Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till
omgivande miljö
I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del
av spridningsvägarna kan du själv påverka. Genom att bl.a. hålla mark- och vindanpassade
skyddsavstånd och så in gräsbevuxna skyddszoner längs med vatten kan du minska riskerna betydligt.
I texterna nedan kan du läsa mer om olika spridningsvägar.
Vindavdrift
Vindavdrift är svårt att helt undvika vid bekämpningsarbete utomhus. Väderleken och den
teknik som används har stor inverkan på hur mycket som hamnar utanför den besprutade
ytan. Vindhastigheten i kombination med droppstorleken är de mest betydelsefulla
faktorerna. Varmt och torrt väder förvärrar avdriften ytterligare. Den enskilt mest
betydelsefulla faktorn är vindhastigheten och en ökning i vindhastighet med någon
www.sakertvaxtskydd.se
sekundmeter kan fördubbla mängden växtskyddsmedel som förs bort med vinden.
Spridningstekniken spelar roll eftersom fina droppar är mer vindkänsliga. Mätningar har
visat att mellan 1 % och 5 % av det som sprids ofta förflyttas med vindavdrift.
Hjälpredan, termometer, vindhastighetsmätare och vindriktningsvisare är nödvändiga
verktyg för att beräkna det vindanpassade skyddsavstånd som ska hållas för att minska
vindavdriften. Arbete med fläktsprutor i fruktodling kräver ytterligare försiktighet.
www.sakertvaxtskydd.se
Ytavrinning
Risken för ytavrinning är störst vid kraftiga regn nära inpå bekämpningstillfället. Var det
finns risk för detta på dina marker vet du själv bäst. Både jord, fosfor och
växtskyddsmedelsrester kan följa med vid ytavrinning och orsaka problem i diken och
vattenmiljö. Körspår kan leda vattnet till en dräneringsbrunn i en svacka på fältet eller ett
öppet dike som leder vidare till ett vattendrag. Tidigt (innan uppkomst) och sent (efter skörd
då det är mer nederbörd) på säsongen är riskerna större. Även vissa jordar är mer
riskbenägna, t.ex. struktursvaga mjäla- och lerjordar.
Bevuxna skyddszoner är ett bra sätt att minska risken för ytavrinning på. Givetvis ska även
markanpassade skyddsavstånd hållas till sjöar, vattendrag, diken och dräneringsbrunnar.
www.sakertvaxtskydd.se
Utlakning och makroporflöde
Hur stor risken är för transport till yt- eller grundvatten genom utlakning och makroporflöde
beror på flera saker, exempelvis hur snabbt ämnet bryts ner, hur lätt det löses i markvätskan,
hur hårt det binds till organiskt material eller lerpartiklar, om marken naturligt är väl
dränerad eller om den är täckdikad, hur väl grödan kan ta upp vatten och inte minst
väderleken.
Utlakning
Utlakning förekommer på alla fält när mängden vatten i marken överstiger det grödan
kan ta upp och det marken kan absorbera. Växtskyddsmedel som löst sig i markvätskan
följer med vattnets rörelse genom jordprofilen till dräneringsledningar eller vidare ner
till grundvattnet. Störst risk är det på jordar med hög genomsläpplighet, t.ex. sandjordar
eller leror med mycket sprickor. Även täckdikning bidrar till snabbare transport genom
matjordslagret ned till dräneringsrören men minskar samtidigt risken för ytavrinning.
Makroporflöde
Makroporflöde kan sägas vara en kombination av utlakning och erosion. Genom maskhål,
jordsprickor och rotkanaler kan regnvatten snabbt transporteras ner genom
markprofilen och föra med sig jordpartiklar och växtskyddsmedelsrester. På detta sätt
kan även växtskyddsmedel som fastnat på jordpartiklar transporteras nedåt.
www.sakertvaxtskydd.se
Avdunstning
Mätningar har visat att i vissa situationer kan upp till 10 procent av det som sprids försvinna
genom avdunstning. Det är främst ämnets egenskaper som avgör om risken för avdunstning
är stor. Men du kan minska risken för att växtskyddsmedel ska avdunsta om du gör
sprutningsarbetet vid lägre temperatur och vid högre luftfuktighet. Tidiga morgnar och sena
kvällar är lämpliga tider.
Nedfall
Växtskyddsmedel som används i Sverige men även i andra länder avdunstar från marken och
faller ner tillsammans med regnvatten. Det är därför det är möjligt att hitta ämnen i våra
vattendrag som sedan länge är förbjudna i Sverige.
www.sakertvaxtskydd.se
Skyddsvärda objekt i och nära fältet
I och runt fälten finns miljöer och objekt som man ska ta hänsyn till vid spridning av växtskyddsmedel.
