Programbok (låg upplösning) - Framtidens Specialistläkare
i n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g Malmö Arena Framtidens specialistläkare 3-5 september 2014 Välkommen!........................................................... 2 om intyg, kurser och delmål........................ 3 Invigning................................................................. 5 Schema onsdag................................................... 6 Schema torsdag................................................. 8 Plan E Loge 504-505 Plan D (vån 4) Hiss 1 Schema fredag...................................................10 Hiss 2 Socialt program...............................................12 Loge 506-507 Karta över Malmö............................................14 Tåg, buss och cykel.........................................15 Plan C Organisationskommittén 2014......................16 Loge 301-302 Loge 347-348 Trappa från Plan A 7 Foajé Nord ➡ Plan A ➡ Abstracts kurser........................................... 58 Index...................................................................... 65 ➡ A1 A20 ➡ Karta över utställningsområdet........... 69 Hissar 1 (Loge 504-505) Garderob Hissar 2 (Loge 506-507) Trappa Gratis WiFi i lokalerna! till Plan C och NP NP Nät/SSID: Malmö Arena Guest (Nedre Plan) Palissad Väst Föreläsarservice Trappa från Plan A Chefsdagen onsdag........................................ 53 studierektorsdag torsdag........................ 55 Lunch Lunch Glasfoajén Arenarummet Registrering Entré Abstracts föreläsningar............................17 Ingång Användarnamn: guest Palissad Öst Lösen: september14 Palissad Syd Telefon till arenan 040-300 665 2014.06.10 ©Destination Öresund 1 V Ä LKOMMEN TILL FR A MTIDENS S P ECI A LISTL Ä K A RE 2 0 1 4 ! Du som läser detta har valt att komma till Sveriges största mötesplats med ST i fokus. Vi vill hälsa Dig riktigt varmt välkommen och ska göra vårt yttersta för att Du ska trivas, både med det vetenskapliga programmet och med de sociala aktiviteterna. I tre dagar finns det rikliga möjligheter att ta del av det stora programmet, med fokus på ledarskap, vetenskap och kommunikation. Merparten av programmet är skapat av ST-läkare, tillsammans med ett antal seniora kollegor, i ambitionen att erbjuda det bästa av det mesta! Ett stort och innerligt tack till alla Er som lagt ner massor med tid, kärlek och tankemöda på att, tillsammans med oss, skapa årets kongress. I år är kongressen ”Framtidens Specialistläkare” större än någonsin och med flera nya spännande inslag. Nobelpristagare varvas med prisutdelningar, jämlikhet med likarätt, Toddyspexare med jazzpärlor, glada sånger, mingel och festkväll på Malmborgen. Det är verkligen mångfald på alla vis, och öppet för alla! På kongressen finns deltagare från samtliga regioner och landsting. Det blir därför lätt att möta många och knyta nya goda kontakter för framtiden. Vi har fler utställare än tidigare år och rekordmånga deltagare. Det visar att undervisning och utbildning är en mycket viktig del i hälso- och sjukvården samt i vård- och omsorgsarbetet. Njut av föredrag, gott sällskap och skånsk mat i en skön kombination! Vi vill ge Dig mersmak så att Du redan nu längtar tillbaka President FSL Generalsekreterare FSL till nästa kongress 2016! Anna Lindén Ola Björgell om int yg, kurser och delmål Deltagande i kongressens stora ordinarie tredagarsprogram ger ett kursintyg enligt socialstyrelsens utformning på “del av delmål 13-21” efter att du fyllt i och skickat in enkäten du får med e-post efter kongressen. Hur stor del av STdelmålen du i praktiken uppnår på FSL beror på vilka programpunkter du väljer och vilka erfarenheter du har sedan tidigare. För dem som väljer att gå en specifik kurs kan ett helt delmål (eller del av delmål) uppfyllas, beroende på kursämne och kursdeltagarens specialitet. Den specifika kursen kräver föranmälan och ger kursintyg enligt socialstyrelsens utformning efter att du fyllt i och skickat in enkäten du får med e-post efter kongressen. Har du glömt anmäla dig till en kurs, eller var den fullbokad? Kontakta sekreteratiatet vid entrén så kan vi undersöka om det finns några lediga platser i sista minuten! Mod och engagemang behövs i vården! - därför har Sjukhusläkarna instiftat två priser: Friska sjukvårdspriset och Årets Visslare. Priserna delas ut i Arenarummet på Framtidens Specialistläkare, den 3 september kl 15:30. Årets Visslare vill i år uppmärksamma vårdenhetschefen Anders Danemo och överläkaren Peter Bergh, Sahlgrenska sjukhuset. De hade modet att gå emot den egna budgetstyrningen och istället se till helheten. Mot alla regler och utan pengar i avdelningens budget skickade de sin patient till den neurorehabilitering han behövde för att kunna gå igen. Friska sjukvårdspriset går i år till Julia Mjörnstedt, generalsekreterare i Ung Cancer. Ung Cancer ger en röst åt alla som är ”unga och odödliga” och samtidigt får diagnosen cancer, och öppnar sjukvårdens ögon för hur unga vuxna med cancer upplever vården och svårigheter de stöter på innanför och utanför sjukhusets väggar. Sjukhusläkarna Sjukhusläkarna tidningen www.sjukhuslakarna.se www.sjukhuslakaren.se Prisutdelare: Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna. YRKESFÖRENING INOM SVERIGES LÄKARFÖRBUND Sjukhusläkaren YRKESFÖRENING INOM SVERIGES LÄKARFÖRBUND annons FSL programbok 2014.indd 1 2 2014-06-18 14:01:18 3 li läkare i Bleki b t ng t a e, en o du F Ö R AT T L I V E T Ä R V I K T I GT ! å! cks Välk om m i n v i g n i n g Efter kongressens första föreläsningar samlas vi i Arenarummet för att inviga tre späckade dagar med en blandning av allvarliga ämnen och musikalisk underhållning. Organisationskommittén hälsar välkommen, och lämnar över till tal och sång. Invigningstalare Christer Olsson är författare och ledarskapsutvecklare med bakgrund som bland annat ingenjör, ekonom och beteendevetare. Christer arbetar som coach, mentor och strateg med uppdrag för flera chefer, ledare och ledningsgrupper i några av landets största företag. Christer är en mycket omtalad och eftertraktad föreläsare med en unik förmåga att sätta fingret på det vardagliga samspelet mellan människor, på ett sätt som Christer Olsson inspirerar, manar till eftertanke, och inte minst till handling. Hans goda råd är precis lika meningsfulla för en företagsledare som för en pensionär, en student eller andra alldeles vanliga människor. Toddyspexarna är en av de större spexensemblerna i Lund, med omkring 100 medlemmar som varje år sätter upp en föreställning med sång och musik på AF-borgen i Lundagård. De flesta medlemmarna rekryteras traditionellt från medicinska fakulteten, men det är inget krav för att få medverka. Det brukar dock finnas ett eller ett par nummer i föreställningen som behandlar läkaryrket på humoristiskt vis. Ett femtontal ensemblemedlemmar, tjejer och killar, står på scenen och övriga sysslar med jobbet bakom kulisserna, som just kulisserna, kostym, smink, ljud och ljus och matlagning. Vi får njuta av ett par höjdpunkter från flera olika uppsättningar, och det finns material att ta av eftersom Toddyspexarna hållit igång sen 1895! För dig som tycker att livet, med allt vad det innebär av jobb, familj, vänner och fritid, är viktigt är Blekinge ett bra val. Här finner du lätt balans i tillvaron – och kan därmed både göra och leva gott. Vi erbjuder stimulerande arbetsuppgifter, kompetensutveckling och goda möjligheter till forskning. Du kommer att få känna av den kraft som driver oss – glädjen och tillfredsställelsen i att hjälpa – och få chansen att växa professionellt. Läs mer på www.ltblekinge.se/st Toddyensemblen anno 2014 med uppsättningen Dalai Lama 4 5 arenarumme t Inledningstal: Arvid Carlsson 10.00 pa l i s s a d öst gl asfoajén Leda med integritet (även del av chefsdag) Etiska problem i läkarens vardag Introduktion av nya sätt att bedöma STläkare loge 505 loge 507 loge 3 0 1- 3 0 2 l o g e 3 47348 Registreringen är öppen ons-fre från 07.45 Allt om SPURinspektion! Att tänka med pennan (även del 1/3 av Skrivarkurs föranmälan krävs ej för del 1) Kurs: Förbättrings- och kvalitetsarbete (del 1/3) (föranmälan krävs) Förmiddagskaffe serveras på tre platser i utställningsområdet Invigning i Arenarummet Tal av Christer Olsson och musikalisk underhållning av Toddyspexarna Lunch serveras vid dukat långbord 12.15-13.30 Läs mer på sidan 5 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 Jämlik vård - realistiskt mål eller ouppnåelig utopi? Chefen och ST-läkaren (även del av chefsdag) Hur ser framtidens lärandebehov ut? Värderingar och själv-ledarskap Samtal med en svårt sjuk patient Eftermiddagskaffe 15.30 - 15.40: Prisutdelning - läs mer på sid 3 Lurad av hjärnan! Verksamhetsmål 2015 - En hälso- och sjukvård fri från diskriminering (även del av chefsdag) Ung forskande kliniker - hur blir vi fler? Kurs: Kommunikation, del 1/7 (föranmälan krävs) Internationell tjänstgöring under ST Mingelkväll med tilltugg och dryck c h e f s d a g e n - p r o g r a m m e t ä r ö pp e t f ö r a l l a . l ä s m e r p å s 5 3 s t r e c k a d r a m = k u r s - k r äv e r f ö r a n m ä l a n ! De edsvurna om läkaredens vara eller icke vara Kurs: Förbättrings- och kvalitets-arbete (del 2/3) (föranmälan krävs) Kurs: Skrivarkurs (del 2/3) (föranmälan krävs) Minikurs för SPURinspektörer (föranmälan krävs) serveras på tre platser i utställningsområdet l ä s a b s t r a c t s f ö r f ö r e l ä s n i n g a r p å s 17- 3 0 , k u r s e r s 5 8 - 6 4 6 foajé nord schema onsdag s c h e m a o n s d a g pa l i s s a d syd Registrering 09.00 11.00 pa l i s s a d vä s t Hälsosamma matvanor, vad är hälsosamt och hur hjälper vi våra patienter? Kurs: Förbättrings- och kvalitetsarbete (del 3/3) (föranmälan krävs) Kurs: Skrivarkurs (del 3/3) (föranmälan krävs) Workshop: Värderingar och självledarskap och livemusik i utställningsområdet g l ö m t a n m ä l a d i g t i l l e n k u r s , e l l e r va r d e n f u l l t e c k n a d ? hör med s ek re ta ri at e t om d e t finns l edig a pl at s er el l er å t e r b u d s å s e r v i va d v i k a n o r d n a ! 7 arenarumme t pa l i s s a d vä s t pa l i s s a d syd pa l i s s a d öst Feedback konsten att utveckla och utvecklas Webbinarium - framtidens lärande på nätet gl asfoajén 08.00 09.00 Tillgång till journal på nätet - en självklar patienträttighet? s c h e m a t o r s d a g 14.00 Hur introducerar vi utländska kollegor? (även del av SR-dag) På väg mot en bättre säkerhetskultur i sjukvården (även del 1/3 i Kurs: Patientsäkerhet, föranmälan krävs ej för föreläsningen) Vi har olika kartor över världen! - nycklar & fallgropar till kontakt, dialog & samarbete Att stärka studierektorns pedagogiska ledarskapsroll Kickstarta ditt vetenskapliga projekt (del av SRdag) Vad kostar vården och vem betalar? - Grundläggande hälsoekonomi för ST-läkare På minerad mark - om härskarteknik och politiskt spel i organisationer Ge kniven vidare – Så tar vi ansvar för vår framtida utbildning 16.00 17.00 Läkarrollen i framtidens sjukvård Läkarnas specialiseringstjänstgöring i vårdvalen: Erfarenheter, risker och utvecklingsmöjligheter (SRdag) Läkekonst – Berättarkonst - Diktkonst Hur ofta är du kriminell på jobbet? – tolka Patientdatalagen rätt! Kurs: Kommunikation del 5/7 (föranmälan krävs) PubMed/Medline, en värdefull resurs för varje läkare l äs abstracts för förel äsningar på s 30- 44, kurser på s 58-64 SR - d a g = Lä k a r f ö r b u n d e t s s t u d i e r e k t o r s d a g . Lä s p å s 5 5 8 Kurs: Försäkringsmedicin del 1/3 (föranmälan krävs) l o g e 3 47348 Kurs: Kommunikation del 2/7 (föranmälan krävs) Kurs: Grundläggande kurs i handledning del 2/4 (föranmälan krävs) Kurs: Försäkringsmedicin del 2/3 (föranmälan krävs) Workshop: Träna att ge feedback - konsten att utveckla och utvecklas Kurs: Kommunikation del 3/7 (föranmälan krävs) Kurs: Grundläggande kurs i handledning del 3/4 (föranmälan krävs) Kurs: Patientsäkerhet del 2/3 (föranmälan krävs) Kurs: Försäkringsmedicin del 3/3 (föranmälan krävs) Workshop: Vi har olika kartor över världen! Kurs: Kommunikation del 4/7 (föranmälan krävs) serveras på tre platser i utställningsområdet Dags att göra sig i ordning s t r e c k a d r a m = k u r s - k r äv e r f ö r a n m ä l a n ! loge 3 0 1- 3 0 2 serveras vid dukat långbord 12.00-13.15 Eftermiddagskaffe 15.00 Kurs: Grundläggande kurs i handledning del 1/4 (föranmälan krävs) loge 507 serveras på tre platser i utställningsområdet Lunch Läkarförbundets Handledarpris loge 505 s c h e m a t o r s d a g Från man till människa 12.00 13.00 “Ena dagen ST-läkare nästa dag chef” Förmiddagskaffe 10.00 11.00 Vägen till specialist och det livslånga lärandet (även del av SR-dag) foajé nord Kurs: Grundläggande kurs i handledning del 4/4 (föranmälan krävs) Kurs: Patientsäkerhet del 3/3 (föranmälan krävs) inför festkväll på Malmborgen! g l ö m t a n m ä l a d i g t i l l e n k u r s , e l l e r va r d e n f u l l t e c k n a d ? hör med s ek re ta ri at e t om d e t finns l edig a pl at s er el l er å t e r b u d s å s e r v i va d v i k a n o r d n a ! 9 arenarumme t 09.00 Mer tid att vara läkare - för framtidens patienter! pa l i s s a d vä s t Framtidens forskarkarriär 10.00 Glada Hudik - att bli sedd, behövd och tagen i anspråk pa l i s s a d öst Kurs: Kommunikation del 6/7 (föranmälan krävs) gl asfoajén foajé nord Skapa din egen sjukvårdsorganisation - fem sätt att påverka vården som ST-läkare Anställnings- och utbildningsvillkor för underläkare SYLF hjälper dig att rita kartan! Förmiddagskaffe 11.00 Om nya ST! Mindfulness – is not what you think! Vad är det egentligen som händer på en riktigt bra arbetsplats? Kurs: Kommunikation del 7/7 (föranmälan krävs) loge 505 loge 507 loge 3 0 1- 3 0 2 l o g e 3 47348 serveras på tre platser i utställningsområdet Hur lär vi oss bli bättre? Och hur får vi till det? Digital ST-portfölj 12.00 Lunch serveras vid dukat långbord 12.30-13.30 Dr Widegrens sjuka sånger & avslutningstalare i Arenarummet: Morgan Alling “Konsten att hantera besvärliga människor ” Tack för i år - vi ses igen 2016! 13.00 14.00 15.00 Läs mer på sidan 52 l ä s a b s t r a c t s f ö r f ö r e l ä s n i n g a r på s 4 4 - 51 s c h e m a f r e d a g s c h e m a f r e d a g pa l i s s a d syd abstracts för kurser på s 53-59 MedSM-deltagare 2014 i Göteborg 10 Framtidens specialistläkare är stolt sponsor till arrangemanget Medicinar-SM, där landets samtliga sju studieorter med läkarutbildning skickar representanter för att tävla i grenarna fotboll, löpning, simning, innebandy, volleyboll och dragkamp. Tio tjejer och tio killar tas ut till lagen och orterna turas om att arrangera tävlingarna, som i år gick av stapeln i Göteborg. Vi gratulerar 2014 års vinnare Lund, och ser fram emot nästa arrangemang som kommer att hållas i Umeå. Bild från AT Beach 2013 Ett annat idrottsligt evenemang vi sponsrar är AT Beach, där underläkare och AT-läkare från hela landet tävlar i beachvolleyboll på stranden i Tylösand. Arrangörer är AT-läkarna i Halmstad. AT Beach är en mycket populär tillställning som brukar locka ett trettiotal lag, som tävlar mot varandra i gruppspel tills en värdig vinnare utsetts. I år tog Södra Älvsborgs Sjukhus hem segern, och med det fick varje lagmedlem en biljett till Framtidens specialistläkare - detsamma gäller Norrköpings lag som vann 2013. Välkomna till Malmö och årets kongress allihop! 