1. No category

Hjalmar Trafvenfelt
askersundskonstnären
Innehållsförteckning
Förord
3
Kort om Sverige och Europa 1850-1940
4
Viktiga platser i Askersund
6
1937-02-17 kl. 15.00 Stadskyrkan i Askersund 7
1851-10-11 Fiholms slott
9
1601 Hjalmars anfaders födelse
12
1864- händelser i Hjalmars liv
15
Hjalmars måleri
24
Slutkommentar
41
Noter
42
2
Förord
Upprinnelsen till denna uppsats är en utställning om Hjalmars konst och historia som kommer att visas i
Askersund under sommaren 2013.
Utställningen kommer att föregås av ett föredrag under april på Folkets hus i Askersund.
Författaren till uppsatsen är Stockholmare till börden och inflyttad till Askersund 2005 och
konstintresserad.
Särskilt tack till följande personer som bidragit med fakta och bilder: Alf Anneborg, Ove Danielsson,
Leif ”Linus” Larsson, Lars Thörnquist och Översten Einar Lyth.
Tack till Mikael Hellgren, historielärare på Alléskolan, som varit min handledare för denna uppsats.
Inte att förglömma min fru, Margareta, som korrekturläst och kommit med olika förslag till förbättringar.
Av praktiska skäl har noterna placerats längst bak i dokumentet.
Diverse fakta finns inom liknande markerat område som detta
Askersund i april 2013
Ingvar Sandström
3
Kort om Sverige och det Europa som Hjalmar levde i under 1850-1940
När Hjalmar föds är det relativt lugnt i Sverige och Europa..
Folkmängd 1850 är 3.600.000 pers. 10 % bor i staden och resten på landet.
Järnbruksdöden härjar. Adeln som Hjalmar tillhör utgör cirka 0,5% av befolkningen.
Av tradition är adeln oftast verksam inom försvaret.
Adel
Adeln slapp ursprungligen att betala statlig skatt mot att man satte upp beridet krigsfolk åt kungen (staten).
Tidvis var det bara adliga som kunde bli officerare i krigsmakten,
Adeln hade länge ensamrätt på jakt och fiske, något som kung Gustaf III ändrade på
Grundlagen år 1809 öppnade statliga ämbeten även för personer utanför adeln och år 1866 upphörde adeln
att vara ett eget stånd i riksdagen
I Sverige avskaffades formellt kungens nobiliteringsrätt i samband med antagandet av 1974
års regeringsform. Den siste att adlas blev Sven Hedin 1902.
Adeln i Sverige har som sådan aldrig avskaffats.
Wikipedia
Inbördeskriget i USA, 1861-1865 tar slut och emigrationen dit från Europa tar fart och pågår till ca 1930.
Socknarna blir kommuner 1863 vilket för med sig ökat politiskt intresse hos innevånarna.
Politiska partier börjar bildas.
Ståndsriksdagen, bestående av de 4 stånden, upphör 1866 och adelsståndet avskaffas viket minskar adelns
”makt”. Tvåkammarsriksdag införs samma år.
Riksdagen under 1770-tal
Det "höglovliga ridderskapet och adeln" bestod av endast 0,5 % av rikets befolkning.
Adeln hade cirka 1200 riksdagsmän
Prästeståndets storlek var cirka 0,9 % av landets befolkning. Prästerna hade cirka 50 riksdagsmän
Borgarståndet hade drygt 80 riksdagsmän
Bönderna hade cirka 150 representanter i riksdagen
Wikipedia
1870-71 krigar Tyskland och Frankrike. Många frikårer (frivilliga hemvärn) startar i Sverige.
Industrialiseringen för med sig trångboddhet och dåliga sanitära förhållanden i städerna.
Fackföreningar börjar etableras. Det Tyska riket skapas med kejsar Wilhelm II i toppen.
I början på 1900-talet jäser det i hela Europa vilket utmynnar i första världskriget (1914-18).
