Va rLa n nat å r seda n :g7g4har Klas.de Vylder-sti pend iet, som det uttillförfattare med invändrarbakgrund. lnte mindre än tolvförfattare hartilldelats stipendiet vid?e sammanlagt niotillfållen det delats ut.l år delas stipendiet ut fortionde gången. Men vad har det egentligen för bakgrund? enda i sitt slag,delats Från Matarengi till världen Berättelsen om Klas de Vylder kulturpersonligheter och brann för folkbildningens ide. Till deräs hem Spoletorp kom människor från viirldens alla höm, författare och konstnärer men också människor Äldre kartvy över Matarengi (Övertorneå) mlr oönnor 1944) kom mED till i att Ludvig de Vylder (r87r- i Tyskland dit hans farlouis hade utvanöat i mitten av r8oo-talet. Ekonomin var dålig och Sverige. Han var född det bestämdes att sonen Ludvig skulle till Sverige. Han var då flylta flytande tyska och franska men kunde inte ett forton år, talade ord wenska. I Sverige togs Ludvig om hand av sin faster Maria Ribbing (f. de Vylder r84z-r9ro). Hon hade varit en av Fredrika Bremers skyddslingar, var utbildad lärarinna och gift med Seved Ribbing (r845-r9zr), läkare och professor i Lund, senare universitetets rektor. Makama Ribbing var stora fförtaftaren # 2120121 lUDVlc DE VytDEn hade en tid arbetat som joumalist och han fortsatte hela sitt liv att skriva artiklar och berättelser; även några större verk som romånen pihtijärvi: folklivs- som behövde skydd och hjälp. skildring från öwe Norland Den unge Ludvig lärde sig snabbt svenska, studerade historia och språk och avlade en f.l. kand som ledde till en tjänst på Lun- dag: en roman från Pihtijärvi (1937) och ung- nevads folkhögskola. Där blev han, med hans egna ord ,folkhögskoletagen". Han fortsätter: >Det var det levande ordet, som grep mig, andan och stämningen vid denna fria skola.u I den unga Elisabeth Lundberg (87 5-rg 6 4) fann Ludvig en tvillingsj iil. Eft er två vinterkurser vid Bodens folkhögskola gifte de sig 1898. Äret efter startade de Tornedalens lantmanna- och Folkhögskola i Matarengi (nuvarande Övertorneå). författare (mer om det begreppet strax). I Matarengi födde Elisabeth sina första bam. De blev genom åren åtta stycken. Ndr Ludvig r9n flck erbjudandet att ta över ledningen för Katrinebergs folkhögskola i Hallandflyttade han och Elisabeth söderut igen. Från åren i Matarengi (r899-r9rr) har båda makama berättat: om glädjen över elevernas bildningstörst, men också om fattigdom och tuberkulos. Genom hela sitt yrkesliv brann de för att hjiilpa unga människor till en bättre framtid. Nyckelord för den kunskap och människosyn de förmed- Iade var "sjdlvbildning( och "livsupplysningr. domsboken (rg+8). Han Nfi (1923), Gryende land: Daniel Boones saga blir en av våra tidiga invandrar- Där föddes r9r4 deras sjunde barn KIas, idag alltså drygt 97 år. Han har själv i en intervju berättat att "det var en mycket $cklig barndom, en fantastisk miljö att viixa upp i. Vi var ju så nära folkhögskolans liv med alla fester, lekaftnar och skolans elever som blev godavänner." Den unge KIas hade ett stort litteraturintresse från skola och hem, men han valde inte lärarbanan som sina föräldrar och syskon. Det blev Handelshögskolan i stållet. Det hade börjat mörkna över Europa och med sig hemifriån fick han ett starkt antinazistiskt samhiillsengagemang. Föriildrarnas kamp 'l.lnliiii: ::l*l t1: i';ii':i för att rädda judiska flyktingar engagerade hela familjen och präglade KIas för livet. Detta blev också grogrunden för det stipen- dium, som resten av den här artikeln skall handlaom. I SLUTET Av l98o-talet lärde Klas de Vylder känna Lajos Szecsi, flyktinginvandrare från Ungern och iedare för Invandrarnas kulturcentrum (IKC). rggo fyllde IKC tjugo år och firade detta med en stor