1. No category

En tidning för Kälarnebygden
årgång 8 nr 6
Nov 2012
Det blåser en vind av framtidstro
i Kälarnebygden...
Första mötet av många är avklarat, tankarna snurrar och
kreativiteten flödar.
Pelle Åsling kom till Kälarne och talade om hur de gjorde i
Trångsviken,
hur de gemensamt beslutade sig för att tillsammans väcka liv i en
slumrande bygd, hur de lyckades.
I Kälarne har vi en fin gemenskap, många företagare och ett ideellt
arbete som är utöver det vanliga.
Vi har alla möjligheter att lyckas vända trenden kring utflyttning
och skolnedläggning, Men vi måste vända den tillsammans.
Det är dags att vi "armkrokar" ihop oss, ser möjligheterna och är
stolta över vad vi har och över vilka vi är!
"Gnosjöandan" är ett känt begrepp.
Om ett par år är "Kälarneandan" lika känd.
Den 22 november kl 18:00 träffas vi igen på Östjemten,
tiden är 18:00.
Vi ses där!
Tessan Flatmo
stolt Kälarnebo
Kostnaderna för papper och tryckning av detta nummer sponsras av
FAMILJEN FRÄNDÉN PÅ TALLBACKA
1
Projekt som redan landat i Kälarnebygden
Helikopter med uppdrag att rensa kraftledningsgator.
Projektet ”Perlanda airport” har klubbats igenom utan vare sig konsekvensanalys, riskbedömning eller informationsmöten för allmänheten.
Inga kommunala medel har dock utgått, enär airportdirector Per Sundin
välvilligt ställt sitt pärland till förfogande, helt utan kostnad.
Per Dejemo fixar röjarskivor och
ordnar resor som går direkt åt skogen.
Gullik Sundin har i egenskap av
legitimerad mixterkuse åtnjutit
förtroendet att designa flygterminalens ankomsthall.
Ett lyckat samarbetsprojekt således.
Syftet med företaget är att vi alla ska
”se ljuset” i tillvaron, även när det
stormar som hårdast.
Detta påminner mig om skolnedläggningsprojektet, som det just nu blåser
lite snålt omkring. Har vi inte lärt oss ett
endaste skvatt av tidigare högljudda och
prestigefyllda skolnedläggningsuppgörelser i den här kommunen? Är det alldeles omöjligt att sätta sig ner; representanter för skolpersonal, politiker, föräldrar, elever och annat folk (som också har
rätt att känna sig välkomna på mötena)
och SAMARBETA med målsättning att
hitta en bästa lösning för skolan och
bygden, när elevantalet om några år
minskar? Konfrontation och misstro kan
inte vara den bästa vägen.
Politiker har som bekant lovat
(visserligen i trängt läge under ett möte)
att högstadiet inte ska flyttas 2013.
Och vem tror att några drastiska förändringar kommer att genomföras valåret
2014? Alltså bör det finnas gott om tid och många goda förslag har redan presenterats från lärarhåll. Sedan är det väl
upp till andra intressenter att komma
med egna utredningar och förslag beträffande Kälarnes framtid. Allt kan ju rimligen inte rymmas i högstadieutredningen. ”Alla är ansvariga inför alla för allt
på jorden”, enligt Fjodor Dostojevskij.
Detta är ett s.k. ”öppet brev” från en
gammal lärare och KN-redaktör, som
inte är stolt över sin egen insats vid tidigare skolnedläggningsärenden, men som
av hjärtat hoppas att den nya
”Kälarneandan” ska leda till att den här
frågan med tiden får en tillfredsställande
lösning för alla parter.
Runa Westman
2
På www.kalarnenytt.se under rubriken ”FÖRENINGARNA INFORMERAR” kan du läsa Högstadieutredningen för Kälarne skola samt ”öppna
brev” som insänts till lokaltidningarna från Lärare, Ånäsets förskola, Kälarne hälsocentral , Kälarnebygdens ek. förening samt Theresa Flatmo.
ALLSÅNGSFARS
Nu håller vi på och filar på en fars med inslag av allsång!
Det blir en smått galen historia med diverse förvecklingar.
Fem roller som kommer att spelas av tre,
Marcus Källström, Johnny Eriksson och Inger Landerberg.
