Södertörns uppföljningsmodell
1 Förord Under de senaste åren har frågorna om samhällets insatser för barn och unga som far illa rönt stor – och berättigad – uppmärksamhet. Inte minst det material som redovisats i den s.k. Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61) har föranlett en omfattande debatt om hur man på ett bättre sätt kan tillvarata intressena för de barn som placeras i familjehem och eller på institution. En viktig del i arbetet för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården är att få till stånd en bättre uppföljning av insatserna. Detta av flera skäl. Ett är att det är viktigt för barnet eller ungdomen, ett annat är att det är bara genom att följa upp olika insatser vi kan lära vilka insatser som fungerar bäst. Ytterligare ett skäl är att en bättre uppföljning kan bidra till en utveckling av det professionella sociala arbetet med utsatta barn och ungdomar. Detta har också utgjort utgångspunkter för Susanne Marklunds arbete med att ta fram en uppföljningsmodell för familjehemsplaceringar, vilket redovisas i denna rapport. ”Min största drivkraft och syfte med projektet har varit att försöka medverka till att barn som placeras i familjehem ska få det bättre” skriver hon i inledningen. Den uppföljningsmodell som presenteras bygger på att familjehemssekreterarna, efter avslutad placering, besvarar en enkät där svaren sammanställs och blir möjliga att jämföra. På detta sätt blir modellen såväl ett verktyg för den enskilde handläggarens systematiska reflektion över en avslutad placering, som ett sätt att sammanställa kunskaper om familjehemsvården och hur den bedrivs i kommunerna. Arbetet med uppföljningsmodellen har skett i samarbete med familjehemssekreterare i Södertörnskommunerna, och i samråd med det nätverk av familjehemschefer som finns på Södertörn. Det kommer att krävas fortsatta ansträngningar för att den föreslagna modellen blir en integrerad del i familjehemsarbetet, men också; för att man ska den kunskap som genereras blir underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. Inte desto mindre är den föreliggande rapporten ett första viktigt steg på vägen! Lika viktigt är att det funnits ett starkt stöd i de medverkande kommunerna för att fortsätta detta arbete – för att försöka medverka till att barn som placeras i familjehem ska få det bättre. Martin Börjeson Chef FoU-Södertörn 2 Innehållsförteckning INLEDNING ........................................................................................... 4 SYFTE .................................................................................................... 6 DELTAGARE I PROJEKTET ................................................................. 7 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................ 7 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ....................................................................... 8 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ..................................................... 9 Utvecklingsekologin .......................................................................................... 9 Teorin om risk- och skyddsfaktorer/Utvecklingspatologi ............................... 10 Anknytningsteorin............................................................................................ 10 BBIC ................................................................................................................ 11 FORSKNINGSGENOMGÅNG .............................................................. 13 Sammanbrott i familjehem............................................................................... 13 Risk-och framgångsfaktorer ............................................................................ 15 Riskfaktorer...................................................................................................... 21 UPPFÖLJNINGSMODELLEN .............................................................. 23 SAMMANFATTANDE DISKUSSION .................................................... 23 REFERENSER ...................................................................................... 25 BILAGOR ............................................................................................. 28 3 Inledning Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill inviga människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. ( Hjalmar Söderberg ”Doktor Glas” 1905) Det är en stor omställning i ett barns liv, när socialnämnden fattar beslut om flytt till en annan familj. Att skiljas från sina föräldrar, syskon och sitt vardagliga sammanhang innebär ofta en kris för barnet. Socialtjänsten ska sedan tillsammans med familjehemmet och barnets biologiska föräldrar verka för att barnet ska ha det bra och utvecklas i en positiv riktning. Man brukar tala om ”samhällets barn”, där stat och kommun har stort ansvar. I fattigvårdens Sverige betraktades fosterbarnen som ”de som ingen ville ha”. Barnen utnyttjades som arbetskraft och sågs som mindre värda1. En del menar att fattigvårdsstämpeln fortfarande lever kvar i samhället, vilket kan innebära påverkan av barnens syn på sig själva. Men man behöver inte gå så långt tillbaka i tiden, för att förstå att det finns de som varit placerade och som farit illa i sina familjehem. I Vanvårdsutredningens slutrapport 2 framträder förfärliga berättelser från före detta familjehemsplacerade barn, numera vuxna. De berättar om misshandel, mobbning, kränkningar och utanförskap. Underlaget i utredningen är 866 personer som intervjuats och som utsatts för övergrepp och försummelse i familjehem eller på institution mellan åren 1922-2003. Det värsta, som många beskriver det, det var att inte vara älskad. I dag lever många med sviter från den tiden och bär med sig känslor av skuld och skam. Vanvårdsutredningen resulterade i att regeringen gav uppdrag att göra en upprättelseutredning3. Syftet med upprättelseutredningen var att man ville undersöka på vilket sätt man skulle kunna utforma en upprättelseprocess för de som utsatts för övergrepp och vanvård. I samband med detta beslutades även att det skulle göras en utredning, där man via aktstudier skulle undersöka placerades barns förhållanden i mellan åren 2008 och 2009. Resultatet från dessa studier visade att 246 barn misstänktes ha varit utsatta för allvarliga försummelser eller övergrepp4. Av dessa placerade barn var 85 procent placerade i familjehem. Upprättelseutredningen ledde bland annat till ett förslag om en ny lag om stöd och skydd för barn och unga. Exempelvis så föreslogs att barnet skulle besökas i familjehemmet minst 4 gånger/år och att barnet skulle ha en namngiven socialsekreterare (barnperson). Utbildning för familjehem skulle vara obligatoriskt. Man betonade även vikten av bättre kontroll och tillsyn av familjehemmen. Ett förslag lades också fram om att regeringen skulle verka för och stödja ett regionalt samarbete när det gällde rekrytering, utbildning och handledning av familjehem. I skrivandets stund ligger det fortfarande på förslagsstadiet och ingen ny lagstiftning har genomförts. Nuvarande lagstiftning säger att socialtjänsten har skyldighet att ge stöd, handledning 1 Sköld J 2006 SOU 2011:61 3 SOU 2010:02 4 SOU 2011:9 2 4 och utbildning till alla familjehem5. Kommunen ska också ansvara för att följa upp vården och se till så att den håller god kvalité. Men när det gäller omfattning, vilken slags kvalité och stödets innehåll, så är det upp till varje kommun att avgöra. I länsstyrelsens granskning av alla kommuners sociala barn- och ungdomsvård mellan 20062007 framkom det att det var stora skillnader på kvalité när det gällde utredning av familjehemmen och att stödet till familjehemmen var otillräckligt. Familjehemmen har ett stort ansvar och många gånger ett svårt uppdrag att förhålla sig till. Till exempel, så kan deras uppgift att komplettera barnets biologiska föräldrar och inte ersätta dem, vara en svår balansgång att gå. De ska ge god vård och fostran under tiden barnet är placerat, vilket ibland kan bli en motsägelsefull situation: Min pappa då har nog med sitt eget och är absolut inte rätt person att hjälpa. Så man står ganska hjälplös ändå. Man vet inte riktigt….man sätter sig i en konstig situation. När man har sitt avslutningsmöte så säger dom att ´ja nu är det inte dina föräldrar längre´. -´Nähä!´…Liksom jag har ändå bott där i fem år och så har dom sagt till att ´dom här ska vara dina föräldrar´ och helt plötsligt efter fem år när jag är redo att klara mig själv; ´ja men det är inte dina föräldrar längre´´ Föräldrar är väl föräldrar, även ifall men bor där eller inte.? (Citat från Hedda 20 år. Hämtat från Höjer I, Sjöblom Y Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2011 s 33.) I Sverige år 2010 var det 11 900 barn och ungdomar som var placerade i familjehem, vilket blir den mest använda placeringsformen utanför det egna hemmet. 6 Många av barnen som placeras har stora behov av hjälp och stöd och i de allra flesta fall har en familjehemsplacering föregåtts av ett otal öppenvårdsinsatser på hemmaplan, men som inte varit tillräckliga. När ett barn som är placerat och där placeringen ska avslutas, sker avslutet antingen i samförstånd och enligt en planering, eller så sker det hastigt och oplanerat. En planerad avslutning kan handla om att ungdomen flyttar till eget boende, flyttar till sina föräldrar eller att en vårdnadsöverflyttning sker och barnet fortsätter bo kvar i familjehemmet. En oplanerad avslutning eller så kallat sammanbrott, innebär antingen att familjehemmet avbryter vården i förtid, i strid med vad socialtjänsten vill, eller att socialtjänsten avbryter vården tidigare på grund av missnöje med vården i familjehemmet. Det kan också vara så att ungdomen rymmer från familjehemmet och på så vis avslutas placeringen. Ett sammanbrott kan leda till att barnet placeras i annan vårdform eller att barnet placeras i annat familjehem. Forskning har visat att för ca 30-37 procent av de placerade ungdomarna, så sker avsluten hastigt och oplanerat.7 Forskning inom den sociala barnavården har visat på riskfaktorer respektive framgångsfaktorer vid placeringar i familjehem. Faktorer som kan påverka resultatet av vården i familjehemmet och således också riskerna för sammanbrott. Det finns också en stor kunskap om dessa faktorer bland praktiker från det egna arbetet inom familjehemsvården. En mångårig erfarenhet och kunskap som, enligt min mening, ofta stannar hos den enskilde handläggaren eller i den egna arbetsgruppen. I familjehemssekre5 5 kap 1b § So F. Socialstyrelsen 2011 Barn och unga-insatser år 2010. 7 Vinnerljung B, Sallnäs M, Westermark P 2001. 