 2050? Kom och möt olika
synsätt på utvecklingen av läkarrollen.
Framställning
Paneldiskussion.
Mål
Att undersöka läkarrollen i framtidens
hälso- och sjukvård. Programpunkten arrangeras i samarbete med Det
medicinska Malmö.
Torsdag 15.30- 17.00
Arenarummet
Lä k e k o n s t
– B e r ät ta r k o n s t
– Dik tkons t
En specialistl äk are möter
e n l i t t e r at u r s p e c i a l i s t
Medverkande: Pia Dellson – onkolog, psykiater, författare. Anders Palm – litteraturprofessor, medicine hedersdoktor.
Lä k a r r o l l e n i f r a m t i d e n s s j u k vå r d
Medverkande: Mats Olsson, Kairos Future, Heidi Stensmyren Läkarförbundet,
Ann Carlsson Reumatikerförbundet, Filippa Reinfeldt. Moderatorer: Ulf G Andersson och Jonas Ålebring.
Mats
Olsson
Filippa
Reinfeldt
Heidi
Stensmyren
Bakgrund
Hälso- och sjukvården är en föränderlig verksamhet vilket ställer krav på
oss som läkare. Hur har läkarrollen
förändrats och hur kommer den se ut i
framtiden? Vad kommer en läkare ar-
Pia Dellson
Anders Palm
Bakgrund
Varje patient är en berättelse har
det sagts. Hur olika de medicinska
specialiteterna än är, har alla specialistläkare detta gemensamt: deras
läkekonst grundas på berättelser, de
må kallas patientberättelser, journalanteckningar, fallbeskrivningar eller
patografier. Sjukdom är med nödvändighet en del av en större story som
är den sjuke som människa. I intresset
för berättelsen kan specialistläkaren
och litteraturspecialisten mötas. Litteraturprofessor Anders Palm har uppdraget att utveckla samarbetet mel-
43
abstracts
lan medicin och humaniora vid Lunds
universitet. Överläkare Pia Dellson
har gjort sig känd för sin förmåga att
omsätta sin upplevelse av läkarrollen
och patientmötet i diktens form.
Framställning
Dialogföreläsning kan det kallas detta möte mellan specialistläkaren och
litteraturspecialisten, två olika men
samverkande perspektiv på berättelsens betydelse i läkekonsten med
exempel både från läkarpraktikens
verklighet och litteraturens värld. Pia
Dellson bidrar med sin erfarenhet
som onkolog och psykiater och sin
egen diktkonst, Anders Palm med litteraturvetarens intresse för läkekonstens olika uttryck.
Mål
Läkare med helt olika inriktningar får
förhoppningsvis här nyväckt intresse
för litteraturens möjligheter att utveckla förmågan till empati, och för de
existentiella frågor som alltid ligger invävda både i patientens och läkarens
berättelser.
Torsdag 15.30- 17.00
Palissad syd
P u b M e d/ M e d l i n e
e n vä r d e f u l l r e s u r s f ö r va r j e
l äk are.
Medverkande: Jan Jensen Bibliotekarie,
Medicinska Fakultetens bibliotek, Lunds
Universitet. Sten Theander Institutionen
för kliniska vetenskaper Lunds Universitet. Pensionerad universitetslektor i
psykiatri.
Bakgrund
Medline är världens största databas för
medicinsk litteratur. Den nås genom
PubMed. PubMed är alltid öppen för
sökning, helt gratis och utan krångel.
44
abstracts
Det kan kännas överväldigande att
söka bland över 20 millioner referenser till medicinska artiklar, men du
kan lätt begränsa sökningen. Du kan
hämta hem många artiklar i fulltext
utan kostnad. Allt du behöver är en
dator och Internet.
Framställning
• En kort introduktion om Medline,
dess uppkomst och uppbyggnad:
10 min.
• Hur kan en läkare använda PubMed/Medline: 60 min. Praktisk
information om litteratursökning.
• Några exempel på bibliometri:
Hur den totala medicinska litteraturen ökar och hur litteraturen
utvecklas för en viss sjukdom: 15
min.
• Ev. frågor och svar: 5 min.
• Utdelning av litteratur: Tre artiklar
om PubMed/ Medline från Läkartidningen nr. 42, 2013. Här ingår
Att söka i Medline - en kurs för
nybörjare.
Mål
•
Att presentera PubMed/
Medline som en
värdefull tillgång
både vid forskning
och i den kliniska
vardagen.
•
Att visa att
Jan Jensen
det är ganska enkelt att använda PubMed.
• Att visa hur bibliometriska studier
av Medline belyser medicinsk
nutidshistoria.
Torsdag 15.30- 17.00
Glasfoajén
M e r t i d at t va r a
l äk are
- f ö r f r a m t i d e n s pat i e n t e r !
Medverkande: Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Lollo
Makdessi, initiativtagare Läkaruppropet,
deltagare i Läkaresällskapets projekt “En
värdefull vård”. Heidi Stensmyren, ordförande Svenska Läkarförbundet. Ann-Sofi
Lodin, regiondirektör Västra Götaland.
Moderator: Heidi Avellan, journalist och
politisk chefredaktör Sydsvenskan.
Ann-Sofi Lodin
Göran Stiernstedt
nordiska grannländer ligger siffran på
1300 patienter per år. Myndigheten
för vårdanalys publicerade också sin
rapport "Ur led är tiden", som identifierar fyra utvecklingsområden för
effektivare användning av läkarens
tid och komptetens. Många svenska
läkare vittnar om att ekonomin fått en
för central roll och att de lägger orimligt mycket tid åt administration, istället för att träffa patienter. Det talas till
och med om en avprofessionalisering i läkarkåren. Hur har det blivit så
här? Hur kan vi tillsammans verka för
att läkare ska få mer tid att vara just
läkare?
Framställning
Paneldiskussion
Mål
Skapa en diskussion om hur läkares
kompetens bättre kan tas tillvara och
hur hälso- och sjukvården kan bli mer
patientnyttig.
Fredag 09.00-10.30
Arenarummet
Lollo Makdessi
Heidi Avellan
Bakgrund
De senaste åren har det pågått en
livlig debatt om sjukvårdens organisation och styrning. Förra året kom
journalisten Marceij Zarembas uppmärksammade artikelserie i DN “Den
olönsamma patienten” och många
läkare kände igen sig i beskrivningarna. Läkaruppropet som startades sommaren 2013 skrevs under
av runt 10 000 personer. En OECDrapport från 2013 visar att en svensk
läkare träffar runt 900 patienter per
år, alltså betydligt färre än det europeiska genomsnittet på 2400. I våra
Fr amtidens
forsk ark arriär
Medverkande: Mats Ekelund, docent i
kirurgi, forskningschef för KRYH-förvaltningen i Region Skåne, Bertil Lindahl, professor i kardiologi, forskningsstrateg SKL,
Lina Lindström, ST-läkare i gastroenterologi, Med. dr., post doc i kolorektal kirurgi
och trauma, Karolinska universitetssjukhuset, Jonas Rastad, docent i kirurgi och
anatomi, regiondirektör Region Skåne,
Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin,
Med. dr., ordförande i Sveriges yngre läkare (SYLF), Helene Zachrisson, docent
klinisk fysiologi, Linköpings universitetssjukhus. Moderator: Evita Zoucas, docent
och kirurg, Skånes Universitetssjukhus.
Bakgrund
45
abstracts
Sverige har haft en stark ställning inom
klinisk forskning och flera karriärvägar
har stått öppna för forskande läkare.
De senaste åren har läkemedels- och
medtechföretagen minskat antalet
anställda i Sverige. Ökade produktionskrav har minskat utrymmet för
patientnära forskning och innovation
inom sjukvården. Samtidigt öppnas
nya vägar för forskningen. Biobanker
och kvalitetsregister erbjuder nya möjligheter, en nationell satsning på klinisk behandlingsforskning har inletts
och flera landsting har tagit initiativ för
att skapa läkartjänster med utrymme
för forskning, ett sådant exempel är
satsningen på universitetsöverläkare
i Östergötland.
Bertil Lindahl
Lina Lindström Jonas Rastad
Helene Zachrisson
Evita Zoucas
Utredningen Klinisk forskning – ett lyft
för sjukvården (SOU 2009:43) betonar
att goda och tydliga karriärmöjligheter
är grundläggande för den framtida forskningens kvalitet. Samtidigt får en
majoritet av dem som disputerar vid
medicinsk fakultet aldrig möjlighet att
fortsätta forska under sin anställning i
46
abstracts
hälso- och sjukvården.
Framställning
Seminarium med paneldiskussion.
Mål
Att belysa hinder och möjligheter för
att förena kliniskt arbete och forskning, samt att göra en framtidsspaning
om karriärvägar för forskande läkare.
