SXK Båtpärm - Västkustkretsen

SXK Båtpärm
9 NAVIGATIONSUTRUSTNING
9.1 Kompass
Kompassen skall vara fast monterad och balansupphängd.
Kompassen skall vara devierad.
Deviationstabell skall finnas.
Extra kompass bör finnas.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:1.1
SXK Båtpärm
Tips: Kompassdeviering
Hur många har en deviationskurva eller en deviationstabell för sin kompass
ombord?
Idag använder många elektroniska instrument och däribland även en
elektronisk kompass som man kompenserar för deviation genom att låta båten
gå runt i en cirkel och så är allt klart.
Men tyvärr händer det ibland att det elektriska slutar fungera och då kan man
vara illa ute. Därför måste det alltid finnas en vanlig kompass ombord och med
den kompassen skall man kunna segla rätt kurs. Kompassen skall vara fast
monterad.
För att ta reda på om kompassen visar rätt utför man en kompassdeviering och
upprättar en deviationskurva och eventuellt en deviationstabell.
Här följer två exempel på metoder att utföra kompassdeviering.
Först några viktiga punkter som bör kontrolleras:
Är kompassen rätt monterad i båtens längdskeppsriktning.
Var noga med att båtens normala utrustning finns på den plats som den
normalt brukar vara. Radio, verktyg, reservdelar m.m. Däremot skall
tillfälliga föremål som kan påverka kompassen bort. Det senare gäller
alltid då man skall använda kompassen.
Metod 1. Rundsvängning med färdiga magnetiska bäringar
1. Välj ut en plats där det finns möjlighet att köra båten runt i en liten
cirkel och markera punkten i kortet. Punktens läge bestämmes genom
skärningspunkt mellan två enslinjer.
2. Markera ut ett antal punkter i sjökortet, som ligger i en cirkel runt
mittpunkten. Punkternas avstånd från mittpunkten skall vara min. 30
gånger större än den cirkel som man skall göra med båten.
Båtencirkelns diameter bör ej vara större än 10 – 15 m för att avståndet
till punkterna ej skall bli för stort. Punkternas antal och placering bör
vara så att vinkeln mellan dessa blir 30 – 40. Punkterna skall vara väl
synliga från båten.
3. Ta fram den magnetiska
bäringen ( Km ) från
mittpunkten till de utlagda
punkterna ur sjökortet. Km =
K + el. – missvisningen (
skifta tecken ).
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:1.2
SXK Båtpärm
4. Båten skall köras runt mittpunkten i så snäv cirkel som möjligt och när
båtens längdskeppsriktning pekar mot de utvalda punkterna avläses
kursen på kompassen.
Detta moment utföres lämpligen på följande sätt:
Surra rodret så att båten långsamt, ca 1 knop, kan gå runt i cirkeln.
En person placeras så att den kan pejla i längdskeppsriktningen mot de
utlagda punkterna och som ropar nu.
En person står vid kompassen och antecknar gradtal när den som pejlar
ropar nu.
För att ej masten skall vara i vägen , parallellförflytta midskeppslinjen
något så att det går lättare att syfta mot de markerade punkterna.
5. Gör svängen åt andra hållet också och ta medelvärdet på avläsningarna.
6. Räkna sedan ut skillnaden mellan magnetisk bäring och kompasskurs.
7. De framräknade värdena markeras på ett papper, gärna ett millimeter
rutat papper, och förena dem med en kurva. Detta för att erhålla värden
på gradtal mellan de avlästa. Visar kompassen mindre gradtal än
magnetisk bäring är deviationen ostlig ( + i tabellen) och tvärt om. Om
kompassen visar större värde (gradtal) är den således västlig och får
minustecken i tabellen.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:1.3
SXK Båtpärm
8. Vid framräkning av kompasskurs ( Kk ) skall kursen som fås ur kortet (
K ) korrigeras för missvisning ( m ) och deviation ( d ) och dessa skall
insättas med skiftat tecken.
K = + ( urtages ur kortet )
m = + el – ( skifta tecken ) missvisning
Km = + d = + el. – ( skifta tecken ) deviation
Kk = + kompasskurs ( kurs att styra )
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:1.4
SXK Båtpärm
9.2 Lanternor
Lanternor skall vara av godkänd typ.
De skall vara riktigt monterade beträffande lysvinklar och höjder.
De skall ha rätt ljusstyrka.
Föremål får ej skymma lanternorna.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:2.1
SXK Båtpärm
9.3 Kontroll av logg
Ett av de viktigaste navigationshjälpmedlen är loggen. Det är därför mycket
viktigt att denna visar rätt och att man känner till eventuell felvisning. Utöver
den osäkerhet, som finns inbyggd i själva instrumentet och givaren, kan
felvisning uppstå genom installationen eller genom beväxning på givaren eller
dess nära omgivning.
Det är lämpligt att kalibrera sin logg för att få kännedom om hur stor
felvisningen är. Bäst görs detta på våren innan det hunnit bli någon beväxning
på båtbottnen. För kalibrering använder man sig av en fartbana.
FARTBANA
En fartbana är en noggrant uppmätt sträcka, som är utmärkt såväl i längsled
som i tvärled. Längs- och tvärlinjerna kan också användas som enslinjer för
kompassdeviering.