6 5 terarens roll ingår det att ha kontakt och samverka med många olika personer och aktörer. Familjehemssekreteraren kan ses som en slags ”spindel i nätet” vilket gör att denne har kännedom om och mycket kunskaper som gäller förhållanden runt barnet. Jag arbetar som familjehemssekreterare i Botkyrka kommun. Genom åren har det varit ett antal sammanbrott i familjehemmen och barn har flyttat. När barn plötsligt vill eller måste flytta från ett familjehem undrar man förstås över anledningen till detta och hur det kunde bli så. Kunde vi ha förhindrat detta på något sätt? Vilka faktorer bidrog till att placeringen var tvungen att avbrytas? I resonemangen med kollegor och ett försök till analys av orsakerna till sammanbrotten, så började mina tankar på att skapa en uppföljningsmodell. Jag tyckte också att utvärderingen överlag av den familjehemsvård som bedrevs på arbetsplatsen var alltför knapphändig. De utvärderings/uppföljningsmodeller som jag kommit i kontakt med på mitt arbete är Dartingtonmodellen och Karlstadsmodellen. Dartingtonmodellen innebär att handläggaren intervjuar barnet vid ett eller flera tillfällen under den tid som barnet är placerat och Karlstadsmodellen innebär intervju med barnet efter avslutad placering. Dartingtonmodellen är relativt omfattande och intervjun sparas i barnets akt. Karlstadsmodellen avser avslutade placeringar. För att barnet ska bli intervjuat ska denne vara 18 år och intervjun ska ske två år efter avslutad placering. Även där sparas (i vissa fall) anteckningar från intervjun i barnets akt. Dessa två modeller, om och hur de används, är helt upp till varje kommun att avgöra. Intresset och mina funderingar på att utforma en uppföljningsmodell ledde slutligen till att jag i projektform kunde arbeta heltid med detta under ett halvår på FoU Södertörn. Resultatet av mitt projektarbete utmynnade i en uppföljningsmodell som består av 62 frågor i enkätform. Med uppföljningsmodellen hoppas jag att den kunskap om och de faktiska förhållanden som inrymmer ett specifikt barns placering i ett specifikt familjehem ges möjlighet att dokumenteras på ett systematiskt och strukturerat sätt. Det blir på så sätt kunskaper och erfarenheter som blir synliga. Även om svaren på frågorna i uppföljningsmodellen knappast ger något facit på hur man i framtiden undviker sammanbrott eller hur den ”perfekta placeringen”(om den nu finns) blir till, men förhoppningsvis kan den ge en vägledning om vad kommunernas socialtjänst kan göra för en bättre familjehemsvård. Syfte Syftet med denna rapport är att: • Beskriva processen med arbetet att utforma uppföljningsmodellen. • Redogöra för teorier, forskning och erfarenheter som ligger till grund för uppföljningsmodellen. • Presentera uppföljningsmodellen. Syftet med projektet Syftet med projektet har varit att utforma en uppföljningsmodell som gäller barns placeringar i familjehem som avslutats, oavsett om det varit ett planerat avslut eller opla6 nerat, det vill säga sammanbrott. Min största drivkraft och syfte med projektet har varit att försöka medverka till att barn som placeras i familjehem ska få det bra i familjen. Uppföljningsmodellen skulle baseras på och utgå från aktuell forskning och praktikers erfarenheter inom familjehemsvården. Uppföljningsmodellen ska fylla flera syften: • Möjlighet till reflektion. Modellen blir ett verktyg för handläggaren, för att på ett strukturerat och systematiskt sätt reflektera över den placering som avslutas. • Kartläggning av familjehemsvården. Genom att besvara frågorna får kommunerna ökade kunskaper om familjehemsvården och hur den bedrivs. Det blir också en slags kvalitetssäkring av vården. • Identifiering av risk-och framgångsfaktorer. En möjlighet att identifiera och analysera samband mellan olika faktorer kring familjehemsplaceringar, både i den egna kommunen och sammantaget alla Södertörnskommuner. Detta för att kunna minska och förebygga sammanbrott i familjehemmen. Deltagare i projektet Det är nio kommuner i Södertörn som deltar i projektet; Nacka, Värmdö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Nynäshamn, Södertälje, Haninge och Tyresö. Kommunerna ingår i ett redan befintligt samarbetsnätverk - Södertörnsnätverket - som driver frågor kring utveckling av familjehemsvården i Södertörn. Nätverket finns både på handläggar- och chefsnivå. Kommunerna skiljer sig stort när det gäller befolkningsmängden. Det är alltifrån Salems kommun med sina 16 000 invånare och Huddinge kommun med sina 100 000 invånare. Gemensamt för alla dessa är dock att det är förortskommuner till Stockholm och där problematiken och behoven från kommunernas barn och ungdomar har många likheter. När det gäller arbetssätten att bedriva familjehemsvård och hur man exempelvis är organiserade, så finns det skillnader. Den kan exempelvis vara hur och vem som utreder familjehemmen eller i vilken omfattning man erbjuder extern handledning till familjerna. Frågorna och svarsalternativen i uppföljningsmodellen är till viss del anpassade utifrån min kännedom om hur kommunerna i Södertörn arbetar och är organiserade. Avgränsningar I uppföljningsmodellen, som är i enkätform, har jag valt att fokusera frågorna utifrån tre dimensioner; Barnet, Familjehemmet och Organisationen/Socialtjänsten. Valet av dessa tre dimensioner grundar sig på BBIC:s synsätt, där barnet (och dess biologiska föräldrar), familjehemmet och socialtjänsten är tre viktiga aktörer som samverkar vid en placering. Enkäten fylls endast i av handläggaren som arbetat i ärendet. Den fylls inte i av barnet, vårdnadshavaren eller familjehemmet. Avgränsningen till att omfatta endast handläggarens kunskaper och åsikter grundar sig på flera skäl: 7 • Fokus på handläggarens kunskaper och erfarenheter. Enkäten ses främst som ett arbetsverktyg för handläggaren och där handläggarens kunskaper och erfarenheter dokumenteras. • Tidsbesparande. När endast handläggaren ska besvara frågorna tar det mindre tid i anspråk, än om delaktighet från flera aktörer krävs för besvarande av enkäten. Förhoppningsvis gör detta att motivationen ökar till att använda enkäten. Vissa frågor är av åsikts-och värderingskaraktär. Det blir således en subjektiv bedömning utifrån den enskilda handläggaren. Detta är något som diskuterats med deltagande i projektet, men som man ändå konstaterat att ”subjektiviteten” är ofrånkomlig i arbetet. Tillvägagångssätt För att få med så relevanta frågor som möjligt i enkäten, har jag från projektets början till slut läst litteratur som på något sätt haft anknytning till familjehemsvård. Särskilt intresse har jag ägnat åt litteratur som berört framgångsfaktorer och riskfaktorer i familjehemsvård. Jag har läst forskningsrapporter, varit på seminarier, konferenser och deltagit på en disputation. Jag har också läst manualer och böcker som handlat om utformning och hantering av enkäter och statistik, samt talat med expertis inom data och IT-stöd. Till grund för frågorna ligger också egna och kollegors kunskaper och erfarenheter av familjehemsvård. En viktig del i arbetet har varit att informera om projektet och ha en dialog med handläggarna och cheferna i respektive kommuner. När ett första utkast till enkäten var färdigställd, testades den under två månader. Alla handläggare i Södertörns kommuners familjehemsvård som avslutat en placering under denna tid fick möjlighet att fylla i en enkät och lämna kommentarer och synpunkter på enkätens utformning. Som komplement till detta skapades också en referensgrupp med en representant från varje kommun. Syftet var att tillsammans diskutera och kommentera enkäten. Min handledare Martin Börjeson och andra kollegor på FoU-Södertörn har också under projekttiden varit till hjälp med synpunkter och vägledning i arbetet. 8 Teoretiska utgångspunkter Uppföljningsmodellen har sina teoretiska utgångspunkter i ett utvecklingsekologiskt synsätt, i teorier kring risk-och skyddsfaktorer samt i anknytningsteorin. Alla dessa teorier vilar också som grund till BBIC8. I början av 1990-talet ifrågasatte några brittiska forskare idén om barn som passiva objekt och att barndomen bara skulle vara en transportsträcka till vuxenlivet. Därmed skapades begreppet ”barndomssociologi”. Barndomssociologin betraktar barnet som en aktiv aktör och som har möjlighet att påverka, göra egna val och ha eget inflytande över sin livssituation. 9 FN:s barnkonvention och socialtjänstens eget arbetsverktyg BBIC är två exempel på där vi får hjälp att se barnet som en egen aktör med egna behov och rättigheter. Utvecklingsekologin Utvecklingsekologin utvecklades i slutet av 1970-talet av den amerikanske psykologen Urie Bronfenbrenner. I utvecklingsekologin betraktas barnet som ett aktivt subjekt och i samspel med sin omgivning. Barnet utvecklas i ett sammanhang och är i ömsesidig påverkan med omgivningen. För att få reda på ett specifikt barns behov, behöver man ta hänsyn till samspelet mellan barnet och omgivningen och de olika miljöer som barnet vistas i. Teorin åskådliggörs i en modell, kallad Bronfenbrenners modell. Modellen visar på olika nivåer och miljöer som barnet kommer i kontakt med under barndomen. På mikronivå finns barnet i modellens centrum, i kontakt med exempelvis familj, kamrater och skola. Ju äldre barnet blir, desto fler miljöer kommer barnet i kontakt med, i så kallad mesonivå. Ytterligare en nivå är exonivån som innefattar de förhållanden som barnet inte har kontakt med, men som ändå har en inverkan på barnets utveckling. Det kan till exempel vara socialtjänstens eller skolans organisation eller kommunens resurser och kommunalpolitik. Alla nivåerna samspelar med den övergripande makronivån, som innefattar samhällets normer och de värderingar som råder.10 Den utvecklingsekologiska teorin tar också hänsyn till hur barns utveckling kan påverkas av olika risk-och skyddsfaktorer. Bronnfenbrenners modell, enligt tolkning av Gunvor Anderson (2002) 8 Socialstyrelsen 2006. Lagerlöf H 2012 Avhandling. 10 Socialstyrelsen 2006 med referens till Andersson G 2002, med referens till Bronfennbrenner U 1979. 9 9 Teorin om risk- och skyddsfaktorer/Utvecklingspatologi Teorin om risk-och skyddsfaktorer, eller utvecklingspatologi som teorin egentligen heter, är en teori som fördjupar sig i individers utveckling under svåra förhållanden. Den har likheter med utvecklingsekologin, men skiljer sig just på den punkten. När det gäller utsatta barn, så menar man inom utvecklingspatologin att det pågår skydds-och sårbarhetsprocesser på tre nivåer: I det omgivande samhället, i familjen och inom barnet.11 Utvecklingspatologin anser att om man vill söka efter orsaker och förklaringar till varför det blivit som det blivit, måste man söka orsaker både hos individen, familjen och omvärlden samt ta hänsyn till samspelet däremellan. Barnet utvecklas i ett komplext samspel med omgivningen, där utvecklingspatologin försöker förstå individuella skillnader och förändring över tid för barnet. För utsatta barn är det särskilt viktigt att kunna se och bedöma riskfaktorer och vilka skyddande faktorer som finns.12 Forskning har visat att det inte är avhängigt hur svår risken eller missförhållandet är, utan det handlar snarare om antalet risker som personen utsatts för. Det betonas också att det är ett dynamiskt samspel mellan riskfaktorer hos individen och riskfaktorer i omgivningen. Risk-och sårbarhetsfaktorer orsakar inte automatiskt störningar eller bristande anpassningsförmåga, utan de ses mer som en indikator på processer och mekanismer som kan påverka en individ på ett negativt sätt. En riskfaktor kan vara en händelse, en egenskap, ett förhållande eller en process. Skyddsfaktorer, å andra sidan, reducerar eller motverkar effekten av riskfaktorerna. Anknytningsteorin Anknytningsteorin har sitt ursprung i John Bowlbys arbeten från 1950-talets början. Bowlby bedrev bland annat studier på barn som var inlagda på sjukhus och som flera veckor lämnades utan kontakt med sina föräldrar. Hans studier visade att barnets relationer till sina omsorgspersoner var oerhört betydelsefulla, men också oersättliga. Anknytningsteorin handlar om hur det tidiga samspelet mellan barnet och barnets omsorgsperson utvecklas. Teorin handlar om den process som gör att ett psykologiskt ”band” uppstår mellan omsorgspersonen och barnet. Anknytningsteorin handlar också om hur störningar i anknytningen kan hämma eller skada barnet permanent. Enligt anknytningsteorin är de nyfödda barnen genetiskt förprogrammerade till att knyta an till sina föräldrar. Syftet är att skydda barnet från fara och öka möjligheterna till överlevnad. Omsorgspersonerna används som ”säker hamn” när barnet upplever stress och ”trygg bas” när barnet nyfiket utforskar omgivningen. Anknytningsprocessen gör att barnet får inre mentala representationer, så kallade inre arbetsmodeller. De inre arbetsmodellerna blir viktiga i personlighetsutvecklingen och kommer att påverka barnets relationer med andra genom hela livet. Det gäller särskilt i kärleksrelationer, kamratrelationer och senare också i omvårdnaden av egna barn. Om barnet har inre, icke fungerande arbetsmodeller, innebär det att barnet får det svårt. Det gäller särskilt vid stressituationer, då anknytningsmönstret är avgörande för hur barnet reagerar. 