Sverige kan hållas utanför. Tyskland förlorar kriget och står inför en jätteskuld(värde=94.600 ton guld) till
alla ”vinnarna”. Weimarrepubliken, 1918-1933, skapas. Nya tankar kring kultur och demokrati kommer
fram och sprids även till Sverige. Kvinnlig rösträtt införs i Sverige 1921 och industrialiseringen ökar och
befolkningens välstånd ökar markant.
Tyskland accepterar inte att dom börjat kriget och att krigsskulden var helt orättvis. Missnöjet ökar och
detta blir en bra grogrund för Nazismen som vill att Tyskland åter ska bli en stormakt. Inflation och
arbetslöshet i Tyskland pga. av börskraschen i USA 1929 banar väg för Hitlers idéer. Adolf Hitler blir
Rikskansler 1933.
4
Hitler struntar i krigsskadeståndet och avtalet vid Versaillsfreden 1919 och upptar rustningen av
krigsmakten. Allt detta startar andra världskriget, 1939-45, men då är Hjalmar död.
Folkmängd 1940 är 6.400.000 pers vilket är en ökning med 77% från 1850 ( år 2012 är befolkningen
9.300.000 pers). 35 % bor i staden och 65 % på landet.
Andra viktiga innovationer under den här tiden var:
Tåg, elektricitet, flyg, bilar, radio, gemensam tid i Sverige, metersystemet
Kungar under den tiden var: Karl XV, Oscar II, Gustav V.
Förhållandena i Askersund:
Askersund blir stad 1643 och kommun 1971 och hade Rådhusrätt fram till 1948.
Drätselkammare var namnet på styrelsen i en stad i Sverige. Egentligen var drätselkammaren ett utskott
valt av stadsfullmäktige som skötte stadens ekonomi
Stadsfullmäktige var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande valda organet i en stad i Sverige.
Wikipedia
Mandatfördelning i Askersunds Stadsfullmäktige 1919-1935
S = Partiet bildas 1889
FP= Folkpartiet som parti bildades 1934, men partiet spårar sina rötter till Frisinnade landsföreningen som grundades 1902
M= Partiet bildades 1904 under namnet Allmänna valmansförbundet senare Högern och nu Moderaterna
http://sv.wikipedia.org/wiki/Askersunds_stad
5
Viktiga platser i Askersund för Hjalmar
2
4
1
3
Karta över Askersund
1. Bostad 1902-1909 ( Trafvenfeltsvägen 2)
2. Arbetsplats (Samrealskolan)
3. Bostad 1910-1937 ( Societetshuset Sundsbrogatan 16)
4. Begravningsakt 1937 (Sofia Magdalena kyrka)
6
1937-02-17 kl. 15.00 i Stadskyrkan i Askersund
Händelse: Jordfästning av Hjalmar Ludvig Trafvenfelt, död 9 februari, i Sofia Magdalena kyrka.
Sofia Magdalena kyrka
Närvarande: I högsätet (kistan) Hjalmar själv. På locket ligger hans militära värja och vid fotändan av
kistan ligger Hjalmars adliga vapensköld.
Trafvenfelts vapen1
Överstelöjtnant baron Knut Leijonhufvud träder fram till kistan och säger:
”Genom major Hjalmar Trafvenfelts död har den sista manlige medlemmen av hans ätt gått bort och ett
gammalt bruk av hävd är då att vapenskölden skall krossas mot kistan vilket jag nu gör”.
Närvarande runt kistan är Landshövding Bror Hasselrot, fru Augusta Cassel (Stjernsunds gård),
hushållerskan Gerda Lundqvist och svägerskan Torborg Trafvenfelt samt skribenten Joel Haugard. Staden
och samskolan representerades av rektor H. Sjöström samt en ”talrik menighet”2
Efter ceremonin förs kistan till Örebro för kremering och sedan till den sista viloplatsen Jäders kyrkogård
som ligger nära Fiholms slott i Södermanland. Vart tar värjan vägen vet vi inte.
Joel Haugard skriver vidare:
Han hade under några dagar legat sjuk på grund av förkylning eller influensa och den därav orsakade höga
febern blev en för stor påfrestning på hans hjärta.
