SXK Båtpärm 7 BRANDSKYDD 7.1 Allmänt Föra att undvika brand ombord skall man: - Diskutera - Förbereda - Öva Det går i de flesta fall att undvika brand ombord i en fritidsbåt då bränder nästan uteslutande beror på dåligt underhåll och/eller fel hantering av utrustning. I detta kapitel skall vi titta lite på vad som orsakar brand och hur man kan undvika att brand uppstår. Om en brand uppkommit skall man vidta åtgärder i följande ordning: - Rädda liv - Larma - Släcka För att en brand skall uppkomma krävs att det finns Bränsle + Syre + Värme/Låga. Detta har vi gott om i våra båtar i form av: Bränsle Plast, trä, textilier, bensin, diesel, etc... Syre Luft i tillräcklig mängd Värme/låga Värmeutveckling genom het yta, gnista, glöd eller låga © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:1.1 SXK Båtpärm 7.2 Vad orsakar brand ombord och hur kan man förhindra dess uppkomst? Brand uppkommer vanligtvis i: - Pentry - Motor - Värmare - El system - Fotogenlampor, levande ljus, etc Pentry Fotogenkök Fotogen har en flampunkt på ca 40ºC (dvs vätskan avger gas i sådan mängd att den kan antändas). Efter förvärmning av brännaren kommer fotogenen att ha gott och väl denna temperatur. Vad som kan hända med ett fotogenkök är att höga gula lågor kan slå upp antingen beroende på att fotogenen ej blivit tillräckligt förvärmd eller att något kokat över och därmed kylt ner fotogenen i förvärmarkamrarna. Det är alltså viktigt att alla ombord vet hur länge köket behöver förvärmas samt att det ej skall lämnas obevakat (vilket ju gäller för alla typer av kök). Eftersom fotogenköken är trycksatta är det inte ovanligt med läckage beroende på t.ex. dåliga packningar vilket kan leda till att fotogen rinner ut under köket. På grund av risken för höga lågor är det speciellt viktigt att undvika lättantändligt material ovan köket. Spritkök Rödsprit har en flampunkt på ca 20ºC vilket gör det mycket lättantändligt en varm sommardag. Dessa kök borde dock vara mycket säkra då de ej behöver förvärmas och rödspriten ej förvaras under tryck. Statistiken visar dock att dessa typer av kök står för de flesta pentrybränderna. Detta beror till nästan uteslutande del på att folk fyller på rödsprit i en fortfarande varm behållare. Rödspriten fattar då eld p.g.a. den kvarvarande värmen i köket varvid man oftast släpper allting och rusar därifrån. Ett annat problem har varit att man spillt rödsprit på/runt behållaren som sedan antänds när man tänder köket. Det går lätt att undvika dessa problem om man tar för vana att regelbundet kolla nivån i rödspritbehållarna genom att känna på vikten (de rymmer ca 1 liter). Tag sedan och fyll på dem när de är kalla samt torka bort utspilld röd-sprit. © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:2.1 SXK Båtpärm Gasol Det som kan hända med gasol är att ett läckage uppstår eller att gasollågan blåses ut av vinddrag och den automatiska tändsäkringen ej stänger gasoltillförseln. Gasol är brännbar vid en inblandning på 2 % - 10 % i luft. Gasol är en tung gas. Gasolflaskor skall alltid förvaras stående. Om en gasolflaska ligger ner fungerar ej säkerhetsventilen. Om ett ventilläckage uppstår på en liggande gasolflaska strömmar gasol ut i vätskefas. Vid kontakt med luft expanderar gasolen då ca 250 gånger (1 kg gasol i vätskefas ger ca 500 liter gasol i gasfas). Det är mycket viktigt att periodiskt inspektera och läckagetesta gasolanläggningen. Dessutom skall den vara installerad enligt gällande rekommendationer. Se kap 8.1 gasol. Ta för vana att varje år testa kvalitén på gasolslangarna genom att böja dem kraftigt. Om sprickor uppstår i ytterhöljet är det dags att byta ut slangarna. © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:2.2 SXK Båtpärm Motor Bensinmotor Bensin har en flampunkt på ca -40 ºC vilket gör det mycket lättantändligt vid alla tillfällen. De vanligaste brandorsakerna är att bensin läckt ut i motorrummet. Bensinångorna