1. No category

Elis Ljungek levererar två försökshästar från Stuteri Gelj.
unghästprojektet
Unghästprojektet
I N G VA R F R E D R I C S O N M E D F L E R A
Hur ska en ung travare tränas för att bli så duktig på tävlingsbanan som möjligt? Idag är
det självklart att hästarna körs in tidigt. En av anledningarna till det är resultaten från ett
projekt om träning av unghästar som genomfördes i början av 1980-talet.
Är tidig träning av blivande tävlingshästar
nyttig eller skadlig? Åsikterna gick starkt isär
om detta under 1970-talets slut. Odd
Knudsen tog därför initiativ till en uppvaktning hos ATG för att få till stånd ett större
tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Målet
var att öka kunskapen om när och hur en ung
travhäst skall tränas för att optimalt kunna
utveckla sina medfödda prestationsanlag med
minimal risk för fysiska eller psykiska skador.
ATG reagerade positivt på förslaget och
beviljade 1980-1984 medel till ett större
longitudinellt upplagt forskningsprogram vid
Sveriges
lantbruksuniversitet
(SLU).
Projektet benämndes officiellt ”Hållbarhet
och prestation hos häst” men kallades vanligen
"Unghästprojektet".
En programnämnd bestående av Ingvar
Fredricson, ordförande, Anders Darenius,
Odd Knudsen, Arne Lindholm, Jan
Philipsson, Sven Reiland och Åke Åsheim fick
ansvaret för projektets planering och genomförande. Forskningsprogrammet delades upp
i tre delprogram.
d e l p r o g r a m i : Inverkan av tidig fysisk
aktivitet och alternativa träningsmetoder,
d e l p r o g r a m i i : Planering av insamling och
analys av fältdata,
d e l p r o g r a m i i i : Klinisk morfologisk
undersökning av unghästar.
Ansvar för Delprogram II hade Jan
Philipsson och Margareta Bendroth och för
Delprogram III ansvarade Sven Reiland och
Åke Åsheim.
Frågeställningar Rent allmänt var avsikten
med Delprogram I att försöka fastställa positiva och negativa effekter av tidig träning av
travhästar.
Följande delprojekt och forskare ingick:
1. Fodermedel, utfodring och tillväxt: Gösta
Bengtsson och Claes Nydahl ("Foder"),
2. Utveckling av rörelsemönster, stötdämpnings- och belastningsförhållanden i
extremiteterna: Stig Drevemo, Göran
Dalin, Ingvar Fredricson och Gunnar
Hjertén ("Rörelser"),
3. Skelettmuskulaturens biokemiska och histokemiska egenskaper: Arne Lindholm
och Birgitta Essén ("Muskler"),
4. Hippometrisk analys av olika exteriöra
måtts utveckling: Lars-Erik Magnusson
("Exteriör"),
5. Röntgenologisk registrering av skelettutvecklingen: John Maxe ("Röntgen"),
6. Blodvolym, puls- och arbetsrelation, syre-
unghästprojektet
upptagning och ”anaerobic threshold”
som uttryck för cirkulatorisk och oxidativ
kapacitet: Sune Persson ("Träning"),
7. Biokemiska och kliniska undersökningar
av skelettutveckling: Kerstin ThorénTolling och Åke Åsheim ("Biokemi").
Samtliga forskningsgrupper skulle försöka
besvara följande frågor:
• Ger forskningsresultaten en uppfattning om
hur tidig fysisk aktivitet bäst kan stimuleras?
• Kan effekterna av denna tidiga träning fastställas med aktuella forskningsmetoder?
• Kan vetenskapliga metoder i framtiden
avslöja en unghästs möjligheter till tävlingsframgång?
Projektuppläggning Tio varmblodiga och två
kallblodiga hingstföl ingick i studien. Fölen
hade valts ut noga av Bo Fransson för att härstamningsmässigt motsvara årskullens
genomsnittskvalitet. Ansvariga för träningsprogram var Ingvar Fredricson och Arne
Lindholm (år 1) samt Stig H Johansson (år 2),
hälsokontroll: Odd Knudsen, utfodring:
Gösta Bengtsson, parasitkontroll: Otto
Roneus och stallmiljö: Katharina Hennichs.
Lena Ryd var stallchef och tillsammans med
Hans Larsson ansvarig för unghästarnas
skötsel, hantering och träning på Rörby under
det första året. Stig H Johansson skötte under
andra året träningen på sin träningsanläggning. Hästarna transporterades vid flera tillfällen in till Klinikcentrum (KC) på Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) för testning.