Fredag 09.00- 10.30
Palissad väst
Gl a da Hudik
- At t b l i
s e d d , b e h ö v d o c h ta g e n i
anspråk
Pär
Johanssons
föreläsning lämnar
ingen oberörd, den
är fylld av humor och
värme om att tänja
sina egna gränser,
Pär Johansson
att hela tiden sträva
lite längre och är en
garanterad vitamininjektion. En bra
blandning av allvar, skratt och teoretiska exempel.
Pär Johansson gjorde det omöjliga möjligt då han startade Glada
Hudik-teatern en teatergrupp med
utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare. Han kommer i
sin berättelse om resan med Glada
Hudik-teatern tydliggöra hur det goda
ledarskapet gentemot andra alltid tar
sin början hos en människa och hur
stora processer och resultat nås när
man vågar konfrontera sin egen och
andra människors okunskap och osäkerhet. Pär berättar även i sitt föredrag hur det kom sig att han blev entreprenör istället för sysselsättare.
Fredag 09.00 - 10.30
Palissad syd
S k apa d i n e g e n
s j u k vå r d s o r g a n i s at i o n
- f e m s ät t at t p åv e r k a vå r d e n
s o m ST- l ä k a r e
Medverkande: Erik Fernström, ST-läkare/
Ledarskaps-ST, Onkologi, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Göteborg. Sara
Lundqvist,
ST-läkare/Ledarskaps-ST,
Barn-och ungdomspsykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Erik Renvall, ST-läkare/Ledarskaps-ST,
Öron-, Näsa-, Halssjukdomar, Södra
Älvsborgs Sjukhus, Borås. Cecilia Swärd,
ST-läkare/Ledarskaps-ST, Psykiatri, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan.
Christian Öhrn, ST-läkare/Sektionschef/
Ledarskaps-ST, Psykiatri, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Göteborg. Moderator: Anders S Johansson, sjukhusövergripande ST-studierektor/Överläkare
neuroradiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Bakgrund
Som ST-läkare är det ibland svårt att
känna sig delaktig i verksamhetens
utveckling och därmed kan en känsla
av att inte veta var och hur besluten
fattas infinna sig. Vilka möjligheter
och vilket ansvar har jag som ST-läkare för att engagera mig och påverka
riktningen i sjukvården? Vi vill belysa
hur vi som ST-läkare på olika sätt
försöker ta ansvar och får vara med
och påverka våra organisationer. Vi
vill ge dig verktyg för ökad delaktighet
som också ökar ditt välbefinnande på
jobbet. Utifrån de fem aspekterna på
ledarskap; personligt, pedagogiskt,
medicinskt, organisatoriskt och utvecklande ledarskap vill vi både problematisera och konkretisera.
Framställning
Föreläsning med flera interaktiva övningar.
Mål
Att belysa ST-läkarens möjligheter
och erbjuda konkreta verktyg. Insikter
i ST-läkarnas inställning till påverkan.
Fredag 09.00- 10.30
Glasfoajén
A n s tä l l n i n g s - o c h
utbildningsv illkor
för underl ä k a re
- SYLF h j ä l p e r d i g at t r i ta
k a r ta n !
Medverkande: Pär Näverskog förste vice
ordförande SYLF, David Svaninger andre
vice ordförande SYLF.
Bakgrund
Vägen från legitimation till specialistexamen kan vara brokig. Anställningsformer kan variera och viss begreppsförvirring infinner sig lätt. Vad
innebär det att vara ST-läkare? Vad är
gråblock? Vad är ST-liknande former?
Hur ska och kan en ST-utbildning läggas upp? Som legitimerad underläkare på väg mot specialisering gäller
det att ta ansvar och planera sin anställning och utbildning. SYLF hjälper
dig att reda ut begreppen och ger tips
kring hur du kan planera och få ut det
bästa av din ST.
Pär Näverskog
David Svaninger
Framställning
Deltagarnas erfarenheter och synpunkter diskuteras och varvas med
föreläsning.
Mål
Seminariets målsättning är att tydlig-
47
abstracts
göra rådande anställnings- och utbildningsvillkor för underläkare inom
hälso- och sjukvården i Sverige.
Fredag 09.00- 10.30
Foajé nord
O m n ya ST !
Medverkande: Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen; Febe Westberg,
jurist, Socialstyrelsen, projektledare för
revideringen av föreskrifterna om läkarnas ST; Ragnhild Mogren, utredare, Socialstyrelsen; Medicinskt sakkunnig, Socialstyrelsen; Moderator.
Bakgrund
Socialstyrelsen reviderar nu föreskrifterna om läkarnas specialiseringstjänstgöring, inklusive målbeskrivningarna. De nya föreskrifterna planeras
träda i kraft våren 2015. I samband
med detta lanseras “Kursämnen under ST”, en ny struktur för kurserna
under ST. Vid tiden för FSL är förslaget på de nya föreskrifterna ute på remiss hos berörda parter.
Framställning
Föreläsning med vissa inslag av interaktivitet
Mål
Vid föreläsningen presenteras de
största förändringarna i de kommande föreskrifterna om läkarnas
ST. Vi redogör för den nya specialitetsstrukturen inklusive ny gemensam kunskapsbas för vissa grupper
av specialiteter och inrättandet av 6
nya specialiteter. Vi presenterar även
en ny struktur för målbeskrivningarna
som innebär att vissa delmål blir gemensamma för alla specialiteter och
vissa blir gemensamma för specialiteter med behandlingsansvar. Slutligen berättar vi om hur Kursämnen
under ST ska fungera som ett stöd vid
48
tillämpningen av målbeskrivningarna.
Fredag 11.00- 12.30
Arenarummet
Mindfulness
– i s n o t w h at y o u t h i n k !
en erfa renhe t sb a ser a d
w o r k s h o p m e d i n s l a g av n y
forskning
Medverkande: Ola Schenström, allmänläkare, författare, mindfulnesslärare, entreprenör, Mindfulnesscenter, Lomma.
Bakgrund
Mindfulness
är
ett
förhållningsätt, med ett allt
starkare stöd i forskning, som bland
annat innefattar:
uppmärksamhet,
medvetenhet och
Ola Schenström
medkänsla. Mindfulnessträning är i hög grad övning i
hur vi möter våra erfarenheter – goda
som svåra. Med träning kan vi öka
vår kontroll, minska stress, sova bättre, reagera mindre automatiskt, allt
oftare se de val vi har samt bli mer
empatiska med oss själva och andra.
Vi lär oss att fokusera bättre, bli mindre känsliga för distraktioner och mer
medvetna om vad som pågår i oss
själva och andra. Inte minst kan vi bli
mer närvarande med våra barn och
vår partner när vi är hemma och med
kollegor, personal och patienter när vi
är på jobbet.
Även korta övningar har effekt visar
ny forskning. Neurovetenskaplig forskning visar på positiva effekter av
träning på såväl hjärnans funktion
som struktur. Men tro inte på vad läser! Prova själv!
Framställning
Workshop med övningar och dialog
Familjeföretaget Achima Care AB
är en växande vårdgivare
på den svenska marknaden.
Sala
Köping
Eskilstuna
Uddevalla
Achimas arbetsfilosofi är
att varje medarbetare ska känna
arbetsglädje, vara stolta över
sitt arbete och sin arbetsplats.
Trollhättan
Vislanda
Kalmar
Älmhult
Ekeby
Lund
Malmö
HK Karlskrona
www.achima.se
Bemanning
inom
sjukvård
Mer än 30 års erfarenhet av personaluthyrning.
Telefon: 0455-300 462
E-post: [email protected]
www.pelmatic.se
49
abstracts
samt lite kring teori och forskning.
Mål
Att ge deltagaren en smak av mindfulness. Att ge en bild av den dynamiska
forskningen inom området. Att kort
beskriva hur mindfulness enkelt kan
tränas.
Fredag 11.00- 12.30
Palissad väst
Va d ä r d e t e g e n t l i g e n s o m h ä n d e r på
en rik tig t br a
a r b e t s p l at s ?
Medverkande: Clas Malmström
Föreläsare: Clas Malmström, har blivit
känd som en inspirerande föreläsare,
men är också flitigt anlitad konsult
och rådgivare åt svenska företag
och landsting. Han är psykiater och
företagsläkare, specialist på beteendemedicin och en av få stressforskare som tittat på hur engagemang
och effektivitet bidrar till hälsa och
livskvalitet. Clas har också har en gedigen egen erfarenhet som chef och
ledare.
Bakgrund
Detta är en
föreläsning
som
sätter
psykosocial
arbetsmiljö
i
nytt ljus, en
riktig
ahaupplevelse för
både
chefer
Clas Malmström
och medarbetare. Det handlar inte i första hand
om hur man löser problem, utan hur
man skapar en välfungerande, entusiastisk, engagerad och hälsobefrämjande arbetsplats. Man kan kalla det
50
abstracts
för arbetsglädje, men det finns många
missuppfattningar om det begreppet.