Det kan vara livsmiljöer för olika växt- och djurarter eller andras hälsa och egendom. I texterna nedan
kan du läsa mer om några av de skyddsvärda biotoper och objekt som kan finnas i och nära en odling.
Åkerholmar
Åkerholmar är mycket artrika miljöer. Där är lokalklimatet gynnsamt för många olika djuroch växtarter som trivs i det öppna jordbrukslandskapet. Många av dessa arter var förut
mycket vanligare men på grund av rationaliseringen av jordbrukslandskapet har de minskat
i antal och småbiotoper som åkerholmar utgör idag deras huvudsakliga livsmiljö. De gamla
lövträd som ibland växer på holmarna kan vara värdträd för ovanliga lavar, mossor, svampar
och insekter.
Använd Hjälpredan när du beräknar det vindanpassade skyddsavståndet. En brukningsfri
skyddszon på 3-10 meter kan lämnas intill holmen, men det är inget krav. Du kan också
lämna en sprutningsfri kantzon på 6-10 meter, men inte heller detta är något krav. Då odlas
marken som vanligt men inga växtskyddsmedel används i zonen.
Åkerholmar omfattas av biotopskyddet i hela landet. I ett biotopskyddsområde får du inte
bedriva en verksamhet eller vidta åtgärder som skadar naturmiljön. Det innebär t.ex. att du
inte får sprida gödsel eller växtskyddsmedel där och bör hålla skyddsavstånd vid spridning.
www.sakertvaxtskydd.se
Våtmarker och småvatten
Våtmarker och småvatten bidrar med många viktiga ekosystemtjänster. De kan binda och
lagra koldioxid, rena vatten och fungera som översvämningsskydd. De är också livsmiljöer
och fungerar som spridningskorridorer för många växt- och djurarter. Naturliga bäckfåror
hyser ofta fler arter än anlagda diken. Våtmarker kallas ofta för naturens egna reningsverk
på grund av sin förmåga att ta hand om och begränsa uttransporten av näringsämnen som
kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav. De kan bestå av kärr, gölar, öppna diken,
naturliga bäckfåror, dammar, märgelgravar och översilningsmarker. Uppemot en fjärdedel
av Sveriges våtmarker har försvunnit genom uppodling eller utdikning.
De markanpassade avstånden som bör hållas vid spridning av växtskyddsmedel är:
 Minst 6 m till sjöar, vattendrag och andra öppna vattenytor som är markerade som
sådana på den topografiska kartan, skala 1:50 000.
 Minst 1 m till diken och dräneringsbrunnar.
Var uppmärksam på att en del preparat har användningsvillkor som kräver större
skyddsavstånd än dessa till vatten. Använd Hjälpredan när du beräknar det vindanpassade
skyddsavståndet.
Våtmarker och småvatten omfattas av biotopskyddet och därför får du inte bedriva en
verksamhet eller vidta åtgärder som skadar dem. Det innebär t.ex. att vattnen inte får
dräneras, att du inte får göra stora uttag av vatten från dem eller sprida växtskyddsmedel
eller gödsel över dem.
www.sakertvaxtskydd.se
Sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag innehåller en mängd olika miljöer för djur och växter att leva i. Därför
är de också ofta mycket artrika. Exempel på mindre djur som lever i vattendrag kan vara
snäckor, musslor, kräftdjur, iglar, skalbaggar och larver. De vattenlevande växter som finns
är en förutsättning för djurlivet och de hjälper till att hålla vattnet rent.
Rester av växtskyddsmedel återfinns i våra vattendrag. Även om halterna är små och utan
risk för människor och större djur kan de vara tillräckligt höga för att störa känsliga
vattenlevande organismer. En säker hantering av växtskyddsmedel ger en minskad risk för
läckage till yt- och grundvatten. Åtgärder som att hålla skyddsavstånd, fylla på och rengöra
sprutan på en bra plats, förvara preparaten på ett säkert sätt, inte använda växtskyddsmedel
på hårdgjorda ytor och hålla avstånd till dräneringsbrunnar bidrar alla till en minskad risk
för läckage.
Det minsta markanpassade avståndet som bör hållas till sjöar och vattendrag är 6 meter. Var
uppmärksam på att en del preparat har användningsvillkor som kräver större
skyddsavstånd än så. Det kan även finnas krav på en permanent bevuxen skyddszon intill
vatten. Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd
intill sjöar och vattendrag.
