1. No category

AARFLOT - där älven flyter stilla
Sammanställt av Andreas Aarflot
Stockholm, september 2011
Omslag: Örstafjorden och Örsta samhälle taget från Sandhornet, 909m. Aarflotgården
ligger en bit upp i Åmdalen som är dalgången som skymtar till vänster. I fonden till
vänster ligger Voldsfjorden. Foto: Oyvang på www.meld.no.
Innehåll
Andreas Gregoriusson Aarflot . . . . . . .
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . .
Levnadshistoria . . . . . . . . . . . .
Firma Gustaf Möllenborg . . . . . . .
Adresser i Stockholm . . . . . . . . .
Alma Helena Evelina Aarflot, född Edlund
Martin Gregorius Aarflot . . . . . . . . . .
Anna Helena Evelina Aarflot . . . . . . . .
Helmer Andreas Aarflot . . . . . . . . . .
Levnadshistoria . . . . . . . . . . . .
I Sankt Petersburg . . . . . . . . . .
Tillbaka i Stockholm . . . . . . . . .
Norrköping . . . . . . . . . . . . . .
Ellen Viktoria Aarflot, f. Eriksson . . . . .
Mollans föräldrar . . . . . . . . . . .
Torolf Isidor Aarflot . . . . . . . . . . . .
Ragnar Johannes Aarflot . . . . . . . . . .
Aron Oscar Valentin . . . . . . . . . . . .
Mer om Aarflotgården . . . . . . . . . . .
Före 1801 . . . . . . . . . . . . . . .
Folkräkningen 1801 . . . . . . . . . .
Folkräkningen 1865 . . . . . . . . . .
Folkräkningen 1875 . . . . . . . . . .
Folkräkningen 1900 . . . . . . . . . .
Efter 1900 . . . . . . . . . . . . . . .
Plassar . . . . . . . . . . . . . . . . .
Årflot-tunet . . . . . . . . . . . . . . . . .
Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Släktträdet, norska grenen . . . . . .
Svenska grenen . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
1
1
3
7
10
13
14
16
19
19
20
22
22
25
25
26
27
28
31
31
31
32
32
32
33
33
34
35
36
36
37
Andreas Gregoriusson Aarflot
1848-12-05 – 1937-07-05
Gift med Alma Helena Evelina Aarflot, f. Edlund.
1862-10-06 – 1938-01-11
Bakgrund
Andreas Gregoriusson Aarflot växte upp på bondgården med namnet Aarflot i Ørsta
kommun, Norge. Gården ligger i Åmdalen, ca fyra km sydöst om Ørsta samhälle, strax
söder om Åmdalselva. Aarflotgården hade fiskerättigheter i en del av Åmdalselva och där
bedrev man laxfiske. Enligt Ørstaboken av Ivar Myklebust kallades gården i dagligt tal
för Støylen.
Gården Aarflot nämns för första gången som
ödegård i skattelistorna från 1610 med skatteplikten var 1 pd. fisk. Innan dess kan den
ha varit frånflyttad en längre period efter digerdödens härjningar på 1300-talet. Myklebust menar att gården troligen hade varit en
”sætrestøyl”, en säter.
Namnet Aarflot menar Myklebust kommer ur
”å” för älv och ett gammalt ord ”flot”, där älven
flyter stilla.
Andreas far var Gregorius Sjurson Åm (18141880). Enligt norsk namngivning i äldre tider,
precis som i Sverige, så fick man sitt efternamn
från sin fars förnamn med ändelsen ”son” eller ”dotter”. Andreas Gregoriusson är t.ex. Gregorius son. Till det la man ofta till ett tredje
namn, vanligtvis ett gårdsnamn, därav ”Andreas Gregoriusson Aarflot”. Mot slutet av 1800talet övergick man till att ha ett fast efternamn
som gick i arv. Först 1925 blev detta lagstadgat i Norge. När Andreas Gregoriusson Aarflot
flyttade till Sverige 1876 blev Aarflot hans efternamn.
Figur 1: Andreas G. Aarflot. Foto 1902.
Gården Aarflot var uppdelad på två parter. Gregorius Sjurson Åm brukade den ena. Den
andra parten brukades av en annan släkt.
Gregorius bodde först på gården Indre Åm, som ligger öster om Aarflotgården på andra
sidan Åmdalselva. Tillsammans med sin fru, Anne Marta Arnesdotter Vatne, arrenderade
han 1842 en av parterna på Aarflot, som de sedan köpte 1862. År 1871 tar Andreas bror,
Arne Gregoriusson (1838-1908), över bruket av gården. Året efter frånskiljs en tredje
part, kallad Leite, med brodern Elias Gregoriusson Aarflot (1845-1928) som brukare.
1
Figur 2: ”Årflot beat”. Från en fiskesida på internet. Det är alltså Åmdalselva, uppströms från
Åmotet. I ”Laksefisket på Årflot” av Magnus Vatne anges att Aarflotgården hade fiskerättigheter
i Åmdalselva mellan Åmotet och Gamle Stølebro öster om det så kallade Laksehøl. Det lugna
partiet nedanför forsen på bilden kan vara det nämnda laksehølet. Foto Knut Alfredsen.
Redan 1779, innan Gregorius tid, så fanns vår släkt på gården. Andreas farfar hette Sjur
Knutson Åm (1773-1822). Hans äldre syster Eli Knutsdotter Åm (1757-1844) och hennes
man Knut Solmundson Ose var brukare där från 1779. Deras dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man tog över 1807. 1842 bytte de sedan gård med Gregorius Sjurson
Åm och flyttade till gården Åm. Det var inte långt. Gårdarna ligger nära varandra.
Om man studerar ”Ættebok for Ørsta” ser man att många personer från olika släkter har
bott på gården och dess parter i omgångar. Det finns troligen flera (åtminstone två) sinsemellan oberoende släkter som har tagit efternamnet Aarflot efter gården. Norrmännen
biskop Andreas Aarflot, boktryckaren Sivert Knudsen Aarflot och den kända psalmdiktaren Berte Kanutte Aarflot är t.ex. inte (genetiskt) släkt med oss1 . Däremot fanns det
täta band emellan ”grannarna”.
Andreas Gregoriusson Aarflot var alltså bondson, en av sju bröder. Sjur, Arne och Elias
blev själva jordbrukare. Sjur flyttade till gården Mo, Arne tog över efter sin far på Støylen
och Elias fick den nya parten Leite. Johannes blev fiskare och stenarbetare. Ola blev
målarmästare i Ålesund. Det fanns en Andreas till (1847-1847) som dog som spädbarn.