Den vanligaste kanske är att jämställa
det med att ha kul på jobbet, men riktigt så enkelt och ytligt är det inte. Arbetsglädje är inte bara ett erbjudande
från chefen, utan i allra högsta grad
också ett åtagande från medarbetarnas sida. Ett åtagande som i och för
sig måste möjliggöras av chefen, men
sedan handlar det om att utveckla
medarbetarskapet lika mycket som ledarskapet. Vi kommer in på fenomen
som ”värdebaserat medarbetarskap”
och ”positiv stress i organisationer”.
Arbetsglädje, engagemang och effektivt värdeskapande hör ihop. Stolthet
över goda arbetsprestationer är en
förutsättning för att må riktigt bra på
jobbet. Mod och målmedvetenhet
måste uppbådas för att visionen om
den riktigt goda arbetsplatsen ska bli
verklighet. Visst kan en vanlig arbetsdag vara glädjefylld och minnesvärd!
Men det gäller att veta hur man gör,
både för egen del och i grupp, för att
upprätthålla gnistan och engagemanget. På en sådan arbetsplats hjälps
alla åt att göra varandra ännu bättre.
Framställning
Föreläsning med möjligheter till frågor
och diskussion. Litteratur försäljes på
plats efteråt.
Mål
Deltagarna ska få insikt i hur man i
praktiken kan göra för att förbättra
den psykosociala arbetsmiljön på sin
egen arbetsplats, hur man får fram
synergier mellan ledarskap och medarbetarskap, och hur man gör för att
ändra en befintlig beteendenorm.
Fredag 11.00- 12.30
Palissad syd
tringskompetens (ST-läkare, handledare, studierektor).
Fredag 11.00- 12.30
Glasfoajén
Hur l ä r v i oss bli
b ät t r e ? O c h h u r få r
v i till de t ?
Medverkande: Michael Bergström, SKL:s
Ledamot i Nationella ST-rådet, Avd. för
vård och omsorg, SKL. Gunnar Ramstedt,
Chefläkare, Region Gotland. Raymond
Lenrick, Utvecklingsledare, Qulturum,
Landstinget i Jönköpings Län. ST-läkare
från Landstinget i Jönköpings län
Bakgrund
Framtidens specialistläkare behöver
utveckla sin kompetens för att kunna
lära kontinuerligt, utveckla hälso- och
sjukvården och bidra till bättre resultat
för och med patienter. Det handlar om
förbättringsarbete. Sessionen bygger på följande frågeställningar; Vilka
framgångsfaktorer finns för att bedriva förbättringsarbete? Vad har varit
till hjälp i olika program för att stödja
ST-läkare att utveckla sin kompetens
att förbättra vård och lära i den? Olika
erfarenheter växer fram i landet – vad
kan vi lära av dem?
Michael
Bergström
Gunnar
Ramstedt
Raymond
Lenrick
Framställning
Erfarenheter presenteras och speglas
mot teori. Interaktiva övningar ingår.
Mål
Att öka kännedomen om förutsättningarna för lyckad utveckling av förbät-
D i g i ta l ST- p o r t f ö l j
Medverkande: Thomas Marmolin, studierektor i allmänmedicin och grundare till
hemsidan www.stforum.se. Kitty Mohan,
Co-Chairman, UK Junior Doctors Committee at BMA, Speciality Registrar in Public Health at The London Deanery.
Thomas Marmolin
Kitty Mohan
Under denna programpunkt ges två
exempel på hur en digital ST-portfölj
kan underlätta i Din vardag. Thomas
Marmolin beskriver ST-forum, som
används på flera håll i Sverige. Kitty
Mohan berättar om den e-portfölj som
utbildningsläkare använder i Storbritannien.
ST-forum
Att samla all dokumentation runt ST är
inte helt enkelt. Socialstyrelsen ställer
krav på att dina utbildningsaktiviteter
dokumenteras och på vilka intyg som
används. ST-läkare, handledare och
studierektor ska kunna följa och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling
inom respektive delmål. Specialistföreningarna har dessutom sina egna
målbeskrivningar med egna delmål. I
denna programpunkt presenteras ett
webbaserat system för att underlätta
denna process, med målet att höja
kvaliteten på ST-utbildningen. ST-fo-
51
Av s l u t n i n g
rum används idag av drygt 2200 STläkare inom 11 landsting från de flesta
specialiteter.
E-portfolio for junior doctors in the
UK
The e-portfolio is an electronic tool
that provides a space to store and record a collection of evidence related
to learning achievements and abilities. This may be used by medical students, by junior doctors on a training
programme or by specialists as part
of professional development. This lecture uses practical examples to demonstrate how an e-portfolio system
may be used to provide an academic
record to help junior doctors record
their progress through training.
Fredag 11.00- 12.30
Foajé nordt
chefsdagen - onsdag
eftersom han blandar sin unika historia med humor, allvar, konkreta tips
och där publiken får med sig nycklar
som de kan använda i praktiken.Han
både berör och förför sin publik och
de går hem inspirerade, motiverade
och med en lyckokänsla av att vilja
förändra.
Henrik Widegren
Först underhåller dr
Henrik
Widegren
med
sina
sjuka
sånger, ett alltid lika
uppskattat
inslag
med hög igenkänningsfaktor. Till vardags
är
Henrik
ÖNH-specialist
i
Lund.
Fredag 13.30- 15.00
Arenarummet
Välkommen till en heldag med
chefskapet i fokus. Chefsdagen
arrangeras i samarbete med Läkarförbundets chefsförening. Föreläsningarna är öppna för alla
kongressdeltagare såväl chefer
som ST-läkare, studierektorer med
flera. Moderatorer: Thomas Lindén, chefläkare Region Halland och
ordförande chefsföreningen, Poul
Kongstad verksamhetschef ambulanssjukvården Skåne, och Jonas
Ålebring, ST-läkare och styrelseledamot SYLF.
Leda med integrite t
Medverkande: Karin Träff divisionschef
Skånes Universitetssjukvård, Lott Bergstrand verksamhetschef Ersta diakoni,
Sveneric Svensson Medicinsk chef Capio
och Roger Skogman verksamhetschef
Falu Lasarett. Moderator: Jonas Ålebring
K o n s t e n at t
h a n t e r a b e s vä r l i g a
m ä nniskor
Välkommen till kongressens fina
avslutning!
Morgan
Allings
föreläsning handlar om hur man
kan vända negativa erfarenheter till
ens fördel. Hur
man konkret löser
konflikter
med
besvärliga
männiMorgan Alling
skor;
Livskamrater, arbetskamrater, vänner, grannar
eller kanske till och med en själv. Morgan, som vuxit upp som ett maskrosbarn, är idag en av Sveriges mest eftertraktade och älskade föreläsare
52
Karin
Träff
Lott
Sveneric
Bergstrand Svensson
Roger
Skogman
Bakgrund
Målet med hälso- och sjukvården om
en god hälsa och vård på lika villkor
för hela befolkningen har varit detsamma sedan början av åttiotalet.
Sedan dess har förutsättningarna för
att bedriva vård ändrats. Den ekonomiska styrningen har blivit viktigare
och mer stringent. Det är numera allt
vanligare att vård inte bara drivs i offentlig regi utan även av privata aktörer och av idéburna organisationer.
Hur skiljer sig ledarskapet åt inom
dessa driftsformer och hur har förut-
sättningarna för att leda förändrats
med den ekonomiska styrningen?
Framställning: Paneldiskussion. En
del av chefsdagen.
Mål: Att belysa och diskutera förutsättningarna för ledarskap i olika
driftsformer.
09.30 - 10.30, Palissad väst
v erksamhe t sChefen
o c h ST- l ä k a r e n
Medverkande: Thomas Lindén, chefläkare Halland, ordförande Läkarförbundets
chefsförening. Poul Kongstad, verksamhetschef ambulanssjukvården i Skåne.
Bakgrund
V e r k s a m hetschefer har
ofta ett gott men
inte helt okompliThomas
Poul
cerat förhållande
Lindén
Kongstad
till sina ST-läkare. ST-läkarna är ofta ryggraden i jourverksamheten, vilket ger ST-läkarna
en mycket viktig roll. Gällande påverkan av beslut om utveckling och inriktning på kliniken/verksamheten ligger
detta oftast relativt långt ifrån ST-läkarna. ST-läkarna är de läkare som oftast
har bäst utblick om vad som händer
både gällande olika terapiformer inom
andra områden men också hur verksamhet fungerar på andra kliniker.