11 s o c i a l t p r o g r a m FSL är inte bara en lärorik kongress utan också ett fantastiskt tillfälle att träffa kollegor och kanske återuppta gamla kontakter. Vi har ett rikt socialt program för att underlätta och skapa även denna sorts möten - minst lika viktiga som de professionella! Redan innan kongressen börjar har vi kick-off i Percys restaurang för föranmälda deltagare på tisdagkvällen. Ett rafflande quiz och dr Widegrens sjuka sånger står på programmet. Direkt efter första dagens föreläsningar samlas vi i utställningsområdet på Malmö Arena för mingel. Lättare förtäring och dryck serveras. Alla är välkomna! Det behövs ingen föranmälan och allt ingår i kongressavgiften. Anna Pauline Kvartett underhåller med jazzpärlor. Torsdagkvällen är kongressens sociala höjdpunkt! Vi samlas på Malmborgen i centrala Malmö. Till denna kväll krävs föranmälan och en liten entréavgift. I paketet ingår en fullspäckad kväll, i en av Malmös häftigaste lokaler, med god mat och dryck. Självklart bjuds på strålande underhållning med mångkulturella inslag. Allt från discodans till levande musik, karaoke, pianobar och andra upptåg! Ett mindre antal entrébiljetter finns till försäljning på Arenan för den som inte föranmält sig - först till kvarn och kontant betalning gäller! När du anländer till Stadt Hamburgsgatan byter du din entrébiljett mot en dryckesbiljett, hugger in på buffén och låter dig väl smaka. Därefter har du ett veritabelt smörgåsbord av underhållning att välja mellan, lokalerna är stora och närmast labyrintlika i flera våningsplan och Malmborgen bakom varje hörn väntar något nytt. Insläpp kl 18 och buffén serveras från kl 19. Se karta på sid 14! Anna Pauline Andersson Nu förenklar vi sjukförsäkringsprocessen tillsammans med hälso- och sjukvården ! Vet du vad en läkare gör på Försäkringskassan ? Vi berättar mer om detta i vår monter samt på seminariet på torsdag kl. 8.30–10.00, loge 507, plan 5 Välkommen ! Bandet som spelar under kvällen är inga mindre än Diskoteka Yugostyle, som gjorde stor succé under förra kongressen. Sen sist har bandet skördat framgångar på listor och liveframträndanden, exempelvis fick man äran att avsluta hela Lundakarnevalen med en bejublad konsert i våras. Musikstilen kan beskrivas som eklektisk klezmer med mycket blås och en alldeles oemotståndlig danstakt. Diskoteka Yugostyle 2012 12 13 k a r ta ö v e r m a l m ö tå g, b u s s & c y k e l Gratis resa med Skånetrafiken! Din namnbricka till kongressen är giltig som biljett 2-5 september på Skånetrafikens stadsbussar och tåg inom Malmö (zon 250). Visa den för bussförare och kontrollant. Tåg – Citytunneln Från Malmö Central via station Triangeln går tåg under hela dygnet till station Hyllie/Malmö Arena med Öresundstågen, som sedan fortsätter till Kastrup och Köpenhamn. Du kan också ta de lila Pågatågen till Hyllie/Malmö Arena som går vidare till Ystad och Simrishamn. Stadsbuss Stadsbuss nr 6 går från Triangeln till Hyllie/Malmö Arena via Borgmästargården (Hotel Mercure). Stadsbuss nr 7 går från Gustav Adolfs torg vidare ut till Hyllie/ Malmö Arena. Tidtabell och hållplatser hittar du på www.skanetrafiken.se. Om du ska resa utanför Malmö, eller utanför kongressdagarna, behöver du biljett: Observera att man inte kan köpa biljett på bussen eller tåget. Biljetterna säljs i automater på stationerna, via Skånetrafikens kundcenter eller ombud, t ex Pressbyrån eller Coop. Om du laddar ner Skånetrafikens app har du enkelt tillgång till tidtabeller och kan även köpa biljett i appen. Taxi Med delad taxi blir det snabbt och enkelt. • Taxi Skåne: 040 – 330 330 • Taxi 97: 040 – 97 97 97 Cykel Det går också utmärkt att cykla till Malmö Arena. Från Gustav Adolfs torg, mitt i centrala Malmö är det endast 4,5 km till Malmö Arena. På Skånetrafikens hemsida finns även en reseplanerare för cykelvägar! 14 15 om kongressen abstracts Framtidens Specialistläkare arrangeras på uppdrag av Region Skåne och Södra Regionvårdsnämnden. FSL samverkar med ett stort antal organisationer och aktörer inom svensk hälso- och sjukvård. Det övergripande ansvaret för att fastställa kongressprogrammet, organisera och genomföra kongressen har organisationskommittén, som är frivilligt engagerade. Merparten av arbetet sker ideellt och kongressen har inget vinstsyfte.Kongressbyrå - registrering, administration, transport- och hotellinformation mm: Destination Öresund. Utställning: Arnold Persson, Traveko. Styrgrupp Ola Björgell, president Anna Lindén, generalsekreterare Karin M Andersson, kongressekreterare Program PR/Socialt I n l e d n i n g s ta l a r e Som inledningstalare på FSL 2014 välkomnar vi stolt nobelpristagaren Arvid Carlsson. Arvid Arvid Carlsson Carlsson är professor emeritus i farmakologi, ledamot i kungliga vetenskapsakademien och aktiv styrelseledamot i flera forskningsföretag. Arvid Carlsson tilldelades år 2000 nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet. Välkommen att lyssna, lära och låta dig inspireras! Onsdag 09.30 - 10.30 Arenarummet e tisk a problem i l ä k a r e n s va r d a g - h u r b l i r j a g b ät t r e p å at t lösa dem? Henrik Bergholtz, ansvarig Karin E Andersson Emily Benér Karolin Lundén Kristoffer Navréd, web Åsa Johansson Henrik Larsson Olof Nibell, web Jonathan Pontén Lisa Holm 16 Lo Rumar, design/layout Maria Marklund Poul Kongstad Jonas Ålebring Medverkande från SLS Etikdelegation: Claudia Bruss, specialistläkare, Obstetrik och gynekologi , Skånes universitetssjukhus Lund, Margareta Troein Töllborn, professor CRC, SUS Malmö, Ingemar Engström, professor, överläkare, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro universitetssjukhus, Kristina Söderlind Rutberg, representant från Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik. Bakgrund I varje läkares vardag uppstår det dagligen etiska problem och dilemman som måste lösas. Hur gör man en etisk analys? Svenska Läkaresällskapets diskussion, baserad på fallbeskrivningar, erbjuder både ST-läkare och specialistkompetenta läkaren möjlighet att träna sin förmåga att fatta självständiga beslut av medicinskt etisk natur samt att arbeta vidare med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt. Vi kommer att fokusera på ett par etiska problem som ST-läkare kan möta. Framställning En kort introduktion/repetition av begrepp och analysmetod, samt därefter tillfälle att diskutera och ta ställning. Mål Kursens mål är att få läkare att utveckla ett etiskt förhållningssätt och träna förmågan att fatta självständiga beslut på etisk grund. Att ge deltagarna tillfälle att vässa sina etiska verktyg för att identifiera och diskutera etiska problem i vardagen. Onsdag 09:30 - 10:30 Palissad syd i n t r o d u k t i o n av n ya s ät t at t b e d ö m a s tl äk are och specia lis tkoll egium Medverkande: Ulrika Uddenfeldt Wort, övergripande ST-studierektor, Torgny Wessman, ST-studierektor, Akutkliniken, båda på SUS. Ulrika Uddenfeldt Wort Torgny Wessman Bakgrund Den nya ST-utbildningen från 2008 är målstyrd. För att måluppfyllelse ska kunna säkras måste ST-läkarens kompetens bedömas kontinuerligt med metoder som är på förhand kända för 17 abstracts UppsalakUrserna i medicin -Värdefullt kurspaket för sT-läkare En utbildning vid Uppsala universitet är ett säkert kort Här finns många av Sveriges ledande forskare och ett väl etablerat samarbete med specialister vid Akademiska sjukhuset Ta chansen och möt dem på våra vidareutbildningar! Besök oss i vår monter och på www.uppdragsutbildning.uu.se samtliga kurser är granskade och kvalitetssäkrade av lipUs 18 både ST-läkaren och handledaren. I denna föreläsning kommer vi att presentera fyra olika bedömningsinstrument och även specialistkollegium, ett forum där specialister samlas för att systematiskt summera ST-läkarnas kompetens. Framställning Vi kommer att presentera bedömningsmetoder och specialistkollegium under en föreläsning och hoppas på mycket diskussioner. Mål Åhörarna ska få kunskap om nya bedömningsinstrument och specialistkollegium och därefter ha möjlighet att implementera dessa på sina egna arbetsplatser. Onsdag 09:30 - 10:00 Palissad öst a l lt o m s p u r i n s p e k t i o n! Framställning Detta är ett interaktivt seminarium som riktar sig till ST-läkare, handledare, studierektorer, verksamhetschefer och utbildningsansvariga inom landsting och regioner. Vi kommer att presentera det nybildade företaget Lipus AB, diskutera professionens ansvar för kvaliteten i ST samt ge en bild av hur SPUR-inspektionerna bedrivs idag och hur de kommer att förändras under kommande år. Det kommer att finnas goda möjligheter att ställa frågor om SPUR under seminariet. Mål Du kommer att få kunskaper om grunderna i SPUR-metoden, hur inspektionsverksamheten bedrivs idag och inte minst vad som väntar i framtiden. Du kommer också att få en inblick i Lipus AB verksamhet. Onsdag 09:30 - 10:30 Glasfoajén Medverkande: Kåre Jansson, Kanslichef, Lipus AB. Gösta Eliasson, SPUR-samordnare, Svensk förening för allmänmedicin at t tä n k a m e d penn an till sa m mans med andr a Bakgrund Specialiseringstjänstgöringen (ST) är idag reglerad i författning. För att ytterligare stärka utbildningens kvalitet bildade Läkarförbundet under 1990-talet ett specialistutbildningråd (SPUR). Dess uppgift var att ta fram en metod för frivilliga inspektioner av de kliniker och vårdcentraler som utbildar blivande specialister. Socialstyrelsen kräver numera regelbunden granskning av ST-utbildande enheter och SPURinspektion är den granskningsmodell som används idag. Ansvaret för att administrera och utveckla SPURinspektionerna vilar på Lipus AB, ett bolag ägt av Läkarförbundet. Medverkande: Elisabet Wilhelmsson, adjunkt och språkpedagog, Lunds Universitet, Cecilia Benoni, universitetslektor, IKVM, Lunds Universitet och överläkare vid SUS. Skrivande ST-läkare i Region Skåne Bakgrund Läkare behöver bevara och utveckla empati och förhållningssätt både mot patienten och mot sig själva och sin roll. Vi har under 10 år varit ledare för och utvecklat skrivargrupper under AT med syftet att ge unga läkare redskap för detta. Vi vill visa hur vår modell fungerar också i ett längre perspektiv under ST. Tid för både tankar och för reflektion krävs för att bli en god läka- 19 abstracts re. Språket är vårt viktigaste redskap för att kommunicera och för att förstå. I skrivandet finns en stor kraft. Framställning Föreläsning. Efter en introduktion ger vi exempel på hur en aktiv grupp arbetar. Föreläsningen är även första delen i en heldags skrivarkurs (läs mer på s 58) där de som vill har möjlighet att fördjupa sig och i mindre grupp prova på att skriva kortare texter av olika karaktär. Under respons på texterna lyfts gruppens reflektioner och insikter och vidareutvecklas sedan. Då står texten i fokus, inte textförfattaren. Mål En skrivargrupp erbjuder möjligheter för reflektion över kliniska och existentiella erfarenheter och därmed ett förhållningssätt för professionell utveckling. Vi ger dig insikt i skrivargruppens teori och praktik och väcker förhoppningsvis också lusten att skriva. Vi vill visa på unika och kreativa möjligheter för dialog i dess vidaste bemärkelse. Onsdag 09:30 - 10:30 Foajé nord Jä m l i k vå r d - realitet e l l e r o u pp n å e l i g u t o p i ? Medverkande: Lena Hallengren sjukvårdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna och vice ordförandei Socialutskottet, Anne Carlsson ordförande Reumatikerförbundet, Gilbert Tribo regionråd för Folkpartiet i Region Skåne, Emma Spak, ordförande SYLF. Moderator: Jonas Ålebring SYLF:s styrelse. Bakgrund Målet med hälso- och sjukvården är 20 Anne Carlsson Gilbert Tribo Jonas Ålebring Lena Hallengren en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska också ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Detta kan nog de flest skriva under på. Hur kommer det sig då att verkligheten är en annan? Flertalet undersökningar och rapporter har visat att diskriminering förkommer på flera grunder bland andra kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet, ålder och socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå. Ofta ligger omedvetna prioriteringar, otydliga rutiner samt bristande kompetens inom likarätt till grund. Ett bra bemötande har identifierats som en viktig faktor för att göra vården mer jämlik. Trots detta undviker vissa grupper att söka vård på grund av rädsla för att få ett dåligt bemötande. Mål Diskutera och lär dig mer om hur vi tillsammans kan göra vården mer jämlik! Framställning Interaktiv paneldiskussion. Välkommen till Landstinget i Uppsala läns monter Här växer kunskap och människor! Vi erbjuder dig ett yrkesliv med stor variation och en omväxlande vardag med många karriärmöjligheter. Här finns forskning och kunskap i framkant. Vi är kända för vår akademiska tyngd och den höga medicinska och tekniska nivå vi håller. Vår ledstjärna är att hjälpa alla i länet att vara friska och må bra. Välj en arbetsplats som ständigt utvecklas Vår största arbetsplats är Akademiska sjukhuset. Vi har även många vårdcentraler och Lasarettet i Enköping som är ett mindre sjukhus. Vi presenterar ständigt nya forskningsresultat och ny avancerad teknik. Det gör att arbetsplatsen ständigt utvecklas – och du med den. Välkommen att prata jobb och framtid med oss! Se våra lediga tjänster på lul.se, Facebook och LinkedIn. Onsdag 13.30 - 15:00 Arenarummet 21 abstracts Hur ser fr a mtidens l är andebehov ut ? Medverkande: Från SLS utbildningsdelegation: Torbjörn Ledin, professor, överläkare, Oto-rhino-laryngologi. Lis Abazi med stud/SLS. Stefan Lindgren överläkare och professor på Gastrosektionen, Skånes universitetssjukhus Malmö. Bakgrund Avvägningen mellan specialiteter och cerifieringsområden baserat på behoven i hälso-och sjukvården. Behöver vi objektiv kompetensprövning under ST? Behövs recertifiering? Goda exempel/modeller/program för fortbildning. Läkaryrket innebär livslångt lärande, där de olika utbildningsfaserna behöver samordnas. Svensk läkarutbildning verkar i en internationell miljö vilket ställer ökade krav på harmonisering av vidareutbildning och fortbildning av läkarkåren som i ökande grad har olika utbildningsbakgrund. Inriktningen och kvaliteten av vidareutbildning och fortbildning är viktig för att motsvara de krav som morgondagen ställer på hälso-och sjukvården. Kvaliten är också en trovärdighetsfråga och en patientsäkerhetsfråga. Framställning Inledande inlägg varvat med diskussion. Mål Ökad insikt i vilka kompetenskrav som vidareutbildningen och fortbildningen ska möta samt i hur uppnådd kompetens ska dokumenteras. Onsdag 13.30 - 15.00 Palissad syd Vä r d e r i n g a r o c h s j ä lv l e d a r s k ap - n ya p e r s p e k t i v p å s t y r n i n g , 22 m o t i vat i o n o c h l e d a r s k ap Medverkande: Anja Jensen, utbildare, SelfLeaders Bakgrund Sverige är det land i världen där människor har starkast fokus på självförverkligande, samtidigt som vi bär på starka sekulära värderingar. Detta gör att vi lägger mindre vikt vid till religion, tradition och auktoriteter. Denna position ger möjligheter för att skapa starka organisationsskulturer med kreativa och självständiga individer, samtidigt uppstår nya utmaningar när det kommer till motivation och ledarskap av dessa självgående individer. Fokus har tidigare legat på strukturer och olika belöningssystem men dessa har Anja Jensen visat sig otillräckliga vid komplexa och kreativa uppgifter. Enligt forskningen är en av nycklarna för långsiktigt hållbar topprestation att skifta fokus från yttre incitament till att arbeta med inre motivation och självledarskap som stärker känslan av utveckling, tillhörighet och meningsfullhet. Framställning Interaktiv föreläsning Mål Ta del av den senaste teoribildningen och några enkelt applicerbara verktyg inom beteendevetenskaplig forskning, motivationspsykologi och medarbetar/ledarutveckling. Onsdag 13.30 - 15.00 Palissad öst - se även Workshop i Loge 301-302 kl 15.30 - 17.00 Vill du bli sedd på jobbet och dessutom hinna njuta av ett härligt liv Kom till vår monter så berättar vi mer! Kontakta Jonas Holmgren | telefon 063-14 76 28 | e-post [email protected] mer information finns på www.jll.se 23 abstracts Sa m ta l m e d e n s vå r t s j u k pat i e n t Vi vill lägga framtidens utmaningar i dina händer! Medverkande: Axel Carlberg, doktor i etik, coach, Igelösa Life Science Community, Carl-Magnus Edenbrandt, docent, läkare i palliativ medicin, Lunds Universitet Axel Carlberg Bli en av oss! Landstinget i Jönköpings län har höga ambitioner för framtiden. Vi gillar att förväntningarna på oss är stora. Upptäck alla de möjligheter vi erbjuder i en professionell och internationell arbetsmiljö. Möt oss i vår monter på FSL-kongressen! 