Andreas G. hade andra planer, han kom att flytta ifrån gården redan i tonåren.
1
Jag sökte mitt släktskap med Berte på geni.com och fick svaret ”Berthe Aarflot is your fourth great
uncle’s first cousin”, dvs. Andreas Gregoriusson Aarflots farmors systers mans kusin är Berte Kanutte.
Vi har alltså skilda rötter men det finns också en gren som är en kombination av de två släkterna.
2
Figur 3: Gammal bild över gårdarna kring Örstafjorden sett från Brekkeheidi. Aarflotgården
ligger bakåt till vänster utanför bilden. Jämför med omslagsbilden.
Levnadshistoria
Andreas Aarflot föddes 1848 i Ørsta och bodde på bondgården Aarflot. Han genomgick
folkskolan i Volda. Som ung flyttade han till gården Ekset där han arbetade i 1 12 år på
boktryckeriet hos Mauritz Rasmussen Årflot. Mauritz var sonson till den kände Sivert
Aarflot som startade tryckeriet, ”Aarflots prenteverk”, år 1809 (de är inte släkt med
oss). I norska folkräkningen för 1865 anges det att Andreas, då 18 år, bor på Ekset
med benämningen ”tjenestekarl”. Ekset är en större gård som ligger ca 10km väster
om Aarflotgården vid Voldsfjorden. Tryckeriet finns här fortfarande bevarat på ”Sivert
Aarflot-museet”.
År 1869 kom Andreas till sin hemorts större stad, Ålesund, där han gick i lära hos
guldsmeden Chr. Rödset under fyra år. Samtidigt gick han på Ålesunds tekniska skolas
aftonkurser där han studerade konstruktions- och frihandsteckning. År 1873 fick han
stipendium för vidareutbildning utomlands.
Studieresan (gesällresan) gick till Köpenhamn, där han fick anställning hos en juvelerare.
Han stannade där i två år. Från Köpenhamn fortsatte Andreas till Berlin där han arbetade
i ett halvår. Hans stora intresse var Gewerbemuseum med den italienska konstnären
Benvenuto Cellinis silverarbeten. Efter Berlin reste han till Wien där han fick anställning
hos hovjuveleraren Klinkosch och arbetade där i tio månader som silverarbetare och
ciselör. Han arbetade också ett par månader i München.
Andreas G. Aarflot återvände sedan till Köpenhamn för att där brevledes söka anställning
i sitt hemland. Men då han inte lyckades få anställning i Norge skrev han till Stockholm
och där hade han bättre tur. År 1876 fick han anställning som silver- och korpusarbetare
på hovjuvelerarfirman Gustaf Möllenborg, där han blev verkmästare 1879.
3
Figur 4: Örsta- och Voldsfjorden, nere t.h. gården Årflot.
Figur 5: Detaljkarta över gården Årflot och Åmdalselval.
4
Figur 6: Ålesund 1864.
Under Aarflots tid utförde Möllenborgs arbeten för kronprinsparet Gustaf och Victoria
och även för Oscar II:s hov. Aarflot fick bland annat renovera och reparera konstföremål
på slottet. När han skulle reparera tronstolen inför kejsar Wilhelm II:s besök blev han
helt sonika inlåst i silversalen bland alla dyrbarheter. Vid kungliga dödsfall fick Aarflot
utföra likkistplåtarna samt anbringa dem på kistorna.
En stor lagerkrans i silver, ca 1m hög och med 10 kilos vikt, utfördes till Gustav II Adolfs
300-årsfest 1894. Den hänger nu (1949) i Riddarholmskyrkan. En Nautiluspokal i guld
och silver med pärlor och ädelstenar gjordes till 1897 års industriutställning i Stockholm.
Den skänktes 1904 av firma Möllenborg till Nationalmuseum där den fick en fin placering
i övre trapphallen. Tyvärr försvann pokalen vid ett inbrott på museet i början av på 1980talet. Detta bekräftas av indendent Micael Ernstell som jag pratade med i samband med
”Temadag silver” på Nationalmuseum 110925. Pokalen finns (trots det) listad inkl. bild
om man söker i museets samlingar på nätet. Sök på ”Nautiluspokal”, och gå till den som
anges vara skänkt av Carl Féron.
När Möllenborgs upphörde 1927 hade Aarflot varit anställd där i mer än 50 år. Firmans
verkstad donerades till Nordiska museet och finns nu med nästan all sin utrustning i
Guldsmedshuset på Skansen.
Som kuriosa kan nämnas att en stor silverpjäs som Aarflot arbetat med såldes 1998
på auktionsfirman Sotherbys, London för 162.000 USD. Beskrivningen från Sotherbys
katalog lyder: ”A Podolian ox (Grey Steppe) horn with Swedish silver mounts, Gustav
Mollenborg, Stockholm, 1897. The horn was mounted under the direction of Andreas
Aarflot (1848-1937), after designs by Otto Valdemar Strandman.” – ”Aarflot, master of
Mollenborg’s, the court jewellers, was chosen early in his career to undertake work for
the Swedish Royal family.”
5
Figur 7: Verkmästare Aarflot med anställda på Möllenborgs.
Figur 8: Vikingaskepp av silver, utfört av Aarflot och utställt på industriutställningen i Stockholm 1897. Skeppet var en gåva till chefen för Sveriges ångfartygs-assuransförening kapten Axel
Appelberg. Det var lastat med rullar av 20-kronor i guld till ett belopp av 12.000 kronor.
6
Figur 9: Guldsmedshuset, Skansen.
Firma Gustaf Möllenborg
Gustaf Möllenborg (1796-1851) blev mästare 1823 och ledde en stor verkstad till 1850, då
den övertogs av Louis Constantin Féron (1828-1890). Verkstan som låg på Drottninggatan
14 fick en mycket dominerande ställning inte bara i Stockholm utan i hela landet. 1844
hade han 46 arbetare i sin verkstad medan andra mästare hade i genomsnitt tre till fyra.
Han hade en imponerande produktion. 1847 stämplade firman 790 kilo silver medan de
två närmaste konkurrenterna stod för cirka 160 kilo var.
Han gjorde både relativt prisbilligt silver och tog upp nya stilströmningar. Han hade också en exklusiv hantverksmässig produktion för kungahuset och andra förnäma beställare.