Vidare är inte sällan ST-läkarna de
som bedömer och värdesätter den
egna kliniken eller verksamheten gentemot andra läkare. Detta eftersom
ST-läkarna har sidotjänstgöring med
möjlighet att bedöma den egna kliniken utifrån. Vidare har ST-läkaren ett
mer aktivt kontaktnät kring frågor som
rör arbetsförhållande och arbetsmiljö
än de seniora läkarna. Detta förhållande gör relationerna mellan verk-
53
Chefsdagen - onsdag
samhetschef och ST-läkare viktiga
men inte helt okomplicerade att hantera. För ST-läkaren kan avståndet till
verksamhetschefen ofta kännas onödigt långt. För verksamhetschefen kan
avståndet också kännas långt pga att
många andra mötes- och samverkansaktiviteter tränger sig före en kontinuerlig kontakt med ST-läkarna.
Framställning: Interaktiva föredrag
varvat med frågor för diskussion.
Mål: Sessionen avser att problematisera ST-läkarens roll och
situation i förhållande till linjeorganisationens företrädare, främst
verksamhetschefer. Vidare avser
sessionen att ge nya perspektiv på
samverkans- och utvecklingsmöjligheter mellan ST-läkare och verksamhetschefer.
13.30 - 15.00, Palissad väst
V e r k s a m h e t s m å l 2 0 15
- E n h ä l s o - o c h s j u k vå r d
fri från disk riminering
Medverkande: Emma Spak ordförandeSYLF, Petra Vogt tidigare verksamhetschef och utsedd till framtidens ledare
2013, Agneta Jöhnk direktör för avdelningen Arbetsgivarpolitik på SKL, Malin
Wreder huvudsekreterare för JA Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Moderator: Anna Lindén generalsekreterare
FSL, ST-läk allmänmed.
Emma
Spak
Petra
Vogt
Malin
Wreder
Agneta
Jöhnke
Bakgrund
SYLF:s rapport Upplevd diskriminering i underläkarkåren 2013 visar att
var tredje underläkare upplevt sig
diskriminerad på någon grund och
54
studierektorsdag torsdag
att förekomsten är högst för kön,
ålder och etnisk härkomst. Olika diskrimineringsgrunder samverkar och
vid närmre undersökning av detta
framträder unga kvinnor och män
med utländsk bakgrund som de mest
utsatta. Dock har tre procent av underläkarna upplevt sig diskriminerade på grund av könsöverskridande
identitet eller uttryck vilket troligen är
en mycket stor del av gruppen som
helhet. När det gäller sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion
eller annan trosuppfattning är andelen som upplevt sig diskriminerade
mindre vilket kan vara ett resultat av
att dessa grunder är möjliga att dölja.
Vidare är risken stor att de värderingar, attityder och beteenden som ligger
till grund för underläkarnas upplevda
diskriminering även påverkar den vård
vi erbjuder våra patienter. SYLF anser
att alla har rätt till en arbetsmiljö fri
från diskriminering och att alla patienter förtjänar en god och jämlik vård.
Alla ska ha samma rättigheter och
möjligheter oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
könsuttryck, ålder, funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning eller
etnisk härkomst. För att nå dit måste
vi arbeta aktivt mot diskriminerande
strukturer och normer och detta gör vi
bäst tillsammans.
Mål
Kom och delta i en interaktiv diskussion om hur ST-läkare och chefer tillsammanskan arbeta mot samma mål:
likarätt för underläkaren och jämlik
vård för patienten.
Framställning: Interaktiv paneldiskussion.
15:30 - 17:00, Palissad väst
Välkommen till en heldag anordnad
i samarbete med Läkarförbundet.
Föreläsningarna är öppna för alla
kongressdeltagare, såväl ST-läkare
som studierektorer och chefer mfl.
Eva Engström
Moderator och
ansvarig
för
dagen är Eva
Engström, ordförande
för
Läkarförbundets
utbildnings- och
fo r sk nin g s d e l egation.
Vä g e n t i l l
specialist och det
li vsl ånga l är ande t
Medverkande: Moderator: Maria Randjelovic, Övergripande ST-studierektor
Landstinget i Östergötland. I panelen:
Elsa Dahlén, AT-studierektor i Linköping
och Motala, Gösta Eliasson, Ordförande
i SFAM:s fortbildningsråd, Barbro Edén,
Bitr.
sjukhusövergripande
studierektor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Emma Furberg, MSF, Stefan Lindgren,
vice ordförande i Svenska läkarsällskapet och Regeringens särskilda utredare
av läkarutbildningen, Emma Spak, SYLF,
Anders Sylvan, Landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting.
Bakgrund
En hög och jämn kompetens i den
svenska läkarkåren är en förutsättning
för en hög och jämn kvalitet i hälsooch sjukvården i Sverige. Grundutbildningen för läkare har nyligen utretts
på uppdrag av Regeringen och utredaren har bland annat föreslagit en
6-årig läkarutbildning som resulterar i
läkarlegitimation och att AT tas bort.
Samtidigt reviderar Socialstyrelsen
sina riktlinjer för ST och utgår från
nuvarande kunskapsnivå vid legitimation och många landsting har påbörjat
en utökning av antalet AT-platser. Det
finns ett tydligt behov av en diskussion
om hur en större vertikal samordning
och samverkan mellan läkarutbildningens olika stadier kan ske. Frågan är
också vad som händer med kompetensutvecklingen när läkaren väl har
blivit specialist? Hur kan man säkerställa att kompetensen bibehålls och
utvecklas för att kunna matcha verksamhetens behov nu och i framtiden?
Framställning
Seminariet inleds med några kortare
föredrag och fortsätter därefter med
en paneldiskussion.
Mål
Målet med seminariet är att det
ska bidra till en
bättre samordning nationellt
och
vertikalt
mellan
läkarutbildningens
olika stadier.
Maria Randjelovic
08.30 - 10.00
Palissad väst
Hur int roducer a r v i
utl ändsk a
kollegor?
Medverkande: Marja Jurvanen studierektor i Skåne, Joel Hellstrand Läkarförbundet, Helena Scarabin Socialstyrelsen och
Ulrika Gellerstedt Stockholms läns landsting, Sara Kinert Internationell Studierektor Östergötlands läns landsting. Moderator: Maja Weinryb styrelseledamot SYLF.
Bakgrund
55
studierektorsdag torsdag
Sverige är i behov av fler kompetenta
läkare, samtidigt tar det i genomsnitt
3 år för en specialist och 6 år för en
icke-specialist med utbildning utanför
EU/EES att få svensk legitimation. Under tiden mår många dåligt vilket även
bekräftats av SYLF:s rapport Upplevd
diskriminering i underläkarkåren 2013.
Vad kan Läkarförbundet, Socialstyrelsen, Landstingen, studierektorer
och enskilda läkare göra för att bättre
ta vara på denna onyttjade resurs?
Ulrika
Gellerstedt
Joel
Hellstrand
Marja
Jurvanen
Framställning
Paneldiskussion.
Mål
Att undersöka hur vi tillsammans kan
ta hand om våra utländska kollegor på
ett bättre sätt.
At t s tä r k a o c h u tv e c k l a ST- s t u d i e r e k t o r n s s t r at e g i s k a pedagogisk a
l e d a r s k ap s r o l l
Medverkande: Professor Linda Snell,
Royal College of Physicians and Surgeons of Canada. Fil.dr Jonas Nordquist
och överläkare Lars Kihlström, ST-ledningen Karolinska
Bakgrund
ST-studierektorerna är en viktig länk
för utbildningskvalité i en miljö där
utbildning pressas in bland höga
produktionskrav. Rollen som ST-studierektor är löst reglerad, uppdraget
ospecificerat och förutsättningarna
att bedriva uppdraget varierar stort
mellan olika verksamheter. Det finns
också begränsad akademisk forskning om ST-studierektorer som grupp,
både i Sverige och internationellt.
Denna föreläsning ges i samarbete
mellan FSL och Karolinska Universitetssjukhuset.
10.30 - 12.00 , Palissad väst
Lä k a r f ö r b u n d e t s
handledarpris
Läkarförbundet delar vart annat år ut
ett handledarpris till två pristagare.
Syftet med priset är att premiera utmärkt handledning samt att medverka
till att höja handledningens kvalitet.
Priset har delats ut sedan 2001. Heidi
Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet är prisutdelare.
13.15 - 13.20, Arenarummet
56
Linda Snell
Jonas Nordquist
Framställning
Professor Linda Snell från Royal College of Physicians and Surgeons of
Canada kommer ge ett internationellt
perspektiv på pedagogiskt ledarskap
och ST-studierektorernas roll och
funktion. Hur kan en effektiv studierektorsorganisation se ut? Vad vet vi
studierektorsdag torsdag
från internationella exempel och vad
kan vi lära för att utveckla ST-studierektorernas strategiska pedagogiska
ledarskapsfunktion? Jonas Nordquist
kommer sedan presentera det arbete
som Karolinska universitetssjukhuset
bedriver för att stärka, tydliggöra och
synliggöra ST-studierektorsrollen. Arbetet består av tre delar:
1. Kursen Leading for Change för
ST-studierektorer.