24 lj.se/jobb Carl-Magnus Edenbrandt Bakgrund Samtalet med en svårt sjuk patient är läkarens samtal om grundläggande existentiella villkor med en människa i kris. I detta samtal upplever läkaren de största svårigheterna i sitt arbete och plågas ofta av motstridiga känslor eller känslor av otillräcklighet. I utbildningen till läkare lär man sig vissa tekniker och metoder för att behärska de professionella samtalsformerna. Läkaren lär sig vad man skall säga och hur man skall göra för att hjälpa. Patienten önskar naturligtvis sin sjukdom behandlad av en expert, men det existentiella samtalet är inte en ”behandling” av patientens liv och läkaren är inte en ”expert” på dessa frågor. Det existentiella samtalet är ett försök att på ett indirekt sätt hjälpa patienten att omförhandla frågan om begriplighet, hanterbarhet och mening i livet. I detta samtal utmanas också läkaren att själv reflektera kring sin syn på livet, sjukdom och ytterst döden. Den läkare som kan vara närvarande och engagerad, se och lyssna, bekräfta och acceptera samt vågar dela utsattheten är den som bäst stimulerar patientens eget bemästrande och inre växt. Att det mitt i meningslösheten uppstår meningsfull kontakt mellan patient och läkare skapar hopp. Framställning En kombination av föreläsning, dialog med deltagarna, film och rollspel. Mål Att deltagarna får inblick i de kunskaper, färdigheter och värderingar som underlättar det svåra samtalet. Onsdag 13.30 - 15.00 Glasfoajén De edsv urna - o m l ä k a r e d e n s va r a e l l e r i c k e va r a Medverkande: Moderator Elin Ericsson, ordförande Läkarförbundets Etik och Ansvarsråd. Paneldeltagare: Lisa Öberg, docent i historia, proprefekt Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola. Övriga deltagare ej klara vid tryck. Bakgrund Såväl klimatet som kvalitén inom den svenska hälso- och sjukvården är ofta debatterad. På senare år har många röster höjts om den detaljfokuserade styrningen av hälso- och sjukvården och NPM (new public management). De mest kritiska rösterna menar att vi läkare idag hålls som gisslan i ett sjukvårdssystem där såväl patientperspektivet som läkaretiken dagligen hotas. En motion till Läkarförbundets fullmäktige i år tog upp problematiken och förordade återinförandet av en svensk läkared. Förespråkarna menar att en ed skulle flytta fram positionerna och stärka professionen. Motståndarna påtalade det gammalmodiga i att svära en ed, frågar till vem eden ska 25 abstracts sväras, och undrade om den verkligen kan göra någon skillnad. Beslutet landade i att förbundet ska utreda vad ett införande av en läkared skulle innebära. Till dagens edsvurna hör domare och nämndemän i Sverige, men vi läkare har inte svurit ed sedan 1800-talet här. På andra sidan sundet i Danmark finns traditionen av läkared kvar. Vad tycker du? Har läkaryrket avprofessionaliserats till den grad att medicinska prioriteringar får stå tillbaka till förmån för ekonomernas styrmodeller? Skulle en läkared i sådana fall kunna ändra på detta? Eller har du helt andra idéer kring hur läkarprofessionen och etiken inom sjukvården kan stärkas? Kom och diskutera möjligheten att införa en läkared och vilka effekter detta skulle kunna få! Framställning Paneldiskussion och interaktiv dialog med publiken. Mål Att utforska unga läkares tankar om läkared och vilka effekter en sådan skulle kunna få. Onsdag 13.30 - 15.00 Foajé Nord prisu t del ning: s juk husl ä k a rn a å RETS V ISSL A RE OCH FRISK A SJUK VÅRDS P RISET Läs mer på s 3. Onsdag 15.30 - 15.40 Arenarummet L u r a d av h j ä r n a n Medverkande: Katarina Gospic, MSc, MD, PhD, författare, grundare av Brainbow Labs AB Bakgrund 26 abstracts Mitt intresse för hjärnan väcktes av ett par jordgubbar, kaniner och Lucky Luke. Jag var fyra år och det slog mig plötsligt att något händer i mitt huvud när jag tänker på ovanstående men jag kunde inte känna hur mina tankar kommer till, bara resultatet av dem. Besattheten av att förstå hur hjärnan och kroppen fungerar har varit vägledande och drivande i mitt beslutsfattande och således mitt liv. Trots att vi alla är resultatet av våra beslut har de flesta av oss bättre koll på hur vår smartphone fungerar än vår egen hjärna. Vi styrs av en hjärna Katarina Gospic vars ”mjukvara” inte har uppdaterats på 40 000 år! Följaktligen har primitiva processer fortfarande ett stort inflytande över vårt beslutsfattande vilket resulterar i att vi ständigt går rakt i hjärnans beslutsfällor. Mål Under denna föreläsning kommer Katarina Gospic inledningsvis berätta kort om vad som har varit hennes drivkraft inom forskningen. Sedan kommer huvudfokus att ligga på vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut och hur vi blir lurade av vår egen hjärna. Hon kommer även att ge dig tips om vilka verktyg du kan använda för att styra dig själv i en mer önskad och medveten riktning Framställning Interaktiv föreläsning. Onsdag 15:30 - 17:00 Arenarummet Ung forsk a nde k linik er – hur blir vi fler? Medverkande: Under inbjudan. Moderator Karin Jirström, professor, överläkare Patologi, Lunds universitet. Bakgrund Forskning är stimulerande för både forskare och klinik. Den främjar patientsäkerhet och medicinsk utveckling. Mycket tyder på att fler läkare gör forskarutbildning nu än på länge, men det är färre som har möjlighet att fortsätta med forskning efter disputation. För att främja forskning hos yngre läkare behövs tydliga karriärvägar med tjänstekonstruktioner som möjliggör forskning som arbetsuppgift, med därför avsatt arbetstid. Seminarium och paneldiskussion om olika vägar och möjligheter att komma in i forskningen och hur man sedan kan gå vidare. Framställning Kortare föredrag avslutat med en gruppdiskussion. Mål Inspirera till att få fler unga kliniker att börja forska och att få unga disputerade att fortsätta forska. Onsdag 15:30 - 17:00 Palissad syd I n t e r n at i o n e l l tj ä n s t g ö r i n g u n d e r ST Denna föreläsning beskriver utlandstjänstgöring ur två perspektiv: Fredrik Jansson berättar om sin randning i traumakirurgi på Tygerbergs Univer- sitetssjukhus i Sydafrika och Therése Larsson Hogman beskriver sin ettåriga tjänstgöring som ST-läkare i allmänmedicin på Nya Zeeland. Hur gör man för att komma iväg, och vad får man med sig hem? Randning på traumakirurgen Tygerbergs Universitets-sjukhus i Kapstaden, Sydafrika Medverkande: Fredrik Jansson, Specialistläkare vid Kirurg- Urologkliniken, Danderyds Sjukhus AB Bakgrund Tidig under specialistläkarutbildningen insåg jag att jag under mina 5 år kommer att göra ytterst få traumalaparotomier. I stort sett i hela Sverige är traumakirurgin inget stort ämne samtidigt som bakjour förväntas man behärska detta ämne. Intresset väcktes ytterligare efter ATLS-kursen och jag insåg att just traumarandningen måste göras på ett stort traumacenter utomlands. Framställning Denna föreläsning kommer att handla om traumakirurgin på ett av världens största traumacenter. Bakgrunden till våldet, organisationen kring traumakirurgin samt små förtjusande detaljer av vardagsarbetet kommer att beskrivas. Många bilder från vardagen i traumaoperationssalen kommer att visas även bilder från livet utanför sjukhuset och gemenskapen med kollegorna kommer att visas. Slutligen kommer jag att ge tips hur man ska gå tillväga för att drömmen om att randa sig på ett traumacenter i Kapstaden kan bli verklighet. Tjänstgöring som ST-läkare i allmänmedicin på The Doctors, Medi- 27 abstracts cal Centre, Auckland, Nya Zeeland Medverkande: Therése Larsson Hogman, ST-läkare i allmänmedicin, Lundbergsgatans vårdcentral, Malmö Bakgrund Under år 2011 arbetade jag som allmänläkare (eng. general practitioner) på en större allmänläkarmottagning i Auckland, Nya Zeeland. Vägen dit innebar en del planering och förberedelser men var värd all möda. Att få lära känna ett nytt land, ett nytt sjukvårdssystem och nya arbetssätt är något jag har nytta och glädje av varje dag i mitt arbete som ST-läkare. Framställning Föreläsning med bildvisning. Mål Att inspirera åhörarna att överväga utlandstjänstgöring som en del av sin Therése Larsson Hogman ST, samt gå igenom de förberedelser som krävs för att möjliggöra en registrering som läkare i ett annat land som till exempel Nya Zeeland. Onsdag 15:30 - 17:00 Glasfoajén Hä l s o s a m m a m atva n o r - va d ä r h ä s o s a m t o c h h u r h j ä l p e r v i b ä s t vå r a pat i e n t e r ? Medverkande: Iréne Nilsson Carlsson, Socialstyrelsen. Åsa Thurfjell, Läkares samtal om levnadsvanor, specialist i allmänmedicin. Wulf Becker, chefsnutritionist Livsmedelsverket. Christina Strååt Socialstyrelsen. Anette Jansson Livsmedelsverket. Hans Lingfors, distriktsläkare 28 Habo vårdcentral. Yvonne Lowert, överläkare psykosenheten vid Nyköpings psykiatriska klinik. Hans Lingfors Åsa Thurfjell Iréne Nilsson Carlsson Wulf Becker Bakgrund Ohälsosamma matvanor är den riskfaktor som orsakar störst sjukdomsbörda i Sverige. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda patienter med ohälsosamma matvanor kvalificerat rådgivande samtal. Patienter med ohälsosamma matvanor och som samtidigt har högt blodtryck, höga blodfetter, hjärt- kärlsjukdom, depression och ångest och schizofreni är exempel på grupper som bör prioriteras särskilt. Socialstyrelsen gjorde en attitydmätning bland personalen i hälso- och sjukvården under 2012 som visade att 60 procent av personalen skulle vilja öka kompetensen om samtal om matvanor. Utvecklingsarbete pågår i många landsting för att säkerställa kompetensen för att klara att erbjuda kvalificerat rådgivande samtal om mat. Socialstyrelsen Träffar du patienter med sällsynta diagnoser? I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finner du utförlig information om över 300 ovanliga diagnoser. Läs om förekomst, orsak, ärftlighet, symtom, diagnostik, behandling och resurser. Informationen skrivs i samarbete med ledande medicinska specialister och i samverkan med intresseorganisationer för brukare. www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser [email protected] 031-786 55 90 29 abstracts har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram en webbutbildning om samtal om hälsosamma matvanor. Frågan om vad som karaktäriserar hälsosamma matvanor har analyserats i arbetet med att ta fram Nordiska näringsrekommendationer. Framställning Workshop med paneldiskussion. Mål Deltagarna ska känna sig inspirerade att diskutera matvanor med sina patienter. De ska känna till de viktigaste kostråden och hur de hänger samman med de Nordiska näringsrekommendationerna och hur de förhåller sig till den aktuella kostdebatten samt hur man kan arbeta med rådgivning om hälsosamma matvanor i hälso- och sjukvården. De ska också känna till hur man kan få stöd i sitt arbete. Onsdag 15:30 - 17:00 Foajé nord Workshop: vä r d e r i n g a r o c h s j ä lv l e d a r s k ap För utförligare information se abstract på sid 22. Hur kan en ledare bäst stimulera medarbetarnas utveckling och samtidigt väcka engagemang för organisationens värderingar och mål? Hur kan ett ökat självstyre kombineras med att bygga upp en kultur där individerna utgår från vad som är bäst för helheten? Anja Jensen från SelfLeaders presenterar den senaste forskningen inom motivationspsykologi och ledarutveckling, i ett upplevelsebaserat föreläsningsseminarium med applicerbara verktyg inom nämnda områden. 30 abstracts Onsdag 15.30 - 17.00 Loge 301-302 Till gång till j o u r n a l på n ät e t - en s j ä lv k l a r pat i e n t r ät t i g h e t ? Medverkande: Åsa Cajander, biträdande lektor i datavetenskap, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. Ture Ålander, med dr och allmänläkare,. Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Anne Carlsson, ordförande reumatikerförbundet. Kristina Söderlind Rutberg, representant från Läkarsällskapets delegation för medicinsk etik. Torbjörn Karlsson, läkare från Uppsala landsting och styrelsemedlem i Sjukhusläkarna. Moderator: Sara Lei från SYLF. Bakgrund Det senaste året har fler och fler patienter i Sverige fått tillgång till sin journal på nätet. Hur påverkar det patienterna och oss som läkare i vår profession? Sara Lei Vad finns det för nytta och risker och hur har det gått i Uppsala län som var en av de första med att införa det? Medverkande är bla Åsa Cajander från DOME som sedan sommaren 2012 följt Uppsala landstings införande av patienternas direktåtkomst till sina journaler via Internet och andra eHälsotjänster. I projektet genomförs olika studier med fokus på vårdprofessionerna och ur patientperspektivet. Under denna föreläsning presenteras och diskuteras aktuella forskningsresultat från de olika studierna i DOME projektet. I paneldiskussionen medverkar också representant från Sjukhusläkarna i Uppsala som berättar om hur de upplevt införandet i Uppsala hösten 2012. Vi får även ta del av en patientförenings syn på frågan och Svenska Läkarsällskapets delegation från medicinsk etik belyser den etiska aspekten. Framställning Föreläsning med paneldiskussion Mål Målet med föreläsningen är att förmedla och diskutera forskningsresultat och erfarenheter av journal via internet. Torsdag 08.30 - 10.00 Arenarummet Feedback - k o n s t e n at t ut veckl a och ut veckl as Se även abstract för workshop på sid 39. Medverkande: Stefan Gunnarsson. Bakgrund På föreläsningen får du nycklar och konkreta verktyg kring hur man kan ge och be om feedback för att höja kompetens, prestation, förbätStefan Gunnarsson tra samarbete och nå uppsatta mål. Ledare och läkare får ofta anonym feedback i undersökningar på att de antingen ger för lite feedback eller inte ger feedback på ett tillräckligt bra och utvecklande sätt. Därför finns det en stor utvecklingspotential inom detta område. Framställning Föreläsning med viss interaktivitet. Mål Efter föreläsningen kommer du ha fått insikter om hur du bättre ger feedback och fått inspiration till att läsa boken ”Professionell Feedback” som delas ut till deltagarna utan kostnad. Du har även fått ett antal nycklar till svåra samtal/konflikthantering. Torsdag 08.30 - 10.00 Palissad syd W ebbin a rium - F r a m t id en s l ä r a nd e på n ät e t Presentation i tre delar med diskussion runt webbaserade verktyg för lärande. Del 1: Ny webbutbildning om äldre och läkemedel – ett bra verktyg för dig som handleder AT-läkare Medverkande: Frida Nobel, sakkunnig läkare Socialstyrelsen, Lydia Holmdahl specialist i geriatrik, allmänmedicin och internmedicin, Region Skåne. Anders Fejer, utredare och projektledare, Socialstyrelsen. Frida Nobel Anders Fejer Bakgrund För att stödja en ökad kompetens inom området läkemedelsbehandling av äldre har Socialstyrelsen tagit fram en fallbaserad webbutbildning för ATläkare. Målet för utbildningen är att stärka AT-läkarnas kompetens inom områdena: läkarens ansvar, klinisk farmakologi med inriktning mot äldre 31 abstracts Sabina Världens bästa*… Vill du utmanas och testa något nytt? Kompetensutveckla dig och växa som läkare? Vi kan erbjuda dig den möjligheten i Landstingets primärvård Västerbotten och Södra Lapplands inland. Välj själv – vill du prova på att jobba hos oss en