Möllenborgs anskaffade tekniska nyheter i produktionen som blev mer industrialiserad
under slutet av 1800-talet. Firman importerade också silver- och guldvaror som halvfabrikat från Tyskland, som sedan kompletterades med Möllenbergs firmastämpel. Firman
upphörde 1927.
Huset på Drottninggatan 14 finns inte kvar idag. Kontorshuset som står här nu byggdes
1928-29 som ett av Stockholms första funkishus.
Figur 10: Matbestick, modell Olga, 1847.
Figur 11: Skedar, kanna, Möllenborg.
7
Figur 12: Drottninggatan 14, cirka 1910-1923. Möllenborgs guld- och silveraffär ligger som
andra från vänster. Man kan ana texten ”G.Möllenborg” ovanför skyltfönstret. Själva verkstaden
låg inne på gården.
8
Figur 13: Nautiluspokal framtagen av bl.a. Andreas Aarflot. Enligt tidningen Idun, 1904, är
pokalen komponerad av arkitekten Almqvist och modellerad av skulptörerna Strandman och Ahlberg samt tillverkad av fd hovjuveleraren A.R. Lindgren, verkmästarna hos Möllenborg Aarflot,
Encke, Löfgren och Börjeson, ciselörerna Encke och Müller samt konstgjutarna Bergholtz och
Meyer. Pokalen föreställer en havsnymf, som står på ryggen av en framilande delfin och uppbär en stor havssnäcka. Av guld och silver med briljanter, smaragder, rubiner, safirer, opaler
och äkta pärlor. Mått: (h) 56.6 cm. Tillverkad till Stockholmsutställningen 1897. Skänktes till
Nationalmuseum 1904.
9
Adresser i Stockholm
Andreas G. Aarflot flyttade till Stockholm 1876. Enligt Rotemansarkivet och stockholms
adresskalender 1884-1925 (vissa årgångar saknas) bodde han på ett flertal adresser. Första
noteringen är från 1879 då guldarbetare A. G. Aarflot bodde på Hötorget 10. Han var då
ogift. 1880 bor han på Drottninggatan 82. 1881 finns en uppgift om Alma Evelina Helena
Edlund, mamsell, boende i Klara församling. Kring de här åren har de antagligen träffats
för enligt Adolf Fredriks församlings kyrkobok gifter sig Andreas Aarflot, verkmästare
och Alma Helena Evelina Edlund den 17/5 1884.
Figur 14: Vy från Mosebacketerassen ca 1880.
Sonen Martin föds i mars 1885 och dottern Anna i juli 1886.
År 1887 bor de på Upplandsgatan 27, 1890 Observatoriegatan 10, 1891 Upplandsgatan 24.
Från 1888 har Andreas en porslinshandel, en minuthandel, med bod på Observatoriegatan
10. Från 1892 har han också en sybehörs- och kortvaruaffär. Troligtvis var det Alma eller
någon anställd som skötte affären.
Helmer föds 1892, Torolf -93, Ragnar -96 och Borghild som bara blir ett halvår gammal
föds -98.
Från 1897 bor Aarflot med familj på Karlavägen 27 i hörnet av Karlavägen och Grevturegatan. Det är nuvarande Karlavägen 57 eftersom gatan senare numrerades om. Karlavägen började på den här tiden vid Humlegårdens nordvästra hörn. Längre norrut övergick
gatan till i stort sett landsväg.
År 1909 är adressen Tomtebogatan 17. Området var nybyggt, här låg tidigare Rörstrands
fabriker. Nu har de också skaffat telefon, nummer ”Norr 7740”. Alma Aarflot har en sybehörsaffär på samma adress, antagligen i gatuplanet. Här kommer de att bo permanent.
10
Figur 15: Karlavägen västerut från Sibyllegatan, 1896. Nr 27 ligger i slutet på kvarteret ungefär
mitt i bilden.
Figur 16: Tomtebogatan österut från Vikingagatan, ca 1920-1925. Familjen bodde på nummer
17 till höger i hörnan på 2:a eller 3:e våningen. Till vänster är nummer 16, där sybehörsaffären
låg. Husen står fortfarande kvar idag.
11
År 1913 är dottern Anna Aarflot också noterad som boende på adressen med titeln
folkskolelärare. År 1916 arbetar Anna på Adolf Fredriks folkskola. Från 1918 är hon
anställd på Kungsholms folkskola. Martin bor på Hantverkargatan 76 och arbetar som
ingenjör på Stockholms gas- och elektricitetsverk, 1916 och 1917.
År 1921 ligger sybehörsaffären på Tomtebogatan 16, mitt emot bostaden. 1927 slutar
Andreas som verkmästare när Möllenborgs upphör och övergår antagligen till att arbeta
mera med sin firma. År 1931 har Firma AG Aarflot enligt telefonkatalogen en sybehörsaffär på Birger Jarlsgatan 112, med en nyöppnad filial på Torsgatan 65.
Figur 17: S:t Eriksplan österut, ca 1915-1925.
12
Alma Helena Evelina Aarflot, född Edlund
1862-10-06 – 1938-01-11
Andreas hustru. Alma är född i Nicolai församling, nuvarande Storkyrkoförsamlingen.
Hennes föräldrar var Carl Johan Edlund, skräddargesäll, och Helena Maria Johansdotter.
De bodde på Svartmangatan nära Stortorget i Gamla stan.
Alma var sybehörshandlare, de hade en affär bl.a. på Tomtebogatan 16 mitt emot bostaden. Ingrid Aarflot tror att Mollan (Ellen) var avlägset släkt med Alma. Mollan fick bo
hos dem i Stockholm och att det var där hon träffade Helmer, sin blivande man.
Andreas och Alma fick barnen Martin, Anna, Helmer, Torolf, Ragnar och Borghild.
Figur 18: Andreas och Alma, ateljefoto.
13
Figur 19: Bröderna. Från vänster Martin, Helmer, Ragnar och Torolf.
Martin Gregorius Aarflot
1885-03-01 – 1967-03
Gift med Hedvig Eleonora Kristina Aarflot, f. Andersson.
1889-06-30 – 1961-03-21
Kallades ”Goris” i familjen. Ingenjör. Arbetade på
Stockholms gas och elektricitetsverk, på nybyggnadskontoret, kring 1916. År 1911 bor han och Hedvig på Hantverkargatan 76, 1913 flyttar de till Boo.
