REMISSYTTRANDE 1 (3) Datum Diarienr 2013-11-29 AdmD-533-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-06-25 Ju 2012:G Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar utan chefskap m.m. (Ds 2013:41) Inledning Kammarrätten, som har anmodats att yttra sig, har följande kommentar till innehållet i promemorian. Mellanchefsstrukturen i domstol Kammarrätten avstryker förslaget i promemorian att chefskap över ordinarie domare bör vara förbehållen chefsdomare som är utnämnda av regeringen. Kammarrätten anser inte att utredningen presenterat något nytt underlag för sina slutsatser annat än vad som kommit fram av tidigare utredningar. Kammarrätten har därmed inte anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande utan hänvisar i huvudsak till sitt remissyttrande över Domarlagsutredningens betänkande (se Kammarrätten i Stockholms remissyttrande den 31 oktober 2011, AdmD-3002011) med följande tillägg. Av utredningen framgår att vissa domstolar har ett behov av en tredje chefsnivå med personalansvar för ordinarie domare. Kammarrätten vill framhålla att en sådan chefsnivå som utses av domstolschefen inte torde utgöra ett betydande problem ur ett legitimitetshänseende i sådana situationer där två chefsnivåer över den av domstolschefen utsedde chefen, både lagman och chefsrådman, har utsetts av regeringen. Dessa chefsnivåer skulle därmed kunna pröva den tredje chefsnivåns ledarskap och ingripa vid behov. Detta tillsammans med en domares fullmaktsanställning borde garantera nödvändig legitimitet och ett oberoende. Postadress Box 2302 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 E-post: [email protected] Telefon 08-561 690 00 Telefax 08-14 98 89 Internet: www.kammarrattenistockholm.domstol.se REMISSYTTRANDE 2 (3) Utredningen har vidare med hänsyn till vikten av att man värnar om domarens självständighet lyft fram att det kan uppfattas som särskilt känsligt att en domare kan beordras att utföra arbetsuppgifter eller få sina arbetsprestationer bedömda av en formellt sett jämställd domare. Kammarrätten vill påpeka att domarnas självständighet är till för att säkra medborgarnas rättigheter i en rättsstat (se bl.a SOU 2000:99 Domarutnämningar och domstolsledning, del A, s 261 ff.). Med ett sådant synsätt är kammarrättens bedömning att självständigheten kan påverkas i minst lika stor omfattning när den ordinarie domaren har en av regeringen utsedd chefsdomare som chef. Utredningens självständighetsargument skulle vara än mer problematiskt med icke ordinarie domare, vilket inte har lyfts fram av utredaren. Det viktiga är emellertid att de som agerar som domare är självständiga i sin dömande verksamhet och att de inte ska kunna påverkas av andra. Kammarrätten har svårt att se att formen för att utse chefer påverkar denna självständighet på ett sådant sätt som utredaren befarar. Det är olyckligt om domstolschefen inte har möjlighet att bestämma hur organisationen ska utformas och vilka anställningar som behöver finnas vid domstolen. Kammarrätten vill understryka vikten av att ett internt rekryteringsförfarande av t.ex. enhetschefer i domstolen är öppet och transparent samt föregås av referenstagningar och intervjuer. Kammarrätten instämmer i utredningens bedömning att inte införa nya chefsdomarbefattningar i underrätt som söks via Domarnämnden och att det inte behövs någon ny chefsnivå i överrätt. Nya befordrade domaranställningar utan chefskap Kammarrätten anser att behovet av befordrade domaranställningar utan chefskap i underrätt inte är så påtagligt att det överväger nackdelarna som finns med förslaget. Kammarrätten avstyrker därför förslaget. Kammarrätten hänvisar i huvudsak till sitt tidigare remissyttrande över Domarlagsutredningens betänkande (se Kammarrätten i Stockholms remissyttrande den 31 oktober 2011, AdmD-300-2011) med följande tillägg. Det finns en påtaglig risk att de mindre domstolarna utanför storstadsregionerna får svårare att rekrytera domare om de inte ges möjlighet att anställa rättsråd i tillräcklig omfattning. För vissa mindre domstolar finns inte heller något behov av rättsråd. De riskerar i stället att förlora erfarna domare till andra domstolar som inför de nya befordrade domartjänsterna. Det skulle ytterligare kunna försvåra för mindre domstolar utanför storstadsområdena att rekrytera skickliga domare. Därtill anser kammarrätten att intresset för ordinarie rådmanstjänster kan minska om det införs en ny befordrad tjänst. Rådmanstjänsterna kan ytterligare minska i attraktionskraft om införandet av rättsrådstjänster leder till att REMISSYTTRANDE rådmännen i mindre utsträckning än i dag skulle få möjlighet döma i svårare mål. De nya befordrade domaranställningarna riskerar dessutom att skicka ut olyckliga signaler till allmänheten att i vissa mål dömer en särskilt skicklig domare medan det i andra mål endast är en ”vanlig” domare som dömer. Om domstolsledningen önskar att premiera en skicklig domare kan detta ske genom den individuella lönesättningen. Kammarrätten instämmer i utredningens bedömning att det inte finns något behov av ytterligare befordrade domaranställningar utan chefskap i överrätterna och att det inte bör införas en möjlighet till personlig befordran för domare. Ordförandeskapet i kollegial sammansättning Kammarrätten tillstyrker förslagen med följande tillägg. Kammarrätten anser att det är bra att ordförandeskapet regleras. Kammarrätten vill dock påpeka att ett behållande av senioritetsprincipen minskar flexibiliteten på domstolen gällande sammansättningen av domarsitsar. ___________________ Detta yttrande har beslutats av tf. kammarrättspresidenten Mari Andersson, kanslichefen Tomas Keisu, lagmannen Gunilla Svahn Lindström och kammarrättsrådet tillika vice ordföranden Annica Lindblom. Föredragande har varit den administrativa fiskalen Henrik Hasslemark. Mari Andersson Henrik Hasslemark Kopia till Övriga kammarrätter Hovrätterna Förvaltningsrätterna under Kammarrätten i Stockholm Justitiedepartementet, expeditionschefen och enheten DOM Domstolsverket Kammarrättens intranät 3 (3)