1. No category

B-Föreningsbrev
Avsändare:
Nora Släktforskarklubb
c/o BM Lundell
Trädgårdsgatan 14 H
713 32 NORA
No 43 Decembris 2003
fångepenningar till denna
dag.
25/11. Förehölls Borgerskapet i gemen, att som Magistraten till hämmande av
det myckna och otidiga öl–
och brännvinssäljande, som
här i Staden tagit mycket
överhanden, i synnerhet för
Legofolk och Ryssarna, som
arbeta hos andra, funnit nödigt att per resolutionerna d.
16 förl. hujus, som nu allmänt upplästes, utsätta ett
vite av 5 dlr Smt för den,
som håller någon sådan otidig ölsäljning för andras
folk, helst då de därigenom
hindifrån
arbete
kunna
ras
deras
och syss-
God Jul
och
Gott Nytt År
lor, så
blev
var
och
en för-
gängliga i ”rullfilmsapparatsrummet” på Biblioteket här i
Nora.
Nora Släktforskarklubb
Styrelse:
Britt-Marie Lundell, ordförande
Trädgårdsgatan 14 H,
713 32 NORA
0587-150 49
[email protected]
Åke Mossberg
Bergslagsgatan 14,
713 32 NORA
0587-106 95
[email protected]
Birgitta Pettersson, sekreterare
Rådstugugatan 38,
713 31 NORA
0587-120 57
[email protected]
Birgitta Magnusson
Slåttervägen 1,
713 30 NORA
0587-105 92
[email protected]
Ann-Mari Söderberg, kassör
Mårdstigen 22,
713 33 NORA
0587-31 18 71
[email protected]
Edith o Sune Karlsson
Övragården Älvhyttan,
713 92 NORA
0587-702 39
[email protected]
BML
RYSKA KRIGSFÅNGAR
i
NORA STAD.
Forts. från föregående nr.
FÖRFATTAREN ANSVARAR SJÄLV FÖR INSÄNT MATERIAL.
Citat ur Anno Domini får göras om källan anges.
INNEHÅLL:
Ordföranden har ordet
………………………………...
Släktforskarsamverkan inom Bergslagsregionen ……………….
Årets Arkiv o Årets Bibliotek …………………………………
Victor Örnberg-priset
…………………………………
Bok– och CD-ROM-tips
…………………………………
Klubbnotiser
…………………………………
Gåtan Jan Sellman
…………………………………
Byskollärare i Bergslagen
…………………………………
Antavla, Lars Jansson 1810-86 …………………………………
Några Axplock
…………………………………
Rädda våra socknar
…………………………………
Ryska Krigsfångar i Nora Stad …………………………………
2
3
4
5
6
6
7
8
11
14
20
25
26
År 1720. 21/11. Förekallades
de, som inte tillbörligen och i
rättan tid angivit, när de hos
dem inkvarterade Ryska Fångarna varit ut ur deras kvarter,
och även de, som dem hyst över
nätterna, varvid sig inställde Johan Olssons hustru Stina Opstadia, Johan Borman, Petter Höks
hustru, Olof Angelbecks hustru,
Nils Axberg och Anders Perssons änka, vilka detta förehölls,
och att de inte kunna föregå någon okunnighet i detta mål, eftersom de å allmän Rådstuga
blivit därom antydde och varnade.
Johan Borman och Angelbecks
hustru förklarade sig, nu som
förr, att de det angivit hos Lars
Gevaldiger och Lars Ruut, Johan Olssons hustru och Axberg,
att de inte vetat, att Ryssarna
varit hos dem över natten. Petter Höks hustru, att hennes Ryss
kommit igen samma afton, det
Borman ock intygade. Anders
Perssons änka angav, att hennes
Ryss varit borta allt sedan i lördags, och hållit till hos Ahlberg.
Resolutio
det hade man fullt fog att sakfälla alla dessa förenämnde personer till det av Magistraten
förr utsatta vitet, så väl dem,
som inte behörigen angivit när
deras ryssar varit över natten
ute ur sina kvarter, som ock
dem vilka över natten dem hyst;
dock bliva de ännu denna
gången, för vissa orsakers skull,
förskonade, med ytterligare allvarsam åtvarning, att de aldrig
mera förse sig däruti, och varda
de här med antydda att hädanefter strax om morgonen angiva
sådant hos Hr Borgmästaren
själv, och inte hos någon annan,
på det allt oskick och fåfänga
ursäkter måtte av vägen röjas.
S.d. Omkvarterades Ryska
Fångarna och var de nu alla tillstädes och uppå tillfrågan tillstod de sig riktigt undfått sina
27
Kreaturen ställdes på bås den 29
oktober i år.
Arbete i dag: En resa till P O
Erssons och Anders Erssons
Övra
gården
mellan dagningen
och
soluppgången,
sedan
hemma och spritade fjäder. Åt
byn ock ett gående mellan 11
och 12, sist åt Övra gårdarna på
aftonen.
Hustrun hos P O Anderssons
och ansar medan de slagtar hela
dagen.
Slagt hos P O Andersson i dag,
1 ko 2 svin.
Besök hemma av P O Anderss
Anna och dess piga Lisa samt
Carl Bengtssons hustru.” ….
OKTOBER 31 FREDAG
finns bland anteckningarna följande summering:
Köpt på 10 månader:
Socker 32½ skålp. kaffe 11½
skålp. smör 12½ skålp. slagt för
17 kronor, jordlego 2 kronor,
snus 9 3/8, ost 9½ skålp. mjölk
75 kannor, vetebröd för 12:15.
26
Rädda våra socknar!
Under senhösten har Sveriges
Släktforskarförbund och Sveriges Hembygdsförbund dragit
igång en riksomfattande kampanj kallad ”OPERATION
BREVSTORM” för att rädda
våra socknar. Över 50.000 vykortsark med fyra olika motiv
har distribuerats till Arkiv,
Bibliotek, Museum och medlemsföreningar.
Tre av vykorten är föradresserade till Riksskatteverket, Finansdepartementet och Kulturdepatementet. När det gäller det
fjärde kortet väljer man själv
vem man vill skicka det till.
På samtliga kort står bl a ”Jag
kräver att den svenska socknen
återinförs som indelningsgrund
för folkbokföring, fastighetsbildning och kartografi, samt att
dess gränser restaureras och görs
okränkbara!”