År 1921 anges adressen till Yttersta tvärgatan 7 på
Södermalm. 1922 är den Lundagatan 2. De gifter
sig ca 1912 på Kungsholmen.
Med Hedvig fick han barnen Karin, Birgit, Anders,
Martha, Arne och Barbara. År 1923 emigrerade de
till USA och bosatte sig i New Jersey. Enligt Ingrid
så var det svårt för en ingenjör att få arbete vid den
här tiden i Sverige och det var en anledning till att
han emigrerade. När min far Sten cirka 25 år senare
tänkte studera till flygingenjör blev han avrådd av
familjen och satsade istället på läraryrket(!)
Av Martins söner var Arne barnlös och Anders fick
två döttrar, Laura och Andrea. Andrea behöll namnet Aarflot men fick själv inga barn, så ingen i den
amerikanska grenen av släkten har längre efternamnet Aarflot.
14
Figur 20: Martin som ung.
Martin åkte först ensam över Atlanten till USA. Han kom till Ellis Island den 8 maj 1923
med båten Majestic från Southhampton. Hedvig och barnen kom ett halvår senare, den
8 november 1923, med båten Kungsholm från Göteborg.
Enligt U.S. World War II Draft Registration Card, 1942, så bor Martin i East Orange,
Essex county, New York City. Han arbetar på Gibbs & Cox i New York. Gibbs & Cox
är en stor firma som under 20- och 30-talet designar och bygger linjegående fartyg, yachter, krigsfartyg som kryssare och jagare. Under kriget är man en viktig leverantör till
amerikanska marinen.
Figur 21: Majestic, gick på linjen Southampton-USA från 1921.
Figur 22: Martin med familjen i Watsessing park, Bloomfield, New Jersey.
Martins syster Anna åkte över till USA och hälsade på sommaren 1936. Hon anlände med
fartyget Stavangerfjord från Oslo den 19 juni, och reste hem med Aquitania den 5 augusti.
15
Figur 23: Martin och Anna den 5 augusti 1936 ombord på Aquitania.
Anna Helena Evelina Aarflot
1886-07-18 – 1960-05-00
Gift med Aron Valentin.
1885-12-05 – 1969-12-01
Folkskollärare, gift med Aron Valentin som var en
barndomskamrat. Hon var drygt 50 år när de gifte
sig. De hade inga barn. Anna hade den kända reformpedagogen (feministen) Anna Sandström som
lärare på seminariet.
Anna arbetade på Adolf Fredriks folkskola 1916 och
sedan på Kungsholms folkskola från 1918. Kungsholms folkskola låg vid Fleminggatan. Den ansågs
vara världens största. Skolan rymde 4000 barn och
innehöll bl.a. bostad åt överläraren, 47 lärosalar, fyra slöjdsalar och tre skolkök, bassäng och bastu. Det
var så många barn att man fick undervisa i treskift.
Skolan revs 1961.
Aron och Anna hade sin bostad på Drottningholmsvägen 4. Det är vid Fridhemsplan i backen upp mot
Kronobergsparken. Enligt Ingrid hade Aron ett rum
fullt med exotiska föremål som han samlat på sig
under sina resor ute i världen.
Figur 24: Anna Aarflot.
16
De hade ett sommarställe i Hässelby strand bredvid en badplats. Det var en stor tomt på
cirka 2400m2 med två hus. De brukade hyra ut det mindre huset på somrarna till Birgit
Kullberg och den kände skådespelaren Anders Ek. Vid ett tillfälle under studenttiden tog
Sten och Ingrid sig hela vägen med cykel från Uppsala för att hälsa på i Hässelby. Första
biten till Skokloster åkte de båt och sedan cyklade de resten av sträckan.
Figur 25: Kungsholms folkskola, avslutning, ca 1900-1929.
Hemma var det Anna som bestämde, enligt Ingrid. En liten anekdot; Aron stod och
diskade och hade sköljen på vänster sida, då säger Anna till att man ska ha den på höger
sida, det är mycket mer praktiskt. Aron säger då sitt typiska ”Ja, ja, lilla mänsan” och
flyttar sköljen till höger sida, men när Anna gått så byter han tillbaka igen.
Ingrid har berättat att Anna var en omtänksam person som bl.a. skickade kläder till
Martin i USA på 30-talet.
17
Figur 26: Ragnar 14, Alma 48 och Anna 24år. Fotot taget i Eksjö 1910.
18
Helmer Andreas Aarflot
1892-04-20 – 1966-10-20
Revisor och handelslärare. Gift med Ellen,
1888-12-05 – 1981-12-01.
Med barnen
Rolf Ove Bertil Andreas f. 1919-07-09,
Lars Rune Helmer Andreas, f. 1925-02-15 och
Sten-Lennart Ragnar Andreas, 1927-07-28 – 1997-01-23.
Figur 27: Lars, Ellen (Mollan), Rolf, Sten-Lennart och Helmer.
När Helmer var ca 4, 5 år så bodde familjen på Karlavägen 27. Helmers mor Alma arbetade
ofta (stod i butiken) och Helmer fick klara sig själv. En gång var han på äventyr ute på
gatorna och hamnade ända ner i hamnen där en polis fick syn på honom. Polisen frågade
var han bodde och Helmer svarade korrekt med ”Minkalaväg sugesu”. Polisen begrep inte
vad han sa så Helmer fick följa med till stationen, men så småningom förstod man att
det var ”min Karlaväg 27” han avsåg. Polisen följde honom hem och sa till Alma med
emfas att ”frun ska hålla reda på honom”. Det här var ca 1895-1896.
Levnadshistoria
Helmer föddes 1892 i Stockholm. Han avlade examen vid Schartaus handelsinstitut 1915
och vistades sedan som stipendiat i Ryssland och praktiserade därefter i England. Han
19
Figur 28: Är det lille Helmer som skymtar till höger?
var verksam i Stockholm, Norrköping och Härnösand och drev egen agenturverksamhet
samt undervisade i handelsteknik.
Han studerade på folkskoleseminariet i Strängnäs och ägnade sig huvudsakligen åt lärarverksamhet från 1923. Han arbetade först på Lidingö och sedan i Norrköping, där han
blev ordinarie ämneslärare 1931 vid Praktiska realskolan. Han undervisade i matematik
och stenografi. Här arbetade han fram till sin pensionering 1957. Han var skolidrottsledare
och aktiv inom skytterörelsen och hemvärnet.