Naturbetesmarker och ängar
Naturbetesmarker och ängar är mycket artrika marker. Många ovanliga arter återfinns här
och nära hälften av alla Sveriges kärlväxtarter kan förekomma på markerna. Markerna har
ofta använts under en lång period till bete eller slåtter, ibland i 100-tals år, och vegetationen
är till stor del opåverkad av gödsling. Artsammansättningen har skapats genom den
långvariga hävden och den låga vegetationen gör att många arter kan samsas utan att skugga
varandra. Markerna kan även ha höga kulturmiljövärden som odlingsspår, gravfält och
boplatser.
Naturbetesmarker och ängar är skyddade som biotopskyddsområden eller naturreservat,
det innebär att du inte får bedriva en verksamhet eller vidta åtgärder som skadar
naturmiljön. T.ex. är spridning av växtskyddsmedel eller gödsel förbjudet på markerna. Det
är viktigt att växtskyddsmedel inte riskerar att störa den flora och fauna som finns där.
Hjälpredan används för att beräkna det vindanpassade skyddsavståndet, du ska välja
Särskild hänsyn vid beräkningen om slåtter- eller betesmarken erhåller stöd för bevarande
av biologisk mångfald.
www.sakertvaxtskydd.se
Biodlingar och vilda pollinatörer
Sprid aldrig preparat som är giftiga för pollinatörer då grödan eller ogräsen i fält blommar.
Vid användning av sådana preparat ska uppgift om blommande gröda antecknas i
sprutjournalen. Även om grödan inte blommar, kontrollera att inga bin flyger över fältet
innan besprutning, spruta då hellre på kvällen när bina inte längre är aktiva. Följ de
rekommendationer som finns på preparatets etikett.
Har du en bigård till granne, kontrollera att bina inte flyger över ditt fält till t.ex. ett
blommande rapsfält när du ska spruta. Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt
vindanpassade skyddsavstånd mot en bigård.
Vanliga användningsvillkor som syftar till att skydda pollinatörer:
 Preparatet får inte användas i blommande gröda när bin aktivt söker föda
 Användning av Hjälpredan
 Avlägsnande eller övertäckning av bikupor
 Minimering av utsläpp av damm vid sådd av betat utsäde
 Sprutning nattetid
www.sakertvaxtskydd.se
Växthus och omkringliggande odlingar
Växthusodlade växter kan vara mycket känsliga för ogräsmedel. Prydnadsväxter kan t.ex. få
ett förstört utseende och tomatodlingar kan slås ut helt om medel kommer in i växthusen.
Spruta aldrig med ogräsmedel om vinden ligger på mot växthus. Välj Särskild hänsyn i
Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd vid användning av andra
preparat. Kontakta även växthusodlaren i samband med bekämpning nära växthuset så att
denne kan vidta åtgärder som att stänga luftningsluckorna.
Visa hänsyn om dina fält gränsar till ekologiska odlingar eller om den omgivande grödan är
känslig för det preparat som ska användas. Du ska då välja Särskild hänsyn i Hjälpredan när
du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd.
www.sakertvaxtskydd.se
Bostadstomter, lekplatser, skolor och förbipasserande
Välj Särskild hänsyn i Hjälpredan när du beräknar ditt vindanpassade skyddsavstånd mot
bostadstomter, daghem, lekplatser och skolor. Välj om möjligt en tidpunkt för sprutning när
så få personer som möjligt är ute och finns nära dina odlingar.
Dräneringsbrunnar
Spridning för nära dräneringsbrunnar kan innebära risk för läckage via ledningar ut till
vattendrag. Därför är det viktigt att hålla skyddsavstånd till brunnarna, 1 meter är minsta
rekommenderade avstånd. Tänk på att stänga av sprutan i tid innan du passerar brunnen.
För att slippa ogräs runt brunnarna kan du lägga ut halm eller bark, eller så in gräs. Locket
till brunnen ska vara helt och inte glipa.
www.sakertvaxtskydd.se
Ytterligare småbiotoper som omfattas av biotopskyddet
Andra småbiotoper som omfattas av biotopskyddet i hela landet är stenmurar, odlingsrösen,
pilevallar och alléer. Skyddsavstånd som anpassas till de lokala förhållandena bör även hållas
till dessa vid sprutning.
Gynna nyttodjuren
En stor artrikedom nära uppodlad mark kan ge stora vinster för brukaren förutom att vi alla gynnas av
och vill ha en rik biologisk mångfald. Pollinerande insekter hjälper till att öka och förbättra skörden.