Ni som publik får vara med och sjunga medan ni fikar.
Premiär på Hotell Östjemten någon gång i januari.
Välkomna då!
Äntligen är skotertunneln klar!
Som de flesta säkert har sett är skotertunneln
klar. Nu kan man passera järnvägen riskfritt.
Den är placerad vid Reaxcer. Man kommer
på den från skoterleden vid sidan av Bilisten.
Den kommer sen att gå förbi bussgaraget,
över Norrvägen förbi Ernst Fagerberg, ner
ekorrbacken till bron vid fiskodlingen, ut i
kraftledningsgatan, passera på en gammal
väg nära Koltes ner över landsvägen ut på
Ansjön.
Leden kommer att skyltas.
Detta betyder att vi inte längre får köra under viadukten, på vägen in mot samhället, upp bakom skolan längs med järnvägen, ner på Kälarnesågens plan och ut på Ansjön den vägen. Det
blir alltså inget skoteråkande inne i samhället förutom passagen över Norrvägen.
Tunneln är givetvis också en gång- och cykeltunnel. Den tidigare använda överfarten över
järnvägen lite längre bort efter stora vägen (icke officiella och icke tillåtna) är numera stängd
genom att man byggt för där. Vi vill ju helst bevara alla invånare i Kälarne och ser därför helst
att man inte försöker korsa järnvägen genom att åka över spåren.
För Kälarne skoterklubb
Eje Åhlander
3
Pauli Lemmetyinen
Alla var tvungna att lämna kvar merparten av
sina ägodelar, som senare förstördes eller blev
kvar i händerna på angriparna.
Familjen evakuerades med buss till staden
Sysmä. Där inkvarterades de i ”salen” i ett
stort hus. I det rummet bodde de sedan, förutom Pauli, även hans mor och far samt storebror Onnis fru med två små barn. Det var inte
lätt att leva där i trängseln.
Pauli fick, liksom de andra evakuerade barnen, gå i skola. Dock inte i den vanliga finska
skolan, utan i en särskild för karelska barn.
Ingen av dessa kom in på realskolan efter sjätte klassen. Vi betraktades ju som ”ryssar”, säger Pauli. Under tiden i Sysmä stupade storebror Onni. Han var en av många från hembyn
som aldrig kom tillbaka.
Vid freden i Moskva den 13 mars 1940 förlorade Finland både Sydkarelen och Ladogakarelen och ingen visste om man någonsin
skulle kunna återvända.
Under fortsättningskriget, som inleddes sommaren 1941, återerövrades de förlorade
områdena och anslöts till Finland på självständighetsdagen, den 6 december, samma år.
Efter detta vände ett stort antal av karelarna
hemåt igen. Så gjorde även Paulis familj. Väl
hemkomna började livet så småningom återgå
till det vanliga, men under sommaren 1942
dog pappa Herman helt plötsligt. Ett hårt slag
för familjen.
På hösten 1942, när Pauli fyllt 13 år, reste
han ensam till Petrozavodsk, huvudstad i
Östkarelen, ett område som aldrig tidigare tillhört Finland, men som ockuperades av finska
armén 1 oktober 1941. Där tog han värvning
som frivillig soldatpojke. Han fick bo på en
militärförläggning, där han kom att arbeta som
ordonnans och springa med meddelanden både
dag och natt.
- Men generalen, Eero Järvinen, blev nästan
som en pappa för mig. Jag fick till och med gå
in på hans kontor utan att ringa på dörrklockan
och en gång hade jag med mig ett meddelande
” Jag har ju levt ett så fattigt liv,
så det finns ingenting att berätta…
Den 4 augusti 1929 föddes en liten gosse i
Ruisselkä by i Sydkarelen. Han var yngst av
fyra syskon och barn till lantbrukaren Herman
Lemmetyinen och hans hustru Hilma. Pojken
fick namnet Pauli.
Under hans tio första levnadsår flöt livet
ganska lugnt i byn, men i slutet av 1939
förändrades allt. Vinterkriget bröt ut den 30
november det året. Hans två bröder, Onni och
Kauko, inkallades till krigstjänst. Storasyster
Ilona hade redan flyttat och fått arbete i Helsingfors.