I Sankt Petersburg
Ellen och Helmer träffades i Stockholm ca 1910. De var hemligt förlovade(!) i sju år innan
de gifte sig på Ellens årsdag den 29/11 1917 i Sankt Petersburg. Helmer åkte antagligen
först själv till Sankt Petersburg någon gång 1915-1917 på ett stipendium och Ellen kom
sedan efter för att de skulle gifta sig där. Ellen var tvungen att fråga sin far om lov när
hon skulle resa till Ryssland trots att hon var närmare trettio år. Kvinnans ställning var
helt annorlunda då. Det var mannen som bestämde. Kvinnlig rösträtt infördes först 1919
i Sverige.
Det här var alltså mitt under ryska revolutionen 1917 och första världskriget 1914-1918.
Ryssland var i krig med Tyskland, men Sankt Petersburg låg aldrig direkt i frontzonen.
Helmer arbetade på Svenska tändsticksbolaget och Ellen, eller Mollan som hon ofta kallades, arbetade på svenska ambassaden. Hon hade bl.a. som uppgift att förmedla brev
från tyska krigsfångar. Hon översatte också. De vigdes alltså i Sankt Petersburg den
29/11-1917, förmodligen på svenska ambassaden.
20
Deras tid i Ryssland blev dramatisk. Enligt vad Helmer har berättat för Ingrid så fick han
(troligen 1918) i uppdrag att förmedla betalningen för en hel båtlast tändstickor. Summan
skulle hämtas i Moskva och levereras till Sankt Petersburg. Det fanns inga fungerande
bankförbindelser så han blev tvungen att hämta summan kontant. Han reste till banken
i Moskva där han fick pengarna i en helt vanlig väska. Det rörde sig om flera miljoner,
en svindlande summa på den tiden.
Helmer tog tåget till Sankt Petersburg. För att få lite lugn och ro mutade han tågmästaren
så att han fick en egen kupé och blev inlåst där. Trots det så knackade det senare på
dörren och han blev tvungen att släppa in några höga ryska militärer. För att säkra
pengarna lånade han ut väskan med pengarna som huvudkudde till en av militärerna.
De började prata, Helmer kunde lite ryska. En av militärerna tog upp en kruka med
någonting svart i. Så drog han med kniven och strök bort det översta lagret, det var smör
i krukan. Någon annan hade bröd och dryck. Så åt de och drack tillsammans.
Allt gick bra och Helmer kunde leverera pengarna i Sankt Petersburg, men när han kom hem till
lägenheten hade Mollan redan rest. Svenska ambassaden hade ordnat en tågförbindelse hem via
Tyskland. Hela ambassadpersonalen hade åkt och
hon var tvungen att följa med. Hon hade fått veta
att det var sista chansen att ta sig ur Ryssland.
Den andra ryska revolutionen, Oktoberrevolutionen, ägde rum den 7 november enligt vår tideräkning. Bolsjevikerna tog nu makten. Ryssland ingick
fred med Tyskland och axelmakterna. Den 2 december 1917 upphörde striderna på östfronten. Istället
utbröt inbördeskrig i Ryssland. Antagligen var det
därför man fick utrymma ambassaden.
Det hade varit svåra tider för Mollan i Sankt Petersburg, hon fick t.ex. vakta kolförrådet på gården där
hon bodde för att förhindra stölder. Efter tågresan
genom ett Tyskland i krig, eller strax efter kriget
(totalfreden var den 11 november 1918), så bestämde sig Mollan för att aldrig åka utomlands igen!
Och så blev det, förutom att hon och Helmer åkte
till grannlandet Norge på 50-talet för att hälsa på
släktingar.
Figur 29: Ellen.
Helmer fick nu ta sig hem genom Finland på egen hand. Finland var också drabbat av
inbördeskrig. Det pågick från den 27 januari till den 5 maj 1918, mellan den ”röda” och
den ”vita” sidan.
21
Tillbaka i Stockholm
Enligt mantalregistret flyttade Mollan in på Grevturegatan 24A i Stockholm den 27/11
1918. Hon anges vara gift, ej ha barn och att frånvarande familjemedlemen, mannen
Helmer Aarflot, vistas i Petersburg. Den 21/1 1919 anges Helmer också ha flyttat in på
Grevturegatan. Den 9 juli 1919 föds äldste sonen Rolf. 25 juli samma år flyttar de enligt
registret till ”Borg och Löt”(?).
Enligt telefonkatalogen för 1921, det första året den gavs ut, bor Helmer (och familjen)
i Stockholm på Vikingagatan 20B och tituleras köpman. Han har nummer 80 920.
Norrköping
Familjen flyttar så småningom till Nelinsgatan 30 i Norrköping, där de kom att bo permanent. Ingrid har berättat att innan dess arbetade Helmer bl.a. i Härnösand som lärare.
Där gick det så illa att han blev utan betalning för en hel termin. Rektorn för skolan
kunde inte betala ut hans lön. Det blev svårt för familjen. Mollan arbetade extra med
att bära ut tidningar. Rolf som bara var ett år kunde inte bo hemma utan fick bo ett år
hos en familj i Visby.
Lars föds 1925 och Sten-Lennart 1927. De firade somrarna i Svärtinge utanför Norrköping.
På Nelinsgatan har vi hälsat på många
gånger hos Far och Mollan, som vi kallade
dom. Jag minns att när Karin och jag var
små fick vi en gång åka spårvagn ända till
ändhållplatsen och tillbaka på egen hand.
Stor lycka! Far och Mollan brukade också
fira jul med oss uppe i Gammelstad.
Far och Mollan införde det ryska tedrickandet i vår familj. ”Tjajgatova!” hette
det när teet var klart.
Helmer var en hängiven korsordslösare.
Jag fick ärva en synonymordbok där han
mycket noggrant hade fört in egna tillägg
med blyerts. Det var likadant med hans
uppslagsverk; överallt stod handskrivna
rättelser och tillägg med blyerts.
Figur 30: Norrköping. Drottninggatan, 1955.
Han fotograferade mycket. Bilderna var noggrant katalogiserade och uppmärkta med
signaturen HA, löpnummer, plats och datum på baksidan.
22
Figur 31: Barnen Rolf, Lasse och Sten-Lennart.
Figur 32: Helmer i arbete, januari 1935.
23
Figur 33: Karin, Helmer och Ingrid firar jul i Gammelstad 1959. Helmer ser ut att ha kommit
direkt från köket. Han diskade gärna efter maten. Foto Sten Aarflot.