vecka, några veckor per år eller någon månad? Kom till vår monter för att höra mer om hur vi tänker och vilka erbjudanden vi har till dig. Du kan även varje dag delta i vår utlottning av både Västerbottensost och en fin kokbok. Läs mer om vår värld på www.vll.se/jobbochframtid *Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning! 32 patienter, kommunikation och dokumentation samt beslutsstöd och informationskällor. Utbildningen är tänkt att kunna användas antingen av ATläkaren helt självständigt, eller ingå som en del av internutbildningen vid verksamheten. Ett särskilt handledarstöd finns därför som komplement till utbildningen. Framställning Seminarium Mål Vid programpunkten kommer vi att ge exempel på hur webbutbildningen kan användas i praktiken, i synnerhet i rollen som handledare för AT-läkare., Efter deltagande vid programpunkt ska århörarna ha en god bild av webbutbildningens innehåll och fått idéer till hur utbildningen kan användas som ett utbildningsmoment för AT-läkare i den vardagliga verksamheten. Del 2: Stöd till ökad kompetens i klinisk farmakologi för alla ST-läkare: En patientfallbaserad och kompetensmålsrelaterad webbmodul Medverkande: Sevim Barbasso Helmers, utredare, projektledare, medicine doktor, Socialstyrelsen Bakgrund Stärkt kompetens inom läkemedel för läkare under specialiseringstjänstgöring (SKiLLS) Sevim Barbasso är ett regeringsuppHelmers drag som ingår i den nationella läkemedelsstrategin (NLS). Som huvudansvarig för projektet har Socialstyrelsen i samverkan med andra aktörer inom NLS utformat specialitetsövergripande kompetensmål inom läkemedel och läkemedelsbehandling för ST-läkare. För att stödja en ökad kompetens i klinisk farmakologi ämnar SKiLLS ta fram en patientfallbaserad och kompetensmålsrelaterad webbmodul för alla ST-läkare, som kan användas som komplement till andra utbildningsinsatser riktade till ST-läkare. Exempel på nyckelord kan vara: individuellt anpassad läkemedelsbehandling, biverkningar, interaktioner, kommunikation, rapporteringar, riktlinjer, rekommendationer samt söka och granska information om läkemedel. Framställning Presentation Mål Att belysa användbarheten av webbmodulen: Kursgivare kan använda fallen som komplement i läkemedelskurser riktade till ST-läkare (t.ex. i workshop-format), ST-studierektorer kan handleda ST-läkare enskilt eller i grupp och ST-läkaren kan öva i fallen självständigt. Del 3: Nätbaserad undervisning under ST- ett pilotprojekt från VO Bild och Funktion, Skånes Universitetssjukhus Medverkande: Linda Johnson ST-läkare Bild- och funktionsmedicin SUS, Ylva Gårdinger ST-läkare Bild- och funktionsmedicin SUS. Ylva Gårdinger Linda Johnson Bakgrund De senaste åren har skett en utveck- 33 abstracts ling inom utbildning på nätet inom många områden. Flera lärosäten internationellt erbjuder bland annat så kallade “Massive Open Online Courses”, eller MOOC’s där inspelade föreläsningar och nätbaserat utbildningsmaterial utgör hela kursinnehållet, och examination sker via nätet. Inom radiologin finns flera nätbaserade utbildningsresurser. Oss veterligen har deras användning som kursmaterial inte tidigare utvärderats i Sverige. Möjliga fördelar med nätbaserad undervisning inom ST finns. Bland annat kan ST-läkaren läsa kursen i egen takt och i rätt tid i förhållande till klinisk tjänstgöring. Ett nätbaserat material är ständigt tillgängligt utan att behöva resa till en annan kursort. Vi ämnar utvärdera nätbaserad undervisning inom ST i bild- och funktionsmedicin med utbildningsdatabasen RADPrimer, som drivs av Amirsys. Tre STläkare studerar under våren 2014 RADPrimers kurs i uroradiologi. Före kursstart görs ett test med multiplechoice frågor, och utvärdering sker med förnyat test. Målet är progression i testresultat. Efter utbildningen samlas vi för utvärdering av metodens föroch nackdelar. Framställning Presentation av pilotprojektet Mål Ge åhörarna en presentation av det pågående pilotprojektet med utvärdering av en nätbaserad utbildning under ST. Torsdag 08.30 - 10.00 Palissad öst ” E n a d a g e n ST- l ä k a r e - n ä s ta d a g c h e f ” 34 Medverkande: Towa Jexmark (född 1971), specialist i internmedicin, divisionschef Specialiserad närsjukvård, Skånevård Kryh, Framtidens ledare i sjukvården 2012 (Dagens Medicin), Petra Vogt, (född 1974), specialist i allmänmedicin, tidigare verksamhetschef, Primärvården Uppsala, Framtidens ledare i läkarkåren 2013 (MedUniverse), Christian Öhrn (född 1983), ST-läkare i psykiatri, sektionschef för Psykosslutenvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Moderator: Åsa Johansson, ST-läk, Organisationskommittén FSL 2014. Bakgrund Här möter du tre unga engagerade läkare som tidigt har valt att axla en chefsroll. De delar frikostigt med sig av sina erfarenheter och personliga Towa Jexmark reflektioner kring ledarskapets möjligheter och utmaningar. Vad är roligt med att vara chef? Vilka är drivkrafterna och verktygen för framgång? Vad är svårast med chefskapet? Hur ser samspelet ut mellan att vara en bra kliniker och en bra ledare? Är det viktigt att läkare blir chefer, och i så fall varför? Programpunkten avslutas med en paneldiskussion och frågestund där du kan få svar på de frågeställningar som just du har rörande en eventuell framtida karriär som läkare och chef! Framställning Föreläsning och paneldiskussion Mål Att i ett personligt och interaktivt format ge dig både inspiration och handfasta råd rörande att vara ung läkare i en ledande befattning av kollegor som tidigt har klivit in i en chefsroll. Varmt Framtidens specialistläkare mår som bäst, där de behövs som mest. Vi bemannar smultronställen längs med hela Sverige och Norge. Platser där både själen och karriären kan trivas. ATT JOBBA INOM VÅRDEN ÄR ATT VARA BEHÖVD; av patienter, kolleger och samhället. Ju mer du är behövd, desto viktigare blir du. Inte bara för den enskilde patienten, utan även för vården som helhet. Och där du behövs som mest, är chansen också stor att du trivs som bäst. MED MER ÄN 25 ÅRS ERFARENHET är vi ett av Sveriges mest erfarna bemanningsföretag inom vården. Det har gett oss en kunskap och ett nätverk som kan hjälpa dig att bli – och må – så bra som möjligt i ditt jobb. EN DEL AV LÄKARJOUREN AB Vi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård! narcopolo.no | lakarjouren.se 35 abstracts välkommen! Programpunkten samarrangeras av Framtidens Specialistläkare och läkarnätverket MedUniverse. sätt att tänka. fr ån m a n till m ä nnisk a - At t f ö r e b y g g a o c h l ä r a av m i s s ta g Torsdag 08.30 - 10.00 Glasfoajén Medverkande: Sara Lund, inspiratör och föreläsare Bakgrund De flesta vet att mångfald och oliktänkande är positivt, utvecklande och rent av livsnödvändigt för ett levande samhälle. Trots det låter vi rädsla, nedärvda normer och gamla tankesätt styra våra liv. Vem programmerar din hjärna och vem bestämmer hur du ska tänka? Bara för att du inte stött på ett visst fenomen tidigare betyder det inte att detta är onormalt, onaturligt eller ens ovanligt - det betyder förmodligen bara att du är ovan vid just det fenomenet. Framställning Jag heter Sara Lund - åtminstone ibland! Annars heter jag Claes Schmidt. Jag inspirerar, Sara Lund föreläser och diskuterar de normer, programmeringar och värderingar som styr våra liv och hindrar oss från att tänka logiskt. För mig handlar det om att med humorns hjälp inspirera till att byta ut fördomar och gamla tankesätt mot kunskap och kanske ett helt nytt sätt att tänka. Mål Att uppdatera och bredda åhörarens 36 Torsdag 10.30 - 12.00 Arenarummet På vä g m o t e n b ät t r e s ä k e r h e t s k u lt u r i s j u k vå r d e n Föreläsningen är en del av kursen i patientsäkerhet vilken också inkluderar en workshop på eftermiddagen. Man behöver inte följa hela kursen för att delta i föreläsningen. Medverkande: Johan Bergström, lektor i risk och säkerhet. Lunds universitet. Cecilia Holm, kommunikationsspecialist med lång erfarenhet av att träna team, Region Skåne. Jonas Wrigstad, barnanestesiolog och forskare, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne. Bakgrund Grundläggande för att säkerhetstänkandet ska genomsyra sjukvården är kunskap om och förståelse för varför olyckor inträffar och säkerhet uppstår i interaktion mellan människor, teknik och de system i vilka de verkar. Ordet systemsyn är på modet, men hur väl rimmar ordet systemsyn med de åtgärder som idag föreslås med syfte att öka patientsäkerheten? Och på vilket sätt påverkar lagkrav och myndighetsroller sjukvårdens förutsättningar för att ha en systemsyn? Framställning På ett dynamiskt sätt tar tre föreläsare sig an dessa svåra frågor under 90 minuter. Mål - Skapa en nyfikenhet för patientsäkerhetsfrågor - Etablera ett språk för att diskutera patientsäkerhetsfrågor utifrån en sys- Läkare - Ledare - Chef Ledarskap i vården - sedan 15 år Kom till oss med dina tankar om nya ST Vi vet vad vi pratar om. 37 abstracts temsyn - Lära från erfarenheter kring arbete med händelseanalyser. Torsdag 10.30 - 12.00 Palissad syd V i h a r olik a k a r t or ö v e r vä r l d e n! - n y c k l a r & f a l l g r o pa r t i l l k o n ta k t, d i a l o g & s a m a r b e t e Pass 1 av 2, Föreläsning Medverkande: Sylvia Carlsdotter, Konsult/föreläsare inom kommunikation & konflikthantering. Varit verksam ett tiotal år på lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad. Enhetschef på Kulturpedagogiska Enheten i Simrishamn. Jazz & bluessångerska. Bakgrund Identifiera nycklar i olika personligheters sätt att ta in information och sätt att förstå och uttrycka sig. Sylvia Carlsdotter Vi har olika kartor över världen och sätt att uppfatta den, vilket ibland kan leda till onödiga missförstånd och konflikter. Genom att identifiera och medvetandegöra olika kommunikationsmönster hos dig själv och andra kan du på olika sätt stärka din kommunikativa förmåga och få tydligare kontakt med den du möter, kollega eller patient. Modellen för personligheter jag använder ligger bakom Myers-Briggs Type Indikator (MBTI), ett personlighetsanalys-verktyg som används över hela världen och utvecklades i USA på 40-talet. Den bygger på studier av den schweiziske psykiatern CG Jungs personlighetsteorier. Mål 38 abstracts Under pass 1 får du en första överblick kring delar av dessa teorier på ett lustfyllt sätt. Genom exempel och enkla övningar har du efter detta pass med dig några konkreta verktyg som kan förändra din vardag. Pass 2 är en workshop med max 24 deltagare där du får möjlighet att få fler nycklar till dina egna kommunikationsmönster genom praktiska övningar och teori Work shoppen kommer att vara samma dag i loge 301 kl 13.15-14.45. (se abstract s 41). Torsdag 10.30 - 12.00 Palissad öst Ge K ni v en V ida re - S å ta r v i a n s va r f ö r vå r fr a m t ida u t bil dning. Medverkande: Verena Sengpiel, MD PhD ST-läkare Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg. Emma Possfeldt-Møller, Formand YDK, Reservelæge Afd C Rigshospitalet, Köpenhamn. Helena Levander, ST-läkare i gynekologi och obstetrik, Kvinnokliniken Falu Lasarett. Liv Ahlborg, MD, Specialistläkare i Gynekologi och obstetrik, Ersta Sjukhus. Peter Elbe, Gastrocentrum kirurgi, Karolinska Universitetssjuhuset Huddinge. Representant från Svensk Kirurgisk förenings Utbildningskommitté. Pernilla Sahlstrand Johnson, MD PhD på Öron- näs- och halskliniken på Skånes Univsjukhus (SUS). Ordf i studierektorssammanslutningen i ÖNH-föreningen. Bakgrund Många ST-läkare upplever det svårt att få en bra och säker utbildning i operationsteknik. Sparbeting, högspecialisering och produktionskrav, både inom offentligt och privat driven vård, konkurrerar med ST-läkarens behov. I nya ST ställs höga krav på ST-läkaren utöver specialitetsspecifika kunska- per; såsom ledarskap, kommunikation, vetenskap och organisation vilket tar tid från operationsträning. Den tidigare dominerande lärlingsmodellen fungerar inte längre. Bristen på specialistläkare inom nästan alla specialiteter gör detta än mer trängande. Framställning Inspirationsföredrag med efterföljande paneldiskussion med företrädare för såväl ST som utbildningsansvariga. Mål Föreslå och diskutera alternativa utbildningsmodeller som bättre tillgodoser dagens behov. Deltagarna ska lämna symposiet stärkta och inspirerade till förbättrad kirurgisk träning. Torsdag 10.30 - 12.00 Glasfoajén mer du få erfarenheter och insikter om hur du själv kan ge feedback. Du kommer bli medveten om dina styrkor och eventuella utvecklingsområden att träna vidare på. Du har även fått ett antal nycklar till svåra samtal/konflikthantering. Torsdag 10.30 - 12.00 Loge 301-302 K i c k s ta r ta d i t t v e te n s k ap l i g a p r o j e k t Medverkande: Eva Ekvall-Hansson (EEH), sjukgymnast, docent i allmänmedicin, Kristina Sundquist (KS), distriktsläkare, professor i allmänmedicin, Ulf Eriksson (UE), distriktsläkare, lärare i evidensbaserad medicin. Moderator: Eva Pulverer Marat, distriktsläkare, studierektor T r ä n a at t g e f e e d b a c k - k o n s t e n at t u t v e c k l a och ut veckl as Se även abstract för föreläsningsdelen på sid 31. Medverkande: Stefan Gunnarsson Bakgrund På workshopen får du möjlighet att träna på hur man kan ge och be om feedback för att höja kompetens, prestation, förbättra samarbete och nå uppsatta mål. Ledare och läkare får ofta anonym feedback i undersökningar på att de antingen ger för lite feedback eller inte ger feedback på ett tillräckligt bra och utvecklande sätt. Därför finns det en stor utvecklingspotential inom detta område. Framställning Kort summering av tidigare föreläsning med tonvikt på praktiska övningar. Mål Efter övningarna i workshopen kom- Eva EkvallHansson Kristina Sundquist Eva Pulverer- Marat Ulf Eriksson Bakgrund Som specialistläkare förväntas du arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Din verksamhet är evidensbaserad och du granskar och värderar nya forskningsrön för att 39 abstracts kunna erbjuda dina patienter bästa möjliga omhändertagande. Det vetenskapliga projektet under ST är en fantastisk möjlighet att öka dina kunskaper på forskningsområdet. Kanske blir du biten och fortsätter att doktorera – eller så nöjer du dig med att bli en god konsument av vetenskap. Oavsett ambitioner kan det behövas en spark i gumpen för att komma igång. Vi ger dig inspiration och tips om studiedesign, vetenskapligt skrivande och evidensbaserad medicin. Framställning Du får träffa tre engagerande föreläsare som berättar utifrån sina erfarenheter: EEH: Studiedesign och projektplan. Tips från coachen KS: Konsten att skriva vetenskap inte så konstigt. UE: Hur använder jag mina vetenskapliga kunskaper? EBM i praktiken. Mål Vi vill med föredragen motivera dig som ligger i startgroparna eller redan har börjat med det vetenskapliga projektet och ge en försmak av hur du i framtiden kan använda dina kunskaper i kliniken. Torsdag 13.15 - 14.45 Palissad väst Va d k o s ta r vå r d e n o c h v e m b e ta l a r ? Grundl äggande häl soekonomi f ö r ST- l ä k a r e Medverkande: Anders Anell Adj. Professor institutet för ekonomisk forskning, Lunds Universitet. Bakgrund Hälso- och sjukvården är en stor och betydelsefull del av Sveriges ekonomi 40 abstracts som dagligen påverkar många människors liv och välbefinnande. Det är därför angeläget att vårdens finansiering fungerar på ett tillfredsställande sätt och att resurserna används inom de områden där de genererar mest nytta. Den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården har alltid varit en nödvändighet, men på senare år har medvetenheten om våra begränsade resurser blivit större och diskussionen om fördelningen av dessa mer närvarande i läkarens vardag. Framställning Under föredraget ges en introduktion till tre