Några veckor inpå nyåret 1940 kom ryssarna
till byn. De tog alla korna och slaktade dem
och familjen fick hals över huvud ge sig iväg
därifrån, liksom alla de andra byborna. Ett öde
som de delade med över 400 000 karelare under vinterkriget.
4
från självaste Mannerheim, säger Pauli.
Även lottorna var snälla. Han kommer särskilt
ihåg en av dem, en rund och god kvinna.
- Hon saknade nog sin egen pojke, som hon
hade fått lov att lämna hemma, så hon brukade
krama om mig. Jag försvann nästan mellan
hennes stora och mjuka bröst, minns han.
Han jobbade även i telefonväxeln ibland, där
bara lottorna hade rätt att svara. Men han gjorde rösten pipig, så han lät som en kvinna. Så
det gick bra.
På staben arbetade han ända tills bara några
timmar återstod innan ryssarna kom och inledde storanfallet i juni 1944. Då fraktades han
iväg med buss tillsammans med lottorna och
de andra ordonnanserna till Piitsjoki, där de
stannade några dagar. Under den tiden var han
ytterst nära att bli träffad vid ett bombanfall,
där bl.a. tågvagnar med ammunition sprängdes. Så småningom kom de ändå fram till
Säkkijärvi, där han fick sina order:
Civil! Hem!
Strax efter hemkomsten fick 15-årige Pauli
uppleva den andra evakueringen av karelare.
Denna gång gick han till fots tillsammans med
mamma och familjens kor. När de kom till byn
Rääkylä lastades de ombord på pråmar. Efter
ett dygns resa på sjön Haukivesi var de framme i Varkaus, där de lastades om till järnvägsvagnar, korna i öppna, och folket i godsvagnar
med skjutdörrar. Slutstationen denna gång var
Isokyrö i Österbotten.
Nu var Pauli redo att ta sitt första jobb. Han
blev springpojke i Vasa. Efter ett tag fick han
arbete, först som lagerarbetare, senare som lagerföreståndare på Tiklas klädfabrik. Därefter
blev han försäljningschef på firmans fabrik i
Seinäjoki.
1951 träffade han Meeri Lappalainen, som
kom att bli hans hustru. De gifte sig i Isokyrö
kyrka 1952.
Efter jobbet som försäljningschef tog han anställning på en mössfabrik. Där blev han tillskärare av polis- och militärmössor och dessutom privatchaufför åt högste chefen, som
åkte i en Chrysler. Den fick ingen utom Pauli
och chefen lov att köra.
Därefter blev han chef för en fabrik som till-
verkade barnkläder. Den gick bra. Känslan
”Nu ska vi bygga Finland!” var stark. Men det
var fortfarande fattigt där och man kunde inte
få tag i allt man behövde. Kanske var det just
detta som gjorde att hans liv i ett slag kom att
förändras.
Under sommarsemestern 1955 träffade han
sin svåger i Vasa. Han var hemkommen från
arbete i Sverige och skröt väldigt om hur bra
det var där och hur mycket pengar man kunde
tjäna. Sagt och gjort. Båda gick till arbetsförmedlingen. Till sin förvåning upptäckte han att
en gammal bekant från Karelen var föreståndare där. Denne man ringde direkt till SCA:s
skogvaktare i Nyhem, Knut Månsson, som
utlovade jobb åt dem båda. Omgående.
Nästa dag avreste de med båt till Sundsvall
och därefter med tåg till Ånge, där de hämtades av skogvaktare Månsson. Så kom de då till
baracken i Rotsjö den 5 juli 1955. Frun och de
två små barnen var fortfarande kvar i Seinäjoki.
Dagen efter fick de arbetskläder och annan
utrustning samt mat, som de kritsade på Konsum i Dockmyr. Så var det bara att börja jobbet. Pauli hade ingen annan erfarenhet av
skogsarbete än den obligatoriska vedhuggningen som alla var skyldiga att utföra under
kriget. Efter en månad kom första löningen.
När de hade betalat skulden på Konsum
fanns inte tillräckligt med pengar kvar för att
båda skulle kunna åka till Finland. Alltså drog
de lott. Pauli vann. Då reste han hem direkt
och hämtade fru och barn samt svågerns fästmö.
