1. No category

1
Förord
Under de senaste åren har frågorna om samhällets insatser för barn och unga som far
illa rönt stor – och berättigad – uppmärksamhet. Inte minst det material som redovisats
i den s.k. Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61) har föranlett en omfattande debatt om
hur man på ett bättre sätt kan tillvarata intressena för de barn som placeras i familjehem och eller på institution.
En viktig del i arbetet för att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården är att få
till stånd en bättre uppföljning av insatserna. Detta av flera skäl. Ett är att det är viktigt
för barnet eller ungdomen, ett annat är att det är bara genom att följa upp olika insatser
vi kan lära vilka insatser som fungerar bäst. Ytterligare ett skäl är att en bättre uppföljning kan bidra till en utveckling av det professionella sociala arbetet med utsatta barn
och ungdomar.
Detta har också utgjort utgångspunkter för Susanne Marklunds arbete med att ta fram
en uppföljningsmodell för familjehemsplaceringar, vilket redovisas i denna rapport.
”Min största drivkraft och syfte med projektet har varit att försöka medverka till att
barn som placeras i familjehem ska få det bättre” skriver hon i inledningen. Den uppföljningsmodell som presenteras bygger på att familjehemssekreterarna, efter avslutad
placering, besvarar en enkät där svaren sammanställs och blir möjliga att jämföra. På
detta sätt blir modellen såväl ett verktyg för den enskilde handläggarens systematiska
reflektion över en avslutad placering, som ett sätt att sammanställa kunskaper om familjehemsvården och hur den bedrivs i kommunerna.
Arbetet med uppföljningsmodellen har skett i samarbete med familjehemssekreterare i
Södertörnskommunerna, och i samråd med det nätverk av familjehemschefer som
finns på Södertörn. Det kommer att krävas fortsatta ansträngningar för att den föreslagna modellen blir en integrerad del i familjehemsarbetet, men också; för att man ska
den kunskap som genereras blir underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. Inte desto
mindre är den föreliggande rapporten ett första viktigt steg på vägen! Lika viktigt är att
det funnits ett starkt stöd i de medverkande kommunerna för att fortsätta detta arbete –
för att försöka medverka till att barn som placeras i familjehem ska få det bättre.
Martin Börjeson
Chef FoU-Södertörn
2
Innehållsförteckning
INLEDNING ........................................................................................... 4
SYFTE .................................................................................................... 6
DELTAGARE I PROJEKTET ................................................................. 7
AVGRÄNSNINGAR ................................................................................ 7
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ....................................................................... 8
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ..................................................... 9
Utvecklingsekologin .......................................................................................... 9
Teorin om risk- och skyddsfaktorer/Utvecklingspatologi ............................... 10
Anknytningsteorin............................................................................................ 10
BBIC ................................................................................................................ 11
FORSKNINGSGENOMGÅNG .............................................................. 13
Sammanbrott i familjehem............................................................................... 13
Risk-och framgångsfaktorer ............................................................................ 15
Riskfaktorer...................................................................................................... 21
UPPFÖLJNINGSMODELLEN .............................................................. 23
SAMMANFATTANDE DISKUSSION .................................................... 23
REFERENSER ...................................................................................... 25
BILAGOR ............................................................................................. 28
3
Inledning
Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå
avskydd och föraktad. Man vill inviga människorna någon slags känsla. Själen
ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. ( Hjalmar Söderberg
”Doktor Glas” 1905)
Det är en stor omställning i ett barns liv, när socialnämnden fattar beslut om flytt till en
annan familj. Att skiljas från sina föräldrar, syskon och sitt vardagliga sammanhang
innebär ofta en kris för barnet. Socialtjänsten ska sedan tillsammans med familjehemmet och barnets biologiska föräldrar verka för att barnet ska ha det bra och utvecklas i
en positiv riktning. Man brukar tala om ”samhällets barn”, där stat och kommun har
stort ansvar.
I fattigvårdens Sverige betraktades fosterbarnen som ”de som ingen ville ha”. Barnen
utnyttjades som arbetskraft och sågs som mindre värda1. En del menar att fattigvårdsstämpeln fortfarande lever kvar i samhället, vilket kan innebära påverkan av barnens
syn på sig själva. Men man behöver inte gå så långt tillbaka i tiden, för att förstå att det
finns de som varit placerade och som farit illa i sina familjehem. I Vanvårdsutredningens slutrapport 2 framträder förfärliga berättelser från före detta familjehemsplacerade
barn, numera vuxna. De berättar om misshandel, mobbning, kränkningar och utanförskap. Underlaget i utredningen är 866 personer som intervjuats och som utsatts för
övergrepp och försummelse i familjehem eller på institution mellan åren 1922-2003.
Det värsta, som många beskriver det, det var att inte vara älskad. I dag lever många
med sviter från den tiden och bär med sig känslor av skuld och skam.
Vanvårdsutredningen resulterade i att regeringen gav uppdrag att göra en upprättelseutredning3. Syftet med upprättelseutredningen var att man ville undersöka på vilket sätt
man skulle kunna utforma en upprättelseprocess för de som utsatts för övergrepp och
vanvård. I samband med detta beslutades även att det skulle göras en utredning, där
man via aktstudier skulle undersöka placerades barns förhållanden i mellan åren 2008
och 2009. Resultatet från dessa studier visade att 246 barn misstänktes ha varit utsatta
för allvarliga försummelser eller övergrepp4. Av dessa placerade barn var 85 procent
placerade i familjehem. Upprättelseutredningen ledde bland annat till ett förslag om en
ny lag om stöd och skydd för barn och unga. Exempelvis så föreslogs att barnet skulle
besökas i familjehemmet minst 4 gånger/år och att barnet skulle ha en namngiven socialsekreterare (barnperson). Utbildning för familjehem skulle vara obligatoriskt.
Man betonade även vikten av bättre kontroll och tillsyn av familjehemmen. Ett förslag
lades också fram om att regeringen skulle verka för och stödja ett regionalt samarbete
när det gällde rekrytering, utbildning och handledning av familjehem. I skrivandets
stund ligger det fortfarande på förslagsstadiet och ingen ny lagstiftning har genomförts.
Nuvarande lagstiftning säger att socialtjänsten har skyldighet att ge stöd, handledning
1
Sköld J 2006
SOU 2011:61
3
SOU 2010:02
4
SOU 2011:9
2
4
och utbildning till alla familjehem5. Kommunen ska också ansvara för att följa upp
vården och se till så att den håller god kvalité. Men när det gäller omfattning, vilken
slags kvalité och stödets innehåll, så är det upp till varje kommun att avgöra. I länsstyrelsens granskning av alla kommuners sociala barn- och ungdomsvård mellan 20062007 framkom det att det var stora skillnader på kvalité när det gällde utredning av
familjehemmen och att stödet till familjehemmen var otillräckligt.
Familjehemmen har ett stort ansvar och många gånger ett svårt uppdrag att förhålla sig
till. Till exempel, så kan deras uppgift att komplettera barnets biologiska föräldrar och
inte ersätta dem, vara en svår balansgång att gå. De ska ge god vård och fostran under
tiden barnet är placerat, vilket ibland kan bli en motsägelsefull situation:
Min pappa då har nog med sitt eget och är absolut inte rätt person att hjälpa. Så
man står ganska hjälplös ändå. Man vet inte riktigt….man sätter sig i en konstig
situation. När man har sitt avslutningsmöte så säger dom att ´ja nu är det inte
dina föräldrar längre´.
-´Nähä!´…Liksom jag har ändå bott där i fem år och så har dom sagt till att
´dom här ska vara dina föräldrar´ och helt plötsligt efter fem år när jag är redo
att klara mig själv; ´ja men det är inte dina föräldrar längre´´ Föräldrar är väl
föräldrar, även ifall men bor där eller inte.? (Citat från Hedda 20 år. Hämtat från
Höjer I, Sjöblom Y Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 2011 s 33.)
I Sverige år 2010 var det 11 900 barn och ungdomar som var placerade i familjehem,
vilket blir den mest använda placeringsformen utanför det egna hemmet. 6 Många av
barnen som placeras har stora behov av hjälp och stöd och i de allra flesta fall har en
familjehemsplacering föregåtts av ett otal öppenvårdsinsatser på hemmaplan, men som
inte varit tillräckliga.
När ett barn som är placerat och där placeringen ska avslutas, sker avslutet antingen i
samförstånd och enligt en planering, eller så sker det hastigt och oplanerat. En planerad avslutning kan handla om att ungdomen flyttar till eget boende, flyttar till sina föräldrar eller att en vårdnadsöverflyttning sker och barnet fortsätter bo kvar i familjehemmet. En oplanerad avslutning eller så kallat sammanbrott, innebär antingen att familjehemmet avbryter vården i förtid, i strid med vad socialtjänsten vill, eller att socialtjänsten avbryter vården tidigare på grund av missnöje med vården i familjehemmet.
Det kan också vara så att ungdomen rymmer från familjehemmet och på så vis avslutas
placeringen. Ett sammanbrott kan leda till att barnet placeras i annan vårdform eller att
barnet placeras i annat familjehem. Forskning har visat att för ca 30-37 procent av de
placerade ungdomarna, så sker avsluten hastigt och oplanerat.7
Forskning inom den sociala barnavården har visat på riskfaktorer respektive framgångsfaktorer vid placeringar i familjehem. Faktorer som kan påverka resultatet av
vården i familjehemmet och således också riskerna för sammanbrott. Det finns också
en stor kunskap om dessa faktorer bland praktiker från det egna arbetet inom familjehemsvården. En mångårig erfarenhet och kunskap som, enligt min mening, ofta stannar hos den enskilde handläggaren eller i den egna arbetsgruppen. I familjehemssekre5
5 kap 1b § So F.
Socialstyrelsen 2011 Barn och unga-insatser år 2010.
7
Vinnerljung B, Sallnäs M, Westermark P 2001.
6
5
terarens roll ingår det att ha kontakt och samverka med många olika personer och aktörer. Familjehemssekreteraren kan ses som en slags ”spindel i nätet” vilket gör att denne
har kännedom om och mycket kunskaper som gäller förhållanden runt barnet.
Jag arbetar som familjehemssekreterare i Botkyrka kommun. Genom åren har det varit
ett antal sammanbrott i familjehemmen och barn har flyttat. När barn plötsligt vill eller
måste flytta från ett familjehem undrar man förstås över anledningen till detta och hur
det kunde bli så. Kunde vi ha förhindrat detta på något sätt? Vilka faktorer bidrog till
att placeringen var tvungen att avbrytas? I resonemangen med kollegor och ett försök
till analys av orsakerna till sammanbrotten, så började mina tankar på att skapa en uppföljningsmodell. Jag tyckte också att utvärderingen överlag av den familjehemsvård
som bedrevs på arbetsplatsen var alltför knapphändig.
De utvärderings/uppföljningsmodeller som jag kommit i kontakt med på mitt arbete är
Dartingtonmodellen och Karlstadsmodellen. Dartingtonmodellen innebär att handläggaren intervjuar barnet vid ett eller flera tillfällen under den tid som barnet är placerat
och Karlstadsmodellen innebär intervju med barnet efter avslutad placering. Dartingtonmodellen är relativt omfattande och intervjun sparas i barnets akt. Karlstadsmodellen avser avslutade placeringar. För att barnet ska bli intervjuat ska denne vara 18 år
och intervjun ska ske två år efter avslutad placering. Även där sparas (i vissa fall) anteckningar från intervjun i barnets akt. Dessa två modeller, om och hur de används, är
helt upp till varje kommun att avgöra.
Intresset och mina funderingar på att utforma en uppföljningsmodell ledde slutligen till
att jag i projektform kunde arbeta heltid med detta under ett halvår på FoU Södertörn.
Resultatet av mitt projektarbete utmynnade i en uppföljningsmodell som består av 62
frågor i enkätform.
Med uppföljningsmodellen hoppas jag att den kunskap om och de faktiska förhållanden som inrymmer ett specifikt barns placering i ett specifikt familjehem ges möjlighet
att dokumenteras på ett systematiskt och strukturerat sätt. Det blir på så sätt kunskaper
och erfarenheter som blir synliga. Även om svaren på frågorna i uppföljningsmodellen knappast ger något facit på hur man i framtiden undviker sammanbrott eller hur
den ”perfekta placeringen”(om den nu finns) blir till, men förhoppningsvis kan den ge
en vägledning om vad kommunernas socialtjänst kan göra för en bättre familjehemsvård.
Syfte
Syftet med denna rapport är att:
• Beskriva processen med arbetet att utforma uppföljningsmodellen.
• Redogöra för teorier, forskning och erfarenheter som ligger till grund för uppföljningsmodellen.