har sedan antänts antingen vid start eller under drift. Bensinångor är tunga och ansamlas alltså i botten på motorrum/skrov. Om man före varje start tar för vana att ta en titt i motorrummet och lukta lite extra kan man upptäcka eventuella läckage. Ta även för vana att se till motorn då och då under gång speciellt om man kör många timmar i sträck. Att byta ut gamla bränsleledningar minskar läckagerisken Är ytterstrumpan runt slangen rostig eller gummit spricker när man böjer slangen kraftigt är det dags att byta. Motorrummet skall naturligtvis alltid ventileras ut innan start med hjälp av en fast monterad fläkt. Dieselmotor Diesel är mer svårantändligt, (flampunkt på ca +55 ºC) och den behöver upphettas kraftigt samt även finfördelas. En vanliga brandorsak är ett läckande spridarrör där diesel sprutar på en het yta (t.ex. avgaslimpa) varvid den fattar eld (diesel självantänder vid 220ºC). Även för dieselmotorer bör man före varje start ta en titt i motorrummet och lukta lite extra varvid man kan upptäcka eventuella läckage. Ta även för vana att se till motorn då och då under gång speciellt om man kör många timmar i sträck. Att byta ut gamla bränsleledningar minskar läckagerisken. Är ytterstrumpan runt slangen rostig eller gummit spricker när man böjer slangen kraftigt är det dags att byta. När det gäller turboladdade motorer är det speciellt viktigt att det är gott om plats runt turboaggregatet då detta blir mycket hett. © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:2.3 SXK Båtpärm Värmare När det gäller fasta värmesystem ombord är bränderna beroende på drivmedlet. Se respektive kapitel för gasolkök, fotogenkök samt dieselmotorer. För portabla värmesystem som elfläktar, gasolkaminer och fotogenkaminer gäller att dessa ej skall placeras nära brännbart material samt att tillse att inget kan falla ner på dem. Det är också viktigt att de ej kan välta. När det gäller gasolkaminer och fotogenkaminer skall dessa ej lämnas utan tillsyn. Tänk också på att de tar förbränningsluften från utrymmet de står i samt att de avger sina avgaser till samma utrymme. Man skall absolut ej somna med en portabel gasolkamin eller fotogenkamin igång. El När det gäller el är de vanligaste brandorsakerna kortslutning eller glappkontakt som förorsakar en ljusbåge som antänder ledningshöljet eller annat brännbart material. Det gäller alltså att ha en elanläggning med bra material och komponenter som är lämpade för marin miljö och dessutom är rätt avsäkrad. Ref. kapitel 4 El. Se till att isoleringen på ledningar är oskadad samt att ledningarna ej ligger i kläm någonstans. Ledningar skall också vara klamrade så att de ej kan röra sig och gå av. Om man har en 220 volts anläggning i båten skall det finnas jordfelsbrytare och säkring installerad ombord. Anläggningen skall dessutom vara installerad av behörig installatör på samma sätt som elanläggningen i hemmet. Det har förekommit ett antal bränder i 220 volts anläggningar ombord varvid vanliga orsaker har varit trasiga/övertäckta värmelement samt att man ej rullat ut hela sladdvindan varvid brand har uppkommit i denna. En sladdvinda som belastas med höga strömstyrkor måste rullas ut helt annars värms kabeln upp p.g.a. kraftiga induktionsströmmar och brand kan uppstå. © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:2.4 SXK Båtpärm 7.3 Brandsläckare och dess placering En ny EU norm (SS-EN3) har trätt i kraft som innebär nya beteckningar för alla typer av brandsläckare. Standarden anger med en kombination av bokstäver och siffror för vilka bränder släckaren är lämplig och hur effektiv den är. Bokstaven A anger att släckaren är lämplig för bränder i trä och andra fibrösa material. Bokstaven B anger att släckaren är lämplig för bränder i bensin, diesel, oljor, och liknande. Bokstaven C anger att släckaren är lämplig för gasbränder Efter bokstaven anges ett tal som beskriver hur effektiv