År 1 Studien påbörjades 80-10-05. Fölen var
ca 7 månader gamla då de kom till Rörby
Gård, Angarn i Vallentuna. Samtliga föl
genomgick en kraftig luftvägsinfektion kort
efter ankomsten. Under konvalescensen
utfördes en rad vänjningsövningar. I samband
med första hälsokontrollen vägdes fölen.
Foderkvaliteten analyserades och individuella
foderstater beräknades. Graden av parasitinfektion i rast- och beteshagar bestämdes och
ett program för parasitbekämpning lades upp.
Fölen fördelades därefter i en jämförelsegrupp (Grp J) och i en träningsgrupp (Grp T)
genom lottning.
Grp J föddes upp konventionellt, d v s fick
daglig gemensam utevistelse i rasthage. Grp T
fick förutom daglig utevistelse i hage träning
tre dagar i veckan. Efter en kort stunds uppvärmning genom longering på mjukt underlag
fick de två och två trava i frihet på en inhägnad
200 m rakbana. På grund av snöbrist och
hårdfruset underlag blev fölen ömma i hovarna
och måste skos med tåskor. Då de trots detta
fortfarande var ömma förflyttades träningen
till ett närbeläget ridhus.
Efterhand blev det tydligt att försöksuppläggningen inte var tillräckligt extrem för att ge
tydliga skillnader mellan grupperna avseende
träningsmängd. Av naturliga skäl kunde inte
Grp J stå inaktiva i en liten box dygnet runt
medan Grp T tränades för fullt. Det beslutades därför vid årsskiftet att båda grupperna
skulle slås samman till en för att ge ett större
forskningsmaterial för analys av de uppställda
frågorna.
Så fort det åter blev normalt banunderlag
skoddes därför samtliga åringar varefter de
kördes in och började tränas lätt för vagn
varannan dag på rakbana. Inkörningen gick
mycket lätt eftersom hästarna hade hanterats
mycket och var samarbetsvilliga. Pulsmätningar genomfördes under detta skede. Det
påvisades att skoning av de unga hästarna
påverkade deras hovar negativt. Banunderlag
bestående av bark, träflis eller liknande skulle
därför ha behövts. Vidare visade det sig
mycket viktigt att viloperioder snabbt sätts in
vid minsta tecken på överansträngning.
Under nov 80, april 81, sept 81, april 82
och sept 82 fick samtliga åringar tillbringa en
period på KC. De stod då också till de olika
forskargruppernas förfogande för olika tester
bland annat på rullmatta. Då hästarna testades
första gången på KC varierade deras ålder
mellan 208 och 258 dagar.
År 2 Under andra året tränades hästarna av
Stig H Johansson på hans träningsanlägg-
unghästprojektet
Odd Knudsen och Ingvar
Fredricson hälsokontrollerar
en av försökshästarna.
ning. De genomgick hans mycket systematiska
träningsprogram och förbättrade successivt
både sin travaktion och sin kondition.
Praktiska resultat Fölen svarade mycket positivt
på den tidiga, skickliga skötseln och hanteringen. Dessutom ledde den mycket noggranna
kontrollen av foderkvalitet, parasitstatus,
hov- och allmänt hälsostatus till att samtliga
föl och åringar utvecklades mycket bra.
Däremot visade det sig att det, utan större
tidigare erfarenhet, var svårt att genomföra
en fungerande träning av så unga hästar.
Redan från början märktes tydliga både systematiska och oregelbundna skillnader. Vissa
föl var generellt mer träningsvilliga än andra.
Tydliga skillnader märktes dock hos samma
individ mellan olika träningstillfällen. Ena
gången kunde en fölunge vara alert för att
nästa gång inte visa samma framåtbjudning.
Vidare framkom tydligt att föl mycket snabbt
tröttas både fysiskt och psykiskt.
Grp J föddes upp konventionellt och sannolikt tränade dessa föl och åringar under sin
utevistelse sig själva minst lika effektivt
genom sina vilda lekar som de i träningsgruppen. Grp T var ofta lite trötta och lekte därför
mindre. Grupperna slogs därför samman och
samtliga åringar började tränas framför sulky
på rakbana. Effekterna av första årets träningsprogram blev därför svåra att uppskatta.
Det andra året fick samtliga försökshästar
professionell uppträning inför sin kommande
tävlingskarriär. Alla hästar utom en anpassade
sig väl till Stig H Johanssons träningsmodell.
