Utredningen - Nora Bergslags Veteranjärnväg
20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Översyn av bidrag till Stiftelsen Nora Järn vägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) December 2013 1 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Sammanfattning En översyn av bidraget till Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) har genom‐ förts. I utredningsgruppen finns stiftarna Örebro läns landsting, Nora kommun och Karlskoga kom‐ mun representerade. I gruppen finns också Länsstyrelsen i Örebro län som har en central roll för ut‐ veckling och bevarande av det aktuella området. Nedan följer en kort sammanfattning av det vikti‐ gaste som kommit fram i utredningen och det förslag som utredningen utmynnar i. Dagens svårigheter inom NJOV:s verksamhet är i korthet: Stadgarna har inaktuella formuleringar omkring NJOV:s organisation och verksamhet. NJOV saknar en tydlig styrnings‐ och ledningsorganisation. Resultatet är samverkanssvårighe‐ ter mellan olika intressenter med konsekvens att nödvändiga prioriteringar inte görs. NJOV har arbetsgivaransvar utan närvarande ledning. NJOV saknar kompetens inom för verksamheten centrala områden (museal kunskap, antikva‐ risk kunskap, fastighetsförvaltning med mera). Karlskoga kommun har beslutat att inte ge NJOV verksamhetsmedel (50 000 kronor) från 2014 eftersom tågtrafiken inte längre når Bofors. Örebro läns landsting kan för närvarande inte motivera att regionala kulturmedel inom mu‐ seiområdet ges till NJOV, då det saknas museal kompetens och en inriktning i enlighet med länets kulturplan. Det stora antalet byggnader och anläggningar i Pershyttan kräver underhåll. Vårdplaner be‐ höver skapas och genomtänkta prioriteringar ske. Driften av en museijärnväg är kostnadskrävande. Museibanan har en orimligt lång ban‐ sträckning och prioriteringar behöver göras. Åtgärder för att minska energikostnader behöver vidtas. Det råder otydliga gränser mellan stiftelsen NJOV:s och föreningen NBVJ1:s verksamheter och föreningen NBVJ upplevs av vissa ha för stort inflytande även i stiftelsen NJOV. Stiftelsen NJOV huserar tågmaterial av mindre intresse för verksamheten, varav det mesta tillhör föreningen NBVJ. (För mer detaljer se sida 15‐18) Nya bidragsdirektiv För att stiftelsen NJOV fortsättningsvis ska få bidrag från Nora kommun och Landstinget krävs att: 1 Föreningen Nora Bergslags Veteranjärnväg (NBVJ) är en ideell förening som driver den veteranjärnväg som ingår i NJOV:s verksamhet. Föreningen äger det mesta av det tågmaterial som förvaras i NJOV:s lokstallar på stationsområdet i Nora. 2 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Stadgarna aktualiseras. Örebro läns museum, och ArkivCentrum adjungeras, alternativt kallas till styrelsen fram till att stadgarna eventuellt har förändrats. Rutiner för regelbunden verksamhetsavstämning mellan styrelsen och Länsstyrelsen skapas. En styrelse väljs med fokus på de kunskaper som behövs i stiftelsen idag. Delar av det administrativa arbetet övertas av Nora kommun. En verksamhetschef tillsätts och den administrativa tjänsten avvecklas. Örebro läns museum binds via avtal till NJOV och är en kvalitetsgarant för det regionala mu‐ seala innehållet i verksamheten. En inventering av samtliga byggnader, lokaler och anläggningar genomförs. En prioriterings‐ plan skapas. En energiutredning genomförs och plan för att sänka energikostnader skapas. Banan till Bofors avvecklas från Käppsta (alternativt Vikersvik). Stiftelsen NJOV genomför se‐ dan en prioritering av den bansträckning som ska finnas kvar. Områden där det råder oklarheter mellan stiftelsen NJOV och föreningen NBVJ reds ut. Sam‐ verkansavtal skrivs. Samverkansavtal skrivs med Nora kommun och ArkivCentrum. En utvecklingsplan med budget skapas för 2015‐2018, med en mer detaljerad årsplan och budget från och med 2015. Verksamheten inriktas mot en utvecklad och förbättrad förvaltning av områdenas kulturhis‐ toriskt värdefulla byggnader, utvecklad och förbättrad tillgänglighet till miljöerna samt ut‐ vecklingsinsatser kopplade till besöksmålet och att nå nya målgrupper. Årliga uppföljningar av verksamhetens måluppfyllelse genomförs av bidragsgivarna som skapar en samlad gruppering omkring uppföljningen. (För en mer detaljerad redogörelse av förslaget se sida 19‐23) 3 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Innehåll Översyn av bidrag till Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) ............................ 1 December 2013 ....................................................................................................................................... 1 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Innehåll.................................................................................................................................................... 4 Uppdragets bakgrund.............................................................................................................................. 6 Genomförande av utredningen (metod)................................................................................................. 7 Stiftelsen NJOV – kort historik................................................................................................................. 9 Beskrivning av NJOV och dess nuvarande verksamhet......................................................................... 10 Stadgar............................................................................................................................................... 10 Organisation ...................................................................................................................................... 11 Ekonomisk status............................................................................................................................... 11 Tillgångar ....................................................................................................................................... 11 Intäkter och utgifter ...................................................................................................................... 13 Den ekonomiska situationen......................................................................................................... 13 Verksamhet ....................................................................................................................................... 15 Sammantagen problembild............................................................................................................... 17 Behov av styrning och organisation .............................................................................................. 17 Arbetsgivaransvaret ...................................................................................................................... 17 Brist på museal kompetens ........................................................................................................... 17 Stiftarnas fortsatta bidragsgivning ................................................................................................ 17 Föreningen NBVJs inflytande......................................................................................................... 18 Den ekonomiska situationen?....................................................................................................... 18 Kommunikation och samverkan.................................................................................................... 19 Förslag till förändringar ......................................................................................................................... 22 Uppdaterade stadgar ........................................................................................................................ 22 En verksamhetsansvarig anställs....................................................................................................... 22 Förändrad arbetsmodell.................................................................................................................... 23 Styrelsens arbetssätt moderniseras .............................................................................................. 23 Beredningsgrupp med tre arbetsgrupper skapas.......................................................................... 23 Nora kommun bidrar med administrativa tjänster ........................................................................... 24 4 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Avtal med Örebro läns museum........................................................................................................ 24 Örebro läns landsting ger fortsatta kulturmedel och räntefritt lån .................................................. 25 ArkivCentrum får arbetsgivaransvar för arkivassistenten................................................................. 25 Den ideella föreningen NBVJ:s roll tydliggörs ................................................................................... 