viktiga områden inom hälsoekonomi som på olika sätt berör resursAnders Anell fördelning och resursutnyttjande och som alla läkare bör ha kunskap om: • Vårdens finansiering • Ersättningsprinciper för sjukhus och primärvård • Hälsoekonomiska utvärderingar. Mål Ge ST-läkaren grundläggande kunskap om hälsoekonomi för att förhålla sig till rådande förutsättningar i sitt kliniska arbete. Torsdag 13.15 - 14.45 Palissad syd På m i n e r a d m a r k - om härsk arteknik och p o l i t i s k t s p e l i o r g a n i s at i o n e r - S t r at e g i e r f ö r h a n t e r i n g Medverkande: Alexandra Thomas, Leg psykolog, Move Management. Jonas Roth, MSc, PhD, Move Management Bakgrund Begreppet härskarteknik(er) uppstod från början för att illustrera hur män kan visa överläge gentemot kvinnor. På senare tid har man börjat tala om härskartekniker i vidare termer eftersom teknikerna kan används uppifrån och ner, nerifrån och upp, kvinnor mot kvinnor, kvinnor mot män, män mot män osv. Könsaspekten är idag inte lika relevant eftersom härskartekniker används på liknande sätt av båda könen. Begreppet härskarteknik förekommer när man talar om jämställdhet men också om klass, ålder, etnicitet och social status i gruppen. Syftet är att hålla människor från makten, ta bort hot och få andra att känna sig förminskade för att göra sig själv större.Välkommen att lära dig hantera negativa maktspel! Alexandra Thomas Jonas Roth Framställning Interaktiv föreläsning med praktiska lärdomar Mål Du kommer att: 1. Kunna känna igen härskartekniker och politiskt spel i din närhet 2. Få strategier för hur du kan hantera politiskt spel när du utsätts för dem 3. Lära dig och ha kul Torsdag 13.15 - 14.45 Palissad öst H u r o f ta ä r d u k r i m i n e l l på j o b b e t ? – t o l k a P at i e n t d ata l a g e n r ät t ! Medverkande: Patrik Sundström, jurist och huvudsekreterare för Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Bakgrund Sedan Patientdatalagen (PDL) kom 2008 har det rått stor osäkerhet kring hur den ska tolkas i praktiken i hälsooch sjukvården. Bidragande faktorer Patrik Sundström till detta har varit en otydlighet i lagstiftningen och en underlåtenhet av regioner och landsting att ta fram tydliga riktlinjer. Detta har lett till en mycket restriktiv hållning där rutinarbete med patientjournalen uppfattats som kriminellt. Röster för lagändring har höjts. I våras visade Utredningen om rätt information i vård och omsorg att det finn stora möjligheter inom ramen för PDL. Delta i en interaktiv diskussion om huruvida det är olagligt att gå på röntgenrond, läsa på sina patienter inom en jour eller mottagning eller följa upp vad som hände med den där patienten du la in förra veckan! Framställning Interaktiv diskussion. Mål Att utforska hur Patientdatalagen hjälper eller stjälper det kliniska arbetet. Torsdag 13.15 - 14.45 Glasfoajén workshop: V i h a r olik a k a r t or öv er 41 abstracts ST -k bo onfe ka r i d ens 2 in ka 8-30 len de janu r r ari ed an 2015 nu ! - vä r l d e n! - n y c k l a r & f a l l g r o pa r t i l l k o n ta k t, d i a l o g & s a m a r b e t e Pass 2 av 2. Max 24 deltagare. Denna workshop förutsätter att du har gått på föreläsningen med samma namn (torsdag 10.30-12.00 i Palissad öst), alt. har förkunskaper inom området. Se abstract på sid 38. Mål Här får du möjlighet genom blandat praktiska övningar och teori att få fler nycklar till dina egna kommunikationsmönster och få ökad förståelsen för andras. Via olika tanke-experiment och enkla övningar ser vi på olika "kommunikationskartor" och vägar till en enklare vardag när det gäller tex konflikter och pressade situationer. Torsdag 13.15 - 14.45 Loge 301-302 Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri (SLUP) är en förening för ST-läkare inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri. Vi bevakar ST-läkarnas intressen och verkar för en ständig förbättring av ST-utbildningen. Mer information hittar du: www.slupsykiatri.se Bli medlem via: www.svenskpsykiatri.se www.svenskabupforeningen.se www.srpf.se 42 beta med 2050? Kom och möt olika synsätt på utvecklingen av läkarrollen. Framställning Paneldiskussion. Mål Att undersöka läkarrollen i framtidens hälso- och sjukvård. Programpunkten arrangeras i samarbete med Det medicinska Malmö. Torsdag 15.30- 17.00 Arenarummet Lä k e k o n s t – B e r ät ta r k o n s t – Dik tkons t En specialistl äk are möter e n l i t t e r at u r s p e c i a l i s t Medverkande: Pia Dellson – onkolog, psykiater, författare. Anders Palm – litteraturprofessor, medicine hedersdoktor. Lä k a r r o l l e n i f r a m t i d e n s s j u k vå r d Medverkande: Mats Olsson, Kairos Future, Heidi Stensmyren Läkarförbundet, Ann Carlsson Reumatikerförbundet, Filippa Reinfeldt. Moderatorer: Ulf G Andersson och Jonas Ålebring. Mats Olsson Filippa Reinfeldt Heidi Stensmyren Bakgrund Hälso- och sjukvården är en föränderlig verksamhet vilket ställer krav på oss som läkare. Hur har läkarrollen förändrats och hur kommer den se ut i framtiden? Vad kommer en läkare ar- Pia Dellson Anders Palm Bakgrund Varje patient är en berättelse har det sagts. Hur olika de medicinska specialiteterna än är, har alla specialistläkare detta gemensamt: deras läkekonst grundas på berättelser, de må kallas patientberättelser, journalanteckningar, fallbeskrivningar eller patografier. Sjukdom är med nödvändighet en del av en större story som är den sjuke som människa. I intresset för berättelsen kan specialistläkaren och litteraturspecialisten mötas. Litteraturprofessor Anders Palm har uppdraget att utveckla samarbetet mel- 43 abstracts lan medicin och humaniora vid Lunds universitet. Överläkare Pia Dellson har gjort sig känd för sin förmåga att omsätta sin upplevelse av läkarrollen och patientmötet i diktens form. Framställning Dialogföreläsning kan det kallas detta möte mellan specialistläkaren och litteraturspecialisten, två olika men samverkande perspektiv på berättelsens betydelse i läkekonsten med exempel både från läkarpraktikens verklighet och litteraturens värld. Pia Dellson bidrar med sin erfarenhet som onkolog och psykiater och sin egen diktkonst, Anders Palm med litteraturvetarens intresse för läkekonstens olika uttryck. Mål Läkare med helt olika inriktningar får förhoppningsvis här nyväckt intresse för litteraturens möjligheter att utveckla förmågan till empati, och för de existentiella frågor som alltid ligger invävda både i patientens och läkarens berättelser. Torsdag 15.30- 17.00 Palissad syd P u b M e d/ M e d l i n e e n vä r d e f u l l r e s u r s f ö r va r j e l äk are. Medverkande: Jan Jensen Bibliotekarie, Medicinska Fakultetens bibliotek, Lunds Universitet. Sten Theander Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet. Pensionerad universitetslektor i psykiatri. Bakgrund Medline är världens största databas för medicinsk litteratur. Den nås genom PubMed. PubMed är alltid öppen för sökning, helt gratis och utan krångel. 44 abstracts Det kan kännas överväldigande att söka bland över 20 millioner referenser till medicinska artiklar, men du kan lätt begränsa sökningen. Du kan hämta hem många artiklar i fulltext utan kostnad. Allt du behöver är en dator och Internet. Framställning • En kort introduktion om Medline, dess uppkomst och uppbyggnad: 10 min. • Hur kan en läkare använda PubMed/Medline: 60 min. Praktisk information om litteratursökning. • Några exempel på bibliometri: Hur den totala medicinska litteraturen ökar och hur litteraturen utvecklas för en viss sjukdom: 15 min. • Ev. frågor och svar: 5 min. • Utdelning av litteratur: Tre artiklar om PubMed/ Medline från Läkartidningen nr. 42, 2013. Här ingår Att söka i Medline - en kurs för nybörjare. Mål • Att presentera PubMed/ Medline som en värdefull tillgång både vid forskning och i den kliniska vardagen. • Att visa att Jan Jensen det är ganska enkelt att använda PubMed. • Att visa hur bibliometriska studier av Medline belyser medicinsk nutidshistoria. Torsdag 15.30- 17.00 Glasfoajén M e r t i d at t va r a l äk are - f ö r f r a m t i d e n s pat i e n t e r ! Medverkande: Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Lollo Makdessi, initiativtagare Läkaruppropet, deltagare i Läkaresällskapets projekt “En värdefull vård”. Heidi Stensmyren, ordförande Svenska Läkarförbundet. Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götaland. Moderator: Heidi Avellan, journalist och politisk chefredaktör Sydsvenskan. Ann-Sofi Lodin Göran Stiernstedt nordiska grannländer ligger siffran på 1300 patienter per år. Myndigheten för vårdanalys publicerade också sin rapport "Ur led är tiden", som identifierar fyra utvecklingsområden för effektivare användning av läkarens tid och komptetens. Många svenska läkare vittnar om att ekonomin fått en för central roll och att de lägger orimligt mycket tid åt administration, istället för att träffa patienter. Det talas till och med om en avprofessionalisering i läkarkåren. Hur har det blivit så här? Hur kan vi tillsammans verka för att läkare ska få mer tid att vara just läkare? Framställning Paneldiskussion Mål Skapa en diskussion om hur läkares kompetens bättre kan tas tillvara och hur hälso- och sjukvården kan bli mer patientnyttig. Fredag 09.00-10.30 Arenarummet Lollo Makdessi Heidi Avellan Bakgrund De senaste åren har det pågått en livlig debatt om sjukvårdens organisation och styrning. Förra året kom journalisten Marceij Zarembas uppmärksammade artikelserie i DN “Den olönsamma patienten” och många läkare kände igen sig i beskrivningarna. Läkaruppropet som startades sommaren 2013 skrevs under av runt 10 000 personer. En OECDrapport från 2013 visar att en svensk läkare träffar runt 900 patienter per år, alltså betydligt färre än det europeiska genomsnittet på 2400. I våra Fr amtidens forsk ark arriär Medverkande: Mats Ekelund, docent i kirurgi, forskningschef för KRYH-förvaltningen i Region Skåne, Bertil Lindahl, professor i kardiologi, forskningsstrateg SKL, Lina Lindström, ST-läkare i gastroenterologi, Med. dr., post doc i kolorektal kirurgi och trauma, Karolinska universitetssjukhuset, Jonas Rastad, docent i kirurgi och anatomi, regiondirektör Region Skåne, Emma Spak, ST-läkare i allmänmedicin, Med. dr., ordförande i Sveriges yngre läkare (SYLF), Helene Zachrisson, docent klinisk fysiologi, Linköpings universitetssjukhus. Moderator: Evita Zoucas, docent och kirurg, Skånes Universitetssjukhus. Bakgrund 45 abstracts Sverige har haft en stark ställning inom klinisk forskning och flera karriärvägar har stått öppna för forskande läkare. De senaste åren har läkemedels- och medtechföretagen minskat antalet anställda i Sverige. Ökade produktionskrav har minskat utrymmet för patientnära forskning och innovation inom sjukvården. Samtidigt öppnas nya vägar för forskningen. Biobanker och kvalitetsregister erbjuder nya möjligheter, en nationell satsning på klinisk behandlingsforskning har inletts och flera landsting har tagit initiativ för att skapa läkartjänster med utrymme för forskning, ett sådant exempel är satsningen på universitetsöverläkare i Östergötland. Bertil Lindahl Lina Lindström Jonas Rastad Helene Zachrisson Evita Zoucas Utredningen Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården (SOU 2009:43) betonar att goda och tydliga karriärmöjligheter är grundläggande för den framtida forskningens kvalitet. Samtidigt får en majoritet av dem som disputerar vid medicinsk fakultet aldrig möjlighet att fortsätta forska under sin anställning i 46 abstracts hälso- och sjukvården. Framställning Seminarium med paneldiskussion. Mål Att belysa hinder och möjligheter för att förena kliniskt arbete och forskning, samt att göra en framtidsspaning om karriärvägar för forskande läkare. Fredag 09.00- 10.30 Palissad väst Gl a da Hudik - At t b l i s e d d , b e h ö v d o c h ta g e n i anspråk Pär Johanssons föreläsning lämnar ingen oberörd, den är fylld av humor och värme om att tänja sina egna gränser, Pär Johansson att hela tiden sträva lite längre och är en garanterad vitamininjektion. En bra blandning av allvar, skratt och teoretiska exempel. Pär Johansson gjorde det omöjliga möjligt då han startade Glada Hudik-teatern en teatergrupp med utvecklingsstörda och normalstörda skådespelare. Han kommer i sin berättelse om resan med Glada Hudik-teatern tydliggöra hur det goda ledarskapet gentemot andra alltid tar sin början hos en människa och hur stora processer och resultat nås när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap och osäkerhet. Pär berättar även i sitt föredrag hur det kom sig att han blev entreprenör istället för sysselsättare. Fredag 09.00 - 10.30 Palissad syd S k apa d i n e g e n s j u k vå r d s o r g a n i s at i o n - f e m s ät t at t p åv e r k a vå r d e n s o m ST- l ä k a r e Medverkande: Erik Fernström, ST-läkare/ Ledarskaps-ST, Onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Sara Lundqvist, ST-läkare/Ledarskaps-ST, Barn-och ungdomspsykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Erik Renvall, ST-läkare/Ledarskaps-ST, Öron-, Näsa-, Halssjukdomar, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. Cecilia Swärd, ST-läkare/Ledarskaps-ST, Psykiatri, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Trollhättan. Christian Öhrn, ST-läkare/Sektionschef/ Ledarskaps-ST, Psykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Moderator: Anders S Johansson, sjukhusövergripande ST-studierektor/Överläkare neuroradiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Bakgrund Som ST-läkare är det ibland svårt att känna sig delaktig i verksamhetens utveckling och därmed kan en känsla av att inte veta var och hur besluten fattas infinna sig. Vilka möjligheter och vilket ansvar har jag som ST-läkare för att engagera mig och påverka riktningen i sjukvården? Vi vill belysa hur vi som ST-läkare på olika sätt försöker ta ansvar och får vara med och påverka våra organisationer. Vi vill ge dig verktyg för ökad delaktighet som också ökar ditt välbefinnande på jobbet. Utifrån de fem aspekterna på ledarskap; personligt, pedagogiskt, medicinskt, organisatoriskt och utvecklande ledarskap vill vi både problematisera och konkretisera. Framställning Föreläsning med flera interaktiva övningar. Mål Att belysa ST-läkarens möjligheter och erbjuda konkreta verktyg. Insikter i ST-läkarnas inställning till påverkan. Fredag 09.00- 10.30 Glasfoajén A n s tä l l n i n g s - o c h utbildningsv illkor för underl ä k a re - SYLF h j ä l p e r d i g at t r i ta k a r ta n ! Medverkande: Pär Näverskog förste vice ordförande SYLF, David Svaninger andre vice ordförande SYLF. Bakgrund Vägen från legitimation till specialistexamen kan vara brokig. Anställningsformer kan variera och viss begreppsförvirring infinner sig lätt. Vad innebär det att vara ST-läkare? Vad är gråblock? Vad är ST-liknande former? Hur ska och kan en ST-utbildning läggas upp? Som legitimerad underläkare på väg mot specialisering gäller det att ta ansvar och planera sin anställning och utbildning. SYLF hjälper dig att reda ut begreppen och ger tips kring hur du kan planera och få ut det bästa av din ST. Pär Näverskog David Svaninger Framställning Deltagarnas erfarenheter och synpunkter diskuteras och varvas med föreläsning. Mål Seminariets målsättning är att tydlig- 47 abstracts göra rådande anställnings- och utbildningsvillkor för underläkare inom hälso- och sjukvården i Sverige. Fredag 09.00- 10.30 Foajé nord O m n ya ST ! Medverkande: Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen; Febe Westberg, jurist, Socialstyrelsen, projektledare för revideringen av föreskrifterna om läkarnas ST; Ragnhild Mogren, utredare, Socialstyrelsen; Medicinskt sakkunnig, Socialstyrelsen; Moderator. Bakgrund Socialstyrelsen reviderar nu föreskrifterna om läkarnas