Denna häst som redan året innan visat sig ha
ett "speciellt" temperament såldes efter försöket till Norrland. Där fann han sig bättre
till rätta och utvecklades till gruppens näst
mest framgångsrika häst avseende totalt
intjänade prispengar.
unghästprojektet
Enstaka skador uppkom helt naturligt under
träning både år 1 och 2 (jfr tabell 1). Med ett
undantag fick sannolikt dessa inte någon signifikativ betydelse för de olika hästarnas livsresultat. Undantaget är häst J-5. Innan den
fick ryggproblem utvecklades den mycket
positivt och rankades subjektivt som en av
gruppens bästa individer (jfr tabell 2). Hans
livsresultat försämrades också av att han förolyckades vid relativt ung ålder.
Tabell 1: Uppkomna skador m m
Med utgångspunkt från den samlade erfarenheten av hästarna gjordes både vid avslutningen av år 1 och år 2 ett försök till subjektiv
ranking. Resultatet visar tydligt att det är
svårt att förutspå hur en häst skall lyckas i sin
tävlingskarriär (tabell 2).
Tabell 2: Subjektiv och objektiv ranking
T-1
T-2
T-3
T-4
T-5
J-1
J-2
J-3
J-4
J-5
Patellahakning
Kotledsartrit bak
Osteochondros i hasled, utvecklade lindrig karprygg
Utan anmärkning (u a)
Hovledsgallor fram
Lindrig tendinit ytliga böjsenan fram
Ua
Ua
Fysiskt u a, speciellt temperament
Ileosakralledsskada, förolyckad 1986
Ranking
T-1
T-2
T-3
T-4
T-5
J-1
J-2
J-3
J-4
J-5
I F:son 81
5
3
9
2
4
6
7
10
8
1
Stig H J 82
4
1
10
3
5
6
9
7
8
2
Facit = prissumma
1
8
10
3
4
9
5
6
2
7
Tabell 3: Försökshästarnas levnadsresultat
Häst
T-1
T-2
T-3
T-4
T-5
J-1
J-2
J-3
J-4
J-5
Starter
153
134
51
73
109
62
89
145
192
51
1:a
50
4
4
14
13
8
12
2
16
7
2:a
22
9
5
12
12
7
8
14
43
5
3:e
21
16
2
12
5
7
8
9
23
3
Seger %
33
3
8
19
12
13
13
1
8
14
Plac. %
61
22
22
52
28
35
31
17
43
29
Sammantaget blev försökshästarnas levnadsresultat betydligt bättre än väntat. Samtliga
kom till start. Med tanke på att hingstfölen valts
Prissumma
1.275.075
123.675
62.850
424.750
320.605
90.145
277.700
226.845
790.300
145.270
Pris/start
8.334
923
1.232
5.818
2.941
1.454
3.120
1.564
4.116
2.848
Voltrek.
1.15,4
1.17,3
1.19,0
1.16,0
1.16,9
1.18,8
1.16,4
1.17,4
1.14,9
1.17,0
Autorek.
1.14,4
1.18,4
1.19,3
1.14,9
1.16,2
1.16,2
1.16,6
1.16,5
1.14,8
1.16,1
ut för att så nära som möjligt representera årskullens medelkvalitet är detta i sig mycket bra.
Tabell 4: Medelresultat för svenskfödda varmblodstravare födda 1980
Hästantal
2 206
Starter
100 853
1:a
8 841
2:a
8 851
3:e
8 703
Seger %
8,77
Försökshästarna tjänade dessutom i genomsnitt ca 37 gånger så mycket pengar (373 722 kr)
under sin tävlingskarriär som hela årskullen
(10 176 kr). De startade i genomsnitt 106
gånger jämfört med årskullens 46 starter.
Deras prissumma per start var också i genomsnitt högre än årskullens. Försökshästarnas
Plac. %
26,17
Total prisum.
224 476 180
Sum./häst
10 176
Pris/start
2 226
sensationellt positiva tävlingsresultat kan sannolikt förklaras med att de fick en sund, väl
kontrollerad uppfödning med mycket utevistelse samt att de hanterades och tränades
tidigt på ett systematiskt och skickligt sätt
under sina två första levnadsår.
unghästprojektet
Vetenskapliga resultat Unghästprojektet gav
hästforskarna mycket värdefulla praktiska
erfarenheter och en del intressanta analysresultat (Se tabell 5 och under Läsa mer).
Frågor till respektive forskningsgrupp:
1. Ger forskningsresultaten en uppfattning
om hur tidig fysisk aktivitet bäst kan stimuleras?
2. Kan effekterna av denna tidiga träning fastställas med aktuella forskningsmetoder?
3. Kan vetenskapliga metoder i framtiden
tänkas avslöja en unghästs tävlingspotential?
Arne Lindholm tar muskelbiopsi på en försökshäst.