25 Förslagets finansieringskonsekvenser för stiftelsen NJOV.................................................................... 27 Bilaga 1 stiftelsen NJOV:s stadgar ......................................................................................................... 30 Bilaga 2. Länsstyrelsens syn på området............................................................................................... 34 Bevara............................................................................................................................................ 34 Använda......................................................................................................................................... 34 Utveckla......................................................................................................................................... 35 En långsiktigt hållbar förvaltning................................................................................................... 35 Bilaga 3. Landstingets kulturbidragsgivning .......................................................................................... 37 Bilaga 4. Balansräkning och resultaträkning från årsredovisning 2012 ................................................ 38 5 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Uppdragets bakgrund En arbetsgrupp tillsattes våren 2013 av landstingsdirektören Rickard Simonsson och Noras kommun‐ chef Jan Norlund för att genomföra en översyn av bidraget till stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV). I arbetsgruppen ingår Bo Andersson (f.d. landstingsdirektör i Örebro län) som leder utredningsupp‐ draget, Lena Adem (kulturstrateg, Örebro läns landsting) utredningssekreterare, Håkan Ceder (turist‐ chef, Nora kommun), Anders Håberger (konsult f.d. stadsarkitekt, Nora kommun), Maria Motin (fri‐ tid‐ och turismchef, Karlskoga kommun) och Jonas Jansson (länsantikvarie, Länsstyrelsen i Örebro län). Utredningen tillsattes utifrån att det under en period funnits problem i NJOV:s verksamhet, vilket bland annat påtalats av Örebro läns museum. Dessa problem belystes delvis i Göran Hogestadhs ut‐ redning (februari 2013) som beställts av Nora kommun och kulturenheten på Örebro läns landsting. Den här redovisade översynen har fokus på att utforma bidragsdirektiv som riktas mot: Grundkrav för verksamhetens kvalitet, såsom tydlig, kommunicerad långsiktig och årlig mål‐ beskrivning med kostnadsberäkning och professionell verksamhetsuppföljning. Viktiga fokusområden i den regionala kulturplanen (tillgänglighet, nya målgrupper, besöks‐ mål av kulturhistoriskt värde och samverkan). Arbetsgruppens uppdrag är också att göra bedömning av vilken verksamhet som, med beaktande av stadgar, är möjlig och önskvärd utifrån nuvarande finansiering. 6 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Genomförande av utredningen (metod) Utredningen har utgått från den dokumentation som finns tillgänglig om NJOV, och som bedömts vara av intresse för syftet. Det material som har använts är: Uppdragsbeskrivning Uppdragsbeskrivningen till arbetsgruppen (uppdragsbeskrivning till arbetsgrupp avseende verksamheten inom stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg NJOV) (se bilaga) Ekonomiska rapporter NJOV Årsredovisning för Räkenskapsåret 2012 NJOV Resultatrapport för NJOV 2012 Länsstyrelsemedel till NJOV 2008‐2012 Balansräkning för NJOV 2011‐2012 Det regionala bidragets utveckling 1981‐2012, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Beslut av Karlskoga kommun om att avsluta finansieringen av NJOV 2013 Stadgar, avtal, uppföljning, verksamhetsbeskrivning etc. NJOV Stadgar för NJOV antagna 1981‐12‐17 (Se bilaga) Avtal mellan Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) och Stitelsen Öre‐ bro läns museum (ÖLM) angående verksamheten vid Gamla Pershyttans bergsmansby och veteranjärnväg (det ursprungliga och det som började gälla 2011 när BJC2 upphörde, som NJOV har sagt upp) Skrivelse om omförhandling av avtal ÖLM/NJOV skickad från Anders Ohlsson (ordförande NJOV) samt förslag på samverkansavtal (som museet inte har skrivit under) Utvecklingsplan 2011‐2013 av Nora stationsområde och Pershyttan, Örebro läns museum Stiftelsen NJOV:s verksamhetsplan 2012 Inlämnad kvantitativ och kvalitativ uppföljning NJOV utifrån samverkansmodellen 2012 Verksamhetsrapport från kulturreservatet Gamla Pershyttan 2010 och 2011 NJOV (kulturre‐ servatsvärdinneverksamheten) 2 Bergs‐ och järnvägshistoriskt centrum (BJC) var beteckningen på verksamheten när Örebro läns museum ansvarade för driften av stiftel‐ sen NJOV:s verksamhet. 7 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Utvärderingar, synpunkter och liknande gällande NJOV Länsstyrelsen i Örebro län, beslut om byggnadsminnesförklaring av Stiftelsen Nora Järn‐ vägsmuseum och Veteranjärnvägs anläggningar 2006 Länsstyrelsen i Örebro län, beslut om bildande av kulturreservatet Gamla Pershyttans bergs‐ mansby, 2004 Nora järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV) genomgång av verksamheten 2013, Göran Hogestadh, februari 2012 Örebro läns museums uppföljningsrapport av NJOV, Mikael Eivergård, oktober 2012 PPT om Örebro läns landstings bidragsgivning inom kulturområdet, Lena Adem, maj 2013 Skrivelse från Helena Vilhelmsson (styrelseledamot NJOV) juni 2013 Ture Österbergs (tidigare ordförande NJOV) förslag till framtida utveckling med avvecklings‐ plan. Synpunkter från Rune Bergstedt (föreningen NBVJ) Övrigt Örebro läns museum, En lägesbeskrivning 2013, Tomas Jönsson 2013 Stor vikt har också lagts vid att höra de olika parterna om deras syn på stiftelsen NJOV genom munt‐ liga samtal. Genom sammansättningen i utredningsgruppen finns representanter från samtliga bi‐ dragsgivare: Örebro läns landsting, Nora kommun, Karlskoga kommun och Länsstyrelsen i Örebro län. Övriga som har bedömts viktiga att höra har bjudits in till möten, för samtal av intervjuliknande ka‐ raktär. Samtalen/intervjuerna har pågått mellan en och två timmar. De inbjudna har varit: Örebro läns museum (Mikael Eivergård) Representanter för stiftelsen NJOV (Hans Eliasson, Gösta Tegner, Anders Olsson). Representant för föreningen NBVJ (kassör Bengt Filipsson) Utredningen har även varit i kontakt med: Thomas Nyström, ordförande för föreningen NBVJ Ture Österberg, tidigare ordförande i stiftelsen NJOV Göran Hogestadh, utredare för den utredning om NJOV som kom i februari 2013 Ann‐Sofi Vind, administratör i stiftelsen NJOV Yvonne Bergman, chef på ArkivCentrum Riksförbundet Sveriges museer (RSM) Den sammantagna skriftliga dokumentationen i kombination med det som har diskuterats på grup‐ pens totalt sex arbetsmöten samt övriga samtal, har sammanställts till denna rapport som dels be‐ skriver bakgrunden och dels ger förslag till nya bidragsdirektiv. 8 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Stiftelsen NJOV – kort historik Stiftelsen NJOV har funnits sedan 1981. Verksamheten bestod ursprungligen av veteranjärnvägen och stationsområdet. Redan 1985 blir dock Pershyttan en del av stiftelsens verksamhet, tillsammans bildar de en unik kulturmiljö (se Länsstyrelsens bilaga). Medelstilldelningen från stiftarna börjar på en relativt blygsam nivå (Örebro läns landsting 97 000 kronor, Nora kommun 25 000 kronor och Örebro kommun 25 000 kronor) och stiger sakta. Medlen som ges från landstinget ingår i kulturbudgeten och fördelas via länets regionala museum: Örebro läns museum. Under en period har stiftelsen NJOV tillgång till EU‐medel vilket gör det möjligt att utveckla verksam‐ heten. I december 2004 beslutar Länsstyrelsen att göra ett kulturreservat av Pershyttans bergsmans‐ by. 2005 ges följande bidrag till NJOV: Örebro läns landsting 159 000 kronor3, Nora kommun 210 000 kronor, Örebro kommun31 000 kronor och Karlskoga kommun4 55 000 kronor. 