Förbundet har uppmanat alla
som instämmer i ovanstående
krav, att snarast skicka in de
fyra korten för att brevstormen
skall bli så intensiv och entydig
som möjligt.
För dig som ännu inte deltagit i
kampanjen finns ytterligare information ur Släkthistoriskt Forum samt återstående vykort till-
byggnad och uppfräschning, som
var planerad att starta år 2004.
Men i dessa besparingstider ser
det ut som om planerna trol.
måste skrinläggas, och att man
får sikta in sig på år 2005 i stället. Så tyvärr verkar det dröja
ännu en tid innan ”släktforskarrummet” kan tas i bruk.
Ordföranden har ordet:
Tiden bara rinner iväg, fort,
ibland alldeles för fort, flyger
den sin kos. Nog var det väl alldeles nyss som den sköna
svenska sommaren övergick i en
höst fylld av sprakande färger,
eller…??
När dessa rader skrivs har även
höstens färgprakt fått ge vika.
Färgskalans grå toner dominerar,
och vintern har gjort ett första
misslyckat försök att ta över och
bre ut sitt vita täcke över nejden.
Ha en skön vinter, fylld med givande och intressant släktforskning.
GOD JUL o GOTT NYTT ÅR
Britt-Marie Lundell
Då det snart gångna året började
hade jag fortfarande hopp om att
i det här numret av ANNO DOMINI kunna delge våra läsare
nyheten, att Biblioteket fått klartecken att genomföra den om-
Medlemskap:
Medlemskap i NORA SLÄKTFORSKARKLUBB erhålles genom
att sätta in årsavgiften på vårt postgirokonto, 100 kr för enskild medlem och 50 kr för familjemedlem.
GLÖM INTE att ange namn på samtliga personer, samt adress och
telefonnummer.
Verksamhetsåret löper från 1 januari till 31 december.
Postgiro
926 18 96 – 6
Organisationsnummer
877100 – 9951
Du som redan är medlem i Nora Släktforskarklubb får som vanligt
ditt inbetalningskort gällande medlemsavgiften tillsammans med
kallelsen till årsmötet.
3
Följande föreningar har varit inbjudna:
Folkare Släktforskarförening
Hällefors Släktforskarklubb
Karlskoga-Degerfors
Släktforskarklubb
Linde Bergslags Släktforskarförening
Ljusnarsbergs Släkt– och Hembygdsforskarförening
Nora Släktforskarklubb
Västerbergslagens Släktforskare
Västerås Släktforskarklubb
Sala Släktforskarfärening
Sällskapet Släktforskarne
Fagersta
Släkt– och Historieforskarna i
Släktforskarsamverkan
inom
Bergslagsregionen.
Under sommaren och hösten har
representanter för släktforskarföreningarna i Bergslagsregionen träffats och diskuterat olika
former av samverkan. Initiativtagare till dessa träffar är Bertil
Foss, ordförande i Sällskapet
Släktforskarne Fagersta. Första
mötet hölls i Fagersta i början av
sommaren. Höstens möten har
anordnats i Lindesberg och Västerås.
Efter årets Släktforskardagar och Riksstämma,
som var förlagda till Ronneby,
har
Sveriges Släktforskarförbunds styrelse
följande utseende:
Ordförande Ted Rosvall, Falköping
1:e vice ordförande Christina Gustavsson, Linköping
2:e vice ordförande Barbro Stålheim, Stigtomta
Kassör Kurt Modig, Värmdö
Ledamöter: Sam Blixt, Oskarshamn
Ingrid Månsson, Söråker
Sven Johansson, Halmstad
Torbjörn Näs, Mora
Kent Lundvall, Uddevalla
Björn Fredriksson, Boden
Jan Nilsson, Staffanstorp
4
2002-2004
2003-2005
2002-2004
2003-2005
2002-2004
2003-2005
2003-2005
2003-2005
2002-2004
2002-2004
2003-2004
Solen går upp kl. 6:57 ned kl.
4:06. Halvny kl. 5:55 fm. Växelväder av klart och mulet under
natten, stark storm och frostfritt.
Mulet stark storm och jemn köld
på förmiddagen, klara fläckar
syntes och små regnskurar. Mulet och regn i små skurar med
jemn köld och kylig storm på
aftonen. Klarnade på efter kl. 3
och blev halvmulet, sist mulet.
Mitt arbete den 27 oktober:
Först en resa i dagningen till
Övra gårdarna, sedan till Per
Olof Erssons 2 gånger på förmiddagen, bar hem skinnet av
gumsen. Sedan hemma och åt
Övra gårdarna, sedan åter till P
O Erssons och åt byn mellan kl.
2 och 4.
Köpt 1 stop mjölk hos Erik Hinderss att hämta i morgon.
Utom åtskilliga resor har jag
huggit torrved, klippt papper.
Köpt 1/4 skålp. snus från Vena
12 öre.
Vi har Augusta från Wargsand
till piga i dag. Från kl. ½ 8 till
kl. 2. Hon var upp till P O Erssons på slagten till kl. ½ 10 sedan hos
oss till kl.
2.
Var
hos oss åter
en stund
om kvällen.
Njutit 3
koppar
kaffe idag (2 hos P O Erssons).
Min gumma fyller 65 år i dag,
född 1819. Hon gick i dagningen till Per Olof Erssons på vår
slagt. Per Olof Erssmora var
slagtare. Gumsen var fet, kött
cirka 38 skålp.
Gratis i dag plättar m.m. Anders
Abrahamss 2 sk, 1 kopp kaffe
hos Erik Hinderss 2 sk.
Besök hemma av Augusta och
Anna från Wargsand, Anna och
Erik från Tallåsen.” …….
OKTOBER 30 THORSDAG
Klart och stark frost under natten. Halvmulet på förmiddagen
köld och blåst, mulet mot middagen. Mulet och kall blåst på
aftonen för jemnan och uppehållsväder. En kall dag, i skymningen började det att regna.
P O Ersson och son Gustaf är i
dag åt Nora med en gammal
häst.
Grön Lena är åter hemma från
Stockholm.
Njutit hemma 2 koppar kaffe,
1231 i år (124 i okt.), 44 corialer
(5 i okt.), 16 dröpar (1 i okt.), 17
mål (4 i okt.). Köpt inget i dag.