släckaren är. En vanlig 2 kg:s båtbrandsläckare man finner i tillbehörsbutiken kan tex. ha följande beteckning 13A, 89B, C vilket alltså anger att den passar till de typer av bränder som kan uppkomma på en fritidsbåt. Båt med utombordsmotor på mer än 34 hkr (25kW), samt båt med inombordsmotor, plats för pentry, fast installerad värmeapparat eller annan apparat med öppen låga skall ha minst en brandsläckare av typ AB av lägst effektivitetsklass 13A 70B (dvs pulversläckare, 2-3 kg eller större). Är båten över 10 m skall minst två släckare finnas. Båtar med bensinmotor i slutet motorrum bör vara utrustade med fast monterad släckanläggning. Den skall vara försedd med manuell utlösning från central plats i båten. Den kan dessutom vara försedd med automatisk utlösning. Tänk på att placera brandsläckaren så att den är lättåtkomlig vid brand i pentry, motor eller värmare. Detta medför kanske att två brandsläckare är det bästa alternativet. Placera ej brandsläckaren ovanför pentryt då den kan vara svår att nå vid brand där. Utöver kravet på brandsläckare kan det vara bra att komplettera denna med en brandfilt. Med en brandfilt kväver man bränder i t.ex. pentryt. Brandfilten har i princip obegränsad livslängd och kräver ingen service. En 2 kg pulversläckare tömmer man på ca 8 sekunder! Kontrollera brandsläckaren minst en gång varje år med avseende på: Tryck (mätaren skall stå på grönt) Rostskador Övriga skador (t.ex. sprickor i slangen) Intakt utlösningssprint. Att den är lätt att få loss från sitt fäste © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:3.1 SXK Båtpärm Skaka brandsläckaren (pulver) några gånger per år så att pulvret ej packar sig i botten på släckaren vilket kan leda till att det endast kommer ut lite pulver vid utlösning av brandsläckaren. Hittar du något fel eller något som verkar konstigt, lämna in den till en brandskyddsfirma för kontroll. Rekommenderat tidsintervall för funktionskontroll av släckare hos brandskyddsfirma är 5 år. Så snart en brandsläckare har utlösts måste den snarast laddas om eller ersättas även om allt släckmedel ej tömts ut © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:3.2 SXK Båtpärm 7.4 Hur kan man minska konsekvenserna av en brand. Om nu en brand ändå har uppkommit hur bär jag mig då åt för att släcka den och vilka åtgärder kan jag ha vidtagit för att underlätta brandsläckningen? Om det brinner i motorrummet är det olämpligt att öppna motorrumsluckan vid brandsläckning då syre tillförs och lågorna kan slå upp mot personer. Ett tips är att ha en liten öppningsbar lucka, några cm i diameter, som man kan öppna för att kontrollera om det brinner samt sticka in slangen på brandsläckaren i. Det är inte bara brandsläckare som kan användas vid brandbekämpning. Filtar att kväva elden med brukar finnas ombord, yllefiltar går bra att använda men bättre är att ha en brandfilt placerad nära pentryt. Lock att kväva en flottyrbrand med i pentryt är ett bra hjälpmedel. Sjövatten eller färskvatten finns alltid tillgängligt. Försök aldrig släcka en brand i matfett med handbrandsläckare eller vatten, resultatet kan bli att det brinnande fettet kan skvätta ut i båten. Vid brand i en gasolanläggning stäng i första hand av gasolkranen vid gasolflaskan om detta är möjligt. Alla ombord skall veta var brandsläckaren finns och hur den används. Läs bruksanvisningen och öva handgreppen utan att utlösa brandsläckaren. Alla bör också ha klart för sig att släckmedlet skall riktas mot lågornas bas. Spruta med korta svepande rörelser tills lågorna slagits ned. Kontrollera effekten, spruta en gång till och övertyga dig om att elden slocknat. Avvakta och se till att återtändning ej sker. Tömmningstiden för en 2 kg’s släckare är ca 8 sek. Försök därför spara på pulver. Kontakta gärna din lokala räddningstjänst för att få utbildning och övning. © SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009 7:4.1