kr.rlturkonferens. Sedantog pengarna slut och organisationen upplöstes. Klas de Vylder kunde dock inte stäppa tanken på att stödja invandrarförfattare. Kontakterna med Sveriges Författarförbund och dess dåvarande ordförande Peter Curman gav snabbt och entusiastiskt resultat.När SFF r993 fyltde roo årtillkänna- gavs med stolthet hur en donation de Vylder lett till bildandet från Klas av den stiftelse som forhfarande existerar. Dess ändamål och uppgift är att genom stipendier stödja behövande, till Sverige invandrade och här bosatta författare. För att ansökan om stipendium skall kunna tas upp till behandling skall den sökande skriva/ha skrivit på svenska eller f,nnas översatt till svenska. Stiftelsens styrelse, som också beslutar om stipendiet, består av fyra ledamöter: där två representerar familjen och två utses av SFF. Klas de Vylder satt själv där de första tio åren och efterträddes av sin dotter Birgitta Hellgren (zoo3-rr). Stiftelsens förste ordfö- Klas de Vylder bildade t993 den stiftelse som liggertill grund för det stipendium för inva nd rade förfat- tare som bär hans namn. Foto: privat. rande blev Meta Ottosson (tggf-gZ), följd av Majgull Axelsson (r998-zooo), Janne Carlsson (zooo-zoor) och Jimmy Hofsö (zooz-o5). Den nuvarande styrelsen består av ordföranden Karl lindqvist (SFF), Janina Orlov (SFF) och från familjen sonen Stefan de Vylder och systerdottern Karin Sohlgren. fly titl Sverige där hon fick uppehållstillstånd 1989; zoo8 utdelades tre stipendier: Dipak Mazumdar är född och uppvuxen i Calcutta. Till Sverige kom han Chile till Sverige 1986; r996 till JiiaMossaed, som flydde från Teheran till Sverige 1986; 1998 til Victor Rojas från Co]ombia. Han zooo till kom som flykting till flykfödd i Nigeria, Cletus Nelson Nwadike, till Raflk Saber, ting till Sverige tggo 2oo2 Sverige 1984; född i Irakiska delen av Kurdistan. Han flydde till Br.rlgarien 1970 och kom till Sverige 1989; zoo4tillMariaTapaninen.Hon i Finland och kom till ärfödd Sverige på r96o-talet.; zoo6 till Vera Efron. Hon föddes i den sibi riska staden Novokutznesk, men tvingades 20 Zulmir Becevic nien & Hercegovina, men familjen tvingades STIPEIIDIET HAR DELAIS ut vartannat år. 1994 gick det till Jorge Calvo, som invandrat från 1968. föddes i denjugoslaviska delrepubliken Bos- fly till Sverige 1993. Claude Kayat föddes en judisk familj i Tunisien och har bott i Sverige sedan 1958; zoro utdelades två stipendier. Midhat Ajanovic föddes i Bosnien i före detta Jugoslavien och komtill Göteborg 1994. Fausta Marianovic föddes även hon i Bosnien och flydde till Sverige t992. Dessa stipendier har stöttat de enskil- i da författarna i deras fortsatta skrivande. Dessutom visar de att invandrarlitteratur på svenska är en viktig del av vår kultur. Vi lever här, tillsammans, i Svedge, som en del avvärlden KIas de Vylder följer med stort intresse det fortsatta arbetet. Han menar att i stif- telsens stadgar är två ord särskilt viktiga. Det ena är ,behövanden. Pengama skall gå till någon som verkligen har nytta av dem och som med hjälp av detta ges möjlighet att fortsätta skriva. Det andra vilr*iga ordet är >stipendium"; detta är inte ett pris utan en uppmuntran inför ett fortsatt författarskap. På frågan om stipendiet fortfarande har en uppgift skriver han: "Mitt svar är Ja! Iörtryck, våId och inbördeskrig driver fortfarande människor på flykt. Många av dem kommer till vårt land. Särskilt utsatta för förföljelse är Ordets människor, författare ochjournalister, nu som då.n KtAs DE vYTDER-STlPEtlolrr är ständigt aktu- ellt. Denna vår är det utlyst igen, under som- - och på Bokmässan i september delas det ut, nu för tionde gången! maren pågår juryarbetet KARL LINDO-VIST [forfattaren#212012] l