Gratis i dag litet kött 2 korvar 1
paltkaka 1 kopp kaffe hos Anders Erss Övra gården 18 sk. 1
corial 1 kopp kaffe hos Per Olof
Ersson 6 sk.
25
syn m.m. 6 sk.
Vid Tallåsen m. fl. ställen
vesterut tar de allmänt upp potatis.
Mina inkomster sedan nyåret
till dato är:
Pension
90:00
Kontant o sportler
6:30
I varor
4:40
100:70
Hustruns inkomst:
I kontanter o varor
14:85
Gratis för oss bägge
49:00
164:55
Per dag: 63 öre.” ………..
K-A-K.
Grisslakt vid Övra gården, Älvhyttan
(Åke Mossbergs fotosamling)
sjöngs 330 v 1,2, sedan läste
prästen Marcus 1 kapitel som
vid pass 20 fick svara på i frågor. Sedan till tankespråk Kolossernas 3 kapitel verserna 16
o 17, kort utveckling däröver,
sedan slutbön. Sjöngs 500 v 6.
Sist uppskrivning, allt emellan
kl. 9 och ½ 2. Läste Apostlagärningarna 14, 15, 16, 17, 18, 19
kap i skolhuset. Bevistat nu 110
husförhör, 76 i Elfhyttan.
Vägsyn mellan Gyttorp och
Karlskoga den 7.
Arbete i dag: Bevistat husförhöret emellan kl. 8 och ½ 2, sedan
efter 2 till 4 åt Banan, köpte
bröd åt mig och andra. Varit
ock i Övra gårdarna i dag.
Hustrun är i dag hos P O Anderssons på trösk.
Köpt i dag vetebröd vid Banan
25 öre, 1 stop mjölk hos P O
Anderssons 12 öre.” ………
OKTOBER 7 TISDAG, Britta
”Solen går upp kl. 6:9 ned kl.
5:2. Halvklart under natten och
frostfritt, stark dimma på morgonen. Mulet och blott blidt på
förmiddagen, strömoln på aftonen, fullmulet om kvällen. Lövfallet pågår. Regn i okt.: Den 3
litet på aftonen o följande natt.
Den 9 i små skurar och följande
natt. Den 10 em. litet natten till
den 11 och skurar på aftonen.
Den 12 sent regn och hällregnande.
Ont i magen i dag för jemnan.
Husförhör i dag med Elfhytte 1
rote, vi voro ej där mer än jag
ensam. Cirka 70 på förhöret.
Berättelse om förhöret: Först
OKTOBER 27 MÅNDAG, Sabina
24
De flesta föreningarna har hörsammat kallelsen. Nora Släktforskarklubb har deltagit i två av
träffarna. Till Fagersta åkte Birgitta Magnusson och undertecknad och till Lindesberg Birgitta
Pettersson, Edith Karlsson och
undertecknad. Ingen av oss
kunde dock närvara vid Västerås
-träffen den 22/11.
Ett av de förslag som framkommit, och som det jobbas vidare
på, är att arrangera gemensamma släktforskardagar, där
olika teman som berör regionen
lyfts fram, t ex gruvor och gruvdrift, hyttor och bruk, smeder
samt invandringen av finnar,
valloner och tyskar. Sällskapet
Släktforskarne Fagersta planerar
att anordna släktforkardagar
sommaren 2004, där vi övriga
föreningar då erbjuds möjlighet
att vara med och visa vad vi
sysslar med.
En hemsida för regionen,
”Bergslagsrötter”, är under uppbyggnad. Redaktör är Leif
Svensson, Västerås. Den kommer bl a att innehålla information om området: län, kommuner,
församlingar mm, uppgifter om
arkiv, historik, släktforskartips,
litteratur– och länktips. Länkar
till resp. föreningars egna hemsidor kommer naturligtvis också
att finnas.
De här samverkansträffarna gör
det möjligt för oss här i bergslagsregionen att under enkla former träffas och dela med oss av
våra erfarenheter samt prata
ihop oss om vad vi kan göra tillsammans.
Britt-Marie Lundell
Årets Arkiv
och
Årets Bibliotek
utsedda.
I samband med Riksstämman i
Ronneby avslöjade Sveriges
Släktforskarförbunds ordförande
Ted Rosvall vilket arkiv som av
förbundsstyrelsen utsetts till
”Årets arkiv ur släktforskarperspektiv” och vilket bibliotek
som valts till ”Årets Bibliotek”.
Titeln ”Årets Arkiv” tilldelades
Landsarkivet i Lund på grund av
”sitt goda samarbete med de lokala och regionala föreningarna
5
samt för sina ambitiösa registreringsprojekt och för det generösa och moderna sätt på vilket
dessa tillgängliggörs”.
BOK- & CD-ROM-tips.
Släktforska vidare, av Kjell Andersson och Per Clemensson.
Boken är en fristående efterföljare till Släktforska steg för steg.
Den är fylld med goda råd, tips
och exempel på hur du skall
komma vidare i din forskning,
när du redan använt dig av allt
det traditionella grundmaterialet.
En bok späckad med fakta.
Till ”Årets Bibliotek” utnämndes
Arkenbiblioteket
i
Örnsköldsvik för dess ”allmänt
positiva inställning till släktforskning samt för sina utbildningsinsatser för den egna personalen, så att den kan ge besökarna ’första hjälpen’ vid släktforskaravdelningens läsapparater och datorer”.
Atlas över rikets indelningar.
Utgiven av SCB. Kartor länsvis
ordnade med de kommun– och
församlingsgränser, som gällde
1992, alltså innan sammanslagningarna av församlingar tagit
fart på allvar.
Priserna, 10.000 kr vardera, delades ut på Bok– och Biblioteksmässan i Göteborg.
Källa: Släkthistoriskt Forum 4/03
Sveriges befolkning 1890. CDROM innehållande alla som
bodde i Sverige i slutet av 1890.
Möjligheter att söka på nästan
4,8 miljoner personer.
