Programråd
Programråd – Checklista – ÅD PRO LA AMR R G YRKES SKO TYAs handbok, del 1 LIV för transportbranschens ledamöter i gymnasieskolans programråd Inledning HANDBOKEN består av två delar. Den vänder sig, i första hand, till dig som är utsedd som arbetsgivar- eller arbetstagarrepresentant för företag anslutna till TYA i gymnasieskolornas programråd inom fordons- och transportprogrammet. Vi hoppas att även andra inom transportbranschen med intresse för utbildningsfrågor vill ta del av handboken liksom skolledare och lärare inom gymnasieskolans transportutbildningar. Handboken är anpassad för arbetet i de programråd som har fordons- och transportprogrammets inriktningar transport och godshantering. Dessa båda inriktningar utgör två av programmets fem inriktningar. SYFTET MED DIN MEDVERKAN i skolornas programråd är att bidra till att gymnasieeleverna blir välutbildade och att TYA-anslutna företag får kompetenta medarbetare. Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är en huvudfråga för det lokala programrådet. I gymnasiepropositionen 2008/09:199 säger regeringen följande: ”APL har avgörande betydelse för att yrkesutbildningen ska få sådan kvalitet, djup och verklig-hetsförankring att eleverna blir anställningsbara.” HANDBOKENS del 1 INLEDS med en kort sammanfattning som kan beställas som separat folder. Checklistan i del 1 ger exempel på frågor som TYA föreslår kan behandlas i programrådet. Kommentarer till checklistan, i del två, går lite djupare in i frågeställningarna. HJÄLP GÄRNA TILL att utveckla handboken genom att höra av dig till oss via exempelvis [email protected]. 2 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Innehåll Del 1 PROGRAMRÅD – ETT GEMENSAMT ANSVAR .............................................................................. 4 CHECKLISTA ...................................................................................................................................... 7 Utbildningen .................................................................................................................................... 7 Arbetsplatsförlagt lärande, APL ...................................................................................................... 8 Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ......................................................................................................... 9 Programrådets arbete .. .................................................................................................................. 10 Utvärdering ................................................................................................................................ 12 ETT PROGRAMRÅD I VERKLIGHETEN ........................................................................................ 14 TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND ......................................... 18 TYAs regionala utbildningsråd ..................................................................................................... 18 Del 2 KOMMENTARER TILL CHECKLISTAN .. ........................................................................................... 4 Utbildningen..................................................................................................................................... 4 Arbetsplatsförlagt lärande, APL .................................................................................................... 12 TYA-modellen inom inriktning transport ...................................................................................... 15 Ansvars- och säkerhetsfrågor . . ....................................................................................................... 21 Programrådets arbete .. ................................................................................................................... 26 FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET ............................................................................ 30 Gymnasieskolans styrdokument .................................................................................................... 