2006 bildar Örebro läns museum BJC (Bergs‐ och Järnvägshistoriskt Centrum) och blir därmed ansva‐ riga för NJOV:s verksamhet utifrån det avtal som skapas mellan NJOV och Örebro läns museum (se bilaga). Genom arbetsmarknadsprojektet Access finns sex heltidsanställda och stora planer för verk‐ samhetens utveckling. Örebro läns museum tar hela ansvaret för verksamheten. Det betyder att de har arbetsgivaransvar, förvaltar byggnader/mark och driver musealt utvecklingsarbete. De får också företräda och representera anläggningen. Enligt avtal beslutar NJOV om inköp, avyttring, förändring av fast egendom samt att stå för försäkringen av byggnader. Medelstilldelningen från landstinget ökar till 1,1, miljon och går nu direkt till BJC (Örebro läns museum). För att ge en uppfattning om bidragets storlek kan vi konstatera att det är länets största regionala kulturbidrag efter de verksam‐ hetsbidrag som ges till länets kulturinstitutioner Länsteatern, Länsmusiken, Örebro läns museum och ArkivCentrum. Även Nora kommun ökar sin insats till 500 000 kronor. Örebro kommun finns inte längre med bland bidragsgivarna och Karlskoga kommun ligger kvar på en liknande nivå som tidigare. År 2011 säger museet upp avtalet med stiftelsen, efter några år av svårigheter, dels av ekonomisk karaktär och dels beroende av att att många uppgifter i verksamheten inte bedöms vara av museal karaktär (t.ex. fastighetsskötsel). I sammanhanget kan tilläggas att järnvägstrafiken då har utökats till att även omfatta sträckan Gyttorp ‐ Karlskoga. Antalet tåg, vagnar och andra föremål har ökat kraf‐ tigt, inte minst genom föreningen NBVJ:s arbete. I och med att Örebro läns museum minskar sitt engagemang (BJC läggs i praktiken ned), skrivs ett nytt samverkansavtal. Stiftelsen NJOV ska fortsätta driva verksamheten utifrån museets verksamhetsplaner. Den museala kompetensen erhålls av en heltidsanställd museiintendent som fysiskt finns hos stiftelsen, men är anställd av Örebro läns muse‐ um. I praktiken fungerade inte detta. Museets verksamhetsplan vinner inte gehör hos stiftelsen NJOV eller föreningen NBVJ. Det slutar med att stiftelsen NJOV säger upp rådande avtal med museet. In‐ tendenten motarbetas, och tvingas slutligen att förflyttas till Örebro läns museum av arbetsmiljöskäl. Stiftelsen tillsätter en administrativ tjänst på 80%, vilket bedöms viktigare för verksamheten. Stiftel‐ sen ger förslag på ett nytt samverkansavtal som inte accepteras av Örebro läns museum, då det sak‐ 3 4 Medlen ingår i kulturbudgeten och förmedlas via Örebro läns museum Karlskoga kommun ger från och med 1997 också bidrag till stiftelsen NJOV i och med att järnvägen till Bofors kommer in i bilden. 9 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION nar musealt innehåll. Örebro läns museum gör i en uppföljningsrapport landstinget uppmärksam på att stiftelsen inte längre uppfyller kraven på regional museal verksamhet och vill inte längre stå som garant för verksamheten. Beskrivning av NJOV och dess nuvarande verksamhet (se även bilagor) Stadgar Stiftelsen NJOV:s stadgar antogs 1981 och har inte Pershyttan som en del i sin verksamhet. En änd‐ ring av stadgarna kan endast ske efter enhälligt beslut av stiftelsens fulltaliga styrelse och samtycke av stiftarna och Länsstyrelsen i Örebro län. Denna punkt kan inte ändras. Ett tydligt fokus i stadgarna är järnväghistorik och Nora spårområde. Detta inte minst genom att tre av nio ordinarie ledamöter i styrelsen ska vara medlemmar från föreningen NBVJ. Ett annat tydligt fokus är att stiftelsens ändamål är att skapa ett museum och stödja den museiverksamheten. Beskrivningen av museal verksamhet har jämfört med en mer modern museisyn ett ensidigt fokus på att samla och vårda. Utdrag ur stadgarna §2 Stiftelsen ändamål är att i samråd med statliga och kommunala myndigheter och institutioner verka för tillkomsten av ett järnvägshistoriskt museum i Nora med spårområde, stationshus, lokstal‐ lar, verkstäder med mera och museibanan Nora‐Ervalla samt att stödja museiverksamheten ekono‐ miskt och genom gåvor av museimaterial och på annat lämpligt sätt samt att från stiftaren och andra mottaga och förvalta fast och lös egendom som överlämnas till stiftelsen. §3 Stiftelsen skall vidare främja teknisk vetenskaplig undervisning och forskning genom att samla, iordningställa och ordna tekniska föremål, modeller, fotografier, ritningar, böcker och annat, bely‐ sande särskilt den tekniska utvecklingen för spårbundna kommunikationer inom Örebro län. §6 Styrelsen äger delegera beslutanderätten i vissa angivna ärenden avseende den löpande verksam‐ heten till särskilt arbetsutskott, vilket utses inom styrelsen. Ärenden av principiell natur får ej delege‐ ras. §13 Ändring och tillägg till dessa stadgar kan endast ske efter enhälligt beslut av stiftelsens fulltaliga styrelse. Ändring av §2 förutsätter därtill samtycke av stiftarna. Ändring av §13 får inte ske. För att beslut om ändring eller tillägg skall bli gällande skall beslutet godkännas av Länsstyrelsen i Örebro län. (Se hela stadgarna i bilaga). 10 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Organisation Stiftare och styrelse Stiftelsen NJOV drivs i stiftelseform med följande stiftare: Örebro läns landsting, Örebro kommun, Nora kommun, föreningen NBVJ, Stiftelsen Örebro läns Tekniska Museum, Järle byalag, Hembygdsfö‐ reningen Noraskog, Ervalla hembygdsförening och Axberg‐Hovsta hembygdsförening. Arbetet leds av en ideellt arbetande styrelse som utses genom val av stiftarna. Anställda Genom Örebro läns museum fanns fram till och med 2011 en heltidsanställd intendent hos stiftelsen NJOV. Stiftelsen valde dock att 2012 avsäga sig dennes arbete. Intendenten finns därför idag på Öre‐ bro läns museum. Sedan 2012 har stiftelsen NJOV anställt en administratör i verksamheten som ar‐ betar 80%. Det finns också ett tjugotal timanställda guider, en arkivassistent knuten till arkivet på stationsområdet och ytterligare tre personer som arbetar med fastighet och underhåll. En del av personalen finansieras via arbetsmarknadsmedel. Stiftelsen fick 2012 drygt 900 000 kronor som statligt lönebidrag. Till detta kommer stiftelsens övriga personalkostnader på drygt 880 000 kronor. I summan ingår inte den tidigare beskrivna intendent‐ tjänsten (cirka 570 000 kronor), den administrativa tjänsten (cirka 240 000)eller guidelöner (cirka 90 000 kronor). Sociala avgifter och en del andra omkostnader tillkommer. Stiftelsen NJOV köper också tjänster bland annat inom byggnadsvård. Skötsel av tågbeståndet och drift av veteranjärnvägen sker främst genom ideella krafter via förening‐ en NBVJ. Ekonomisk status Tillgångar Stiftelsen är en betydande fastighetsägare med järnvägsbyggnader runt stationsområdet och längs veteranjärnvägen samt byggnader i bergsmansbyn Pershyttan. I praktiken äger stiftelsen NJOV: Ett femtiotal byggnader och anläggningar i Pershyttan med tillhörande mark. Det handlar om hytta, gruvor, hjulhus, industrilämningar av olika slag samt ett par boningshus. Flera byggnader vid stationsområdet i Nora och längs veteranjärnvägen (stationshus i Nora, Järle och Gyttorp, lokstall med verkstad, dieselverkstad, arkiv, vagnverkstad, smedja) Stationsområdet i Nora Sammanlagt är 26 kilometer av banan i bruk, varav 23 kilometer har en beräknad årlig underhåll‐ skostnad på 400 000 till 600 000 kronor (Göran Hogestads utredning). Övriga tre kilometer kräver betydligt mer omfattande och mer kostnadskrävande restaurering (Göran Hogestadhs utredning). Nora‐Ervalla (18 km) 11 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Nora‐Käppsta (6 km) (Vikersvik ytterligare cirka 6 km) Nora‐Pershyttan (2 km) Det finns även en bana som går till Bofors som är cirka 35 km. Den är inte i bruk och ägs av Trafikver‐ ket. Föreningen NBVJ har fortfarande en årlig kostnad på cirka 50 000 kronor kopplat till strömför‐ sörjning till trafiksignaler på sträckan, eftersom inte avtalet med Trafikverket har sagts upp. När det kommer till rullande enheter (lok och vagnar) finns dessa inrymda i stiftelsen NJOV:s lokaler. Föreningen NBVJ menar att de äger 80‐90 procent av de rullande enheterna och resten är stiftelsens NJOV:s. I praktiken skiljer man dock sällan på enheterna. Göran Hogestadhs utredning menar att följande finns i lokstallarna: 11 ånglok varav 3 i drift 13 diesellok varav 5 i drift 7 rälsbussar varav 4 i drift Mer än 25 godsvagnar varav 5 i drift Ett femtontal5 personvagnar Diverse annat så som landsvägsbussar, spårbilar etc. Utredaren Göran Hogestadh tillsammans med bland annat Örebro läns museum och Länsstyrelsen anser att en stor del av de lok och vagnar som förvaras inte är av primärt historiskt intresse, utifrån den specifika kulturmiljön där de finns. En avvecklingsplan av material har skapats av Ture Österberg (tidigare ordförande i föreningen NBVJ). Utifrån hans beräkningar skulle det vara möjligt att sälja av lok och vagnar till ett värde av 780 000 kronor och räls i Gyttorp för ett värde av 500 000 kronor. Det mesta av detta äger föreningen NBVJ. Pershyttan Pershyttan består av ett 50‐tal byggnader och anläggningar. Pershyttan är en unik kulturmiljö. Ingen annan bergsmansby är lika välbevarad. Bergsbrukets samband mellan naturtillgångar, människor och produktionsanläggningar är särskilt tydliga genom vattenkraften i bäcken, gruvorna, hyttan, bergs‐ mansgårdarna, torp och arbetarbostäder med mera. Sedan verksamheterna lades ned (hyttan 1953 och gruvorna 1967) har en medvetenhet om platsens kulturhistoriska värden funnits. Stora ansträngningar har gjorts för att hålla de många – och ofta sto‐ ra och komplicerade – byggnaderna i skick. Under 1970 och 1980‐talet skedde detta genom större arbetsmarknadsprojekt och därefter med bidrag från länsstyrelsens kulturmiljöbidrag. Ett årligt åter‐ kommande arbete med att hålla markerna fria från igenväxning är även det resurskrävande. Under senare tid har medvetenheten ökat om att de stora vårdinsatserna också måste följas av an‐ strängningar att göra platsen begriplig och attraktiv för besökare. Att bara vårda för sin egen skull är inte hållbart ur ett bredare samhällsperspektiv. Därför har satsningar genomförts på exempelvis en 5 Tillägg från denna utredning. 