NAMNEN STENEN Å PA NÄRKES- GÄLLERSTA FORNGÅRD AV J.L. S A X O N . PRIS 25 ÖRE. BRÖRERNA LINDSTRÖMS FÖRLAGS A.B, STOCKHOLM. SAXONS NÄ RKESARKIV Margareta Leijonhufvud 1515—1551. Gustav Vasas andra gemål. Född i Lillkyrka. Olaus Petri 1493—1552. Reformationens skapare. Författare till den första svenska psalmboken, den första svenska katekesen, den första svenska kyrkohandboken och den första svenska mässan. Författare till den första svenska historien på svenska. Författare till det första dramat på svenska. Född i Örebro. STOCKHOLM, SÅNINGSMANNENS A.-B:s TRYCKERI, 1928. Laurentius Petri 1499—1573. Sverges förste protestantiske ärkebiskop. Förf. till bl. a. Sverges första nykterhetsskrift. Född i Örebro. 5 4 Benedictus Olai 1523-1582. Erik XIV:s livläkare; den förste svensk, som förvärvat medicinsk doktorsgrad; utgivare av den första läkareboken på svenska. Född i Örebro. Petrus Rudbeckius 1573—1629. Professor, prost, psalmdiktare. Född i Almby. Johannes Chesnecopherus 1581—1635. Medicine doktor. Sverges förste botaniske författare; inledde detta sitt författarskap med »De plantis», som utkom 1621. Född i Kumla. Jakob Rudbeckius 1583—1640. Örebro skolas fader. Broder till Petrus och Johannes Rudbeckius. Född i Almby. Johannes Rudbeckius 1581—1646. Biskop i Västerås; skapare därstädes av det första gymnasiet i Sverge; näst Olaus Petri reformationens störste gestalt; den svenska nykterhetsrörelsens föregångsman. Den föregåendes broder. Född i Almby. Åke Axelsson 1594—1655. Riksmarskalk; lagman i Närke. Född i Stora Mellösa. Johan Lillieström 1597—1657. • Uppmärksammad som Axel Oxenstiernas sekr. och använd även i diplomatiska värv. Efter 1536 var han fäst vid reg:n i Pommern, från år 1649 direktör i statskansliet och 1655 president i reg:n. Erik Gustafsson-Stenbock 1612—1659. Rikstygmästare, fältherre. Född i Stora Mellösa. % 7 Lars Wivallius 1605—1669. Sverges förste verklige skald. Född i Längbro. H a n har direkt hyllat hembygden i en dikt på tyska. Och i dikten »Varer nu glad, mine fiender all» bilda strofernas begynnelsebokstäver orden »WIVALLIUS NERIKES BARN». Olov Bromelius 1639—1705. Läkare, en av Sverges yppersta botaniker före Linné, som hedrade hans minne med att ge ett tropiskt växtsläkte namnet Bromelia. Grundare av K. Myntkabinettets samlingar. Född i Örebro. Salomon von Otter Olov Segersköld 1660—1738, Genom »oförskräckt mod och tappert föl hållande» tjänade han upp sig från ryttare till överste och generalmajor. Räddade en gång. Karl XII ur livsfara. Deltog i kalabaliken i Bender. Född i Gällersta. Vilh. Ludv. Taube 1690—1750. Fältherre; krigsfånge i Ryssland 1709—45; riksmarskalk. Född i Örebro. Karl Didrik Ehrenpreus 1692—1760. Krigare; deltagare vid Karl XII:s sida i kalabaliken i Bender; riksråd; universitetskansler. Född i Örebro. 1647—1732. Framstående ämbetsman, som pa grund av sin duglighet slöt som landshövding i Blekinge. Bl. a. utskrev han egenhändigt örebro läns landsböcker för 1662—65. Född i Örebro. Nils Wallerius 1706—1764. Filosof, professor i. filosofi och teologi i Uppsala; betydande filosofisk författare. Född i Stora Mellösa. 