Andra nyttodjur angriper skadedjur och kan minska behovet av kemisk bekämpning. I texterna nedan
kan du läsa mer om några av de åtgärder som kan vidtas för att gynna olika nyttodjur.
Blommande skyddszoner och sprutfria kantzoner
Skyddszoner
En blommande skyddszon drar till sig pollinatörer och det kan bidra till bättre skördar av
en mängd olika grödor. Även naturliga fiender till skadeinsekter trivs i zonerna. Fälthöns
och småfåglar får också lättare att hitta föda till sina ungar. Placera kantzonerna mot viltoch fågelrika miljöer som betesmarker, diken och fältkanter med buskar och träd och gör
dem gärna ca 6 meter breda.



Om du vill så ettåriga grödor kan du t.ex. välja honungsört och perserklöver. Du kan
behöva putsa skyddszonen innan skörd av huvudgrödan för att undvika att få frön i
trösktanken.
Om du vill så fleråriga grödor kan du t.ex. välja getärt, rödklöver, lusern och cikoria i
blandning med tuvbildande och konkurrenssvaga gräs. Putsa eller skörda efter
blomning. Om du skördar så minskar du risken för ansamling av förna och skador
orsakade av sorkar.
Du kan också välja att blanda ettåriga och fleråriga växter. Putsa eller skörda då efter
första årets blomning så kan de fleråriga växterna få bättre fart.
Sprutfria kantzoner
Sprutfria kantzoner underlättar för fåglar att hitta föda till sina ungar. Odla som vanligt
men spruta inte på zonerna. Placera zonerna mot vilt- och fågelrika miljöer som
betesmarker, diken och fältkanter med buskar och träd. Viktigast är att avstå från medel
mot insekter och örtogräs. Markera zonerna med käppar så att du inte glömmer att
stänga av sprutan när du passerar dem.
www.sakertvaxtskydd.se
Blommande och bärande träd och buskar
Blommande vegetation och vegetation som ger bär drar till sig pollinatörer och ger föda, booch sångplats åt fåglar. Spara träden och buskarna i fältkanterna när du röjer sly. Enstaka
grenar kan kapas för att öka framkomligheten. Bra träd och buskar är sälg, slån, hagtorn,
fläder, oxel och rönn. Så gärna hankloner av sälg, deras pollen är en viktig första födokälla på
våren till humledrottningar och andra insekter.
www.sakertvaxtskydd.se
Utplacering av halmbalar
Halmbalar fungerar som bon och skydd för pollinerande humlor och andra nyttoinsekter.
Placera dem på stora skiften där det är långt mellan åkerholmar och fältkanter. Halmbalarna
blir bättre bon med tiden, så låt dem gärna ligga på samma plats så länge som möjligt.
Hjälp fåglarna trivas på fältet





Kör runt eller flytta fågelbon som du hittar under arbete i fält. Flyttade bon hittas lätt
igen av föräldrarna. Ta bort markeringar efter slutfört arbete om du märker ut boet
eftersom ett markerat bo lättare hittas av boplundrare.
Vårplöj om du kan- stubbåkern ger mat åt fröätande småfåglar och fälthöns under
senhöst och vinter.
Lämna en oskördad bit mark, det ger vintermat åt fåglar. Helst ska den lämnas nära
skyddande träd eller buskar.
Gör en lärkruta- rutorna underlättar för sånglärkorna att hitta föda till sina ungar på
våren. Lyft/stäng av såmaskinen på en 4 till 6 meter lång sträcka när du sår höstvete. Du
kan gödsla och bekämpa rutan som det övriga fältet. Två rutor per hektar är lagom, gör
dem på fält med öppet läge och som är minst 10 ha stora. Du kan få ersättning från
Sveriges Ornitologiska förening för att göra lärkrutor. Läs mer på www.sofnet.org
Bekämpa bara insekter vid behov- vissa fågelarter är beroende av insekter i fält som
föda.
www.sakertvaxtskydd.se
Skalbaggsås
I skalbaggsåsar trivs naturliga fiender till bl.a. bladlöss, som jordlöpare och spindlar. Så in 2
till 4 meter breda och några hundra meter långa remsor i fältet. Gör gärna åsen upphöjd. Så
in fleråriga örter som cikoria och baljväxter blandat med tuvbildande gräs som timotej och
hundäxing. Var försiktig med kemisk bekämpning intill åsen och håll minst 6 meters avstånd
vid användning av insektsmedel.
www.sakertvaxtskydd.se