2. Ett pågående doktorandprojekt
vars syfte är att bygga en akademisk grund för evidensbaserad
och kritisk diskussion om STstudierektorsrollen. Att forska om
studierektorerna är också en viktig del i legitimeringen och synliggörandet av rollen.
3. Ett internt regelarbete inom
Karolinska som förtydligar roll
och mandat och skapar minimiförutsättningar för att bedriva
studierektorsuppdraget för hela
Karolinskas verksamhet.
Mål
Syftet med denna session är att ge
ett internationellt perspektiv på pedagogiskt ledarskap och ST-studierektorernas roll och funktion samt
presentera det utvecklingsarbete som
bedrivits på Karolinska universitetssjukhuset och erfarenheterna av detta.
13.20 - 14.45 , Arenarummet
Lä k a r n a s
specia liserings tj ä n s t g ö r i n g
i vå r d va l e n:
erfa renhe t er, risk er o ch
ut v eck lingsmöjlighe ter
Medverkande: Anna-Clara Olsson och
Thomas Parker, Utredare, Sveriges Lä-
karförbund
Bakgrund
Förutsättningarna för ST-tjänstgöringens organisation och genomförande
påverkas när den öppna och den slutna vården separeras och genomförs
i olika organisationer och när vårdval
införs. Vårdvalen aktualiserar också
frågor om dimensionering av ST-tjänstgöringen och om konkurrensneutrala förutsättningar för genomförande.
Läkarförbundet genomför under 2014
en kartläggning av hur förutsättningarna för ST-tjänstgöringen påverkas
av införandet av vårdval i den specialiserade vården. I projektet ingår också
att fånga upp tankar och idéer om utvecklingsmöjligheter kring ST-frågorna kopplade till vårdval. Hur kan en
fungerande ansvarsfördelning mellan
offentliga och privata verksamheter
för utbildningen av ST-läkare se ut?
Vilka samverkansformer behövs och
hur kan kvaliteten säkras i ett allt med
diversifierat sjukvårdslandskap?
Anna-Clara Olsson
Thomas Parker
Framställning
Efter en presentation av resultaten
från den pågående kartläggningen
kommer en framåtsyftande diskussion
om utvecklingsmöjligheter att föras.
Mål
Syftet med sessionen är sprida erfarenheterna från det pågående arbetet
och att fånga upp idéer om utvecklingsmöjligheter.
15.30 - 17.00, Palissad väst
57
abstracts kurser
Samtliga kurser under kongressen
kräver föranmälan för erhållet intyg om genomgången kurs. Har du
glömt anmäla dig, eller var kursen
fulltecknad? Hör med sekretariatet
vid entrén så ska vi se vad vi kan
göra - kanske finns det en återbudsplats!
k u r s i F ö r b ät t r i n g s o c h k va l i t e t s a r b e t e - S tä n d i g a f ö r b ät t r i n g a r i d e t d a g l i g a
arbetet
Kursen pågår onsdag 3 september 09:30-17:00. Föranmälan krävs.
Närvaro är obligatorisk under hela
kursen för att kursintyg ska erhållas.
Medverkande: Handledare från Enheten
för strategisk kvalitetsutveckling Region
Skåne: Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg och ansvarig för kursen Enheten
för kvalitetsutveckling, Koncernkontoret
Region Skåne. Eleni Ikonomidou, sjuksköterska och handledare. Petter Hannerz, stabschef och handledare. Fredrik
Lindahl, ekonom och handledare. Christer
Lindblad, biträdande verksamhetschef
och handledare. Jenny Wingerstrand,
läkare och handledare. Gunnel Löndahl,
överläkare och studierektor Psykiatri Skåne.
Margareta Albinsson
Bakgrund
Inom hälso- och sjukvården skall kvalitén i verksamheten systematiskt och
58
fortlöpande utvecklas och stärkas.
För ST-läkare är kunskap inom området ett krav enligt delmål 20 i Målbeskrivningen. I detta program kommer deltagarna att få grundläggande
förbättringskunskap samt verktyg för
arbetet.
Framställning
Upplägget kommer att vara lärande
styrt med stor delaktighet hos deltagarna.
Mål med symposiet
Att ge grundläggande kunskaper i
sytematiskt förbättringsarbete samt
inspiration att söka mer kunskap inom
området.
S k r i va r k u r s :
At t tä n k a m e d p e n n a n
till sammans med andra ta n k e - o c h t e x t u t b y t e ä r
vä r d e f u l lt p å vä g e n m o t
professionell kompetens
Kursen pågår onsdag 09.30-17.00
och består av 3 delar. Del 1 är en föreläsning öppen för alla. Del 2 och
3 sker i en grupp om max 12 personer. Föranmälan krävs. Närvaro
är obligatorisk för att kursintyg ska
erhållas.
Medverkande: Elisabet Wilhelmsson, adjunkt och språkpedagog, Lunds Universitet. Cecilia Benoni, universitetslektor,
IKVM, Lunds Universitet och överläkare
vid SUS. Skrivande ST läkare i Region
Skåne.
Bakgrund
Läkare behöver bevara och utveckla
empati och förhållningssätt både mot
patienten och mot sig själva och sin
roll. Vi har under 10 år varit ledare för
och utvecklat skrivargrupper under AT
med syftet att ge unga läkare redskap
för detta. Vi vill visa hur vår modell
abstracts kurser
fungerar också i ett längre perspektiv
under ST. Tid för både tankar och för
reflektion krävs för att bli en god läkare. Språket är vårt viktigaste redskap
för att kommunicera och för att förstå.
I skrivandet finns en stor kraft.
Framställning
Efter en introduktion ger vi exempel
på hur en aktiv grupp arbetar. Vi skriver tillsammans kortare texter av olika
karaktär. Under respons på texterna
lyfts gruppens reflektioner och insikter och vidareutvecklas sedan. Då
står texten i fokus, inte textförfattaren.
Mål
En skrivargrupp erbjuder möjligheter
för reflektion över kliniska och existentiella erfarenheter och därmed
ett förhållningssätt för professionell
utveckling. Vi ger dig insikt i skrivargruppens teori och praktik och väcker
förhoppningsvis också lusten att skriva. Vi vill visa på unika och kreativa
möjligheter för dialog i dess vidaste
bemärkelse.
M i n i k u r s f ö r n ya
o c h e r fa r n a S P UR inspek t örer
Föranmälan krävs.
Medverkande: Gösta Eliasson, SPURsamordnare Svensk förening för allmänmedicin. Kåre Jansson, Kanslichef, Lipus
AB
Bakgrund
Socialstyrelsen kräver numera regelbunden granskning av ST-utbildande
enheter och SPUR-inspektion är den
granskningsmodell som används
idag. Ansvaret för att administrera
och utveckla SPUR-inspektionerna
vilar på Lipus AB, ett bolag ägt av
Läkarförbundet. Antalet SPUR-inspektioner ökar nu och därmed också
efterfrågan på SPUR-inspektörer. Det
är specialitetsföreningarna som utser
inspektörer, och för att bli inspektör
har det hittills krävts att man deltagit
i en endagskurs på Läkarförbundet i
Stockholm.
Framställning
Detta är en minikurs för dig som aldrig
inspekterat tidigare och vill veta vad
det handlar om, liksom för dig som redan är SPUR-inspektör men vill uppdatera dina kunskaper. Vi går igenom
grunderna för SPUR-inspektion och
vad man bör tänka på före, under och
efter ett inspektionsbesök. Vi kommer
också att diskutera hur man kan lösa
de problem som ibland uppstår. Vi arbetar i små grupper och det kommer
att finnas gott om tid för frågor och
diskussion.
Mål
När du deltagit i denna minikurs har
du lärt dig grunderna för att kunna inspektera en klinik eller en vårdcentral
tillsammans med en erfaren kollega.
Den mer erfarna SPUR-inspektören
har fått möjlighet att uppdatera sig och
att ta upp problem som han eller hon
mött tidigare till diskussion.
Onsdag 13.30 - 15.00, Loge 301-302
Grundl äggande
kurs i
k o m m u n i k at i o n
Föranmälan krävs
Samtliga specialiteter har i sina STmålbeskrivningar obligatoriska delmål
inom
kommunikativ
kompetens.
Delmålen avser förmåga till kom-
59
abstracts kurser
munikation med patienter och deras
närstående samt med andra läkare
och medarbetare. Denna kurs riktar
sig till ST-läkare inom alla specialiteter
och deltagande under hela kursen ger
intyg på genomförd kurs avseende
delmål 13-15. Några specialiteter, t.ex.
allmänmedicin, har utformat egna rekommendationer ang. kursinnehåll och
omfattning. Vi rekommenderar därför
att Du tar reda på vad som gäller för
Din specialitet innan du anmäler Dig.
