Nya höjddatabasen - Vattenorganisationer
PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 1(14) Vattenvårdsenheten Vattenmyndigheten Johan Kling Utredare 031605945 070-600 99 03 [email protected] Några tänkbara användningsområden för nya höjddatabasen med 2 m upplösning. Följande PM är några exempel på applikationer som kan användas för vattenförvaltningen i syfte att ta fram underlag för statusklassning eller optimera åtgärder inom åtgärdsprogrammet. I dag är många av de beskrivna analyserna inte inbyggda i ArcInfo utan behöver utvecklas. Ett alternativ kan vara att se över open source-program som har redan färdigbyggda moduler för morfometriska analyser med nya höjddatabasen. Två utmärkta verktyg är SAGA GIS och gvSIG CE som båda har ett mycket omfattande bibliotek med analyser för höjddatabaser. Det finns flera skäl varför det är värdefullt att utnyttja nya höjddatabasen i större utsträckning inom vattenförvaltningen. En viktig faktor är vi har ett mycket stort antal vattenförekomster som ska analyseras och begränsat med personella resurser. Vi kommer därför behöva använda alla verktyg som påskyndar arbetet och som kan bidra till en mer kostnadseffektiv kartläggning. Även i prioritering av åtgärder kan analyser med nya höjddatabasen tillföra viktigt beslutsunderlag. Erfarenheter av morfometrisk analys med nya höjddatabasen Det första hindret för att använda den nya höjddatabasen är datorkraften på länsstyrelsernas dator. Det är inte praktiskt att jobba mot en server med nya höjddatabasen utan i de flesta måste en lokal kopia först skapas. När det gäller vattenförvaltningen har vi ofta behov att analysera ett helt avrinningsområde vilket innebära en mycket stor datamängd. Enbart att klippa ut avrinningsområdet ur höjddatabasen tar lång tid. När det gäller större avrinningsområden räcker ofta inte internminnet till i den lokala datorn vilket innebär att Windows börjar arbete mot den betydligt långsammare hårddisk eller i värsta fall låser systemet. I dessa fall är det bättre att skära ut en rektangel som täcker avrinningsområdet. Även de mindre avrinningsområden omfattar data motsvarande flera gigabyte. Ofta finns inte detta utrymme på länsstyrelsernas lokala servrar vilket s:\vattenvårdsenheten.doc Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: Webbadress: 403 40 Göteborg Ekelundsgatan 1 031-60 50 00 (växel) www.lansstyrelsen.se/vastragotaland (fax) Sida E-post: Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 gör att man måste lägga den avgränsade höjddata på en lokal disk. Tyvärr levereras höjddata för närvarande per län vilket inte är optimalt för vattenförvaltningen som arbetar helt utifrån avrinningsområdet. Behov av datorkraft Morfometriska analyser med nya höjddatabasen på större avrinningsområden är idag svårt eftersom många analyser bygger på att flera skikt kring någon eller några gigabyte skapas, oftast i internminnet. Datorer som ska analysera den nya höjddatabasen behöver därför mycket stort internminne. 2 eller 4 GB som är vanligt på många av länsstyrelsens datorer är otillräcklig för de flesta analyserna. De flesta analyser med nya höjddatabasen är mycket beräkningstunga. Vissa analyser söker av ett cirkulärt eller rektangulärt område med intilliggande pixlar. Detta betyder många miljoner beräkningar för ett avrinningsområde. Exempelvis tar en beräkning av våthetsindex i ett relativt litet avrinningsområde ca 6 timmar men en högpresterande 6-kärnig processer med 12 Gb internminne och 64 bitars system. Det kan därför vara värt att se över möjligheten att använda kraftfullare molntjänster för själva beräkningarna med nya höjddatabasen. Varje analys brukar generera ett antal skikt. Med lite mer omfattande GIS modellering kan det handla om tiotal skikt eller mer. Dessa skikt måste lagras just med tanke på att varje skikt tar lång tid att beräkna och att det inte är kostnadseffektivt att räkna om dem varje gång man skall göra en analys. Behovet av lagringsplats för olika skikt kommer växa kraftigt med ökad användning av nya höjddatabasen. Ett problem med såväl den gamla