I Rotsjö hyrde han ett hus , där han bodde
tillsammans med sin växande familj. Så småningom hade de fem barn. Livet gick vidare.
En sommar, medan de vistades på semester i
Finland, drabbades de av en stor motgång.
Huset i Rotsjö brann ner till grunden tillsammans med allt bohag. Inte heller detta tog
knäcken på Pauli. Snickeri- och murarkunnig
som han är, hade han snart byggt upp ett nytt
hus. Ett hus som han fortfarande äger och som
han åker till när han vill bada finsk bastu.
Pauli skaffade så småningom häst och senare
även skogsmaskiner.
5
1988 slutade han med skogsarbetet. Då blev
han kyrkvaktmästare i Nyhem, ett arbete han
fortsatte med fram till pensioneringen 1994.
Det var också under den tiden han fick venia,
och därmed rätten att predika i Nyhems och
Bräcke kyrkor. Det uppdraget fullgör han fortfarande då och då.
– Det är det svåraste jobbet jag någonsin har
haft, säger han. Innan jag började sa biskopen
till mig: ”Du får inte härma någon präst!”
Vi som hört hans förkunnelser kan intyga att
han bokstavligen följt biskopens råd och även
i övrigt fullgjort sitt uppdrag på ett föredömligt sätt. Inte minst de gånger han har hållit
sina gudstjänster på finska.
- Alla präster har ju varit så hyggliga och församlingen likaså. Själv har jag varit djupt troende i hela mitt liv. Fast jag är som jag är! Och
svär, det gör jag ju ibland, säger han.
Dra en och annan historia, skabrös eller seriös,
det kan han också.
- Jag har blivit mycket väl bemött här i
Sverige, fast jag är ju ”finnjäkeln” än. Men jag
är mycket stolt över att vara finne, fortsätter
Pauli.
Han har aldrig fått någon ”Svenska för
invandrare-kurs”.
- Nej, det är Rotsjöborna som har lärt mig
svenska, berättar han.
Men ibland har det ju varit språkproblem
förstås. Som den gången då han skulle beställa
en pryl per telefon, från Östersund, till traktorn
och den han talade med absolut inte kunde
vare sig förstå eller stava hans namn.
- Skriv ”Till finnkolingen i Rotsjö”, sa Pauli.
Försäljaren gjorde så och paketet kom med
bussen.
Numera bor han i Dockmyr. Det blev väl för
dyrt för Bräcke kommun att skicka skolskjuts
till Rotsjö när det bara var hans barn kvar där.
Då fick han köpa den gamla skolbyggnaden i
Dockmyr till nedsatt pris. Där bor han ensam
sedan han blev änkling 2006. Och han har ett
enormt arbete med att ställa i ordning all ved
som det stora huset slukar. Men han gillar att
jobba med vedklyvning.
Pauli har också många andra fritidsintressen,
bl.a. har han spelat revy i Nyhem, han sjunger
fortfarande i Nyhemskören och han har konserterat som sågspelare både här och där, fast
det blev lite svårare med sågspelningen efter
stroken för två år sedan.
- Men jag har tränat upp mig på munspelet.
Det har också botat snedheten i vänster
mungipa. Jag har spelat på såg sedan jag var
sex år gammal. Min pappa var ju både
snickare och sågspelare. Jag trivs i Dockmyr.
Det enda jag saknar här är vattenglitter, när jag
tittar ut genom fönstret.
Jag är ju från Karelen, säger Pauli.
Kärleken till detta förlorade landskap är
måhända vackrast beskriven i ”Aniara” av
Harry Martinsson, där slutraderna i
”Sång om Karelen” lyder:
Skönast ibland sköna glimtar syns dock skymten av Karelen
som ett vattenglim bland träden, som ett ljusnat sommarvatten
i den juniljusa tiden då en kväll knappt hinner skymmas
förrn den träflöjtsklara göken ropar åt den ljuva Aino
att ta dimmans slöja med sig, stiga upp ur junivattnen
gå emot den stigna röken, komma till den glada göken,
i det susande Karelen.
…men min rikedom är mina fem barn, tio barnbarn och fyra barnbarnsbarn” avslutar Pauli.
