Derby 1912-2012

100 år med Bollklubben Derby
BK Derby Supporterklubb
Layout och redigering: Torbjörn Forsell
Osignerade texter: Torbjörn Forsell
Korrektur: Derby Bandy, Morgan Thoor Handboll,
Åke Wäster och Jörgen Andersson Bordtennis, m.fl.
Foto: Bilder från Derbys arkiv samt medlemmars välvilliga bidrag
Tryck: Tryckeriet Linköping
Bindning: Tryckeriet Linköping
Bidrag till skriftens framställning har erhållits
Från Westman-Wernerska stiftelsen
1
Fotboll
Det var fotboll som var anledningen att BK Derby bildades 1912. Och fotboll har funnits i föreningen
under alla de 100 åren. Man kan säga att det har varit tre epoker. Den första från starten fram till att
LFF bildades 1983. Den andra epoken började med att Derby nystartade med fotboll 1985 och den
tredje epoken som fortfarande pågår började 2003 då Derby och Wolfram gick samman.
1912 BK Derby bildas
Den 15:e april inträffade två stora händelser.
Den ena var sjöolyckan på Nordatlanten då
Titanic förliste efter en kollision med ett
isberg.
Den andra händelsen var att BK Derby grundades. Knut Stenkvist jobbade i en cykelaffär
på den tiden. Knut var mycket fotbollsintresserad och tanken på att bilda en fotbollsklubb
var lätt att förankra hos kompisarna. Det
fanns visserligen redan ett par klubbar, Linköpings AIK och IK Forward men att börja
spela där kändes inte bra.
Första problemet blev vilket namn man skulle
hitta på. Många förslag diskuterades. Man
tittade bl.a. på olika cykelmärken som Vega
och Fram men nej. Det lät inte bra. Men så
kom en ny cykel till affären. Derby hette
denna cykel och detta namn blev det. Ett antal
plåtmärken på cyklarna monterades bort och
hamnade på matchtröjorna i stället. Spelet
kunde börja.
Knut Stenkvist skulle inte få vara med i
Derby så länge. Våren 1918 drabbades han av
Spanska Sjukan och avled. Denna influensaepidemi medförde miljoner dödsfall världen
över.
Derby är ju förknippat med färgen grön men
en kort tid i början lirade man i gula tröjor.
Fram till 1960-talet var det gröna eller grönsvartrandiga tröjor med vita byxor som gällde.
Sedan fram till nutid är det grönsvarta tröjor
med svarta byxor som Derbys lag spelar i.
Träningen bedrevs till en början i Skolmästarhagen vid Kattbrunn, nuvarande Vasavägen
samt på Gottfridsbergsskolans gård. Derby
var ett Gottfridsbergslag vid den tiden. I sitt
revir inräknades området kring Hunnebergsgatan ner till Borggården. När det gällde
matchspel var det problematiskt.
Idrottsplatsen låg mellan Tinnerbäcksbadet
och Torkelbergsgatan, den plats som nu bebyggs med bostäder. Denna plan fick Derby
inte tillträde till. De stora klubbarna Forward
och LAIK bestämde.
1913-1914 Matcherna börjar
Derbys första officiella match spelades 1913 i
Åtvidaberg. Hemmagrabbarna trodde att det
skulle räcka med B-laget för att spöa de nya
uppstickarna från stan. Men det gick inte alls.
Derby vann matchen med 7-4. En detalj är
oklar. Det gäller hur man tog sig till Åtvidaberg. Kanske man åkte cykel. Man gjorde ofta
så på den tiden.
År 1914 ekar skotten i Sarajevo varvid Österrike förklarar Serbien krig. Kort därefter
förklaras krig kors och tvärs och snart är
10
Skolmästargården inrymde 1912 en cykelaffär
där Derbys grundare Knut Stenkvist arbetade.
Huset är nu flyttat till Gamla Linköping invid
Örtagården.
hela Europa inblandat. I Sverige fanns andra
saker att brottas med. Ekonomin i en ny idrottsförening var inte så stabil så utrustning
och resekostnader fick spelarna själva stå för.