som nya höjddatabasen är att interpoleringen av den laserskannade punktsvärmen verkar ha skett i distinkta rutor med några hundra meters bredd. Mellan två rutor kan det uppstå nivåskillnader eller hak. Det ger felaktig analys i många fall. Det är mycket viktigt att Lantmäteriet ser över interpoleringen av punktsvärmen. Förklaring till några analyser Följande beskrivningar är några exempel på hydrologiska och morfologiska analyser som kan genomföras med nya höjddatabasen. Exempelområdet är hämtat från Smedjeåns avrinningsområde, Laholm, Halland. Delar av analyserna kommer från Interreg-projektet, Aquarius – lantbrukare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat. Målet med projektet har varit att bidra till en långsiktig hållbara vattenförvaltning i ett avrinningsområde och utveckla vektyg för markägarna att själva undersöka och förstå sina vatten. Avrinningsområdet, som motsvara 277 km2, har idag problem med både för mycket vatten i form av översvämningar men också för lite vatten till bevattning av gröda under sommartid Samtliga analyser har genomförts med SAGA GIS. Sida 2(14) Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 3(14) Exempelområde i Smedjeåns avrinningsområde, Halland Terrängskuggning Terrängskuggning innebär att man belyser landskapet med en artificiell ljuskälla så att olika strukturer i landskapet framträder bättre. Analysen kan kombineras med andra rasterskikt. Oftast placerar man ljuskällan i nordväst, men i många fall kan det vara bra att variera riktningen i sin analys. Terrängskuggning av området i den övre bilden. Ravinlandskap blir ofta tydliga när man har skuggat landskapet. Sluttningslutning Sluttningslutningen är en viktig parameter för många landskapsprocesser. För beräkning av ytavrinningen är sluttningslutningen mycket viktig. Under 1 % lutning får man generellt sätt inte ytavrinning utan infiltrationen dominerar. Med ökad sluttningslutning ökar också risken för ytavrinning. För skredrisk är sluttningsvinkeln viktig eftersom den är avgörande för skjuvhållfastheten i sluttningen. Beräknad sluttningslutning för det undersökta området. Ju märkare färg desto högre lutning. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 4(14) LS-faktorn LS faktorn innebär sluttningslängd gånger sluttningslutning. Det är den av avgörande parametern i den vanligaste ekvationen för jorderosion, Universal Soil Loss Ekvation, USLE. Ekvationen motsvarar: där A potential årlig jordförlust, R är nederbörd/avrinningsfaktor, K representerar hur lätt partiklar kan frigöras från markytan, LS är sluttningslängden gånger sluttningslutningen och slutligen C är en faktor som representerar vegetationen eller grödans förmåga att minska jordförlusten. För exakt uppskattning av jordförlusterna är det viktigt att fastställa bra värden för C och K, vilket kan vara svårt eftersom det finns en betydande variation även inom en begränsad yta. I många fall kan det räcka med en riskbedömning och i dessa fall är LS-faktorn helt avgörande. Exempel på beräknad LS-faktor. Åkermark som går ner på det röda området har en betydande risk för ytavrinning och läckage av näringsämnen. Brutenhetsindex, Terrain ruggedness index, TRI Brutentheten, TRI, är ett mått på topografins heterogenitet. Ofta beräknas TRI genom att jämföra en pixels höjd med alla åtta grannarna runt pixeln. I princip innebär TRI, avståndet mellan lägsta och högsta pixeln i sökområdet. Ju större variation desto högre brutenhet. Med nya höjddatabasen kommer en yta på 6 x 6 meter att analyseras i taget. I princip skulle det gå att öka sökradien och få en analys på mer storskalig brutenhet. Denna analys närmar sig metoden för att beräkna fraktaldimensionen i landskapet. Om analysen görs på 50 m höjddatabasen eller 2 m databasen har därför betydelse på resultatet. Brutenhetsindex kan användas för att klassificera landskapet i distinkta morfologiska enheter. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 5(14) Exempel på brutenhet, TRI. Röd färg visar områden med stor brutenhet vilket ofta är skarpa förändringar i sluttningslutning. Konvergensindex Denna modul beräknar ett index på konvergens/divergens av vattenflöden, primärt ytavrinning. Indexet påminner om beräknad plankurvatur, men ger mycket jämnare resultat. Beräkningen använder delar av omgivande celler, d.v.s. den ser till vilken grad omgivande celler pekar mot mitten av den aktuella cellen. Sökområdet kan varieras för att ge resultat i olika skalor. Resultatet anges i procent. En vanlig användning av konvergens index är att räkna fram ett potentiellt dräneringsnät. Exempel på beräknat konvergensindex med nya höjddatabasen. Blå färg innebär hög konvergens av ytavrinning medan orange motsvarar divergerande flöde. Våthetsindex Topografiskt våthetsindex kombinerar det lokala avrinningsområdets yta med lutningen vid den givna punkten. Man kan se det som att man häller vatten över avrinningsområdet och ser var vattnet kommer bromsas upp och ackumulera i landskapet. Våthetsindex används ofta för att kvantifiera topografisk kontroll på de hydrologiska processerna. Metoder för beräkning av detta index skiljer sig främst i hur den uppströms bidragande ytan beräknas. Våthetsindex är ofta korrelerad med artrikedom av kärlväxter, markens pH, djupt till grundvattennivån och markfuktigheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 6(14) Beräknat våthetsindex där blått representerar högt index eller ackumulation av vatten medan orange färg indikerar ”torrare” områden. Våthetsindex kan beräknas på olika sätt och ger de något olika resultat. I detta fall kan man tydligt se förekomst av svämplan. Notera ackumulation av vatten uppströms vägar när de skär av det naturliga dräneringsnätet. Beräknat våthetsindex enligt en alternativ metod. I detta fall syn dräneringsnätet i åkermarken tydligt. Flödesackumulation Flödesackumulation är en indirekt metod för att beräkna avrinningsområdet vid en given punkt. Med hjälp av specifik avrinning kan medelvattenföringen beräknas på vilken punkt som helst i landskapet. Exempel på flödesackumulation. Bilden ger en bra bild av var i landskapet det finns risk för koncentrerad ytavrinning och risk för rännilserosion. Notera förekomsten av bandning i höjddatabasen. Detta gäller såväl 2 m och 50 m databasen. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 7(14) Kurvatur Kurvatur är en metod att identifiera ryggar, dalgångar, sänkor och höjder. I princip motsvarar kurvaturen derivatan av landskapet vid en given punkt. Kurvaturen beräknas därför alltid i ett område runt den givna punkten. Ju större sökradie man använder desto storskaligare terrängformer identifierar man. Det finns tre typer av kurvatur: profilkurvatur, plankurvatur och linjekurvatur. Plankurvatur är den vanligaste parametern. Exempel på profilkurvatur. Notera hur tydligt dalgångarna framträder. Orange är tydlig dalgång eller konkav yta medan kraftigt blått är en tydlig konvex yta. Multiresolution valley bottom floor, MRVBF Detta index är till för att identifierar sänkor i landskapet genom att kombinera landskapets planhet med topografiskt läge, i detta fall låglänta lägen. I princip blir indexet högt om markytan ligger i en sänka och är tydligt flack kurvatur. Även denna analys behöver ett definierat sökområde att jämföra med. Indexet har kunnat korreleras med det lösa jordtäckets mäktighet. På lite större skala är ofta MRVBF korrelerad med grundvattenakvifärer. MRVBF kan användas för att avgränsa morfologiskt och hydrologiskt distinkta ytor från till exempel sluttningsområden. Algoritmen bygger på analyser i flera skalor som sedan kombineras i ett index. Exempel på beräknat MRVBF. I denna skala kan index bland annat identifiera sänkor i åkermarken och svämplan runt vattendragen. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 8(14) Multiresolution ridge top flatness, MRRTF Detta index är optimerat för att identifiera platåytor och är därmed delvis motsatsen till Multiresolution valley bottom floor, MRVBF. Platåytorna är ofta grövre i jordartsstruktur och mer väldränerade är sänkorna vilket gynnar infiltration till grundvattenmagasinet. Likt MRVBF beräknas MRRTF på olika skalor som sedan kombineras till ett index. Beräknat Multiresolution ridge top flatness. Gula områden är tydliga flacka platåytor medan blå färg indikerar sluttnings-områden eller tydliga dalgångar. Skyview faktorn Skyview faktorn är en vanlig parameter både inom fjärranalys och inom klimatologin. Parametern ger information om hur mycket himmelssfären som inte beskuggas av omkringliggande mark. Skyview faktorn är fortfarande inte så vanligt för att visualisera landskap men det har flera fördelar gentemot analytisk terrängskuggning. Den senare har två stora nackdelar; svårigheten att presenta djupa skuggor och begränsningen att visa linjära terrängformer som ligger parallellt med ljuskällan. Framförallt har Skyview faktorn fördelen att den kan förstärka effekten av små objekt i höjddatabasen. Förutom visualisering kan Skyview faktorn användas för beräkningar av strålningsbalansen på olika områden i avrinningsområdet. Skyview faktorn kan bidra till att avgöra var det kan förekommer mindre områden med kallare och fuktigare mikroklimat vilket i sin tur kan gynna förekomsten av till exempel lavar och mossor. Exempel på beräknad Skyview faktor. Ju rödare färg desto mer sluten är topografin vilket innebär att såväl inkommande och utgående strålning minskar. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 9(14) Vindutsatthet Vindutsatthet en annan parameter som kan beräknas från nya höjddatabasen. Detta index skulle kunna vara användbart för att bedöma var i landskapet det finns risk för jordflykt eller där det kan uppstå problem med snödrift. Beräknad vindutsatthet där rödare områden påverkas kraftigare av vinden än de blåa områdena. I detta fall har vindutsattheten beräknats med en medelvindriktning på 220 grader. Exempel på några möjliga analyser med nya höjddatabasen Optimering av våtmarkslägen Kombination av att räkna fram våthetsindex, Flödesackumulation och Blockdatabasen Med den nya höjddatabasen kan man optimera våtmarkslägena utifrån en rad olika parametrar såsom, jordbruksmark uppströms den givna punkten, maximal ”uppsamling”, m.m. Det går även att optimera på maximal andel jordbruksmark där våtmarken ska omhänderta näringsläckaget. Även för hydrologisk dimensionering av våtmarker kan parametrar som flödesackumulation vara användbara. Behovsanpassad kantzonsbredd Kombination mellan LS-faktorn, Flödesackumulation, Konvergensindex, Blockdatabasen Enbart för näringsläckage har kantzoner bedöms som en relativt kostsam åtgärd. Ofta måste produktiv jordbruksmark tas i anspråk. En tänkbar lösning är att ha en kantzon som varierar i bredd utifrån risk för näringsläckage eller utifrån att man vill uppnå flera nyttor med kantzonen. I de fall där ytavrinningen koncentreras räcker inte alltid med 6 meter kantzon eftersom flödet är koncentrerat till ett smalt område och bildar mer eller mindre en bäck tvärs över kantzonen. Kantzonen behöver i dessa fall vara betydligt bredare.. Denna analys kan leda till att man kan variera kantzonen där man har bredare kantzon där det finns stor risk att ytvattenavrinningen konvergerar medan man kan ha smalare zon där ytavrinningen divergerar. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Med hjälp av höjddatabasen och morfometriska analyser kan även kantzonen optimeras för även andra syftet, t.ex. öka den biologiska mångfalden. Detta gör att anläggande av kantzon kan vara mer samhällsekonomiskt lönsam än enbart fokus på övergödning. Optimering av lägen för bevattningsmagasin Kombination av våthetsindex och MRVB I vissa avrinningsområden i södra Sverige förekommer vattenbrist regelbundet. En orsak är att jordarterna är väldränerade, till exempel sand och isälvsmaterial. Inte ovanligt är dessa platser lämpliga för grödor såsom grönsaksodling, som kräver relativt omfattande bevattning. Av den anledningen förekommer stora vattenuttag från yt- och grundvattenförekomster. Även om mycket av bevattningsvattnet härstammar från grundvattenuttag, kommer en del av vattnet från ytvattenuttag direkt från vattendrag. Ibland kan detta uttag överstiga tillgången om alla pumparna