6
Rapport från Örsviken
Att det som vanligt varit älgjakt i våra
trakter har väl knappast undgått någon.
Det är ju en stor begivenhet som intresserar många. Många får minnen för lång
tid.
En jägare - Jörgen Engman - som jagar
i "Örsvikslaget", är säkert en bland dem,
som kommer att minnas älgjakten 2012
för alltid. En annan jägare i laget berättar och jag "icke jägare" ska återge hans
berättelse.
Så här gick det till:
En dag under oktoberjakten var Jörgen
på väg till passet på "Gråtemyrhöjda".
Han lade märke till, att det var älg i närheten. När han närmade sig passet, fick
han se ko med kalv, och efter en stund
uppenbarade sig en tjur, en 15-taggare.
Men Jörgen avvaktade, för han hörde
mera ljud i skogen och efter en stund
kom en stor tjur, en 20-taggare, och Jörgen fällde den med säkert skott.
Slaktvikten på tjuren var mellan 250300 kg. Lätt att förstå vilken stor
händelse för en jägare, med ett så vackert horn som jakttrofè.
För övrigt rapporterar jägarna, att det
finns mycket björn på skogen. Dom har
sett spillning och spår överallt.
Medan jag ändå är i farten med
skrivandet ska jag passa på att efterlysa
möjliga "intervjuoffer", i trakten. Jag har
gjort några försök, men fått nobben.
Eftersom Kälarnebladet ger oss möjlighet att synas, så tycker jag att vi ska ta
chansen.
Och hösten stormar vidare. Ska det bli
mer skog som blåser ner? Det är den
oroliga frågan för många. Vinterns
stormfällning förändrade ju arealerna
väsentligt. Får hoppas att den kommande vintern blir bättre ur många avseenden.
Detta var allt för denna gång.
Lev väl önskar Elisabeth i Örsviken.
När ett liv blir till minnen
Jag hjälper dig att skapa en
personlig begravning.
Hembesök i Kälarne med omnejd.
Birgitta Eriksson
Hästskovägen 11
840 64 Kälarne
070-635 45 05 eller 0693-107 45
7
8
HOTELL ÖSTJEMTEN
Marknadskväll i Kälarne fredag 30 november
Vi dukar upp en grötbuffé & serverar en kvällens tallrik kl 16-19
Dans kring granen 18,00
______________________________________________________________
Välkommen att boka julbord hos oss!
dessa dagar är restaurangen abonnerad för julbordsgäster:
Lördag 8 december kl 18,00 & Söndag 9 december kl 16,00
_____________________________________________________________________
Hemvändarpub 30 december
Buffén står uppdukad 18,00-20,00 Pris 175: (Boka gärna för att få ett dukat bord)
18 år efter kl 21,00
_______________________________________________________________
Öppettider i jul & nyår
Lördag 22 december
Söndag 23 december
Måndag 24 december
Tisdag 25 december
Onsdag 26 december
Måndag 31 december
Tisdag 1 januari
STÄNGT
STÄNGT
STÄNGT
STÄNGT
STÄNGT
STÄNGT
STÄNGT
Övriga dagar ordinarie öppettider
Varmt välkommen
9
Köp din
hundmat hos oss!
Vi är återförsäljare för Magnusson torrfoder och Klass färskfoder,
båda sorterna är svenskt foder av hög kvalitet!
Betalar gör du enkelt mot faktura.
För mer info. Se hemsidan: www.teamartz.com
eller ring Tina på nr 070-333 15 79
Bäste supporter!
Välj oss nästa gång du spelar på
Svenska Spel!
Då är vi med och delar på 50 miljoner kronor!
Du har säkert sett, läst eller hört om Svenska Spels satsning SVEA,
som delar ut 50 miljoner kronor årligen till svensk idrott. Det unika
med SVEA är att alla som spelar hos Svenska Spel med Spelkortet
är med och bestämmer till vilka klubbar pengarna ska gå. Nu är
satsningen i full gång och vi är med! Välj oss som den klubb du vill
att pengarna ska gå till. Du gör det i din spelbutik, på
svenskaspel.se/svea eller genom att ringa deras kundservice på
0770-111111.
Ditt stöd betyder mycket!
Kälarne IK
10
Julmarknad
i KÄLARNE !