En del arrangemang såsom basarer gav en del
inkomster.
Den första kända laguppställningen är från
1914 och ser ut enligt följande: Erik Pettersson – Einar Blom, Gunnar Skald – Emil
Skald, Martin Nystrand, Arvid Pettersson –
David Nilsson, Knut Stenkvist – Tor Zakri-
sson, Pontus Samuelsson, Arthur Franzén. Reserv var Helmer Ling.
1915-1917 Ont om spelare
År 1915 vågade sig Derby på att spela i DM.
Det tog snabbt stopp när laget förlorade mot
Linköpings AIK.
Derby beviljas inträde i Riksidrottsförbundet
1916 trots att ÖIF hade rekommenderat avslag. Kanske inflytandet från Linköpings AIK
och Forward, de dåtida bästa Linköpingsklubbarna, hade sin betydelse. Kände de sig
utmanade?
Turbulensen fick en del konsekvenser.
Linköpings AIK och Forward värvade friskt
från Derby och på våren 1917 fanns endast
sju spelare kvar. Men i stället för att ge upp så
började man jobba och på hösten fanns det 54
spelare och Derby kunde mönstra fyra lag.
Här kan noteras att klubbens årsomsättning
var hela 575 riksdaler. Alla spelarna kom
tillbaka från Forward vilket också säger en
del.
Ett cykelmärke
som inspirerade
till just namnet
Derby
BANDY
Den första storklubben i bandy var Linköpings AIK som spelade tre SM-semifinaler. Att LAIK stod
som läromästare för Derbys bandylag är en självklarhet. Derbygrabbarna var läraktiga och kom i fatt
LAIK och blev även bättre. Det utkämpades många hårda matcher lagen emellan. Drygt 60 år skulle
bandyn finnas på Derbys program men 1981 upphörde den och fortsatte tillsammans med Stångebro
BK/IF Cupol under nya namnet Derby/Stångebro BK. År 1983 antogs namnet Stångebro BK för att år
2004 ändra till BK Derby Bandy Linköping.
Bandysektionen bildades 1919 och 1920 var
det första året som Derby ställde upp ett
bandylag. Det var många fotbollsspelare som
lirade bandy på vintrarna. Fotbollen hade sin
säsong och bandyn sin. Det gick alltså utmärkt att hålla på med flera sporter.
Den första uppställningen: Gösta Djerf –
Sten Elgstrand, Arvid Andersson – Sven
Andersson, Harald Liljegren, Arvid Malmström – Helge Samuelsson, Herman Sandberg, Martin Nilson, Nils Samuelsson, Ivan
”Kicki” Andersson.
1922 var det egentliga startåret för Derbys
bandy. Läromästare var främst Linköpings
AIK som redan 1910 hade ett bra bandylag.
Under de följande åren kom många heta
duster att utkämpas mellan Derby och LAIK.
Matcherna i DM slutade oftast med att LAIK
segrade men några gånger lyckades Derby
besegra sina läromästare.
1931 införs seriesystemet i svensk bandy.
Derby placerades i div II och började seriespelet den 11 januari med att på hemmaplan
besegra Jönköpings AIF med 4-1. Laget tog
sammanlagt 5 poäng i serien vilket räckte till
en femte plats bland sju lag.
LAIK spelade i allsvenskan men räckte
inte till eftersom laget hade blivit lite ålderstiget. Det innebar att 1932 fick Derby och
LAIK spela i samma div II serie. I seriepremiären möttes lagen och Derby vann med
resultatet 5-1.
Derby 1925
1933 blev inte så lyckosamt men Derby
klarade kontraktet genom en tredje placering
från slutet.
Söndagen den 5 mars bjöds på en godbit på
Folkungavallen. Nyblivna Svenska mästarna
Uppsala-Kamraterna var på besök. En publik
om 2 500 personer fick se gästerna vinna med
10-4.