Tabell 5: Forskningsprojektens resultat
Delprojekt
Delprojekt
Fråga 1
Fråga 2
Fråga 3
”Spin offs”
Foder
Foder
Nej.
Tidig träning ger ökad tillväxt.
Sannolikt – men det krävs
mycket mer forskning med
sambandsanalyser.
Tidig träning ger ökad
tillväxt.
Rörelser
Rörelser
Ja – uppfödning i frihet
på stora kuperade
arealer med skiftande
underlag.
Nej.
Ja – men mycket mer
grundforskning och
sambandsanalyser fordras.
Tidig träning kräver en
mycket välanpassad
anläggning, särskilt
avseende underlag.
Muskler
Muskler
Ja – riklig utevistelse i
grupp. Hård föl- och
unghästträning olämpligt.
Exteriör
Exteriör
Ja.
Nej – inte med
exteriörbedömning.
Ja delvis och då efter
ytterligare sambandsanalyser.
Exteriören ändrades
markant i framdelen
jämfört med bakdelen
under tillväxtperioden från
föl till 2-åring.
Röntgen
Röntgen
Nej.
Nej.
Nej.
På i princip alla
försökshästarna fanns
osteofyter m m, som inte
tycks betyda mycket rent
kliniskt. En häst
misstänktes vid första
undersökning ha
osteochondros, vilket
senare vidimerades.
Träning
Träning**
Det finns tecken på
effekter av tidigt insatt
fysisk träning.
Ja.
Möjligen kan för tävling
mindre lämpade individer
identifieras. Mera forskning
på större material fordras
dock.
Biokemi
Biokemi
Nej.
Effekter avseende vissa
blodenzymer (främst ALP) är
huvudsakligen relaterade till
ökad ämnesomsättning,
sammanhängande med såväl
ökad fysisk aktivitet som
intensifierad utfodring.
Möjligt – men fordrar
betydande forskningsinsatser och fördjupade
sambandsanalyser.
Ja – men mycket mer
forskning och
sambandsanalyser fordras.
Ökad kunskap om ben- och
leverenzymer hos föl och
unghästar.
*Frågeställning inom detta delprojekt var om konditionsträning av växande unghästar kunde medföra positiva effekter på hjärtlungfunktion, syretransport och energiproduktion och om detta i så fall innebar prestationsfördelar i tävlingskarriären. Hästarna
arbetstestades när de togs in i studien. De testades sedan efter ca fyra månader samt vid testperiodens slut efter ca ett år, varpå
samtliga hästar sattes i professionell träning. Uppföljande tester har sedan gjorts vid tiden för första start vid ca 30 månaders ålder
och vid senare något varierande tidpunkter upp till ca fyra års ålder. Testerna omfattade förutom blodvolymbestämning och
muskelbiopsier, arbetsprov på rullmatta med bestämning av syreupptagningsförmåga och puls samt mjölksyrasvar.
unghästprojektet
500
140
450
Syreupptagning, ml/kg/minut
120
Kroppsvikt, kg
400
350
300
Otränade
100
80
Otränade
60
250
Tränade
Tränade
40
200
0
10
20
30
40
50
60
0
10
20
Ålder, månader
30
40
50
60
Ålder, månader
Fig 1. Förändringen av unghästarnas kroppsvikt.
Fig 3. Syreupptagningsförmåga.
• Kroppsvikten ökade lika mycket i båda grupperna upp till ca 30 månaders ålder, varefter
den blev relativt konstant (Fig. 1).
• Syreupptagningsförmågan per kilo kroppsvikt
(vid puls 200 slag/min) minskade på grund
av den snabba tillväxten under det första
året mest i den tränade gruppen som hade
signifikant lägre syreupptag vid första årets
slut. Denna skillnad utjämnades emellertid
under påföljande år i professionell träning,
då syreupptagningsförmågan ökade snabbt
i båda grupperna. Synbarligen innebär
tillväxten en sådan belastning på ämnesomsättningen att ytterligare effekt av träning ej
är möjlig (Fig. 3).
Cellvolym/kroppsvikt, ml/kg
110
90
70
50
2500
Otränade
Tränade
30
10
20
30
40
50
2000
60
Ålder, månader
Fig 2. Andelen blodkroppar per kg kroppsvikt.
• Blodkroppsmassan per kilo kroppsvikt
ändrades inte i någondera gruppen under
första året men ökade snabbt när hästarna
satts i professionell träning. Denna ökning
fortsatte i varierande grad under hela tävlingskarriären (Fig. 2).
Effektutveckling, Watt
0
1500
1000
Otränade
Tränade
500
0
10
20
30
40
50
60
Ålder, månader
Fig 4. Effektutvecklingen vid en bestämd puls (200 slag/min), d v s
vilken kraft hästen har.
