NAMNEN
STENEN Å
PA
NÄRKES-
GÄLLERSTA
FORNGÅRD
AV
J.L. S A X O N .
PRIS 25 ÖRE.
BRÖRERNA LINDSTRÖMS FÖRLAGS A.B,
STOCKHOLM.
SAXONS NÄ
RKESARKIV
Margareta Leijonhufvud
1515—1551.
Gustav Vasas andra gemål. Född i
Lillkyrka.
Olaus Petri
1493—1552.
Reformationens skapare. Författare till den första svenska psalmboken, den första svenska katekesen, den
första svenska kyrkohandboken och
den första svenska mässan. Författare till den första svenska historien på
svenska. Författare till det första
dramat på svenska. Född i Örebro.
STOCKHOLM,
SÅNINGSMANNENS A.-B:s TRYCKERI, 1928.
Laurentius Petri
1499—1573.
Sverges förste protestantiske ärkebiskop. Förf. till bl. a. Sverges första
nykterhetsskrift. Född i Örebro.
5
4
Benedictus Olai
1523-1582.
Erik XIV:s livläkare; den förste
svensk, som förvärvat medicinsk doktorsgrad; utgivare av den första läkareboken på svenska. Född i Örebro.
Petrus Rudbeckius
1573—1629.
Professor, prost, psalmdiktare. Född
i Almby.
Johannes Chesnecopherus
1581—1635.
Medicine doktor. Sverges förste botaniske författare; inledde detta sitt
författarskap med »De plantis», som
utkom 1621. Född i Kumla.
Jakob Rudbeckius
1583—1640.
Örebro skolas fader. Broder till
Petrus och Johannes Rudbeckius. Född
i Almby.
Johannes Rudbeckius
1581—1646.
Biskop i Västerås; skapare därstädes av det första gymnasiet i Sverge;
näst Olaus Petri reformationens störste gestalt; den svenska nykterhetsrörelsens föregångsman. Den föregåendes broder. Född i Almby.
Åke Axelsson
1594—1655.
Riksmarskalk; lagman i Närke.
Född i Stora Mellösa.
Johan Lillieström
1597—1657.
•
Uppmärksammad som Axel Oxenstiernas sekr. och använd även i diplomatiska värv. Efter 1536 var han
fäst vid reg:n i Pommern, från år 1649
direktör i statskansliet och 1655 president i reg:n.
Erik Gustafsson-Stenbock
1612—1659.
Rikstygmästare, fältherre. Född i
Stora Mellösa.
%
7
Lars Wivallius
1605—1669.
Sverges förste verklige skald. Född
i Längbro. H a n har direkt hyllat hembygden i en dikt på tyska. Och i dikten »Varer nu glad, mine fiender all»
bilda strofernas begynnelsebokstäver
orden
»WIVALLIUS
NERIKES
BARN».
Olov Bromelius
1639—1705.
Läkare, en av Sverges yppersta botaniker före Linné, som hedrade hans
minne med att ge ett tropiskt växtsläkte namnet Bromelia. Grundare av
K. Myntkabinettets samlingar. Född i
Örebro.
Salomon von Otter
Olov Segersköld
1660—1738,
Genom »oförskräckt mod och tappert föl hållande» tjänade han upp sig
från ryttare till överste och generalmajor. Räddade en gång. Karl XII
ur livsfara. Deltog i kalabaliken i
Bender. Född i Gällersta.
Vilh. Ludv. Taube
1690—1750.
Fältherre; krigsfånge i Ryssland
1709—45; riksmarskalk. Född i Örebro.
Karl Didrik Ehrenpreus
1692—1760.
Krigare; deltagare vid Karl XII:s sida i kalabaliken i Bender; riksråd;
universitetskansler. Född i Örebro.
1647—1732.
Framstående ämbetsman, som pa
grund av sin duglighet slöt som landshövding i Blekinge. Bl. a. utskrev han
egenhändigt örebro läns landsböcker
för 1662—65. Född i Örebro.
Nils Wallerius
1706—1764.
Filosof, professor i. filosofi och teologi i Uppsala; betydande filosofisk
författare. Född i Stora Mellösa.
8
Kristina W a r g
1703—1769.