1934 går Derby upp i allsvenskan efter att ha
vunnit serien före IK Sleipner. Den 4 februari
spelades seriefinalen på Folkungavallen. Ett
magnifikt publikrekord sattes med 3 100
åskådare. Flera hundra av dessa kom från
Norrköping. Sleipner ledde matchen med 2-0
innan Derby lyckades kvittera till 2-2. Tio
sekunder före full tid slog Derbycentern
Rune Carlsson bollen i mål och Derby var
seriesegrare på bättre målskillnad.
Laget som gick till allsvenskan: Bengt
Andrén – Lasse Carlsson, Gustav Wiman –
Sven Gustafson, Martin Nilsson, Ville Johansson – Sven Johansson, Astor Printz,
Rune Carlsson, Erik Johansson, Sven
Samuelsson. Lagledare var Helge Svensson.
Derby 1926-1927
Derby spelade alltså första gången i allsvenskan år 1935. Vintern var dålig och träningsmöjligheterna var nästan obefintliga.
Den 13 januari spelade Derby 3-3 borta mot
Nässjö och den första poängen var bärgad. En
vinst blev det via 3-2 mot Kungsör och
ytterligare en poäng mot Katrineholms SK.
Den matchen slutade 2-2. Totalt 4 poäng och
en nästjumboplats med degradering som följd.
1937 vann Derby återigen div II men
klarade inte att vinna i kvalspelet mot IFK
Växjö och Köping.
1938-1939 spelades serien över två säsonger
för att få bättre rättvisa med hemma- och
bortaspel. Derby kom på andra plats och
eftersom allsvenskan gjordes om till fyra
grupper om sex lag räckte detta till avancemang.
Säsongen i allsvenskan blev en flop för Derbys del. Herr Adolf Hitler i Tyskland hade
startat ett världskrig och det behövdes folk
för att försvara Sveriges gränser. Drygt halva
Derbys lag blev alltså inkallade till beredskapstjänst. Derbyledningen övervägde att ge
återbud till allsvenskt spel men då hotades
63
ISHOCKEY
Derbys ishockey har beskrivits tidigare i boken i samband med 50-årsjubileet 1962. Det kan dock vara
54
aktuellt
att ge en sammanfattning av denna verksamhet som varade mellan 1940 och fram till 1959 54
då
ekonomin inte tillät att fortsätta. Det var också svårt att spela ishockey innan konstfrysta banor började anläggas. Matcherna kunde börja vid tiden kring jul. Annandagen var en vanlig premiärdag. Sedan pågick serierna ett par månader, ibland kortare beroende på vintern. Det var alltså serier med
ganska få lag.
1940-1945 Hockeyn växer
Första gången det spelades ishockey i Linköping var 22 mars 1931. Denna dag hade
Derby och Södertälje mötts i bandy. Gästerna
hade tagit med ett antal spelare extra så att
man kunde mönstra två lag. Dessa två lag
spelade en uppvisningsmatch i det nya spelet
ishockey. Det fanns ingen ishockeybana men
man spelade på Gamla Idrottsplatsens bandyplan.
Det dröjde till 1940 innan den första riktiga
ishockeymatchen spelades. På Folkungavallens nya ishockeybana möttes Derby och
Linköpings AIK. LAIK vann med 1-0. Målet
gjordes Linköpings mesta domare genom
tiderna, Gunnar Andersson. Gunnar är alltså
den som har gjort det första hockeymålet i
Linköping. Derbys första lag var enligt följande: Uno Karlsson – Arne Nyman, Bernt
Göransson – Bertil Öfverström, Erik Eriksson, Gösta Öfverström – Stig Karlsson, Georg Rooth, Lennart Hammarlund.
Man spelade i en lokalserie med fyra lag.
Derby kom på tredje plats efter att ha vunnit
mot Linköpings Sportklubb men förlorat med
1-2 mot Karle IF och med 4-5 mot LAIK.
På nyårsdagen 1941 hade Derby bjudit in
Hammarby IF till en propagandamatch.
Hammarby vann med 10-1. Denna vinter
spelade Derby i Östgötaserien med förhållandevis bra resultat för ett nyetablerat lag.