• Pulssvaret på arbete uttryckt som effektutveckling vid puls 200 ökade kontinuerligt
och lika mycket i båda grupperna (Fig. 4).
unghästprojektet
10
Mjölksyratröskel (VLA4), m/s
9
8
7
6
Otränade
5
Tränade
4
0
10
20
30
40
50
60
Ålder, månader
Fig 5. Mjölksyratröskeln används som ett mått på hur mycket hästen
orkar. Ju fortare hästen kan springa innan den når mjölksyratröskeln,
desto bättre.
• Mjölksyrasvaret på arbete uttryckt som hastigheten vid mjölksyratröskel (4 mmol/l)
skilde sig markant mellan grupperna vid
försöksårets slut, då träningsgruppen hade i
genomsnitt drygt 25 % högre värde (Fig. 5).
• Muskelfiberegenskaperna i undersökta biopsier ändrade sig enbart i förhållande till tillväxt
och ingen skillnad sågs mellan grupperna.
Sammanfattning Fölets rörelseförmåga är väl-
utvecklad redan vid födseln och den förbättras därefter mycket snabbt. Vid två års ålder
anses till exempel en hästs neuromuskulära
koordination ha nått ungefär samma utvecklingsnivå som den hos en 16-årig människa.
Detta talar för att tidig träning av föl och unghästar har betydelse för att de skall kunna
utveckla sina medfödda prestationsanlag
optimalt. Idag anser också de flesta professio-
nella tränare och hästveterinärer att unghästar
skall födas upp i grupp på stora kuperade marker
med möjlighet till tidig egenträning genom
lek samt att den egentliga sportträningen försiktigt bör sättas igång tidigt. Sannolikt betydde
unghästprojektet en del för att denna uppfattning idag börjat dominera. Dess riktighet har
dock ännu inte verifierats på ett övertygande
sätt genom forskning med sambandsanalyser.
Sedan några år pågår dock på nytt, bland
annat i Holland, intressanta tvärvetenskapliga
forskningsprojekt på sporthästar inriktade
mot liknande problemställningar.
Unghästprojektet framstår som ett gott
exempel på den framåtanda som karaktäriserade
svensk hästforskning i början av 1980-talet.
Sannolikt har ingen grupp föl och åringar
någonsin fått ett lika skickligt omhändertagande och så goda möjligheter att utveckla
sina medfödda tävlingsanlag, som dessa försökshästar, vilket sannolikt är orsak till att
deras tävlingsresultat är så mycket bättre än
årskullens genomsnitt. Lena Ryds och Stig H
Johanssons insatser bör i detta sammanhang
omnämnas.
Låt oss hoppas att svenska hästforskare
(modell yngre) snart åter kommer att samverka
på bred front kring denna fråga. Utvecklingen
under den senaste 20-årsperioden, både avseende kunskap och forskningsmetoder, måste
utnyttjas effektivt för att öka förståelsen för
hur föl och unghästar skall ges optimala möjligheter att bli hållbara och utveckla sina
medfödda tävlingsanlag. Detta är en av förutsättningarna för att svensk hästnäring skall
kunna öka sin internationella konkurrenskraft.
LÄSA MER
Rörelser Drevemo S, Fredricson I, Hjertén G & Dalin G. Tidig
utveckling av rörelseasymmetrier hos unga travare. Svensk VetTidn
1983, 35, Suppl 3, 93–97.
Drevemo S, Fredricson I, Hjertén G & McMiken D. Early development
of gait asymmetries in trotting Standardbred colts. Equine vet J 1987,
19 (3), 189–191.
Muskler Essén-Gustavsson B, Lindholm A, McMiken D, Persson
S G B & Thornton J. Skeletal muscle characteristics of young standardbreds in relation to growth and early training. I: Snow, Persson
& Rose, red. Proceedings from first international conference on
equine exercise physiology. 1983, 200–210.
Exteriör Magnusson L-E. Studies on the conformation and related
traits of standardbred trotters in Sweden. Doktorsavhandling, SLU.
1985. ISBN 91-576-2315-5.
Träning Persson S G B, Essén-Gustavsson B, Lindholm A, McMiken D
& Thorntorn J R. Cardiorespiratory and metabolic effects of training
of standardbred yearlings. I: Snow D H, Persson S G B & Ross R J, red.
Equine Exercise Physiology, Cambridge, Granta Editions, 1983,
458–469.
Biokemi Thorén-Tolling K. Alkaliska fosfataser – värdet av isoenzym
bestämningar. Svensk VetTidn 1979, 5, 113.