Författarinna till Sverges ryktbaraste kokbok och ansedd som sin tids
förnämsta smakråd. Hennes »Hjelpreda i Hushållningen för unga fruentimber» utgick i l6 svenska och 4
tyska upplagor. Ingen svensk författarinna har sett sig så uppmärksammad — utom Heliga Birgitta. Född i
Örebro.
Mårten Strömer
1707—1770.
Matematiker, astronom, professor.
Hans 1744 utkomna bearbetningar av
Euclides Elementa brukades sedan
lång tid framåt som lärobok. Född i
Örebro.
Abraham Samzelius
1723—1773.
Författare till Närkes första flora,
lärare, präst. Född i Hardemo.
Johan Lindh
1727—1783.
Örebro stads förste boktryckare,
1770 anläggare av det första pappers-
9
bruket i Närke (Lindbacka); utgivare
av Närkes första tidning »Örebro
Stads Wecko Tidning», som utgavs
1777—78. Bokförläggare. Född i örebro.
Johan Sevenbom
1721—1784.
Den förste svenske målare, som helt
ägnade sig åt landskapsmålning, vars
grundläggare han är. Medlem av
Konstakademien vid dess första sammanträde. Målade på beställning av
Stockholms stad en lång räcka berömda stockholmsbilder. Bl. a. målat Örebro slott i olja (sign. 1770).
Johan Gottschalk Wallerius
1709—1785.
Professor i kemi, metallurgi och
farmaci i Uppsala; lantbrukskemiens
grundläggare. Född i Stora Mellösa.
Johan Gustav Hallman
1726—1795.
K. livmedikus. Grundläggare och
förste chef för den 1774 öppnade kurhusinrättningen. Född å 'Dylta.
10
Frans Joakim von A k e n
1728-1798.
Innehavare av Örebro apotek, ett
mönster apotek. Uppfinnare av ett för
sin tid nytt eldsläckningsämne, som
blev europeiskt ryktbart. Född i Örebro.
Olov Wallqvist
1755—1800.
Biskop; Gustav III:s biktfader och
överhovpredikant. Inflytelserik politiker. Född i Edsbärg.
Johan Kempe
1740—1806.
Askersunds pedagogis reformator.
Kyrkoherde i Edsbärg, Född i Knista.
Karl Gustav Broms
1756-1832.
Den störste köpman Örebro dittills
ägt. Kommerseråd. Den nuvarande
Hjälmare kanals egentlige skapare.
Grundläggare till Örebro stads första
folkskola; initiativtagare till örebro
sparbank. Frikostig donator. Född i
örebro.
11
Nils M a g n u s Lindh
1755—1835.
Den störste bokförläggare, som dittills funnits i riket. Uppsatte 1829 i
sitt stora tryckeri den första snällpressen i Sverge. Född i Örebro.
Per Thyselius
1769—1838.
Biskop i Strängnäs. Verksam fÖr
kyrka och undervisningsväsende. »I
raden av utmärkta biskopar i Strängnäs stift intager. T. ett framstående
rum». Bemärkt riksdagsman. Född i
Vintrosa.
Adolf Göran Mörner
1773—1828.
Inflytelserik som riksdagsman och
statsråd (utrikesminister). Vältalare.
Erhöll 1812 Svenska akademiens stora
pris och invaldes 1818 som ledamot
i s a m m a akademi.
Gustav Broling
1766—1838.
Mekaniker. Efter en resa i England
1797—99 utgav han ett illustrerat verk
om
industriföretag, som
ansågos
13
12
lämpliga för Sverge och föranledde
flere nya företag, såsom den första
gjutstålsfabriken. I hans egna verkstäder (vid Karlsdal i Värmland) tillverkades den första svenska ångmaskinen och den första svenska stålpennan. Född i Edsbärg.
P. A. Norstedt
1763—1840.
Grundläggare av den stora tryckeri- och bokförlagsfirman P. A. Norstedt & Söner i Stockholm. Född i
Örebro.
Maria Jansson
1791—1842.
Betecknad som »ett medicinskt geni»: På grund av talrika lyckade kurer erhöll hon 1825 efter föregången
prövning Sundhetskollegii tillstånd att
praktisera och utfärda recept. Känd
mest under namnet »Kisamor» från sina mottagningar i Kisa. Född i Hardemo.
Johan Fredrik Julin
1798—1843.
Landskapsmålare. Inrättade i Stockholm en av aristokratiens damer myc-
ket besökt målarskola. Fick titeln hovmålare. Född i Askersund.