är igång samtidigt vilket kräver någon form av fördelning av vattenresursen och ökad kapacitet att lagra vatten mellan torrperioderna. Detta kan genomföras genom att skapa bevattningsmagasin i avrinningsområdet när odlingen. Dessa magasin bör läggas så utströmningen blir så liten som möjligt, att de naturligt återfylls med vatten och att de förläggs i områden där det idag är problem med grödan på grund av hög grundvattenyta. En möjlighet med nya höjddatabasen är att söka fram alla definierade sänkor i landskapet. Detta kan göras med hjälp av MRVB. Detta index kan sedan kombineras med våthetsindex för att få fram områden med hög våthetsindex. Exempel på optimering av lägen för bevattningsmagasin. Orange färg anger tydliga sänkor med röd färg anger del i sänka som dessutom har högt våthetsindex och därmed hög grundvattenyta Riskområde för pluvial översvämning Kombination av flödesackumulation och MRVB Översvämningar behöver inte alltid uppstå på grund av att ytvatten täcker markområden, såsom vid fluvial översvämning. Om nederbördsmängderna är mycket intensiva kan infiltrationskapaciteten överstigas och det bildas vattensamlingar eller pluvial översvämning. Denna typ av översvämningar kan också uppstå när markavvattningars funktion försämras i områden utanför en fluvial översvämning. Grundvattennivån kan då stiga i kombination med tillrinning av regnvatten i svackor i landskapet. Sida 10(14) Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 11(14) Områden med betydande översvämningsrisk Våthetsindex Ger mycket bra resultat även i den gamla höjddatabasen. Hög korrelation med de hydrauliska modelleringarna enligt översiktlig översvämningskartering. Kan ge ett första bild av översvämningsområden i ett avrinningsområde som efter prioritering kan kompletteras med hydraulisk modellering. Exempel på beräkning av våthetsindex. Ju mörkare blå desto högre våthetsindex. Sjön är tidigare sänkt och det mörkblå området översvämmas vid höga vattenstånd. I flygbilden syns området tydligt som en mörkare zon. Underlag vid återmeandring av vattendrag Våthetsindex, flödesackumulation Sverige hyser rikligt med meandrande vattendrag som har rätats ut, ofta för att minska översvämningsrisken. Resultatet ha blivit djupt nedskurna fåror med måttlig ekologisk status. I vissa fall har rätningen också inneburit ökad risk för översvämningar nedströms där fåran inte har rätats ut. I vissa fall kan man gå tillbaka till historiska kartor för att identifiera den ursprungliga fåran men inte alltid. Ofta saknas en beskrivning av Meandrande vattendrag i Suseåns avrinningsområde som har rätats. Genom beräknat våthetsindex kan man tydligt identfiera den ursprungliga meandring men också dess svämplan. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Avgränsning av naturliga svämplan runt vattendrag Våthetsindex tillsammans med Flödesackumulation Svämplanen är per definition översvämningsområden. Utan översvämningar fungera inte kan inte svämplanen upprätthållas. Dessutom utgör intakta svämplan våra mest artrika terrestra ekosystem, där man kan återfinna ett stor antal hotade och rödlistade arter. Där det idag finns betydande översvämningsrisk är det i många fall orsaken att man har börjat använda svämplanen för jordbruk, bebyggelse eller infrastruktur. Enligt Ramdirektivet är ett syfte att bevara, skydda och utveckla terrestra ekosystem beroende av vattnet i vattenförekomsterna. Svämplanen är ett typiskt terrestra ekosystem som är beroende av vattnet av vattenförekomsterna. Identifiering av överfördjupade vattendrag och instabila vattendrag med stor risk för ras och skred i kanterna Brutenhetsindex Inom jordbrukslandskapet finns det vattendrag som av naturliga skäl eller på grund av felaktigt underhåll i markavvattningsföretag har blivit överfördjupade. Det betyder att sambandet mellan fårans djup och bredd har förändrats från jämviktsförhållandet som i sin tur leder till ökad erosion i fårans botten. Kanterna blir då brantare och högre och på sikt instabila med mer skred och ras. Överfördjupade vattendrag kan identifieras med