• Presentera uppföljningsmodellen.
Syftet med projektet
Syftet med projektet har varit att utforma en uppföljningsmodell som gäller barns placeringar i familjehem som avslutats, oavsett om det varit ett planerat avslut eller opla6
nerat, det vill säga sammanbrott. Min största drivkraft och syfte med projektet har varit
att försöka medverka till att barn som placeras i familjehem ska få det bra i familjen.
Uppföljningsmodellen skulle baseras på och utgå från aktuell forskning och praktikers
erfarenheter inom familjehemsvården.
Uppföljningsmodellen ska fylla flera syften:
• Möjlighet till reflektion. Modellen blir ett verktyg för handläggaren, för att på ett
strukturerat och systematiskt sätt reflektera över den placering som avslutas.
• Kartläggning av familjehemsvården. Genom att besvara frågorna får kommunerna
ökade kunskaper om familjehemsvården och hur den bedrivs. Det blir också en slags
kvalitetssäkring av vården.
• Identifiering av risk-och framgångsfaktorer. En möjlighet att identifiera och analysera samband mellan olika faktorer kring familjehemsplaceringar, både i den egna
kommunen och sammantaget alla Södertörnskommuner. Detta för att kunna minska
och förebygga sammanbrott i familjehemmen.
Deltagare i projektet
Det är nio kommuner i Södertörn som deltar i projektet; Nacka, Värmdö, Huddinge,
Botkyrka, Salem, Nynäshamn, Södertälje, Haninge och Tyresö. Kommunerna ingår i
ett redan befintligt samarbetsnätverk - Södertörnsnätverket - som driver frågor kring
utveckling av familjehemsvården i Södertörn. Nätverket finns både på handläggar- och
chefsnivå. Kommunerna skiljer sig stort när det gäller befolkningsmängden. Det är
alltifrån Salems kommun med sina 16 000 invånare och Huddinge kommun med sina
100 000 invånare. Gemensamt för alla dessa är dock att det är förortskommuner till
Stockholm och där problematiken och behoven från kommunernas barn och ungdomar
har många likheter.
När det gäller arbetssätten att bedriva familjehemsvård och hur man exempelvis är
organiserade, så finns det skillnader. Den kan exempelvis vara hur och vem som utreder familjehemmen eller i vilken omfattning man erbjuder extern handledning till familjerna.
Frågorna och svarsalternativen i uppföljningsmodellen är till viss del anpassade utifrån
min kännedom om hur kommunerna i Södertörn arbetar och är organiserade.
Avgränsningar
I uppföljningsmodellen, som är i enkätform, har jag valt att fokusera frågorna utifrån
tre dimensioner; Barnet, Familjehemmet och Organisationen/Socialtjänsten. Valet av
dessa tre dimensioner grundar sig på BBIC:s synsätt, där barnet (och dess biologiska
föräldrar), familjehemmet och socialtjänsten är tre viktiga aktörer som samverkar vid
en placering.
Enkäten fylls endast i av handläggaren som arbetat i ärendet. Den fylls inte i av barnet,
vårdnadshavaren eller familjehemmet. Avgränsningen till att omfatta endast handläggarens kunskaper och åsikter grundar sig på flera skäl:
7
• Fokus på handläggarens kunskaper och erfarenheter. Enkäten ses främst som ett arbetsverktyg för handläggaren och där handläggarens kunskaper och erfarenheter dokumenteras.
• Tidsbesparande. När endast handläggaren ska besvara frågorna tar det mindre tid i
anspråk, än om delaktighet från flera aktörer krävs för besvarande av enkäten. Förhoppningsvis gör detta att motivationen ökar till att använda enkäten.
Vissa frågor är av åsikts-och värderingskaraktär. Det blir således en subjektiv bedömning utifrån den enskilda handläggaren. Detta är något som diskuterats med deltagande
i projektet, men som man ändå konstaterat att ”subjektiviteten” är ofrånkomlig i arbetet.
Tillvägagångssätt
För att få med så relevanta frågor som möjligt i enkäten, har jag från projektets början
till slut läst litteratur som på något sätt haft anknytning till familjehemsvård. Särskilt
intresse har jag ägnat åt litteratur som berört framgångsfaktorer och riskfaktorer i familjehemsvård.
Jag har läst forskningsrapporter, varit på seminarier, konferenser och deltagit på en
disputation. Jag har också läst manualer och böcker som handlat om utformning och
hantering av enkäter och statistik, samt talat med expertis inom data och IT-stöd. Till
grund för frågorna ligger också egna och kollegors kunskaper och erfarenheter av familjehemsvård.
En viktig del i arbetet har varit att informera om projektet och ha en dialog med handläggarna och cheferna i respektive kommuner. När ett första utkast till enkäten var färdigställd, testades den under två månader. Alla handläggare i Södertörns kommuners
familjehemsvård som avslutat en placering under denna tid fick möjlighet att fylla i en
enkät och lämna kommentarer och synpunkter på enkätens utformning. Som komplement till detta skapades också en referensgrupp med en representant från varje kommun. Syftet var att tillsammans diskutera och kommentera enkäten. Min handledare
Martin Börjeson och andra kollegor på FoU-Södertörn har också under projekttiden
varit till hjälp med synpunkter och vägledning i arbetet.
8
Teoretiska utgångspunkter
Uppföljningsmodellen har sina teoretiska utgångspunkter i ett utvecklingsekologiskt
synsätt, i teorier kring risk-och skyddsfaktorer samt i anknytningsteorin. Alla dessa
teorier vilar också som grund till BBIC8. I början av 1990-talet ifrågasatte några brittiska forskare idén om barn som passiva objekt och att barndomen bara skulle vara en
transportsträcka till vuxenlivet. Därmed skapades begreppet ”barndomssociologi”.
Barndomssociologin betraktar barnet som en aktiv aktör och som har möjlighet att påverka, göra egna val och ha eget inflytande över sin livssituation. 9 FN:s barnkonvention och socialtjänstens eget arbetsverktyg BBIC är två exempel på där vi får hjälp att
se barnet som en egen aktör med egna behov och rättigheter.
Utvecklingsekologin
Utvecklingsekologin utvecklades i slutet av 1970-talet av den amerikanske psykologen
Urie Bronfenbrenner. I utvecklingsekologin betraktas barnet som ett aktivt subjekt och
i samspel med sin omgivning. Barnet utvecklas i ett sammanhang och är i ömsesidig
påverkan med omgivningen. För att få reda på ett specifikt barns behov, behöver man
ta hänsyn till samspelet mellan barnet och omgivningen och de olika miljöer som barnet vistas i. Teorin åskådliggörs i en modell, kallad Bronfenbrenners modell. Modellen
visar på olika nivåer och miljöer som barnet kommer i kontakt med under barndomen.
På mikronivå finns barnet i modellens centrum, i kontakt med exempelvis familj, kamrater och skola. Ju äldre barnet blir, desto fler miljöer kommer barnet i kontakt med, i
så kallad mesonivå. Ytterligare en nivå är exonivån som innefattar de förhållanden
som barnet inte har kontakt med, men som ändå har en inverkan på barnets utveckling.
Det kan till exempel vara socialtjänstens eller skolans organisation eller kommunens
resurser och kommunalpolitik. Alla nivåerna samspelar med den övergripande makronivån, som innefattar samhällets normer och de värderingar som råder.10 Den utvecklingsekologiska teorin tar också hänsyn till hur barns utveckling kan påverkas av olika
risk-och skyddsfaktorer.
Bronnfenbrenners modell, enligt tolkning av Gunvor Anderson (2002)
8
Socialstyrelsen 2006.
Lagerlöf H 2012 Avhandling.
10
Socialstyrelsen 2006 med referens till Andersson G 2002, med referens till Bronfennbrenner U 1979.
9
9
Teorin om risk- och skyddsfaktorer/Utvecklingspatologi
Teorin om risk-och skyddsfaktorer, eller utvecklingspatologi som teorin egentligen
heter, är en teori som fördjupar sig i individers utveckling under svåra förhållanden.
Den har likheter med utvecklingsekologin, men skiljer sig just på den punkten.
När det gäller utsatta barn, så menar man inom utvecklingspatologin att det pågår
skydds-och sårbarhetsprocesser på tre nivåer: I det omgivande samhället, i familjen
och inom barnet.11 Utvecklingspatologin anser att om man vill söka efter orsaker och
förklaringar till varför det blivit som det blivit, måste man söka orsaker både hos individen, familjen och omvärlden samt ta hänsyn till samspelet däremellan. Barnet utvecklas i ett komplext samspel med omgivningen, där utvecklingspatologin försöker
förstå individuella skillnader och förändring över tid för barnet. För utsatta barn är det
särskilt viktigt att kunna se och bedöma riskfaktorer och vilka skyddande faktorer som
finns.12 Forskning har visat att det inte är avhängigt hur svår risken eller missförhållandet är, utan det handlar snarare om antalet risker som personen utsatts för. Det betonas
också att det är ett dynamiskt samspel mellan riskfaktorer hos individen och riskfaktorer i omgivningen.
Risk-och sårbarhetsfaktorer orsakar inte automatiskt störningar eller bristande anpassningsförmåga, utan de ses mer som en indikator på processer och mekanismer som kan
påverka en individ på ett negativt sätt. En riskfaktor kan vara en händelse, en egenskap, ett förhållande eller en process. Skyddsfaktorer, å andra sidan, reducerar eller
motverkar effekten av riskfaktorerna.
Anknytningsteorin
Anknytningsteorin har sitt ursprung i John Bowlbys arbeten från 1950-talets början.
Bowlby bedrev bland annat studier på barn som var inlagda på sjukhus och som flera
veckor lämnades utan kontakt med sina föräldrar. Hans studier visade att barnets relationer till sina omsorgspersoner var oerhört betydelsefulla, men också oersättliga.
Anknytningsteorin handlar om hur det tidiga samspelet mellan barnet och barnets omsorgsperson utvecklas. Teorin handlar om den process som gör att ett psykologiskt
”band” uppstår mellan omsorgspersonen och barnet. Anknytningsteorin handlar också
om hur störningar i anknytningen kan hämma eller skada barnet permanent. Enligt anknytningsteorin är de nyfödda barnen genetiskt förprogrammerade till att knyta an till
sina föräldrar. Syftet är att skydda barnet från fara och öka möjligheterna till överlevnad. Omsorgspersonerna används som ”säker hamn” när barnet upplever stress och
”trygg bas” när barnet nyfiket utforskar omgivningen. Anknytningsprocessen gör att
barnet får inre mentala representationer, så kallade inre arbetsmodeller. De inre arbetsmodellerna blir viktiga i personlighetsutvecklingen och kommer att påverka barnets relationer med andra genom hela livet. Det gäller särskilt i kärleksrelationer, kamratrelationer och senare också i omvårdnaden av egna barn.
Om barnet har inre, icke fungerande arbetsmodeller, innebär det att barnet får det
svårt. Det gäller särskilt vid stressituationer, då anknytningsmönstret är avgörande för
hur barnet reagerar.
11
12
Andersson G 2008:5 Stiftelsen Allmänna Barnhuset med referens till Luthar et al 2000.
Andersson G 2008: 2 Stiftelsen Allmänna Barnhuset med referens till Rutter o Taylor 2002.
10
Det finns fyra olika typer av anknytningsmönster:
1. Trygg anknytning
2. Otrygg-undvikande anknytning
3. Otrygg-ambivalent anknytning
4. Desorganiserad anknytning
Trygg anknytning innebär att barnet litar på att föräldern eller omsorgspersonen finns
där och att den försöker hjälpa barnet i svåra och skrämmande situationer.
Otrygg – undvikande anknytning innebär att barnet förväntar sig att bli bortstött och
avvisat när det behöver hjälp. Tidigt lär sig barnet att inte söka närhet och stöd, utan att
klara sig själv.
Otrygg – ambivalent anknytning innebär att barnet söker föräldern, men är osäker på
förälderns tillgänglighet. Barnet blir ibland blir omhändertaget, ibland avvisat när det
söker hjälp och tröst. Denna ambivalens gör att barnet känner osäkerhet och separationsångest.
Desorganiserad anknytning innebär att samspelet mellan barn och förälder har innehållit inslag av rädsla. Barnet upplever föräldern/omsorgspersonen som skrämmande. Det
kan utvecklas hos barn som växer upp med fysisk eller psykisk misshandel, eller har
en förälder som inte har förmågan att tolka barnets signaler på rätt sätt.