Kursen är indelad i två delar, där
den första fokuserar på konsultationsteknik i patientmötet och den andra
delen fokuserar på den professionella
kommunikationen på arbetsplatsen,
i teamet, med kollegor och medarbetare. Kursen har moment under
kongressens alla tre dagar. Närvaro vid alla moment är obligatoriskt
för att kursintyg ska erhållas.
Onsdag 15:30-17:00 Del 1, Patientkonsultationen
Torsdag 08:30-14:45 Del 1 forts, Patientkonsultationen - gruppövningar
Torsdag 15:30-17:00 Del 2, Kommunikation på arbetsplatsen
Fredag 09:00-12:30 Del 2 forts, Kommunikation på arbetsplatsen
Del 1 Patientkonsultationen
Medverkande: Karen Vibe, specialist i allmänmedicin Vänhems VC, Per Jonsson,
VC Måsen, Linda Lövgren Anderslövs VC,
Liv Remitz Koncernkontoret, Cecilia Terning VC Lomma, Henrik Orre VC Lomma,
Jacob Järhult VC Råå, Anna Ivarsson,
Anderslövs VC, Johanna Frenander VC St
Lars, Lena Bååth, VC Lomma, Eva Lotta
Guldberg, VC Måsen. Samtliga specialister i allmänmedicin.
Bakgrund
Man har forskat på vilken effekt pa-
60
tientkonsultationen har på patientens
compliance. Det framkommer tydligt
att patienter har större benägenhet att
följa ordinationer om konsultationen
har varit uppbyggd på ett patientcentrerat sätt. Man har i flera länder, bla
Storbritannien, Holland och Danmark
tittat på hur man gör en konsultation
effektiv och patientcentrerad. Modellerna man finner ser likartade ut. Den
modell som vi arbetar med är den
såkallade Kalymnosmetoden. Det är
samma metod som numera lärs ut på
svenska medicinska fakultet. Denna
metod har visat sig ge resultat, både
i form av patientcompliance, tidseffektivitet och större arbetsglädje för
läkaren.
Framställning
Föreläsning med en föreläsning med
teoretisk introduktion i ämnet och
därefter tre lektionspass med gruppövningar.Föreläsningen har fokus på
patientkonsultationens tre delar: patientens - läkarens - gemensam del,
aktivt lyssnande med gensvar och
sammanfattning och att aktivt ta reda
på patientens förväntningar, farhågor
och föreställningar. I gruppövningarna
kommer deltagarna att i mindre grupper (7-8 st) tillsammans med en grupphandledare få träna konsultationsteknik genom rollspel där man turas
om att spela patient och läkare. Rollspelen kommer att gås igenom enligt
”fönstermodellen” där man i gruppen
samtalar om bra delar och ev. delar
med förbättringspotential i den uppvisade konsultationen.
Mål
Det övergripande målet för denna
kursdel är att deltagaren ska förstå,
analysera och genomföra konsul-
abstracts kurser
tationer med patientcentrering som
arbetsmetod. ST-läkaren ska ha fått
grundläggande kunskap och praktisk
träning i:
• konsultationens tre delar: patientens del, läkarens del och den gemensamma delen.
• att ta hänsyn till patientens
föreställningar,
farhågor
och
förväntningar
• dialog och öppen kontakt med patienten och dennes närstående
• att ge och ta emot kollegial feedback i en handledningssituation
Del 2: Kommunicera för att skapa
engagemang, delaktighet och resultat
Medverkande: Gunnar Hernborg fil. mag
MOVE management, Jacob Runnerström
fil mag. MOVE management
Bakgrund
Vi kommunicerar från det att vi stiger
upp på morgonen tills vi går och lägger
oss igen. Det är en livsnödvändighet
att kommunicera, att kunna uttrycka
sina behov och göra sig förstådd.
På en arbetsplats är kommunikation
en av de viktigaste färdigheterna för
att skapa motivation, engagemang
och resultat. Tack vare språket kan
vi skapa tydliga mål för det som ska
uträttas. Vi kan motivera varandra,
informera, organisera oss, skapa relationer, hantera konflikter och beröra.
Välkommen att lära dig hur!
Framställning
Interaktiv utbildning med övningar, reflektioner och lärdomar för (arbets-)
livet.
Mål
Du kommer att kunna följande som ett
resultat av utbildningen:
1. Effektiv kommunikation med indi-
vider och grupper
2. Kommunicera så andra lyssnar
och inspirera till handling
3. Välja påverkansstrategi för att få
ut ditt budskap och förflytta andra
dit du vill
4. Hantera olika kommunikationsverktyg och anpassa dem efter
situation och person
5. Använda en struktur för förberedelse och olika typer av presentationer för ökad tydlighet och motivation.
Grundl äggande
kurs i h a ndl edning
Kursen pågår torsdag den 4 september 08:30-17:00. Föranmälan
krävs. Närvaro är obligatorisk under hela kursen för att kursintyg
ska erhållas.
Medverkande: Hanna Frydén, psykolog,
Frydén Kompetens och Utveckling AB
samt doktorand på Karolinska Institutet.
Ingegerd Hoff-Lindahl, beteendevetare,
Hoff & Lindahl Organisationsutveckling
Hanna Frydén & Ingegerd Hoff-Lindahl
Bakgrund:
Handledning är en väsentlig del både
för att stödja inlärningen och för att
bedöma läkares kompetens och utforma utbildningen utifrån denna. Hur
61
abstracts kurser
adepten utvecklas är avhängigt av
handledarens skicklighet i uppdraget.
Det är därför viktigt att öka kunskapen
om handledarrollen avseende struktur
som innebörd, och hur man som handledare genomför uppdraget.
Framställning
Kursen kommer att ge inblick i hur
handledare kan utnyttja metoden
maximalt genom att förbättra:
• strukturen kring handledningen
• kommunikationen och det professionella samtalet
• bedömning och feedback
Kursen består av föreläsningar, diskussioner, enklare övningar och praktiska tips. Kursen vänder sig till såväl
specialister som ST-läkare.
Mål
Att ge deltagaren grundläggande
kunskap om handledaruppdragets innebörd och metoder, samt skapa inspiration och nyfikenhet inför fortsatt
utveckling av handledarkompetens.
Kurs i försä k rings medicin
Kursen pågår 4 september 8.3014.45. Föranmälan krävs. Närvaro
är obligatorisk under hela kursen
för att kursintyg ska erhållas.
Bakgrund
Alla läkare med klinisk patientkontakt möter människor i arbetsför ålder
som till följd av psykisk ohälsa och/
eller smärta, eller andra rörelseorganssjukdomar som har svårigheter
att förvärvsarbeta. Detta ämne är
således mycket viktigt för alla läkare,
inte minst inom primärvården. I nya
ST kommer det att finnas krav på
kunskap inom försäkringsmedicin,
62
beskrivet i område B och därmed gälla för alla behandlande specialiteter.
Mål
Genom både teori och praktik ska
kursdeltagaren få:
• Ökad kunskap om sjukskrivningsprocessen.
• Ökad insikt i hur egna beteenden
kan
felförstärka
patientens
beteenden. Ökad kompetens att
hålla isär stressorer, stressresponser, stressbeteenden och
sena stresskonsekvenser och vad
som är effektivast att behandla.
• Ökad kunskap om arbetsförmåga
samt sjukskrivning vid psykisk
ohälsa och rörelseorganens sjukdomar avseende: Förekomst och
mönster, Riskfaktorer och prognos, Bedömning och behandling,
Forskning och framtid , Betydelsen av samverkan och Minska
medikalisering.
Framställning
Kursen innehåller både föreläsningar
och workshop i 3 obligatoriska moment:
1. En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Föreläsning 8.30-10.00
Medverkande: Andreas Larsson, nationell
försäkringssamordnare och Göran Modin,
nationell försäkringsmedicinsk koordinator på Försäkringskassans huvudkontor,
berättar
om
nulägesanalysen,
pågående förändringar och utvecklingsprojekt samt Försäkringskassans
tankar kring ett önskat framtidsläge
för sjukförsäkringsprocessen. Tillsammans med hälso- och sjukvården,
företagshälsovården,
arbetsgivare
och Arbetsförmedlingen initierade
Försäkringskassan 2012 ett stort
förändrings- och utvecklingsarbete
abstracts kurser
som gick under namnet “En enklare
sjukförsäkringsprocess”. Drygt 150
olika problem identifierades enbart i kontaktytan mellan hälso- och
sjukvården och Försäkringskassan.
Några av dem har under 2013 resulterat i olika pilotförsök inom några
landsting. Utvidgade försök har inletts
under 2014. Kan en enklare och bättre
sjukförsäkringsprocess underlätta för
Hälso-och sjukvården och göra det
bättre för patienten?