11 12 Andersson G 2008:5 Stiftelsen Allmänna Barnhuset med referens till Luthar et al 2000. Andersson G 2008: 2 Stiftelsen Allmänna Barnhuset med referens till Rutter o Taylor 2002. 10 Det finns fyra olika typer av anknytningsmönster: 1. Trygg anknytning 2. Otrygg-undvikande anknytning 3. Otrygg-ambivalent anknytning 4. Desorganiserad anknytning Trygg anknytning innebär att barnet litar på att föräldern eller omsorgspersonen finns där och att den försöker hjälpa barnet i svåra och skrämmande situationer. Otrygg – undvikande anknytning innebär att barnet förväntar sig att bli bortstött och avvisat när det behöver hjälp. Tidigt lär sig barnet att inte söka närhet och stöd, utan att klara sig själv. Otrygg – ambivalent anknytning innebär att barnet söker föräldern, men är osäker på förälderns tillgänglighet. Barnet blir ibland blir omhändertaget, ibland avvisat när det söker hjälp och tröst. Denna ambivalens gör att barnet känner osäkerhet och separationsångest. Desorganiserad anknytning innebär att samspelet mellan barn och förälder har innehållit inslag av rädsla. Barnet upplever föräldern/omsorgspersonen som skrämmande. Det kan utvecklas hos barn som växer upp med fysisk eller psykisk misshandel, eller har en förälder som inte har förmågan att tolka barnets signaler på rätt sätt. De tre första anknytningsmönstren kategoriseras som organiserade, det vill säga samspelet mellan omsorgspersonen och barnet har varit tillräckligt begripligt och konsekvent. Barnet kan på så sätt konstruera inre fungerande arbetsmodeller. Anknytningsmönstren har följt en logik som gjort det möjligt för barnet att kunna förutse omsorgspersonens förväntade beteende. De organiserade anknytningsmönstren ger bättre förutsättningar för psykisk hälsa, men det är ingen garanti mot lidande. Det fjärde anknytningsmönstret kategoriseras som desorganiserat anknytningsmönster. Föräldern kan inte hjälpa barnet att reglera sin stress och för barnet blir den som egentligen ska erbjuda tröst också den som väcker rädsla och skräck. En desorganiserad anknytning bygger på rädsla, vilsenhet och förvirring hos barnet.13 14 BBIC Även om BBIC inte är någon teori, så ser jag det ändå angeläget att ta med kunskapsgrunden i denna utrednings-och uppföljningsmodell som BBIC innebär. Utgångspunkten i BBIC är barnets behov som sätts i relation till föräldrarnas förmåga och barnets omgivning. Barn utvecklas i samspel med sina föräldrar/familj och sin omgivning. Detta samspel illustreras med hjälp av en Triangel, där behovsområdena och resursområdena åskådliggörs. BBIC bygger till stor del på den utvecklingsekologiska teorin samt teorier kring riskoch skyddsfaktorer. 15 13 14 15 Broberg A m fl 2008. Stiftelsen Allmänna barnhuset Skriftserie 2007:5. Socialstyrelsen 2006. 11 BBIC-triangeln 12 Forskningsgenomgång Den forskningsgenomgång som varit relevant i detta sammanhang har handlat om forskning kring risk-och framgångsfaktorer vid placeringar i familjehem. Jag har också sökt efter forskning som berört sammanbrott i familjehem. Jag har hitintills inte funnit någon dokumentation eller forskning, som belyser vårdens utfall när det gäller sambandet/samverkan mellan socialtjänstens arbete, familjehemmet och barnet som är placerat. När det gäller forskning kring barn som är placerade i familjehem, har jag funnit att forskningen till största delen handlar om barn i tonåren. Skälet till detta anges ofta bero på att det är svårare att intervjua yngre och små barn. En annan anledning kan säkert också vara att tonåringar är de som har största placeringsfrekvensen, då 2/3 av alla nyplaceringar berör en tonåring16. Sammanbrotten är också betydligt fler bland tonåringar i familjehem, än bland yngre barn. Gunvor Andersson, docent i socialt arbete, har gjort en i sitt slag unik forskningsstudie. Hon har följt 26 barn som blev placerade på institution före 4 års ålder och senare placerades på annan institution eller i familjehem. Andersson har följt barnen under 25 års tid och gör återkommande intervjuer där de gör tillbakablickar och berättar om sina erfarenheter av att vara placerad17. Denna studie är en av några som jag återkommer till och refererar till i min dokumentation. Sammanbrott i familjehem Begreppet sammanbrott, härrör från Vinnerljungs m fl studie om ungdomars placeringar i samhällsvård. 18 I studien definierades sammanbrott, som en placering i samhällsvård som avbröts hastigt och i förtid. Idag verkar det som om det har blivit ett vedertaget begrepp inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ett sammanbrott kan ske av olika skäl och initiativet till det oplanerade avslutet kan antingen komma från familjehemmet, socialtjänsten, barnet eller barnets vårdnadshavare. De studier som finns när det gäller sammanbrott i familjehem, handlar till största delen om tonårsplaceringar. Det finns tre stora svenska studier som främst fokuserar på sammanbrott i samhällsvård. Det är dels en studie i tre kommuner som omfattar familjehemsplacerade barn i åldern 0-17 år (Jönsson 1995) som var placerade under åren 1988 och 1989, samt en studie av placerade barn mellan 13-16 år som påbörjade sin samhällsvård 1991 (Vinnerljung m fl 2001). Den senaste studien som gäller instabilitet i samhällsvård( Skoog m fl 2012) omfattar placerade barn mellan 0-16 år och som var placerade under åren 2006-2008. Cirka 40 procent av alla tonårsplaceringar (institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar) slutar i sammanbrott. Vanligast är sammanbrott på institution och därnäst i familjehem19. Vinnerljungs studie visar att initiativet till sammanbrotten var lika vanligt hos familjehemmet som från barnet, medan däremot Skoogs studie visade att initiativet till sammanbrottet togs övervägande av familjehemmet. Det vanligaste skälet till att familje16 Socialstyrelsens statistik 2005. Andersson G Allmänna Barnhuset 2008:2. 18 Vinnerljung B m fl 2001. 19 Vinnerljung B m fl 2001. 17 13 hemmet initierade avslut, var att familjehemmet inte orkade längre och många uppgav att de hade signalerat detta en längre tid till socialtjänsten. Familjehemmet ansåg att barnet hade så stora behov som de inte kunde tillgodose och att relationerna inom familjen påverkades negativt. De flesta sammanbrott sker under de första 12 placeringsmånaderna20 och anledningen till sammanbrott kan vara flera. Det har visat sig att när flera ”riskmarkörer” kombineras ökar risken för sammanbrott. I Vinnerljungs forskning framkom det att ”enbart psykiska problem” (barn med diagnos) orsakade sammanbrott för 30 procent av de placerade tonåringarna och ”enbart asocialt beteende” (kriminalitet, missbruk och/eller våldsamt beteende) orsakade 53 procent av sammanbrotten. När tonåringen däremot hade båda av dessa problem blev det sammanbrott i 81 procent av placeringarna. Forskningen konstaterar att instabiliteten i barndomen är flyttningar inom barnavårdssystemet och därmed också byten av vårdmiljöer. Barn flyttar också hem till biologiska föräldrar/förälder, med kvarstående behov av hjälp. Detta gör att det många gånger innebär att barnet åter måste placeras i samhällsvård. 21 Systemprocesser (kopplade till resurser) och institutionsprocesser (spridningseffekt av avvikande beteende-och relationssvårigheter) har också visat sig samverka med sammanbrott för tonårsplaceringar.22 För en del barn kan ett sammanbrott innebära en lättnad att få flytta från ett ställe där man inte har det bra,23 men för de allra flesta innebär ett sammanbrott ett misslyckande och kan innebära framtida negativa konsekvenser för barnet. Att inte få avsluta och säga hej då, beskriver flera barn som belastande och något som de bär med sig ut i livet.24 I flertalet internationella studier som är presenterade, har ungdomar berättat om smärtsamma och oönskade upplevelser. 25 Ett sammanbrott, kan också ha en demoraliserande påverkan på familjehemmet och socialarbetaren.26 Forskningen har visat på ett antal negativa konsekvenser som ett sammanbrott kan medföra för en tonåring eller ett barn: • Ett sammanbrott som leder till en oplanerad flytt hem till föräldrarna/föräldern, kan senare resultera i att tonåringen körs ut hemifrån och flyttar till ett eget boende. Konsekvensen kan bli att ungdomen överges av sina föräldrar och andra vuxna och tvingas att klara sig på egen hand.27 • Ett sammanbrott som resulterar i att barnet behöver byta skola, kan göra det svårare för tonåringen att senare klara skolan och få en utbildning.28 • En havererad familjehemsplacering innebär en risk för att barnet omplaceras på institution. Att vara placerad på institution som tonåring och sedan flytta till eget boende, räknas ofta som en sämre utgångspunkt för övergången till ett vuxenliv, än om ung- 20 Skoog V m fl 2012 Socionomen 2012:1 Vinnerljung B m fl 2004 22 Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Egelund 2010. 23 Anderson G Allmänna Barnhuset 2008. 24 Andersson G Allmänna Barnhuset 2008. 25 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Meijer 1966, Festinger 1983, Stein och Carrey 1986, Hanson och Knutsson 1987, Fenyo et al 1989. 26 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Cautley 1980, Aldgate & Hamley 1986 ab, Berridge & Cleaver 1987,, Fenyo et al 1989. 27 Vinnerljung B m flNnordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Levi, Nilsson 1979, Biehal et al 1995. Linden 1998. 28 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Biehal et al 1995. 21 14 domen varit placerad i en familj29. • Har barnet varit med om sammanbrott och flytt inom samhällsvården, så finns det en stor risk att sammanbrotten upprepas.30 • Sammanbrott kan innebära att barn utvecklas negativt, med känslo-och beteendemässiga problem.31 Risk-och framgångsfaktorer Det finns beskrivet i forskningen olika faktorer som kan påverka placeringen i familjehem negativt, så kallade riskfaktorer. Med för många riskfaktorer i en placering, så ökar risken för ett sammanbrott i familjehemmet. Likväl finns det faktorer som kan påverka placeringen i familjehem på ett positivt sätt, så kallade framgångsfaktorer. Jag beskriver här nedan kortfattat och summariskt risk-och framgångsfaktorer som belysts i forskning och litteratur när det gäller placering i familjehem. Citat från barn/vuxna om deras erfarenheter från familjehemsvården finns också med. Framgångsfaktorer Anknytning Det är konstaterat att ett barns erfarenhet av en trygg anknytning är av yttersta vikt för barnets fortsatta utveckling och liv. Det är viktigt för att kunna fungera ute i samhället och tillsammans med andra, exempelvis med arbetskamrater och i kärleksrelationer. Avsaknad av trygg anknytning, får däremot följdverkningar på självkänslan och det sociala samspelet med andra. Alla barn knyter an, men det viktiga i sammanhanget är att anknytningsprocessen innebär en positiv utveckling för barnet. Många av de barn som placeras i familjehem har ett desorganiserat anknytningsbeteende. Det kan vara barn som upplevt våld, övergrepp eller allvarlig försummelse. För dessa barn är det viktigt att de får ”börja om” och att deras inre icke fungerande arbetsmodeller så småningom ersätts av fungerande modeller. Det är viktigt för att barnet ska kunna utveckla en förmåga till så kallad mentalisering. Mentalisering innebär att barnet kan förstå och ta hänsyn till andra människors avsikter och att de har utvecklat en förmåga att samspela med andra32. När det gäller kunskap och forskning om barns anknytningsmönster inom den sociala barnavården så är den mycket knapphändig och när det gäller specifikt familjehemsvård och anknytningen mellan familjehem och fosterbarn, så har jag inte funnit någon specifik forskning på detta. Däremot så är innebörden av anknytningsteorin viktig att ta hänsyn till när det gäller barn som placeras. Till exempel så måste personer som barnet knutit an till, vara inställda på en varaktig relation så att barnet inte förlorar kontakten med den personen.33 Gunvor Anderson visar i sin rapport som skildrar tidigare placerade barn, att det var 12 av 20 barn som i vuxen ålder fortfarande hade kontakt med sina familjehem.34 29 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Fanshel et al 1990, Mech et al 1994,Biehal et al 1995, Stein 1997 m fl. 30 Skoog V m fl socionomen 2012: 1 med referens till Vinnerljung m fl 2001, Oosterman m fl 2007. 