De tre första anknytningsmönstren kategoriseras som organiserade, det vill säga samspelet mellan omsorgspersonen och barnet har varit tillräckligt begripligt och konsekvent. Barnet kan på så sätt konstruera inre fungerande arbetsmodeller. Anknytningsmönstren har följt en logik som gjort det möjligt för barnet att kunna förutse omsorgspersonens förväntade beteende. De organiserade anknytningsmönstren ger bättre förutsättningar för psykisk hälsa, men det är ingen garanti mot lidande. Det fjärde anknytningsmönstret kategoriseras som desorganiserat anknytningsmönster. Föräldern kan
inte hjälpa barnet att reglera sin stress och för barnet blir den som egentligen ska erbjuda tröst också den som väcker rädsla och skräck. En desorganiserad anknytning
bygger på rädsla, vilsenhet och förvirring hos barnet.13 14
BBIC
Även om BBIC inte är någon teori, så ser jag det ändå angeläget att ta med kunskapsgrunden i denna utrednings-och uppföljningsmodell som BBIC innebär. Utgångspunkten i BBIC är barnets behov som sätts i relation till föräldrarnas förmåga och barnets
omgivning. Barn utvecklas i samspel med sina föräldrar/familj och sin omgivning.
Detta samspel illustreras med hjälp av en Triangel, där behovsområdena och resursområdena åskådliggörs.
BBIC bygger till stor del på den utvecklingsekologiska teorin samt teorier kring riskoch skyddsfaktorer. 15
13
14
15
Broberg A m fl 2008.
Stiftelsen Allmänna barnhuset Skriftserie 2007:5.
Socialstyrelsen 2006.
11
BBIC-triangeln
12
Forskningsgenomgång
Den forskningsgenomgång som varit relevant i detta sammanhang har handlat om
forskning kring risk-och framgångsfaktorer vid placeringar i familjehem. Jag har också
sökt efter forskning som berört sammanbrott i familjehem. Jag har hitintills inte funnit
någon dokumentation eller forskning, som belyser vårdens utfall när det gäller sambandet/samverkan mellan socialtjänstens arbete, familjehemmet och barnet som är placerat. När det gäller forskning kring barn som är placerade i familjehem, har jag funnit
att forskningen till största delen handlar om barn i tonåren. Skälet till detta anges ofta
bero på att det är svårare att intervjua yngre och små barn. En annan anledning kan
säkert också vara att tonåringar är de som har största placeringsfrekvensen, då 2/3 av
alla nyplaceringar berör en tonåring16. Sammanbrotten är också betydligt fler bland
tonåringar i familjehem, än bland yngre barn.
Gunvor Andersson, docent i socialt arbete, har gjort en i sitt slag unik forskningsstudie.
Hon har följt 26 barn som blev placerade på institution före 4 års ålder och senare placerades på annan institution eller i familjehem. Andersson har följt barnen under 25 års
tid och gör återkommande intervjuer där de gör tillbakablickar och berättar om sina
erfarenheter av att vara placerad17. Denna studie är en av några som jag återkommer
till och refererar till i min dokumentation.
Sammanbrott i familjehem
Begreppet sammanbrott, härrör från Vinnerljungs m fl studie om ungdomars placeringar i samhällsvård. 18 I studien definierades sammanbrott, som en placering i samhällsvård som avbröts hastigt och i förtid. Idag verkar det som om det har blivit ett
vedertaget begrepp inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ett sammanbrott kan
ske av olika skäl och initiativet till det oplanerade avslutet kan antingen komma från
familjehemmet, socialtjänsten, barnet eller barnets vårdnadshavare.
De studier som finns när det gäller sammanbrott i familjehem, handlar till största delen
om tonårsplaceringar. Det finns tre stora svenska studier som främst fokuserar på
sammanbrott i samhällsvård. Det är dels en studie i tre kommuner som omfattar familjehemsplacerade barn i åldern 0-17 år (Jönsson 1995) som var placerade under åren
1988 och 1989, samt en studie av placerade barn mellan 13-16 år som påbörjade sin
samhällsvård 1991 (Vinnerljung m fl 2001). Den senaste studien som gäller instabilitet
i samhällsvård( Skoog m fl 2012) omfattar placerade barn mellan 0-16 år och som var
placerade under åren 2006-2008. Cirka 40 procent av alla tonårsplaceringar (institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar) slutar i sammanbrott. Vanligast är sammanbrott på institution och därnäst i familjehem19.
Vinnerljungs studie visar att initiativet till sammanbrotten var lika vanligt hos familjehemmet som från barnet, medan däremot Skoogs studie visade att initiativet till sammanbrottet togs övervägande av familjehemmet. Det vanligaste skälet till att familje16
Socialstyrelsens statistik 2005.
Andersson G Allmänna Barnhuset 2008:2.
18
Vinnerljung B m fl 2001.
19
Vinnerljung B m fl 2001.
17
13
hemmet initierade avslut, var att familjehemmet inte orkade längre och många uppgav
att de hade signalerat detta en längre tid till socialtjänsten. Familjehemmet ansåg att
barnet hade så stora behov som de inte kunde tillgodose och att relationerna inom familjen påverkades negativt. De flesta sammanbrott sker under de första 12 placeringsmånaderna20 och anledningen till sammanbrott kan vara flera. Det har visat sig att när
flera ”riskmarkörer” kombineras ökar risken för sammanbrott. I Vinnerljungs forskning framkom det att ”enbart psykiska problem” (barn med diagnos) orsakade sammanbrott för 30 procent av de placerade tonåringarna och ”enbart asocialt beteende”
(kriminalitet, missbruk och/eller våldsamt beteende) orsakade 53 procent av sammanbrotten. När tonåringen däremot hade båda av dessa problem blev det sammanbrott i
81 procent av placeringarna. Forskningen konstaterar att instabiliteten i barndomen är
flyttningar inom barnavårdssystemet och därmed också byten av vårdmiljöer. Barn
flyttar också hem till biologiska föräldrar/förälder, med kvarstående behov av hjälp.
Detta gör att det många gånger innebär att barnet åter måste placeras i samhällsvård. 21
Systemprocesser (kopplade till resurser) och institutionsprocesser (spridningseffekt av
avvikande beteende-och relationssvårigheter) har också visat sig samverka med sammanbrott för tonårsplaceringar.22 För en del barn kan ett sammanbrott innebära en lättnad att få flytta från ett ställe där man inte har det bra,23 men för de allra flesta innebär
ett sammanbrott ett misslyckande och kan innebära framtida negativa konsekvenser för
barnet. Att inte få avsluta och säga hej då, beskriver flera barn som belastande och något som de bär med sig ut i livet.24 I flertalet internationella studier som är presenterade, har ungdomar berättat om smärtsamma och oönskade upplevelser. 25 Ett sammanbrott, kan också ha en demoraliserande påverkan på familjehemmet och socialarbetaren.26
Forskningen har visat på ett antal negativa konsekvenser som ett sammanbrott kan
medföra för en tonåring eller ett barn:
• Ett sammanbrott som leder till en oplanerad flytt hem till föräldrarna/föräldern, kan
senare resultera i att tonåringen körs ut hemifrån och flyttar till ett eget boende. Konsekvensen kan bli att ungdomen överges av sina föräldrar och andra vuxna och tvingas
att klara sig på egen hand.27
• Ett sammanbrott som resulterar i att barnet behöver byta skola, kan göra det svårare
för tonåringen att senare klara skolan och få en utbildning.28
• En havererad familjehemsplacering innebär en risk för att barnet omplaceras på institution. Att vara placerad på institution som tonåring och sedan flytta till eget boende,
räknas ofta som en sämre utgångspunkt för övergången till ett vuxenliv, än om ung-
20
Skoog V m fl 2012 Socionomen 2012:1
Vinnerljung B m fl 2004
22
Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Egelund 2010.
23
Anderson G Allmänna Barnhuset 2008.
24
Andersson G Allmänna Barnhuset 2008.
25
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Meijer 1966, Festinger 1983, Stein och
Carrey 1986, Hanson och Knutsson 1987, Fenyo et al 1989.
26
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Cautley 1980, Aldgate & Hamley 1986 ab, Berridge & Cleaver 1987,, Fenyo et al 1989.
27
Vinnerljung B m flNnordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Levi, Nilsson 1979, Biehal et al 1995.
Linden 1998.
28
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Biehal et al 1995.
21
14
domen varit placerad i en familj29.
• Har barnet varit med om sammanbrott och flytt inom samhällsvården, så finns det en
stor risk att sammanbrotten upprepas.30
• Sammanbrott kan innebära att barn utvecklas negativt, med känslo-och beteendemässiga problem.31
Risk-och framgångsfaktorer
Det finns beskrivet i forskningen olika faktorer som kan påverka placeringen i familjehem negativt, så kallade riskfaktorer. Med för många riskfaktorer i en placering, så
ökar risken för ett sammanbrott i familjehemmet. Likväl finns det faktorer som kan
påverka placeringen i familjehem på ett positivt sätt, så kallade framgångsfaktorer. Jag
beskriver här nedan kortfattat och summariskt risk-och framgångsfaktorer som belysts
i forskning och litteratur när det gäller placering i familjehem. Citat från barn/vuxna
om deras erfarenheter från familjehemsvården finns också med.
Framgångsfaktorer
Anknytning
Det är konstaterat att ett barns erfarenhet av en trygg anknytning är av yttersta vikt för
barnets fortsatta utveckling och liv. Det är viktigt för att kunna fungera ute i samhället
och tillsammans med andra, exempelvis med arbetskamrater och i kärleksrelationer.
Avsaknad av trygg anknytning, får däremot följdverkningar på självkänslan och det
sociala samspelet med andra.
Alla barn knyter an, men det viktiga i sammanhanget är att anknytningsprocessen innebär en positiv utveckling för barnet. Många av de barn som placeras i familjehem
har ett desorganiserat anknytningsbeteende. Det kan vara barn som upplevt våld, övergrepp eller allvarlig försummelse. För dessa barn är det viktigt att de får ”börja om”
och att deras inre icke fungerande arbetsmodeller så småningom ersätts av fungerande
modeller. Det är viktigt för att barnet ska kunna utveckla en förmåga till så kallad
mentalisering.
Mentalisering innebär att barnet kan förstå och ta hänsyn till andra människors avsikter
och att de har utvecklat en förmåga att samspela med andra32. När det gäller kunskap
och forskning om barns anknytningsmönster inom den sociala barnavården så är den
mycket knapphändig och när det gäller specifikt familjehemsvård och anknytningen
mellan familjehem och fosterbarn, så har jag inte funnit någon specifik forskning på
detta. Däremot så är innebörden av anknytningsteorin viktig att ta hänsyn till när det
gäller barn som placeras. Till exempel så måste personer som barnet knutit an till, vara
inställda på en varaktig relation så att barnet inte förlorar kontakten med den personen.33 Gunvor Anderson visar i sin rapport som skildrar tidigare placerade barn, att det
var 12 av 20 barn som i vuxen ålder fortfarande hade kontakt med sina familjehem.34
29
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Fanshel et al 1990, Mech et al
1994,Biehal et al 1995, Stein 1997 m fl.
30
Skoog V m fl socionomen 2012: 1 med referens till Vinnerljung m fl 2001, Oosterman m fl 2007.
31
Skoog V m fl socionomen 2012:1 med referens till Newton m fl 2000.
32
Broberg A m fl 2008.
33
Allmänna barnhusets skriftserie 2007:5.
34
Andersson G Allmänna barnhuset 2008:2.
15
För att barnet ska kunna knyta an är det viktigt att familjehemsföräldrarna tar initiativet till ett positivt samspel med barnet. Fysisk närhet, att hålla och ta i barnet, ge uppmärksamhet och omsorg är några faktorer som stödjer anknytningsprocessen. När det
gäller tonåringar, är en fostrande hållning ett bra sätt att hjälpa tonåringen i anknytningsprocessen. Det är också viktigt med kramar och ge tillåtelse till ungdomen att
uttrycka sig.
Familjehemsföräldern/föräldrarna som ”trygg bas” måste visa barnet en omsorg, lyhördhet och ha en empatisk förmåga. Det är också viktigt att de är tillgängliga över tid.
Vidare är egenskaper som att visa genuin uppskattning och kunna förmedla känsla av
tillhörighet mycket viktiga för anknytningsprocessen.35 Det viktigaste, oavsett barnets
ålder vid placering, är att familjehemmet är känslomässigt tillgängligt för barnet och
att familjehemsföräldrarna har ett reflekterande sinne i förhållande till barnet. Avgörande för hur barnet anpassar sig i familjen beror på kvalitén i hur barnet blir mottaget
och familjehemmets förmåga att sätta sig in i barnets situation. Har familjehemsföräldrarna en egen trygg anknytning, så har de troligen också en utvecklad förmåga till
mentalisering som gör att de kan leva sig in i hur det blir för barnet i olika situationer.