Det blev 4-4 mot Linköpings SK, 0-5 mot
NAIS, 2-3 mot IFK Norrköping. Seger blev
det mot Linköpings AIK samt oavgjort 2-2
mot Sleipner. Genom det oavgjorda resultatet
blev Tjalve seriesegrare före Sleipner.
1942 debuterade Viking Palm för Derby
och det gav laget en bättre stadga. Derbylaget hade följande uppställning i seriepremiären mot Norrköpings FF: Sixten Karlsson
– Kurt Rosén, Bernt Göransson – Elis Andersson, Erik Johansson, Arne Nyman –
Alvar Johansson, Viking Palm, Harry Lager.
Sedan Norrköpings FF besegrats med 5-2 i
seriepremiären var det dags att slå LAIK med
hela 6-1. Det blev även 6-1 mot Linköpings
Sportklubb och i tredje omgången var det
klart för seriefinal mot IFK Norrköping. Nu
blev det ingen seriefinal eftersom Östergötlands Ishockeyförbund bestämde att matchen
skulle spelas vid middagstid på dagen. Derby
hade 4-5 spelare som vid den tiden var upptagna med bandy och handboll så man tvingades lämna walkover. Det var vanligt vid den
tiden att en del spelare deltog i flera sporter,
något som numera är helt omöjligt.
Derbys första hockeydress. Laget från 1942 med lagledare Kalle Röst, Elis Andersson, Alvar
Johansson, Viking Palm, Göte Engström, Lennart Hammarlund, Erik Johansson.
På knä: Bernt ”Braxen” Göransson, Sixten Carlsson och Kurt Rosén
Det återstod två matcher i serien. Derby vann
över Karle med 4-0 men förlorade mot NAIS
med 1-5. I DM gick Derby för första gången
till final via segrar 3-1 mot Karle och 2-0 mot
Linköpings Sportklubb. I finalen var NAIS
för svåra och vann med 8-4.
1943 vann Derby i en vänskapsmatch över
IK Forward från Örebro med 3-0. I seriespelet besegrades Tjalve med 5-4, F3 med 7-0
och Norrköpings FF med 4-0. Däremot förlust 1-2 mot Karle. I den sistnämnda matchen
sattes publikrekord för ishockey på Folkungavallen – 699 personer.
År 1944 blev ganska likt året före. Vinster
mot NFF, 3-1 och mot LAIK, 7-4. En oavgjord match, 1-1 mot Karle och förlust, 0-4
mot Tjalve.
1945 hade ”Rubba” Karlsson kommit över
till Derby från Karle. Ivar Anderini hade
också beslutat sig för att satsa lite mer på
hockeyn. Derby kunde mönstra ett starkt lag
bestående av: Sixten Karlsson i mål och som
utespelare Kurt Rosén, Bernt Göransson –
Elis Andersson, Viking Palm, Love Lindell –
Ivar Anderini, Arne Nyman, Lennart Hammarlund.
Laget gick obesegrat genom serien upp till
div II efter 15-0 mot F3, 8-0 mot LAIK, 5-3
mot Karle och 8-1 mot NFF. Det gav 8 poäng
och målskillnaden 36-4. Karle på andra plats
spelade ihop 4 poäng.
ISHOCKEY
är ett i Canada utformat isspel
på skridsko troligen med indianskt ursprung. Det spelas med
klubba och puck på en plan
(rink) 30x60 meter, i Nordamerika 26x61 meter. Planen är omgiven av en meterhög sarg.
I ett lag ingår internationellt 20
spelare varav två är målvakter. I
Sverige är det 18 spelare varav
två målvakter. Sex spelare får
samtidigt vara på isen.