12 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION besöksgruva, restaurang i järnvägsvagnar, förbättrad skyltning och det besökscentrum som är på gång. Fortfarande finns stor utvecklingspotential, till exempel för att locka nya målgrupper och göra området till en resurs i en bredare bemärkelse. Under perioden 2008 ‐2012 har Länsstyrelsen beviljat 4,6 miljoner kronor i bidrag till vård och infor‐ mationsinsatser i Pershyttan. Det innebär att området är ett av de i särklass högst prioriterade vid länsstyrelsens fördelning av kulturmiljöbidrag. Intäkter och utgifter Finansiering av stiftelsen NJOV sker i första hand genom årliga bidrag från stiftarna. De totala intäk‐ terna 2012 var 3 645 374 kronor och de totala utgifterna 3 615 848 kronor. De större intäkterna och utgifterna är enligt tabellerna nedan. Större intäkter 2012 Statliga lönebidrag Örebro läns landsting (via Örebro läns museum)** Nora kommun Karlskoga kommun Intäkter hyror Guidningar Länsstyrelsens byggnadsvårdsbidrag* Kronor 924 901 705 671 500 000 50 000 277 240 259 415 676 100 *Länsstyrelsen investerade 2012 ytterligare 416 900 kronor i Pershyttan ** Ytterligare 568 329 kronor går till Örebro läns museum, intendenttjänsterna som NJOV valde att avsäga sig. Större utgifter 2012 Personalkostnader totalt* Fastighetsskötsel och förvaltning Elkostnader egna fastigheter Värme Vatten och renhållning Reparation och underhåll byggnader Företagsförsäkringar Kronor 1 691 644 744 588 310 085 184 635 100 177 126 921 149 707 *I detta ingår löner till guider, administrativ tjänst, lönebidragskostnader, arbetsgivaravgifter etc. För mer detaljer, se årsredovisningen från 2012 i bilaga. Den ekonomiska situationen Det ekonomiska resultatet för stiftelsen NJOV, utifrån 2012 årsredovisning, visar att ekonomin går ihop och ger lite överskott. Det redovisas inget som tyder på att verksamheten befinner sig i ekono‐ miska problem. Stiftelsen har tillgångar på 1,5 miljoner kronor och fasta tillgångar på 600 000 kronor i inventarier och byggnader. Nära 300 000 kronor finns i bankmedel, vilket bedöms vara bra för en omslutning på 3,6 miljoner kronor. Det finns även stiftelsekapital. Utifrån samtal med stiftelsen NJOV har den ekonomiska situationen förbättrats under 2012 på grund av försäljning av en byggnad vid stationsområdet till Nora fastigheter AB (som ägs av Nora kommun). Det genererade 700 000 kronor. Även en del skog har sålts de sista åren. 13 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Även om stiftelsens ekonomiska redovisning inte signalerar att dess ekonomiska situation är alarme‐ rande kan utredningen konstatera att den inte lämnar något utrymme för kvalitativt utvecklingsarbe‐ te och större investeringar. 14 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Verksamhet Verksamheten i årsredovisningen 2012 beskrivs på följande sätt: Avtal och utredning Samtal har förts med länsmuseet för att skapa nytt avtal. Örebro läns landsting och Nora kommun har initierat en utredning om stiftelsens organisa‐ tion, aktörer, målbild, finansiering, arbetsledning och arbetsmiljö. Personal och arbetsresurser En person med administrativt huvudansvar Cirka 20 personer har varit timsanställda inom guideverksamheten under turistsäsongen. Tre personer har varit sysselsatta i Pershyttan och Nora Ytterligare några med kortare anställningstid och lönebidrag har varit anställda. Beslut har fattats om att inom det statliga projektet Kulturarvslyftet (samverkan mellan Läns‐ styrelsen, Arbetsförmedlingen och Nora kommun) 5 personer under 2013. Guide‐ och arkivverksamheten Elva guider och två kulturreservatsvärdar har varit anställda. Omkring 200 guidningar har ge‐ nomförts. Totalt har det varit 500 besökare vid järnvägsområdet och 2000 i Pershyttan. Arkivet har haft 500 besök och förfrågningar under året bestående av släktforskargrupper, kommuner, länsstyrelsen, enskilda intresserade och turister. Byggnadsvård och nya anläggningar Löpande byggnadsvård samt två riktade projekt avseende hjulhus/mejeri i Pershyttan och renovering av uthus i Järle har genomförts. Stöd från Länsstyrelsen har finansierat huvuddelen (670 tkr). Resterande 75 tkr har betalats av stiftelsen NJOV genom försäljning av skog. Huvudverksamheten beskrivs i årsredovisningen för 2012 i sammandrag vara följande: Fyra protokollförda sammanträden. Några informella träffar med föreningen NBVJ för att klara ut ansvars‐ och ekonomifrågor särskilt kopplade till el och fjärrvärme. Sparåtgärder har inletts. Viktiga händelser beskrivs i korthet vara: Information om den planerade länspendeln, där man ännu inte har fått ett svar. 15 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Renovering av lok NBJ 16. Problemet med ett läckande tak i lokstallet. Fyra kontorsrum har hyrts ut. Pershyttans byalag har kostnadsfritt använt Storgruvtorpet som möteslokal. 16 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Sammantagen problembild Nedan beskrivs den sammantagna bilden av stiftelsen NJOV:s svårigheter så som de framträder i det material vi har haft tillgång till: Behov av styrning och organisation Utredningen upplever att ett grundproblem inom stiftelsen NJOV är otydlig styrning och uppföljning av verksamheten. Det råder avsaknad av tydliga mål och prioriteringar (museets målbild tycks inte ha kommunicerats). Detta är inte bara utredningens bild utan flera av de aktörer utredningen har sam‐ talat med återkommer till detta, liksom utredaren Göran Hogestadh. En fråga som många ställer sig är vad stiftarna egentligen vill med verksamheten. Arbetsgivaransvaret Arbetsgivaransvaret som idag är fördelat mellan styrelsemedlemmarna i stiftelsen NJOV upplevs inte fungera tillfredsställande. Brist på museal kompetens Örebro läns museum anser att stiftelsen NJOV fokuserar för mycket på föreningen NBVJ:s verksam‐ het och inte bedriver ett professionell musealt arbete, samtidigt som stadgarna tydligt föreskriver museal verksamhet. Frågan ställs varför stiftelsen NJOV får en så stor del av regionens kulturmedel vikta för regional museiverksamhet, trots att Örebro läns museum, som är kvalitetsgarant för me‐ delstilldelningen, har pekat på rådande brister, och för tillfället avbrutit samverkan med stiftelsen. Stiftarnas fortsatta bidragsgivning Karlskoga kommun fattade september 2013 beslutet att från och med 2014 inte lämna bidrag till Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg (NJOV)". Beslutet innebär också att Karlskoga kommun avstår från sin styrelsepost från och med 2014. Bakgrunden till detta ställningstagande är att ingen tågtrafik längre når (Bofors) Karlskoga. Det handlar om 50 000 kronor mindre per år för stiftelsen. Landstingets bidragsgivning innebär att 568 329 kr6 av de medel som tidigare gick till Örebro läns museums verksamhet i området (BJC7), idag går till annan regional museiverksamhet hos Örebro läns museum. Övriga medel, 705 671 kr8, går direkt till stiftelsen NJOV:s verksamhet. Då stiftelsen har brister när det gäller regional museal kompetens och inriktning, är det synnerligen svårt att motivera fortsatta kulturbidrag till stiftelsen (se bilaga för en tydligare beskrivning av Örebro läns landstings bidragsgivning inom kulturområdet). Svårigheten förstärks av att bidraget är så stort sett till övriga bidrag inom kulturområdet samt att Örebro läns museum, med ett tydligt regionalt ansvar, har svå‐ righeter att klara sitt ordinarie uppdrag med nuvarande medelstilldelning. 6 2012 års siffror BJC bildades 2007‐2010 av Örebro läns museum som då drev NJOV:s verksamhet. 8 2012 års siffror 7 17 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Föreningen NBVJs inflytande Utredningen har tolkat det som att många upplever att ett grundproblem i stiftelsen är föreningen NBVJ:s stora inflytande i styrelsen. Föreningen NBVJ:s ordförande har en annan bild. Han menar att föreningen arbetar ideellt och lägger ned både energi och egna medel för att kunna driva banan. Upplevelsen är att stiftelsen NJOV fattar beslut som de varken förstår eller har fått kommunicerat. Upplevelsen är också att stiftelsen NJOV, istället för att kommunicera med nuvarande styrelse i före‐ ningen, kommunicerar med personer som inte längre ingår där. Slutligen upplever föreningen också att de får stå för en orimlig del av elkostnaderna på stationsområdet. Det är tydligt att föreningen NBVJ ser tågtrafiken och stationsområdet som fokus även för stiftelsen NJOV:s verksamhet. Även om stadgarna tydligt talar om museal verksamhet och att Pershyttan har varit i stiftelsens ägo i stort sett sedan starten9. Att föreningen NBVJ och stiftelsen NJOV är tätt sam‐ manvävda är också tydligt. Föreningen NBVJ ser det exempelvis inte som självklart eller viktigt att kunna skilja ut föreningens föremål från stiftelsens NJOV:s. Den ekonomiska situationen? De som har hörts inom stiftelsen NJOV bedömer det omöjligt att med rådande medel klara alla delar av verksamheten. Det stora fastighetsbeståndet med dess drift‐ och underhållskostnader (där Läns‐ styrelsen är en viktig aktör), den omfattande tågbanan med dess många lok/vagnar (där