Victor Örnberg-priset
(den finaste utmärkelsen i släktforskarkretsar i Sverige) gick i
år till Thea Hälleberg från Sorsele. Mer än trettio år har hon
ägnat åt att dokumentera befolkningen i Sorsele kommun. Hennes forskargärning har så här
långt resulterat i två böcker om
”Sorsele– Släkter från nutid till
1600-talet”. Thea Hälleberg,
som bara är 85 år ännu, är i full
färd med att planera utgivandet
av ytterligare ett par böcker.
Sjömanshusdatabasen Sjöfolk.
CD-ROM från Arkion med sjömän från tio olika sjömanshus.
650.000 poster.
Begravda i Stockholm. CDROM innehållande varierande
basfakta om 480.000 personer,
som begravts i Stockholm mellan 1800-2001.
6
nystsked 10 öre.
Nu har vi d. s. k. Lillsommaren
här på orten.
Läste om kvällen Lukas 20, 21
kapitel, psalmer 79, 439.
Gratis i dag på resan 1 liten
corial 1 kopp kaffe 1 smörgås
på Trehörningen 8 sk, intet mer.
Arbete: Gjort små sysslor och
huggit litet skräp fm. På aftonen
åt Trehörningen på auktion. ….
”
hemma av Augusta.
Potatisen skördades emellan
den 8 sept. och 4 oktober.
Skräddar Israel har varit åt Nora
i dag, fått ett parti kvinnokläder
av fru Nordström.
Köpt 1 tunna råg 13 kr.
Hustrun en resa till Dalkarlsberget åt boden i sällskap med P O
Anderss Carolina.
Åt marknad nu de hastar
En del är fyllegastar
De flesta är nykterhetsvänner
Gud dem bäst ser och känner
SEPTEMBER 15 MÅNDAG
Solen går upp kl. 5:18 ned kl.
6:7. Dimma större delen av natten och frostfritt. Klart och
stark värme med svag blåst hela
dagen. En ganska vacker dag,
inga molnfläckar har synts till i
dag.
Skrev ett brev på aftonen till
Anders Abrahamssons son i
Stockholm.
Folket kört in säd i ladorna i
dag, många körer kol åt PEs i
byn. Anders Persson skär sitt
vete.
Per Aron Norelius hustru i Näset nedkom i sin 8:de barnsäng
den 13 september 1884 med en
son.
Fick 50 öre vid Trehörningen
för bouppteckningen.
Hustrun har varit hos Anders
Abrahamss halva dagen. Besök
Njutit hemma 4 koppar kaffe.
Arbete i dag: En resa till Tallåsen, gick bort kl. 9 och kom
igen kl. ½ 3. Åt mycket lingon i
dag. Hemma på aftonen.
Gratis i dag 1 stop mjölk hos P
O Anderss 6 sk, ett kok potatis
och 4 ägg vid Tallåsen 12 sk.,
sedan intet. Hustrun för barntill23
pigor, ej på en gång. Alla fick
caffe.
Drömde om att jag såg och tala
vid Grön Lena i natt.
Njutit på 8 månader 982 koppar
kaffe, 33 corialer, 14 dröpar, 10
mål.
Inkomst i augusti 14:30, åtgick
15:10.
Njutit hemma i dag 4 koppar
kaffe, 986 i år (4 i sept.).
Arbete i dag: Tagit upp en del
av ärtor och bönor. Visit i Övra
gårdarna. Förbättrat stängslet,
huggit ved och skräp till slut för
denna gången.
Hustrun är i dag både hemma
och borta, en del av dagen hos
And Abrahamssons, bar och
hem skräp, sist åt byn.
Läste i går kväll Lukas 3 och i
kväll Lukas 4, 5 o 6 kapitel.
Köpt i boden hittills i år i Vena
för 39:11, Dalkarlsberget 4:72,
Skrekarhyttan 10 öre, Elfhyttan
3:02. Summa 46:95.” ……..
22
narsson, uppvuxen i Bälgsjöbo-
KLUBBNOTISER
SEPTEMBER 12 FREDAG
”Halvnedan kl. 9:17 fm. Klart
och dimma under natten samt
frostfritt. Fullklart och lagom
varmt på förmiddagen med
blåst. Klart varmt och blåst på
aftonen, inga moln synliga. En
vacker dag i dag, nu har vi haft
6 varma dagar i rad. Kvällsrodnad i dag.
Besök hemma av And. Persson,
ingen mer.
Brädslåning och rödfärgning av
skolhuset fortfar, även målning
hos And. Abrahamsson.
Folket skär vårsäd ännu, även
körer de in säd.
Njutit hemma 4 koppar kaffe.
Hustrun hemma på förmiddagen och kardar m.m. Åt Trehörningen på aftonen.
Auktion i dag på Trehörningen
på A G Nilssons saker. Vi voro
där på aftonen, jag i 3 timmar,
hon i 2. Köpt i dag på auktionen
1
”En höstlig utflykt” stod på programmet söndagen den 7 sep.
Vädergudarna hade dock ordnat
till en riktigt skön sensommardag. Första anhalt på vår färd
blev Nybergsfältet, ett gruvområde som på sin tid sjöd av liv
och rörelse. Här fanns en gång
alla de byggnader, som behövdes
för att hålla gruvdriften i gång,
här fanns också arbetarbostäder,
torpställen och en matservering.
Men det mesta är borta idag,
endast en del rester av gamla
husgrunder och jordkällare plus
ett antal gruvhål minner om
fornstora da´r. Skogen har nu tagit över herraväldet. Vår guide
denna dag var Max Ahlstedt.
Han är bosatt i Bohyttans skola,
och, precis som ryktet förmält,
visade han sig vara en mycket
kunnig och välinformerad hembygdskännare. Som ”guideassistent” fungerade Martin Gun-
Bohyttans skola, f d skolsalen
dar.
Bohyttans skola har av Max
Ahlstedt pietetsfullt rustats och
ställts i ordning till privatbostad.
Han bjöd oss stiga på och bese
den forna skolsalen. På ett bord
hade han även lagt fram flera
SLÄKTFORSKARDAGARNA 2004
kommer att gå av stapeln i
ÖSTERSUND
den 13-15 augusti.
Arrangörer: Jämtlands Läns Släktforskarförening.
7
från fanns tidigare en större kasernbyggnad, innehållande ett
flertal lägenheter, som nu skattat
åt förgängelsen.
Vår höstliga utflykt blev mycket
innehållsrik och givande. Nöjda
med dagen återvände vi hemåt.