Placerade barn provocerar ofta fram ett icke omvårdande beteende hos familjehemsföräldrarna, då barnet inte har några tidigare erfarenheter av hur man kan använda föräldrarna som hjälp för att reglera den egna stressen36 Det finns en studie som visar på
familjehemsföräldrarnas upplevelse av relationen till sitt fosterbarn. Av 336 intervjuade familjehemsföräldrar ansåg 60 procent att de hade en mycket nära relation till barnet, 32,9 procent ansåg att de hade en bra relation, men inte så nära och 0,9 procent
ansåg att de hade en dålig relation.37
Skolan/Utbildning
Skola och utbildning är i allmänhet en framgångsfaktor. Har man lyckats i skolan och
fått avgångsbetyg i grundskolan och gymnasiet, så lyckas man bättre i framtiden.
Forskning har också visat att de som lyckas i skolan hänger samman med föräldrarnas
socioekonomiska status.38 Vinnerljung har i sin forskning kring placerade barn och
deras skolgång, funnit att varannan pojke och var 3:e flicka som växt upp i familjehem
hamnar i den lägsta betygsgruppen i årskurs 9. Det är också många barn som går ut
skolan och inte har några betyg alls. Konsekvensen av att inte ha genomgått skolan
med godkända betyg kan leda till utslagning i samhället, exempelvis i form av kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Utbildning är sålunda en skyddsfaktor.39
En brittisk forskare ser fem möjliga orsaker till att placerade barn ofta misslyckas i
skolan:40
• Barnets erfarenheter och upplevelser före placeringen.
• Barnet kommer från socialt missgynnade familjer och har inte fått något stöd hemifrån angående skolan.
• Låg självkänsla och flera tidigare skolbyten.
35
Broberg A m fl 2008.
Broberg A m fl 2008.
37
Berndtsson M 2009 Examensuppsats med referens till Höjer 2001.
38
www.skolverket.se.
39
Vinnerljung B Social rapport 2010 Socialstyrelsen.
40
www.skolfam.se med referens till Jackson S 2001.
36
16
• Bristande kontinuitet av socialsekreterare och andra professionella runt barnet.
• Låga förväntningar från omgivningen.
I en forskningsstudie från Malmö/Helsingborg undersökte man placerade barns kognitiva förmåga, i jämförelse med barn som inte var placerade. Det visade sig att det inte
var någon skillnad på de placerade barnens förmågor respektive de som bodde hemma
med sina föräldrar. Det största problemet visade sig vara att förväntningarna var lägre
på de placerade barnen, än de som bodde hemma med sina biologiska föräldrar. I studien framkom att placerade barn klarar sig sämre i skolan än de som växer upp i riktigt
utsatta miljöer. Exempel ges från studien där man utgått från att en pojke som var placerad var autistisk, men som i vuxen ålder utbildade sig och blev barnskötare.41 I en
nyligen genomförd forskningsstudie av Heléné Lagerlöf angående placerades barns
skolgång, visar dock på att det inte är fullt så illa med deras skolgång som Vinnerljungs forskning tidigare visat. Detta gäller tillgången på skolrelevanta resurser. 42
Hälsa
Placerade barns psykiska och fysiska hälsa är något som visat sig vara eftersatt inom
familjehemsvården. I en studie från Malmö visade det sig att placerades barns hälsa
sällan var något som följdes upp eller togs i beaktande. Skolhälsovårdens journaler
vitnade om att många placerade barn uteblev från besöken. När barnen placeras i familjehem är de ofta dåligt utredda vad gäller hälsan. Det kan vara föräldrar som försummat barnen och inte tagit dem till BVC för kontroller och vaccinationer.
Det kan också vara lätt att misstolka och förbise olika åkommor. Till exempel om ett
barn äter dåligt, tänker man att det hänger ihop med oro. Regelbunden uppföljning av
barnets hälsa är mycket viktigt, då upptäckten av eventuella sjukdomar kan underlätta
och göra livet enklare för barnets fortsatta utveckling och livet som vuxen.43
När det gäller somatiska hälsoproblem bland placerade barn, så finns det några skandinaviska studier som belyser detta. En norsk registerstudie visar att före detta placerade barn är en stor grupp som får ekonomiskt stöd från försäkringskassan på grund av
ohälsa.44 I en stor dansk studie framkom det att barn som var 7 år och placerade, hade i
större utsträckning diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra
jämnåriga.45 Svensk statistik visar att 2/3 av 108 fosterbarn rapporterades ha varit i
vård en viss dag.46
När det gäller psykisk ohälsa bland placerade barn, så finns det däremot inga skandinaviska studier, men en brittisk studie visade att 60 procent av alla familjehemsplacerade tonåringar uppfyllde kravet på minst en DSM-diagnos.( Diagnostic and Statistical
Manual of Mental Disorders)47
Barnets kontakt med sitt ursprung
Kontakten med biologiska föräldrar, syskon och andra nära släktingar utgör en viktig
del för barnen i familjehem. Fortsatt kontakt med sitt ursprung innebär att barnet får
41
Barnombudsmannen rapport 2011.
Lagerlöf H 2012 Avhandling.
43
Barnombudsmannens rapport 2011.
44
www.fsf.nu med referens till Kristofferssen 2005.
45
www.fsf.nu med referens till Egelund et al 2008.
46
www.fsf.nu med referens till Socialstyrelsen 2000.
47
www.skolkurator.nu/bo_vinnerljung_2011 med referens till McCann 1996.
42
17
tillgång till kunskap om sin bakgrund och biologiska familj.
Visst har man kanske inte världens bästa relation med dem, men ändå så vill man ju
träffa dem för de tillhör ju familjen….. (Citat från Erika om att ha kontakt med sina
syskon. Hämtat från Bakom fasaden Barnombudsmannens rapport 2011, s 31)
Det är också viktigt för barnet när det lämnar familjehemmet, veta att det har en familj
och en familjetillhörighet. Många riskerar också att möta vuxenlivet med bara en förälder kvar i livet, då det visat sig att dödligheten är stor bland föräldrar till placerade
barn48.
Barn-i-kris-projektet 1990 konstaterade vikten av att familjehemsplacerade barn hade
fortsatt kontakt med sina biologiska föräldrar. Den fortsatta kontakten skulle exempelvis underlätta en eventuell återförening med föräldrarna.49
Placering i släkt-eller nätverkshem
Placeringsformen i familjehem ser olika ut. För barnet innebär det att familjehemmet
kan vara någon de är släkt med och känner sedan tidigare eller en familj som de inte är
släkt med men som de ändå känner sedan tidigare. Eller så är det någon familj som är
rekryterad
och
som
barnet
inte
har
någon
relation
till.
Det har visat sig att de starkaste sociala banden är i släkt- och nätverksplaceringar och
de svagaste sociala banden är i rekryterade familjehem.50 Det framkommer tvetydiga
resultat när det gäller placeringar i släktinghem. Två studier visar att släktingplaceringar har lägre risk för sammanbrott51. Det finns också studier som visar på en marginell skillnad52 och så finns det studier som visar på en ökad risk för sammanbrott vid
släktingplaceringar.53
Tillhörighet
Att känna tillhörighet i familjen är något som många före detta familjehemsplacerade
beskriver som något av det mest väsentliga. Att känns sig som en familjemedlem och
att man har en given och naturlig plats i familjen. På frågan om vad som är viktigt för
socialtjänsten att tänka på när barn placeras i familjehem säger en placerad ungdom:
…ett familjehem som vill inkludera barnet som en familjemedlem, de ska verkligen vilja ha barnet. När man tar hand om någon som haft det svårt, så är det inte
så att man bara låter dem bo hos en. Jag kan tänka mig att andra är precis som
jag, som har många själsliga sår och mår dåligt. De behöver en familj och folk
som bryr sig om dem, människor som de kan anförtro sig åt och så där. Det
kanske är det viktigaste. ( BUSS-uppdraget 2009, s 92)
48
Anderson G Allmänna barnhuset 2010:1.
Andersson G socialvetenskaplig tidsskrift 1998 med referens till Börjeson & Håkansson 1990.
50
Hedin L 2012 Avhandling.
51
Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Vinnerljung m fl 2001 och Egelund 2006.
52
Skoog V mfl socionomen 2012:1 med referens till Oosterman m fl 2007och Farmer 2008.
53
Skoog m fl socionomen 2012:1 med referens till Ward 2009.
49
18
Det är en jättebra familj. De är liksom sociala, umgås och gör allting tillsammans som en vanlig familj. Jag känner som att jag är född där”. Jo, det är att
barnet ska känna sig som en familjemedlem och inte `Nej, du är inte vår son eller
dotter liksom, så vi kan behandla dig som vi vill. (Citat från Richard. Hämtat från
Barnombudsmannen 2011 Bakom fasaden, s 30)
Om barnet kan känna tillhörighet både i den biologiska familjen och i familjehemmet,
så har forskning visat att det kan ge en extra styrka i känslan av tillhörighet. 54 Att laga
mat ihop, äta, titta på tv tillsammans är viktiga inslag för att känna tillhörighet. Att semestra ihop i familjehemmet har visat sig vara den starkaste indikatorn på att man är
accepterad och hör till familjen. Det är viktigt att familjehemmet är en ”öppen familj”,
som bjuder in barnet i gemenskapen och även har ett öppet förhållningssätt gentemot
omvärlden. 55
I en intervjustudie av 40 unga vuxna som varit placerade under lång tid i familjehem
framkom att den viktigaste enskilda aspekten som bidrog till att familjehemmet upplevdes som den trygga basen, var styrkan av upplevelsen av tillhörighet i familjehemmet56 .
Kontinuitet i kontakten med handläggare
När barn som har varit eller är placerade i familjehem berättar om kontakten med socialtjänsten framkommer vikten av en kontinuerlig och förtroendefull kontakt. Risken
för sammanbrott har visat sig minska om tonåringen har tillgång till en och samma
socialsekreterare under placeringen.57
Gunvor Andersson har i en forskningsstudie intervjuat barn som varit placerade. 58 På
frågan om vad som är viktigt för socialtjänsten att tänka på vid placeringar svarar en
pojke:
Träffa familjehemssekreteraren ofta i samband med placeringen. Veta att den
personen vill en väl och varför, att förvänta sig gott. (Citat från Ingvar. Hämtat
från Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1, s 85.)
En annan pojke berättar om ständiga byten av handläggare:
Det kändes konstigt att varje gång prata med en okänd om hur man hade det. Jag
tröttnade och ville få besöken överstökade och lyssnade inte. (Citat från Bengt.
Hämtat från Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1, s 85.)
En flicka berättar om sin erfarenhet vid byte av handläggare:
Petra tyckte jag jättebra om och hon var liksom min vän. Jag kände att Petra var
någon som jag verkligen gillade och att jag hade önskat att jag fått ha henne
hela tiden, så när hon berättade att hon skulle gå hem och vara mammaledig så
54
Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1.
Hedin L 2012 Avhandling.
56
Berndtsson M 2009 Examensuppsats med referens till Schofield 2001.
57
Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Egelund 2008 .
58
Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1
55
19
började jag gråta. Det har varit någon jag tyckte mycket om. (Citat från Cecilia.
Hämtat från Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1, s 85.)
Det som framkommit särskilt starkt i intervjuerna är fosterbarnens behov av enskilda
samtal med sin familjehemssekreterare. De anser att samtalen bör ske på neutral plats
och vara kontinuerlig.
Delaktighet
Att få vara delaktig i beslut och ha en möjlighet att säga sin mening, är något som
många av de placerade barnen beskriver som viktigt. I Anderssons studie, visade det
sig att många av barnen som var över 8 år exempelvis inte haft möjlighet att påverka
valet av familjehem.59
I Hedins forskningsstudie påtalar också ungdomar vikten av att få vara med och bestämma själv över valet av familjehem och att det stärker känslan av delaktighet.60 En
pojke berättar om sin besvikelse över att han inte tillfrågats var han skulle vilja bo:
De försökte sätta mig i ett familjehem långt ute i skogen. (Citat från Nathanael. Hämtat
från Barnombudsmannen Bakom fasaden 2011, s 28 )
Stöd till familjehemmen
Familjehemsvård är som namnet antyder en vårdform. En vårdform där socialtjänsten
rekryterar och utreder ”vanliga familjer” och ger dem ett uppdrag att ”verka för att
barnet ska ges god vård och fostran”.