Han var inte vidare rädd om sin hälsa. Han tog promenader i vilket väder som helst.
Jag är en gammal soldat och krigarättling, brukade han säga och berättade, att han som ung blandade is i
badvattnet och hurusom i hans hem, när på kalla vintrar pälsmössorna hämtades ned från vinden, hans far
inte tillät något sådant pjosk som att värma dessa, utan man måste sätta dem på huvudet iskalla som de
voro.
7
Jäders kyrka
Dödsannons i Askersunds Tidning 1937
8
1851-10-11 Fiholms slott
Händelse: Hjalmar Trafvenfelts födelse.
Fiholms slott
Ägare Joachim Tawast Beck-Friis, (i riksdagen kallad Beck-Friis i Harg), född 29 december 1827 i Jäders
församling, Södermanlands län, död 16 januari 1888 i Harg, var en
svensk friherre, hovmarskalk och riksdagsledamot. Slottet har tillhört Axel Oxenstierna som ärver det
1627.
Fiholms gods nämns för första gången 1275 i och med att kung Valdemar Birgersson daterade ett brev i
"Fyæholm" den 5 februari 1275. Fiholm såldes den 15 juni 1403 till drottning Margareta av riddaren Ivar
Nilsson och hans syster Cecilia. Redan året efter, 1404, donerades Fiholm av Erik av
Pommern till Johanniterklostret i Eskilstuna.
År 1562 erhöll riksrådet Gabriel Kristiernson Oxenstierna Fiholm som förläning av kung Erik XIV.
När Axel Oxenstierna år 1617 ärvde Fiholm, planerade han att uppföra ett slott. Han anlitade bland
annat Nicodemus Tessin d.ä. och två ståtliga flygelbyggnader i fransk-holländsk renässansstil byggdes och
stod färdiga 1642. Själva huvudbyggnaden ritades 1642 av den franske arkitekten Simon de la Vallée i
holländsk renässansstil, men den blev aldrig uppförd. En bidragande orsak kan ha varit att Simon de la
Vallée hastigt avled 1642 efter att ha blivit nedstucken av överste Erik
Oxenstierna på Stortorget i Stockholm.
Inte heller anlades renässansträdgården ner mot Sörfjärden av Mälaren.
Slottet köptes 1784 av Joakim Beck-Friis. Han gjorde egendomen till fideikommiss tillsammans
med Börringekloster i Skåne. År 1791 lät Gustav III utnämna fideikommissen till grevskap, det enda
i Sverige.
Fiholm såldes 1907 av Corfitz Beck-Friis, varvid fideikommissnaturen överfördes på kapital. Egendomen
har därefter styckats. Dessförinnan omfattade Fiholm i socknarna Jäder, Kjula samt Barva 29
113/220 mantal.
Ägare till återstoden av Fiholm (6 1/4 mantal) blev kabinettskammarherre Eric Hallin.
I dag ägs slottet av Charlott och Göran Mörner.3
9
1. Jäders kyrka, Södermanland
2
2. Fiholms säteri
Hjalmar Ludvig Trafvenfelt född 1851-10-114
Far Capitain Reinhold Ludvig Trafvenfelt. Född 1801-07-16 i Taxhufwud, Tillinge 5 Uppland. Död
1888.
Mor Hulda Carolina Ekelund, född 1822-07-31 i Carlstad6. Gift 1848-10-31 i Carlstad7
Död 1853-11-17 i hjernfeber ( 2 mån. efter sista sonens födelse och 31 år gammal)
10
Pappan Reinhold Ludvig flyttar till Fiholm 1824-08-038 som Fänrik.
Han har något arbete på gården vad vet vi inte. Vanligt att officerare fick ha ”extraknäck”.
Mamman Hulda Carolina flyttar in 1848-11-14 från Carlstad9.
Pappan pensioneras som militär 1853, 52 år gammal, vilket var regel på den tiden.
Mamman dör 1853, i ”barnsäng”, två månader efter sista sonens födelse10
Pappan gifter inte om sig. Bor med sönerna11 och en piga fram till 1864 då alla flyttar till Strängnäs12.