31 Yrkesexamen ................................................................................................................................. 32 Inriktning godshantering utgång lager- och terminalarbetare ........................................................ 33 Inriktning transport utgång lastbilsförare ...................................................................................... 35 Inriktning transport utgång taxi-/bussförare . . ................................................................................ 38 Lärlingsutbildning ......................................................................................................................... 40 Grundläggande behörighet ............................................................................................................ 41 NATIONELLA RÅDET FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET . . ............................. 43 TYAs RAPPORT: REKRYTERING AV LASTBILSFÖRARE 2012. ................................................ 45 BILAGA .............................................................................................................................................. 48 Exempel på ämnes- och kursplan inom inriktning transport ......................................................... 48 ©TYA 2012-10 Programråd - TYAs handbok, del 1 3 Programråd – ett gemensamt ansvar Programråd – ett gemensamt ansvar! En nyhet i den nya gymnasieskolan är att det för varje yrkesutbildning ska finnas ett programråd med representanter från branschen. Rekryteringen av välutbildade transportarbetare från gymnasieskolan är en viktig fråga för branschen. Programrådets övergripande uppgift är att bidra till att skapa bra kvalitet i utbildningen så att eleverna blir anställningsbara. Bra yrkesutbildning kräver därför en utvecklad samverkan mellan skola och arbetsliv. Det är därför viktigt att branschen engagerar sig i programrådens arbete. Gymnasieskolan ansvarar för att programråd är knutna till yrkesutbildningarna. Men det är ett branschansvar att ställa upp med ledamöter i programråden. Saknar skolan ett fungerande programråd finns det risk att utbildningen läggs ned, vilket vore olyckligt då samtliga utbildningar behövs. Fördelar med att vara representant i ett programråd Att medverka i ett programråd ger många fördelar: Du får tillgång till ett stort nätverk som du kan ha nytta av vid rekryteringar och olika kompetensfrågor. Du kan påverka yrkesutbildningen inom gymnasieskolan. Du bidrar till branschens kompetensförsörjning. Programrådets uppgifter i korthet Frågor som återkommande kan behandlas i programråden är till exempel: Lägesrapporter från ledamöterna. Elevernas resultat. Träffar med företagens handledare för arbetsplatsförlagt lärande, APL. Programrådets sammansättning Ett starkt gemensamt intresse i programrådet leder till ett djupare engagemang. I programråden ingår skolledare, yrkeslärare och elevrepresentant, ett flertal företagsrepresentanter samt en representant från Svenska Transportarbetareförbundet. Välutbildade transportelever 4 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Programråd – ett gemensamt ansvar Arbetsplatsförlagt lärande, APL Minst 15 veckor av utbildningen ska ske på företag. En viktig uppgift för programrådet är att planera och utvärdera de APL-perioder som genomförs i företagen. En god kvalitet på APL-perioderna gör eleverna mer anställningsbara. TYA har tagit fram en utvecklad APL-modell som bidrar till skolans kvalitetsarbete. TYA-modellen syftar till att kvalitetssäkra APL-perioderna inom inriktning transport. Aktiva programråd Ett aktivt och framgångsrikt programråd kännetecknas av att: Möten sker minst två gånger per år (vanligtvis två till fyra gånger per år). Mötena behandlar viktiga utbildningsfrågor Det som diskuterats och beslutats vid ett möte protokollförs och följs upp på nästa möte. För att skapa balans mellan skola och arbetsliv anser TYA att programrådet gärna kan ha en företagsrepresentant som ordförande. Branschens representation i programrådet ska spegla de utgångar man har på