Många barn och ungdomar som placeras i familjehem har allvarliga beteendeproblem,
vilket ställer stora krav på familjehemsföräldrarna. Vanliga orsaker till att familjehemmen säger upp sig är att de känner en press från myndigheten att ta emot ungdomar med beteendeproblem. Forskningen visar också att orsaken till att familjehemmen
säger upp sig är att de inte får tillräckligt stöd och att de har erfarenheter av smärtsamma avbrutna placeringar.61 Vid placeringar, där familjehemmen har fått mer stöd,
handledning och utbildning har det visat sig att risken för sammanbrott minskat och att
placeringen fungerat bättre.62 En flicka betonar vikten av att familjehemmet har utbildning:
Min storasyster var på ett ställe där de var outbildade och de kunde inte ta hand
om min storasyster för de visste inte hur de skulle kontrollera hennes ilska. (Citat
från Erika. Hämtat från Barnombudsmannen Bakom fasaden 2011, s 27.)
Samarbete
I BBIC står barnets bästa i centrum. För att barnet ska utvecklas i positiv riktning i
familjehemmet, så ställer det krav på omgivningens samverkan och samarbete kring
barnet. Särskilt är det viktigt med samarbete mellan barnet, biologiska föräldrar, familjehem och socialtjänst. För föräldrar, vars barn har blivit omhändertaget, är det många
gånger svårt att acceptera att någon annan ska ta hand om ens barn och att man odugligförklarats som förälder. Därför ställer det extra stora krav på familjehemmet att
59
Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1
Hedin L 2012 Avhandling
61
Socialstyrelsen rapport 2011 med referens till Triselotis och Borland 2000
62
Socialstyrelsen rapport 2011 med referens till Kyhle, Westermark, Hansson och Vinnerljung 2007:29.
60
20
kunna möta och förstå föräldrarna i deras utsatthet. Det gäller att kunna hantera konflikter och relationer till barnets biologiska familj. En 15- årig pojke delar med sig av
sina erfarenheter, då han var placerad 8 år i sin före detta kontaktfamilj:
Han hade det för det mesta bra i sitt familjehem, men det som inte var bra var att de
pratade så negativt om föräldrarna, som hade missbruksproblem. Han ville inte höra
om det så ofta. Han visste det ändå och de var inga dåliga människor för det. En gång
blev han tvärarg och cyklade hem till sin pappa. ( Hämtat från Att lära av fosterbarn
Allmänna barnhuset skriftserie 2010:1 s 92)
Ett gott samarbete mellan familjehem och barnets biologiska föräldrar har i studier
visat sig vara en framgångsfaktor och att det minskar risken för sammanbrott. 63 Det
innebär också en mindre risk att barnet hamnar i en lojalitetskonflikt. Ett gott samarbete möjliggör också i sin tur en återflytt till familjehemmet, om det visar sig att en
hemflytt inte fungerat.64 Här ges exempel från ytterligare en pojkes erfarenheter:
Nils placerades som 12-åring i familjehem. Han har under hela tiden haft kontakt med sina biologiska föräldrar och framförallt sin pappa. Nils säger att det
var så skönt att familjehemmet och hans biologiska föräldrar kom överens. De
biologiska föräldrarna tyckte det var bra att Nils bodde i familjehem. (Gunvor
Andersson Allmänna Barnhuset 2010:1 s 76)
Forskning har också visat på vikten av ett gott samarbete mellan socialtjänst och familjehem och att det minskar risken för sammanbrott.65
Riskfaktorer
Tonåring- Beteendeproblem
Vinnerljung har i en forskningsstudie visat på att risken för sammanbrott ökar om man
är tonåring vid placeringen, har beteendeproblem och varit placerad tidigare. En riskfaktor som kan innebära sammanbrott i ett familjehem är även tonåringar som varit
utredda på § 12-hem och placeras i familjehem.66
Avstånd till barnets hemmiljö
Vinnerljungs forskning har också visat att risken för sammanbrott minskar när fosterhemmet är beläget 10 mil eller längre bort från barnets hemort.
Biologiska föräldrars situation
När det gäller biologiska föräldrars situation och svårigheter och sambandet med
sammanbrott, så finns det en studie som visar att föräldrar som har ett missbruk, där
63
Vinnerljung B Sallnäs M 2008.
Andersson G Allmänna Barnhuset 2010:1
65
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 med referens till Stone&Stone, jämför Anderson1995.
66
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002
64
21
ökar risken för sammanbrott i familjehemmet67. Annan forskning visar dock att sammanbrotten inte har någon koppling till biologiska föräldrarnas situation.68
Familjehemmets förekomst av biologiska barn
Forskning visar att familjehemmets sammansättning och förekomst av egna biologiska
barn utgör en risk för sammanbrott, särskilt om de är jämnåriga eller yngre än det familjehemsplacerade barnet. 69
67
Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Oosterman et al 2007.
Skoog V m fl Socionomen 2012:1 med referens till Vinnerljung B m fl 2001 och Egelund 2006.
69
Vinnerljung B m fl Nordiskt sosialt arbeid 01/2002.
68
22
Uppföljningsmodellen
Tidigare forskning och praktikers erfarenheter ligger som grund för de frågor som uppföljningsmodellen utgör.
Det är tre dimensioner som finns som grundbultar i modellen. Det är frågor utifrån
”Barnet”, ”Familjehemmet” och ”Organisationen/Socialtjänsten”. Enkäten består av 62
frågor som huvudsakligen har fasta svarsalternativ, med några undantag öppna frågor.
Kombinationen fasta svarsalternativ med en öppen följdfråga finns också med. Frågorna är dels faktafrågor samt åsikts-och värderingsfrågor.
Enkäten besvaras av handläggaren/handläggarna som avslutar placeringen i familjehemmet.Beräknad tidsåtgång för ifyllandet av enkäten är max 45 minuter. Frågorna
gäller endast avslutade placeringar i familjehem, de som avslutats planerat och de som
avslutats oplanerat, d v s sammanbrott.
När handläggaren har besvarat frågorna skickas svaren till ansvarig mottagare/kontaktperson som bearbetar svaren och sammanställer statistik. Återföring av
sammanställd statistik och rapport sker regelbundet till kommunerna i Södertörn som
använder sig av uppföljningsmodellen.
Sammanfattande diskussion
När Vanvårdsutredningen blev skildrad i media och det kom fram att barn i samhällsvård hade blivit försummade och utsatta för övergrepp, blev familjehemsvården och
institutionsvården för en tid särskilt uppmärksammad. Politiker och makthavare, socialarbetare, behandlare och inte minst allmänheten blev varse om att ”vård” av barn och
ungdomar i Sverige hade så stora brister att det ansågs som vanvård.
Att höra barn och vuxna berätta om tiden i familjehem, blir erfarenheter som professionella måste ta hänsyn till i det fortsatta arbetet med placerade barn. Barns och vuxnas röster om tiden i familjehem behövs det ännu mer av. Likaså måste familjehemmens erfarenheter belysas. Även erfarenheter från de placerade barnens biologiska
nätverk är viktiga att uppmärksammas.
Men vi behöver också få veta mer om de professionellas (läs socialsekreterarnas) erfarenheter och kunskaper. Deras erfarenheter blir en viktig länk i arbetet för en bättre
familjehemsvård. Den uppföljningsmodell jag har utformat är ett sätt att ta tillvara på
socialsekreterarnas/handläggarnas kunskaper. Uppföljningsmodellen är på intet sätt
perfekt och kommer säkerligen att revideras efterhand. Men istället för att vänta på att
” någon annan” ska komma med ett komplett verktyg för utvärdering, så tog jag initiativet till att genomföra detta projektarbete. På ett okomplicerat sätt kunde jag ta mig
an uppgiften att skapa ett utvärderingsmateriel, ta ett steg med sikte på fortsatt utveckling och förbättring av familjehemsvården. Projekttiden har inneburit att jag lärt mig
mer om mitt arbete som familjehemssekreterare. Praktiska erfarenheter har kunnat appliceras i teoretiska ramar och dokumenterade forskningsresultat. Allt detta tack vare
FoU-Södertörn som möjliggör och avsätter resurser för praktiknära arbeten. Jag fick
23
nyligen frågan från en kollega, om det var något som jag särskilt blivit uppmärksammad på, när jag arbetat i projektet.
Ja, dels så har jag uppmärksammat att praktikers erfarenheter av risk-och framgångsfaktorer vid placeringar, stämmer väl överens med den forskning som finns inom området. Det som för mig blivit än mer tydligt är hur viktigt det är med barnets anknytning och känsla av tillhörighet i familjehemmet. Många av barnen som placeras har ett
desorganiserat anknytningsmönster, vilket gör att det ställer stora krav på familjehemmen, men också på socialtjänsten som ska stödja och handleda familjerna.
Under arbetet med att utforma uppföljningsmodellen har de allra flesta handläggare
och chefer jag haft kontakt med i Södertörns kommuner välkomnat denna typ av modell. Det har setts som värdefullt att på ett systematiskt sätt få möjlighet att dokumentera den familjehemsvård som man bedriver. Men det har också funnits frågetecken
kring hur uppföljningsmodellen ska kunna användas och framför allt har bristen på tid
att fylla i enkäten funnits med som ett slags ”motstånd”. Jag tror inte det är förrän enkäten har använts ett antal gånger och man kan skönja nyttan av den, som motivationen ökar och motståndet kan klinga av. Ett nytt arbetsmoment i en kalender som redan
är fulltecknad, kan göra att man hoppar över uppgiften. Implementeringen av uppföljningsmodellen kommer att ta tid, säkerligen minst ett par år. Utvecklingsarbete är något som redan pågår inom familjehemsvården i Södertörns kommuner och där man är
angelägen om att erbjuda en bra familjehemsvård till barn och ungdomar. Jag hoppas
att denna uppföljningsmodell kan bidra till fortsatt utveckling av familjehemsvården i
Södertörn med målsättningen att barnen som placeras får det bra i sina familjer.
24
Referenser
Alamaa H och Bluhme M (2010) Har aktuell utveckling inom anknytningsteorin relevans för socialt arbete? Uppsats 20 hp Institutionen för socialt arbete, vetenskapsteori
och metod. Ersta Sköndal högskola.
Alling M (2010) Kriget är slut. Bokförlaget Forum AB.
Andor K och Eriksson M (2008) Socialtjänstens arbetssätt & arbetssituation gällande
placering och uppföljning av placerade barn. Uppsats för yrkesexamina på grundnivå
Mittuniversitetet/Institutionen för socialt arbete.
Andersson G. ”När barnet står mellan familj och fosterfamilj”. Socionomen nr 4 (2005)
12-17.
Andersson G (2008) Utsatt barndom- Olika vuxenliv. Allmänna barnhuset 2008:2.
Andersson G ”Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv”. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1 (1998) 3-23
Backe-Hansen (2009) Hvordan motvirke og forebygge utilsiktet flyttning fra fosterhjem? Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA).
Barnombudsmannen (2011) Bakom fasaden. Barn och ungdomar i den sociala barnavården berättar. Barnombudsmannen, Stockholm.
Berndtsson M (2009) En studie av familjehemsföräldrars anknytningsprofil och
schemaprofil. Examensuppsats i legitimationsgrundande utbildning i kognitiv psykoterapi. Svenska institutet för kognitiv psykoterapi.
Borge A I H (2011). Resiliens-risk och sund utveckling. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur.
Broberg A, Risholm Mothander P, Granqvist P, Ivarsson T (2008). Anknytning i praktiken, Tillämpningar av anknytningsteorin. Natur & Kultur.
Broberg A m fl (2006) Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer.
Stockholm: Natur och kultur.
Damström K (2011) Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. Upplaga 5. Studentlitteratur.
Dahlberg C, Forsell A (2006) BBIC i praktiken-att knäcka koden. Studentlitteratur.
Fredriksson A och Kakuli A (2011) ”Ett annat hemma” om samhällets ansvar för placerade barn. Gothia förlag.
Hedin L (2012) Foster youth´s sense of belonging in kinship, network and traditional
foster families. An interactive perspective on foster youth´s everyday life. Doctoral dissertation. Örebro Universitet.
Höjer I och Sjöblom Y ” När barnet står mellan familj och fosterfamilj” Socialvetenskaplig tidsskrift nr 1 (2011) 33.
Johansson A (2004) Samhället som förälder: Socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn. Kandidatuppsats Stockholms universitet/Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan.
Karlsson E, Lindberg S (2010) ”Det är vårt barn, men inte vårt biologiska” – om anknytning i familjehem. C-uppsats Göteborgs universitet/institutionen för socialt arbete.
Kling S (2010) Fosterbarns hälsa-det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdande barns hälsa i Malmö. Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap.
Lagerlöf H (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid
25
och kamratrelationer bland unga och familjehem och institutioner. Avhandling. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Nilsson J och Söderkvist C (2004) Familjehem och sammanbrott - Möjligheter och
begränsningar vid familjehemsplacering av barn och unga. Kandidat-uppsats Lunds
universitet/Socialhögskolan.