Max Ahlstedt och Martin Gunnarsson vid
Masmästargården
äldre kartor över Bälgsjöbodar,
där man kunde studera hur ägorna
var fördelade mellan de olika
hemmanen.
Innan vi styrde kosan tillbaka mot
Bälgsjöbodar och Masmästargården, passade vi på att, i solskenet
på farstubron vid Bohyttan, njuta
av innehållet i våra medhavda
Andäktigt lyssnande utflyktsdeltagare
”kaffekorgar”.
Även i Bälgsjöbodar har bebyggelsen minskat. En av gårdarna
som ännu finns kvar är Masmästargården, en vacker gammal
bergsmansgård. Inte långt däri-
8
Torsdagen den 16 okt var det
dags för höstens första medlemsträff på Biblioteket. Ämnet för
kvällen var Mantalslängder. Mantal betydde ursprungligen antal
människor. Mantalslängder, som
alltså från början betecknade
folklängder, kunde upprättas för
olika skatter. Med tiden började
allt fler uppgifter införas i den s k
kvarntullsmantalslängden, senare
kallad bara mantalslängd. Som
släktforskare kan man utnyttja
mantalslängderna på olika sätt.
Gör man en släkttavla är de ett
utmärkt komplement till kyrkböckerna. Gör man däremot en
genealogi över en gård, by eller
socken utgör mantalslängderna
huvudkällan.
Torsdagen den 27 nov samlades
åter några av oss på Biblioteket.
Tyvärr har inte uppslutningen
från våra medlemmar varit lika
god i höst, som vid tidigare tillfällen. Sune och Edith Karlsson
samt Åke Mossberg berättade,
både lättsamt och livfullt, om den
visningens banbrytare, som i armod och umbäranden bedrevo
sin fostraregärning.
anteckning:
”Bevistat i 9 kyrkor 534 högmässogudstjänster, varav 142 i
Wikers kapell. Läsarsammankomster 442, varav 213 (av
268) som hållits i Elfhytte
bägge skolhus. 109 husförhör,
varav 75 i Elfhyttan, 34 i andra
orter. Gjort 491 gratulationer,
144 hjortspel. Köpt på 8 månader 24½ skålp. socker, 9½
skålp. kaffe, 6½ skålp. ost, 9½
skålp. smör. Nattläger i 326
rum, inne på 976 ställen.”
Några
SEPTEMBER 1 MÅNDAG
AXPLOCK
ur
By-
skollärare
Lars ”Lusa Lasse” Janssons
DAGBOK
No 323
1/9 - 8/11 1884
(Dagboken renskriven av Sune
Karlsson, Älvhyttan).
Dagbok No 323, den sista i raden av Lars Janssons bevarade
dagböcker, inleds med följande
21
”Solen går upp kl. 4:46 ned kl.
6:48. Under natten var det variation av klart och halvklart.
Frost på morgonen, halvklart,
blåst och blidt på förmiddagen,
strömoln på aftonen. Lagom
varmt, blåst mulet hela aftonen
och uppehållsväder.
Folket skär vårsäd alltfort.
P.O.Anderss en kornåker. Björken börjar gulna här och där,
ävensom buskar.
Gratis i dag: 1 stop mjölk m.m.
från Anders Abrahamssons 10
sk, 1 kaka från dito 2 sk.
Köpt 1 stop mjölk hos AEs i
byn 12 sk.
Besök hemma av And. Abrahamss mora, Per Olof Anderss
håll, framstår starkast det liv ur
hand i mun denne gamle veteran i skolans tjänst måste fört
jämte sin familj. Ofta uruselt.
”Fattigt för mina barn hemma”
heter det på ett ställe. Men
plötsligt bättrar det sig och det
kan heta: ”Haft goda dagar och
ständig kost i nära 2 veckor,
men det byter nu om. Fått av far
1 kaka och en liten smal korv”.
Men så infunno sig åter prövningarna. ”En nykterhetsdag i
dag. Den 91:a i år och den 15:e
i juli.” Sådant kändes säkert
hårt på den tiden, kanske svårare än brist på föda. Det är nästan rörande att läsa följande
passus: ”I dag går jag hem till
de mina och medhaver nu blott
14 sk. Rgs, (12 skilling är 25
öre) några rötter och porträtter
till barnen”. Anställningsförhållandena voro i hög grad osäkra.
Så heter det på ett ställe:
var början med skola av mig
göres härnäst, det vet jag ej”.
Vid dylika tillfällen var det nog
skönt att ha frugan engagerad
som hjälpgumma. En så oviss
livsföring tyckes dock ha verkat
så på vår dagboksförare, att
inga sorger lades på förlag, utan
han gladde sig så mycket mera,
när försörjningen var rikligare.
Denna för en fattig person praktiska filosofi framgår tydligt av
en passus som denna: ”Jag mår
Gudi lov bra och har ett gott
lynne för dagen och säger ej
mer än måttligt för att jag blir
husvill”. I vår tid skulle vi säkerligen litet var överskrida
gränsen för de måttliga uttalandena inför utsikten att stå på bar
backe.
Experter vilja påstå, att svenskt
folkskoleväsen av i dag alls
icke är att yvas över jämfört
med utlandet, där utvecklingen
gått fortare. Ett är dock säkert.
Det föreligger en jättelik skillnad beträffande såväl undervisning som lärare på de knappa
hundra år folkskolan existerat
här i landet. Den gamle byläraren har i sin mån genom dessa
anteckningar kommit att ge eftervärlden belägg för detta faktum. Heder åt dessa folkunder-
”Avslutat i dag skolan vid
Westgöthyttan t. v. Ja, Gud vet
20
originelle byskolläraren Lars
”Lusa Lasse” Jansson, 18101886, i Älvhyttan. Vi hade också
möjlighet ta del av hans dagböcker, renskrivna av Sune
Karlsson. Mer intressant information om den dagboksskrivande
byskolläraren på följande sidor.
sagt att hans farfars far hette.
Kollade åter de aktuella mikrokorten. Kom dock till samma resultat. Tog också kontakt med
Edith Karlsson i Älvhyttan, eftersom det vid vårt samtal i Bälgsjödar framkommit att hon var
barnbarns barn till ovannämnde
Erik Janssons äldre syster Karin
Lotta Jansdotter, född 1849-1124. Även hon hade kommit fram
till att Eriks och Karin Lottas far
hette Jan Petter Larsson.