specialiseringstjänstgöring, inklusive målbeskrivningarna. De nya föreskrifterna planeras träda i kraft våren 2015. I samband med detta lanseras “Kursämnen under ST”, en ny struktur för kurserna under ST. Vid tiden för FSL är förslaget på de nya föreskrifterna ute på remiss hos berörda parter. Framställning Föreläsning med vissa inslag av interaktivitet Mål Vid föreläsningen presenteras de största förändringarna i de kommande föreskrifterna om läkarnas ST. Vi redogör för den nya specialitetsstrukturen inklusive ny gemensam kunskapsbas för vissa grupper av specialiteter och inrättandet av 6 nya specialiteter. Vi presenterar även en ny struktur för målbeskrivningarna som innebär att vissa delmål blir gemensamma för alla specialiteter och vissa blir gemensamma för specialiteter med behandlingsansvar. Slutligen berättar vi om hur Kursämnen under ST ska fungera som ett stöd vid 48 tillämpningen av målbeskrivningarna. Fredag 11.00- 12.30 Arenarummet Mindfulness – i s n o t w h at y o u t h i n k ! en erfa renhe t sb a ser a d w o r k s h o p m e d i n s l a g av n y forskning Medverkande: Ola Schenström, allmänläkare, författare, mindfulnesslärare, entreprenör, Mindfulnesscenter, Lomma. Bakgrund Mindfulness är ett förhållningsätt, med ett allt starkare stöd i forskning, som bland annat innefattar: uppmärksamhet, medvetenhet och Ola Schenström medkänsla. Mindfulnessträning är i hög grad övning i hur vi möter våra erfarenheter – goda som svåra. Med träning kan vi öka vår kontroll, minska stress, sova bättre, reagera mindre automatiskt, allt oftare se de val vi har samt bli mer empatiska med oss själva och andra. Vi lär oss att fokusera bättre, bli mindre känsliga för distraktioner och mer medvetna om vad som pågår i oss själva och andra. Inte minst kan vi bli mer närvarande med våra barn och vår partner när vi är hemma och med kollegor, personal och patienter när vi är på jobbet. Även korta övningar har effekt visar ny forskning. Neurovetenskaplig forskning visar på positiva effekter av träning på såväl hjärnans funktion som struktur. Men tro inte på vad läser! Prova själv! Framställning Workshop med övningar och dialog Familjeföretaget Achima Care AB är en växande vårdgivare på den svenska marknaden. Sala Köping Eskilstuna Uddevalla Achimas arbetsfilosofi är att varje medarbetare ska känna arbetsglädje, vara stolta över sitt arbete och sin arbetsplats. Trollhättan Vislanda Kalmar Älmhult Ekeby Lund Malmö HK Karlskrona www.achima.se Bemanning inom sjukvård Mer än 30 års erfarenhet av personaluthyrning. Telefon: 0455-300 462 E-post: [email protected] www.pelmatic.se 49 abstracts samt lite kring teori och forskning. Mål Att ge deltagaren en smak av mindfulness. Att ge en bild av den dynamiska forskningen inom området. Att kort beskriva hur mindfulness enkelt kan tränas. Fredag 11.00- 12.30 Palissad väst Va d ä r d e t e g e n t l i g e n s o m h ä n d e r på en rik tig t br a a r b e t s p l at s ? Medverkande: Clas Malmström Föreläsare: Clas Malmström, har blivit känd som en inspirerande föreläsare, men är också flitigt anlitad konsult och rådgivare åt svenska företag och landsting. Han är psykiater och företagsläkare, specialist på beteendemedicin och en av få stressforskare som tittat på hur engagemang och effektivitet bidrar till hälsa och livskvalitet. Clas har också har en gedigen egen erfarenhet som chef och ledare. Bakgrund Detta är en föreläsning som sätter psykosocial arbetsmiljö i nytt ljus, en riktig ahaupplevelse för både chefer Clas Malmström och medarbetare. Det handlar inte i första hand om hur man löser problem, utan hur man skapar en välfungerande, entusiastisk, engagerad och hälsobefrämjande arbetsplats. Man kan kalla det 50 abstracts för arbetsglädje, men det finns många missuppfattningar om det begreppet. Den vanligaste kanske är att jämställa det med att ha kul på jobbet, men riktigt så enkelt och ytligt är det inte. Arbetsglädje är inte bara ett erbjudande från chefen, utan i allra högsta grad också ett åtagande från medarbetarnas sida. Ett åtagande som i och för sig måste möjliggöras av chefen, men sedan handlar det om att utveckla medarbetarskapet lika mycket som ledarskapet. Vi kommer in på fenomen som ”värdebaserat medarbetarskap” och ”positiv stress i organisationer”. Arbetsglädje, engagemang och effektivt värdeskapande hör ihop. Stolthet över goda arbetsprestationer är en förutsättning för att må riktigt bra på jobbet. Mod och målmedvetenhet måste uppbådas för att visionen om den riktigt goda arbetsplatsen ska bli verklighet. Visst kan en vanlig arbetsdag vara glädjefylld och minnesvärd! Men det gäller att veta hur man gör, både för egen del och i grupp, för att upprätthålla gnistan och engagemanget. På en sådan arbetsplats hjälps alla åt att göra varandra ännu bättre. Framställning Föreläsning med möjligheter till frågor och diskussion. Litteratur försäljes på plats efteråt. Mål Deltagarna ska få insikt i hur man i praktiken kan göra för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön på sin egen arbetsplats, hur man får fram synergier mellan ledarskap och medarbetarskap, och hur man gör för att ändra en befintlig beteendenorm. Fredag 11.00- 12.30 Palissad syd tringskompetens (ST-läkare, handledare, studierektor). Fredag 11.00- 12.30 Glasfoajén Hur l ä r v i oss bli b ät t r e ? O c h h u r få r v i till de t ? Medverkande: Michael Bergström, SKL:s Ledamot i Nationella ST-rådet, Avd. för vård och omsorg, SKL. Gunnar Ramstedt, Chefläkare, Region Gotland. Raymond Lenrick, Utvecklingsledare, Qulturum, Landstinget i Jönköpings Län. ST-läkare från Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Framtidens specialistläkare behöver utveckla sin kompetens för att kunna lära kontinuerligt, utveckla hälso- och sjukvården och bidra till bättre resultat för och med patienter. Det handlar om förbättringsarbete. Sessionen bygger på följande frågeställningar; Vilka framgångsfaktorer finns för att bedriva förbättringsarbete? Vad har varit till hjälp i olika program för att stödja ST-läkare att utveckla sin kompetens att förbättra vård och lära i den? Olika erfarenheter växer fram i landet – vad kan vi lära av dem? Michael Bergström Gunnar Ramstedt Raymond Lenrick Framställning Erfarenheter presenteras och speglas mot teori. Interaktiva övningar ingår. Mål Att öka kännedomen om förutsättningarna för lyckad utveckling av förbät- D i g i ta l ST- p o r t f ö l j Medverkande: Thomas Marmolin, studierektor i allmänmedicin och grundare till hemsidan www.stforum.se. Kitty Mohan, Co-Chairman, UK Junior Doctors Committee at BMA, Speciality Registrar in Public Health at The London Deanery. Thomas Marmolin Kitty Mohan Under denna programpunkt ges två exempel på hur en digital ST-portfölj kan underlätta i Din vardag. Thomas Marmolin beskriver ST-forum, som används på flera håll i Sverige. Kitty Mohan berättar om den e-portfölj som utbildningsläkare använder i Storbritannien. ST-forum Att samla all dokumentation runt ST är inte helt enkelt. Socialstyrelsen ställer krav på att dina utbildningsaktiviteter dokumenteras och på vilka intyg som används. ST-läkare, handledare och studierektor ska kunna följa och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling inom respektive delmål. Specialistföreningarna har dessutom sina egna målbeskrivningar med egna delmål. I denna programpunkt presenteras ett webbaserat system för att underlätta denna process, med målet att höja kvaliteten på ST-utbildningen. ST-fo- 51 Av s l u t n i n g rum används idag av drygt 2200 STläkare inom 11 landsting från de flesta specialiteter. E-portfolio for junior doctors in the UK The e-portfolio is an electronic tool that provides a space to store and record a collection of evidence related to learning achievements and abilities. This may be used by medical students, by junior doctors on a training programme or by specialists as part of professional development. This lecture uses practical examples to demonstrate how an e-portfolio system may be used to provide an academic record to help junior doctors record their progress through training. Fredag 11.00- 12.30 Foajé nordt chefsdagen - onsdag eftersom han blandar sin unika historia med humor, allvar, konkreta tips och där publiken får med sig nycklar som de kan använda i praktiken.Han både berör och förför sin publik och de går hem inspirerade, motiverade och med en lyckokänsla av att vilja förändra. Henrik Widegren Först underhåller dr Henrik Widegren med sina sjuka sånger, ett alltid lika uppskattat inslag med hög igenkänningsfaktor. Till vardags är Henrik ÖNH-specialist i Lund. Fredag 13.30- 15.00 Arenarummet Välkommen till en heldag med chefskapet i fokus. Chefsdagen arrangeras i samarbete med Läkarförbundets chefsförening. Föreläsningarna är öppna för alla kongressdeltagare såväl chefer som ST-läkare, studierektorer med flera. Moderatorer: Thomas Lindén, chefläkare Region Halland och ordförande chefsföreningen, Poul Kongstad verksamhetschef ambulanssjukvården Skåne, och Jonas Ålebring, ST-läkare och styrelseledamot SYLF. Leda med integrite t Medverkande: Karin Träff divisionschef Skånes Universitetssjukvård, Lott Bergstrand verksamhetschef Ersta diakoni, Sveneric Svensson Medicinsk chef Capio och Roger Skogman verksamhetschef Falu Lasarett. Moderator: Jonas Ålebring K o n s t e n at t h a n t e r a b e s vä r l i g a m ä nniskor Välkommen till kongressens fina avslutning! Morgan Allings föreläsning handlar om hur man kan vända negativa erfarenheter till ens fördel. Hur man konkret löser konflikter med besvärliga männiMorgan Alling skor; Livskamrater, arbetskamrater, vänner, grannar eller kanske till och med en själv. Morgan, som vuxit upp som ett maskrosbarn, är idag en av Sveriges mest eftertraktade och älskade föreläsare 52 Karin Träff Lott Sveneric Bergstrand Svensson Roger Skogman Bakgrund Målet med hälso- och sjukvården om en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen har varit detsamma sedan början av åttiotalet. Sedan dess har förutsättningarna för att bedriva vård ändrats. Den ekonomiska styrningen har blivit viktigare och mer stringent. Det är numera allt vanligare att vård inte bara drivs i offentlig regi utan även av privata aktörer och av idéburna organisationer. Hur skiljer sig ledarskapet åt inom dessa driftsformer och hur har förut- sättningarna för att leda förändrats med den ekonomiska styrningen? Framställning: Paneldiskussion. En del av chefsdagen. Mål: Att belysa och diskutera förutsättningarna för ledarskap i olika driftsformer. 09.30 - 10.30, Palissad väst v erksamhe t sChefen o c h ST- l ä k a r e n Medverkande: Thomas Lindén, chefläkare Halland, ordförande Läkarförbundets chefsförening. Poul Kongstad, verksamhetschef ambulanssjukvården i Skåne. Bakgrund V e r k s a m hetschefer har ofta ett gott men inte helt okompliThomas Poul cerat förhållande Lindén Kongstad till sina ST-läkare. ST-läkarna är ofta ryggraden i jourverksamheten, vilket ger ST-läkarna en mycket viktig roll. Gällande påverkan av beslut om utveckling och inriktning på kliniken/verksamheten ligger detta oftast relativt långt ifrån ST-läkarna. ST-läkarna är de läkare som oftast har bäst utblick om vad som händer både gällande olika terapiformer inom andra områden men också hur verksamhet fungerar på andra kliniker. Vidare är inte sällan ST-läkarna de som bedömer och värdesätter den egna kliniken eller verksamheten gentemot andra läkare. Detta eftersom ST-läkarna har sidotjänstgöring med möjlighet att bedöma den egna kliniken utifrån. Vidare har ST-läkaren ett mer aktivt kontaktnät kring frågor som rör arbetsförhållande och arbetsmiljö än de seniora läkarna. Detta förhållande gör relationerna mellan verk- 53 Chefsdagen - onsdag samhetschef och ST-läkare viktiga men inte helt okomplicerade att hantera. För ST-läkaren kan avståndet till verksamhetschefen ofta kännas onödigt långt. För verksamhetschefen kan avståndet också kännas långt pga att många andra mötes- och samverkansaktiviteter tränger sig före en kontinuerlig kontakt med ST-läkarna. Framställning: Interaktiva föredrag varvat med frågor för diskussion. Mål: Sessionen avser att problematisera ST-läkarens roll och situation i förhållande till linjeorganisationens företrädare, främst verksamhetschefer. Vidare avser sessionen att ge nya perspektiv på samverkans- och utvecklingsmöjligheter mellan ST-läkare och verksamhetschefer. 13.30 - 15.00, Palissad väst V e r k s a m h e t s m å l 2 0 15 - E n h ä l s o - o c h s j u k vå r d fri från disk riminering Medverkande: Emma Spak ordförandeSYLF, Petra Vogt tidigare verksamhetschef och utsedd till framtidens ledare 2013, Agneta Jöhnk direktör för avdelningen Arbetsgivarpolitik på SKL, Malin Wreder huvudsekreterare för JA Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Moderator: Anna Lindén generalsekreterare FSL, ST-läk allmänmed. Emma Spak Petra Vogt Malin Wreder Agneta Jöhnke Bakgrund SYLF:s rapport Upplevd diskriminering i underläkarkåren 2013 visar att var tredje underläkare upplevt sig diskriminerad på någon grund och 54 studierektorsdag torsdag att förekomsten är högst för kön, ålder och etnisk härkomst. Olika diskrimineringsgrunder samverkar och vid närmre undersökning av detta framträder unga kvinnor och män med utländsk bakgrund som de mest utsatta. Dock har tre procent av underläkarna upplevt sig diskriminerade på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck vilket troligen är en mycket stor del av gruppen som helhet. När det gäller sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion eller annan trosuppfattning är andelen som upplevt sig diskriminerade mindre vilket kan vara ett resultat av att dessa grunder är möjliga att dölja. Vidare är risken stor att de värderingar, attityder och beteenden som ligger till grund för underläkarnas upplevda diskriminering även påverkar den vård vi erbjuder våra patienter. SYLF anser att alla har rätt till en arbetsmiljö fri från diskriminering och att alla patienter förtjänar en god och jämlik vård. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, ålder, funktionsnedsättning, religion eller trosuppfattning eller etnisk härkomst. För att nå dit måste vi arbeta aktivt mot diskriminerande strukturer och normer och detta gör vi bäst tillsammans. Mål Kom och delta i en interaktiv diskussion om hur ST-läkare och chefer tillsammanskan arbeta mot samma mål: likarätt för underläkaren och jämlik vård för patienten. Framställning: Interaktiv paneldiskussion. 