Nyman J och Stefansdottir K (2008) Uppväxt i familjehem, En kvalitativ studie om hur
unga vuxna ser på sin barndom inom familjehemsvården. C-uppsats Göteborgs universitet/institutionen för socialt arbete.
Petersson S (2009) Vilka stödinsatser finns i Svenska familjehem och motsvarar de
barnens behov? Kandidatuppsats Mälardalens högskola/Akademin för hållbar samhälls-och teknikutveckling.
Sand M (2007) Att leva i två kulturer-socialtjänstens syn på familjehemsplacerade
barn med utländsk bakgrund. C-uppsats Göteborgs universitet/Institutionen för socialt
arbete.
Skoog V m fl. ”Instabilitet för barn i samhällsvård” Socionomen 1 (2012) 34-43.
Sköld J (2006) Fosterbarnsindustri eller människokärlek: Barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925. Avhandling. Stockholms universitet. Acta Universitatis Stockholmiensis.
Socialstyrelsen statistik 2005. Barn och unga-insatser i individ och familjeomsorg.
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2006) Grundbok Barns behov i centrum (BBIC). Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011) Barn- och unga- insatser 2010. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011) Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem.
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011. Hälso-och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsen.
Socialtjänstförordningen. 5 kap1b § So f.
SOU 2011:61 Vanvård i social barnavård-slutrapport. Statens offentliga utredningar.
SOU 2010:02 Upprättelseutredningen. Statens offentliga utredningar.
SOU 2011:9. Barnen som samhället svek- åtgärder med anledning av övergrepp och
allvarliga försummelser i samhällsvården. Statens offentliga utredningar.
Stiftelsen allmänna barnhuset. Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. Skriftserie 2007:5.
Stockholms socialtjänst (2009) Barnuppdraget i Stockholms socialtjänst-BUSS. Slutrapport 2009. Socialtjänst-och arbetsmarknadsförvaltningen stadsövergripande sociala
frågor. Staben för utredningar och projekt.
Svensson S, Nilsson S (2010) Familjehem- Nytta eller fördärv? C-uppsats Malmö
Högskola/Hälsa och samhälle.
Sveriges kommuner och landsting (2009) Familjehemsvård ur ett barnperspektiv - För
lärande och inspiration i ett utvecklingsarbete.
Sveriges kommuner och landsting (2010) Upphandling och uppföljning av HVB-för
barn och unga.
Tongur A (2011) Läsförståelse bland nordiska fjärdeklassare; Betydelsen av socioekonomisk bakgrund, läsmiljö i hemmet samt elevsammansättning i klassrummet. Magisteruppsats Stockholms universitet/sociologiska institutionen.
Trost J (2007) Enkätboken. Studentlitteratur AB, Lund.
26
Valentinsson S, Henningsson E (2010) Ett sätt att leva- en livsstil: En kvalitativ studie
om hur familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag. Kandidatuppsats Högskolan Kristianstad/ Sektionen för Hälsa och Samhälle.
Vogel A (2007) Familjetillhörighet och föräldrarelationer: En kvalitativ studie av
unga vuxna, f.d familjehemsplacerades erfarenheter under och efter placering i familjehem. Kandidat-uppsats Örebro universitet/Institutionen för beteende-,social-och
rättsvetenskap.
Vinnerljung B m fl. ”Återplaceringar av barn i dygnsvård: hur vanligt är det?” Socialvetenskaplig tidsskrift 11 (2004) 54-75.
Vinnerljung B m fl (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling
hos barn. Social rapport, socialstyrelsen.
Vinnerljung B m fl ”Sammanbrott vid tonårsplaceringar i fosterhem och på institution” Nordiskt sosialt arbeid 01/2002 25-34.
Westberg, Tilander 2010 Att lära av fosterbarn-åtta års arbete med intervjuer med före
detta fosterbarn. Allmänna barnhuset 2010:1.
Websidor
http://www.skolfam.se/om-skolfam/om-barn-i-familjehemsvard/vad-sagerforskningen.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/skolan-blirallt-mindre-likvardig-1.174445.
http://fsf.nu/wp-content/uploads/2011/11/Placerade-barns-hälsa-Kling-Köhler.pdf.
http://www.skolkurator.nu/bo_vinnerljung.
27
Bilagor
Bilaga 1
Till handläggare inom socialtjänsten som arbetar med familjehemsvård i Södertörn
MANUAL
Uppföljningsmodell för avslutade placeringar i familjehem
Enkäten fylls i och används när en placering avslutats. Den används ej vid privatplaceringar
som avslutats, ej heller vid förälder-barn-placering.
Den/de som fyller i enkäten ska vara den/de handläggare som avslutar placeringen. Har
andra handläggare arbetat i placeringsärendet, är det givetvis fritt att den/de också är med,
för att få så uttömmande svar som möjligt. Tidsåtgång beräknad till ca 45 minuter.
Underlag till frågorna är inhämtade dels från egna och kollegors erfarenheter som familjehemssekreterare/socialsekreterare samt litteraturstudier inom området.
Enkäten ska fylla flera syften:
¤ Ett tillfälle att på ett strukturerat och systematiskt sätt reflektera över den placering som
avslutas.
¤ Kartläggning av hur familjehemsvården ser ut i den egna kommunen samt kommunerna i
Södertörn.
¤ Se och analysera samband mellan olika variabler, för att lättare identifiera framgångs- och
riskfaktorer vid placeringar i familjehem. Detta för att i framtiden minska antalet sammanbrott i familjehem.
För ifyllande av enkäten är det bra att ha tillgång till:
¤ Barnets akt
¤ Familjehemmets akt
Svaren från den egna kommunen att presenteras i en sammanställning XXX gånger per år.
Data och statistik delges respektive kommuns familjehemssektion. För att förhindra risken av
identifiering av enskilda placeringar, så kommer tillgången till andra kommuners statistik och
data vara begränsad. Däremot kommer den sammantagna statistiken för alla Södertörnskommuner vara tillgänglig. Denna uppföljningsmodell är endast för kommunerna i Södertörn. Den kommer inte att användas för forskning och ingen utomstående, myndighet
eller person, har rätt att ta del av informationsinsamlingen.
28
Bilaga 2
ENKÄTFRÅGOR FÖR AVSLUTADE PLACERINGAR I FAMILJEHEM.
BARN OCH UNGDOM
Frågorna besvaras efter avslutad placering i familjehem. Det gäller även omplaceringar.
Benämningen ”barnet” används uteslutande, även om det gäller en ungdom. Frågorna besvaras av
handläggaren/handläggarna som arbetat i ärendet under placeringen. Det är 63 frågor som utgår
från tre
dimensioner; ”Barnet, ”Familjehemmet” och ”Organisationen/Socialtjänsten”. I huvudsak är det frågor med fasta svarsalternativ och av karaktären faktafrågor samt åsikts-och värderingsfrågor.
Bakgrundsfrågor
1. Vilken kommun har gjort placeringen?
☐ Botkyrka ☐ Nacka
☐ Haninge ☐ Nynäshamn
☐ Huddinge ☐ Salem
☐ Södertälje
☐ Tyresö
☐ Värmdö
2. Vilken typ av familjehemsplacering?
☐ Släktingplacering
☐ Nätverksplacering, ej släkt
☐Placering i kontaktfamilj
☐ Familjehem via organisation
☐ Eget rekryterat familjehem
3. Avslutades placeringen planerat eller i sammanbrott?
Om placeringen avslutades i sammanbrott, välj på vems initiativ och ange skälet.
Med sammanbrott menas avslut som är oplanerade och som sker i förtid.
☐ Planerat avslut
☐ Sammanbrott, barnets initiativ. Angivet skäl
☐ Sammanbrott, vårdnadshavarens initiativ. Angivet skäl
☐ Sammanbrott, familjehemmets initiativ. Angivet skäl
☐ Sammanbrott, socialtjänstens initiativ. Angivet skäl
☐ Annat skäl, nämligen
4. Vart flyttade barnet efter avslutad placering?
☐ Ingen flytt, på grund av vårdnadsöverflytt
☐ Ingen flytt, på grund av adoption
☐ Ingen flytt, barnet bor kvar i familjehemmet utan socialtjänstens medverkan
☐ Flytt till biologisk förälder/föräldrar
☐ Flytt till eget boende
☐ Flytt till stödboende/träningslägenhet
☐ Omplacering till institution
☐ Omplacering till jourhem
☐ Omplacering till annat familjehem
☐ Annat
☐ Vet ej
29
Barnet och tiden innan placeringen
5. Pojke eller flicka?
☐ Pojke
☐ Flicka
6. Vilket var, enligt utredningen, huvudskäl till att barnet blev placerad i familjehemmet?
Flera svarsalternativ kan väljas.
Skäl relaterat till föräldrarnas problem/beteende
☐ Övergrepp mot barnet (psykiska, fysiska, sexuella)
☐ Våld eller hot om våld i familjen
☐ Andra familjekonflikter
☐ Somatiska problem eller funktionshinder
☐ Psykiska problem eller funktionshinder
☐ Alkohol-eller annat drogproblem
☐ Kriminalitet
☐ Annat skäl relaterat till förälders problem/beteende
Skäl relaterat till barnets problem/beteende
☐ Kriminalitet
☐ Alkohol – eller drogmissbruk
☐ Somatiska problem eller fysiskt funktionshinder
☐ Psykiska problem eller funktionshinder
☐ Annat skäl relaterat till ungdomens eget beteende
Övriga skäl
☐ Barnet övergivet
☐ Föräldrars/förälders död
☐ Ensamkommande flykting
☐ Annan orsak
Barnets placeringstid i det familjehem, vars placering nu avslutas
7. Barnets ålder vid placeringen i familjehemmet?
Gäller påbörjat år. Exempelvis 6,5 år ange 6 år. Välj ett svarsalternativ.
Veckor
Månader
År
8. Barnets ålder vid avslutad placering? Gäller påbörjat år. Till exempel 6,5 år ange 6 år. Välj ett
svarsalternativ.
Veckor
Månader
År
30
9. Hur länge var barnet placerat i det familjehem där placeringen nu avslutas? Gäller påbörjat år.
Exempelvis 6,5 år ange 6 år. Välj ett svarsalternativ.
Veckor
Månader
År
Barnets tidigare placeringar
10. Var barnet, innan formellt beslut om placering, jourhemsplacerat i familjehemmet?
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
11. Har barnet varit familjehemsplacerad tidigare eller varit placerad i annan vård-eller utredningsform?
Om ja, ange vårdform
Flera svarsalternativ kan väljas
Om Ja svarats på fråga 10, kryssa i ”jourhem”.
☐ Ingen tidigare placering
☐ Jourhem
☐ Familjehem
☐ HVB
☐ Institution Utredning/Behandling
☐ SIS institution
☐ Annat, nämligen
☐ Vet ej
Gå till fråga 13
12. Hur många gånger hade barnet varit placerad tidigare? Placeringar oavsett vårdform.
Exempelvis jourhem, institution, familjehem.
☐ 1 gång
☐ 4-5 gånger
☐ 2-3 gånger ☐ 6-7 gånger
☐ 8-9 gånger
☐ 10 gånger eller fler
☐ Vet ej
Åsiktsfråga om barnets delaktighet
13. Vilken inställning hade barnet till familjehemmet i samband med placeringen?
☐ Ej relevant på grund av barnets låga ålder vid placeringen
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
31
Socialtjänstens arbetssätt
14. Utifrån vilket lagrum har placeringen varit, de senaste 12 månaderna?
☐ So L
☐ LVU
☐ So L och LVU
15. Hur långt avstånd är det mellan den placerande kommunen och familjehemmet?
☐ Ca 0-50 km
☐ Ca 60-100 km
☐ Ca 110-200 km
☐ Ca 210 km eller längre
16. Med vilken/vilka utredningsmetoder utreddes familjehemmet?
Flera svarsalternativ kan väljas.
☐ Socialstyrelsens initiala bedömningsinstrument
☐ Kälvestensmetoden, betoning på anknytning-mentalisering-affekteori
☐ Kälvestensmetoden traditionell
☐ Kälvestensmetoden videofilmning
☐ Västeråsmodellen
☐ Förenklad tilläggsutredning
☐ Södertörns stöddokument 1-4 med koppling till BBIC
☐ Nätverkskarta
☐ Intervju med familjehemmets hemmavarande barn
☐ Hälsodeklaration
☐ Annan, nämligen
☐ Vet ej
17. Var familjehemmet utredda sedan tidigare som familjehem?
☐ Ja, av den egna kommunen
☐ Ja, av annan kommun
☐ Nej
☐ Vet ej
18. Arbetade någon av handläggarna som utrett familjehemmet även kvar med uppföljning i
ärendet?