gymnasieskolan, till exempel lastbilsförare och terminalarbetare. Den nya gymnasieskolan har även möjligt att ordna kurser inom hjulutrustningsteknik och taxi. TYAs regionala utbildningsråd TYA har åtta regionala utbildningsråd som består av representanter från arbetsgivare och arbetstagare. Utbildningsråden arbetar för kvalitet inom det arbetsplatsförlagda lärandet och stöttar skolorna i det lokala programrådsarbetet. TYAs regionala projektledare administrerar TYAs regionala utbildningsråd. ©TYA 2012-10 Programråd - TYAs handbok, del 1 5 TYAs regionala projektledare TYAs regionala projektledare TYAs regionala projektledare är transportbranschens kontaktpersoner när det gäller yrkesförarutbildning och arbetsplatsförlagt lärande i regionerna. De regionala projektledarna arbetar för en eller flera rådsregioner inom följande län: BD Norrbotten, AC Västerbotten [email protected] Y Västernorrland, Z Jämtland [email protected] AB Stockholm, C Uppsala, D Södermanland, I Gotland [email protected] S Värmland, T Örebro inkl Skaraborg U Västmanland, E Östergötland, W Dalarna, X Gävleborg [email protected] O Västra Götaland exkl Skaraborg, N Halland, M Skåne, F Jönköping, G Kronoberg, H Kalmar, K Blekinge [email protected] Vill du vara med och utveckla samverkan mellan skola och företag? BD Kontakta i så fall någon av TYAs regionala projektledare. AC Z Y X W S U T C AB D E O F N M 6 Programråd - TYAs handbok, del 1 H G I K ©TYA 2012-10 Checklista – Utbildningen Checklista Checklistan ger exempel på frågor som TYA föreslår kan behandlas i programrådet. Det är du som ledamot som avgör vilka frågor som lyfts. Utbildningen Dimensionering Är antalet utbildningsplatser inom inrikt ning transport/inriktning godshantering tillräckliga i förhållande till arbetsmarknadsbehovet? Platser Behov Bör eleverna bli garanterade en plats på inriktning transport eller inriktning godshantering (inriktningsgaranti) redan när de blir antagna till årskurs 1? Mål för utbildningen BILD Finns det några fastställda mätbara mål för utbildningen och är målen i så fall väl för ankrade inom skolan och på de arbets platser som tar emot APL-elever? Rekrytering och marknadsföring Hur många elever söker i första hand till inriktning transport och inriktning godshantering? Hur kan skolan bli bättre på att marknadsföra utbildningen och vad kan branschen bidra med när det gäller elevrekrytering? Uppläggning och inriktning Sker det en integrering mellan yrkes ämnena och de s.k. gymnasiegemensamma ämnena, bl.a. svenska, engelska och matematik? Erbjuder skolan, på ett tydligt sätt, högskolebehörighetsgivande kurser? Erbjuder skolan relevanta fördjupnings kurser/yrkesutgångar i förhållande till arbetsmarknadsbehovet? ©TYA 2012-10 Upplägg Integration Fördjupning Behörighet Programråd - TYAs handbok, del 1 7 Checklista - Arbetsplatsförlagt lärande, APL Arbetsplatsförlagt lärande, APL Uppföljning Sker någon uppföljning av att eleverna får sin rätt till APL tillgodosedd? Vilka kurser eller delar av kurser bör genomföras i form av APL? I vilken omfattning besöker yrkeslärare arbetsplatsen under en APL-period? Vilka resurser avsätter skolan för att möjliggöra arbetsplatsbesök? Kan TYAs APL-modell ligga till grund för hur det arbetsplatsförlagda lärandet genomförs inom inriktning transport? Handledarutbildning I vilka former bedriver skolorna utbildning av handledare på arbetsplatserna? Behöver de företag som låter medarbetare genomgå handledarutbildning kompen seras ekonomiskt? Hur stor andel av de nuvarande hand ledarna har genomgått handledarutbild ning? Vilka åtgärder behöver eventuellt vidtas? Motsvarar tillgången på APL-handledare behoven? Har APL-handledarna passande utbildning? Kollektivavtal på APL-företag Har APL-företagen, när det är fråga om företag som har anställda medarbetare, kollektivavtal? Övningskörning/körträning på åkeri – skolans och företagens ansvar Har de APL-handledare som används för övningskörning/körträning under APL, inom inriktning transport, utbildning som ligger i nivå med TYAs APL-handledarutbildning? 