AARFLOT - där älven flyter stilla
AARFLOT - där älven flyter stilla Sammanställt av Andreas Aarflot Stockholm, september 2011 Omslag: Örstafjorden och Örsta samhälle taget från Sandhornet, 909m. Aarflotgården ligger en bit upp i Åmdalen som är dalgången som skymtar till vänster. I fonden till vänster ligger Voldsfjorden. Foto: Oyvang på www.meld.no. Innehåll Andreas Gregoriusson Aarflot . . . . . . . Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . Levnadshistoria . . . . . . . . . . . . Firma Gustaf Möllenborg . . . . . . . Adresser i Stockholm . . . . . . . . . Alma Helena Evelina Aarflot, född Edlund Martin Gregorius Aarflot . . . . . . . . . . Anna Helena Evelina Aarflot . . . . . . . . Helmer Andreas Aarflot . . . . . . . . . . Levnadshistoria . . . . . . . . . . . . I Sankt Petersburg . . . . . . . . . . Tillbaka i Stockholm . . . . . . . . . Norrköping . . . . . . . . . . . . . . Ellen Viktoria Aarflot, f. Eriksson . . . . . Mollans föräldrar . . . . . . . . . . . Torolf Isidor Aarflot . . . . . . . . . . . . Ragnar Johannes Aarflot . . . . . . . . . . Aron Oscar Valentin . . . . . . . . . . . . Mer om Aarflotgården . . . . . . . . . . . Före 1801 . . . . . . . . . . . . . . . Folkräkningen 1801 . . . . . . . . . . Folkräkningen 1865 . . . . . . . . . . Folkräkningen 1875 . . . . . . . . . . Folkräkningen 1900 . . . . . . . . . . Efter 1900 . . . . . . . . . . . . . . . Plassar . . . . . . . . . . . . . . . . . Årflot-tunet . . . . . . . . . . . . . . . . . Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Släktträdet, norska grenen . . . . . . Svenska grenen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1 3 7 10 13 14 16 19 19 20 22 22 25 25 26 27 28 31 31 31 32 32 32 33 33 34 35 36 36 37 Andreas Gregoriusson Aarflot 1848-12-05 – 1937-07-05 Gift med Alma Helena Evelina Aarflot, f. Edlund. 1862-10-06 – 1938-01-11 Bakgrund Andreas Gregoriusson Aarflot växte upp på bondgården med namnet Aarflot i Ørsta kommun, Norge. Gården ligger i Åmdalen, ca fyra km sydöst om Ørsta samhälle, strax söder om Åmdalselva. Aarflotgården hade fiskerättigheter i en del av Åmdalselva och där bedrev man laxfiske. Enligt Ørstaboken av Ivar Myklebust kallades gården i dagligt tal för Støylen. Gården Aarflot nämns för första gången som ödegård i skattelistorna från 1610 med skatteplikten var 1 pd. fisk. Innan dess kan den ha varit frånflyttad en längre period efter digerdödens härjningar på 1300-talet. Myklebust menar att gården troligen hade varit en ”sætrestøyl”, en säter. Namnet Aarflot menar Myklebust kommer ur ”å” för älv och ett gammalt ord ”flot”, där älven flyter stilla. Andreas far var Gregorius Sjurson Åm (18141880). Enligt norsk namngivning i äldre tider, precis som i Sverige, så fick man sitt efternamn från sin fars förnamn med ändelsen ”son” eller ”dotter”. Andreas Gregoriusson är t.ex. Gregorius son. Till det la man ofta till ett tredje namn, vanligtvis ett gårdsnamn, därav ”Andreas Gregoriusson Aarflot”. Mot slutet av 1800talet övergick man till att ha ett fast efternamn som gick i arv. Först 1925 blev detta lagstadgat i Norge. När Andreas Gregoriusson Aarflot flyttade till Sverige 1876 blev Aarflot hans efternamn. Figur 1: Andreas G. Aarflot. Foto 1902. Gården Aarflot var uppdelad på två parter. Gregorius Sjurson Åm brukade den ena. Den andra parten brukades av en annan släkt. Gregorius bodde först på gården Indre Åm, som ligger öster om Aarflotgården på andra sidan Åmdalselva. Tillsammans med sin fru, Anne Marta Arnesdotter Vatne, arrenderade han 1842 en av parterna på Aarflot, som de sedan köpte 1862. År 1871 tar Andreas bror, Arne Gregoriusson (1838-1908), över bruket av gården. Året efter frånskiljs en tredje part, kallad Leite, med brodern Elias Gregoriusson Aarflot (1845-1928) som brukare. 