Figur 34: Helmer och Ellen reste på 50-talet till Norge för att besöka släktingar. Här ses Helmer
på Leite med Magnus Vatnes tama kråka.
24
Ellen Viktoria Aarflot, f. Eriksson
1888-11-29 – 1981-12-01
Gift med Helmer.
Ellen föddes i Eksjö Stadsförsamling i Jönköpings län. Hennes föräldrar var Lars Eriksson, lokförare och Helma Eriksson. Ellen gick 8 år i flickskolan i Eksjö. Hon läste
franska i 8 år. Sista året fick hon rycka in
som lärare i franska för de yngsta eleverna.
I Norrköping arbetade Ellen, eller Mollan
som hon kallades, som lärare på Praktiska
realskolan. Hon undervisade i maskinskrivning och stenografi(?). På äldre dar bodde
hon i Uppsala.
Helmer och Mollan hälsade på oss på Gotland på somrarna. Helmer gick bort 1966,
men Mollan fortsatte att hälsa på oss upp
i hög ålder. Hon reste alltid med ett stort
bagage, det var ett antal hattväskor och
resväskor. Till middagen brukade Mollan
komma uppklädd och fin. En fläkt av äldre tider.
Figur 35: Ellen, Stockholm 10/12 1912.
Hennes favoritreplik var: ”Sa ni kaffe?”.
Mollan blev 93 år.
Mollans föräldrar
Figur 36: Lars Eriksson.
Figur 37: Wilhelmina (Helma) Eriksson.
25
Figur 38: Ellen, Helmer och Sten-Lennart i Norrköping.
Torolf Isidor Aarflot
1893-12-14 – 1971-05-02
Gift med Märta Anna Christina Aarflot, f. Svensson
1897-02-09 – 1961-01-02. Inga barn.
Torolf arbetade på huvudpostkontoret på Vasagatan som lagerarbetare. Han hade inte studerat vidare, utan hade bara folkskola. De bodde
på Tomtebogatan 17, i Torolfs föräldrars gamla
lägenhet.
Vårvintern 1971 när jag var 17 år reste jag ner
till Stockholm för att lyssna på någon popkonsert. Sten och Ingrid ordnade då så att jag fick
bo hos Torolf på Tomtebogatan. Jag minns att
det var en hushållerska som tog emot och att
Torolf och jag sedan satt i köket och pratade
en stund. Han var sjuk i parkinsson, skakade
väldigt och hade svårt att gå.
Jag kommer ihåg att han frågade mig om jag
skulle bli lärare också som alla andra i släkten, och att jag svarade att jag ville ägna mig
åt musik. Minns också att lägenheten var omodern, det var gasspis och hiss med gallerdörr i
trapphuset.
Figur 39: En ung Torolf.
26
Ragnar Johannes Aarflot
1896-12-02 – 1963-01-02
Tjänsteman vid Stockholms spårvägar.
Gift med Lizzie Dagmar Aarflot, f. Eriksson.
1898-06-25 – 1962-12-21
De hade en fosterdotter, Margareta.
Ragnar var Andreas och Almas yngste son. Ragnar gick igenom Kungsholms realskola
och läste sedan på Frans Schartaus handelsinstitut. Därefter var han anställd en kort tid
vid järnvägsstyrelsen och hade även en plats som kontorist i Nora.
1919 började han arbeta i spårvägsbolaget som kontorist. 1952 blev han ordinarie trafikinspektör och driftschef för tunnelbanans västra gren (Gröna linjen). När västra och
södra delen av tunnelbanan byggdes ihop mellan Hötorget och Slussen 1957 blev han
förste trafikinspektör och chef för hela tunnelbanesystemet. Han hade kontor i Gamla
stan. Han var väl insatt i avtalsfrågor och satt med i alla förhandlingar inom bolaget till
1952. Han gick i pension 1961.
Enligt Lars Aarflot kunde han alla tidtabeller utantill. Han tyckte att han satt på två stolar i förhandlingarna mellan personal och styrelse. När han
bodde på norr var han chef för spårvägshallarna på
Söder (trafikchef för spårvägen), när han sedan flyttade till söder blev han chef för spårvägshallarna i
norr.
Ragnar (och Lizzie) bor 1927 på Hornsgatan 92,
1939 på Alviksvägen 11-13 i Äppelviken, Bromma
och från 1941 på Tranebergsvägen 37, Bromma.
En uppgift i Rotemansarkivet visar att Lizzie 1924
bodde på Hornsgatan 92, var gift och ej hade barn.
Lizzie var då ca 25. Jag har inte hittat något om när
Margareta är född eller när hon kom till familjen.
Lars Aarflot berättar att han var med på Lizzies begravning på Norra kyrkogården. Det var onsdagen
den 2/1-63. Senare samma dag blev Ragnar sjuk.
Lasse var med och tog hand om honom, la honom på
en schäslong och ringde efter ambulans. Han avled
samma kväll på sjukhus av en blödning i lillhjärnan.
Figur 40: Ragnar.
Hans fosterdotter Margareta gifte sig med radiotekniker Jan Silfving, Bromma. Enligt ett klipp från
Sv.D. ägde vigseln rum i Bromma kyrka den 8 april
1962. De bodde då på Tranebergsvägen 17.
27
Figur 41: Inspektör Aarflot kör tunnelbana. Ur boken ”Stockholm i svartvitt, 100 fotografier
från vårt 50-tal”. Foto Gunnar Ekelund, 1955.
Aron Oscar Valentin
1885-12-05 – 1969-12-01
Fil. dr., f.d. direktör. Aron var gift med Anna Aarflot. De gifte sig sent, 1938. Aron var
då drygt 50 år. Hans föräldrar var Oscar Valentin och Anna Carolina Eek. Han hör inte
till den rika Valentinsläkten.
Åren 1907-09 hade Aron en egen affärsrörelse. 1909-1920 var han verkställande direktör i
AB Ekström & Borgström. Enligt Ingrid handlade han med kolonialvaror (livsmedel). Han
hade en vän och kompanjon som skötte filialen. Kompanjonen förskingrade eller lurade
Aron på ett större belopp. Det rörde sig om ca 100.000 kronor. När det uppdagades så
fick Aron ett sommarhus i Hässelby Villastad med stor strandtomt som kompensation.