11
1601 Hjalmars anfaders födelse
Hjalmars antavla i rakt nedstigande led13.
Bengt (Trafare) Trafvenfelt född 1601. Qvartersmästare14 vid Lifregementet. Löjtnant vid Adelsfanan15.
Adlad 1650-12-24, adligt nr. 519,introducerad 1653. Gift med Ingrid Andersdotter.
Adlas efter att ha räddat Karl X två gånger i krig.(se faktarutan längre ner)
Eric född 1666, död 1732. Överjägmästare16, General Adjutant.
Gift med Hedvig Stråle af Sjöared, adligt nr 223, född 1669, död 1700.
Lars Ludvig född 1695-07-23, död 1743-03-23, Ryttmästare17.
Gift med Catharina Charlotta von Post, adligt nr 687, född 1694-08-30, död 1757-07-04.
Johan Ludvig född 1726-10-08, död 1761-03-10. Adjutant vid Lifregementet18.
Gift med Eva Christina Wallenberg, född 1735, död 1824-04-17.
Lars Ludvig född 1761-09-09, död 1827-03-22. Kapten.
Gift med Anna Catharina Ehrenmark, adligt nr 1261, född 1778.
Reinhold Ludvig född 1801-07-16, död 1888. Kapten, Riddare av Svärds-Orden 1851.
Avsked 1853(pension).
Gift med Hulda Carolina Ekelund född 1822-07-31 i Carlstad stad, gift 1848-10-31 i Carlstad, flyttar till
Fiholm 1848-11.14. Död 1853-11-17.
Söner:
Arvid Ludvig född1849-08-31, död 1900. Kapten i Haparanda.
Inget känt giftermål. Inga kända barn.
Hjalmar Ludvig född1851-10-11, död 1937-02-09. Major.
Inget giftermål och inga barn.
Reinhold Ludvig född1853-07-15, död 1933-06-16, Regementsläkare Västernorrland
Gift med Torborg Graewe född1862-03-06 i Lidköping, död 1959-01-07 i Uppsala.
Inga barn.
12
Hjalmar och hans bröder
Arvid Ludvig
Reinhold Ludvig
Hjalmar Ludvig
13
Karl X Gustav och adlingen av Bengt Trafare
Karl X 1622-1660, kung 1654-1660
Född 8 november 1622 på Nyköpinghus
son till greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och Karl IX:s dotter Katarina
Död 13 februari 1660 i lunginflammation i Göteborg
Introduceras av drottning Kristina som tronarvinge efter hennes tronavträde 6 juni 1654.
Sommaren 1642, fick han dock resa ut till hären i Tyskland, och här lärde han nu under Lennart
Torstensons befäl kriget, deltog i slaget vid Leipzig 1642 och slaget vid Jankov 1645 samt deltog i tåget
mot Danmark 1643–1644 och fick då lära sig att detta land kunde erövras från söder.
Ser till att drottning Kristina adlar Bengt Travare för hans förtjänster under krigen.
Han får även 4 gårdar som tack vilka senare dras in vid Karl XI:s reduktion.
Carl-Göran Isacsons bok:
Karl X Gustavs Krig. Slaget vid Warszawa 18-19 juli 165619.
I samma veva anföll ett starkt förband av tartarer svenskarna i ryggen. Karl X Gustav upptäckte faran och
tog med sig sin bror Adolf Johan och fyra skvadroner av tredje treffen och gick till anfall mot tartarerna.
Det var nära att gå illa för Karl X Gustav. Plötsligt fann han sig ensam med ryttmästare Trafvenfelt när de
omringades av en grupp tartarer. Karl X Gustav lyckades skjuta två av dem med sina pistoler, nu fanns
bara värjan kvar, omladdning hann han inte med, Trafvenfelt hade kommit i en svår klämma. Han hade
också lyckats döda två av fienden men nu var han ansatt av ytterligare två och hade all möda att värja sig.
Karl X Gustav dödade med sin värja den ene, som hade trasslat in sitt spjut i betslet till kungens häst
medan den andre flydde. Tartarerna gav sig i väg och Karl X Gustav återvände till slaglinjen.