Fredag den 30/11 2012
Aktiviteter under kvällen:
Häst & Släde.
Åktur med tomtemor vid centrum
Skolklasser har försäljning av
kakor, bullar, godis mm
Dans kring granen på Östjemten 18.00.
Tipsrunda
Lokala mathantverkare
finns på Östjemten från 15.00
ÖPPET HUS HOS:
Ansjö Skog & Markkonsult
Tomten delar ut påsar vid ICA 18.30
SCA-Kontoret
Ånäsets camping öppnar
köket och baren 18.00
Butikerna har extra öppet till 20.00!
Astrids Hälsobod
Bilisten
Hotell Östjemten
Samuelssons
Vedspisar
Ånäsets camping
Nordiska Hund
Hos Kicki Dam-Herrfrisör
Kälarne
Textil & Inredning
Hörnan Hem Fritid
Torgnys Radio-TV
ICA Nära Kälarne
NCC Roads sponsrar
marschaller
Kälarne Bygg & Färg
Röda Korset Kupan
Välkommen till en trevlig kväll på byn!
11
På gång
Kalendern är en sammanställning av de uppgifter vi fått från resp. arrangör.
Hällesjö församlingshem:
24/11 12.00-15.00
Höstmarknad
27/11 11.00 Trivselträff med
film: ”Grabbarna från Gnagarhöjden”. Underhållning av
Sune Kvist och Bertil Jonsson
11/12 19.00 Körens julkonsert. Håsjö nya kyrka
13/12 18.00 Skolans Luciatåg
Håsjö nya kyrka
16/12 11.00 Hällesjö kyrka
24/12 13.00 Tallgläntan
24/12 23.00 Julnattsmässa
Håsjö gamla kyrka
Västanede:
2/12 14.00-16.00 Traditionell 25/12 07.00 Julotta
julmarknad med knallar, gröt, Håsjö nya kyrka
skinkstut, tomtar mm
25/12 11.00 Julgudstjänst
Ljungå
Västanede församlingshem: 26/12 15.00 Hällesjö kyrka
AA (Anonyma alkoholister)
31/12 18.00 Nyårsbön
möte varje fredag 18.00
Hällesjö kyrka
1/1 14.00 Övsjö Bygdegård
Sörbygden Tossengård:
1/12 Julmarknad 13.00-16.00
Servering av kaffe, bröd,
Norden Bio:
smörgåsar, glögg och
25/11 15.00, 18.30
varmkorv.
Tingeling Vingarnas hemlighet
Kyrkan:
2/12 18.30
22/11 13.30 Tallgläntan
Skyfall
25/11 11.00 Håsjö nya kyrka 16/12 15.00, 18.30
2/12 11.00 Hällesjö ka, Kör Hotell Transylvanien
9/12 18.00 Håsjö nya kyrka
Albacken
Julbutik Vid Monikas livs:
Med presenter och
heminredning
Fredagar 10.00 - 18.00
Lördagar - söndagar
11.00 – 15.00
Fram till helgen 7-9 december
Cafè! Välkommen!
Röda Korset Kupan:
Tisdag 27/11
Kvällsöppet 17.00-19.00
OBS!
Det fanns ett fel i Norden Bioannonsen som var införd i
förra numret.
Priset på presentkort är 60:och ingenting annat.
KälarneNytt kan Du också läsa på www.kalarnenytt.se
Nästa nr av KälarneNytt, nr 1, 2013 utkommer den 28/1
Manusstopp: 19/1
Redaktör: Runa Westman, 0696-405 16, eller 070-349 12 09,
e-post [email protected]
Annonser och Sponsring: Michael Löfgren, 070-666 56 74 eller
0696-403 01 (hem), e-post [email protected]
Medlemsinfo Kälarnebygdens kooperativa förening:
Genom att vara medlem stöder Du föreningens ambitioner att verka för en positiv utveckling för
Kälarnebygdens invånare, företag och föreningar. För att bli medlem betalar Du/Ni en engångsinsats
och en årlig medlemsavgift.
Medlemsavgifter 2012:
Enskild
Förening
Företag
Insats (engångs-)
50
100
500
Årlig medlemsavgift
50
100
200
Bankgiro, 5404-9606
12