föreningen NBVJ äger det mesta) och Örebro läns museums verksamhetsplan beskrivs sammantaget som över‐ mäktigt. Stora utgifter anges exempelvis vara elkostnader för uppvärmning av byggnader på sta‐ tionsområdet. Örebro läns museum påpekar också att stiftelsen NJOV idag, till skillnad från när Öre‐ bro läns museum ansvarade för verksamheten, betalar marknadspris för antikvariskt stöd vid bygg‐ nadsvårdsarbete. Ekonomin i stiftelsen NJOV är samtidigt i balans och inga stora ekonomiska problem föreligger i nulä‐ get. En anledning till det är att stiftelsen NJOV har sålt ett godsmagasin till Nora fastigheter AB (700 000 kronor) och även en del skog de senaste åren. Samtidigt är ett konstaterande att stiftelsen under 2012 avsade sig museets tjänster. Stiftelsen NJOV bedömde sig ha tillräckliga resurser att istället anställa en administrativ tjänst på 80%. Flera i utredningen har också påtalat behovet av en mer långsiktig verksamhetsplanering, inte minst inom byggnadsvården, för en mer stabil ekonomisk situation. Utredningens slutsats är att det som beskrivs vara en svår ekonomisk situation till stor del hör sam‐ man med andra svårigheter i stiftelsen. Det vill säga problem med styrning, prioritering, långsiktig planering och tydlig inriktning på verksamheten. Samtidigt får det inte glömmas bort att både Pers‐ hyttan och museijärnvägen är kostnadskrävande verksamheter, som är helt beroende av Länsstyrel‐ sens medfinansiering (för byggnadsvård, markvård, information och tillgängliggörande). Att ekono‐ min är i balans och att inga ekonomiska problem föreligger, säger inte heller något om den faktiska verksamheten och vilka möjligheter som finns för dess utveckling. Långsiktigt kommer troligen da‐ gens intäkter och ekonomi inte att räcka till fastighets‐ och banunderhåll. En mer långsiktig framåt‐ blickande ekonomisk analys kan göras först när en långsiktig underhålls‐ och investeringsplan finns framtagen. 9 1981 startade stiftelsen NJOV och 1985 blev Pershyttan en del av stiftelsens verksamhet. 18 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Kommunikation och samverkan Det tydligaste resultatet i utredningen är en påtaglig brist på kommunikation och samverkan mellan de parter som tillsammans är viktiga för stiftelsen NJOV:s verksamhet. Utredningens slutsats är att detta inte i första hand bottnar i personliga motsättningar utan olika perspektiv på verksamhetens inriktning. Det leder i sin tur till olika syn på lämpliga prioriteringar. Det finns dock också punkter där utredningen har uppfattat att det råder samstämmighet i synen på lämpliga åtgärder. Dessa är: Den ekonomiska situationen kräver prioriteringar. Det behövs en tydligare styrning av stiftelsen NJOV. En närvarande ledning på området behövs, inte minst kopplat till arbetsgivaransvaret. Värmekostnaderna på stationsområdet skulle kunna hållas nere vintertid. Det finns material som skulle kunna säljas av (dock olika syn om vad och hur mycket) De två motstridiga huvudperspektiv på verksamheten, som utredningen har identifierat är följande: Perspektiv 1 Stiftelsen NJOV bör fokusera på tågen, tågturer, tågföreningen och stationsbyggnaderna. o Tågföreningen driver tågtrafiken ideellt och gör ett stort och viktigt arbete. o Pengarna går till fel saker (museal verksamhet, byggnadsvård och Pershyttan). Utan tågen och tågtrafiken förlorar området sitt intresse. Här behövs förstärkning. Det är svårt för stiftelsen att ta hand om all verksamhet och man bör därför göra sig av med: o Pershyttan. o Fastighetsskötseln. o Det museala utvecklingsperspektivet och intendenten från Örebro läns museum som inte hade rätt fokus i sitt arbete. o Kulturreservatsvärdinnorna. o Guidningarna bör begränsas. Den administrativa tjänsten bör utökas till 1‐ 1,5 tjänst. Stiftelsen NJOV:s ekonomi kan stärkas genom följande egna åtgärder: o Sälja skog. o Sälja lok, vagnar, skrot som idag tar upp plats (Främst föreningen NBVJ:s föremål) 19 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Föreningen NBVJ:s ekonomi kan stärkas på följande vis: o Banan till Bofors bör avvecklas eftersom den är lång och kostnadskrävande. Det skulle också ge föreningen NBVJ en minskad kostnad på 50 000 kronor. Ett annat förslag (från några inom föreningen NBVJ) är att satsa ordentligt på Boforsbanan och rusta upp den. Ett tredje förslag är att öppna sträckan för dressin och turism. o Material (lok, vagnar, skrot) av mindre intresse som tillhör föreningen NBVJ kan säljas. Om detta råder dock delade meningar i föreningen NBVJ. o Inom föreningen NBVJ finns de som hoppas att länspendeln ska stärka verksamheten ekonomiskt. Andra har lämnat föreningen och ser länspendeln som ett hot för sträckan Nora‐Järle. 20 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Perspektiv 2 Pershyttan är en minst lika viktig del av stiftelsen NJOV:s verksamhet som stationsområdet, kanske viktigare om man ser till kulturmiljön. Stiftelsen NJOV saknar för närvarande museal kompetens, kunskap om kulturmiljöförvalt‐ ning, kunskap om arkivkunskap och kunskap om byggnadsvård. Samtidigt driver man ett järnvägsmuseum, ansvarar för vård av byggnader i Pershyttan och handhar ett arkiv av riksin‐ tresse. o Stiftelsen NJOV klarar inte i nuläget av att planera och prioritera inom byggnadsvård. Man måste utgå från expertis, en plan och en rimlig ambitionsnivå. Örebro läns mu‐ seum eller liknande part bör kopplas in. o Riksarkivet har utlokaliserat järnvägsarkivet till ArkivCentrum. Arkivet finns rent fysiskt på stationsområdet med en anställd arkivassistent. Det är ovanligt att Riksarkivet lå‐ nar ut material. En förutsättning är att verksamheten sker under betryggande om‐ ständigheter. ArkivCentrum vill därför ha en kvalitetsgarant i verksamheten så som Örebro läns museum eller annan liknande part. Stiftelsen NJOV har samlat för mycket föremål (lok, vagnar med mera) som inte är av primärt musealt intresse kopplat till den specifika kulturmiljön. En relativt stor del av dessa är före‐ ningen NBVJ:s men förvaras i NJOV:s lokstallar. o Genom att sälja delar får föreningen NBVJ in mer medel till verksamheten. o Kostnaderna för att förvalta och förvara föremålen kan sänkas och koncentreras på dem av större vikt. o Det är viktigt att kunna skilja ut de föremål som tillhör den ursprungliga järnvägsverk‐ samheten och därmed kan tillmätas ett större kulturhistoriskt värde kopplat till kul‐ turmiljön. Det är också angeläget att reda ut vad som tillhör stiftelsen NJOV och vad som tillhör föreningen NBVJ. Stiftelsen NJOV försöker greppa över en för stor bansträckning som inte motiveras av museal verksamhet eller turistverksamheten. Kostnaderna för detta är omfattande. o Verksamheten bör begränsas till de kilometer som är av mest kulturhistoriskt intresse och som är av besöksmålsintresse för breda besöksgrupper. 21 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Förslag till förändringar Uppdaterade stadgar Stadgarna är inte idag förenliga med utgångspunkten för stiftelsens uppdrag och bör ändras: Inaktuell beskrivning av stiftelsens verksamhet Pershyttan finns inte med i stadgarna trots att det blev en del av stiftelsen NJOV:s ansvar redan 1985 (endast fyra år efter att stiftelsen bildats). Utan miljön i Pershyttan skulle inte BJC ha bildats (en peri‐ od då bidragsgivningen från stiftarna ökade från några hundratusen till miljonbelopp). Länsstyrelsen skulle heller inte välja att idag finansiera 50% av en heltidstjänst. Pershyttan bör därför skrivas in i stadgarna. Styrelsesammansättningen Styrelsesammansättningen bör förändras med utgångspunkt från det vidgade uppdraget i Pershyt‐ tan, Länsstyrelsens roll i verksamheten, vikten av ett professionellt musealt perspektiv samt behovet av kunskap om arkivfrågor i verksamheten. Ett annat faktum är att Karlskoga kommun inte längre har intresse av att finansiera verksamheten eller ingå i styrelsen. Föreningen NBVJ upplevs också ha ett för starkt inflytande i styrelsen, vilket bör beaktas vid den nya sammansättningen. Förlegad museisyn Den museiverksamhet som beskrivs i stadgarna är förlegad och en omtolkning bör ske från att enbart samla och vårda, till att bevara, använda och utveckla. Örebro läns museum och Länsstyrelsen bör finnas med vid formuleringen. En verksamhetsansvarig anställs Verksamheten behöver ledas av någon på plats. Det krävs någon som tar ett arbetsgivaransvar och ser till att idéer genomförs och att en utveckling kommer till stånd. Detta kan inte enbart ske genom ideella krafter. Förutom att driva verksamheten framåt och få med alla grupper i arbetet, bör den som anställs vara kunnig när det gäller att söka ny finansiering. Personen i fråga bör ha grundläggan‐ de kunskaper om upphandling av byggnadsvård, fastighetsskötsel och liknande administrativa fastig‐ hetsfrågor. Förmågan att se besöksmålet i ett större regionalt kulturarvssammanhang är också viktigt samt drivkraften att tillgängliggöra besöksmålet för hela länet. Länsstyrelsen i Örebro län är villig att finansiera 50% av en heltidstjänst anställd av stiftelsen NJOV under