8 Kristina W a r g 1703—1769. Författarinna till Sverges ryktbaraste kokbok och ansedd som sin tids förnämsta smakråd. Hennes »Hjelpreda i Hushållningen för unga fruentimber» utgick i l6 svenska och 4 tyska upplagor. Ingen svensk författarinna har sett sig så uppmärksammad — utom Heliga Birgitta. Född i Örebro. Mårten Strömer 1707—1770. Matematiker, astronom, professor. Hans 1744 utkomna bearbetningar av Euclides Elementa brukades sedan lång tid framåt som lärobok. Född i Örebro. Abraham Samzelius 1723—1773. Författare till Närkes första flora, lärare, präst. Född i Hardemo. Johan Lindh 1727—1783. Örebro stads förste boktryckare, 1770 anläggare av det första pappers- 9 bruket i Närke (Lindbacka); utgivare av Närkes första tidning »Örebro Stads Wecko Tidning», som utgavs 1777—78. Bokförläggare. Född i örebro. Johan Sevenbom 1721—1784. Den förste svenske målare, som helt ägnade sig åt landskapsmålning, vars grundläggare han är. Medlem av Konstakademien vid dess första sammanträde. Målade på beställning av Stockholms stad en lång räcka berömda stockholmsbilder. Bl. a. målat Örebro slott i olja (sign. 1770). Johan Gottschalk Wallerius 1709—1785. Professor i kemi, metallurgi och farmaci i Uppsala; lantbrukskemiens grundläggare. Född i Stora Mellösa. Johan Gustav Hallman 1726—1795. K. livmedikus. Grundläggare och förste chef för den 1774 öppnade kurhusinrättningen. Född å 'Dylta. 10 Frans Joakim von A k e n 1728-1798. Innehavare av Örebro apotek, ett mönster apotek. Uppfinnare av ett för sin tid nytt eldsläckningsämne, som blev europeiskt ryktbart. Född i Örebro. Olov Wallqvist 1755—1800. Biskop; Gustav III:s biktfader och överhovpredikant. Inflytelserik politiker. Född i Edsbärg. Johan Kempe 1740—1806. Askersunds pedagogis reformator. Kyrkoherde i Edsbärg, Född i Knista. Karl Gustav Broms 1756-1832. Den störste köpman Örebro dittills ägt. Kommerseråd. Den nuvarande Hjälmare kanals egentlige skapare. Grundläggare till Örebro stads första folkskola; initiativtagare till örebro sparbank. Frikostig donator. Född i örebro. 11 Nils M a g n u s Lindh 1755—1835. Den störste bokförläggare, som dittills funnits i riket. Uppsatte 1829 i sitt stora tryckeri den första snällpressen i Sverge. Född i Örebro. Per Thyselius 1769—1838. Biskop i Strängnäs. Verksam fÖr kyrka och undervisningsväsende. »I raden av utmärkta biskopar i Strängnäs stift intager. T. ett framstående rum». Bemärkt riksdagsman. Född i Vintrosa. Adolf Göran Mörner 1773—1828. Inflytelserik som riksdagsman och statsråd (utrikesminister). Vältalare. Erhöll 1812 Svenska akademiens stora pris och invaldes 1818 som ledamot i s a m m a akademi. Gustav Broling 1766—1838. Mekaniker. Efter en resa i England 1797—99 utgav han ett illustrerat verk om industriföretag, som ansågos 13 12 lämpliga för Sverge och föranledde flere nya företag, såsom den första gjutstålsfabriken. I hans egna verkstäder (vid Karlsdal i Värmland) tillverkades den första svenska ångmaskinen och den första svenska stålpennan. Född i Edsbärg. P. A. Norstedt 1763—1840. Grundläggare av den stora tryckeri- och bokförlagsfirman P. A. Norstedt & Söner i Stockholm. Född i Örebro. Maria Jansson 1791—1842. Betecknad som »ett medicinskt geni»: På grund av talrika lyckade kurer erhöll hon 1825 efter föregången prövning Sundhetskollegii tillstånd att praktisera och utfärda recept. Känd mest under namnet »Kisamor» från sina mottagningar i Kisa. Född i Hardemo. Johan Fredrik Julin 1798—1843. Landskapsmålare. Inrättade i Stockholm en av aristokratiens damer myc- ket besökt målarskola. Fick titeln hovmålare. Född i Askersund. Per Lagerhielm 1787—1856. Assesor i Bärgskollegium; framstående främjare av svenskt bärgsbruk. Erhöll två gånger Järnkontorets stora guldmedalj. Bemärkt konservativ politiker. Född i Kräklinge. Johan Olov Lagberg 1789—1856. Medicine doktor. Vattenläkekonstens skapare i Sverge, dels som badläkare i Söderköping, dels som författare. Född i H a m m a r . Torsten Rudenschöld 1798—1859. Svenska folkskolans fader. Född i Edsbärg. Bernhard Elis Malmström 1816—1867. Skald; litteraturhistoriker; professor i Uppsala. Erhöll Svenska Akade- 14 miens stora pris för »Angelika» 1840. 