Adressen var Hässelby Strandväg 7. Tomten hade ”fiskerätt ända till kungsådran” som
Aron gärna framhöll. Efter denna händelse tröttnade Aron helt på branschen, avvecklade
rörelsen och kom att ägna sig åt botanisk forskning istället.
För pengarna han fick när han sålde affären gjorde han en studieresa till Sydamerika
1921-22. Genom att Aron var släkt med redarkungen Broström i Göteborg så fick han
åka med en av rederiets båtar dit. Något hände så båten blev kvar i Eldslandet. Aron
fick i uppdrag att stanna kvar och vara kontaktman för fartyget. Där nere träffade han
ett gäng från det amerikanska universitet Princeton som han hjälpte i forskningsarbetet
med att katalogisera djur och växter. Han stannade där i cirka ett år. Hemma i Sverige
28
Figur 42: Slussens T-banestation vid invigningen 1950. Linjen gick än så länge bara mellan
Slussen och Hökarängen.
Figur 43: Anna, Aron, Sten-Lennart, Lasse, Mollan och Helmer.
29
blev han utnämnd till hedersdoktor vid Princeton 1939.
Enligt ”Vem är det: Svensk biografisk handbok, 1957”, så gjorde han flera resor runt
världen. Han var i Kina och Japan 1925-26, i Sydafrika och Australien 1927-28 och i
Nordamerika 1929. När han kom hem till Sverige arbetade han som amanuens vid Naturhistoriska riksmuseet 1930-31.
Han har gett ut skrifter, bl.a. Eldslandets apostel (31), Några norrmansbilder (39), Den
tappre Eek (41), Andreas Aarflot – Konsthantverkaren och silversmeden (49) och Sveriges 100-åringar (54). Sveriges 100-åringar är en biografisk uppslagsbok som innehåller
ca 5500 biografier över personer som blivit åtminstone 90 år gamla, varav ungefär 500
är svenskamerikaner eller andra utlänningar som uppnått mycket hög ålder. Han har
också gett ut ett 90-tal botaniska avhandlingar och uppsatser. Enligt Ingrid sålde han
sommarhuset för att ha råd med egna utgivningar.
Aron var med när min syster Anna döptes 1965. Hans hustru Anna gick bort 1960 och
av kanske sentimentala skäl så skänkte han 1.000 kr till Anna i dopgåva. Det var ganska
mycket pengar på den tiden. Det var vi andra syskon lite avundsjuka på, och vi fick höra
Annas ”Jag har en tusing på banken” många gånger.
Figur 44: Hässelby villastad, 1956.
30
Mer om Aarflotgården
Jag har tittat lite noggrannare på vilka som har bott på Aarflotgården bakåt i tiden.
Gården tillhörde Örsta socken men Volda församling. På norska digitalarkivet finns folkräkningarna för 1801, 1865, 1875 och 1900 att tillgå. Jag har jämfört detta med uppgifter
i ”Ørsta” av Ivar Myklebust och ”Ættebok for Ørsta 1600-1900”.
Man får söka både på Volda och Örsta och även på ”Aarflodt” som gårdsnamn i digitalarkivet. Elias och Arne stavar sitt efternamn ”Aareflot” på nåt ställe. Det kan vara
felskrivet också.
I Ørstaboken anges det att det är en brukare på Aarflot 1609-1658, två stycken 1661-1827
med var sin part och från 1838(?)1 -1890 är det tre stycken, två på Stöylen och en på Leite.
Före 1801
Det finns uppgifter om brukare på Aarflot ända från 1610. De är troligtvis inte släkt med
oss.
Från 1779 är Knut Solmundsen en av två brukare på gården, betecknad Støylen. Han
är gift med Eli Knutsdotter, som är Andreas Gregoriusson Aarflots farfars syster. Så
åtminstone 1779, 10 år före franska revolutionen(!), bor vår släkt på Aarflot. Den andra
parten brukas av Knut Pederson som har haft den från 1758.
Knut Pedersons son Sjur Knutson, alias Sivert Knudsen (1759-1817) tar över parten 1793
(De är inte släkt med oss). Efter bara sex år, 1799, flyttar han till Eegset (Ekset), en
större gård, som han köpt med hjälp av ett lån från prästen. Där startar han tryckeriet,
”Aarflots prenteverk”, 1809. Han är också länsman i Volda. 1801 tar Ivar Andersen (ny
släkt) över hans part på Aarflotsgården.
Folkräkningen 1801
I folkräkningen för 1801 är det fortfarande Knut Solmundsen på en part och på den andra
är det Ivar Andersen.
På ”vår” part tar Knut Solmundsens dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man
Eiliv Pedersen över 1807. 1842 byter de gård med Gregorius Sjurson Åm (som är Andreas
Gregoriusson Aarflots pappa). Eline och Eiliv flyttar till Indre Åm och Gregorius Sjurson
Åm tar alltså över på Aarflot, den parten som kallas Støylen.
Ivar Andersen har den andra parten av Aarflot bara mellan 1801-1802. Sedan är det
ett hopp till 1819 då Berte Kanutte Sjursdotter Aarflot, dotter till Sivert Knudsen på
Ekset, och gift med Amund Knutson, blir brukare på den andra parten av Aarflot. På så
sätt kommer hennes släkt tillbaka till Aarflotgården. Berte Kanutte Aarflot är en känd
1
Här går uppgifterna isär. I ”Ættebok for Ørsta” anges att den tredje parten frånskiljs 1872.
31
psalmdiktare i Norge och inte släkt med oss. Huset hon bodde i är det som nu är bevarat
som ”Aarflotmuseet”.
Figur 45: Gregorius Sjurson Åm. Plaketten är
gjord av sonen Andreas Gregoriusson Aarflot.
Figur 46: Berte Kanutte Aarflot
Folkräkningen 1865
I folkräkningen för 1865 anges det att gården Aarflot, nr 43ab, brukas av Gregorius
Sjurson Åm. Hans son Andreas Gregoriusson Aarflot, som nu är 17-18 år, bor däremot
på Eegset (Ekset) där han hjälper till med tryckeriet. Den andra parten av Aarflot, nr
44, brukas av Knut Amundsen (1821-96), Berte Kanuttes son.
På den första parten (vår part) tar Gregorius Sjursons son Arne över 1872. Äldste sonen
Sjur flyttar till gården Mo som hans far köper åt honom. Elias blir brukare på nya parten
Leite, som avskiljs från Stöylen part 1, år 1872.
Folkräkningen 1875
I folkräkningen för 1875 anges Elias Gregoriussen som brukare för Aarflot nr 43a (Leite).