Vid tangentbordet och bakom kameran
Britt-Marie Lundell
GÅTAN
JAN SELLMAN.
När vår utflykt till Bälgsjöbodar
med omnejd började lida mot sitt
slut, och vi stod samlade utanför
Masmästargården, föll det sig
naturligt att samtala lite om de
människor, som varit bosatta i
byn. Undertecknad hade bl a tagit med lite uppgifter om Martin
Gunnarssons släkt, en stamtavla
för Martins farfar, bergsmannen
Erik Jansson, född 1855-07-24 i
Nyttorp, Nora bergsförs. När så
Martin nämnde namnet på sin
farfars far, tittade Åke Mossberg
och jag frågande på varandra.
Det namnet hade ingen av oss
hört förut. Enligt vad vi, var för
sig, forskat fram hette han Jan
Petter Larsson. Själv blev jag så
överrumplad av samtalets utveckling, att jag när jag kom
hem inte kom ihåg vad Martin
Ringde upp Martin Gunnarsson
och berättade vad vi funnit i
kyrkböckerna. Han blev mycket
fundersam, eftersom han alltid
hört att hans farfars far hette Jan
Sellman. Efter att ha konfererat
med sin bror, som gick igenom
en del släktanteckningar, återkom han och informerade mig att
där stod Jan Sellman, inte Jan
Petter Larsson.
Började nu så smått fundera på
om Jan Sellman och Jan Petter
Larsson kunde var en och samma
person, men hur kunna bevisa
det? I samband med medlemsmötet på Biblioteket i oktober
tog jag upp frågan med Åke
Mossberg. Sune Karlsson, som
satt intill, lyssnade också upp9
märksamt, och säger sedan: Sellman, det namnet har jag sett någonstans, men var? Jo, jag tror
nästan att jag sett det i någon av
”Lusa Lasses” dagböcker. Jag
skall kolla och se om jag hittar
Emottagit i dag en ny elev uti
Sellmans dotter Matilda från
Nyttorp. Hon är född 1853 23/5,
nybörjare och min 789 elev.
Den 29 juli samma år finns följande notering:
Skolat i dag med 6½ elever och
prentat namn i en postilla af Luthers åt Jan Larsson Sellman i
Nyttorp och läst flera stycken i
Luthers postilla.
Här får vi uppgiften att Sellman,
alt. Jan Larsson Sellman, i Nytttorp hade en dotter, som hette
Matilda och var född 1853-0523. Kyrkböckerna ger upplysningen att hennes far hette Jan
Petter Larsson. Bingo! Hon var
alltså syster till ovannämnda Erik
Jansson och Karin Lotta Jansdotter, och följaktligen var Jan Petter Larsson och Jan Sellman en
och samma person. Man kan ju
undra lite över varför tillnamnet
Sellman aldrig förekommer i
kyrk-
det.
Nästa morgon när jag gick igenom min e-post, upptäckte jag att
där redan fanns ett meddelande
från Sune, avsänt kl 01:13. Han
hade börjat läsa i ”Lusa Lasses”
dagböcker så snart han kom hem.
Den 5 juli 1859, när ”Lusa
Lasse” skolade i Bäcketorp hade
han antecknat:
10
ej, att hustrun tjänstgjorde som
ordinarie hjälpgumma hos ortens bönder, varom anteckningar
sådana som: ”Min gumma skurade golvet i går åt Lars Andersson på Svallet” bära vittne. Att
den äkta hälften ibland hade sina
små fel framgår av orden:
”Första förargelsen jag fick för
min gumma var d. 13 april 1839.
Det är nu 11 år sedan”.
Tåg och symaskin tekniska
underverk.
Skolmannen följde med intresse
vad som tilldrog sig även utom
skolans och hemmets värld och
antecknade därom. ”Läst tidningar i dag” är en anteckning,
som visar, att dylik njutning säkert ej var vardagsmat. En annan
om att ”mycket händer i alla länder” tyder på sådana studier.
Förmodligen ur tidningen har
han också hämtat uppgiften att
av Stockholms år 1856 födda
3,125 barn 1,509 voro oäkta.
Hemma i den lilla roten Elvhyttan fanns 25 kvinnor det gått galet för. Den nyinrättade järnvägen måste givetvis intressera
och avsatte anteckningar i böckerna sådana som: ”Såg vagnar
på järnvägen 3 gånger i dag” eller ”Det var roligt i kväll att se
bantåget från Örebro till Nora.
Det hade 22 vagnar, därav 4
med oxar”. Skratta inte käre läsare. Hur sprang inte vi själva
för några år sedan för att titta på
en flygmaskin, och huru skulle
vi inte prata om en televisionsapparat, ifall vi finge fara upp
till Stockholm och titta på en.
Bland det dagsaktuella antecknades, att den 30 april 1850 6
fönsterrutor utslogos i Elvhyttan, och att gärningsmannen
Bjässe forslades med påsatta
handklovar till Nora. En dag var
en engelsman inne och inspekterade han skola. Skulle varit roligt att få läsa hans eventuella
anteckningar härom. ”Sett en symaschin i dag (år 1868)” och:
”Gott om Guds ord denna påskhelg blott folket rättade sig därefter” är några andra stickprov
ur de talrika anteckningarna.
Ett liv ur hand i mun – men gott
humör ändå.
Skulle man till sist försöka sammanfatta sina intryck efter genomläsandet av de kulturdokument dessa gamla anteckningar,
trots sitt för nutida läsare
stundom naiva och löjliga inne-
19
dagböckerna, att skolmäster i
Elvhyttan haft ett flertal sådana.