(Som familjehemssekreterare eller barnsekreterare/placeringssekreterare)
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
32
19. Har det funnits en särskild handläggare specifikt bara för barnet under placeringen (Barnsekreterare/placeringssekreterare) och en särskild handläggare specifikt bara för familjehemmet,
(Uppföljare/familjehemssekreterare) de senaste 12 månaderna?
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
Kontinuitet för barnet
20. Uppskattningsvis, hur många huvudhandläggare för barnet har sammantaget arbetat i ärendet under den tid som barnet varit placerat?
Avser endast tiden i det familjehem som nu avslutas.
☐ 1 huvudhandläggare
☐ 2-3 huvudhandläggare
☐ 4-5 huvudhandläggare
☐6-7 huvudhandläggare
☐ 8-9 huvudhandläggare
☐ 10 eller fler huvudhandläggare
☐ Vet ej
21. Hur ofta har handläggaren träffat och talat enskilt med barnet?
a) De senaste 6 månaderna?
b) Sammantaget de senaste 12 månaderna?
☐ 0 gånger
☐ 1 gång
☐ 2 gånger
☐ Vet ej
☐ 0 gånger
☐ 1 gång
☐ 2 gånger
☐ 8 gånger eller fler
☐ 3 gånger
☐ 4 gånger
☐ 5 gånger eller mer
☐ 3 gånger
☐ 4 gånger
☐ 5 gånger
☐ 6-7 gånger
☐ Vet ej
22. Hur ofta har handläggaren, förutom personliga träffar, haft kontakt med barnet?
Exempelvis via mejl, sms, telefon, skype, brev. Ange genomsnittsfrekvensen.
a) De senaste 6 månaderna?
na?
☐ Ej relevant, barnet för litet
☐ 0 gånger
☐ Ca 1 gång/veckan eller mer
☐ Ca 3-4 ggr/månaden
☐ Ca 1-2 ggr/månaden
☐ Ca 1 gång varannan månad
b) Sammantaget de senaste 12 månader-
☐ Ej relevant, barnet för litet
☐ 0 gånger
☐ Ca 3-4 ggr/månaden
☐ Ca 1-2 ggr/månaden
☐ Ca 1 gång/halvår
☐ Vet ej
☐ Vet ej
33
Åsiktsfråga om biologisk förälders relation till familjehemmet
23. Vilken inställning i fråga om kontakt hade barnets biologiska föräldrar till familjehemmet,
de senaste 12 månaderna?
Modern
Fadern
☐Ej relevant, modern avliden
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
☐ Ej relevant, fadern avliden
☐ Ej relevant, fadern okänd
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
Socialtjänstens arbete med biologiska föräldrar
24. I vilken omfattning har handläggaren aktivt arbetat med en återförening med barnet och dess
biologiska föräldrar/förälder, de senaste 12 månaderna?
Med återförening menas att barnet flyttar hem till biologisk förälder.
☐ Ej relevant, föräldrar avlidna
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
Fakta och bakgrund om familjehemmet
25. Ensamstående eller gifta/sammanboende?
☐ Ensamstående kvinna
☐ Ensamstående man
☐ Gifta eller sammanboende par
26. Hade familjehemmet egna biologiska eller adopterade barn, de senaste 12 månaderna?
Flera svarsalternativ kan väljas
☐ Nej, inga hemmavarande biologiska/adopterade barn
☐ Ja, hemmavarande biologiska/adopterade barn
☐ Ja, utflyttade biologiska/adopterade barn
☐ Vet ej
34
27. Hade familjehemmet ytterligare placerade barn, de senaste 12 månaderna?
Om ja, ange hur många placerade barn. Vårdnadsöverflyttade barn räknas som familjehemsplacerat
barn. Flera svarsalternativ kan väljas.
☐ Nej, inga andra placerade barn
☐ 1 jourbarn
☐ 2-3 jourbarn
☐ 4 eller fler jourbarn
☐ 1 familjehemplacerat barn
☐ 2-3 familjehemsplacerade barn
☐ 4 eller fler familjehemsplacerade barn
☐ Vet ej
Familjehemmets sysselsättning och tidigare erfarenhet
28. Vilken sysselsättning hade familjehemmet i huvudsak, de senaste 12 månaderna?
Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par.
Kvinnan/Mannen
Mannen/Kvinnan
☐ Heltidsarbete utanför hemmet
☐ Heltidsarbete utanför hemmet
☐ Deltidsarbete utanför hemmet
☐ Deltidsarbete utanför hemmet
☐ Heltidsförsörjning som fam.hem/jourhem
☐ Heltidsförsörjning som
fam.hem/jourhem
☐Eget företag, arbete hemifrån
☐ Eget företag, arbete hemifrån
☐ Studerande
☐ Studerande
☐ Föräldraledig
☐ Föräldraledig
☐ Långtidssjukskriven/sjukpensionär
☐ Långtidssjukskriven/sjukpensionär
☐ Arbetssökande
☐ Arbetssökande
☐ Förtidspensionär/ålderspensionär
☐ Förtidspensionär/ålderspensionär
☐ Annat
☐ Annat
29. Hade familjehemmet erfarenhet av att arbeta inom vård-eller omsorgssektorn för barn?
Innan eller under placeringstiden. Exempelvis som lärare, inom barnomsorgen, behandlingshem.
☐ Nej
☐ Ja, 1-5 års erfarenhet
☐ Ja, mer än 5 års erfarenhet
☐ Vet ej
30. Vilken var familjehemmets högsta avslutade utbildning?
☐ Grundskola
☐ Gymnasium
☐ Eftergymnasial utbildning, ej högskola
☐ Högskole- eller universitetsexamen
☐ Vet ej
35
Familjehemmets kompetensutveckling
31. Hade familjehemmet genomgått en grundutbildning för familjehem?
Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par.
Kvinnan/Mannen
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
Mannen/Kvinnan
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
32. Brukade familjehemmet delta i utbildningar och seminarier utifrån rollen som familjehem, de
senaste 12
månaderna? Kan gälla både i den egna kommunens regi eller i någon annans regi. Hänsyn har
tagits om
familjehemmet är ett samkönat par.
Kvinnan/Mannen
Mannen/Kvinnan
☐ Nej
☐ Ja, 1-2 ggr/år
☐ Ja, 3-5 ggr/år
☐ Vet ej
☐ Nej
☐ Ja, 1-2 ggr/år
☐ Ja, 3-5 ggr/år
☐ Vet ej
33. Brukade familjehemmet delta i regelbunden extern handledning, de senaste 12 månaderna?
Kan gälla både den egna kommunens regi eller i någon annans regi. Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par.
Kvinnan/Mannen
Mannen/Kvinnan
☐ Nej
☐ Nej
☐ Ja, ca var 14:onde dag
☐ Ja, ca var 14: onde dag
☐ Ja, ca 1 g/månaden
☐ Ja, ca 1 g/månaden
☐ Ja, ca 1 g varannan månad
☐ Ja, ca 1 gång varannan månad
☐ Ja, ca 1 g/termin
☐ Ja, ca 1 g/termin
☐ Vet ej
☐ Vet ej
Åsiktsfrågor om familjehemmets samarbete och kontakt
34. Vilken inställning hade familjehemmet i fråga om kontakt med dig/er som handläggare,
de senaste 12 månaderna?
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
☐ Har inte tagit ställning
36
Barnets kontakt med sitt biologiska nätverk
35. Hur ofta träffade barnet sina biologiska föräldrar, de senaste 12 månaderna?
Ange genomsnittsfrekvensen.
Modern
Fadern
☐ Ej relevant, modern avliden
☐ 1 g/veckan eller mer
☐ 3-4 ggr/månaden
☐ 1-2 ggr/månaden
☐ 2-4 ggr/år
☐ 1 g/år
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
☐Ej relevant, fadern avliden
☐Ej relevant, fadern okänd
☐1 g/veckan eller mer
☐3-4 ggr/månaden
☐1-2 ggr/år
☐2-4 ggr/år
☐1 g/år
☐0 gånger
☐Vet ej
36. Hur ofta hade barnet kontakt med sina biologiska föräldrar, på andra sätt genom att träffas,
de senaste 12 månaderna? Exempelvis via mejl, brev, facebook, telefon, skype. Ange genomsnittsfrekvensen.
Modern
Fadern
☐ Ej relevant, modern avliden
☐ 1 g/veckan eller mer
☐ 3-4 ggr/månaden
☐ 1-2 ggr/månaden
☐ 2-4 ggr/år
☐ 1 g/år
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
☐ Ej relevant fadern avliden
☐ Ej relevant, fadern okänd
☐ 1 g/veckan eller mer
☐ 3-4 ggr/månaden
☐ 1-2 ggr/månaden
☐ 2-4 ggr/år
☐ 1 g/år
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
Åsiktsfrågor om barnets kontakt med sitt biologiska nätverk
37. Vilken inställning i fråga om kontakt hade barnet till sina biologiska föräldrar, de senaste 12
månaderna?
Modern
Fadern
☐ Ej relevant, modern avliden
☐ Mycket positiv
☐ Ej relevant, fadern avliden
☐ Ej relevant, fadern okänd
37
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
38. Vilken inställning hade familjehemmet i fråga om kontakt med barnets biologiska föräldrar, de
senaste 12 månaderna?
Modern
☐ Ej relevant, modern avliden
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
Fadern
☐ Ej relevant, fadern avliden
☐ Ej relevant, fadern okänd
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
39. Hur ofta träffade barnet något av sina syskon i genomsnitt , som bodde utanför familjehemmet, de senaste 12 månaderna? Om barnet har flera syskon, ange den mest frekventa syskonkontakten.
☐ Ej relevant, har inga syskon
☐ 1 g/veckan eller mer
☐ 3-4 ggr/månaden
☐ 1-2 ggr/månaden
☐ 2-4 ggr/år
☐ 1 g/år
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
40. Hur ofta hade barnet kontakt med något av sina syskon i genomsnitt, på annat sätt än genom
att träffas, de senaste 12 månaderna? Exempelvis mejl, brev, facebook, telefon, skype. Om
barnet har flera syskon, ange den mest frekventa syskonkontakten.
☐ Ej relevant, har inga syskon
☐ 1 g/veckan eller mer
☐ 3-4 ggr/månaden
☐ 1-2 ggr/månaden
☐ 2-4 ggr/år
☐ 1 g/år
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
38
41. Hade barnet kontakt med någon släkting eller någon annan för den betydelsefull närstående,
de senaste 12 månaderna? Exempelvis någon faster, kusin, far-eller morförälder eller styvförälder. Kontakt genom att
träffas eller exempelvis via mejl, facebook, skype, telefon.
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
Barnets hälsa
42. Har barnet en dokumenterad diagnos ställd av läkare eller psykolog?
☐ Nej
☐ Ja
☐ Vet ej
Gå till fråga 45
43. Vilken är diagnosen?
Flera svarsalternativ kan väljas.
☐ ADHD/ADD
☐ Autism
☐ Aspergers syndrom
☐ FAS
☐ Utvecklingsstörning/Svagbegåvning
☐ Dyslexi
☐ Annan somatisk diagnos (exempelvis diabetes, allergi, epilepsi) nämligen
☐ Annan psykiatrisk/neuropsykiatrisk diagnos (exempelvis fobier, tvångshandlingar) nämligen
☐ Vet ej
44. Hade barnet ovan angiven diagnos/diagnoser innan placeringen i familjehemmet?
☐ Ja
☐ Ja, delvis men inte alla diagnoser
☐ Nej
☐ Vet ej
Externa insatser
45. Hade barnet regelbundet eller under en period någon extern insats under placeringstiden?
Om Ja, välj lämpligt alternativ. Flera svarsalternativ kan väljas.