31 Skoog V m fl socionomen 2012:1 med referens till Newton m fl 2000. 32 Broberg A m fl 2008. 33 Allmänna barnhusets skriftserie 2007:5. 34 Andersson G Allmänna barnhuset 2008:2. 15 För att barnet ska kunna knyta an är det viktigt att familjehemsföräldrarna tar initiativet till ett positivt samspel med barnet. Fysisk närhet, att hålla och ta i barnet, ge uppmärksamhet och omsorg är några faktorer som stödjer anknytningsprocessen. När det gäller tonåringar, är en fostrande hållning ett bra sätt att hjälpa tonåringen i anknytningsprocessen. Det är också viktigt med kramar och ge tillåtelse till ungdomen att uttrycka sig. Familjehemsföräldern/föräldrarna som ”trygg bas” måste visa barnet en omsorg, lyhördhet och ha en empatisk förmåga. Det är också viktigt att de är tillgängliga över tid. Vidare är egenskaper som att visa genuin uppskattning och kunna förmedla känsla av tillhörighet mycket viktiga för anknytningsprocessen.35 Det viktigaste, oavsett barnets ålder vid placering, är att familjehemmet är känslomässigt tillgängligt för barnet och att familjehemsföräldrarna har ett reflekterande sinne i förhållande till barnet. Avgörande för hur barnet anpassar sig i familjen beror på kvalitén i hur barnet blir mottaget och familjehemmets förmåga att sätta sig in i barnets situation. Har familjehemsföräldrarna en egen trygg anknytning, så har de troligen också en utvecklad förmåga till mentalisering som gör att de kan leva sig in i hur det blir för barnet i olika situationer. Placerade barn provocerar ofta fram ett icke omvårdande beteende hos familjehemsföräldrarna, då barnet inte har några tidigare erfarenheter av hur man kan använda föräldrarna som hjälp för att reglera den egna stressen36 Det finns en studie som visar på familjehemsföräldrarnas upplevelse av relationen till sitt fosterbarn. Av 336 intervjuade familjehemsföräldrar ansåg 60 procent att de hade en mycket nära relation till barnet, 32,9 procent ansåg att de hade en bra relation, men inte så nära och 0,9 procent ansåg att de hade en dålig relation.37 Skolan/Utbildning Skola och utbildning är i allmänhet en framgångsfaktor. Har man lyckats i skolan och fått avgångsbetyg i grundskolan och gymnasiet, så lyckas man bättre i framtiden. Forskning har också visat att de som lyckas i skolan hänger samman med föräldrarnas socioekonomiska status.38 Vinnerljung har i sin forskning kring placerade barn och deras skolgång, funnit att varannan pojke och var 3:e flicka som växt upp i familjehem hamnar i den lägsta betygsgruppen i årskurs 9. Det är också många barn som går ut skolan och inte har några betyg alls. Konsekvensen av att inte ha genomgått skolan med godkända betyg kan leda till utslagning i samhället, exempelvis i form av kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Utbildning är sålunda en skyddsfaktor.39 En brittisk forskare ser fem möjliga orsaker till att placerade barn ofta misslyckas i skolan:40 • Barnets erfarenheter och upplevelser före placeringen. • Barnet kommer från socialt missgynnade familjer och har inte fått något stöd hemifrån angående skolan. • Låg självkänsla och flera tidigare skolbyten. 35 Broberg A m fl 2008. Broberg A m fl 2008. 37 Berndtsson M 2009 Examensuppsats med referens till Höjer 2001. 38 www.skolverket.se. 39 Vinnerljung B Social rapport 2010 Socialstyrelsen. 40 www.skolfam.se med referens till Jackson S 2001. 36 16 • Bristande kontinuitet av socialsekreterare och andra professionella runt barnet. • Låga förväntningar från omgivningen. I en forskningsstudie från Malmö/Helsingborg undersökte man placerade barns kognitiva förmåga, i jämförelse med barn som inte var placerade. Det visade sig att det inte var någon skillnad på de placerade barnens förmågor respektive de som bodde hemma med sina föräldrar. Det största problemet visade sig vara att förväntningarna var lägre på de placerade barnen, än de som bodde hemma med sina biologiska föräldrar. I studien framkom att placerade barn klarar sig sämre i skolan än de som växer upp i riktigt utsatta miljöer. Exempel ges från studien där man utgått från att en pojke som var placerad var autistisk, men som i vuxen ålder utbildade sig och blev barnskötare.41 I en nyligen genomförd forskningsstudie av Heléné Lagerlöf angående placerades barns skolgång, visar dock på att det inte är fullt så illa med deras skolgång som Vinnerljungs forskning tidigare visat. Detta gäller tillgången på skolrelevanta resurser. 42 Hälsa Placerade barns psykiska och fysiska hälsa är något som visat sig vara eftersatt inom familjehemsvården. I en studie från Malmö visade det sig att placerades barns hälsa sällan var något som följdes upp eller togs i beaktande. Skolhälsovårdens journaler vitnade om att många placerade barn uteblev från besöken. När barnen placeras i familjehem är de ofta dåligt utredda vad gäller hälsan. Det kan vara föräldrar som försummat barnen och inte tagit dem till BVC för kontroller och vaccinationer. Det kan också vara lätt att misstolka och förbise olika åkommor. Till exempel om ett barn äter dåligt, tänker man att det hänger ihop med oro. Regelbunden uppföljning av barnets hälsa är mycket viktigt, då upptäckten av eventuella sjukdomar kan underlätta och göra livet enklare för barnets fortsatta utveckling och livet som vuxen.43 När det gäller somatiska hälsoproblem bland placerade barn, så finns det några skandinaviska studier som belyser detta. En norsk registerstudie visar att före detta placerade barn är en stor grupp som får ekonomiskt stöd från försäkringskassan på grund av ohälsa.44 I en stor dansk studie framkom det att barn som var 7 år och placerade, hade i större utsträckning diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga.45 Svensk statistik visar att 2/3 av 108 fosterbarn rapporterades ha varit i vård en viss dag.46 När det gäller psykisk ohälsa bland placerade barn, så finns det däremot inga skandinaviska studier, men en brittisk studie visade att 60 procent av alla familjehemsplacerade tonåringar uppfyllde kravet på minst en DSM-diagnos.( Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders)47 Barnets kontakt med sitt ursprung Kontakten med biologiska föräldrar, syskon och andra nära släktingar utgör en viktig del för barnen i familjehem. Fortsatt kontakt med sitt ursprung innebär att barnet får 41 Barnombudsmannen rapport 2011. Lagerlöf H 2012 Avhandling. 43 Barnombudsmannens rapport 2011. 44 www.fsf.nu med referens till Kristofferssen 2005. 45 www.fsf.nu med referens till Egelund et al 2008. 46 www.fsf.nu med referens till Socialstyrelsen 2000. 47 www.skolkurator.nu/bo_vinnerljung_2011 med referens till McCann 1996. 42 17 tillgång till kunskap om sin bakgrund och biologiska familj. Visst har man kanske inte världens bästa relation med dem, men ändå så vill man ju träffa dem för de tillhör ju familjen….. (Citat från Erika om att ha kontakt med sina syskon. Hämtat från Bakom fasaden Barnombudsmannens rapport 2011, s 31) Det är också viktigt för barnet när det lämnar familjehemmet, veta att det har en familj och en familjetillhörighet. Många riskerar också att möta vuxenlivet med bara en förälder kvar i livet, då det visat sig att dödligheten är stor bland föräldrar till placerade barn48. Barn-i-kris-projektet 1990 konstaterade vikten av att familjehemsplacerade barn hade fortsatt kontakt med sina biologiska föräldrar. Den fortsatta kontakten skulle exempelvis underlätta en eventuell återförening med föräldrarna.49 Placering i släkt-eller nätverkshem Placeringsformen i familjehem ser olika ut. För barnet innebär det att familjehemmet kan vara någon de är släkt med och känner sedan tidigare eller en familj som de inte är släkt med men som de ändå känner sedan tidigare. Eller så är det någon familj som är rekryterad och som barnet inte har någon relation till. Det har visat sig att de starkaste sociala banden är i släkt- och nätverksplaceringar och de svagaste sociala banden är i rekryterade familjehem.50 Det framkommer tvetydiga resultat när det gäller placeringar i släktinghem. Två studier visar att släktingplaceringar har lägre risk för sammanbrott51. Det finns också studier som visar på en marginell skillnad52 och så finns det studier som visar på en ökad risk för sammanbrott vid släktingplaceringar.53 Tillhörighet Att känna tillhörighet i familjen är något som många före detta familjehemsplacerade beskriver som något av det mest väsentliga. Att känns sig som en familjemedlem och att man har en given och naturlig plats i familjen. På frågan om vad som är viktigt för socialtjänsten att tänka på när barn placeras i familjehem säger en placerad ungdom: …ett familjehem som vill inkludera barnet som en familjemedlem, de ska verkligen vilja ha barnet. När man tar hand om någon som haft det svårt, så är det inte så att man bara låter dem bo hos en. Jag kan tänka mig att andra är precis som jag, som har många själsliga sår och mår dåligt. De behöver en familj och folk som bryr sig om dem, människor som de kan anförtro sig åt och så där. Det kanske är det viktigaste. ( BUSS-uppdraget 2009, s 92) 48 Anderson G Allmänna barnhuset 2010:1. Andersson G socialvetenskaplig tidsskrift 1998 med referens till Börjeson & Håkansson 1990. 50 Hedin L 2012 Avhandling. 51 Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Vinnerljung m fl 2001 och Egelund 2006. 52 Skoog V mfl socionomen 2012:1 med referens till Oosterman m fl 2007och Farmer 2008. 53 Skoog m fl socionomen 2012:1 med referens till Ward 2009. 49 18 Det är en jättebra familj. De är liksom sociala, umgås och gör allting tillsammans som en vanlig familj. Jag känner som att jag är född där”. Jo, det är att barnet ska känna sig som en familjemedlem och inte `Nej, du är inte vår son eller dotter liksom, så vi kan behandla dig som vi vill. (Citat från Richard. Hämtat från Barnombudsmannen 2011 Bakom fasaden, s 30) Om barnet kan känna tillhörighet både i den biologiska familjen och i familjehemmet, så har forskning visat att det kan ge en extra styrka i känslan av tillhörighet. 54 Att laga mat ihop, äta, titta på tv tillsammans är viktiga inslag för att känna tillhörighet. Att semestra ihop i familjehemmet har visat sig vara den starkaste indikatorn på att man är accepterad och hör till familjen. Det är viktigt att familjehemmet är en ”öppen familj”, som bjuder in barnet i gemenskapen och även har ett öppet förhållningssätt gentemot omvärlden. 55 I en intervjustudie av 40 unga vuxna som varit placerade under lång tid i familjehem framkom att den viktigaste enskilda aspekten som bidrog till att familjehemmet upplevdes som den trygga basen, var styrkan av upplevelsen av tillhörighet i familjehemmet56 . Kontinuitet i kontakten med handläggare När barn som har varit eller är placerade i familjehem berättar om kontakten med socialtjänsten framkommer vikten av en kontinuerlig och förtroendefull kontakt. Risken för sammanbrott har visat sig minska om tonåringen har tillgång till en och samma socialsekreterare under placeringen.57 Gunvor Andersson har i en forskningsstudie intervjuat barn som varit placerade. 