SM instiftades 1922 och VM
1924. Olympisk gren sedan 1920.
Källa: Norstedts uppslagsbok
1946-1949 Publikintresset ökar
Intresset för ishockey i Linköping ökade och i
premiärmatchen mot NAIS blev det nytt publikrekord på Folkungavallen. Hela 1 050 fick
se NAIS vinna med 2-0. Det skulle sedan visa
sig att div II var en alldeles för bra serie för
Derby. Matteuspojkarna från Stockholm slog
Derby med 13-0
Derby vann inte en enda seriematch men
fick i alla fall stanna kvar. En seger vann dock
69
Handboll
Handboll kom med på Derbys program år 1930. Fram till början av 1960-talet var Derby Linköpings
ledande handbollsklubb. IF Saab kom ifatt och lyckades också få ännu större framgångar. Derby
lyckades inte komma tillbaka utan hamnade neråt i seriesystemet vad gäller seniorhandbollen. På
ungdomssidan gick det bättre men till sist upphörde Derby med handbollsverksamheten år 1995
Derby spelade sin första handbollsmatch den
16 november 1930. I den nya Linköpingserien besegrades Derby av Seminariet med 92. I serien kom Derby på femte plats med 4
poäng.
De kommande åren spelade Derby i Linköpingsserien men utan större framgångar.
Matcherna spelades i I4:as östra gymnastiksal, senare kallad Lv2-hallen. Eftersom den
hallen inte var speciellt stor var möjligheterna
till publik begränsad.
1935-1936 spelade Derby i Östgötaserien och
belade en tredje plats efter Norrköpings AIS
och I4. Redbergslid gästade Linköping för en
triangelturnering. För Derbys del blev det
förlust mot Göteborgarna med 25-13.
1936-1937 spelade Derby i en div II serie
bestående av idel Östgötalag. Det gick alldeles utmärkt. Derby gick obesegrat igenom
serien. Endast en poäng slarvades bort i
bortamatchen mot NAIS. I och med seriesegern fick Derby spela i en kvalificeringsserie
till allsvenskan. Det gick dock inget vidare.
En vinst hemma mot IFK Örebro räckte inte
långt utan det blev en jumboplats.
Derbylag från 1935-1936
Nästa tioårsperiod spelade Derby mest i div
II. Lagen kom från Östergötland och Småland och väldigt många hade militär anknytning. Det var också i militärförläggningarna
som handbollshallarna fanns. Det blev nästan
omöjligt för utomstående handbollsklubbar
att få träningstider. Med andra ord var det
besvärligt att driva handboll på den tiden.
Inte blev det lättare under krigsåren då många
inkallades i rikets tjänst.
I början av 1940-talet värvades Harald ”Haren” Karlsson till Derby från F3. Harald var
målvakt men från säsongen 1945-1946 valde
han att bli lagledare. För Derbys del var det
bästa som kunde hända. Harald Karlsson kom
att bli ett begrepp vad gäller Derbys handboll.
Det fanns nog inte många i Linköping på den
tiden som inte hade upplevt ”Harens” agerande vid matcherna.
”Haren” Karlsson efterträdde Gustav Wiman
som lagledare. Gustav ledde laget från 1940
till 1945. De första tio åren var Gösta
Norstedt ledare för laget.
”Haren” startade skolhandboll och på så vis
kom även Derbys ungdomshandboll igång.
Detta skulle visa sig vara mycket värdefullt
senare.
Säsongen 1948-1949 hade Derby problem på
målvaktsposten. Börje Bergström vaktade
målet till dess att Hans” Pinn” Olssons
fotbollssäsong var över. Han ersattes de sista
matcherna av Lennart ”Blöta” Jonsson som
kommit till Derby från Karle.
Laget som kvalspelade 1937 till allsvenskan
Stående: Gustav Wiman (lagledare), Birger Jonsson, Sven Gustafson, Erik Johansson, Sven Dahlström, Bengt Wessén och Gösta Norstedt (lagledare)
Mellanraden: Bertil Hillding och Ragnar Löfkvist
Knästående: Manne Åberg, Sven Eriksson, Nils Samuelsson
Serien det året vanns av F13. Derby kom på
tredje plats.
På ungdomssidan började ”Harens” satsning ge resultat. Derbys juniorlag vann både
Östgöta juniorserie som Östergötlands juniorDM.
1949-1950 började ”Haren” Karlsson att
förstärka A-laget med pojkar från det framgångsrika juniorlaget. Sven-Gunnar Andersson och Göran Jakobsson var redan där och
nu tillkom Lennart Friberg, Gunnar Hydén
och Kurt Carlsson också med i laget. Lennart
”Blöta” Jonsson fick fortsatt förtroende i
målet.