tre år, med möjlighet till förlängning. Detta utifrån att området och dess bevarande, använ‐ dande och utveckling bedöms vara av särskilt stort vikt för Länsstyrelsen och regionens kulturarv (se Länsstyrelsens bilaga). Länsstyrelsens roll är redan central för verksamheten i Pershyttan/byggnadsminnet Nora veteran‐ järnväg. Länsstyrelsen har gjort och gör mycket stora satsningar på byggnadsvård, tillgängliggörande, information och markvård. Genom att de under en treårsperiod bekostar en 50% av en heltidstjänst för en verksamhetsansvarig blir deras roll ännu viktigare för stiftelsens verksamhet. Krav som ställs på stiftelsen NJOV av länsstyrelsen är därför följande: 22 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Övriga finansiärer förväntas lägga in nya medel i verksamheten. Örebro läns landsting före‐ slås besluta om ett räntefritt amorteringsfritt lån (se nedan). Nora kommuns bidrag föreslås bli att ta över delar av de administrativa uppgifter som stiftelsen NJOV idag genomför själva (se nedan). En utvecklad och förbättrad förvaltning av områdenas kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt andra anläggningar och lämningar En utvecklad och förbättrad tillgänglighet till miljöerna (tillgänglighet i vid bemärkelse; be‐ griplighet, öppenhet, framkomlighet, marknadsföring) Utvecklingsinsatser (besöksmålsutveckling, nå nya målgrupper, t. ex barn, ungdomar, invand‐ rargrupper m.m.) Möjlighet för Länsstyrelsen att närvara i rekryteringsprocessen och säkerställa att den som anställs verkligen har de kvalifikationer som krävs för att klara uppdraget att förvalta och ut‐ veckla den aktuella kulturmiljön. Se gärna vidare i bilagan till detta dokument om hur Länsstyrelser ser på verksamheten. Förändrad arbetsmodell Styrelsens arbetssätt moderniseras Stiftelsen NJOV:s arbetssätt behöver moderniseras. Ansvaret stiftelsen NJOV har idag är betydligt större och mer komplext än när verksamheten startades 1981. Det museala verksamhetsfältet har också utvecklats och förändrats. Styrelsen bör kompletteras så att vikt läggs vid den kompetens som behövs för stiftelsen NJOV och dess verksamhet idag. De som ingår i styrelsen bör värvas utifrån kun‐ skaper som krävs för att kunna fatta framåtsyftande och långsiktiga beslut om verksamheten. Beredningsgrupp med tre arbetsgrupper skapas Under styrelsen bildas en beredningsgrupp (arbetsutskott) samt tre arbetsgrupper kopplade till den‐ na. Den verksamhetsansvarige (se nedan) har ett lednings‐ och samordningsansvar för samtliga grupper. I arbetsgrupperna är det möjligt att ta in expertkunskaper av olika slag. Önskvärt är att varje grupp leds av någon i styrelsen. De tre arbetsgrupperna: Nora veteranjärnväg som är direkt kopplad till den museala järnvägsdelen med den museala tågtrafiken i fokus. Här har föreningen NBVJ stort ansvar, men museal kompetens och tu‐ risttänk behövs också. Pershyttan som har fokus på byggnaderna inom Pershyttan och att skapa en plan och priori‐ teringsordning för fastighetsunderhåll och byggnadsvård. I denna grupp har Örebro läns mu‐ seum en viktig roll. Även turisttänk är av vikt och det faktum att Länsstyrelsen är en viktig fi‐ nansiär. Kulturarv och turism som samordnar de övriga gruppernas utåtriktade arbete och har fokus på att stärka och utveckla områdets utåtriktade museala verksamhet. Det sker exempelvis 23 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION genom att på olika sätt åskådliggöra och tillgängliggöra områdets kulturhistoria för besökare. Ett turistiskt tänk och marknadsföring är övriga viktiga delar i denna grupp. För att undvika vattentäta skott mellan grupperna bör det vid arbetsgruppsmöten alltid finns med en representant från övriga två grupper. Treåriga verksamhetsplaner med budget utifrån rådande ekonomisk situation för de tre olika grup‐ perna skapas. Tydliga målsättningar arbetas fram av respektive grupp och antas av styrelsen. Länssty‐ relsen och Örebro läns museum har en viktig roll i att granska och vid behov ge förslag på ändringar för att verksamhetsplanerna ska hålla en tillräcklig hög kvalitet (utifrån givna förutsättningar). Inte minst är det regionala perspektivet viktigt. Verksamhetsplanerna konkretiseras årligen med årsplaner som är så detaljerade vad gäller budget och planerad verksamhet att det inte råder tvivel om vilken verksamhet som ska prioriteras och genomföras. Även dessa fattas beslut om i styrelsen, i samråd med Länsstyrelsen och Örebro läns museum. Arbetsgrupperna i styrelsen är komplement där ingen arbetsgrupp är viktigare än någon annan. Här har den verksamhetsansvariga en central roll när det gäller att implementera de mål som finns för stiftelsen NJOV:s verksamhet samt att se till att verksamhetsplaner verkligen följs. En tydlig styrning och ledning av respektive arbetsgrupp förväntas ske. Nora kommun bidrar med administrativa tjänster Nora kommun ökar sin insats genom att delar av det administrativa arbetet övertas av Nora kom‐ mun. Andra förslag på områden där Nora kommun kan bidra är inom turism och fastighetsdelen. Vad detta i praktiken innebär bör specificeras tydligare och ett särskilt avtal behöver skapas. Avtal med Örebro läns museum Örebro läns museum kopplas åter till NJOV för att föra in ett musealt fokus i verksamheten. Det re‐ kommenderas bland annat av Länsstyrelsen i Örebro län och ArkivCentrum. Ett samverkansavtal ska‐ pas mellan Örebro läns museum och stiftelsen NJOV där det bland annat föreskrivs att: Örebro läns museum adjungeras i styrelsen för stiftelsen NJOV Örebro läns museum stöjder verksamhetsutvecklingen som planeras inom stiftelsen NJOV, och ger förslag och synpunkter för att stärka en modern museal inriktning i all verksamhet. Örebro läns museum deltar i de arbetsgrupper som utvecklas inom stiftelsen. Det museala ska således inte begränsas till Örebro läns museums arbete utan genomsyra hela verk‐ samheten. Detta utifrån att det i stadgarna tydligt påpekas att stiftelsens syfte är att arbeta med museal verksamhet. Örebro läns museum ska förutom att delta i ovan nämnda utvecklingsarbete inom stiftelsen NJOV och dess arbetsgrupper även utföra tjänster som specificeras i de långsiktiga och årliga verksamhets‐ planer som godkänns av styrelsen. Exempel på det kan vara att: utbilda personal så som guider och reservatvärdar. 24 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION musealt utvecklingsarbete. ansvara för antikvariskt stöd vid byggnadsvård och markvårdsinsatser samt till hantering och utveckling av vårdplaner för byggnadsvård. Örebro läns museum åläggs att årligen redovisa hur museets bidrag, kopplat till stiftelsen NJOV, har använts. Ett påpekande från Örebro läns museum, kopplat till dess föreslagna roll inom NJOV, och kulturmiljö‐ vårdsarbetet där, är museets svårighet att bedriva kulturmiljövård i resten av länet, på grund av eko‐ nomiska svårigheter. Örebro läns landsting ger fortsatta kulturmedel och räntefritt lån De 568 329 kronorna (uppräknade), som tidigare använts till en intendenttjänst, förmedlas till Örebro läns museum, för att användas till verksamhet som föreskrivs i avtal. Verksamheten ingår i den årliga uppföljning som sker inom kultursamverkansmodellen. Resterande 705 671 kr förmedlas till stiftelsen för att användas till det museala arbete som beskrivs i de årliga framtagna verksamhetsplanerna och i enlighet med målsättningarna för museiverksamhet i Örebro läns regionala kulturplan. Årlig uppföljning kommer att genomföras. Örebro läns museum är kvalitetsgarant. För att möta Länsstyrelsens initiativ till att finansiera 50% av en heltidstjänst ger Örebro läns lands‐ ting, via landstingsstyrelsen, stiftelsen NJOV ett ränte‐ och amorteringsfritt lån på 450 000 kronor. Det täcker stiftelsen NJOV:s egeninsats för renoveringen av lokstallarna. Dessa medel tas inte från kulturbudgeten. ArkivCentrum får arbetsgivaransvar för arkivassistenten ArkivCentrum som har ansvar för Riksarkivets arkiv på stationsområdet övertar arbetsgivaransvaret för arkivassistenten. En förutsättning är att Örebro läns museums och/eller Länsstyrelsens finns med i verksamheten som garant för verksamhetens professionalitet. Eventuell kostnad för arkivassisten‐ ten10 anställning betalas genom att stiftelsen NJOV för över medel till ArkivCentrum med medföljan‐ de lönebidrag. ArkivCentrum ingår också i styrelsen utifrån förslag på nya stadgar. Ett samverkansav‐ tal med stiftelsen NJOV skapas. Den ideella föreningen NBVJ:s roll tydliggörs Den ideella föreningen NBVJ ansvarar för att driva tågtrafiken och är med i stiftelsen NJOV:s styrelse. De kommer också att ha en viktig roll i arbetsgruppen med särskilt ansvar för tågtrafiken, en viktig del i den museala verksamheten utifrån stiftelsens NJOV:s stadgar. Med tanke på att föreningen NBVJ drivs av ideella krafter är det av stor vikt att stiftelsen NJOV arbetar för att underlätta förening‐ en NBVJ:s verksamhet och tillvaratar dess engagemang inom området. 10 Arkivassistentens lön betalas delvis av statliga bidragsmedel. 