15:30 - 17:00, Palissad väst Välkommen till en heldag anordnad i samarbete med Läkarförbundet. Föreläsningarna är öppna för alla kongressdeltagare, såväl ST-läkare som studierektorer och chefer mfl. Eva Engström Moderator och ansvarig för dagen är Eva Engström, ordförande för Läkarförbundets utbildnings- och fo r sk nin g s d e l egation. Vä g e n t i l l specialist och det li vsl ånga l är ande t Medverkande: Moderator: Maria Randjelovic, Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. I panelen: Elsa Dahlén, AT-studierektor i Linköping och Motala, Gösta Eliasson, Ordförande i SFAM:s fortbildningsråd, Barbro Edén, Bitr. sjukhusövergripande studierektor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Emma Furberg, MSF, Stefan Lindgren, vice ordförande i Svenska läkarsällskapet och Regeringens särskilda utredare av läkarutbildningen, Emma Spak, SYLF, Anders Sylvan, Landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting. Bakgrund En hög och jämn kompetens i den svenska läkarkåren är en förutsättning för en hög och jämn kvalitet i hälsooch sjukvården i Sverige. Grundutbildningen för läkare har nyligen utretts på uppdrag av Regeringen och utredaren har bland annat föreslagit en 6-årig läkarutbildning som resulterar i läkarlegitimation och att AT tas bort. Samtidigt reviderar Socialstyrelsen sina riktlinjer för ST och utgår från nuvarande kunskapsnivå vid legitimation och många landsting har påbörjat en utökning av antalet AT-platser. Det finns ett tydligt behov av en diskussion om hur en större vertikal samordning och samverkan mellan läkarutbildningens olika stadier kan ske. Frågan är också vad som händer med kompetensutvecklingen när läkaren väl har blivit specialist? Hur kan man säkerställa att kompetensen bibehålls och utvecklas för att kunna matcha verksamhetens behov nu och i framtiden? Framställning Seminariet inleds med några kortare föredrag och fortsätter därefter med en paneldiskussion. Mål Målet med seminariet är att det ska bidra till en bättre samordning nationellt och vertikalt mellan läkarutbildningens olika stadier. Maria Randjelovic 08.30 - 10.00 Palissad väst Hur int roducer a r v i utl ändsk a kollegor? Medverkande: Marja Jurvanen studierektor i Skåne, Joel Hellstrand Läkarförbundet, Helena Scarabin Socialstyrelsen och Ulrika Gellerstedt Stockholms läns landsting, Sara Kinert Internationell Studierektor Östergötlands läns landsting. Moderator: Maja Weinryb styrelseledamot SYLF. Bakgrund 55 studierektorsdag torsdag Sverige är i behov av fler kompetenta läkare, samtidigt tar det i genomsnitt 3 år för en specialist och 6 år för en icke-specialist med utbildning utanför EU/EES att få svensk legitimation. Under tiden mår många dåligt vilket även bekräftats av SYLF:s rapport Upplevd diskriminering i underläkarkåren 2013. Vad kan Läkarförbundet, Socialstyrelsen, Landstingen, studierektorer och enskilda läkare göra för att bättre ta vara på denna onyttjade resurs? Ulrika Gellerstedt Joel Hellstrand Marja Jurvanen Framställning Paneldiskussion. Mål Att undersöka hur vi tillsammans kan ta hand om våra utländska kollegor på ett bättre sätt. At t s tä r k a o c h u tv e c k l a ST- s t u d i e r e k t o r n s s t r at e g i s k a pedagogisk a l e d a r s k ap s r o l l Medverkande: Professor Linda Snell, Royal College of Physicians and Surgeons of Canada. Fil.dr Jonas Nordquist och överläkare Lars Kihlström, ST-ledningen Karolinska Bakgrund ST-studierektorerna är en viktig länk för utbildningskvalité i en miljö där utbildning pressas in bland höga produktionskrav. Rollen som ST-studierektor är löst reglerad, uppdraget ospecificerat och förutsättningarna att bedriva uppdraget varierar stort mellan olika verksamheter. Det finns också begränsad akademisk forskning om ST-studierektorer som grupp, både i Sverige och internationellt. Denna föreläsning ges i samarbete mellan FSL och Karolinska Universitetssjukhuset. 10.30 - 12.00 , Palissad väst Lä k a r f ö r b u n d e t s handledarpris Läkarförbundet delar vart annat år ut ett handledarpris till två pristagare. Syftet med priset är att premiera utmärkt handledning samt att medverka till att höja handledningens kvalitet. Priset har delats ut sedan 2001. Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet är prisutdelare. 13.15 - 13.20, Arenarummet 56 Linda Snell Jonas Nordquist Framställning Professor Linda Snell från Royal College of Physicians and Surgeons of Canada kommer ge ett internationellt perspektiv på pedagogiskt ledarskap och ST-studierektorernas roll och funktion. Hur kan en effektiv studierektorsorganisation se ut? Vad vet vi studierektorsdag torsdag från internationella exempel och vad kan vi lära för att utveckla ST-studierektorernas strategiska pedagogiska ledarskapsfunktion? Jonas Nordquist kommer sedan presentera det arbete som Karolinska universitetssjukhuset bedriver för att stärka, tydliggöra och synliggöra ST-studierektorsrollen. Arbetet består av tre delar: 1. Kursen Leading for Change för ST-studierektorer. 2. Ett pågående doktorandprojekt vars syfte är att bygga en akademisk grund för evidensbaserad och kritisk diskussion om STstudierektorsrollen. Att forska om studierektorerna är också en viktig del i legitimeringen och synliggörandet av rollen. 3. Ett internt regelarbete inom Karolinska som förtydligar roll och mandat och skapar minimiförutsättningar för att bedriva studierektorsuppdraget för hela Karolinskas verksamhet. Mål Syftet med denna session är att ge ett internationellt perspektiv på pedagogiskt ledarskap och ST-studierektorernas roll och funktion samt presentera det utvecklingsarbete som bedrivits på Karolinska universitetssjukhuset och erfarenheterna av detta. 13.20 - 14.45 , Arenarummet Lä k a r n a s specia liserings tj ä n s t g ö r i n g i vå r d va l e n: erfa renhe t er, risk er o ch ut v eck lingsmöjlighe ter Medverkande: Anna-Clara Olsson och Thomas Parker, Utredare, Sveriges Lä- karförbund Bakgrund Förutsättningarna för ST-tjänstgöringens organisation och genomförande påverkas när den öppna och den slutna vården separeras och genomförs i olika organisationer och när vårdval införs. Vårdvalen aktualiserar också frågor om dimensionering av ST-tjänstgöringen och om konkurrensneutrala förutsättningar för genomförande. Läkarförbundet genomför under 2014 en kartläggning av hur förutsättningarna för ST-tjänstgöringen påverkas av införandet av vårdval i den specialiserade vården. I projektet ingår också att fånga upp tankar och idéer om utvecklingsmöjligheter kring ST-frågorna kopplade till vårdval. Hur kan en fungerande ansvarsfördelning mellan offentliga och privata verksamheter för utbildningen av ST-läkare se ut? Vilka samverkansformer behövs och hur kan kvaliteten säkras i ett allt med diversifierat sjukvårdslandskap? Anna-Clara Olsson Thomas Parker Framställning Efter en presentation av resultaten från den pågående kartläggningen kommer en framåtsyftande diskussion om utvecklingsmöjligheter att föras. Mål Syftet med sessionen är sprida erfarenheterna från det pågående arbetet och att fånga upp idéer om utvecklingsmöjligheter. 15.30 - 17.00, Palissad väst 57 abstracts kurser Samtliga kurser under kongressen kräver föranmälan för erhållet intyg om genomgången kurs. Har du glömt anmäla dig, eller var kursen fulltecknad? Hör med sekretariatet vid entrén så ska vi se vad vi kan göra - kanske finns det en återbudsplats! k u r s i F ö r b ät t r i n g s o c h k va l i t e t s a r b e t e - S tä n d i g a f ö r b ät t r i n g a r i d e t d a g l i g a arbetet Kursen pågår onsdag 3 september 09:30-17:00. Föranmälan krävs. Närvaro är obligatorisk under hela kursen för att kursintyg ska erhållas. Medverkande: Handledare från Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne: Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg och ansvarig för kursen Enheten för kvalitetsutveckling, Koncernkontoret Region Skåne. Eleni Ikonomidou, sjuksköterska och handledare. Petter Hannerz, stabschef och handledare. Fredrik Lindahl, ekonom och handledare. Christer Lindblad, biträdande verksamhetschef och handledare. Jenny Wingerstrand, läkare och handledare. Gunnel Löndahl, överläkare och studierektor Psykiatri Skåne. Margareta Albinsson Bakgrund Inom hälso- och sjukvården skall kvalitén i verksamheten systematiskt och 58 fortlöpande utvecklas och stärkas. För ST-läkare är kunskap inom området ett krav enligt delmål 20 i Målbeskrivningen. I detta program kommer deltagarna att få grundläggande förbättringskunskap samt verktyg för arbetet. Framställning Upplägget kommer att vara lärande styrt med stor delaktighet hos deltagarna. Mål med symposiet Att ge grundläggande kunskaper i sytematiskt förbättringsarbete samt inspiration att söka mer kunskap inom området. S k r i va r k u r s : At t tä n k a m e d p e n n a n till sammans med andra ta n k e - o c h t e x t u t b y t e ä r vä r d e f u l lt p å vä g e n m o t professionell kompetens Kursen pågår onsdag 09.30-17.00 och består av 3 delar. Del 1 är en föreläsning öppen för alla. Del 2 och 3 sker i en grupp om max 12 personer. Föranmälan krävs. Närvaro är obligatorisk för att kursintyg ska erhållas. Medverkande: Elisabet Wilhelmsson, adjunkt och språkpedagog, Lunds Universitet. Cecilia Benoni, universitetslektor, IKVM, Lunds Universitet och överläkare vid SUS. Skrivande ST läkare i Region Skåne. Bakgrund Läkare behöver bevara och utveckla empati och förhållningssätt både mot patienten och mot sig själva och sin roll. Vi har under 10 år varit ledare för och utvecklat skrivargrupper under AT med syftet att ge unga läkare redskap för detta. Vi vill visa hur vår modell abstracts kurser fungerar också i ett längre perspektiv under ST. Tid för både tankar och för reflektion krävs för att bli en god läkare. Språket är vårt viktigaste redskap för att kommunicera och för att förstå. I skrivandet finns en stor kraft. Framställning Efter en introduktion ger vi exempel på hur en aktiv grupp arbetar. Vi skriver tillsammans kortare texter av olika karaktär. Under respons på texterna lyfts gruppens reflektioner och insikter och vidareutvecklas sedan. Då står texten i fokus, inte textförfattaren. Mål En skrivargrupp erbjuder möjligheter för reflektion över kliniska och existentiella erfarenheter och därmed ett förhållningssätt för professionell utveckling. Vi ger dig insikt i skrivargruppens teori och praktik och väcker förhoppningsvis också lusten att skriva. Vi vill visa på unika och kreativa möjligheter för dialog i dess vidaste bemärkelse. M i n i k u r s f ö r n ya o c h e r fa r n a S P UR inspek t örer Föranmälan krävs. Medverkande: Gösta Eliasson, SPURsamordnare Svensk förening för allmänmedicin. Kåre Jansson, Kanslichef, Lipus AB Bakgrund Socialstyrelsen kräver numera regelbunden granskning av ST-utbildande enheter och SPUR-inspektion är den granskningsmodell som används idag. Ansvaret för att administrera och utveckla SPUR-inspektionerna vilar på Lipus AB, ett bolag ägt av Läkarförbundet. Antalet SPUR-inspektioner ökar nu och därmed också efterfrågan på SPUR-inspektörer. Det är specialitetsföreningarna som utser inspektörer, och för att bli inspektör har det hittills krävts att man deltagit i en endagskurs på Läkarförbundet i Stockholm. Framställning Detta är en minikurs för dig som aldrig inspekterat tidigare och vill veta vad det handlar om, liksom för dig som redan är SPUR-inspektör men vill uppdatera dina kunskaper. Vi går igenom grunderna för SPUR-inspektion och vad man bör tänka på före, under och efter ett inspektionsbesök. Vi kommer också att diskutera hur man kan lösa de problem som ibland uppstår. Vi arbetar i små grupper och det kommer att finnas gott om tid för frågor och diskussion. Mål När du deltagit i denna minikurs har du lärt dig grunderna för att kunna inspektera en klinik eller en vårdcentral tillsammans med en erfaren kollega. Den mer erfarna SPUR-inspektören har fått möjlighet att uppdatera sig och att ta upp problem som han eller hon mött tidigare till diskussion. Onsdag 13.30 - 15.00, Loge 301-302 Grundl äggande kurs i k o m m u n i k at i o n Föranmälan krävs Samtliga specialiteter har i sina STmålbeskrivningar obligatoriska delmål inom kommunikativ kompetens. Delmålen avser förmåga till kom- 59 abstracts kurser munikation med patienter och deras närstående samt med andra läkare och medarbetare. Denna kurs riktar sig till ST-läkare inom alla specialiteter och deltagande under hela kursen ger intyg på genomförd kurs avseende delmål 13-15. Några specialiteter, t.ex. allmänmedicin, har utformat egna rekommendationer ang. kursinnehåll och omfattning. Vi rekommenderar därför att Du tar reda på vad som gäller för Din specialitet innan du anmäler Dig. Kursen är indelad i två delar, där den första fokuserar på konsultationsteknik i patientmötet och den andra delen fokuserar på den professionella kommunikationen på arbetsplatsen, i teamet, med kollegor och medarbetare. Kursen har moment under kongressens alla tre dagar. Närvaro vid alla moment är obligatoriskt för att kursintyg ska erhållas. Onsdag 15:30-17:00 Del 1, Patientkonsultationen Torsdag 08:30-14:45 Del 1 forts, Patientkonsultationen - gruppövningar Torsdag 15:30-17:00 Del 2, Kommunikation på arbetsplatsen Fredag 09:00-12:30 Del 2 forts, Kommunikation på arbetsplatsen Del 1 Patientkonsultationen Medverkande: Karen Vibe, specialist i allmänmedicin Vänhems VC, Per Jonsson, VC Måsen, Linda Lövgren Anderslövs VC, Liv Remitz Koncernkontoret, Cecilia Terning VC Lomma, Henrik Orre VC Lomma, Jacob Järhult VC Råå, Anna Ivarsson, Anderslövs VC, Johanna Frenander VC St Lars, Lena Bååth, VC Lomma, Eva Lotta Guldberg, VC Måsen. Samtliga specialister i allmänmedicin. Bakgrund Man har forskat på vilken effekt pa- 60 tientkonsultationen har på patientens compliance. Det framkommer tydligt att patienter har större benägenhet att följa ordinationer om konsultationen har varit uppbyggd på ett patientcentrerat sätt. Man har i flera länder, bla Storbritannien, Holland och Danmark tittat på hur man gör en konsultation effektiv och patientcentrerad. Modellerna man finner ser likartade ut. Den modell som vi arbetar med är den såkallade Kalymnosmetoden. Det är samma metod som numera lärs ut på svenska medicinska fakultet. Denna metod har visat sig ge resultat, både i form av patientcompliance, tidseffektivitet och större arbetsglädje för läkaren. Framställning Föreläsning med en föreläsning med teoretisk introduktion i ämnet och därefter tre lektionspass med gruppövningar.Föreläsningen har fokus på patientkonsultationens tre delar: patientens - läkarens - gemensam del, aktivt lyssnande med gensvar och sammanfattning och att aktivt ta reda på patientens förväntningar, farhågor och föreställningar. I gruppövningarna kommer deltagarna att i mindre grupper (7-8 st) tillsammans med en grupphandledare få träna konsultationsteknik genom rollspel där man turas om att spela patient och läkare. Rollspelen kommer att gås igenom enligt ”fönstermodellen” där man i gruppen samtalar om bra delar och ev. delar med förbättringspotential i den uppvisade konsultationen. Mål Det övergripande målet för denna kursdel är att deltagaren ska förstå, analysera och genomföra konsul- abstracts kurser tationer med patientcentrering som arbetsmetod. ST-läkaren ska ha fått grundläggande kunskap och praktisk träning i: • konsultationens tre delar: patientens del, läkarens del och den gemensamma delen. • att ta hänsyn till patientens föreställningar, farhågor och förväntningar • dialog och öppen kontakt med patienten och dennes närstående • att ge och ta emot kollegial feedback i en handledningssituation Del 2: Kommunicera för att skapa engagemang, delaktighet och resultat Medverkande: Gunnar Hernborg fil. mag MOVE management, Jacob Runnerström fil mag. MOVE management Bakgrund Vi kommunicerar från det att vi stiger upp på morgonen tills vi går och lägger oss igen. Det är en livsnödvändighet att kommunicera, att kunna uttrycka sina behov och göra sig förstådd. På en arbetsplats är kommunikation en av de viktigaste färdigheterna för att skapa motivation, engagemang och resultat. Tack vare språket kan vi skapa tydliga mål för det som ska uträttas. Vi kan motivera varandra, informera, organisera oss, skapa relationer, hantera konflikter och beröra. Välkommen att lära dig hur! Framställning Interaktiv utbildning med övningar, reflektioner och lärdomar för (arbets-) livet. Mål Du kommer att kunna följande som ett resultat av utbildningen: 1. Effektiv kommunikation med indi- vider och grupper 2. Kommunicera så andra lyssnar och inspirera till handling 3. Välja påverkansstrategi för att få ut ditt budskap och förflytta andra dit du vill 4. Hantera olika kommunikationsverktyg och anpassa dem efter situation och person 5. Använda en struktur för förberedelse och olika typer av presentationer för ökad tydlighet och motivation. Grundl äggande kurs i h a ndl edning Kursen pågår torsdag den 4 september 08:30-17:00. Föranmälan krävs. Närvaro är obligatorisk