14
1864- 1937, händelser i Hjalmars liv
1864-07-25 flyttar familjen till Strängnäs stad och gård 182-4 (inte klarlagt var det var)20
1871-01-20 antages Hjalmar till kadett vid Krigsskolan.
1873-11-07 får Hjalmar sin första officersfullmakt som underlöjtnant utan lön vid Södermanlands
regemente. Utan lön är tjänstledighet. Vad Hjalmar gör vet vi inte.
Södermanlands regementes fana
1875-05-14 får han underlöjtnants lön.
1875-1877-04-14 genomgår han utbildning vid GCI (Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm).
Ursprungligen bestod GCI:s uppdrag i att förse landet med civila och militära gymnastiklärare.
Sjukgymnastiken ”smögs in” successivt.
På studentsidan var militärerna väl så dominerande. Standardstudenten utgjordes av en ung, till GCI:s
ettåriga instruktörskurs kommenderad officer. Åtskilliga av dessa förlängde sedan utbildningen och blev
då behöriga gymnastiklärare i läroverken.
1880-07-02 blir han löjtnant av 2:a klassen vid Södermanlands Regemente Strängnäs kompani.
1882-11-02 blir han löjtnant av 1:a klass vid Lif-Kompaniet.
1892-08-05 stiger han till kapten av 2:a klass för Västerrekarne kompani.
1895-03-26 blir han kapten av 1:a klass.
1895-12-01 blir han riddare av Svärdsorden 1:a klass för lång och trogen tjänst.
15
Svärdsorden
inte i guld
Svärdsordern
Hjalmar med medalj
Svärdsorden i guld (Kommendör med stora korset)21
Svärdsorden är en svensk kunglig orden, instiftad 23 februari 1748 av Fredrik I, som utmärkelse för
officerare i krigsmakten. Svärdsorden är alltsedan ordensreformen 1975 vilande. Till orden
hör Svärdstecknet, en medalj som delades ut till underofficerare, samt Svärdsmedaljen, som delades ut
till underbefäl.
Den tilldelades svenska officerare för tapperhet i fält och till sjöss samt som belöning för långvarig
betydelsefull verksamhet inom försvarsmakten.
Orden har 5 klasser. Hjalmar får 5-e klassen Riddare (lägsta klassen)
Flyttar till Askersund 1902-09-30 vid sin pension22.
Första tiden i Askersund bor han i ett hus tillhörande ingenjör Evald Otto Rudebeck i hörnet
Trafvenfeltsvägen och Karlsrovägen. Se röda pilen på kartan.
Senare får vägen namn efter Hjalmar.
Bor där tillsammans med hushållerskan Emma Kristina Vallkvist (1862-1927)
Att han bor just här hänger ihop med att Evald Otto Rudebeck är adlig, adligt nr. 872, och hans släkt är
nästan uteslutande militärer. Släkterna känner varandra så det var säkert naturligt att flytta in där.
Kvarteret heter Homeopaten pga. att Evald Otto odlade homeopatiska växter till avsalu.
På den tiden var det mycket odlingar och växthus i området.
16
Trafvenfeltsvägen
Hagavägen
Trafvenfeltsvägen nr.2. ca 1905. Foto Leif ”Linus”Larssons samlingar.
1902-10-01 tillträder han lärartjänsten i teckning och gymnastik vid Askersunds femklassiga läroverk.
Uppbär ingen pension för dessa tjänster. 1903-1906 arbetar han 18 tim/vecka.
1902-1905 undervisar han i ”Kyrkskolan” som låg i ett annex intill Sofia Magdalena Kyrka .
17
Kyrkskolan
Från 1905 i Samskolan enligt nedanstående bild. Flickläroverket läggs ned och uppgår i Samskolan. Här
undervisar Hjalmar i teckning och gymnastik fram till 1918.