1849 invald i akademien. Född i Tysslinge. Olov Daniel Hedengren 1812—1870. En av landets mest energiska och kunniga lantbruksreformatorer på sin tid. En av de ledande männen i lantmannapartiet vid dess bildande. Den främste banbrytaren för den fria missionsverksamheten i hemprovinsen. Lysande talare. Född i Edsbärg. Hugo Hamilton 1802—1871. Fideikommissarie å Bo. Utvidgade betydligt Gryts bruk. Direktör fÖr K. teatern 1844—48; överpostdirektör 1845 —50, ordf. i länets hushållningssällskap 1851—67. Blev i sin egenskap av tecknare och litograf 1840 vald till hedersledamot i Konstakademien. Född i Bo. Hugo Montgomery-Cederhielm 1847—1872. Närkes förste verklige hembygdsskald. Född i Lännäs. 15 August Sohlman 1824—1874. Redaktör av Aftonbladet fr. 1857 till sin död och som sådan mycket inflytelserik i arbetet för representationsreformen, friare handelssystem, folkhögskolor, fornminnesvård, kvinnans sociala ställning, religionsfrihet m. fl. dåtida strävanden. Född i Svennevad. Johan Johansson 1810—1877. Bemärkt liberal riksdagsman under ståndsrikdagarna. Frambar vid 1850—51 års riksdag det allmänna svenska reformmötets märkliga förslag till representationsreform. Bland de reformer, som genomfördes på grund av motion av honom, märkes husagans avskaffande. Född i Hardemo. Karl Åkerhielm 1807—1879. Landshövding i Örebro län 1856—76. Under ståndsriksdagarne bemärkt konservativ riksdagsman, bl. a. ordf. i statsutskottet 1853—54 o. 1859-60, i 17 16 Hemliga utskottet 1855, i allm. besvärso. ekonomiutskottet 1856—58. Född å Dylta. Betty Almlöf 1831—1882. Sin tids berömdaste karaktärsskådespelerska; vid K. dramatiska teatern 1863—82. Född i Örebro. Jonas W i d é n 1829—1885. Kyrkoherde. Stiftare 1853 i Uppsala av studentsångarsällskapet O. D. (Orfei Drängar), vilket är Sverges främsta manskör och världsberömd. Berömd liturgisk sångare. Född i Kumla. Erik Edlund Sven Sköldberg 1806—1884. Gynekolog. Den förste svenske läkare, som gjorde kvinnosjukdomar till sin specialitet. H a n hade som sådan högst omfattande praktik. Provinsialläkare i Jönköping 1840-63. Medicinsk skriftställare. Född i Knista. 1819—1888. Fysiker; professor vid Vetenskapsakademien och telegrafverket från 1850. Har skrivit talrika lärda avhandlingar i facket, mest o m elektriciteten och som sådan vetenskapsman föregångsman med världsrykte. Född i Edsbärg. Ebbe Gustav Bring 1814—1884. Professor i pastoralteologi i Lund 1848—56, biskop i Linköping 1861. Flitig teologisk författare. Inflytelserik målsman för den högkyrkliga riktningen. Höll likpredikan över Karl X V och beredde Oskar II:s tre älsta söner till deras första nattvardsgång. Född i Askersund. Andreas Grill 1827—1889. Direktör på Järnkontorets metallurgiska stat; en av vårt lands utmärktaste metallurger, som sådan anlitad i stor utsträckning av utlandet. Infört flere uppfinningar i bärgs- och järnhanteringen. Flitig författare på området. Ordförande i Bärgshanteringens vänner. Sin tids representativaste bruks- 18 ägare: Mariedam och Godegårds egendomar. Född i Lerbäck. A. W. Uhr 1806—1S89. Bemärkt liberal riksdagsman, På hans