2. Ont i kroppen, ont i själen, ont i
livet
Föreläsning 10.30-12.00
Medverkande: Ingemar Petersson Professor, Lund/Region Skåne och Lunds
Universitet, Åsa Kadowaki Specialist i
psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, Ulf Hallgårde Överläkare & projektledare sjukskrivningsprojektet Region Skåne
Smärta och psykisk ohälsa står för
mer än 60% av pågående sjukskrivningar. Åsa Kadowaki problematiserar
kring att det är alldeles normalt att
må på olika sätt. Att må bra handlar
inte om frånvaron av något, utan om
förmågan att styra sin uppmärksamhet till det som är värdefullt.
Ingemar Petersson diskuterar om nya,
mer effektiva metoder för behandling
och rehabilitering vid rörelseorganens
sjukdomar kan bidra till den relativa
minskningen av sjukskrivning. Han
redovisar också aktuell forskning
inom området.
Kan vi genom att hjälpa patienten att
ta ett större egenansvar för sin hälsa
och rehabilitering, samt öka samverkan mellan arbetsgivare och andra
parter, förhindra sjukskrivning? När
vi behöver behandla med sjukskrivning, kan vi då förkorta och optimera
återgången så att den blir så bra som
möjligt för individen och samhället?
3. Kunskap om försäkringsmedicin –
ett nödvändigt ont eller ett bra verktyg
i vardagsarbetet?
Workshop 13.15-14.45
Medverkande: Johan Grafström MD, ATstudierektor Halland, Kerstin Jigmo MD,
projektledare
Jämställdhetssjukskrivningsprojektet, Christine Hugosson MD,
försäkringsmedicinsk rådgivare, Försäkringskassan
“Om du någon gång fastnat med
långa, komplicerade sjukfall eller fått
tillbaka läkarintyget från Försäkringskassan för komplettering, ja då har
du kommit till rätt workshop.
Genusperspektiv? – Jodå, det med!”
K u r s i pat i e n tsäk erhe t
Kursen pågår torsdag 4 september
10.30-17.00 och består av två delar:
Föranmälan krävs. Närvaro är obligatorisk under hela kursen för att
kursintyg ska erhållas.
1. Föreläsning (På väg mot en bättre
säkerhetskultur i sjukvården) på
förmiddagen 10.30-12.00.
2. Workshops på eftermiddagen
13.15-17.00.
Medverkande: Johan Bergström, lektor i
risk och säkerhet Lunds universitet. Cecilia Holm, kommunikationsspecialist med
lång erfarenhet av att träna team Region
Skåne. Jonas Wrigstad, barnanestesiolog
och forskare Skånes universitetssjukhus,
Region Skåne.
Bakgrund
Patientsäkerhetsarbete är en del i det
dagliga arbetet som läkare. Grundläggande för att säkerhetstänkandet ska
genomsyra sjukvården är kunskap om
63
abstracts kurser
och förståelse för varför olyckor inträffar och säkerhet uppstår i interaktion
mellan människor, teknik och de system i vilka de verkar. Dessutom måste
vi bli bättre på att lära av de misstag
som sker, samt att förebygga genom t
ex träning av komplexa situationer.
Johan
Bergström
Cecilia
Holm
Jonas
Wrigstad
Framställning
Kurs som består av två delar. Föreläsning på förmiddagen 10.30-12.00 (se
abstract på sid 34) samt workshops
på eftermiddagen, där teori varvas
med övningar och gemensam reflektion och vi problematiserar kring mänskliga misstag, ansvar, skuld och oaktsamhet. Tillsammans diskuterar vi
ST-läkarnas erfarenheter och kopplar
dem till modern teori kring patientsäkerhet. Vi relaterar också erfarenheterna till olika redskap (såsom SBAR,
checklistor, risk- och händelseanalys,
teamträning) vilka introducerats med
syfte att öka patientsäkerheten.
index
A
Abazi, Lis 22
Ahlborg, Liv 38
Albinsson, Margareta 58
Alling, Morgan 52
Allt om SPUR-inspektion! 19
Andersson, Anna Pauline 12
Andersson, Karin E 16
Andersson, Karin M 16
Andersson, Ulf G 43
Anell, Anders 40
Anställnings- och utbildningsvillkor för
underläkare 47
AT Beach 11
Att stärka och utveckla ST-studierektorns strategiska pedagogiska ledarskapsroll 56
Att tänka med pennan tillsammans
med andra 19
Avellan, Heidi 44
Avslutning 52
B
Barbasso Helmers, Sevim
Becker, Wulf 28
Benér, Emily 16
Benoni, Cecilia 19, 58
Bergh, Peter 3
Bergholtz, Henrik 16
Bergstrand, Lott 53
Bergström, Johan 36, 63
Bergström, Michael 50
Björgell, Ola 2, 16
Bruss, Claudia 17
Båtelsson, Karin 3
Bååth, Lena 60
C
Cajander, Åsa 30
Carlberg, Axel 25
Carlsdotter, Sylvia 38
Carlsson, Anne 20, 30, 43
Carlsson, Arvid 17
Chefen och ST-läkaren 53
64
33
Chefsdagen
D
53
Dahlén, Elsa 55
Danemo, Anders 3
De edsvurna - om läkaredens vara eller icke vara 25
Dellson, Pia 43
Digital ST-portfölj 51
Diskoteka Yugostyle 12
E
Edén, Barbro 55
Edenbrandt, Carl-Magnus 25
Ekelund, Mats 45
Ekvall-Hansson, Eva 39
Elbe, Peter 38
Eliasson, Gösta 19, 55, 59
”Ena dagen ST-läkare - nästa dag
chef” 34
Engström, Eva 55
Engström, Ingemar 17
Ericsson, Elin 25
Eriksson, Ulf 39
Etiska problem i läkarens vardag 17
F
Feedback - konsten att utveckla och
utvecklas 31
Fejer, Anders 31
Fernström, Erik 46
Framtidens forskarkarriär 45
Friska sjukvårdspriset 3
Frenander, Johanna 60
Frydén, Hanna 61
Från man till människa 36
Furberg, Emma 55
G
Ge Kniven Vidare 38
Gellerstedt, Ulrika 55
Glada Hudik - Att bli sedd, behövd och
tagen i anspråk 46
Gospic, Katarina 26
Grafström, Johan 63
65
index
index
Grundläggande kurs i handledning 61
Grundläggande kurs i kommunikation
59
Guldberg, Eva Lotta
Gunnarsson, Stefan
Gårdinger, Ylva 33
H
60
31, 39
Hallengren, Lena 20
Hallgårde, Ulf 63
Hannerz, Petter 58
Hellstrand, Joel 55
Hernborg, Gunnar 61
Hoff-Lindahl, Ingegerd 61
Holm, Cecilia 36, 63
Holmdahl, Lydia 31
Holm, Lars-Erik 47
Holm, Lisa 16
Hugosson, Christine 63
Hur introducerar vi utländska kollegor? 55
Hur lär vi oss bli bättre? Och hur får vi
till det? 50
Hur ofta är du kriminell på jobbet? tolka Patientdatalagen rätt! 41
Hur ser framtidens lärandebehov ut?