Samskolan i Askersund byggt 1905. Foto Leif ”Linus”Larssons samlingar
18
Lektion i gymnastik. Obs Hjalmars ”lätta” klädsel. Foto Leif ”Linus”Larssons samlingar
1902-10-01 tillträder han tjänsten som befälhavare för nu införda Rullföringsområde nr 39 i Askersund
(1902-1942). Indelningsverket upphör 1902 och det blir allmän värnplikt som administreras av ett
Rullföringsområde.
Hjalmar och en underofficer samt en läkare sköter ”mönstringen” av de värnpliktiga fram till 1912-12-28.
Årlig pension från militären är 2.720:-, vilket i dagens penningvärde motsvarar 144.000:Uppbär militär pension till 1909 med oförändrat belopp.
1903 pensioneras han som aktiv militär (kvar i reserven) 52 år gammal som pappan.
Pensionsåldern för militärer var ”runt 50 år” först på 1970-talet blir det 60 år.
Han blir major i I 10 reserven 1909-04-23 till 1916-11-10 då han fyller 65 år.
Flyttar senare(okänt år men senast 1910) in till stadens centrum till kvarteret Elefanten i det s.k.
Societetshuset, Sundsbrogatan 1623.
19
Elefanten
Foto ca 1950
Sundstedtska huset 2012. Foto Ingvar Sandström
20
Hjalmars lägenhet, Elefanten 114 och 115. Foto Ingvar Sandström
Hjalmars lägenhet. Foto Leif ”Linus”Larssons samlingar
21
Hjalmars lägenhet. Foto Leif ”Linus”Larssons samlingar.
På fritiden målar han ca 700-800 oljemålningar med mest naturmotiv och bebyggelse.
Värde idag 2.000-4.000:-/st.
Värdet 1926 var 100-600 kr/st vilket i dagens penningvärde motsvarar 2.770-16.100kr/st.
Studerade konst för G.W. Palm och Viktor Forsell. Mer om detta kommer längre fram.
Företog 1926 vid 74 års ålder en studieresa till Italien och besökte bl.a. Capri och Venedig.
I Askersunds Stadsfullmäktige tidvis under 1904-1914. Inget eftermäle finns i protokollen.
Vad han tillhörde för parti kan vi bara gissa oss till (adelsperson av födseln).
1910 donerar han en målning till läroverket som finns kvar idag.
Han donerar 1921 20st målningar till Askersunds stad för placering i Rådhuset vilka finns kvar där idag.
Hushållerskan Emma Kristina Vallkvist född 1862-04-05, dör 1927-11-24 i stroke24.
Kvarlåtenskapen efter henne testamenteras till Hjalmar och motsvarade i dagens penningvärde 215.000:-.
1927 fram till sin död 1937-02-09 bor han på samma adress med nya hushållerskan
Gerda Augusta Elisabet Lundqvist, född 1877-03-04, död 1964-09-11.
1931 på sin 80-årsdag donerar han ytterligare en målning till läroverket som finns kvar idag.
Hjalmars inkomst år 1935 var 5.630:- vilket motsvarar 152.000:- i dagens penningvärde.
Gerda Augusta tjänade 1.010:-/år vilket motsvarar 30.000:- idag men då ingick mat och logi.
I bouppteckningen efter Hjalmar testamenterar han sin kvarlåtenskap till Gerda Augusta som omfattade ca
70 st egna konstverk och kvarlåtenskap till ett nuvarande värde av ca 106.000:-.
Hans egna tavlor värderas i bouppteckningen till 25-50:-/st motsvarar i dagens penningvärde
22
710-1.420:-/st troligen undervärderade pga. arvsskatten (1941 var skatten 10%)25
Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg
skedd försäljning, som föranletts av boets avveckling. Lag 1941.
I och med Hjalmars död utslocknar den adliga släkten Trafvenfelt.
Namnet Trafvenfelt finns fortfarande kvar men namnet är taget.
Bouppteckningen vid Gerda Augustas död visade ett netto på 36.400:- vilket i dagens penningvärde är
360.800:-. förvånansvärt mycket kan tyckas.
Några tavlor nämns inte i boet.
Författaren har varit i kontakt med arvingarna och fått foton på ca 20st ärvda tavlor.