8 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Checklista - Ansvars- och säkerhetsfrågor Ansvars- och säkerhetsfrågor Ansvarsfördelningen mellan skolan och företagen Finns det ett skriftligt avtal/överenskom melse mellan skola och företag innan företagen tar emot APL-elever? SKOLA FÖRETAG Finns det rutiner för att säkerställa att ett avtal/skoldokument medföljer under färd så att den som bedriver uppsikt kan styrka att eleven är under utbildning? Har skolan och arbetsplatsen gemensamt bestämt vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning? Har rådet diskuterat APL-avtalens generella utformning samt ansvars-, arbetsmiljö- och försäkringsfrågor? Elevsäkerhet på arbetsplatsen Har skolan, gemensamt med arbetsplatsen, bestämt vilka uppgifter eleven ska utföra under APL? Har arbetsplatsens skyddsombud infor merats om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå? ET ERH ÄK FTER UD S V B I ELE UPPG SOM DD LJÖ SKY ETSMI TION K ARB RODU INT INER RUT ER ER RISK PORT RAP Har arbetsplatsen kännedom om vad det innebär att den har det direkta arbetsmiljö ansvaret under APL-perioden? Har arbetsplatsen genomfört en tillräcklig introduktion av eleven? Har arbetsplatsen rutiner och planer för hur handledningen ska gå till? Har arbetsplatsen bedömt vilka risker som finns i samband med elevens olika arbetsuppgifter? Finns det rutiner för att rapportera tillbud och skador till skolan? Försäkringsfrågor Vad omfattar kommunens elevförsäkring? Ersätter kommunen även företagets självrisk? Är försäkringsfrågan reglerad i avtalen mellan skolan och företagen? ©TYA 2012-10 FÖRSÄKRAD Programråd - TYAs handbok, del 1 9 Checklista - Programrådets arbete Programrådets arbete Skolans och branschens förväntningar Är syftet med samarbetet mellan bransch och skola väl förankrat i rådet? Har branschens förväntningar tydliggjorts? Har en policy för samarbetet mellan skolan och branschen upprättats för att underlätta det fortsatta arbetet? Organisation och arbetsformer 13 Måndag Hur ofta ska rådet sammanträda? 14 Tisda Augusti September g 7 Måndag Torsdag 15 8 Tisdag Fredag 9 Lördag Vilka rutiner behövs för ledamöternas kontakter mellan sammanträdena? Finns behov av att få med en representant från Arbetsförmedlingen? 17 Onsdag Vilket administrativt stöd och andra resur ser kommer att knytas till programrådet? 16 Onsdag Finns förutsättningar att ha ett lokalt programråd per utgång? (Exempelvis lastbilsförare – åkerisidan.) Söndag 18 19 Kvalitetsuppföljning Ingår det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) i skolans program för kvalitetsuppföljning? Diskuteras hur många elever som får gymnasieexamen, aktuella behörigheter och elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning? Kommunikation med APL-företagen i viktiga frågor Hur kommunicerar programrådsleda möterna och skolan med de olika APLföretagen? SKOLA FÖRETAG Regional samverkan 10 Finns det behov av regional samverkan eller kanske ett regionalt programråd? Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Förslag till mötespunkter Augusti/September – Avstämning av resurser och elevunderlag. – – – Oktober/November – Marknadsföring av utbildningen. – – – April/Maj – Uppföljning av utbildningens kvalitet inklusive APL. – – – ©TYA 2012-10 Programråd - TYAs handbok, del 1 11 Utvärdering Utvärdering En gång om året kan ni stämma av hur läget är inom punkterna A-D. Var sätter du ditt kryss? 1 (fungerar dåligt), 4 (fungerar mycket bra) A. Utbildningen 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 Utbildningsplatserna motsvarar arbetsmarknadsbehovet B. Arbetsplatsförlagt lärande, APL Arbetsuppgifterna är tillräckligt varierade och kvalificerade Lärare och handledare har kontinuerlig kontakt Uppgifterna under APL har koppling till kursplaner och ämnesplaner Bedömning av hur elevernas kunskapsutveckling fungerar (exempelvis via loggboken) Eleven och handledaren diskuterar kring de uppgifter som utförs i ett lärandeperspektiv APL-handledaren har fått en bra handledarutbildning Eleven övningskör på åkerier med stöd av välutbildade handledare (Se vidare TYAmodellen inom inriktning transport, i del 2) C. Ansvars- och säkerhetsfrågor Det finns skriftliga avtal mellan skola och företag D. Programrådets arbete Det görs uppföljning beträffande antal elever som får gymnasieexamen och aktuella behörigheter samt om de är anställningsbara Det görs uppföljning beträffande andelen elever som får jobb efter utbildningen Branschen behöver en gymnasieskola som fungerar bra på punkterna A-D. Vilka är styrkorna och vilka är svagheterna på din skola? Hur kan skolan och branschen stärka de svagare delarna? 