På 1840-50-talet skrev han rätt
mycket brev för 6 skilling
gången åt mindre skriftlärda pigor, ävensom avskrifter av kokböcker och kungörelser samt en
och annan hovrättsdom för
samma låga taxa. Uträknandet
av en motbok brukade likvideras
med ett mål mat och litet spirituosa. Redovisade äro dessutom
tillverkningen av 372 gratulationsbrev och 89 hjortspel. 37 st.
textade likkistplåtar av bleck
och 12 d:o av papp, 86 bokförda
utlästa eller utsjungna lik samt
63 bouppteckningar visa sanningen av ordet om att den enes
död är den andres bröd. 21 edgångar åtföljdes förmodligen av
vittneslön liksom 22 vikariat
som klockare ej blev alldeles
obelönat. Huruvida han erhöll
något arvode för 156 hållna
gudstjänster, därav 68 s. k. Masugnsböner på den tid missionshusen ännu ej funnos, framgår
ej. Förberedde sig tydligen för
predikokallet genom att bevista
534 högmässor och 442 läsaresammankomster. I förbigående
må dock nämnas att strax före
en anteckning sådan som: ”Gjort
bön på Westgöthytte masugn för
115 personer” kan återfinnas:
18
”Spelat litet kort och tappat 3
skillings rgs”. På ett annat ställe
är ordningsföljden omvänd.
”Gjort bön för 5 åhörare, spelat
kort på kvällen och tappat 1
kopp kaffe och ½ kvarter brännvin”. Till benägen efterföljd för
nutida advokater må nämnas, att
en stämning betingade 18 skilling i utskrivningskostnad, medan en bouppteckning på 1880talet steg till 50 öre. Avsjungandet av psalm 211 år 1847 i Blexbergstorp inbringade enl. räkenskaperna ej kontanter men väl 1
”dröp” sprithaltigt fludium. Av
174 bevistade auktioner höll han
själv 64, därmed förskaffande
sig ytterligare någon extra inkomst. Givetvis blev det dock
inga stora summor dessa bisysslor inbringade med så låga arvoden. 25 öre pr vecka synes ha
varit ett ganska konstant medeltal. Kontanta totalinkomsten pr
dag under 43 av denne lärares
arbetsår var c:a 60 öre. Under
sådana förhållanden förvånar det
Byskolläreren
Lars ”Lusa Lasse” Jansson
1810-1886
(Åke Mossbergs fotosamling)
böckerna, men kanske en bidragande orsak är att Jan Petter Larsson/Sellman, f 1824-01-31, avled
redan 1864-02-15, således endast
40 år gammal.
Byskollärare i Bergslagen
Tack vare att Sune Karlsson, Älvhyttan, ägnat mycken tid åt att
renskriva ett flertal av ”Lusa Lasses” dagböcker, kunde Gåtan
Jan Sellman lösas.
efterlämnade 300 dagböcker.
Fick själv plocka veden till skolan. Sov på granrismadrass.
Av G. O. LINDSTRÖM
(Artikeln införd i
Bergslagernas Tidnings Julnummer 1938)
Totalt 18 av byskolläraren Lars
”Lusa Lasse” Janssons över 300
dagböcker finns bevarade på Kulturhistoriska Arkivet i Lindesberg. 12 av dem plus Lars Janssons ”Levnadsanteckningar” har
renskrivits av Sune.
Utan överdrift torde man kunna
påstå, att en betydande andel av
vår tids snabba framsteg i materiellt och andligt avseende kan tillskrivas en förbättrad folkskoleundervisning. Dennas höjande har i
sin tur medfört en omvärdering
Britt-Marie Lundell
11
av lärarekallet, som nu räknas
som ett kvalificerat arbete, vilket
långt ifrån var fallet i folkskolans
barndom. Då ju barnens skolgång av många ansågs alldeles
onyttig, gällde det, att på billigaste sätt komma ifrån den från
högre ort påtrugade reformen.
Till lärare antogs därför gärna
någon, som genom kroppsligt
lyte, sjukdom eller annan orsak
inte dugde till ”riktigt” arbete,
och som därför hade sina löneanspråk därefter.
Byläraren Lars Jansson, född
1810 och död 1886, bodde huvudparten av sitt liv i trakten av
Elvhyttan i Bergslagen med Nora
som närmaste stad. Han förde
under sin långa verksamhet som
undervisare, började redan vid
17 års ålder, en högst ambulerande tillvaro mellan de olika
skollokalerna, om nu över huvud
taget brygghuskammare, kök,
smedkammare och liknande utrymmen kunna ges ett så pretentiöst namn. Härunder roade han
sig med att föra dagböcker, vilka
onekligen i våra ögon förefalla
lustiga och originella, men som
också genom sin detaljrikedom
ge en noggrann bild av vederbörandes förhållanden. Av de över
300 dagböcker, som en gång funnits, ha något 10-tal hamnat på
Lindesbergs museum och därmed bevarats åt eftervärlden.
En dylik byskolman var heller
inte föremål för någon översvallande pekuniär omvårdnad från
statens sida utan hänvisad att
söka klara sig bäst han kunde
utan någon i förväg fastställd inkomst. Kännedomen om dem är
inte stor för eftervärlden, då de
stodo för lågt på samhällsstegen
att skriva memoarer. Tack vare
att en av denna gamla stammens
lärare råkade vara behäftad med
en så pass modern åkomma som
statistikmani, är det emellertid
nu möjligt att i detalj sätta sig in
i de förhållanden, varunder åtminstone en av dessa folkbildningen pionjärer framlevde sitt
strävsamma liv.
Om de skolrum denne flitige
dagboksförare var hänvisad till,
talar en anteckning som denna:
”Det var så kallt i skolrummet,
att jag måste elda 5 gånger och
höllo vi ändå på att ej kunna
bärga oss” sitt tydliga språk angående deras lämplighet. Veden
fick han ibland själv plocka på
vägarna. Beträffande de döda inventarierna omtalas exempelvis
Byläraren förde 300 dagböcker.
12
med överfylld mage. Då kändes det kanske angenämt i nattens tysta timmar med en dröm
som denna: ”Drömde i natt att
jag var inne på ett ställe, där de
bryggade Pounsch. Jag såg ock
ett dukat kalasbord”.
inte rättvisligen fick ha några
större pretentioner. En vecka
1850 hade Lars Jansson exempelvis icke fått ihop mer än 1
Rdr rgs. 1856 utgjorde hela
kontanta inkomsten på skolmästeriet 196 Rdr. Till 1876 på
48½ år inbringade detsamma
tillhopa 7,187 Rdr rgs. Kostnaden pr dag och elev 1850 var
endast 11½ runstycke. Vid slutet av hans levnad utlämnades
en liten pension på 90 Rdr pr
år, som dock genom fallande
penningvärde ej kan direkt
jämföras med föregående poster. Man frestas nu onekligen
att fråga, huru det över huvud
taget var möjligt, att på denna
ringa inkomst existera och därtill fostra upp 5 barn. Förklaringen ligger nog dels i en del
extraförtjänster utom skolan,
dels i att lärare fordomdags åtnjöto ett visst frivilligt underhåll in natura av barnens föräldrar, som emellertid betraktat
med nutidsmänniskans ögon
bra mycket tog formen av allmosor av samma art, som kom
rotens övriga fattiga till del.