Serien vanns detta år av IFK Nyköping
med Derby på femte plats. Juniorlaget upprepade sina triumfer från året innan. Både
Östgöta juniorserie och Östergötlands juniorDM hemfördes. I Junior-SM besegrades
Majorna från Göteborg med 14-12. I nästa
match, som var kvartsfinal, blev det dock för-
73
Bordtennis
De största framgångarna beträffande bordtennisen skördade Derby i början av klubbens historia. Här
följer ett sammandrag från de tidigare jubileumsskrifterna, Derbys bordtennishistoria består av tre
perioder. Den första perioden började 1928 och slutade 1935 för att återupptas 1951. Denna andra perioden varade till 1959 då ledarbrist tvingade verksamheten att läggas ner. Bordtennisen återupptogs
för tredje gången 1972 och pågick sedan fram till säsongen 2001 då sektionen lades ner
Första epoken
Valter Kolmodin
Det var 1929 som Derby på allvar började
komma igång med bordtennisen. Det var
Waldemar Krantz som såg till att få fart på
verksamheten. Han var både aktiv spelare
och ledare.
De stora framgångarna började 1930 då
Derby blev svenska lagmästare med trion
Gusten Johnsson, Olle Ekman och Erik
Ringkvist. Åren 1931 och 1932 vann Derby
återigen men då var Erik Ringkvist ersatt av
Valter Kolmodin. År 1933 snuvades Derby
på mästerskapet av Elfsborg men 1934 vann
man igen.
Derby dominerade bordtennisen under dessa
första år på 1930-talet. Speciellt Valter Kolmodin tog hem många mästerskap och fick
också äran att representera Derby i landslaget.
Kolmodin hade ett finessrikt och effektivt
spel. Han kunde utföra otroliga konststycken
vid bordet. Men Kolmodin var en bohem och
slutade spela redan 1933. Han gjorde sedan
comeback 1940 och kom upp i en hyfsad
standard med en singelfinal i SM 1943 där
Carl-Ottil Johansson från AIK blev för svår.
Gusten Johnsson fick ta vid när Valter Kolmodin slutade spela. Gusten spelade målmedvetet och energiskt och hans backhand
var som en säker maskin. Hans forehand var
nästan lika bra och i defensiven var han
bombsäker.
Gusten Johnsson tog hem 15 SM-titlar
fram till 1937. Fem titlar vardera i singel,
dubbel och lag. Senare blev det två oldboystitlar 1948 och 1950. Alla dessa 17 titlar i
Derbydressen.
Olle Ekman var den tredje av Derbys första
stora spelare. Han spelade hem tre titlar i
dubbel och lika många i lag.
Mest känd blev Ekman som dubbelspelare.
Hans hårt överskruvade backhand var ett
fruktat vapen. Olle spelade mycket tillsammans med Gusten Johnsson och bildade ett
par som ansågs vara i det närmaste perfekt.
Andra epoken
Den andra epoken med Derbys bordtennis
startade 1951. Tage Nilson med hjälp av
Hans ”Pinn” Olsson, Rolf Nilsson och Tore
Zetterberg. Som lagledare engagerades Hasse
Karlsson.
Tage Nilson och de övriga var entusiastiska
och trodde att laget snabbt skulle avancera
upp till allsvenskan. Laget började i div IV
och spelade sig snabbt upp i div II. Men i en
finalmatch 1954 mot Rumlaborg från Hus-
80
Gusten Johnsson spelade i
Derby men flyttade senare
till Göteborg
Var bara 18 år när han
1928 deltog i det Svenska
VM-laget i Stockholm.
Han deltog även i Sveriges VM-lag 1930 i Berlin
och 1931 i Budapest
1932 arrangerades SM i
gamla Cirkus. I samband
med detta spelades en
klubbmatch mellan Derby
och världsmästarna MTK
från Budapest. När Kolmodin/Gusten Johnsson
besegrade världsmästarparet Barna/Szabados lär
de 700 åskådarna ha fått
taket att lyfta.
kvarna tog det stopp. Matchen spelades i
Brandkårens gymnastiksal på Västra Vägen.