förslag beslöt bondeståndet 1860 hos k. m:t begära den representationsreform, som blev k. m:ts proposition. Den förste motionären om allmän rösträtt (1869), valfritt borgerligt äktenskap m. fl. reformer. Född i Asker. Magnus Roth 1828—1895. Skolgeograf och kartograf; har som sådan fått större spridning för sina arbeten än någon svensk före honom. Skrivit ett flertal med vetenskaplig noggrannhet utförda bidrag till Närkes topografi. Född i Edsbärg. Axel Anrep 1835—1897. Författare till folkskådespelet »Närkingarne», uppfört första gången 1871 och alltjämt levande. Född i Knista 19 Fredrik Sander 1828—1900. Skald; konsthistoriker; mytforskare. Fick 1853 Sv. akademiens stora pris för »Den fallande stjärnan» och invaldes 1859 i akademien. Ordnade Nationalmusei samlingar och utgav 1872 —76 dess historia, ett grundläggande verk. Född i Vintrosa. O. V. Ålund 1822—1901. Historiker, tidningsman, översättare, ej minst berömd i den senare egenskapen. Studerade på Sohlmans uppdrag de danska folkhögskolorna, och hans av entusiasm flammande resebrev därom utgjorde den starkaste framstöten till den svenska folkhögskolans tillkomst. Född i Örebro. Karl Adolf Hagendahl 1825—1902. Skapade sin tids största och ledande svenska fröaffär samt Örebro kemiska station och frökontrollanstalt. Tillerkändes talrika in- och utländska utmärkelser. Valdes till Örebro läns hushållningssällskaps hedersledamot 20 och erhöll dess stora guldmedalj. Född i örebro. Karl Fredr. Bergstedt 1817—1903. Redaktör (av Tidskrift för litteratur, landets dittills mest spridda, av Aftonbladet och av Samtiden). Framstående filolog, särskilt översättare från sanskrift. Som riksdagsman ledamot av konstitutionsutskottet; intresserad för bl. a. religionsfrihet och tryckfrihetens helgd. Född i Lillkyrka. Gabriel Djurklou 1829—1904. Stiftare av Närkes fornminnesförening, den första i Sverge. Landets främste upptecknare av folkminnesskatterna i saga, sägen och språk. Initiativtagare till och ledare av Kvismarens och Hjälmarens sänkning, norra Europas största sjösänkningsföretag. Född i Norrbyås. Adolf Hedin 1834—1905. Bemärkt liberal riksdagsman, betecknad som den störste statsman vårt 21 land någonsin ägt. Förf. till talrika politiska och historiska tidningsuppsatser och böcker. Synnerlig grundlagskännare och nitisk grundlagsväktare, kallad Sverges verklige justitieombudsman. Född i Bo. Adolf Coyet 1825—1906. Upplät kostnadsfritt lokaler och lärarebostäder för örebro läns folkhögskola under dess första 5 år och möjliggjorde sålunda att den kunde komm a till stånd så tidigt. Följde sedan alltjämt som ledande m a n i styrelsen och med fortsatta bidrag denna skola. Född i Stora Mellösa. Gabriel Anrep 1821—1907. Den förste svensk, som i senare tid behandlat den genealogiska vetenskapen. H a n gjorde det med lika stor flit som framgång. Född i Knista. Kari August Söderman 1835—1907. Skulptör. Utfört bl. a. de symboliska figurerna å Centralbangårdens i 23 22 Stockholm fasad samt de svenska folkgrupperna å Pariserutställningen 1867. För de senare erhöll han guldmedalj. Född i Örebro. Karl Burenstam 1827—1907. Historisk författare; utgivare av handskrifter rörande Sverges historia, befintliga i utländska arkiv, och det topografiskt värdefulla »Souvenirs de Tjelvesta». Född i Lerbäck. Arvid Gumaelius 1838—1908. Den svenska landsortspressens reformator genom redigerandet av Nerikes Allehanda; skapare och mångårig ledare av den första svenska folkbanken. Bemärkt