22
Hälsosamma matvanor
I
28
Ikonomidou, Eleni 58
Inledningstalare 17
Internationell tjänstgöring under ST 27
Introduktion av nya sätt att bedöma
ST-läkare och specialistkollegium 17
Ivarsson, Anna 60
J
Jansson, Anette 28
Jansson, Fredrik 27
Jansson, Kåre 19, 59
Jensen, Anja 22
Jensen, Jan 44
Jexmark, Towa 34
Jigmo, Kerstin 63
66
Jirström, Karin 27
Johansson, Anders S 46
Johansson, Pär 46
Johansson, Åsa 16, 34
Johnson, Linda 33
Jonsson, Per 60
Jurvanen, Marja 55
Jämlik vård - realitet eller ouppnåelig
utopi? 20
Järhult, Jacob 60
Jöhnk, Agneta 54
K
Kadowaki, Åsa 63
Karlsson, Torbjörn 30
Karta över malmö 14
Kickstarta ditt vetenskapliga projekt
39
Kihlström, Lars 56
Kinert, Sara 55
Kongstad, Poul 16, 53
Konsten att hantera besvärliga människor 52
Kurs i förbättrings- och kvalitetsarbete
58
Kurs i försäkringsmedicin
Kurs i patientsäkerhet 63
L
62
Lindén, Anna 2, 16, 54
Lindén, Thomas 53
Larsson, Andreas 62
Larsson, Henrik 16
Larsson Hogman, Therése
Leda med integritet 53
Ledin, Torbjörn 22
Lei, Sara 30
Lenrick, Raymond 50
Levander, Helena 38
Lindahl, Bertil 45
Lindahl, Fredrik 58
Lindblad, Christer 58
Lindén, Anna 16
Lindgren, Stefan 22, 55
28
Lindström, Lina 45
Lingfors, Hans 28
Lodin, Ann-Sofi 44
Lowert, Yvonne 28
Lundén, Karolin 16
Lundqvist, Sara 46
Lund, Sara 36
Lurad av hjärnan 26
Läkarförbundets handledarpris 56
Läkarnas specialiserings-tjänstgöring
i vårdvalen: erfarenheter, risker och
utvecklingsmöjligheter 57
Läkarrollen i framtidens sjukvård 43
Läkekonst - Berättarkonst - Diktkonst
43
Löndahl, Gunnel 58
Lövgren, Linda 60
M
Makdessi, Lollo 44
Malmborgen 12
Malmström, Clas 48
Marklund, Maria 16
Marmolin, Thomas 51
Medicinar-SM 11
Mer tid att vara läkare - för framtidens
patienter! 44
Mindfulness - is not what you think! 48
Minikurs för nya och erfarna SPURinspektörer 59
Mjörnstedt, Julia 3
Modin, Göran 62
Mogren, Ragnhild 47
Mohan, Kitty 51
N
Navréd, Kristoffer 16
Nibell, Olof 16
Nilsson Carlsson, Iréne
Nobel, Frida 31
Nordquist, Jonas 56
Näverskog, Pär 47
O
Olsson, Anna-Clara
57
28
Olsson, Christer 5
Olsson, Mats 43
Om intyg, kurser och delmål
Om nya ST! 47
Organisationskommittén 16
Orre, Henrik 60
P
2
Palm, Anders 43
Parker, Thomas 57
Petersson, Ingemar 63
Pontén, Jonathan 16
Possfeldt-Møller, Emma 38
PubMed/Medline - en värdefull resurs
för varje läkare 44
Pulverer Marat, Eva 39
På minerad mark - om härskarteknik
och politiskt spel i organisationer 40
På väg mot en bättre säkerhetskultur i
sjukvården 36
R
Ramstedt, Gunnar 50
Randjelovic, Maria 55
Rastad, Jonas 45
Reinfeldt, Filippa 43
Remitz, Liv 60
Renvall, Erik 46
Roth, Jonas 40
Rumar, Lo 16
Runnerström, Jacob 61
S
Sahlstrand Johnson, Pernilla 38
Samtal med en svårt sjuk patient 25
Scarabin, Helena 55
Schenström, Ola 48
Sengpiel, Verena 38
Sjukhusläkarna 3
Skapa din egen sjukvårdsorganisation 46
Skogman, Roger 53
Skrivarkurs 58
Snell, Linda 56
Socialt program 12
67
index
17
Uddenfeldt Wort, Ulrika 17
Ung forskande kliniker - hur blir vi fler?
27
V
Vad kostar vården och vem betalar?
40
Vad är det egentligen som händer på
en riktigt bra arbetsplats? 48
Verksamhetsmål 2015 54
Vogt, Petra 34, 54
Vibe, Karen 60
Vi har olika kartor över världen! 38
Vi har olika kartor över världen! workshop 41
Vogt, Petra 34
Vägen till specialist och det livslånga
lärandet 55
68
Webbinarium - Framtidens lärande på
nätet 31
Weinryb, Maja 55
Wessman, Torgny 17
Westberg, Febe 47
Wingerstrand, Jenny 58
Widegren, Henrik 52
WiFi 1
Wilhelmsson, Elisabet 19, 58
Wreder, Malin 54
Wrigstad, Jonas 36, 63
Z
Zachrisson, Helene 45
Zoucas, Evita 45
Å
Ålander, Ture 30
Ålebring, Jonas 16, 20, 43, 53
Årets visslare 3
Ö
Öberg, Lisa 25
Öhrn, Christian
Foajé
Nord
Vi tackar våra utställare!
LUNCH
ACHIMA CARE/PELMATIC
BAYER
DEDICARE DOCTOR
DIGNUS MEDICAL
FIBROMYALGIFÖRBUNDET
FÖRSVARSMEDICINCENTRUM
FÖRSÄKRINGSKASSAN/ARBETSFÖRMEDLINGEN
GSK CONSUMER HEALTHCARE
INFORMATIONSCENTRUM FÖR OVANL. DIAGN.
INTERNETMEDICIN
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING
LANDSTINGET I BLEKINGE
LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN
LANDSTINGET I VÄRMLAND, PSYKIATRI
LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND
LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND
LEVNADSPROJEKTET/SVENSKA LÄKARESÄLLSK.
LIPUS
LIVSMEDELSVERKET
LÄKARJOUREN I NORRLAND
MANAGEMENT SUPPORT PARTNERS
MEDIBAS
SVENSK
LÄKARTJÄNST
LILAB
METIS-MER
ffe TEORI I ST
NÖD
UTGÅNG
Ka
LEVNADSPRAKTIKERPROJEKTET/
TJÄNST
SVENSKA
SCAND. AIRLÄKARESÄLLSK.
AMBULANCE
INFORMATIONSCENTRUM
LUNCH
FÖR OVANL. DIAGN
FIBROMYALGIMANAGEM.
FÖRBUNDET
SUPPORT PARTN.
ACHIMA CARE/
PELMATIC
LANDSTINGET
I ÖSTERGÖTLAND
e
Kaff
UPPSALA
UNIVERSITET,
UPPDRAGSUTB.
LIPUS
MOVE
MANAGEMENT
RENT A
DOCTOR
SV. LÄKARE UNDER
LANDSTINGET
UTB. I PSYKIATRI
I VÄRMLAND,
PSYKIATRI
NETDOKTORPRO.SE
SVENSKA
LÄKARESÄLLSKAPET
SLUP
DEDICARE
DOCTOR
LANDSTINGET
I JÖNKÖP. LÄN
MEDINET
METIS-MER TEORI I ST
MOVE MANAGEMENT
NETDOKTORPRO.SE
PRAKTIKERTJÄNST
REGION HALLAND
REGION SKÅNE
RENT A DOCTOR
SCANDINAVIAN AIRAMBULANCE
SJUKHUSLÄKARNA
SKÅNES PRIVATLÄKARE
SLUP - SV. LÄKARE UNDER UTB. I PSYKIATRI
STUDENTLITTERATUR
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET
SVENSK LÄKARTJÄNST LILAB
SVERIGES LÄKARFÖRBUND/LÄKARTIDNINGEN
SYLF
UPPSALA LÄNS LANDSTING
UPPSALA UNIVERSITET, UPPDRAGSUTB.
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
DIGNUS
NÖD MEDICAL
UTGÅNG
34, 46
SKÅNES
PRIVATLÄKARE
SJUKHUSLÄKARNA
MEDINET
Arenarummet
SVERIGES
LÄKARFÖRBUND/
LÄKARTIDNINGEN
SYLF
INTERNETMEDICIN
ÖREBRO
LÄNS
LANDSTING
LANDSTINGET
I BLEKINGE
e
Kaff
WC
WC
BAYER
GSK
CONSUMER
HEALTHCARE
LÄKARJOUREN
I NORRLAND
MEDIBAS
UPPSALA
LÄNS
LANDSTING
Palissad
Föreläsarservice
Loger
WC
Handikapp-WC
KIOSK
FÖRSVARSMEDICINCENTRUM
STUDENTLITTERATUR
FÖRELÄSNING
LANDSTINGET I
VÄSTERNORRLAND
REGION
SKÅNE
FÖRELÄSNING
FÖRSÄKRINGSKASSAN/
ARBETSFÖRMEDLINGEN
LIVSMEDELSREGION VERKET
HALLAND
b
ro
e
rd
a
G
Glasfoajé
VÄSTERBOTTENS
LÄNS LANDSTING
IN
UT
JÄMTLANDS
LÄNS LANDSTING
ww.amtryck.se
30
-
ISK
Terning, Cecilia 60
Theander, Sten 44
Thomas, Alexandra 40
Thurfjell, Åsa 28
Tillgång till journal på nätet
Toddyspexarna 5
Tribo, Gilbert 20
Troein Töllborn, Margareta
Träff, Karin 53
Träna att ge feedback 39
Tåg, buss & cykel 15
U
Värderingar och självledarskap 22
Värderingar och självledarskap
workshop 30
W
INFOD
Spak, Emma 20, 45, 55
Stensmyren, Heidi 43, 44, 56
Stiernstedt, Göran 44
Strååt, Christina 28
Studierektorsdag 55
Sundquist, Kristina 39
Sundström, Patrik 41
Svaninger, David 47
Svensson, Sveneric 53
Swärd, Cecilia 46
Sylvan, Anders 55
Söderlind Rutberg, Kristina 17, 30
T
69
abstracts
70