25 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Utifrån det som framkommit i utredningen har föreningen NBVJ ungefärliga intäkter på mellan 800 000 och 900 000 kronor från medlemsintäkter (700 medlemmar) och tågtrafik.11 Tilläggas bör att föreningen kommer att ha 50 000 kronor i minskade kostnader genom att Boforsbanan avvecklas. Föreningen NBVJ äger också 90 procent av det material som idag finns i lokstallarna, varav en hel del klassas som ”skrot”. Utifrån ett förslag på prioritering av verksamheten som har genomförts av Ture Österberg (före detta ordförande i föreningen) skulle det vara fullt möjligt att sälja/skrota ej behövli‐ ga fordon till ett värde av 780 000 kronor. För att underlätta fortsatt samverkan med stiftelsen NJOV är det viktigt att: De i styrelsen invalda representanterna för NBVJ för föreningens talan i stiftelsen NJOV:s sty‐ relse. Stiftelsen NJOV ger information om verksamhetsbeslut som kan komma att påverka före‐ ningen NBVJ:s verksamhet. För att främja framtida samverkan mellan stiftelsen NJOV och föreningen NBVJ är det framförallt viktigt att ett tydligt samverkansavtal skapas med klargjorda roller. Energikostnader, hyreskostnad för lokstallar baserat på mängd fordon och liknande ekonomiska fakta bör tydligt beräknas. Även andra överenskommelser där arbete utförs bör schablonberäknas. Utifrån det kan sedan en överens‐ kommelse om skälig kostnad för föreningen NBVJ skapas. Man bör då också se över en lösning där de medel som kommer föreningen NBVJ till godo genom avvecklingen av Boforsbanan, istället tillfaller stiftelsen NJOV, som på grund av banans nedläggning, förlorar motsvarande summa i bidrag från Karlskoga kommun. 11 I sammanhanget bör påpekas att föreningens ekonomi har påverkats negativt de sista åren av att Trafikverket under 2011 förbjöd före‐ ningen att bedriva järnvägstrafik på grund av bristande säkerhetsrutiner. 26 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Förslagets finansieringskonsekvenser för stiftelsen NJOV Nedan redovisas ekonomiska konsekvenser av förslaget. Ökade kostnader Verksamhetschef Totalt Kronor 700 000 700 000 Minskade bidrag Minskade bidrag från Karlskoga kommun Totalt Kronor 50 000 50 000 Minskade kostnader Energibesparingar Avveckling av administrativ tjänst* Totalt Kronor 100 000 350 000 450 000 *Ungefärlig kostnad med sociala avgifter Ökade intäkter Intäkter Länsstyrelsen för 50% tjänst Totalt Kronor 350 000 350 000 Förutom de ovan angivna intäkterna finns mer svårberäknade kostnadslättnader för stiftelsen NJOV. Dessa är: Nora kommun övertar delar av administrationen och eventuella andra uppgifter kopplade till turism och fastighetsskötsel utifrån det avtal som skapas mellan Nora kommun och stiftelsen NJOV. Örebro läns landsting ger ett ränte‐ och amorteringsfritt lån på 450 000 kronor kopplat till renoveringen av lokstallarna. Örebro läns museum genomför arbete till självkostnadspris som tidigare köpts in. Styrelsen bidrar aktivt med kunskaper som behövs i verksamheten Inventering av fastigheter och anläggningar skapar en situation där man har översikt, vilket dels innebär möjlighet att undvika förfall som blir dyrbart att åtgärda och dels har ekonomisk framförhållning. Övriga prioriteringar, avvecklingar eller eventuell försäljning av sådant av mindre kulturhisto‐ riskt värde som ägs av stiftelsen NJOV. Med ovan sammantagna föreslagna åtgärder bedömer utredningen att en positiv utveckling av verk‐ samheten är möjlig. Utredningens förhoppning är att förslaget kommer att leda till en utvecklad och 27 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION förbättrad tillgänglighet till miljöerna, utveckling av besöksmålet och att nya målgrupper i länet och utanför länet nås av verksamheten. 28 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION 29 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Bilaga 1 stiftelsen NJOV:s stadgar 30 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION 31 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION 32 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION 33 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Bilaga 2. Länsstyrelsens syn på området Enligt Örebro läns länsstyrelse utgör båda platserna kulturmiljöer av mycket stort värde. Båda är skyddade med statliga styrmedel: Järnvägen som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen (länssty‐ relsens beslut 2006) och Pershyttan som kulturreservat enligt Miljöbalken (länsstyrelsens beslut 2004). Utöver detta formella skydd har staten, genom Länsstyrelsen, alltsedan 1970‐talet engagerat sig i miljöerna med olika former av statligt stöd till framförallt att hålla byggnaderna i stånd, men också till markvård, informationsinsatser m m. Mot bakgrund av platsernas höga kulturmiljövärden, statens stora ”investeringar” och Länsstyrelsens tillsynsansvar, har Länsstyrelsen ett mycket stort intresse av att den organisation som förvaltar dessa miljöer fungerar på ett sätt som säkrar miljöernas värden, och tar tillvara dess potential som en re‐ surs i samhället. De statliga målen för kulturpolitiken anger bl.a. att kulturpolitiken ska ”främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas”. Dessa övergripande, mål är därför enligt Länsstyrelsen centrala som utgångspunkt för en reflektion över en önskvärd situation vad gäller för‐ valtningen av Pershyttan och Nora veteranjärnväg. Bevara Här handlar det framförallt om att ta hand om de fysiska lämningarna: reparera byggnader och hålla efter igenväxning så att miljöerna inte skadas och kan upplevas. Detta är kostnadskrävande. Många av byggnaderna är stora och byggda på ett komplicerat sätt. Ett flertal av dem är också ouppvärmda vilket gör dem extra utsatta. För att bevarandet ska vara meningsfullt måste vårdarbetet ske på ett antikvariskt korrekt sätt, d.v.s. med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egen‐ art. Bevarandet ställer stora krav på den organisation som förvaltar miljöerna. För att byggnadsun‐ derhåll och markvård ska kunna ske på ett effektivt och klokt sätt krävs noggrann planering av vår‐ dinsatser och kontroll av byggnadernas skick. Här är de vårdplaner, som upprättas med stöd av Läns‐ styrelsen, ett gott stöd. Dessa behöver dock vidareutvecklas för att fungera optimalt. Vidare krävs god kännedom om de speciella krav ett antikvariskt bevarande innebär. Beställarkompetensen måste vara hög. Det gäller av såväl byggtjänster, markvårdstjänster och konsulttjänster som av antikvariska tjänster. Använda Bevarande i sig, enbart för sin egen skull, är sällan motiverat för den här typen av anläggningar. Det är först om de kan användas på ett sätt som gör dem angelägna för många, i samtiden, som en lång‐ siktigt hållbar förvaltning är möjlig. Användandet handlar om att nyttja miljöerna som ett pedagogiskt redskap för att förmedla historia och berättelser från såväl gången tid som vår samtid. Det handlar också om att göra dem tillgängliga för alla. Jag menar här tillgänglighet vid bemärkelse; begriplighet, öppenhet, framkomlighet, mark‐ nadsföring. 34 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Användandet handlar också ofta om att bruka miljöerna som besöksmål, till nytta för såväl besökare som besöksnäring och lokalsamhället i stort. Det kan också röra sig om att använda befintliga lokaler för verksamheter av olika slag. Att åstadkomma ett användande som berikar miljöerna och som inte innebär att kulturmiljövärdena tar skada, kräver stor kreativitet och förmåga att hitta goda kompromisser mellan praktiska krav och bevarande av de kulturhistoriska värdena. Att på ett bra sätt utnyttja platsernas pedagogiska poten‐ tial kräver museipedagogisk kompetens. Att nyttja järnvägen för sitt ursprungliga ändamål – nämli‐ gen att köra tåg, innebär självklart särskilda kvaliteter för platsen som besöksmål, men även kultur‐ historiskt för att förmedla en djupare förståelse för en viktig del av Sveriges historia. Denna verksam‐ het kräver alldeles speciella kompetenser av många slag. Att göra platserna kända och locka besökare kräver god marknadsföringskunskap samt god kunskap om besöksnäringen. Utveckla ”Utveckla” är ett vidare begrepp som är nära knutet till användandet. Det handlar om att hitta nya sätt att göra platserna attraktiva för många varierande typer av nyttjande. Hit kan räknas insatser för att utveckla miljöerna som besöksmål, t.ex. logistik, tillgång till olika typer av service (äta, sova gö‐ ra…) kopplingar till andra resurser i närområdet (andra kulturmiljöer, naturen, evenemang m.m.). Det kan också handla om att göra dem till resurser i lokalsamhället, t.ex. skolan, arbetsmarknadsinsatser, kulturlivet, mångfaldsarbetet m.m. För ”utvecklaarbetet” är det svårare att skissa en kompetensprofil… Här är egenskaper som kreativi‐ tet, samarbetsförmåga, initiativförmåga självklart nödvändiga. I botten måste det finnas god kunskap om och förståelse för de kulturhistoriska värden som utgör grunden för allt bevarande, användande och utvecklande på dessa platser. Örebro läns landsting En långsiktigt hållbar förvaltning