58 På frågan om vad som är viktigt för socialtjänsten att tänka på vid placeringar svarar en pojke: Träffa familjehemssekreteraren ofta i samband med placeringen. Veta att den personen vill en väl och varför, att förvänta sig gott. (Citat från Ingvar. Hämtat från Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1, s 85.) En annan pojke berättar om ständiga byten av handläggare: Det kändes konstigt att varje gång prata med en okänd om hur man hade det. Jag tröttnade och ville få besöken överstökade och lyssnade inte. (Citat från Bengt. Hämtat från Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1, s 85.) En flicka berättar om sin erfarenhet vid byte av handläggare: Petra tyckte jag jättebra om och hon var liksom min vän. Jag kände att Petra var någon som jag verkligen gillade och att jag hade önskat att jag fått ha henne hela tiden, så när hon berättade att hon skulle gå hem och vara mammaledig så 54 Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1. Hedin L 2012 Avhandling. 56 Berndtsson M 2009 Examensuppsats med referens till Schofield 2001. 57 Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Egelund 2008 . 58 Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1 55 19 började jag gråta. Det har varit någon jag tyckte mycket om. (Citat från Cecilia. Hämtat från Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1, s 85.) Det som framkommit särskilt starkt i intervjuerna är fosterbarnens behov av enskilda samtal med sin familjehemssekreterare. De anser att samtalen bör ske på neutral plats och vara kontinuerlig. Delaktighet Att få vara delaktig i beslut och ha en möjlighet att säga sin mening, är något som många av de placerade barnen beskriver som viktigt. I Anderssons studie, visade det sig att många av barnen som var över 8 år exempelvis inte haft möjlighet att påverka valet av familjehem.59 I Hedins forskningsstudie påtalar också ungdomar vikten av att få vara med och bestämma själv över valet av familjehem och att det stärker känslan av delaktighet.60 En pojke berättar om sin besvikelse över att han inte tillfrågats var han skulle vilja bo: De försökte sätta mig i ett familjehem långt ute i skogen. (Citat från Nathanael. Hämtat från Barnombudsmannen Bakom fasaden 2011, s 28 ) Stöd till familjehemmen Familjehemsvård är som namnet antyder en vårdform. En vårdform där socialtjänsten rekryterar och utreder ”vanliga familjer” och ger dem ett uppdrag att ”verka för att barnet ska ges god vård och fostran”. Många barn och ungdomar som placeras i familjehem har allvarliga beteendeproblem, vilket ställer stora krav på familjehemsföräldrarna. Vanliga orsaker till att familjehemmen säger upp sig är att de känner en press från myndigheten att ta emot ungdomar med beteendeproblem. Forskningen visar också att orsaken till att familjehemmen säger upp sig är att de inte får tillräckligt stöd och att de har erfarenheter av smärtsamma avbrutna placeringar.61 Vid placeringar, där familjehemmen har fått mer stöd, handledning och utbildning har det visat sig att risken för sammanbrott minskat och att placeringen fungerat bättre.62 En flicka betonar vikten av att familjehemmet har utbildning: Min storasyster var på ett ställe där de var outbildade och de kunde inte ta hand om min storasyster för de visste inte hur de skulle kontrollera hennes ilska. (Citat från Erika. Hämtat från Barnombudsmannen Bakom fasaden 2011, s 27.) Samarbete I BBIC står barnets bästa i centrum. För att barnet ska utvecklas i positiv riktning i familjehemmet, så ställer det krav på omgivningens samverkan och samarbete kring barnet. Särskilt är det viktigt med samarbete mellan barnet, biologiska föräldrar, familjehem och socialtjänst. För föräldrar, vars barn har blivit omhändertaget, är det många gånger svårt att acceptera att någon annan ska ta hand om ens barn och att man odugligförklarats som förälder. Därför ställer det extra stora krav på familjehemmet att 59 Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1 Hedin L 2012 Avhandling 61 Socialstyrelsen rapport 2011 med referens till Triselotis och Borland 2000 62 Socialstyrelsen rapport 2011 med referens till Kyhle, Westermark, Hansson och Vinnerljung 2007:29. 60 20 kunna möta och förstå föräldrarna i deras utsatthet. Det gäller att kunna hantera konflikter och relationer till barnets biologiska familj. En 15- årig pojke delar med sig av sina erfarenheter, då han var placerad 8 år i sin före detta kontaktfamilj: Han hade det för det mesta bra i sitt familjehem, men det som inte var bra var att de pratade så negativt om föräldrarna, som hade missbruksproblem. Han ville inte höra om det så ofta. Han visste det ändå och de var inga dåliga människor för det. En gång blev han tvärarg och cyklade hem till sin pappa. ( Hämtat från Att lära av fosterbarn Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1 s 92) Ett gott samarbete mellan familjehem och barnets biologiska föräldrar har i studier visat sig vara en framgångsfaktor och att det minskar risken för sammanbrott. 63 Det innebär också en mindre risk att barnet hamnar i en lojalitetskonflikt. Ett gott samarbete möjliggör också i sin tur en återflytt till familjehemmet, om det visar sig att en hemflytt inte fungerat.64 Här ges exempel från ytterligare en pojkes erfarenheter: Nils placerades som 12-åring i familjehem. Han har under hela tiden haft kontakt med sina biologiska föräldrar och framförallt sin pappa. Nils säger att det var så skönt att familjehemmet och hans biologiska föräldrar kom överens. De biologiska föräldrarna tyckte det var bra att Nils bodde i familjehem. (Gunvor Andersson Allmänna Barnhuset 2010:1 s 76) Forskning har också visat på vikten av ett gott samarbete mellan socialtjänst och familjehem och att det minskar risken för sammanbrott.65 Riskfaktorer Tonåring- Beteendeproblem Vinnerljung har i en forskningsstudie visat på att risken för sammanbrott ökar om man är tonåring vid placeringen, har beteendeproblem och varit placerad tidigare. En riskfaktor som kan innebära sammanbrott i ett familjehem är även tonåringar som varit utredda på § 12-hem och placeras i familjehem.66 Avstånd till barnets hemmiljö Vinnerljungs forskning har också visat att risken för sammanbrott minskar när fosterhemmet är beläget 10 mil eller längre bort från barnets hemort. Biologiska föräldrars situation När det gäller biologiska föräldrars situation och svårigheter och sambandet med sammanbrott, så finns det en studie som visar att föräldrar som har ett missbruk, där 63 Vinnerljung B Sallnäs M 2008. Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1 65 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Stone&Stone, jämför Anderson1995. 66 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 64 21 ökar risken för sammanbrott i familjehemmet67. Annan forskning visar dock att sammanbrotten inte har någon koppling till biologiska föräldrarnas situation.68 Familjehemmets förekomst av biologiska barn Forskning visar att familjehemmets sammansättning och förekomst av egna biologiska barn utgör en risk för sammanbrott, särskilt om de är jämnåriga eller yngre än det familjehemsplacerade barnet. 69 67 Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Oosterman et al 2007. Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Vinnerljung B m fl 2001 och Egelund 2006. 69 Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002. 68 22 Uppföljningsmodellen Tidigare forskning och praktikers erfarenheter ligger som grund för de frågor som uppföljningsmodellen utgör. Det är tre dimensioner som finns som grundbultar i modellen. Det är frågor utifrån ”Barnet”, ”Familjehemmet” och ”Organisationen/Socialtjänsten”. Enkäten består av 62 frågor som huvudsakligen har fasta svarsalternativ, med några undantag öppna frågor. Kombinationen fasta svarsalternativ med en öppen följdfråga finns också med. Frågorna är dels faktafrågor samt åsikts-och värderingsfrågor. Enkäten besvaras av handläggaren/handläggarna som avslutar placeringen i familjehemmet.Beräknad tidsåtgång för ifyllandet av enkäten är max 45 minuter. Frågorna gäller endast avslutade placeringar i familjehem, de som avslutats planerat och de som avslutats oplanerat, d v s sammanbrott. När handläggaren har besvarat frågorna skickas svaren till ansvarig mottagare/kontaktperson som bearbetar svaren och sammanställer statistik. Återföring av sammanställd statistik och rapport sker regelbundet till kommunerna i Södertörn som använder sig av uppföljningsmodellen. Sammanfattande diskussion När Vanvårdsutredningen blev skildrad i media och det kom fram att barn i samhällsvård hade blivit försummade och utsatta för övergrepp, blev familjehemsvården och institutionsvården för en tid särskilt uppmärksammad. Politiker och makthavare, socialarbetare, behandlare och inte minst allmänheten blev varse om att ”vård” av barn och ungdomar i Sverige hade så stora brister att det ansågs som vanvård. Att höra barn och vuxna berätta om tiden i familjehem, blir erfarenheter som professionella måste ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med placerade barn. Barns och vuxnas röster om tiden i familjehem behövs det ännu mer av. Likaså måste familjehemmens erfarenheter belysas. Även erfarenheter från de placerade barnens biologiska nätverk är viktiga att uppmärksammas. Men vi behöver också få veta mer om de professionellas (läs socialsekreterarnas) erfarenheter och kunskaper. Deras erfarenheter blir en viktig länk i arbetet för en bättre familjehemsvård. Den uppföljningsmodell jag har utformat är ett sätt att ta tillvara på socialsekreterarnas/handläggarnas kunskaper. Uppföljningsmodellen är på intet sätt perfekt och kommer säkerligen att revideras efterhand. Men istället för att vänta på att ” någon annan” ska komma med ett komplett verktyg för utvärdering, så tog jag initiativet till att genomföra detta projektarbete. På ett okomplicerat sätt kunde jag ta mig an uppgiften att skapa ett utvärderingsmateriel, ta ett steg med sikte på fortsatt utveckling och förbättring av familjehemsvården. Projekttiden har inneburit att jag lärt mig mer om mitt arbete som familjehemssekreterare. Praktiska erfarenheter har kunnat appliceras i teoretiska ramar och dokumenterade forskningsresultat. Allt detta tack vare FoU-Södertörn som möjliggör och avsätter resurser för praktiknära arbeten. Jag fick 23 nyligen frågan från en kollega, om det var något som jag särskilt blivit uppmärksammad på, när jag arbetat i projektet. Ja, dels så har jag uppmärksammat att praktikers erfarenheter av risk-och framgångsfaktorer vid placeringar, stämmer väl överens med den forskning som finns inom området. Det som för mig blivit än mer tydligt är hur viktigt det är med barnets anknytning och känsla av tillhörighet i familjehemmet. Många av barnen som placeras har ett desorganiserat anknytningsmönster, vilket gör att det ställer stora krav på familjehemmen, men också på socialtjänsten som ska stödja och handleda familjerna. Under arbetet med att utforma uppföljningsmodellen har de allra flesta handläggare och chefer jag haft kontakt med i Södertörns kommuner välkomnat denna typ av modell. Det har setts som värdefullt att på ett systematiskt sätt få möjlighet att dokumentera den familjehemsvård som man bedriver. Men det har också funnits frågetecken kring hur uppföljningsmodellen ska kunna användas och framför allt har bristen på tid att fylla i enkäten funnits med som ett slags ”motstånd”. Jag tror inte det är förrän enkäten har använts ett antal gånger och man kan skönja nyttan av den, som motivationen ökar och motståndet kan klinga av. Ett nytt arbetsmoment i en kalender som redan är fulltecknad, kan göra att man hoppar över uppgiften. Implementeringen av uppföljningsmodellen kommer att ta tid, säkerligen minst ett par år. Utvecklingsarbete är något som redan pågår inom familjehemsvården i Södertörns kommuner och där man är angelägen om att erbjuda en bra familjehemsvård till barn och ungdomar. Jag hoppas att denna uppföljningsmodell kan bidra till fortsatt utveckling av familjehemsvården i Södertörn med målsättningen att barnen som placeras får det bra i sina familjer. 