under hela kursen för att kursintyg ska erhållas. Medverkande: Hanna Frydén, psykolog, Frydén Kompetens och Utveckling AB samt doktorand på Karolinska Institutet. Ingegerd Hoff-Lindahl, beteendevetare, Hoff & Lindahl Organisationsutveckling Hanna Frydén & Ingegerd Hoff-Lindahl Bakgrund: Handledning är en väsentlig del både för att stödja inlärningen och för att bedöma läkares kompetens och utforma utbildningen utifrån denna. Hur 61 abstracts kurser adepten utvecklas är avhängigt av handledarens skicklighet i uppdraget. Det är därför viktigt att öka kunskapen om handledarrollen avseende struktur som innebörd, och hur man som handledare genomför uppdraget. Framställning Kursen kommer att ge inblick i hur handledare kan utnyttja metoden maximalt genom att förbättra: • strukturen kring handledningen • kommunikationen och det professionella samtalet • bedömning och feedback Kursen består av föreläsningar, diskussioner, enklare övningar och praktiska tips. Kursen vänder sig till såväl specialister som ST-läkare. Mål Att ge deltagaren grundläggande kunskap om handledaruppdragets innebörd och metoder, samt skapa inspiration och nyfikenhet inför fortsatt utveckling av handledarkompetens. Kurs i försä k rings medicin Kursen pågår 4 september 8.3014.45. Föranmälan krävs. Närvaro är obligatorisk under hela kursen för att kursintyg ska erhållas. Bakgrund Alla läkare med klinisk patientkontakt möter människor i arbetsför ålder som till följd av psykisk ohälsa och/ eller smärta, eller andra rörelseorganssjukdomar som har svårigheter att förvärvsarbeta. Detta ämne är således mycket viktigt för alla läkare, inte minst inom primärvården. I nya ST kommer det att finnas krav på kunskap inom försäkringsmedicin, 62 beskrivet i område B och därmed gälla för alla behandlande specialiteter. Mål Genom både teori och praktik ska kursdeltagaren få: • Ökad kunskap om sjukskrivningsprocessen. • Ökad insikt i hur egna beteenden kan felförstärka patientens beteenden. Ökad kompetens att hålla isär stressorer, stressresponser, stressbeteenden och sena stresskonsekvenser och vad som är effektivast att behandla. • Ökad kunskap om arbetsförmåga samt sjukskrivning vid psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar avseende: Förekomst och mönster, Riskfaktorer och prognos, Bedömning och behandling, Forskning och framtid , Betydelsen av samverkan och Minska medikalisering. Framställning Kursen innehåller både föreläsningar och workshop i 3 obligatoriska moment: 1. En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Föreläsning 8.30-10.00 Medverkande: Andreas Larsson, nationell försäkringssamordnare och Göran Modin, nationell försäkringsmedicinsk koordinator på Försäkringskassans huvudkontor, berättar om nulägesanalysen, pågående förändringar och utvecklingsprojekt samt Försäkringskassans tankar kring ett önskat framtidsläge för sjukförsäkringsprocessen. Tillsammans med hälso- och sjukvården, företagshälsovården, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen initierade Försäkringskassan 2012 ett stort förändrings- och utvecklingsarbete abstracts kurser som gick under namnet “En enklare sjukförsäkringsprocess”. Drygt 150 olika problem identifierades enbart i kontaktytan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Några av dem har under 2013 resulterat i olika pilotförsök inom några landsting. Utvidgade försök har inletts under 2014. Kan en enklare och bättre sjukförsäkringsprocess underlätta för Hälso-och sjukvården och göra det bättre för patienten? 2. Ont i kroppen, ont i själen, ont i livet Föreläsning 10.30-12.00 Medverkande: Ingemar Petersson Professor, Lund/Region Skåne och Lunds Universitet, Åsa Kadowaki Specialist i psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, Ulf Hallgårde Överläkare & projektledare sjukskrivningsprojektet Region Skåne Smärta och psykisk ohälsa står för mer än 60% av pågående sjukskrivningar. Åsa Kadowaki problematiserar kring att det är alldeles normalt att må på olika sätt. Att må bra handlar inte om frånvaron av något, utan om förmågan att styra sin uppmärksamhet till det som är värdefullt. Ingemar Petersson diskuterar om nya, mer effektiva metoder för behandling och rehabilitering vid rörelseorganens sjukdomar kan bidra till den relativa minskningen av sjukskrivning. Han redovisar också aktuell forskning inom området. Kan vi genom att hjälpa patienten att ta ett större egenansvar för sin hälsa och rehabilitering, samt öka samverkan mellan arbetsgivare och andra parter, förhindra sjukskrivning? När vi behöver behandla med sjukskrivning, kan vi då förkorta och optimera återgången så att den blir så bra som möjligt för individen och samhället? 3. Kunskap om försäkringsmedicin – ett nödvändigt ont eller ett bra verktyg i vardagsarbetet? Workshop 13.15-14.45 Medverkande: Johan Grafström MD, ATstudierektor Halland, Kerstin Jigmo MD, projektledare Jämställdhetssjukskrivningsprojektet, Christine Hugosson MD, försäkringsmedicinsk rådgivare, Försäkringskassan “Om du någon gång fastnat med långa, komplicerade sjukfall eller fått tillbaka läkarintyget från Försäkringskassan för komplettering, ja då har du kommit till rätt workshop. Genusperspektiv? – Jodå, det med!” K u r s i pat i e n tsäk erhe t Kursen pågår torsdag 4 september 10.30-17.00 och består av två delar: Föranmälan krävs. Närvaro är obligatorisk under hela kursen för att kursintyg ska erhållas. 1. Föreläsning (På väg mot en bättre säkerhetskultur i sjukvården) på förmiddagen 10.30-12.00. 2. Workshops på eftermiddagen 13.15-17.00. Medverkande: Johan Bergström, lektor i risk och säkerhet Lunds universitet. Cecilia Holm, kommunikationsspecialist med lång erfarenhet av att träna team Region Skåne. Jonas Wrigstad, barnanestesiolog och forskare Skånes universitetssjukhus, Region Skåne. Bakgrund Patientsäkerhetsarbete är en del i det dagliga arbetet som läkare. Grundläggande för att säkerhetstänkandet ska genomsyra sjukvården är kunskap om 63 abstracts kurser och förståelse för varför olyckor inträffar och säkerhet uppstår i interaktion mellan människor, teknik och de system i vilka de verkar. Dessutom måste vi bli bättre på att lära av de misstag som sker, samt att förebygga genom t ex träning av komplexa situationer. Johan Bergström Cecilia Holm Jonas Wrigstad Framställning Kurs som består av två delar. Föreläsning på förmiddagen 10.30-12.00 (se abstract på sid 34) samt workshops på eftermiddagen, där teori varvas med övningar och gemensam reflektion och vi problematiserar kring mänskliga misstag, ansvar, skuld och oaktsamhet. Tillsammans diskuterar vi ST-läkarnas erfarenheter och kopplar dem till modern teori kring patientsäkerhet. Vi relaterar också erfarenheterna till olika redskap (såsom SBAR, checklistor, risk- och händelseanalys, teamträning) vilka introducerats med syfte att öka patientsäkerheten. index A Abazi, Lis 22 Ahlborg, Liv 38 Albinsson, Margareta 58 Alling, Morgan 52 Allt om SPUR-inspektion! 19 Andersson, Anna Pauline 12 Andersson, Karin E 16 Andersson, Karin M 16 Andersson, Ulf G 43 Anell, Anders 40 Anställnings- och utbildningsvillkor för underläkare 47 AT Beach 11 Att stärka och utveckla ST-studierektorns strategiska pedagogiska ledarskapsroll 56 Att tänka med pennan tillsammans med andra 19 Avellan, Heidi 44 Avslutning 52 B Barbasso Helmers, Sevim Becker, Wulf 28 Benér, Emily 16 Benoni, Cecilia 19, 58 Bergh, Peter 3 Bergholtz, Henrik 16 Bergstrand, Lott 53 Bergström, Johan 36, 63 Bergström, Michael 50 Björgell, Ola 2, 16 Bruss, Claudia 17 Båtelsson, Karin 3 Bååth, Lena 60 C Cajander, Åsa 30 Carlberg, Axel 25 Carlsdotter, Sylvia 38 Carlsson, Anne 20, 30, 43 Carlsson, Arvid 17 Chefen och ST-läkaren 53 64 33 Chefsdagen D 53 Dahlén, Elsa 55 Danemo, Anders 3 De edsvurna - om läkaredens vara eller icke vara 25 Dellson, Pia 43 Digital ST-portfölj 51 Diskoteka Yugostyle 12 E Edén, Barbro 55 Edenbrandt, Carl-Magnus 25 Ekelund, Mats 45 Ekvall-Hansson, Eva 39 Elbe, Peter 38 Eliasson, Gösta 19, 55, 59 ”Ena dagen ST-läkare - nästa dag chef” 34 Engström, Eva 55 Engström, Ingemar 17 Ericsson, Elin 25 Eriksson, Ulf 39 Etiska problem i läkarens vardag 17 F Feedback - konsten att utveckla och utvecklas 31 Fejer, Anders 31 Fernström, Erik 46 Framtidens forskarkarriär 45 Friska sjukvårdspriset 3 Frenander, Johanna 60 Frydén, Hanna 61 Från man till människa 36 Furberg, Emma 55 G Ge Kniven Vidare 38 Gellerstedt, Ulrika 55 Glada Hudik - Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk 46 Gospic, Katarina 26 Grafström, Johan 63 65 index index Grundläggande kurs i handledning 61 Grundläggande kurs i kommunikation 59 Guldberg, Eva Lotta Gunnarsson, Stefan Gårdinger, Ylva 33 H 60 31, 39 Hallengren, Lena 20 Hallgårde, Ulf 63 Hannerz, Petter 58 Hellstrand, Joel 55 Hernborg, Gunnar 61 Hoff-Lindahl, Ingegerd 61 Holm, Cecilia 36, 63 Holmdahl, Lydia 31 Holm, Lars-Erik 47 Holm, Lisa 16 Hugosson, Christine 63 Hur introducerar vi utländska kollegor? 55 Hur lär vi oss bli bättre? Och hur får vi till det? 50 Hur ofta är du kriminell på jobbet? tolka Patientdatalagen rätt! 41 Hur ser framtidens lärandebehov ut? 22 Hälsosamma matvanor I 28 Ikonomidou, Eleni 58 Inledningstalare 17 Internationell tjänstgöring under ST 27 Introduktion av nya sätt att bedöma ST-läkare och specialistkollegium 17 Ivarsson, Anna 60 J Jansson, Anette 28 Jansson, Fredrik 27 Jansson, Kåre 19, 59 Jensen, Anja 22 Jensen, Jan 44 Jexmark, Towa 34 Jigmo, Kerstin 63 66 Jirström, Karin 27 Johansson, Anders S 46 Johansson, Pär 46 Johansson, Åsa 16, 34 Johnson, Linda 33 Jonsson, Per 60 Jurvanen, Marja 55 Jämlik vård - realitet eller ouppnåelig utopi? 20 Järhult, Jacob 60 Jöhnk, Agneta 54 K Kadowaki, Åsa 63 Karlsson, Torbjörn 30 Karta över malmö 14 Kickstarta ditt vetenskapliga projekt 39 Kihlström, Lars 56 Kinert, Sara 55 Kongstad, Poul 16, 53 Konsten att hantera besvärliga människor 52 Kurs i förbättrings- och kvalitetsarbete 58 Kurs i försäkringsmedicin Kurs i patientsäkerhet 63 L 62 Lindén, Anna 2, 16, 54 Lindén, Thomas 53 Larsson, Andreas 62 Larsson, Henrik 16 Larsson Hogman, Therése Leda med integritet 53 Ledin, Torbjörn 22 Lei, Sara 30 Lenrick, Raymond 50 Levander, Helena 38 Lindahl, Bertil 45 Lindahl, Fredrik 58 Lindblad, Christer 58 Lindén, Anna 16 Lindgren, Stefan 22, 55 28 Lindström, Lina 45 Lingfors, Hans 28 Lodin, Ann-Sofi 44 Lowert, Yvonne 28 Lundén, Karolin 16 Lundqvist, Sara 46 Lund, Sara 36 Lurad av hjärnan 26 Läkarförbundets handledarpris 56 Läkarnas specialiserings-tjänstgöring i vårdvalen: erfarenheter, risker och utvecklingsmöjligheter 57 Läkarrollen i framtidens sjukvård 43 Läkekonst - Berättarkonst - Diktkonst 43 Löndahl, Gunnel 58 Lövgren, Linda 60 M Makdessi, Lollo 44 Malmborgen 12 Malmström, Clas 48 Marklund, Maria 16 Marmolin, Thomas 51 Medicinar-SM 11 Mer tid att vara läkare - för framtidens patienter! 44 Mindfulness - is not what you think! 48 Minikurs för nya och erfarna SPURinspektörer 59 Mjörnstedt, Julia 3 Modin, Göran 62 Mogren, Ragnhild 47 Mohan, Kitty 51 N Navréd, Kristoffer 16 Nibell, Olof 16 Nilsson Carlsson, Iréne Nobel, Frida 31 Nordquist, Jonas 56 Näverskog, Pär 47 O Olsson, Anna-Clara 57 28 Olsson, Christer 5 Olsson, Mats 43 Om intyg, kurser och delmål Om nya ST! 47 Organisationskommittén 16 Orre, Henrik 60 P 2 Palm, Anders 43 Parker, Thomas 57 Petersson, Ingemar 63 Pontén, Jonathan 16 Possfeldt-Møller, Emma 38 PubMed/Medline - en värdefull resurs för varje läkare 44 Pulverer Marat, Eva 39 På minerad mark - om härskarteknik och politiskt spel i organisationer 40 På väg mot en bättre säkerhetskultur i sjukvården 36 R Ramstedt, Gunnar 50 Randjelovic, Maria 55 Rastad, Jonas 45 Reinfeldt, Filippa 43 Remitz, Liv 60 Renvall, Erik 46 Roth, Jonas 40 Rumar, Lo 16 Runnerström, Jacob 61 S Sahlstrand Johnson, Pernilla 38 Samtal med en svårt sjuk patient 25 Scarabin, Helena 55 Schenström, Ola 48 Sengpiel, Verena 38 Sjukhusläkarna 3 Skapa din egen sjukvårdsorganisation 46 Skogman, Roger 53 Skrivarkurs 58 Snell, Linda 56 Socialt program 12 67 index 17 Uddenfeldt Wort, Ulrika 17 Ung forskande kliniker - hur blir vi fler? 27 V Vad kostar vården och vem betalar? 40 Vad är det egentligen som händer på en riktigt bra arbetsplats? 48 Verksamhetsmål 2015 54 Vogt, Petra 34, 54 Vibe, Karen 60 Vi har olika kartor över världen! 38 Vi har olika kartor över världen! workshop 41 Vogt, Petra 34 Vägen till specialist och det livslånga lärandet 55 68 Webbinarium - Framtidens lärande på nätet 31 Weinryb, Maja 55 Wessman, Torgny 17 Westberg, Febe 47 Wingerstrand, Jenny 58 Widegren, Henrik 52 WiFi 1 Wilhelmsson, Elisabet 19, 58 Wreder, Malin 54 Wrigstad, Jonas 36, 63 Z Zachrisson, Helene 45 Zoucas, Evita 45 Å Ålander, Ture 30 Ålebring, Jonas 16, 20, 43, 53 Årets visslare 3 Ö Öberg, Lisa 25 Öhrn, Christian Foajé Nord Vi tackar våra utställare! LUNCH ACHIMA CARE/PELMATIC BAYER DEDICARE DOCTOR DIGNUS MEDICAL FIBROMYALGIFÖRBUNDET FÖRSVARSMEDICINCENTRUM FÖRSÄKRINGSKASSAN/ARBETSFÖRMEDLINGEN GSK CONSUMER HEALTHCARE INFORMATIONSCENTRUM FÖR OVANL. DIAGN. INTERNETMEDICIN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING LANDSTINGET I BLEKINGE LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN LANDSTINGET I VÄRMLAND, PSYKIATRI LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND LEVNADSPROJEKTET/SVENSKA LÄKARESÄLLSK. LIPUS LIVSMEDELSVERKET LÄKARJOUREN I NORRLAND MANAGEMENT SUPPORT PARTNERS MEDIBAS SVENSK LÄKARTJÄNST LILAB METIS-MER ffe TEORI I ST NÖD UTGÅNG Ka LEVNADSPRAKTIKERPROJEKTET/ TJÄNST SVENSKA SCAND. AIRLÄKARESÄLLSK. AMBULANCE INFORMATIONSCENTRUM LUNCH FÖR OVANL. DIAGN FIBROMYALGIMANAGEM. FÖRBUNDET SUPPORT PARTN. ACHIMA CARE/ PELMATIC LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND e Kaff UPPSALA UNIVERSITET, UPPDRAGSUTB. LIPUS MOVE MANAGEMENT RENT A DOCTOR SV. LÄKARE UNDER LANDSTINGET UTB. I PSYKIATRI I VÄRMLAND, PSYKIATRI NETDOKTORPRO.SE SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET SLUP DEDICARE DOCTOR LANDSTINGET I JÖNKÖP. LÄN MEDINET METIS-MER TEORI I ST MOVE MANAGEMENT NETDOKTORPRO.SE PRAKTIKERTJÄNST REGION HALLAND REGION SKÅNE RENT A DOCTOR SCANDINAVIAN AIRAMBULANCE SJUKHUSLÄKARNA SKÅNES PRIVATLÄKARE SLUP - SV. LÄKARE UNDER UTB. I PSYKIATRI STUDENTLITTERATUR SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET SVENSK LÄKARTJÄNST LILAB SVERIGES LÄKARFÖRBUND/LÄKARTIDNINGEN SYLF UPPSALA LÄNS LANDSTING UPPSALA UNIVERSITET, UPPDRAGSUTB. VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING DIGNUS NÖD MEDICAL UTGÅNG 34, 46 SKÅNES PRIVATLÄKARE SJUKHUSLÄKARNA MEDINET Arenarummet SVERIGES LÄKARFÖRBUND/ LÄKARTIDNINGEN SYLF INTERNETMEDICIN ÖREBRO LÄNS LANDSTING LANDSTINGET I BLEKINGE e Kaff WC WC BAYER GSK CONSUMER HEALTHCARE LÄKARJOUREN I NORRLAND MEDIBAS UPPSALA LÄNS LANDSTING Palissad Föreläsarservice Loger WC Handikapp-WC KIOSK FÖRSVARSMEDICINCENTRUM STUDENTLITTERATUR FÖRELÄSNING LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND REGION SKÅNE FÖRELÄSNING FÖRSÄKRINGSKASSAN/ ARBETSFÖRMEDLINGEN LIVSMEDELSREGION VERKET HALLAND b ro e rd a G Glasfoajé VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING IN UT JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ww.amtryck.se 30 - ISK Terning, Cecilia 60 Theander, Sten 44 Thomas, Alexandra 40 Thurfjell, Åsa 28 Tillgång till journal på nätet Toddyspexarna 5 Tribo, Gilbert 20 Troein Töllborn, Margareta Träff, Karin 53 Träna att ge feedback 39 Tåg, buss & cykel 15 U Värderingar och självledarskap 22 Värderingar och självledarskap workshop 30 W INFOD Spak, Emma 20, 45, 55 Stensmyren, Heidi 43, 44, 56 Stiernstedt, Göran 44 Strååt, Christina 28 Studierektorsdag 55 Sundquist, Kristina 39 Sundström, Patrik 41 Svaninger, David 47 Svensson, Sveneric 53 Swärd, Cecilia 46 Sylvan, Anders 55 Söderlind Rutberg, Kristina 17, 30 T 69 abstracts 70
© Copyright 2024