Gamla pappan Gregorius Sjursen är nu ”kaarmand” på gården. Brodern Johannes dör
1879, bara 28år gammal. Arne Gregoriussen är brukare för Aarflot 43b. På Aarflot 44,
45 är Knud Amundsen brukare. Han är son till Berte Kanutte Aarflot.
Folkräkningen 1900
I folkräkningen för 1900, har gårdsnumren för Aarflot blivit ändrade. I nummer 43,
bruksnr. 1, är det Arne G. Aarflot som är brukare. Han är nu 62 år och slutar som
brukare ca. 1900. För Aarflot, nr. 43, bruksnr. 2 (det måste vara parten Leite), är det
Elias G. Aarflot, 55år, som är brukare. På Aarflot 43, bruksnr. 3 är det Larine Jonsdotter
Aarflot, änka efter Knut Amundson som är brukare. Alltså två delar vår släkt och en del
Berte Kanuttes släkt.
32
Efter 1900
Støylen, part 1
För part 1, som Arne G. Aarflot brukade fram till 1900, står nu Hans K Melle som brukare
från 1917. Han är inte släkt med oss. Efter honom kommer tre generationer Lödemel.
Støylen, part 2
För part 2 är det Rasmus K. Aarflot som är gårdsbrukare. Han är sonson till Berte
Kanutte Aarflot. Rasmus dotterson heter Louis Kjell Tranvåg (1932- ), som vi träffade
när vi besökte Aarflotgården 2005.
Leite
Elias Gregoriusson Aarflots yngste dotter hette Elisa Olava (1888-1966). Elisa Olavas
dotter Anne Ragnhild Björdal (1919- ), gifter sig med Magnus Vatne 1944 och tar över
på Leite. Deras son Sigmund Vatne (1947- ) tar sedan över, och är brukare av gården
idag.
Idag brukas alltså en av gårdens tre parter av vår släkt, en part av Berte Kanuttes släkt
och den tredje parten av släkten Lödemel.
Plassar
Det fanns också flera plassar på Aarflot. En husmannsplass (husmansplats) var ett litet
gårdsbruk med hus. Gårdsbruket låg på jorden till en större egendom, och hyran för jorden
var oftast arbetsplikt på huvudgården. Systemet med plassar var vanligast på 1800-talet.
I Ættebok for Ørsta anges att gården Aarflot hade sex olika plassar, som delvis överlappar
varandra i tid.
Figur 47: ”Gamlehuset på Aarflot-garden i Ørsta”.
33
Årflot-tunet
Ett av de gamla boningshusen på Aarflotgården är bevarat. Det är byggt på 1700-talet
och är iordningställt som museum. Huset var bebott till 1954.
När jag och familjen var i Ålesund 2005, så besökte vi museet. I hallen ser man en
stor släkttavla på väggen. Högst upp tronar Berte Kanutte Aarflot, och under är hennes
ättlingar. Huset tillhörde alltså parten som Kanutte-släkten bodde på.
Det såg antagligen ungefär likadant ut i bostadshusen på vår part. Nedan är två bilder
från vårt besök som visar lite av husgeråd och inredning.
Figur 48: Öppen spis med husgeråd.
Figur 49: Storstugan. Foto Oscar Aarflot.
34
Källor
”Andreas Aarflot – Konsthantverkaren och silversmeden”, fil. dr. Aron Valentin 1949.
”Ørsta” av Ivar Myklebust.
”Ættebok for Ørsta”, 1600-1900 och 1900-1998.
”Gamalt frå Årflot”, nedskrivet av Magnus Vatne.
”Aarflot i Ålesund gjennom 125 år”, Harald Grytten. Om Berte Kanutte Aarflots släkt,
utg. av Aarflots bokhandel, Ålesund 1985.
Årflot-tunet, museum, Ørsta.
”Modernt svenskt silver”, Sofia Rudling Silfverstolpe.
”Svenskt silver”, Dahlbäck Lutteman.
Stockholms telefonkatalog 1921-1958, Stockholms namnkatalog, Kungliga biblioteket.
”Stockholm i svartvitt” av Gunnar Ekelund.
”Vem är det”, Svensk biografisk handbok, 1957.
Wikipedia, husmannsplassar.
U.S. World War II Draft Registration Card, 1942.
Samtal med Lars Aarflot och Ingrid Aarflot, februari-mars 2011.
Internetlänkar
Släktträd på nätet,
http://www.geni.com
Norska folkräkningar, kyrkböcker m.m.,
http://www.digitalarkivet.no
Norska kartor,
http://www.geonorge.no/
Interaktiv norgekarta.
http://gammel.geonorge.no/arcexplorer/arcexplorer.jsp
Interaktiva flygbilder över Norge,
http://www.norgeibilder.no/,
Norsk äldre namngivning,
http://digitalarkivet.uib.no/sab/howto.html\#Names
Klipp från Svenska Dagbladet,
http://www.genealogiska.se/digisam/digisamklipp.asp
Projekt Runeberg,
http://runeberg.org/hvar8dag/3/3204.html
Sothebys, utdrag ur katalog,
http://www.sothebys.com/app/live/lot/LotDetail.jsp?lot_id=YZVH
Arkiv och bilder över Stockholm. Rotemansarkivet och Sthlms adresskalender 1884-1925.
http://www.stockholmskallan.se
35
Departementsstaden, Staffan Nilsson,
documents/sfv/kulturvarden/2009_01/departementsstaden.pdf
Byggnadsinventering för västra Kungsholmen
SSM_Kungsholmen_vastra__byggnadsinventering_1991_00.pdf
Riksarkivet SVAR, Svensk arkivinformation,
http://www.svar.ra.se/
Riksarkivet, Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse och dopbok, 1862-1871, sid 31
http://www.svar.ra.se
Immigration till USA, Ellis Island
http://www.ellisisland.org
Amerikansk släktdatabas
http://www.ancestry.com
Antikvariat på nätet
http://www.antikvariat.net/GEN25098.cgi
Bilaga
Släktträdet, norska grenen
Figur 50: Släktträdet, norska grenen. I folkräkningen för 1900 har Arne och Elias efternamnet
”Aarflot”, i tidigare folkräkningar ”Gregoriusson”.
36
Svenska grenen
Figur 51: Grenen utgående från Andreas Gregoriusson Aarflot.
37
Figur 52: Ålesund från utkikspunkten Fjellstua.
38