Per Lagerhielm
1787—1856.
Assesor i Bärgskollegium; framstående främjare av svenskt bärgsbruk.
Erhöll två gånger Järnkontorets stora
guldmedalj. Bemärkt konservativ politiker. Född i Kräklinge.
Johan Olov Lagberg
1789—1856.
Medicine doktor. Vattenläkekonstens skapare i Sverge, dels som badläkare i Söderköping, dels som författare. Född i H a m m a r .
Torsten Rudenschöld
1798—1859.
Svenska folkskolans fader. Född i
Edsbärg.
Bernhard Elis Malmström
1816—1867.
Skald; litteraturhistoriker; professor
i Uppsala.
Erhöll Svenska Akade-
14
miens stora pris för »Angelika» 1840.
1849 invald i akademien. Född i Tysslinge.
Olov Daniel Hedengren
1812—1870.
En av landets mest energiska och
kunniga lantbruksreformatorer på sin
tid. En av de ledande männen i lantmannapartiet vid dess bildande. Den
främste banbrytaren för den fria missionsverksamheten i hemprovinsen.
Lysande talare. Född i Edsbärg.
Hugo Hamilton
1802—1871.
Fideikommissarie å Bo. Utvidgade
betydligt Gryts bruk. Direktör fÖr K.
teatern 1844—48; överpostdirektör 1845
—50, ordf. i länets hushållningssällskap 1851—67. Blev i sin egenskap
av tecknare och litograf 1840 vald till
hedersledamot i Konstakademien. Född
i Bo.
Hugo Montgomery-Cederhielm
1847—1872.
Närkes förste verklige hembygdsskald. Född i Lännäs.
15
August Sohlman
1824—1874.
Redaktör av Aftonbladet fr. 1857 till
sin död och som sådan mycket inflytelserik i arbetet för representationsreformen, friare handelssystem, folkhögskolor, fornminnesvård, kvinnans
sociala ställning, religionsfrihet m. fl.
dåtida strävanden. Född i Svennevad.
Johan Johansson
1810—1877.
Bemärkt liberal riksdagsman under ståndsrikdagarna. Frambar vid
1850—51 års riksdag det allmänna
svenska reformmötets märkliga förslag till representationsreform. Bland
de reformer, som genomfördes på
grund av motion av honom, märkes
husagans avskaffande. Född i Hardemo.
Karl Åkerhielm
1807—1879.
Landshövding i Örebro län 1856—76.
Under ståndsriksdagarne bemärkt konservativ riksdagsman, bl. a. ordf. i
statsutskottet 1853—54 o. 1859-60, i
17
16
Hemliga utskottet 1855, i allm. besvärso. ekonomiutskottet 1856—58. Född å
Dylta.
Betty Almlöf
1831—1882.
Sin tids berömdaste karaktärsskådespelerska; vid K. dramatiska teatern 1863—82. Född i Örebro.
Jonas W i d é n
1829—1885.
Kyrkoherde. Stiftare 1853 i Uppsala av studentsångarsällskapet O. D.
(Orfei Drängar), vilket är Sverges
främsta manskör och världsberömd.
Berömd liturgisk sångare.
Född i
Kumla.
Erik Edlund
Sven Sköldberg
1806—1884.
Gynekolog. Den förste svenske läkare, som gjorde kvinnosjukdomar till
sin specialitet. H a n hade som sådan
högst omfattande praktik. Provinsialläkare i Jönköping 1840-63. Medicinsk skriftställare. Född i Knista.
1819—1888.
Fysiker; professor vid Vetenskapsakademien och telegrafverket från
1850. Har skrivit talrika lärda avhandlingar i facket, mest o m elektriciteten och som sådan vetenskapsman
föregångsman med världsrykte. Född
i Edsbärg.
Ebbe Gustav Bring
1814—1884.
Professor i pastoralteologi i Lund
1848—56, biskop i Linköping 1861. Flitig teologisk författare. Inflytelserik målsman för den högkyrkliga riktningen. Höll likpredikan över Karl
X V och beredde Oskar II:s tre älsta
söner till deras första nattvardsgång.
Född i Askersund.
Andreas Grill
1827—1889.
Direktör på Järnkontorets metallurgiska stat; en av vårt lands utmärktaste
metallurger, som sådan anlitad i stor
utsträckning av utlandet. Infört flere
uppfinningar i bärgs- och järnhanteringen. Flitig författare på området.