24 Referenser Alamaa H och Bluhme M (2010) Har aktuell utveckling inom anknytningsteorin relevans för socialt arbete? Uppsats 20 hp Institutionen för socialt arbete, vetenskapsteori och metod. Ersta Sköndal högskola. Alling M (2010) Kriget är slut. Bokförlaget Forum AB. Andor K och Eriksson M (2008) Socialtjänstens arbetssätt & arbetssituation gällande placering och uppföljning av placerade barn. Uppsats för yrkesexamina på grundnivå Mittuniversitetet/Institutionen för socialt arbete. Andersson G. ”När barnet står mellan familj och fosterfamilj”. Socionomen nr 4 (2005) 12-17. Andersson G (2008) Utsatt barndom- Olika vuxenliv. Allmänna barnhuset 2008:2. Andersson G ”Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 (1998) 3-23 Backe-Hansen (2009) Hvordan motvirke og forebygge utilsiktet flyttning fra fosterhjem? Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA). Barnombudsmannen (2011) Bakom fasaden. Barn och ungdomar i den sociala barnavården berättar. Barnombudsmannen, Stockholm. Berndtsson M (2009) En studie av familjehemsföräldrars anknytningsprofil och schemaprofil. Examensuppsats i legitimationsgrundande utbildning i kognitiv psykoterapi. Svenska institutet för kognitiv psykoterapi. Borge A I H (2011). Resiliens-risk och sund utveckling. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. Broberg A, Risholm Mothander P, Granqvist P, Ivarsson T (2008). Anknytning i praktiken, Tillämpningar av anknytningsteorin. Natur & Kultur. Broberg A m fl (2006) Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och kultur. Damström K (2011) Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. Upplaga 5. Studentlitteratur. Dahlberg C, Forsell A (2006) BBIC i praktiken-att knäcka koden. Studentlitteratur. Fredriksson A och Kakuli A (2011) ”Ett annat hemma” om samhällets ansvar för placerade barn. Gothia förlag. Hedin L (2012) Foster youth´s sense of belonging in kinship, network and traditional foster families. An interactive perspective on foster youth´s everyday life. Doctoral dissertation. Örebro Universitet. Höjer I och Sjöblom Y ” När barnet står mellan familj och fosterfamilj” Socialvetenskaplig tidsskrift nr 1 (2011) 33. Johansson A (2004) Samhället som förälder: Socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn. Kandidatuppsats Stockholms universitet/Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan. Karlsson E, Lindberg S (2010) ”Det är vårt barn, men inte vårt biologiska” – om anknytning i familjehem. C-uppsats Göteborgs universitet/institutionen för socialt arbete. Kling S (2010) Fosterbarns hälsa-det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdande barns hälsa i Malmö. Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap. Lagerlöf H (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid 25 och kamratrelationer bland unga och familjehem och institutioner. Avhandling. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Nilsson J och Söderkvist C (2004) Familjehem och sammanbrott - Möjligheter och begränsningar vid familjehemsplacering av barn och unga. Kandidat-uppsats Lunds universitet/Socialhögskolan. Nyman J och Stefansdottir K (2008) Uppväxt i familjehem, En kvalitativ studie om hur unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården. C-uppsats Göteborgs universitet/institutionen för socialt arbete. Petersson S (2009) Vilka stödinsatser finns i Svenska familjehem och motsvarar de barnens behov? Kandidatuppsats Mälardalens högskola/Akademin för hållbar samhälls-och teknikutveckling. Sand M (2007) Att leva i två kulturer-socialtjänstens syn på familjehemsplacerade barn med utländsk bakgrund. C-uppsats Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete. Skoog V m fl. ”Instabilitet för barn i samhällsvård” Socionomen 1 (2012) 34-43. Sköld J (2006) Fosterbarnsindustri eller människokärlek: Barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925. Avhandling. Stockholms universitet. Acta Universitatis Stockholmiensis. Socialstyrelsen statistik 2005. Barn och unga-insatser i individ och familjeomsorg. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2006) Grundbok Barns behov i centrum (BBIC). Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2011) Barn- och unga- insatser 2010. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2011) Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011. Hälso-och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsen. Socialtjänstförordningen. 5 kap1b § So f. SOU 2011:61 Vanvård i social barnavård-slutrapport. Statens offentliga utredningar. SOU 2010:02 Upprättelseutredningen. Statens offentliga utredningar. SOU 2011:9. Barnen som samhället svek- åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. Statens offentliga utredningar. Stiftelsen allmänna barnhuset. Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. Skriftserie 2007:5. Stockholms socialtjänst (2009) Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst-BUSS. Slutrapport 2009. Socialtjänst-och arbetsmarknadsförvaltningen stadsövergripande sociala frågor. Staben för utredningar och projekt. Svensson S, Nilsson S (2010) Familjehem- Nytta eller fördärv? C-uppsats Malmö Högskola/Hälsa och samhälle. Sveriges kommuner och landsting (2009) Familjehemsvård ur ett barnperspektiv - För lärande och inspiration i ett utvecklingsarbete. Sveriges kommuner och landsting (2010) Upphandling och uppföljning av HVB-för barn och unga. Tongur A (2011) Läsförståelse bland nordiska fjärdeklassare; Betydelsen av socioekonomisk bakgrund, läsmiljö i hemmet samt elevsammansättning i klassrummet. Magisteruppsats Stockholms universitet/sociologiska institutionen. Trost J (2007) Enkätboken. Studentlitteratur AB, Lund. 26 Valentinsson S, Henningsson E (2010) Ett sätt att leva- en livsstil: En kvalitativ studie om hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag. Kandidatuppsats Högskolan Kristianstad/ Sektionen för Hälsa och Samhälle. Vogel A (2007) Familjetillhörighet och föräldrarelationer: En kvalitativ studie av unga vuxna, f.d familjehemsplacerades erfarenheter under och efter placering i familjehem. Kandidat-uppsats Örebro universitet/Institutionen för beteende-,social-och rättsvetenskap. Vinnerljung B m fl. ”Återplaceringar av barn i dygnsvård: hur vanligt är det?” Socialvetenskaplig tidsskrift 11 (2004) 54-75. Vinnerljung B m fl (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. Social rapport, socialstyrelsen. Vinnerljung B m fl ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar i fosterhem och på institution” Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 25-34. Westberg, Tilander 2010 Att lära av fosterbarn-åtta års arbete med intervjuer med före detta fosterbarn. Allmänna barnhuset 2010:1. Websidor http://www.skolfam.se/om-skolfam/om-barn-i-familjehemsvard/vad-sagerforskningen. http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/skolan-blirallt-mindre-likvardig-1.174445. http://fsf.nu/wp-content/uploads/2011/11/Placerade-barns-hälsa-Kling-Köhler.pdf. http://www.skolkurator.nu/bo_vinnerljung. 27 Bilagor Bilaga 1 Till handläggare inom socialtjänsten som arbetar med familjehemsvård i Södertörn MANUAL Uppföljningsmodell för avslutade placeringar i familjehem Enkäten fylls i och används när en placering avslutats. Den används ej vid privatplaceringar som avslutats, ej heller vid förälder-barn-placering. Den/de som fyller i enkäten ska vara den/de handläggare som avslutar placeringen. Har andra handläggare arbetat i placeringsärendet, är det givetvis fritt att den/de också är med, för att få så uttömmande svar som möjligt. Tidsåtgång beräknad till ca 45 minuter. Underlag till frågorna är inhämtade dels från egna och kollegors erfarenheter som familjehemssekreterare/socialsekreterare samt litteraturstudier inom området. Enkäten ska fylla flera syften: ¤ Ett tillfälle att på ett strukturerat och systematiskt sätt reflektera över den placering som avslutas. ¤ Kartläggning av hur familjehemsvården ser ut i den egna kommunen samt kommunerna i Södertörn. ¤ Se och analysera samband mellan olika variabler, för att lättare identifiera framgångs- och riskfaktorer vid placeringar i familjehem. Detta för att i framtiden minska antalet sammanbrott i familjehem. För ifyllande av enkäten är det bra att ha tillgång till: ¤ Barnets akt ¤ Familjehemmets akt Svaren från den egna kommunen att presenteras i en sammanställning XXX gånger per år. Data och statistik delges respektive kommuns familjehemssektion. För att förhindra risken av identifiering av enskilda placeringar, så kommer tillgången till andra kommuners statistik och data vara begränsad. Däremot kommer den sammantagna statistiken för alla Södertörnskommuner vara tillgänglig. Denna uppföljningsmodell är endast för kommunerna i Södertörn. Den kommer inte att användas för forskning och ingen utomstående, myndighet eller person, har rätt att ta del av informationsinsamlingen. 28 Bilaga 2 ENKÄTFRÅGOR FÖR AVSLUTADE PLACERINGAR I FAMILJEHEM. BARN OCH UNGDOM Frågorna besvaras efter avslutad placering i familjehem. Det gäller även omplaceringar. Benämningen ”barnet” används uteslutande, även om det gäller en ungdom. Frågorna besvaras av handläggaren/handläggarna som arbetat i ärendet under placeringen. Det är 63 frågor som utgår från tre dimensioner; ”Barnet, ”Familjehemmet” och ”Organisationen/Socialtjänsten”. I huvudsak är det frågor med fasta svarsalternativ och av karaktären faktafrågor samt åsikts-och värderingsfrågor. Bakgrundsfrågor 1. Vilken kommun har gjort placeringen? ☐ Botkyrka ☐ Nacka ☐ Haninge ☐ Nynäshamn ☐ Huddinge ☐ Salem ☐ Södertälje ☐ Tyresö ☐ Värmdö 2. Vilken typ av familjehemsplacering? ☐ Släktingplacering ☐ Nätverksplacering, ej släkt ☐Placering i kontaktfamilj ☐ Familjehem via organisation ☐ Eget rekryterat familjehem 3. Avslutades placeringen planerat eller i sammanbrott? Om placeringen avslutades i sammanbrott, välj på vems initiativ och ange skälet. Med sammanbrott menas avslut som är oplanerade och som sker i förtid. ☐ Planerat avslut ☐ Sammanbrott, barnets initiativ. Angivet skäl ☐ Sammanbrott, vårdnadshavarens initiativ. Angivet skäl ☐ Sammanbrott, familjehemmets initiativ. Angivet skäl ☐ Sammanbrott, socialtjänstens initiativ. Angivet skäl ☐ Annat skäl, nämligen 4. Vart flyttade barnet efter avslutad placering? ☐ Ingen flytt, på grund av vårdnadsöverflytt ☐ Ingen flytt, på grund av adoption ☐ Ingen flytt, barnet bor kvar i familjehemmet utan socialtjänstens medverkan ☐ Flytt till biologisk förälder/föräldrar ☐ Flytt till eget boende ☐ Flytt till stödboende/träningslägenhet ☐ Omplacering till institution ☐ Omplacering till jourhem ☐ Omplacering till annat familjehem ☐ Annat ☐ Vet ej 29 Barnet och tiden innan placeringen 5. Pojke eller flicka? ☐ Pojke ☐ Flicka 6. Vilket var, enligt utredningen, huvudskäl till att barnet blev placerad i familjehemmet? Flera svarsalternativ kan väljas. Skäl relaterat till föräldrarnas problem/beteende ☐ Övergrepp mot barnet (psykiska, fysiska, sexuella) ☐ Våld eller hot om våld i familjen ☐ Andra familjekonflikter ☐ Somatiska problem eller funktionshinder ☐ Psykiska problem eller funktionshinder ☐ Alkohol-eller annat drogproblem ☐ Kriminalitet ☐ Annat skäl relaterat till förälders problem/beteende Skäl relaterat till barnets problem/beteende ☐ Kriminalitet ☐ Alkohol – eller drogmissbruk ☐ Somatiska problem eller fysiskt funktionshinder ☐ Psykiska problem eller funktionshinder ☐ Annat skäl relaterat till ungdomens eget beteende Övriga skäl ☐ Barnet övergivet ☐ Föräldrars/förälders död ☐ Ensamkommande flykting ☐ Annan orsak Barnets placeringstid i det familjehem, vars placering nu avslutas 7. Barnets ålder vid placeringen i familjehemmet? Gäller påbörjat år. Exempelvis 6,5 år ange 6 år. Välj ett svarsalternativ. Veckor Månader År 8. Barnets ålder vid avslutad placering? Gäller påbörjat år. Till exempel 6,5 år ange 6 år. Välj ett svarsalternativ. Veckor Månader År 30 9. Hur länge var barnet placerat i det familjehem där placeringen nu avslutas? Gäller påbörjat år. Exempelvis 6,5 år ange 6 år. Välj ett svarsalternativ. Veckor Månader År Barnets tidigare placeringar 10. Var barnet, innan formellt beslut om placering, jourhemsplacerat i familjehemmet? ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej 11. Har barnet varit familjehemsplacerad tidigare eller varit placerad i annan vård-eller utredningsform? Om ja, ange vårdform Flera svarsalternativ kan väljas Om Ja svarats på fråga 10, kryssa i ”jourhem”. ☐ Ingen tidigare placering ☐ Jourhem ☐ Familjehem ☐ HVB ☐ Institution Utredning/Behandling ☐ SIS institution ☐ Annat, nämligen ☐ Vet ej Gå till fråga 13 12. Hur många gånger hade barnet varit placerad tidigare? Placeringar oavsett vårdform. Exempelvis jourhem, institution, familjehem. ☐ 1 gång ☐ 4-5 gånger ☐ 2-3 gånger ☐ 6-7 gånger ☐ 8-9 gånger ☐ 10 gånger eller fler ☐ Vet ej Åsiktsfråga om barnets delaktighet 13. Vilken inställning hade barnet till familjehemmet i samband med placeringen? ☐ Ej relevant på grund av barnets låga ålder vid placeringen ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej 31 Socialtjänstens arbetssätt 14. Utifrån vilket lagrum har placeringen varit, de senaste 12 månaderna? ☐ So L ☐ LVU ☐ So L och LVU 15. Hur långt avstånd är det mellan den placerande kommunen och familjehemmet? ☐ Ca 0-50 km ☐ Ca 60-100 km ☐ Ca 110-200 km ☐ Ca 210 km eller längre 16. Med vilken/vilka utredningsmetoder utreddes familjehemmet? Flera svarsalternativ kan väljas. ☐ Socialstyrelsens initiala bedömningsinstrument ☐ Kälvestensmetoden, betoning på anknytning-mentalisering-affekteori ☐ Kälvestensmetoden traditionell ☐ Kälvestensmetoden videofilmning ☐ Västeråsmodellen ☐ Förenklad tilläggsutredning ☐ Södertörns stöddokument 1-4 med koppling till BBIC ☐ Nätverkskarta ☐ Intervju med familjehemmets hemmavarande barn ☐ Hälsodeklaration ☐ Annan, nämligen ☐ Vet ej 17. Var familjehemmet utredda sedan tidigare som familjehem? ☐ Ja, av den egna kommunen ☐ Ja, av annan kommun ☐ Nej ☐ Vet ej 18. Arbetade någon av handläggarna som utrett familjehemmet även kvar med uppföljning i ärendet? (Som familjehemssekreterare eller barnsekreterare/placeringssekreterare) ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej 32 19. Har det funnits en särskild handläggare specifikt bara för barnet under placeringen (Barnsekreterare/placeringssekreterare) och en särskild handläggare specifikt bara för familjehemmet, (Uppföljare/familjehemssekreterare) de senaste 12 månaderna? ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej Kontinuitet för barnet 20. Uppskattningsvis, hur många huvudhandläggare för barnet har sammantaget arbetat i ärendet under den tid som barnet varit placerat? Avser endast tiden i det familjehem som nu avslutas. ☐ 1 huvudhandläggare ☐ 2-3 huvudhandläggare ☐ 4-5 huvudhandläggare ☐6-7 huvudhandläggare ☐ 8-9 huvudhandläggare ☐ 10 eller fler huvudhandläggare ☐ Vet ej 21. Hur ofta har handläggaren träffat och talat enskilt med barnet? a) De senaste 6 månaderna? b) Sammantaget de senaste 12 månaderna? ☐ 0 gånger ☐ 1 gång ☐ 2 gånger ☐ Vet ej ☐ 0 gånger ☐ 1 gång ☐ 2 gånger ☐ 8 gånger eller fler ☐ 3 gånger ☐ 4 gånger ☐ 5 gånger eller mer ☐ 3 gånger ☐ 4 gånger ☐ 5 gånger ☐ 6-7 gånger ☐ Vet ej 22. Hur ofta har handläggaren, förutom personliga träffar, haft kontakt med barnet? Exempelvis via mejl, sms, telefon, skype, brev. Ange genomsnittsfrekvensen. a) De senaste 6 månaderna? na? ☐ Ej relevant, barnet för litet ☐ 0 gånger ☐ Ca 1 gång/veckan eller mer ☐ Ca 3-4 ggr/månaden ☐ Ca 1-2 ggr/månaden ☐ Ca 1 gång varannan månad b) Sammantaget de senaste 12 månader- ☐ Ej relevant, barnet för litet ☐ 0 gånger ☐ Ca 3-4 ggr/månaden ☐ Ca 1-2 ggr/månaden ☐ Ca 1 gång/halvår ☐ Vet ej ☐ Vet ej 33 Åsiktsfråga om biologisk förälders relation till familjehemmet 23. Vilken inställning i fråga om kontakt hade barnets biologiska föräldrar till familjehemmet, de senaste 12 månaderna? Modern Fadern ☐Ej relevant, modern avliden ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej ☐ Ej relevant, fadern avliden ☐ Ej relevant, fadern okänd ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej Socialtjänstens arbete med biologiska föräldrar 24. I vilken omfattning har handläggaren aktivt arbetat med en återförening med barnet och dess biologiska föräldrar/förälder, de senaste 12 månaderna? Med återförening menas att barnet flyttar hem till biologisk förälder. ☐ Ej relevant, föräldrar avlidna ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej Fakta och bakgrund om familjehemmet 25. Ensamstående eller gifta/sammanboende? ☐ Ensamstående kvinna ☐ Ensamstående man ☐ Gifta eller sammanboende par 26. Hade familjehemmet egna biologiska eller adopterade barn, de senaste 12 månaderna? Flera svarsalternativ kan väljas ☐ Nej, inga hemmavarande biologiska/adopterade barn ☐ Ja, hemmavarande biologiska/adopterade barn ☐ Ja, utflyttade biologiska/adopterade barn ☐ Vet ej 34 27. Hade familjehemmet ytterligare placerade barn, de senaste 12 månaderna? Om ja, ange hur många placerade barn. Vårdnadsöverflyttade barn räknas som familjehemsplacerat barn. Flera svarsalternativ kan väljas. ☐ Nej, inga andra placerade barn ☐ 1 jourbarn ☐ 2-3 jourbarn ☐ 4 eller fler jourbarn ☐ 1 familjehemplacerat barn ☐ 2-3 familjehemsplacerade barn ☐ 4 eller fler familjehemsplacerade barn ☐ Vet ej Familjehemmets sysselsättning och tidigare erfarenhet 28. Vilken sysselsättning hade familjehemmet i huvudsak, de senaste 12 månaderna? Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par. Kvinnan/Mannen Mannen/Kvinnan ☐ Heltidsarbete utanför hemmet ☐ Heltidsarbete utanför hemmet ☐ Deltidsarbete utanför hemmet ☐ Deltidsarbete utanför hemmet ☐ Heltidsförsörjning som fam.hem/jourhem ☐ Heltidsförsörjning som fam.hem/jourhem ☐Eget företag, arbete hemifrån ☐ Eget företag, arbete hemifrån ☐ Studerande ☐ Studerande ☐ Föräldraledig ☐ Föräldraledig ☐ Långtidssjukskriven/sjukpensionär ☐ Långtidssjukskriven/sjukpensionär ☐ Arbetssökande ☐ Arbetssökande ☐ Förtidspensionär/ålderspensionär ☐ Förtidspensionär/ålderspensionär ☐ Annat ☐ Annat 29. Hade familjehemmet erfarenhet av att arbeta inom vård-eller omsorgssektorn för barn? Innan eller under placeringstiden. Exempelvis som lärare, inom barnomsorgen, behandlingshem. ☐ Nej ☐ Ja, 1-5 års erfarenhet ☐ Ja, mer än 5 års erfarenhet ☐ Vet ej 30. Vilken var familjehemmets högsta avslutade utbildning? ☐ Grundskola ☐ Gymnasium ☐ Eftergymnasial utbildning, ej högskola ☐ Högskole- eller universitetsexamen ☐ Vet ej 35 Familjehemmets kompetensutveckling 31. Hade familjehemmet genomgått en grundutbildning för familjehem? Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par. Kvinnan/Mannen ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej Mannen/Kvinnan ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej 32. Brukade familjehemmet delta i utbildningar och seminarier utifrån rollen som familjehem, de senaste 12 månaderna? Kan gälla både i den egna kommunens regi eller i någon annans regi. Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par. Kvinnan/Mannen Mannen/Kvinnan ☐ Nej ☐ Ja, 1-2 ggr/år ☐ Ja, 3-5 ggr/år ☐ Vet ej ☐ Nej ☐ Ja, 1-2 ggr/år ☐ Ja, 3-5 ggr/år ☐ Vet ej 33. Brukade familjehemmet delta i regelbunden extern handledning, de senaste 12 månaderna? Kan gälla både den egna kommunens regi eller i någon annans regi. Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par. Kvinnan/Mannen Mannen/Kvinnan ☐ Nej ☐ Nej ☐ Ja, ca var 14:onde dag ☐ Ja, ca var 14: onde dag ☐ Ja, ca 1 g/månaden ☐ Ja, ca 1 g/månaden ☐ Ja, ca 1 g varannan månad ☐ Ja, ca 1 gång varannan månad ☐ Ja, ca 1 g/termin ☐ Ja, ca 1 g/termin ☐ Vet ej ☐ Vet ej Åsiktsfrågor om familjehemmets samarbete och kontakt 34. Vilken inställning hade familjehemmet i fråga om kontakt med dig/er som handläggare, de senaste 12 månaderna? ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej ☐ Har inte tagit ställning 36 Barnets kontakt med sitt biologiska nätverk 35. Hur ofta träffade barnet sina biologiska föräldrar, de senaste 12 månaderna? Ange genomsnittsfrekvensen. Modern Fadern ☐ Ej relevant, modern avliden ☐ 1 g/veckan eller mer ☐ 3-4 ggr/månaden ☐ 1-2 ggr/månaden ☐ 2-4 ggr/år ☐ 1 g/år ☐ 0 gånger ☐ Vet ej ☐Ej relevant, fadern avliden ☐Ej relevant, fadern okänd ☐1 g/veckan eller mer ☐3-4 ggr/månaden ☐1-2 ggr/år ☐2-4 ggr/år ☐1 g/år ☐0 gånger ☐Vet ej 36. Hur ofta hade barnet kontakt med sina biologiska föräldrar, på andra sätt genom att träffas, de senaste 12 månaderna? Exempelvis via mejl, brev, facebook, telefon, skype. Ange genomsnittsfrekvensen. Modern Fadern ☐ Ej relevant, modern avliden ☐ 1 g/veckan eller mer ☐ 3-4 ggr/månaden ☐ 1-2 ggr/månaden ☐ 2-4 ggr/år ☐ 1 g/år ☐ 0 gånger ☐ Vet ej ☐ Ej relevant fadern avliden ☐ Ej relevant, fadern okänd ☐ 1 g/veckan eller mer ☐ 3-4 ggr/månaden ☐ 1-2 ggr/månaden ☐ 2-4 ggr/år ☐ 1 g/år ☐ 0 gånger ☐ Vet ej Åsiktsfrågor om barnets kontakt med sitt biologiska nätverk 37. Vilken inställning i fråga om kontakt hade barnet till sina biologiska föräldrar, de senaste 12 månaderna? Modern Fadern ☐ Ej relevant, modern avliden ☐ Mycket positiv ☐ Ej relevant, fadern avliden ☐ Ej relevant, fadern okänd 37 ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej 38. Vilken inställning hade familjehemmet i fråga om kontakt med barnets biologiska föräldrar, de senaste 12 månaderna? Modern ☐ Ej relevant, modern avliden ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej Fadern ☐ Ej relevant, fadern avliden ☐ Ej relevant, fadern okänd ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej 39. Hur ofta träffade barnet något av sina syskon i genomsnitt , som bodde utanför familjehemmet, de senaste 12 månaderna? Om barnet har flera syskon, ange den mest frekventa syskonkontakten. ☐ Ej relevant, har inga syskon ☐ 1 g/veckan eller mer ☐ 3-4 ggr/månaden ☐ 1-2 ggr/månaden ☐ 2-4 ggr/år ☐ 1 g/år ☐ 0 gånger ☐ Vet ej 40. Hur ofta hade barnet kontakt med något av sina syskon i genomsnitt, på annat sätt än genom att träffas, de senaste 12 månaderna? Exempelvis mejl, brev, facebook, telefon, skype. Om barnet har flera syskon, ange den mest frekventa syskonkontakten. ☐ Ej relevant, har inga syskon ☐ 1 g/veckan eller mer ☐ 3-4 ggr/månaden ☐ 1-2 ggr/månaden ☐ 2-4 ggr/år ☐ 1 g/år ☐ 0 gånger ☐ Vet ej 38 41. Hade barnet kontakt med någon släkting eller någon annan för den betydelsefull närstående, de senaste 12 månaderna? Exempelvis någon faster, kusin, far-eller morförälder eller styvförälder. Kontakt genom att träffas eller exempelvis via mejl, facebook, skype, telefon. ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej Barnets hälsa 42. Har barnet en dokumenterad diagnos ställd av läkare eller psykolog? ☐ Nej ☐ Ja ☐ Vet ej Gå till fråga 45 43. Vilken är diagnosen? Flera svarsalternativ kan väljas. ☐ ADHD/ADD ☐ Autism ☐ Aspergers syndrom ☐ FAS ☐ Utvecklingsstörning/Svagbegåvning ☐ Dyslexi ☐ Annan somatisk diagnos (exempelvis diabetes, allergi, epilepsi) nämligen ☐ Annan psykiatrisk/neuropsykiatrisk diagnos (exempelvis fobier, tvångshandlingar) nämligen ☐ Vet ej 44. Hade barnet ovan angiven diagnos/diagnoser innan placeringen i familjehemmet? ☐ Ja ☐ Ja, delvis men inte alla diagnoser ☐ Nej ☐ Vet ej Externa insatser 45. Hade barnet regelbundet eller under en period någon extern insats under placeringstiden? Om Ja, välj lämpligt alternativ. Flera svarsalternativ kan väljas. ☐ Nej, ingen extern insats ☐ Stöd i förskola/Skola Gå till fråga 47 ☐ Habiliteringen/LSS 39 ☐ BUP ☐Gruppverksamhet för barn/ungdomar. Exempelvis ART,Trappansamtal ☐ Somatiska vården ☐ Kontaktperson ☐ Psykiatriska slutenvården ☐ Ungdomsmottagningen ☐ Missbruk Öppenvård ☐ Annan, nämligen ☐ Nätverkssamtal ☐ Vet ej 46. Om Ja, i vilken omfattning har barnet fått den hjälp/stöd som barnet haft behov av från respektive aktör? Förskola/Skola ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej BUP Somatiska vården ☐ Inte alls ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej ☐ Vet ej Psykiatriska slutenvården ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej Missbruk öppenvård Ungdomsmottagningen ☐ Inte alls ☐ Inte alls ☐I låg grad ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐I hög grad ☐ I hög grad ☐I mycket hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej ☐ Vet ej Nätverkssamtal barn/ungdomar ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej Kontaktperson ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej Habiliteringen/LSS Gruppverksamhet för ☐ Inte alls ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐Varken hög eller låg grad ☐I hög grad ☐I hög grad ☐I mycket hög grad ☐I mycket hög grad ☐ Vet ej ☐ Vet ej Annan aktör, ☐Inte alls ☐I låg grad ☐Varken hög eller låg grad ☐I hög grad ☐I mycket hög grad ☐ Vet ej 40 Åsiktsfrågor om relationen mellan barnet och familjehemmet 47. Vilken inställning i fråga om kontakt hade barnet till familjehemmet, de senaste 12 månaderna? Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par. Kvinnan/Mannen Mannen/Kvinnan ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej ☐ Vet ej ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ 48. Vilken inställning hade familjehemmet i fråga om kontakt med barnet, de senaste 12 månaderna? Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par. Kvinnan/Mannen Mannen/Kvinnan ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ ☐ Vet ej ☐ Vet ej ☐ Mycket positiv ☐ Ganska positiv ☐ Varken positiv eller negativ ☐ Ganska negativ ☐ Mycket negativ Känslan av tillhörighet 49. I vilken grad har barnet bemötts och behandlats som de övriga i familjehemmet? Exempelvis deltagit på semester, materiell standard de övriga i familjehemmet et c. ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej 50. I vilken omfattning kommer barnet fortsätta ha kontakt med familjehemmet, trots att placeringen är avslutad formellt från socialtjänsten? ☐ Barnet är vårdnadsöverflyttat/adopterat ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej 41 Anknytning 51. I vilken grad har familjehemmet kunnat reflektera och sätta sig in i barnets situation? ☐ Inte alls ☐ I låg grad ☐ Varken hög eller låg grad ☐ I hög grad ☐ I mycket hög grad ☐ Vet ej Åsiktsfrågor om familjehemmets resurser 52. Vilka resurser hade familjehemmet inom området ”Familj och Miljö” enligt BBIC? (Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok i BBIC ” 2006) Välj ett eller flera svarsalternativ som särskilt haft betydelse för placeringen. ☐ Familjens bakgrund och situation ☐ Familjenätverk ☐ Ekonomi ☐ Boende ☐ Arbete ☐ Social integrering ☐ Lokalsamhällets resurser ☐ Inga resurser inom ”Familj och Miljö” ☐ Har inte tagit ställning 53. Vilka resurser hade familjehemmet inom området ”Föräldrarnas förmåga” enligt BBIC?( Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Välj ett eller flera alternativ som särskilt haft betydelse för placeringen. ☐ Grundläggande omsorg ☐ Säkerhet ☐ Känslomässig tillgänglighet ☐ Stimulans ☐ Vägledning och gränssättning ☐ Stabilitet ☐ Inga resurser inom ”Föräldrarnas förmåga” ☐ Har inte tagit ställning 54. Vilka bristande resurser hade familjehemmet inom området ”Familj och miljö” enligt BBIC?( Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Välj ett eller flera alternativ som särskilt haft betydelse för placeringen. ☐ Familjens bakgrund och situation ☐ Familjenätverk ☐ Ekonomi ☐ Boende 42 ☐ Arbete ☐ Social integrering ☐ Lokalsamhällets resurser ☐ Inga bristande resurser inom ”Familj och Miljö” ☐ Har inte tagit ställning 55. Vilka bristande resurser hade familjehemmet inom området ”Föräldrarnas förmåga” enligt BBIC?( Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Välj ett eller flera alternativ som särskilt haft betydelse för placeringen. ☐ Grundläggande omsorg ☐ Säkerhet ☐ Känslomässig tillgänglighet ☐ Stimulans ☐ Vägledning och gränssättning ☐ Stabilitet ☐ Inga bristande resurser inom ”Föräldrarnas förmåga” ☐ Har inte tagit ställning Barnets utveckling 56. I vilket/vilka behovsområden enligt BBIC har barnet gjort framsteg under placeringstiden? Utgå från vård-och genomförandeplanen.( Innebörden av de olika behovsområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Väl ett eller flera alternativ där barnet särskilt utvecklats under placeringstiden och gjort framsteg. ☐ Somatisk hälsa ☐ Psykisk hälsa ☐ Utbildning ☐ Känslo-och beteendemässig utveckling ☐ Identitet ☐ Familj-och sociala relationer ☐ Socialt uppträdande ☐ Klara sig själv ☐ Ingen utveckling eller framsteg inom något behovsområde ☐ Vet ej Socialtjänstens stöd till familjehemmet 57. Hade familjehemmet tillgång till extern handledning, de senaste 12 månaderna? ☐ Ja ☐ Ja, men endast vid akuta behov ☐ Nej ☐ Vet ej 43 58. Hur ofta har handläggaren, genom personliga träffar, givit råd och stöd till familjehemmet? Ange genomsnittsfrekvensen. a) De senaste 6 månaderna? na? ☐ 0 gånger ☐ 1 gång ☐ 2 gånger ☐ 3-4 gånger ☐ 5-6 gånger ☐ 7 gånger eller mer ☐ Vet ej b) Sammantaget de senaste 12 månader- ☐ 0 gånger ☐ 1 gång ☐ 2 gånger ☐ 3-4 gånger ☐ 5-6 gånger ☐ 7-8 gånger ☐ 9-10 gånger ☐ 11 gånger eller mer ☐ Vet ej 59. Hur ofta har handläggaren haft kontakt med familjehemmet, förutom personliga träffar? Exempelvis via mejl, sms, telefon, brev, skype. Ange genomsnittsfrekvensen. a) De senaste 6 månaderna na? ☐ Ca 1 g/veckan eller mer ☐ Ca 3-4 ggr/månaden ☐ Ca 1-2 ggr/månaden ☐ Ca 1 gång varannan månad ☐ Ca 1 g/halvår ☐ 0 gånger ☐ Vet ej b) Sammantaget de senaste 12 månader- ☐ ca 1 g/veckan eller mer ☐ ca 3-4 ggr/månaden ☐ ca 1-2 ggr/månaden ☐ ca 2-4 ggr/år ☐ ca 1 g/år ☐ 0 gånger ☐ Vet ej 60. Har familjehemmet fått ersättning för förlorad arbetsförtjänst under någon period under placeringstiden för att vara hemma med barnet? Om Ja, ange i vilket skede av placeringen. ☐ Nej ☐ Ja, i början av placeringen ☐ Ja, annan period än början av placeringen ☐ Ja, både i början och annan period under placeringen ☐ Vet ej 61. Hade familjehemmet avlastningsfamilj/kontaktfamilj under hela eller delar av placeringstiden? ☐ Ja ☐ Nej ☐ Vet ej 44 Åsiktsfråga om familjehemsplaceringen överlag 62. Vilka faktorer/omständigheter tror du överlag haft särskild betydelse i den nu avslutade placeringen? Skriv kortfattat med stödord. Positiva faktorer/omständigheter: Negativa faktorer/omständigheter: ☐ Har inte tagit ställning 63. Eventuellt övriga kommentarer: 45 Bilaga 3 Till Familjehemssekreterare och sektionschefer i Södertörn Hej! Jag heter Susanne Marklund och kommer att genomföra ett projekt på FoU Södertörn under 6 månader. Ett projekt där alla nio Södertörnskommuner inom familjehemsvården kommer att delta. Min ordinarie arbetsplats är i Botkyrka kommun som familjehemssekreterare. Under den här tiden ska jag utforma en utvärderingsmodell som ska användas när familjehemsplaceringar avslutas, oavsett om det gäller sammanbrott eller planerade avslut. Utvärderingsmodellen blir i enkätform som familjehemssekreteraren fyller i och som sedan ska matas in i ett datasystem. Så småningom blir detta till statistik, där jag hoppas man kan urskilja framgångsfaktorer respektive riskfaktorer när barn placeras i familjehem. Det blir också ett sätt att på ett systematiskt sätt tala om och reflektera över placeringen som varit. Modellen utgår från tre dimensioner; Familjehemmet, Barnet och Organisationen/socialtjänsten. Jag kommer att berätta mer om projektet, då jag tänker komma på besök till din arbetsgrupp i vår. För att få ett så bra underlag som möjligt till relevanta frågeställningar i enkäten så vill jag gärna att du svarar på två frågor. Du behöver inte rangordna, skriv så mycket du känner för. 1. Framgångsfaktorer. Vad tror du bidrar till en ”lyckad” placering? 2. Riskfaktorer. Vad tror du bidrar till risken för sammanbrott? Svara mig på mejl: [email protected] Senast onsdag 8/2-12. Du får gärna ringa eller mejla mig om det är något du undrar över! Tack för din hjälp och på återhörande! Tullinge 2012-01-20 Vänliga hälsningar Susanne Marklund FoU Södertörn Tel 08-xxxxxxxxxx 46 Bilaga 4 Sammanfattning på inkomna svar från handläggare i Södertörns kommuner. Framgångsfaktorer. Vad tror du bidrar till en ”lyckad” placering? Familjehemmet Familjehemmet är väl införstådda i vad uppdraget innebär. Det skapas en god relation mellan familjehemmet och barnet. Öppenhet. Struktur. Har kvar kontakt även efter avslutad placering, ”en familj för livet”. Realistisk syn och accepterande hållning till barnets biologiska föräldrar. Kunna samarbeta med barnets nätverk. Vilja att lära sig kring barnets svårigheter och positiva till att lära sig mer om barnets behov och utveckling. Samarbeta med socialtjänsten. God kontakt med barnets biologiska föräldrar. Gott samarbete med skola och andra kringkontakter. Öppna, nyfikna , generösa. Förmåga att reflektera. Båda familjehemsföräldrarna är engagerade i uppdraget. Tillitsfull kontakt med familjehemssekreteraren. Ingen konkurrens mellan det placerade barnet och familjehemmets biologiska barn. Organisationen/Socialtjänsten Tillräckligt och så mycket information som möjligt om barnet och dess biologiska nätverk. Tät kontakt med familjehemmet. Utbildning av familjehemmet. Fördjupad intervju med familjehemmet. Bra matchning mellan barn och familjehem. Bra stöd och tillgänglig handläggare. Tydlig vårdplan. Bra utredning om barnet. Nätverksplacering. Tid att finnas som stöd till familjehemmet. Täta uppföljningsmöten. Regelbundna träffar och nätverksmöten. Barnet har en egen handläggare som den träffar regelbundet. Bra samarbete med barnets biologiska föräldrar/nätverk. Kompentens. Kontinuitet av handläggare. Handledning till familjehemmet. Realistisk syn på vad man kan utsätta ett familjehem för. 47 Barnet Barnets biologiska föräldrar accepterar placeringen och familjehemmet. Barnets känsla av sammanhang. Låg ålder vid placeringen. Anknytning till familjehem och biologiska föräldrar. Delaktighet. Fungerande skolgång. Riskfaktorer. Vad tror du bidrar till risken för sammanbrott? Familjehemmet För naiv tro på sin egen förmåga, de har inte förstått sitt uppdrag. Privata problem i familjehemmet, exempelvis skilsmässa, sjukdom. Tar på sig för många placerade barn i familjehemmet. Oförmåga att be om hjälp. Dåligt samarbete med socialtjänsten. För många svåra barn tillsammans boende i familjehemmet exempelvis syskonplaceringar. Beroende av socialtjänstens pengar (arvode och omkostnad). Obearbetade svårigheter. Tar inte emot handledning. Tar uppdraget som försörjning. Har slutat vara nyfikna. De kanske har haft för många placeringar genom åren. Socialtjänsten För dåligt underlag angående barnets behov. Inte tillräckligt tydliga i början till familjehemmet kring vad uppdraget innebär. Utredning och placering går för fort. Varje handläggare har för många ärenden. Ser ”genom fingrarna” när det gäller släktinghem. Hinner inte stötta och följa upp. Oklart hur länge barnet ska stanna. Omplaceringar. För dåligt utredda familjehem. Brist på kunskap, metoder och arbetssätt kring barn med diagnoser. Barnet För stora problem. Tonåring. Otryggt umgänge. För mycket stök från barnets biologiska nätverk. 48
© Copyright 2024