☐ Nej, ingen extern insats
☐ Stöd i förskola/Skola
Gå till fråga 47
☐ Habiliteringen/LSS
39
☐ BUP
☐Gruppverksamhet för barn/ungdomar. Exempelvis
ART,Trappansamtal
☐ Somatiska vården
☐ Kontaktperson
☐ Psykiatriska slutenvården ☐ Ungdomsmottagningen
☐ Missbruk Öppenvård
☐ Annan, nämligen
☐ Nätverkssamtal
☐ Vet ej
46. Om Ja, i vilken omfattning har barnet fått den hjälp/stöd som barnet haft behov av från respektive aktör?
Förskola/Skola
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
BUP
Somatiska vården
☐ Inte alls
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad ☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
☐ Vet ej
Psykiatriska slutenvården
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
Missbruk öppenvård
Ungdomsmottagningen
☐ Inte alls
☐ Inte alls
☐I låg grad
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad ☐ Varken hög eller låg grad
☐I hög grad
☐ I hög grad
☐I mycket hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
☐ Vet ej
Nätverkssamtal
barn/ungdomar
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
Kontaktperson
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
Habiliteringen/LSS
Gruppverksamhet för
☐ Inte alls
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad ☐Varken hög eller låg grad
☐I hög grad
☐I hög grad
☐I mycket hög grad
☐I mycket hög grad
☐ Vet ej
☐ Vet ej
Annan aktör,
☐Inte alls
☐I låg grad
☐Varken hög eller låg grad
☐I hög grad
☐I mycket hög grad
☐ Vet ej
40
Åsiktsfrågor om relationen mellan barnet och familjehemmet
47. Vilken inställning i fråga om kontakt hade barnet till familjehemmet, de senaste 12 månaderna? Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par.
Kvinnan/Mannen
Mannen/Kvinnan
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
48. Vilken inställning hade familjehemmet i fråga om kontakt med barnet, de senaste 12 månaderna?
Hänsyn har tagits om familjehemmet är ett samkönat par.
Kvinnan/Mannen
Mannen/Kvinnan
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Mycket positiv
☐ Ganska positiv
☐ Varken positiv eller negativ
☐ Ganska negativ
☐ Mycket negativ
Känslan av tillhörighet
49. I vilken grad har barnet bemötts och behandlats som de övriga i familjehemmet?
Exempelvis deltagit på semester, materiell standard de övriga i familjehemmet et c.
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
50. I vilken omfattning kommer barnet fortsätta ha kontakt med familjehemmet, trots att placeringen är avslutad formellt från socialtjänsten?
☐ Barnet är vårdnadsöverflyttat/adopterat
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
41
Anknytning
51. I vilken grad har familjehemmet kunnat reflektera och sätta sig in i barnets situation?
☐ Inte alls
☐ I låg grad
☐ Varken hög eller låg grad
☐ I hög grad
☐ I mycket hög grad
☐ Vet ej
Åsiktsfrågor om familjehemmets resurser
52. Vilka resurser hade familjehemmet inom området ”Familj och Miljö” enligt BBIC?
(Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok i BBIC ” 2006) Välj ett eller
flera svarsalternativ som särskilt haft betydelse för placeringen.
☐ Familjens bakgrund och situation
☐ Familjenätverk
☐ Ekonomi
☐ Boende
☐ Arbete
☐ Social integrering
☐ Lokalsamhällets resurser
☐ Inga resurser inom ”Familj och Miljö”
☐ Har inte tagit ställning
53. Vilka resurser hade familjehemmet inom området ”Föräldrarnas förmåga” enligt BBIC?( Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Välj ett eller
flera alternativ som särskilt haft betydelse för placeringen.
☐ Grundläggande omsorg
☐ Säkerhet
☐ Känslomässig tillgänglighet
☐ Stimulans
☐ Vägledning och gränssättning
☐ Stabilitet
☐ Inga resurser inom ”Föräldrarnas förmåga”
☐ Har inte tagit ställning
54. Vilka bristande resurser hade familjehemmet inom området ”Familj och miljö” enligt BBIC?(
Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Välj ett eller flera alternativ som särskilt haft betydelse för placeringen.
☐ Familjens bakgrund och situation
☐ Familjenätverk
☐ Ekonomi
☐ Boende
42
☐ Arbete
☐ Social integrering
☐ Lokalsamhällets resurser
☐ Inga bristande resurser inom ”Familj och Miljö”
☐ Har inte tagit ställning
55. Vilka bristande resurser hade familjehemmet inom området ”Föräldrarnas förmåga” enligt
BBIC?( Innebörden av de olika resursområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.)
Välj ett eller flera alternativ som
särskilt haft betydelse för placeringen.
☐ Grundläggande omsorg
☐ Säkerhet
☐ Känslomässig tillgänglighet
☐ Stimulans
☐ Vägledning och gränssättning
☐ Stabilitet
☐ Inga bristande resurser inom ”Föräldrarnas förmåga”
☐ Har inte tagit ställning
Barnets utveckling
56. I vilket/vilka behovsområden enligt BBIC har barnet gjort framsteg under placeringstiden?
Utgå från vård-och genomförandeplanen.( Innebörden av de olika behovsområdena, se socialstyrelsens ”Grundbok BBIC” 2006.) Väl ett eller flera alternativ där barnet särskilt utvecklats under placeringstiden och gjort framsteg.
☐ Somatisk hälsa
☐ Psykisk hälsa
☐ Utbildning
☐ Känslo-och beteendemässig utveckling
☐ Identitet
☐ Familj-och sociala relationer
☐ Socialt uppträdande
☐ Klara sig själv
☐ Ingen utveckling eller framsteg inom något behovsområde
☐ Vet ej
Socialtjänstens stöd till familjehemmet
57. Hade familjehemmet tillgång till extern handledning, de senaste 12 månaderna?
☐ Ja
☐ Ja, men endast vid akuta behov
☐ Nej
☐ Vet ej
43
58. Hur ofta har handläggaren, genom personliga träffar, givit råd och stöd till familjehemmet?
Ange genomsnittsfrekvensen.
a) De senaste 6 månaderna?
na?
☐ 0 gånger
☐ 1 gång
☐ 2 gånger
☐ 3-4 gånger
☐ 5-6 gånger
☐ 7 gånger eller mer
☐ Vet ej
b) Sammantaget de senaste 12 månader-
☐ 0 gånger
☐ 1 gång
☐ 2 gånger
☐ 3-4 gånger
☐ 5-6 gånger
☐ 7-8 gånger
☐ 9-10 gånger
☐ 11 gånger eller mer
☐ Vet ej
59. Hur ofta har handläggaren haft kontakt med familjehemmet, förutom personliga träffar?
Exempelvis via mejl, sms, telefon, brev, skype. Ange genomsnittsfrekvensen.
a) De senaste 6 månaderna
na?
☐ Ca 1 g/veckan eller mer
☐ Ca 3-4 ggr/månaden
☐ Ca 1-2 ggr/månaden
☐ Ca 1 gång varannan månad
☐ Ca 1 g/halvår
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
b) Sammantaget de senaste 12 månader-
☐ ca 1 g/veckan eller mer
☐ ca 3-4 ggr/månaden
☐ ca 1-2 ggr/månaden
☐ ca 2-4 ggr/år
☐ ca 1 g/år
☐ 0 gånger
☐ Vet ej
60. Har familjehemmet fått ersättning för förlorad arbetsförtjänst under någon period under placeringstiden för att vara hemma med barnet? Om Ja, ange i vilket skede av placeringen.
☐ Nej
☐ Ja, i början av placeringen
☐ Ja, annan period än början av placeringen
☐ Ja, både i början och annan period under placeringen
☐ Vet ej
61. Hade familjehemmet avlastningsfamilj/kontaktfamilj under hela eller delar av placeringstiden?
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
44
Åsiktsfråga om familjehemsplaceringen överlag
62. Vilka faktorer/omständigheter tror du överlag haft särskild betydelse i den nu avslutade placeringen?
Skriv kortfattat med stödord.
Positiva faktorer/omständigheter:
Negativa faktorer/omständigheter:
☐ Har inte tagit ställning
63. Eventuellt övriga kommentarer:
45
Bilaga 3
Till Familjehemssekreterare och sektionschefer i Södertörn
Hej!
Jag heter Susanne Marklund och kommer att genomföra ett projekt på
FoU Södertörn under 6 månader. Ett projekt där alla nio Södertörnskommuner inom familjehemsvården kommer att delta.
Min ordinarie arbetsplats är i Botkyrka kommun som familjehemssekreterare.
Under den här tiden ska jag utforma en utvärderingsmodell som ska användas när familjehemsplaceringar avslutas, oavsett om det gäller sammanbrott eller planerade avslut. Utvärderingsmodellen blir i enkätform
som familjehemssekreteraren fyller i och som sedan ska matas in i ett datasystem. Så småningom blir detta till statistik, där jag hoppas man kan
urskilja framgångsfaktorer respektive riskfaktorer när barn placeras i familjehem. Det blir också ett sätt att på ett systematiskt sätt tala om och
reflektera över placeringen som varit.
Modellen utgår från tre dimensioner; Familjehemmet, Barnet och Organisationen/socialtjänsten.
Jag kommer att berätta mer om projektet, då jag tänker komma på besök
till din arbetsgrupp i vår.
För att få ett så bra underlag som möjligt till relevanta frågeställningar i
enkäten så vill jag gärna att du svarar på två frågor. Du behöver inte
rangordna, skriv så mycket du känner för.
1. Framgångsfaktorer. Vad tror du bidrar till en ”lyckad” placering?
2. Riskfaktorer. Vad tror du bidrar till risken för sammanbrott?
Svara mig på mejl: [email protected]
Senast onsdag 8/2-12.
Du får gärna ringa eller mejla mig om det är något du undrar över!
Tack för din hjälp och på återhörande!
Tullinge 2012-01-20
Vänliga hälsningar
Susanne Marklund
FoU Södertörn
Tel 08-xxxxxxxxxx
46
Bilaga 4
Sammanfattning på inkomna svar från handläggare i Södertörns kommuner.
Framgångsfaktorer. Vad tror du bidrar till en ”lyckad” placering?
Familjehemmet
Familjehemmet är väl införstådda i vad uppdraget innebär.
Det skapas en god relation mellan familjehemmet och barnet.
Öppenhet.
Struktur.
Har kvar kontakt även efter avslutad placering, ”en familj för livet”.
Realistisk syn och accepterande hållning till barnets biologiska föräldrar.
Kunna samarbeta med barnets nätverk.
Vilja att lära sig kring barnets svårigheter och positiva till att lära sig mer om barnets behov
och utveckling.
Samarbeta med socialtjänsten.
God kontakt med barnets biologiska föräldrar.
Gott samarbete med skola och andra kringkontakter.
Öppna, nyfikna , generösa.
Förmåga att reflektera.
Båda familjehemsföräldrarna är engagerade i uppdraget.
Tillitsfull kontakt med familjehemssekreteraren.
Ingen konkurrens mellan det placerade barnet och familjehemmets biologiska barn.
Organisationen/Socialtjänsten
Tillräckligt och så mycket information som möjligt om barnet och dess biologiska nätverk.
Tät kontakt med familjehemmet.
Utbildning av familjehemmet.
Fördjupad intervju med familjehemmet.
Bra matchning mellan barn och familjehem.
Bra stöd och tillgänglig handläggare.
Tydlig vårdplan.
Bra utredning om barnet.
Nätverksplacering.
Tid att finnas som stöd till familjehemmet.
Täta uppföljningsmöten.
Regelbundna träffar och nätverksmöten.
Barnet har en egen handläggare som den träffar regelbundet.
Bra samarbete med barnets biologiska föräldrar/nätverk.
Kompentens.
Kontinuitet av handläggare.
Handledning till familjehemmet.
Realistisk syn på vad man kan utsätta ett familjehem för.
47
Barnet
Barnets biologiska föräldrar accepterar placeringen och familjehemmet.
Barnets känsla av sammanhang.
Låg ålder vid placeringen.
Anknytning till familjehem och biologiska föräldrar.
Delaktighet.
Fungerande skolgång.
Riskfaktorer. Vad tror du bidrar till risken för sammanbrott?
Familjehemmet
För naiv tro på sin egen förmåga, de har inte förstått sitt uppdrag.
Privata problem i familjehemmet, exempelvis skilsmässa, sjukdom.
Tar på sig för många placerade barn i familjehemmet.
Oförmåga att be om hjälp.
Dåligt samarbete med socialtjänsten.
För många svåra barn tillsammans boende i familjehemmet exempelvis syskonplaceringar.
Beroende av socialtjänstens pengar (arvode och omkostnad).
Obearbetade svårigheter.
Tar inte emot handledning.
Tar uppdraget som försörjning.
Har slutat vara nyfikna. De kanske har haft för många placeringar genom åren.
Socialtjänsten
För dåligt underlag angående barnets behov.
Inte tillräckligt tydliga i början till familjehemmet kring vad uppdraget innebär.
Utredning och placering går för fort.
Varje handläggare har för många ärenden.
Ser ”genom fingrarna” när det gäller släktinghem.
Hinner inte stötta och följa upp.
Oklart hur länge barnet ska stanna.
Omplaceringar.
För dåligt utredda familjehem.
Brist på kunskap, metoder och arbetssätt kring barn med diagnoser.
Barnet
För stora problem.
Tonåring.
Otryggt umgänge.
För mycket stök från barnets biologiska nätverk.
48