12 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Anteckningar ©TYA 2012-10 Programråd - TYAs handbok, del 1 13 Ett programråd i verkligheten Ett programråd i verkligheten Passivt programråd gör ingen nytta Både skolans och branschens representanter vill ha högt i tak och raka rör i programrådet i Sunne. Så säkrar man bäst att de elever som skolan utbildar blir den arbetskraft som branschen behöver rekrytera. TYA-modellen i Sunne har kommit till mot bakgrund av en tradition av samverkan mellan skolan och transportbranschen, förklarar Joakim Guttman, ombudsman på Transport med förflutet som regionalt skyddsombud i Värmland. - Vid Södra Viken har man tidigt visat en lyhördhet för erfarenheter som vi från parternas sida fört fram. Det har både gällt att sätta fokus på mängdträning och att ge ungdomarna en helhetssyn på utbildningen, till exempel när det gäller behovet av matematik för att få godkänt i yrkesämnena. - Bland annat har man ordnat med projekt där eleverna fått räkna på N-värden och godsvikter i realistiska case. På så vis har man även intresserat skoltrötta elever för de teoretiska delarna, säger Joakim Guttman. - Även engelskan har man blandat in i yrkesämnena. Jag vet att det har underlättat för några elever som inte klarat körkortet att fortsätta som speditörer och transportledare. - Jag hoppas att man i programrådet kommer att uppmärksamma behovet av ett arbetsmiljötänk. Om våra ungdomar inte lär sig att lyfta och sitta rätt riskerar de att inte hålla alla år som de har framför sig. ”... uppmärksamma behovet av ett arbetsmiljötänk ...” Populärt bland eleverna Att skolan samverkar med åkeriföretagen genom APL - eleverna har därigenom omkring en tredjedel av sin utbildning förlagd till ett åkeriföretag - är inte bara ett nödvändigt, utan även ett mycket uppskattat inslag vid transportutbildningen vid Södra Vikens gymnasieskola i Sunne. Eleverna märker att utbildningen leder till jobb. Ann-Charlotte Carlsson är APL-samordnare och sammanställer bland annat elevernas erfarenheter av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Överlag visar fjolårets APL-enkät positiva omdömen. Nästan alla elever skulle rekommendera en annan elev att göra praktik på det egna APL-företaget. Eleverna framhåller bland annat att de under APL får lära sig hur man ska bära sig åt när det blir stressigt, att det inte skulle gå att i skolan lära ut allt man får göra på APL och att man får lära sig extra tips och trix och se hur företagen fungerar. 14 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Ett programråd i verkligheten ”Den utbildningen litar vi på.” - APL är fruktansvär t vik tigt för oss som ska kö ra, säger andraårseleven Marcus Tönnsen. På sk olan lär man sig allt på ett likadant sätt, men på praktiken får vi möjlig het att experimentera lite och att hitta vår eg förarstil. Det märks oc en kså när vi kommer tillba ks att lärarna tycker att vi mognat. - Vi lär oss att hantera växeln på ett sätt i skola n, men med den erfare het vi får under praktike nn lär vi oss att det finns många tekniker. Det so är bra med skolan är att m vi lär oss grunden för att kunna utvecklas till bli säkra bakom ratten att . Emma Berg går också årskurs två på transportprogrammet vid Södra Viken. ”Jobb, det är inget att stå och vänta på.” - Arbetsmarknaden är väldigt bra för oss som går ut här, säger Emma Och det finns jobb. I Hä . llefors där jag bor går må nga förare i pension. Och säger man att ma n har gått på Södra Vik en, då är man attraktiv. Det är en bra utbildnin g - den litar vi på, bruka r man få höra. Ställningstagande för branschens betydelse När programrådet för transportutbildningen