Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning är det överhuvudtaget möjligt? Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting [email protected] Rättighetsbaserat arbete  Om du är politiker – fatta bra beslut som går att genomföra  Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen  Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att genomföra rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja Kunskapsutveckling Kunskap ”Ja, då måste man ju känna till alltihop om man ska kunna föra ut den i verksamheten. … Nu tror ju jag, som jag har sagt, att vi gör mycket av det här för att vi är så barninriktade och är så medvetna om barns villkor och rättigheter. /…/ Jag tror ju att de flesta av oss kan det här i princip, men inte i grunden”. (Förvaltningschef) Implementering Beslut om uppföljning till politiken Barnets bästa Men ofta är det så att vi fattar beslut utan att ägna det den minsta lilla tanke om jag ska vara riktigt ärlig. (Politiker) Tillämpning Ideologi ”Jag ser ju mer på de stackars barnen utomlands i vissa länder. Det är väl där jag tycker det är viktigast.” (Politiker) Implementering Metoder Verktyg Tillämpning ”Då tycker väl kanske vi och många som jobbar här att det här med barn, det har vi hållit på med i trettio år, så det kan vi. /…/ Så därför kommer det här med barnkonventionen inte som några sensationer.” (Förvaltningschef) Fundera på följande: Vilka beslut finns rörande arbetet med barnets rättigheter i din organisation? Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din organisation, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg? I vilka styrdokument på din arbetsplats finns barnets rättigheter nämnda? Hur skrivs barnets rättigheter fram i de styrdokument du arbetar eller beslutar utifrån? Vad behöver vi kunskap om? • Grundprinciperna Artikel 2, 3, 6, 12 • Generella implementeringsartiklarna Artikel 4, 42 • Generell kommentar nummer 5 Konventionens krav på offentlig verksamhet • Artikel 2 - rätten till icke-diskriminering Datainsamling och kartläggning • Artikel 3 - barnets bästa i främsta rummet Prövningar av barnets bästa • Artikel 6 - rätten till liv, överlevnad och utveckling Helhetssyn och samverkan • Artikel 12 – rätten till delaktighet och inflytande Former för barns delaktighet och inflytande Konventionens krav på offentlig verksamhet • Artikel 4 - barn ska prioriteras aktivt Politisk vilja • Artikel 42 - rätten att få kunskap om sina rättigheter Information och kunskap Generell kommentar 5 • Internationella konventioner 5. Samarbete med civila samhället • Lagstiftningen överensstämmer 6. Internationellt samarbete 7. Oberoende institutioner 8. Utbildning/Kompetensutveckling 9. Information och medvetenhet 1. Utveckling av strategi och handlingsplan 2. Koordination av arbetet 3. Uppföljning av genomförandet 4. Datainsamling och kartläggning Besluta om • Att arbeta i enlighet med konventionen. • Att policy och handlingsplan för barnkonventionen tas fram och revideras regelbundet. • Att återkoppling till politisk nivå ska ske. Utveckla handlingsplaner och policys, artikel 4, 42 • Satsa på det som redan finns! • Hur skrivs rättigheterna fram i budget? • Ta fram handlingsplan och policy för arbetet med konventionen. - utbildningsplan med tydliga mål - att möjligheterna för kontinuerlig dialog med barn och unga inom samtliga förvaltningar och nämnder utreds • Skriv fram barnets mänskliga rättigheter vid revidering av befintliga planer. Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Strategiskt • Öka kunskapen om barnkonventionen i hela organisationen. • Informera, vägled och stötta samtliga nämnder, förvaltningar och funktioner i kommunen/landstinget för att utveckla arbetet inom ramen för barnkonventionen. • Utvärdera genomförandeprocessen. Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Operativt • Kunskapsbank på intranätet. • Utbildning för nyanställda. • Internationella barndagen, konventionens födelsedag. • Filmer om rättigheterna. • Använd Luppen. Övervaka arbetet artikel 4 • Gör barnkonsekvensanalyser vid större policybeslut. • Följ upp arbetet med rättigheterna. • Behöver organisationen ändra riktning? • Är alla med? Datainsamling och kartläggning artikel 2 • Fritidsvaneundersökningar • Skolenkäter • Brukarundersökningar • Skolresultat flickor – pojkar • Kvalitetsuppföljning • Placerade barns skolgång • Folkhälsoenkäter • Närvaro i skola och förskola • Luppens resultat • Delaktighet i sociala barnavårdsutredningar Samarbete med det civila samhället, artikel 4, 12 • Ta reda på vilket samarbete som finns med det civila samhället. Bygg vidare på det för att stärka barnets rättigheter. • Vilken roll kan NGO:s ha vid tillämpning av rättigheterna? • Villkora bidrag till organisationer – barns och ungas inflytande. Internationellt samarbete artikel 4, 12 • Samarbete ska vara rättighetsbaserat. • Finns det samarbete med andra länder centralt eller inom skolan? • Fadderverksamhet, brevväxling, filmer med mera. Oberoende institutioner, artikel 4 • Här syftar kommittén på olika typer av institutioner på nationell nivå som ska främja arbetet med rättigheterna utan att vara styrda av stat, kommun eller landsting. • Lokala barnombud? • Funktion som samordnare för ett rättighetsbaserat arbete? Utbildning, kompetensutveckling, artikel 12, 42 • Introduktion för nyanställda. • Grundkurs och fördjupningskurser för samtliga anställda. • Utbildning om delaktighet, hur man kan bygga upp strukturer för inflytande bland barn och unga. • Utbildning om samtal med barn. • Kunskapsbank på Intranätet. Informera och medvetandegöra 2, 4, 42, 12 • Systematiskt och strategiskt arbete • Aktiviteter på olika nivåer och av olika karaktär • Jippobetonade aktiviteter • Filmskapande på temat rättigheter • Internationella barndagen • Aktiviteter på nätet för barn och unga Hur ser strukturerna för ett rättighetsbaserat arbete ut i din organisation? Att fundera på • • • • • Hur kan vi arbeta rättighetsbaserat? Vad är vi beredda att satsa? Hur ser våra strukturer för ett rättighetsbaserat arbete ut? Vilka metoder använder vi för att arbeta rättighetsbaserat? Hur följer vi upp arbetet? • Vilken kunskap har vi om barn och unga? • Hur använder vi oss av den kunskapen? • Vad tror vi att unga kan lära oss? Bra att använda • Grundprinciperna och implementeringsartiklarna • Barns, ungas och vår egen kompetens • Generell kommentar 5 • Concluding Observations – FN-kommitténs synpunkter på Sveriges arbete med konventionen Fundera på följande: Vilka beslut finns rörande arbetet med barnets rättigheter i din organisation? Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din organisation, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg? I vilka styrdokument på din arbetsplats finns barnets rättigheter nämnda? Hur skrivs barnets rättigheter fram i de styrdokument du arbetar eller beslutar utifrån? Att tänka på • Det finns inga genvägar och inga quick fix • Tillfråga dem det berör, det vill säga barn och unga • Det rättighetsbaserade arbetet pågår ständigt, blir aldrig färdigt