liberal riksdagsman, bl. a. ledamot av det utskott, på vars förslag guldmyntfoten genomfördes. Född i örebro. Georg Arsenius 1855—1908. Sin tids talangfullaste hästmålare. Även god skulptör. Född i Almby. Karl Gustav Styffe 1817—1908. Historisk författare, arkivforskare. Bland hans arbeten märkes särskilt Skandinavien under unionstiden », däri han dokumenterade sig som den förnämste kännaren på detta område. Född i Tysslinge. Johan Gottfrid R e n h o l m 1834—1908. En av sin tids anseddaste tidningsmän. Mycket uppmärksammad pariserkorrespondent. Skildrare av sin ungdoms Örebro (i »Sedt och hört»). Född i Örebro. K. O. Sjölander 1849—1911. En av den svenska folkskollärarekårens allra främste; ledande inom dess riksorganisation. Flitig och uppmärksammad läroboksförfattare, bl. a. utgivit Örebro läns geografi och handledning mot tobak och alkohol. Född i Svennevad. 24 Broder A b r a h a m Leijonhufvud 1823—1911. Militär, chef för fortifikationen, ordförande eller ledamot i ett flertal militära utredningskommittéer. 1870—74 sjöminister. Född i örebro. Karl Gustav Malmström 1822—1912. Professor i historia i Uppsala, riksarkivarie 1882—87. E n av den svenska hävdaforskningens och historieskrivningens allra främste, i synnerhet genom Sverges politiska historia från Karl XII:s död till statsvälvningen 1772. Född i Tysslinge. Sofia Gumaelius 1840—1915. Grundläggare och i 38 år ledare av Sverges första verkliga annonsbyrå. Född i Örebro. John Hedberg 1842—1916. »Fattigprästen på Söder» (i Stockholm), baptistpastor, skapade och ledde en välgörenhetsorganisation efter 25 dittills okända mått, särskilt avseende att föra barn till landsbygden. Född i Askersund, Vilhelmina Lagerholm 1826—1917. Historiemålarinna, mest bekant genom »En gammal historia» å Nationalmuseum. Verksam för konstlivet i hemorten. Tecknade Söderm.-Närkes Nations fana 1848. Född i Örebro. Johan Wahlfisk 1842—1921. Historisk forskare och författare, särskilt rörande kyrkor. Synnerligt verksam inom örebro läns fornminnesförening. Ledde med stor sakkunskap restaureringen av kyrkan i Kil, där han var kyrkoherde. Född i Asker. Karl Reinhold Callmander 1840—1922. Den förste, som i våra dagar i Sverge upplivade glasmåleriet. Framgången — för vilken han ägde alla förutsättningar — var fullständig, och ett 27 28 flertal svenska kyrkor, bl. a. Uppsala domkyrka, bära vittnesbörd o m hans konst. Född i örebro. Louise Söderqvist-Flodin 1828—1923. Sverges första kvinnliga tidningsutgivare (Arboga Tidning 1858—62). Boktryckare. Verksam för att öppna tvpografyrket för kvinnor. Född i Kil. Selma Giöbel 1843—1925. Banbryterska på den svenska konstslöjdens och allmogekonstens område. En av stiftarna av »Handarbetets vänner», skapare av Svensk konstutställning, som hon ledde 1885—98. Född i Hammar. E. A. Nilson 1862—1925. Bemärkt liberal riksdagsman, ledare av civilkommissionen och som sådan den faktiske skaparen av M. O.-ämbetet. Krigsminister 1917—20. Föreslog och genomförde som sådan lagen o m samvetsömma värnpliktige. Född i Sköllersta. Lars Romell 1854—1927. En av världens mest framstående svampforskare, utgivare av ett stort antal avhandlingar i ämnet. Född i Kumla. Oskar Medin 1847—1927. Överläkare vid allm. barnhusinrättningen i Stockholm. Reformator på spädbarnuppfödningens område. Utforskare av barnförlamningen och tuberkulosforskare — i alla tre fallen en europeisk ryktbarhet. Frikostig donator till sin födelsesocken Axbärg.
© Copyright 2024