vid Södra Vikens gymnasieskola i Sunne sammanträder en decemberdag bockar man först av vad som hänt sedan sist. Det handlar bland annat om försäkringsfrågor och hur arbetet fortskrider med en checklista för handledarna. Detta har hänt En av de stående punkterna vid mötet är planering. Fredrik Gustavsson vid Godsservice i Karlstad samarbetar med flera gymnasieskolor i Värmland. Han tog upp problemet som uppstår när praktikperioderna krockar. Även om det finns fjorton handledare i företaget räcker resurserna för APL inte till för elever från två skolor samtidigt. ©TYA 2012-10 Programråd - TYAs handbok, del 1 15 Ett programråd i verkligheten Rektor Ulf Blomqvist lovade att ta kontakt med sina rektorskollegor för att resonera om hur skolorna ska kunna öka sin effektivitet genom bättre planering. ”Har vi inte branschen med oss och bra praktikplatser kan vi som skola inte prestera ...” Samarbetet i programrådet betyder mycket för skolans möjlighet att fullgöra sin uppgift. - Idag är det tydligare framskrivet än tidigare att skolan ska samverka med branschen, konstaterar han. Har vi inte branschen med oss och bra praktikplatser kan vi som skola inte prestera det vi ska. - Att ordföranden i programrådet kommer från branschen gör företagens engagemang tydligt och det är en bra markering. Från skolans sida ska man se det som ett ställningstagande för att branschen är viktig. - Det är klart att vi inte alltid är överens i alla frågor, säger Ulf Blomqvist, men så är det i en arbetsgrupp. Då kan man inte sitta och dela information och hålla med varandra hela tiden. Om man inte vågar lämna kritik och ha synpunkter på det som sker och i någon fråga stå ut med att bli nedröstad, då får man ett passivt programråd som inte är till så mycket nytta. KRITIK FRÅGOR INFORMATION SYNPUNKTER Säkerställa rekryteringsbasen För Godsservice är fördelarna med att samarbeta med skolan i utbildningsfrågor uppenbara. - Det handlar helt krasst om att säkerställa en rekryteringsbas, säger Fredrik Gustavsson, och synergieffekterna i företaget är stora. Vi kan följa eleverna under utbildningen och de får möjlighet att lära känna vårt företag som arbetsplats. - Bland annat slipper vi i stort sett kostnaderna för att lära upp en elev som under sin utbildning kommit in i yrkesrollen här hos oss. V- R ELE ULÄ M R FO Fredrik Gustavsson säger att programrådet är en viktig informationskanal mellan skola och företag. Här kan man gemensamt läsa av branschens och skolans behov. Ett tydligt resultat av samrådet i programrådet är det formulär som följer med varje elev som underlag för den handledare som ska arbeta med eleven. - Vi har spridit idén vidare till andra gymnasieskolor som vi arbetar med och jag funderar också på att göra en likadan blankett om varje handledare så att vi får feedback tillbaks på våra insatser för eleverna. På elevformuläret - det används parallellt till utbildningsloggboken - finns en bild på eleven, kontaktuppgifter, uppgifter om målsman och eventuellt någon kompletterande information. Där finns även uppgifter om elevens utbildningsnivå och utrymme för kommentarer om hur det fungerar under praktiken. 16 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 Ett programråd i verkligheten Hårt jobb som gäller Ordförande för programrådet vid Södra Vikens transportutbildning kommer från branschen. - Det är vi som vet vilken erfarenhet som branschen behöver, säger rådets nuvarande ordförande Per Ljungberg, avdelningschef för SITA Sverige AB i Värmland. Han har på ett tydligt sätt sett till att de företag som idag sitter i programrådet aktivt medverkar i transportutbildningen och att dess representanter är beredda att göra en aktiv insats. ”Det är viktigt att vi kan föra en öppen dialog i programrådet och att de som deltar är aktiva, har handledare och kommer med egna åsikter.” - Det är viktigt att vi kan föra en öppen dialog i programrådet och att de som deltar är aktiva, har handledare och kommer med egna åsikter, säger han. - Det är inte skolans roll att vara med och värdera vilka kolleger som ska vara med, utan något som vi i branschen bör klara ut, och