brutenhetsindex. Denna metod kan även identifiera var i meandrande vattendrag där det finns risk för mindre skred och ras i ytterkurvorna. Exempel på vattendrag som är kraftigt överfördjupad i nedre delen av systemet, markerat med röd färg. I denna del når vattenytan aldrig över fårans breddar, inte ens vid 100 års flödet. Vattendragets lutning Vektorfil med flödeslinjen Vattenytans lutning i ett vattendrag är motorn i vattendrag. Ju mer vattenytan lutar desto högre flödeshastighet förekommer och desto större är tillgänglig energi för de fysiska processerna. Energin i vattnet i form av Watt/meter kan enkelt beräknas genom lutningen och fårans bredd. Sida 12(14) Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 13(14) Exempel på resultatet av mätning av vattenytans lutning med hjälp av nya höjddatabasen. I detta fall har även markytans lutning intill vattendraget uppmätts. Även den skjuvspänning som uppstår i vattendraget kan beräknas och jämföras mot kritisk skjuvspänning för olika kornstorlekar på sedimenten. Detta gör att man kan beräkna var vattendraget domineras av erosion, respektive deposition. Information är viktig för såväl biotopförbättrande åtgärder men också spridning av partikelbundna miljögifter. Man kan också använda informationen för att i förhand fastställa var man har olika morfologiska typer av vattendrag och var det förekommer strömsträckor. Vattendragets lutning kan analyseras genom att lägga på mittlinjen för vattendragen, thalweg, på höjddatabasen och räkna fram lutningen. Tyvärr är höjdmätningen med lasern en del variationer och ibland studsar lasern på vegetationen eller tränger igenom vattnet och studsar på botten. Det behövs därför en viss utjämning eller filtrering av höjddata. I många fall är det behov att mäta lutningen på höjddatabasens upplösning, kring 2 m, utan det räck med 50-100 m avstånd. Behov av vägtrummor för minska risk för stående vatten vid höga nederbördsmängder Vägtrummor i vägnätet har ofta lagts där vi har vattendrag och bäckar. I vissa fall är inte detta tillräckligt i antal. Ett exempel är områden i jordbrukslandskapet där vi har konvergerande ytavrinning som bromsas upp vid en vägbank. Denna effekt finns också beskriven i tämligen stor omfattning från skogsbilvägar. Risken för stående vatten uppströms vägbankar kan analyseras med hjälp våthetsindex. Exempel på två områden markerat med starkt blått där det finns indikation på att ytvatten kan dämmas upp vid en vägbank om det inte finns en trumma under vägen. Länsstyrelsen i Västra Götaland PM Nya höjddatabasen 2011-12-15 Sida 14(14) Automatisk identifiering av naturliga levéer, upplagda rensningsmassor och invallningar längs vattendrag Längs vattendrag som ofta översvämmas och där förekommer en betydande sedimenttransport bildas ofta låga ryggar längs fåran kanter. Dessa kallas för levéer och är en mycket god indikator på att området domineras av sedimentation och ofta förekommande översvämningar. Förekomst av levéer är därför en god indikator på processerna i vattendraget. Även när rensningsmassor har lagts upp längs vattendraget kan man lätt identifiera. Detta leder till en viss grad av invallning. Invallningar i sig kan man identifiera. I båda fallen går det att skapa en algoritm som automatiskt identifiera dessa fenomen. Längs den raka sträckan på vattendraget har man lagt upp rensningsmassor i samband med att fåran fördjupades och rätades. Om det förekommer invallningar är det ännu mer tydlig bild. Mäta dammhöjd och fallhöjd I många fall saknar vi information om dammar höjd eller vattenkraftverkens fallhöjd. Den nya höjddatabasen möjliggör direkt mätning av dessa parametrar med tillräcklig noggrannhet. Genom att kombinera informationen med flödesparametrar från SMHI:s modell S-Hype kan vi beräkna potentiell produktion i ett vattenkraftverk. Dammen i mitten av bilden är en typisk småskaligt vattenkraftverk som hänvisar till urminnes hävd. Det finns därför ingen vattendom där dammhöjd eller fallhöjd anges. Genom att mäta i höjddatabasen kan damm- och fallhöjden anges till 1.8 meter.
© Copyright 2024