Ordförande i Bärgshanteringens vänner. Sin tids representativaste bruks-
18
ägare: Mariedam och Godegårds egendomar. Född i Lerbäck.
A. W. Uhr
1806—1S89.
Bemärkt liberal riksdagsman, På
hans förslag beslöt bondeståndet 1860
hos k. m:t begära den representationsreform, som blev k. m:ts proposition. Den förste motionären om allmän rösträtt (1869), valfritt borgerligt
äktenskap m. fl. reformer. Född i
Asker.
Magnus Roth
1828—1895.
Skolgeograf och kartograf; har som
sådan fått större spridning för sina
arbeten än någon svensk före honom.
Skrivit ett flertal med vetenskaplig
noggrannhet utförda bidrag till Närkes topografi. Född i Edsbärg.
Axel Anrep
1835—1897.
Författare till folkskådespelet »Närkingarne», uppfört första gången 1871
och alltjämt levande. Född i Knista
19
Fredrik Sander
1828—1900.
Skald; konsthistoriker; mytforskare.
Fick 1853 Sv. akademiens stora pris
för »Den fallande stjärnan» och invaldes 1859 i akademien. Ordnade Nationalmusei samlingar och utgav 1872
—76 dess historia, ett grundläggande
verk. Född i Vintrosa.
O. V. Ålund
1822—1901.
Historiker, tidningsman, översättare, ej minst berömd i den senare egenskapen. Studerade på Sohlmans uppdrag de danska folkhögskolorna, och
hans av entusiasm flammande resebrev därom utgjorde den starkaste
framstöten till den svenska folkhögskolans tillkomst. Född i Örebro.
Karl Adolf Hagendahl
1825—1902.
Skapade sin tids största och ledande svenska fröaffär samt Örebro kemiska station och frökontrollanstalt.
Tillerkändes talrika in- och utländska
utmärkelser. Valdes till Örebro läns
hushållningssällskaps hedersledamot
20
och erhöll dess stora guldmedalj. Född
i örebro.
Karl Fredr. Bergstedt
1817—1903.
Redaktör (av Tidskrift för litteratur, landets dittills mest spridda, av
Aftonbladet och av Samtiden). Framstående filolog, särskilt översättare
från sanskrift. Som riksdagsman ledamot av konstitutionsutskottet; intresserad för bl. a. religionsfrihet och
tryckfrihetens helgd. Född i Lillkyrka.
Gabriel Djurklou
1829—1904.
Stiftare av Närkes fornminnesförening, den första i Sverge. Landets
främste upptecknare av folkminnesskatterna i saga, sägen och språk. Initiativtagare till och ledare av Kvismarens och Hjälmarens sänkning,
norra Europas största sjösänkningsföretag. Född i Norrbyås.
Adolf Hedin
1834—1905.
Bemärkt liberal riksdagsman, betecknad som den störste statsman vårt
21
land någonsin ägt. Förf. till talrika
politiska och historiska tidningsuppsatser och böcker. Synnerlig grundlagskännare och nitisk grundlagsväktare, kallad Sverges verklige justitieombudsman. Född i Bo.
Adolf Coyet
1825—1906.
Upplät kostnadsfritt lokaler och lärarebostäder för örebro läns folkhögskola under dess första 5 år och möjliggjorde sålunda att den kunde komm a till stånd så tidigt. Följde sedan
alltjämt som ledande m a n i styrelsen
och med fortsatta bidrag denna skola.
Född i Stora Mellösa.
Gabriel Anrep
1821—1907.
Den förste svensk, som i senare tid
behandlat den genealogiska vetenskapen. H a n gjorde det med lika stor flit
som framgång. Född i Knista.
Kari August Söderman
1835—1907.
Skulptör. Utfört bl. a. de symboliska figurerna å Centralbangårdens i
23
22
Stockholm fasad samt de svenska
folkgrupperna å Pariserutställningen
1867. För de senare erhöll han guldmedalj. Född i Örebro.
Karl Burenstam
1827—1907.
Historisk författare; utgivare av
handskrifter rörande Sverges historia,
befintliga i utländska arkiv, och det
topografiskt värdefulla »Souvenirs de
Tjelvesta». Född i Lerbäck.
Arvid Gumaelius
1838—1908.