Bildhuggare Erhard Johansson och major Trafvenfelt var vänner. Erhards avbildning av majoren finns i
Rådhuset ( Bild från Ove Danielssons blogg)
23
Hjalmars måleri
Hjalmar okänt år, förmodligen i Askersund. Foto Leif ”Linus”Larssons samlingar.
24
Hjalmars måleri kan hänföras till 1880-talets ”Friluftsmåleri och naturalism”.
Målningarna skulle vara grundliga naturstudier, exakta och detaljrika.
Formatet skulle vara litet eftersom tavlan skulle betraktas på nära håll.
Samtida berömda svenska konstnärer var:
Carl Larsson 1853-1919
Bruno Liljefors 1860-1939
Anders Zorn 1860-1920
Ernst Josephson 1857-1906
Prins Eugen 1865-1947
Hjalmar i målartagen okänt år. Foto Magnus Bromander genom Owe Danielsson.
Hjalmar studerar 1879-1881, i Stockholm, för:
G.W. Palm
Bildkonstnär, född 1810 i Kristianstad, död 1890 i Stockholm. Han studerade först för
universitetsritmästaren A. Arfwidsson i Lund. Därefter vid Konstakademien för Carl Johan
Fahlcranz och utvecklade sitt måleri till en romantisk nordisk vildmarkskonst. Hans närmaste
studiekamrat var Per Wickenberg, med vilken han delade rum under fattiga förhållanden. De
arbetade så hårt att de fick en svår ögonsjukdom, som förde honom till Köpenhamn, för att bli
botad 1837.
Han målade i Italien livfulla folkscener, samt landskap från Campagnan och Rom, i friska färger
och mycken beundran av samtiden. Efter hemkomsten målade han gatuvyer från Lund,
Stockholm och Visby i vilka han godtyckligt placerade in byggnader från olika håll. I nära 40 år
kom han att stanna och arbeta i Stockholm. Han utsågs som ledamot i akademien och blev en
känd stockholmsprofil i sin slängkappa. Han blev den siste, som arbetade enligt den gamla
skolans landskapsmålerikonst i ateljé. Ändå var han med sina romerska målningar en
föregångare till impressionismen och friluftsmåleriet. Ofta signerade han sina tavlor med ett G.
W. med ett palmträd emellan, i bilden.
25
Bild: Utsigt av stora Canalen i Venedig, 1878
Hjalmar influeras av:
Victor Reinhold Forssell, född 10 juni 1846 i Sala, död 1931 i Stockholmstrakten
Forssell var landskapsmålare och målade oftast små bilder med motiv från Sveriges städer och
landsbygd.[1][2] Påverkad av det franska friluftsmåleriet utvecklade han en spröd och intim stil i dämpade
färgtoner.[3]
Forssell var elev till Johan Edvard Bergh och Per Daniel Holm vid konstakademien i Stockholm 1866-76.
Han gjorde en studieresa till Düsseldorf, Paris, Bryssel, Antwerpen och London 1877. År 1878-79 besökte
han nästan alla provinser i södra och mellersta Sverige och tecknade av gamla herresäten för en tidskrift.
Långa tider bodde han tillsammans med Per Ekström i ett lusthus vid Sickla.[1][2]
Naturkänslan är äkta och utförandet vittnar om förfinad målarkultur. Hans målningar har ett
visst släktskap med de danska målarnas behandling av små hörn av tillvaron i deras eget land,
vid den tiden. Hans stockholmsmotiv från centrum, liksom från gamla Södermalms gator och
malmgårdar och från utkanterna, från det Stockholm som gått, har både ett historiskt och
måleriskt värde. Det finns ingen vald samling av dessa konstverk i någon av de offentliga
samlingarna. Bland våra erkända konstnärer torde han vara den minst kända.
26
Kvastmakarbacken, Stockholm 18 x 20cm
Joel Haugards tolkning av Hjalmars måleri26
27
28
Vidare skriver Joel Haugard:
Han har utfört ett stort antal målningar av kulturhistoriskt värde, vilka han donerat till staden, han har prytt
samskolan och sjukstugan med tavlor och dessutom skänkt otaliga till tombolor för välgörande ändamål.