Guttaperkastövlar ouppnåelig
lyx.
Men så bättrade det sig ånyo.
”Gratis i dag en ljusdank och
några köttskivor” är en angenäm anteckning, då man nödgas leva ur hand i mun, liksom
”Gratis genom hustrun 1 kaka
bröd”. Stundom synes drömvärlden ganska mycket ha tangerat storhetsvansinnets gräns,
då gubben kunde ta sig till och
fantisera i sömnen om något så
orimligt, som att han blev gratulerad med ett par guttaperkastövlar. Däremot erhöll han
verkligen i stället en karamell
till skänks, då Karl Eriksson
hemkom från marknaden.
Måhända brast det stundom åtskilligt i undervisningens kvalité, men å andra sidan voro löneförmånerna för skolarbetet så
pass i underkant, att skolroten
Den enes död, den andres bröd.
Beträffande
17
bisysslor
utvisa
Forts. från sid. 13
på 610 ställen. Bakmeningen
var förvisso att i likhet med
andra vägstrykare bli bjuden på
något. Små obetydliga gåvor i
våra ögon noteras tacksamt i
dagboken. ”Fick 25 öre av Carl
Malm”. ”Gratis i dag 1 smörgås och välling”. ”I dag (24
april) ätit bröd och mjölk, som
ej skett sedan 28 mars i år”.
”Fick en stor sup av skräddare
Maja på aftonen”. ”Jag fick i
dag ett mål mat hemma hos
styvmor”. ”Inne hos Janssons
och fick där 1 dröp”. Småsmulor tycka läsarna förmodligen
men på åren blev det kvantiteter även av dessa allmosor till
barnafostraren. År 1872 hade
han under 15 år gratis åtnjutit
2,097 mål mat, 12,546 koppar
kaffe, 3.557 corialer, 2,873
”dröpar” brännvin och 518
”dröpar” vin. Dock inte kontinuerligt. Små notiser såsom
”Fått i dag intet” tala sitt tysta
språk, men bruka ibland kompenseras av en motpost: ”Köpt i
dag intet”. Den konsten att
rätta munnen efter matsäcken
har i stor utsträckning gått förlorad för oss sena tiders barn.
Kanske var det en sådan svart
dag, som motiverade anteckningen: ”I dag blev bönen till
Gud nästan försummad för 1
att Elvhytte skola år 1850 hade
blott 1 skolbänk och 6 bibliska
Tragikomisk statistikmani
av stort intresse.
Anders Erssons gård i Älvhyttan
(Huset revs på 1930-talet
(Åke Mossbergs fotosamling)
gångs skull. Jag läste blott litet
tidningar”. Det var då säkerligen skönt att i stället i drömmens rike få uppleva det verkligheten ej ville bjuda på. ”Såg
i natt en stor brännvinsflaska
och fick en corrial”. Många
andra drömsensationer, delvis
olämpliga för publicering,
framkallades av en så pass
spartansk madrass som granris
i sängen. En gång drömde han
t. o. m., att han fick åtskilliga
käpprapp av Carl Hans mora
för det han kasserat ett kalvköttstycke, vari masken kröp.
År 1847 var det dock tydligen
åter högkonjunktur i läraretjället. Härpå tyder anteckningen:
”Jag dricker nu Caffe varje dag
och smörjer mig vanligen med
2 koppar varje gång”. 1871 var
det visst åter en vågdal. ”Gratis
i dag en mjölkdrick och 1 par
äpplen”. Sånt skriver man inte
historier. Levande dylika tyckas
däremot rikligen ha förefunnits
på somliga ställen att döma av
följande: ”Illa plågad av löss nu
för tiden”, antecknad under en
skolturné ute i bygden. Under
desamma hade han provat av 129
olika skolrum och 327 nattläger,
fått lekamlig spis hos 120 matmödrar, åkt efter häst 571 mil
och gjort 16,770 resor mellan
hemmet och de olika skolställena. Funnes i muséet även de
sista dagböckerna i serien, vore
förmodligen alla de nämnda siffrorna åtskilligt högre. Med
samma reservation relateras att
elevernas antal var tillhopa 1,108
plus 250 han endast lärt stava.
Skolveckornas antal var 2074.
Av ”staveleverna” var en vid
kursens början 13 år men kunde
blott obetydligt stava i ABCboken. Givetvis underlät denne
statistiker av Guds nåde ej att
annotera, att av barnen 67 varit
oäkta och 108 brunögda. Ett och
annat avbrott i undervisningen
får sin naturliga förklaring genom små notiser som: ”I dag har
jag ej hållit någon skola utan gått
och supit hela dagen i Elvhyttan”
eller ”Lite pirum till kvällen i
dag”. Möjligtvis inställde sig
samma symptom den dag journalen säger: ”Drack 6 corialer i lag
med Eric Larsson på morgonen”
eller: ”Varit litet munter i dag för
jämnan”.
Små smulor äro också bröd.
”Vi gjorde en ny kvast i kväll
och jag sopade skolsalen” visar,
att
böndernas skolbudget ej
tyngdes av särskild vaktmästarelön. Ej ens kvasten behövde
skolkassan
betala.
Orden:
”Tillsläppt en ny kvast till skollaget för 3 öre” tyder på en donation av läraren. Ett litet versförsök: ”Skolbarn leda ock
stygga. För aga alls icke skygga”
ger en föreställning om de små
disciplarnas andliga tillstånd.
Förståelse för frisksportens idé
skymtar dock redan på denna tid
genom följande rader:
”I dag var jag ute och åkte kälkbacke en stund”. Som rekreation
i arbetet med de icke strykrädda
ungarna användes även att gå i
stugorna och hälsa på. Var inne
Forts. sid. 16
16
13
14
15