Den svenska landsortspressens reformator genom redigerandet av Nerikes Allehanda; skapare och mångårig ledare av den första svenska
folkbanken. Bemärkt liberal riksdagsman, bl. a. ledamot av det utskott, på
vars förslag guldmyntfoten genomfördes. Född i örebro.
Georg Arsenius
1855—1908.
Sin tids talangfullaste hästmålare.
Även god skulptör. Född i Almby.
Karl Gustav Styffe
1817—1908.
Historisk författare, arkivforskare.
Bland hans arbeten märkes särskilt
Skandinavien
under unionstiden »,
däri han dokumenterade sig som den
förnämste kännaren på detta område.
Född i Tysslinge.
Johan Gottfrid R e n h o l m
1834—1908.
En av sin tids anseddaste tidningsmän. Mycket uppmärksammad pariserkorrespondent. Skildrare av sin
ungdoms Örebro (i »Sedt och hört»).
Född i Örebro.
K. O. Sjölander
1849—1911.
En av den svenska folkskollärarekårens allra främste; ledande inom
dess riksorganisation. Flitig och uppmärksammad läroboksförfattare, bl. a.
utgivit Örebro läns geografi och handledning mot tobak och alkohol. Född
i Svennevad.
24
Broder A b r a h a m Leijonhufvud
1823—1911.
Militär, chef för fortifikationen, ordförande eller ledamot i ett flertal militära utredningskommittéer. 1870—74
sjöminister. Född i örebro.
Karl Gustav Malmström
1822—1912.
Professor i historia i Uppsala, riksarkivarie 1882—87. E n av den svenska hävdaforskningens och historieskrivningens allra främste, i synnerhet genom Sverges politiska historia
från Karl XII:s död till statsvälvningen 1772. Född i Tysslinge.
Sofia Gumaelius
1840—1915.
Grundläggare och i 38 år ledare av
Sverges första verkliga annonsbyrå.
Född i Örebro.
John Hedberg
1842—1916.
»Fattigprästen på Söder» (i Stockholm), baptistpastor, skapade och ledde en välgörenhetsorganisation efter
25
dittills okända mått, särskilt avseende
att föra barn till landsbygden. Född
i Askersund,
Vilhelmina Lagerholm
1826—1917.
Historiemålarinna, mest bekant genom »En gammal historia» å Nationalmuseum. Verksam för konstlivet i
hemorten. Tecknade Söderm.-Närkes
Nations fana 1848. Född i Örebro.
Johan Wahlfisk
1842—1921.
Historisk forskare och författare,
särskilt rörande kyrkor. Synnerligt
verksam inom örebro läns fornminnesförening. Ledde med stor sakkunskap restaureringen av kyrkan i Kil,
där han var kyrkoherde. Född i Asker.
Karl Reinhold Callmander
1840—1922.
Den förste, som i våra dagar i Sverge upplivade glasmåleriet. Framgången — för vilken han ägde alla förutsättningar — var fullständig, och ett
27
28
flertal svenska kyrkor, bl. a. Uppsala domkyrka, bära vittnesbörd o m
hans konst. Född i örebro.
Louise Söderqvist-Flodin
1828—1923.
Sverges första kvinnliga tidningsutgivare (Arboga Tidning 1858—62).
Boktryckare. Verksam för att öppna
tvpografyrket för kvinnor.
Född i
Kil.
Selma Giöbel
1843—1925.
Banbryterska på den svenska konstslöjdens och allmogekonstens område.
En av stiftarna av »Handarbetets vänner», skapare av Svensk konstutställning, som hon ledde 1885—98. Född i
Hammar.
E. A. Nilson
1862—1925.
Bemärkt liberal riksdagsman, ledare
av civilkommissionen och som sådan
den faktiske skaparen av M. O.-ämbetet. Krigsminister 1917—20. Föreslog
och genomförde som sådan lagen o m
samvetsömma värnpliktige. Född i
Sköllersta.
Lars Romell
1854—1927.
En av världens mest framstående
svampforskare, utgivare av ett stort
antal avhandlingar i ämnet. Född i
Kumla.
Oskar Medin
1847—1927.
Överläkare vid allm. barnhusinrättningen i Stockholm. Reformator på
spädbarnuppfödningens område. Utforskare av barnförlamningen och tuberkulosforskare — i alla tre fallen
en europeisk ryktbarhet. Frikostig
donator till sin födelsesocken Axbärg.