Man kan använda en redan uppmärkt bana eller kan man konstruera en egen
bana. Tänk bara på att använda väl definierade ensmärken i såväl längs- som
tvärled. Undvik att använda uddar som ensmärken eftersom deras lägen
påverkas av vattenstånd, sjöhävning m. m.
ANVÄNDNING AV EN FARTBANA
Då man använder en fartbana måste man gå den i båda riktningarna med
samma oförändrade gaspådrag för att kunna kompensera för strömmens
hastighet. Man förutsätter då att båtens fart genom vattnet blir lika i båda
riktningarna d. v. s. att loggen visar lika hastighet. Detta är oftast ett berättigat
antagande eftersom vattenmotståndet är mycket större än luftmotståndet för
normala båtar vid normala hastigheter och svag vind. Vid stark vind blir
luftmotståndet för segelbåtar och höga motorbåtar betydande och man skall ej
mäta under sådana dagar.
Man bör upprepa mätningen vid några olika gaspådrag för att utröna om
samma loggfaktor gäller vid alla gaspådrag.
TEORI
Följande formler gäller med antaganden enligt ovan.
Beteckningar: v
loggens visade hastighet i knop
w vattnets (strömmens) hastighet
s0 sträckans verkliga längd
s1 visad distans vid färd med strömmen i M (Distansminut)
s2 visad distans vid färd mot strömmen i M
t1 tidsåtgång vid färd med strömmen i sekunder
t2 tidsåtgång vid färd mot strömmen i sekunder
k
korrektionsfaktor för hastighet
c
korrektionsfaktor för distans
Man behöver inte veta i vilken riktning strömmen sätter utan man antager en
riktning. Formlerna tar hand om resten.
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.1
SXK Båtpärm
Fartlogg:
Om strömmen är svag, litet värde på w, kan man förenkla ovanstående formel.
Som riktvärde kan använda att det högst skiljer 20 % i tid mellan färd med
resp. mot strömmen.
Den förenklade formeln blir:
Verklig fart = k ∙ v
Distanslogg:
Förenklat kan man nöja sig med att bara ta medelvärdet av s1 och s2 och får då
Verklig distans = c ∙ s
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.2
SXK Båtpärm
OBSERVERA 1
En distanslogg kan aldrig visa rätt värde vid färd i strömt vatten. Vid längre
färder jämnar med- och motström oftast ut varandra och man får ett bra värde.
OBSERVERA 2
Vissa distansloggar kan bara avläsas på 0,1 M. Man måste då hitta en bana
som är minst 10 M lång för att kunna kalibrera en sådan logg.
RIVÖBANAN
Exempel på en färdig uppmätt fartbana är RIVÖBANAN.
HISTORIK
Rivöbanan har uppmätts och markerats av GMS, Göteborgs Motorbåtsällskap.
Banan är avsedd att användas av fritidsbåtar och går i nord-sydlig riktning
strax öster om Köpstadsö (Kössö) och Asperö i Göteborgs södra skärgård.
Vintern 1923, som var en isvinter, lades banan ut på isen och markerades med
stänger och fläckar. Det valda läget är mycket bra eftersom det är skyddat från
kraftig sjöhävning. De stora öarna väster om banan förhindrar tvärgående
ström, vilket avsevärt förenklar användandet.
SXK-V har nu åter satt banan i stånd.
Det finns även andra markerade fartbanor t. ex. Vingabanan, Varholmsbanan
och Kosterbanan. Ingen av dessa är lämpliga att användas av fritidsbåtar.
BESKRIVNING AV BANAN
Banan går i nord-sydlig riktning mellan Knarrholmen och Rivö. Se
sjökortsutdrag. Längsmärkena är mot söder Knarrholmens kummel ens med
litet vitmålat kummel nere vid vattnet på Knarrholmen, bild 1. Mot norr är
ensmärkena två vita fläckar strax väster om Rivö fyr, bild 2.
Södra begränsningslinjen utgörs av stångmärke med vit markering på skäret
nord om Långholmen ens med vit tvådelad fläck på Köpstadsö, bild 3. Norra
begränsningslinjen utgörs av stångmärke med vit markering på det nordligaste
av Korshamnsskären ens med högt placerad fläck på Asperö,
bild 4.
Avståndet mellan begränsningslinjerna är 1 M (distansminut)
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.3
SXK Båtpärm
KOMPASSDEVIERING
För kompassdeviering gäller att längsriktningen har rättvisande kurser 161
resp 341 grader.
Södra begränsningslinjen ligger i rättvisande 84 resp 264 grader, norra i 81
resp 261 grader.
SIFFEREXEMPEL
Ett genomfört prov kan ge resultat som dessa
v = 4,8 knop
s0= 1 M
s1= 1,01 M
s2 = 1,10 M
t1 = 12 min 21 sek = 741 sek
t2 = 13 min 28 sek = 808 sek
härur erhålles
k = 0,968
c = 0,948
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.4
SXK Båtpärm
Sjökort
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.5
SXK Båtpärm
Bild 1 & 2
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.6
SXK Båtpärm
Bild 3 & 4
© SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, 2009
9:3.7