Derby spelade med trion Hans Olsson, Hasse
Lindberg, Olle Carlsson och hade klarat 5-5 i
Huskvarna, så favoritskapet låg hos de våra,
men det ville sig inte. Det blev 5-5 och smålänningarna blev seriesegrare tack vare att
Derby tidigare hade tappat poäng i en bortamatch mot Vetlanda.
Efter detta kom inte Derby längre. Ett par nya
spelare kom in i laget. Bl.a. Uno Hedin och
Gösta Ekerstad. De spelade ihop med Göran
”Kicki” Pettersson, som var en mycket bra
spelare många år därefter. Göran och Bernt
Nobäck var senare även bra ledare inom
pingisen. Uno Hedin blev en känd radioprofil
och hörs fortfarande varje vecka.
1954 arrangerade Derby en stjärngala i Folkets Hus med deltagande av världsmästarna
Richard Bergmann och Ichiro Ogimura samt
sveriges Tage Flisberg som kommit tvåa vid
VM. 800 personer pressades in i hallen. Det
kunde ha varit fler men många fick återvända
hem. Behovet av en sporthall var skriande.
Uno Hedin spelade för Derby i div II på 1950talet. Han blev senare veteranmästare för 50åringar i Göteborg.
Nu kan Uno Hedin höras i radiosporten där
han hjälper till med att hitta vinstgivande rader
i travsporten.
En annan specialitet är schack.
Tredje epoken
Säsongen 1956-1957 stod så äntligen Sporthallen färdig och detta firade Derby och
Parca genom att gemensamt arrangera SM.
Stig Nilsson och Tage Nilson stod bakom
evenemanget som av många betecknades som
det förnämsta arrangemanget i svensk SMhistoria inom bordtennisen. Över 2 500 personer bevittnade det hela under tre dagar.
Tredje gången gillt när Derby 1972 åter tog
upp bordtennisen på programmet. I det första
laget coachades ungdomarna Kent Lundquist,
Royne Thörnell och Claes Brinkeby av Weine
Thörnell, en rutinerad kraft från nedlagda BTK
Göta.
Weines söner Royne, Sonny och Benny
skulle så småningom bli bärande namn i laget.
Andra bra spelare som dök upp i Derbydressen
var Anders Svensson, Gert Klang och Ulf
Kihlman. Allt såg bra ut till en början men så
hände något och efter en fjärdeplats i div III
1978-1979 försvann hela laget.
1959 lades pingisen ner på grund av ledarbrist. Den andra epoken var över.
Nu framträdde en ny dynasti och en ny filosofi. Man satsade på intern ledarutbildning
Innehållsförteckning
Innehåll
Sida
100 år med Bollklubben Derby
Förord
En annan del av Derby
Makten och Ärligheten
Reflektion från en Derbysupporter
Laget 2012
Fotboll
Lagen 2011
BK Wolfram
Bandy
Ishockey
Handboll
Bordtennis
Innebandy
Bowling
Klipparna
Derby mot Våld och Droger
Derbypressen
Många bäckar små
Supporterklubben
Sjuttiotalslirarna
Bo Tielman
Jugoslavisk spelarimport till BK Derby
Fred Eriksson – Derbys bästa kap
En säker sista utpost
Den vänsterfotade bombaren från Rimforsa
Derby inofficiella Svenska Pojkmästare
Även här - Erling Sandberg
Det Svenska Idrottsledarpriset
Spelare, ledare och toppdomare
BK Derbys Tysklandsresa 1951
En riktig Derbysläkt
Gamla tider
Nostalgi – Var det bättre förr?
100-årsdagen 15 april 2012
Många har styrt Derbyskutan
Derbys utmärkelser 1912-2011
Matchstatistik
Vimplar
1
2
3
5
6
9
10
56
61
63
69
73
80
85
88
88
89
92
101
103
106
107
108
110
112
113
114
116
118
119
122
126
128
130
132
134
134
136
139