Säkerligen har han aldrig avslagit anhållan om en dylik gåva.27
29
Hjalmar målar, kanske är det hemma. Foto från Sofia Norsebäck28
30
Nedan följer några av Hjalmars målningar.
Visby 1908. 48x38.
Inget namn. 41x65.
31
Oljemålningen "Vy mot Strängnäs", daterad 1893,
, är utförd i olja på duk med måtten 30 x 51 cm.
Norra stranden Gotland 30x50 cm
32
Askersundsmotiv. Duk 45,5 x 62 cm
Strandparken 44 x 33cm
33
Solbelysta träd 48 x 41cm
Askersundsmotiv. Solbelyst vinterträdgård 40 x 50 cm
34
1920. 37,5 x 51cm
Askersundsmotiv.
35
Askersundsmotiv.
Askersundsmotiv.
36
Askersundsmotiv.
Askersundsmotiv.
37
Askersundsmotiv.
Askersundsmotiv.
38
Askersundsmotiv.
Askersundsmotiv.
39
Askersundsmotiv.
Motiv från Italien
40
Slutkommentar:
Det är nästan aldrig människor med på tavlorna däremot kan kossor förekomma
Hjalmars ”stil” förändras inte nämnvärt genom åren.
Han ställde aldrig ut sina tavlor.
Eric Lindh som äger Askersunds Aktionskammare och varit verksam under 25 år
säger:
”Jag har under min tid sålt ca 80 st Trafvenfeltsmålningar och under 2012 5 st.
Priset under 2012 var 3.000-5.000 kr/st.
Under en kortare tid var priserna klart missvisande då de låg mellan 15.000-25.000 kr/st.”
Ett urval av Hjalmars målningar kommer att visas på en utställning i Askersund under tiden
27/6-1/9, 2013.
41
Noter
1
Färglagt av författaren
Referat av Joel Haugard i Askersunds tidning 1937-02-10
3
Wikipedia
4
Jäders födelsebok C/4, 1851, sid 26 index
5
Tillinge födelsebok C/5 sid 117 index
6
Karlstad stads födelse I/6 år 1822, sid 68 index
7
Karlstad stad, gifta 1848 sid 84 index,
8
Husf. Jäder, 1821-1825 sid 199 index
9
Karlstad stad, Utflyttn 1848 sid 45 index
10
Jäders dödbok 1853, sid 78 index
11
Jäders Husförhör I/14, 1850-55, sid 179 index
12
Strängnäs inflyttning 1864 B/2 sid 46 index
13
Runeberg, Svenska adelsätter
14
Kvartermästare är en svensk militär titel för befälsperson som är chef för underhållstjänsten inom ett förband.
15
Fast organiserat blev adelsrytteriet dock först genom Erik XIV 1565. Från 1571 börjar namnet Adelsfanan användas.
16
Riksjägmästarämbetet som skulle ansvara för kungens parker, jakträttigheter och djurgårdar, samt över kronans parker.
1682 drogs Riksjägmästarämbetet in och ersattes av en överjägmästare i varje län
17
Ryttmästare var en officersgrad i kavalleriet, motsvarande dåtidens kapten i andra truppslag.
18
Adjutant är en militär befattning för en officer vars uppgift är att biträda en kunglighet, minister eller militär chef i praktiska
detaljer.
19
Karl X Gustavs Krig. Clas-Göran Isacson sid. 71.
20
Strängnäs inflyttning 1864 B/2 sid 46 index
21
Wikipedia
22
Askersund stad Flyttlängd 1902, B/5 sid 201(index)
23
Sveriges befolkning 1910
24
SCB döda 1927
25
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19410416.htm
26
Norra Vätterbygdens Hembygdsförening årsbok 1926 sid 14-28, Joel Haugard
27
Nekrolog i Askersunds tidning 1937-02-10
28
Släkting till Gerda Augusta Lundqvists syster som ärver henne.
2
42