Verksamhetsplan Grunden för att komma vidare i arbetet mot en mer långsiktig hållbar förvaltning är att huvudintres‐ senterna i miljöerna kan enas om gemensamma mål för verksamheten på kort och lång sikt. Det kan lämpligen ske i en verksamhetsplan med skarpa prioriteringar. Först då finns ett färdplan att utvärde‐ ra verksamheten emot. Kompetenser Av ovanstående framgår att verksamheten i Pershyttan och vid veteranjärnvägen kräver en mängd kompetenser av vitt skilda slag. Att fylla alla på ett optimalt sätt är knappast realistiskt, åtminstone i ett kortare perspektiv. Prioriteringar och samverkan med andra parter är nödvändigt. Jag tror att prio ett är att en verksamhetschef kommer på plats. Först då kan en vettig styrning mot överenskomna mål komma tillstånd. Då finns en tydlig part för omvärden att söka kontakt och sam‐ verka med. Rollfördelningen i verksamheten blir då tydligare mellan styrelsen (mål, policies, styrdo‐ kument m m) och den operativa verksamheten. Jag tror att verksamhetschefen ska vara odelat un‐ 35 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION derställd styrelsen och inte ha ”dubbla lojaliteter” till någon annan organisation, t.ex. länsmuseet. Sedan kan förmodligen lösningar hittas för en nödvändig koppling till museet med utgångpunkt från krav på koppling till ”godkänd” kulturinstitution i kulturplanen m m (jfr Opera på Skäret). Övriga kompetenser kan med fördel sökas genom samarbete med andra organisationer eftersom behoven i dessa två miljöer inte kan bära heltidstjänster för flera av dem. Det kan t. ex gälla Nora kommun/Norabostäder för fastighetsskötsel, museet för byggnadsantikvarisk kompetens och musei‐ pedagogisk kompetens, Nora turistbyrå för marknadsföring, bokningar och kanske guidning. 36 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Bilaga 3. Landstingets kulturbidragsgivning Örebro läns landsting har det regionala kulturansvaret och ingår sedan januari 2012 i kultursamver‐ kansmodellen. I praktiken betyder det att cirka 80 miljoner statliga och regionala medel fördelas från regional nivå till professionell kulturverksamhet. Den politiskt antagna regionala kulturplanen och dess målsättningar styr bidragsgivningen. Kulturplanen är regionens ansökan till staten, vars målsätt‐ ningar årligen följs upp och vars resultat påverkar fortsatt bidragsgivning. De regionala medel som ges inom modellen är tydligt knutna till den statliga finansieringen som medfinansiering. De medel som finns inom modellen är således inte nya eller fria medel. Medlen bygger på tidigare statlig och regional fördelning till länets regionala kulturinstitutioner och regionala kulturkonsulenter. Varje regional förändring innebär att medel måste tas från annan verksamhet. Den statliga uppräkningen inom modellen är låg och i princip tillförs inte medel. I samverkansmodellen ingår professionell kul‐ turverksamhet inom av staten angivna områden. Ett område är kulturarv där regional museiverk‐ samhet (Örebro läns museum) och regional arkivverksamhet (ArkivCentrum) ingår. Förutom dessa medel fördelar kulturenheten på landstinget en miljon till projektstöd. Det vill säga stöd till projekt inom kulturplanens målsättningar men som ligger utanför länets kulturinstitutioners och konsulenters ansvar. Särskilt prioriteras det som inkluderar gränsöverskridande samverkan, ny‐ skapande samt ett barn‐ och ungdomsperspektiv. Andra viktiga perspektiv är tillgänglighet, delaktig‐ het, mångfald och jämställdhet. Kulturenheten delar också årligen ut stipendier och kulturpris till ett värde av 150 000 och 200 000 kronor. Länets kulturmedel är således begränsade och används till att finansiera faktisk regional kulturverksamhet och att tillgängliggöra kulturverksamhet i enlighet med länets kulturplan. Stiftelsen NJOV:s medel har förmedlats via Örebro läns museum som en del av de medel regionen ger till regional museiverksamhet med Örebro läns museum som kvalitetsgarant. Under 2012 upp‐ märksammade Örebro läns museum om problemen i stiftelsen NJOV:s verksamhet (bland annat avvi‐ sad intendenttjänst) och ville inte längre stå som garant. Detta är allvarligt och förstärks genom de samtal som har förts med Länsstyrelsen och ArkivCentrum (övriga två professionella regionala aktö‐ rer inom kulturarvsområdet). Att stiftelsen NJOV är den femte enskilt största bidragstagaren inom hela kulturområdet, och den största när det kommer till området kulturarvsmiljö blir därmed mycket svårt att försvara. 37 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Bilaga 4. Balansräkning och resultaträkning från årsredovisning 2012 Balansräkning (belopp i kr) Anläggningstillgångar Materiella anläggninstillgångar -Byggnader och mark -Rullande materiel -Inventarier, verktyg, installationer Finansiella anläggningstillgångar -Andra långfristiga fordringar Summa anläggninstillgångar Omsättningstillgångar - Övriga fordringar - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 2012-12-31 2011-12-31 551 222 1 88 500 567 610 1 94 038 Not 6 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital - Stiftelsekapital - Pershyttefonden - Disponibla medel - Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder - Lån från kreditinstitut 7 - Checkräkningskredit 7 639 723 639 723 262 633 235 882 661 649 98 007 498 515 278 804 777 319 1 417 042 206 000 15 778 677 440 43 053 94 915 192 922 435 840 628 762 1 290 411 206 000 15 778 67 903 609 537 942 272 899 218 87 500 137 500 87500 Kortfristiga skulder - Kortfristig del av lån kreditinstitut 50 000 - Leveratörsskulder 45 095 - Övriga skulder 143 114 - Upplupna kostnader och 149 062 förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 661 649 137 500 50 000 50 221 45 528 107 944 387 270 1 417 042 253 693 1 290 411 38 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Värderingsprinciper Stiftelsens tillgångar och skulder upptages till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat framgår. Periodisering av inkomster och utgifter har skett efter god redovisningssed. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper Anpassning har numera gjorts till en fast avskrivningsplan på fastigheterna varvid följande avskrivningstider tillämpas: - Byggnader 33-50 år - Syllar (järnväg) 40 år - Maskiner 5 år Noter (belopp i kr) 1 Nettoomsättning Hyror och arrenden Guideverksamhet 414 686 2 Övriga intäkter, lönebidrag och övrigt Vidarefakturerade kostnader Övrigt - mark, skrot, m.m. Bidrag Länsstyrelsen Anslag stiftare Erhållna bidrag personal Försäljning Godsmagasin 3 Övriga externa kostnader Underhåll, reparation-fastigheter Kostnader för el, olja vatten, renhållning Fastighetsskatt Försäkringar-fastigheter fordon Telefon, kontor, leasing, data Revisionskostnader Övriga rörelsekostnader 4 Löner Löner Sociala avgifter Övriga personalkostnader 5 Avskrivningar Byggnader Inventarier, slipers Transportfordon GKP 360 46 834 6 Materiella anläggningstillgångar 6a Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående anskaffningsvärde 6b Avskrivning byggnader och mark Ing ackumulerade avskrivningar Årets försäljning Årets avskrivning Utg ackumulerade avskrivningar Utg planenligt restvärde Taxeringsvärden 6c Rullande materiel Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde 2012 279 704 134 982 2011 274 292 261 957 536 249 288 025 85 990 676 100 1 255 671 924 901 0 3 230 688 162 508 8 184 631 110 1 135 750 598 621 700 000 3 236 173 920 247 610 858 8 745 157 885 33 119 33 750 78 314 1 842 918 698 651 574 091 7 289 171 075 73 907 30 000 66 544 1 621 557 1 241 349 450 073 222 1 691 645 1 101 572 360 953 3 650 1 466 175 16 388 24 146 6 300 19 281 6 810 6 200 32 291 735 825 0 735 825 735 825 0 735 825 -168 215 -151 827 -16 388 -184 603 551 222 1 021 000 -16 388 -168 215 567 610 1 021 000 1 1 1 1 39 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION 2012 6d Inventarier verktyg installationer Ingående anskaffningsvärde 398 247 Årets anskaffning 22 000 Utgående anskaffningsvärde 420 247 6e Avskrivning inventarier verktyg installationer Ing ackumulerade avskrivningar -304 209 Årets avskrivning -27 538 Utg ackumulerade avskrivningar -331 747 Utg planenligt restvärde 88 500 7 Lån till kreditinstitut Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än 5 år efter balansdagen 0 Beviljad checkräkningskredit 400 000 2011 353 199 45 048 398 247 -293 199 -11 010 -304 209 94 038 0 400 000 40 20200ÖREBRO LÄNS LANDSTING REMISSVERSION Resultaträkning 2012-01-01 – 2012-12-31 (belopp i kr) Verksamhetens intäkter Not Nettoomsättning 1 Övriga intäkter 2 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Övriga externa kostnader 3 Löner 4 Avskrivning anläggnin5 stillgångar Summa kostnader VERKSAMHETENS RESULTAT FÖRE FINANSIELLA POSTER Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Finansiellt netto ÅRETS VERKSAMHETSRESULTAT 2012 414 686 3 230 688 3 645 374 2011 536 249 3 236 173 3 772 422 -1 842 918 -1 691 645 -46 834 -1 621 557 -1 466 175 -32 291 -3 581 397 -3 120 023 63 977 652 399 6 -20 930 -20 924 43 053 183 -43 045 -42 862 609 537 41
© Copyright 2024