det har vi gjort. En annan fördel med att branschen har en stark ställning är att det är lättare för oss att diskutera med näringslivet om vi till exempel behöver pengar till en viss aktivitet. - Sedan är det viktigt att våra möten är informella, säger Per Ljungberg, så att man kan prata om svåra saker. Vi är inte formalistiska vid våra möten. Vi jobbar alla i en tuff verklighet och behöver kunna slappna av när vi träffas och prata om det som är viktigt. - Det ligger ingen status i att vara med i programrådet - sånt tar vi bort på en gång för det beteendet vill vi inte ha. Här är det hårt jobb för det som är viktigt för branschen som gäller. Stöd till lärarna Lars Thyberg, vid Kenneth Thybergs åkeri som arbetar inom skogstransporter, gick in i programrådet för att han ville vara med och säkerställa att skolans utbildning är tidsenlig. - De som är lärare i skolan har ofta inte arbetat ute i verksamheten på flera år, så de kan inte känna till allt som förändrats. De kan behöva stöd för att utbilda på det sätt att arbeta som vi tillämpar idag. Det kan till exempel handla om att man inte kastar kätting som man gjorde förr. Det medför alldeles för stora skaderisker. - Det är viktigt att programrådet inte fungerar alltför stelbent så att man vågar ta upp sådana här saker utan att någon ska känna sig trampad på tårna, säger Lars Thyberg. - Det råder ingen tvekan om skolans och åkeriföretagens roller när det gäller betygsättning av en elev. Handledaren är medbedömare men skolan sätter betyget. I andra frågor, säger rektor Ulf Blomqvist, kan gränsen vara mer flytande, till exempel om vem som har ansvar för att handledarna i APL-företagen är uppdaterade och när skolans eller företagets försäkring ska gälla. ”Handledaren är medbedömare men skolan sätter betyget.” - Men det är sådant som vi tillsammans hittar bra lösningar på. Jag skulle vara mycket mer oroad om vi inte pratade engagerat med varandra. ©TYA 2012-10 Programråd - TYAs handbok, del 1 17 TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd TYA, Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd TYAs verksamhet TYA är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Cirka 17 000 företag med ungefär 100 000 anställda, är anslutna till TYA. Verksamheten bedrivs genom kurs- och projektverksamhet som tar sikte på yrkeskompetens och arbetsmiljö. TYA samverkar med skolor och myndigheter samt utarbetar informationsmaterial och läromedel. TYAs regionala utbildningsråd TYA har åtta regionala utbildningsråd. Utbildningsråden är partsammansatta med ledamöter från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. (Ledamöterna representerar Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet. Rådens främsta uppgifter är att stärka samverkan mellan skola, företag och arbetsförmedling samt förbättra rekryteringen av välutbildade transportarbetare till TYA-anslutna företag. Många ledamöter i TYAs regionala utbildningsråd sitter också med i skolornas lokala programråd. Beträffande regionindelning se kapitlet Lokala programråd. TYA har fem regionala projektledare. De är TYAs kontaktpersoner gentemot gymnasieskolor med transportutbildning när det gäller yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande i regionerna. De regionala projektledarna har sin bas i TYAs regionala utbildningsråd. De arbetar för en eller flera regioner och administrerar rådens arbete. TYAs regionala projektledare arbetar på uppdrag av TYAs kansli. Kontakta gärna TYAs regionala projektledare (se sid 6) om du har några frågor som du vill diskutera med TYAs regionala utbildningsråd eller behöver stöd i det lokala programrådsarbetet. För mer information, besök gärna hemsidan www.tya.se. 18 Programråd - TYAs handbok, del 1 ©TYA 2012-10 TYAs Programrådsenkät Ordförande i Lokala programrådet? Skolledare = 60% Branschföreträdare = 30% Politiker = 10% % Skolledare ©TYA 2012-10 Branschföreträdare Programråd - TYAs handbok, del 1 Politiker 19 © TYA 2012 Art.nr: 32 087-H (Del 1) upplaga 1:1, 500 ex, 2012.10 bildinfo.se TYA Box 1826, 171 26 Solna Tel 08-734 52 00 Fax 08-734 52 02 [email protected] tya.se
© Copyright 2024