1 Figur 2: ”Årflot beat”. Från en fiskesida på internet. Det är alltså Åmdalselva, uppströms från Åmotet. I ”Laksefisket på Årflot” av Magnus Vatne anges att Aarflotgården hade fiskerättigheter i Åmdalselva mellan Åmotet och Gamle Stølebro öster om det så kallade Laksehøl. Det lugna partiet nedanför forsen på bilden kan vara det nämnda laksehølet. Foto Knut Alfredsen. Redan 1779, innan Gregorius tid, så fanns vår släkt på gården. Andreas farfar hette Sjur Knutson Åm (1773-1822). Hans äldre syster Eli Knutsdotter Åm (1757-1844) och hennes man Knut Solmundson Ose var brukare där från 1779. Deras dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man tog över 1807. 1842 bytte de sedan gård med Gregorius Sjurson Åm och flyttade till gården Åm. Det var inte långt. Gårdarna ligger nära varandra. Om man studerar ”Ættebok for Ørsta” ser man att många personer från olika släkter har bott på gården och dess parter i omgångar. Det finns troligen flera (åtminstone två) sinsemellan oberoende släkter som har tagit efternamnet Aarflot efter gården. Norrmännen biskop Andreas Aarflot, boktryckaren Sivert Knudsen Aarflot och den kända psalmdiktaren Berte Kanutte Aarflot är t.ex. inte (genetiskt) släkt med oss1 . Däremot fanns det täta band emellan ”grannarna”. Andreas Gregoriusson Aarflot var alltså bondson, en av sju bröder. Sjur, Arne och Elias blev själva jordbrukare. Sjur flyttade till gården Mo, Arne tog över efter sin far på Støylen och Elias fick den nya parten Leite. Johannes blev fiskare och stenarbetare. Ola blev målarmästare i Ålesund. Det fanns en Andreas till (1847-1847) som dog som spädbarn. Andreas G. hade andra planer, han kom att flytta ifrån gården redan i tonåren. 1 Jag sökte mitt släktskap med Berte på geni.com och fick svaret ”Berthe Aarflot is your fourth great uncle’s first cousin”, dvs. Andreas Gregoriusson Aarflots farmors systers mans kusin är Berte Kanutte. Vi har alltså skilda rötter men det finns också en gren som är en kombination av de två släkterna. 2 Figur 3: Gammal bild över gårdarna kring Örstafjorden sett från Brekkeheidi. Aarflotgården ligger bakåt till vänster utanför bilden. Jämför med omslagsbilden. Levnadshistoria Andreas Aarflot föddes 1848 i Ørsta och bodde på bondgården Aarflot. Han genomgick folkskolan i Volda. Som ung flyttade han till gården Ekset där han arbetade i 1 12 år på boktryckeriet hos Mauritz Rasmussen Årflot. Mauritz var sonson till den kände Sivert Aarflot som startade tryckeriet, ”Aarflots prenteverk”, år 1809 (de är inte släkt med oss). I norska folkräkningen för 1865 anges det att Andreas, då 18 år, bor på Ekset med benämningen ”tjenestekarl”. Ekset är en större gård som ligger ca 10km väster om Aarflotgården vid Voldsfjorden. Tryckeriet finns här fortfarande bevarat på ”Sivert Aarflot-museet”. År 1869 kom Andreas till sin hemorts större stad, Ålesund, där han gick i lära hos guldsmeden Chr. Rödset under fyra år. Samtidigt gick han på Ålesunds tekniska skolas aftonkurser där han studerade konstruktions- och frihandsteckning. År 1873 fick han stipendium för vidareutbildning utomlands. Studieresan (gesällresan) gick till Köpenhamn, där han fick anställning hos en juvelerare. Han stannade där i två år. Från Köpenhamn fortsatte Andreas till Berlin där han arbetade i ett halvår. Hans stora intresse var Gewerbemuseum med den italienska konstnären Benvenuto Cellinis silverarbeten. Efter Berlin reste han till Wien där han fick anställning hos hovjuveleraren Klinkosch och arbetade där i tio månader som silverarbetare och ciselör. Han arbetade också ett par månader i München. Andreas G. Aarflot återvände sedan till Köpenhamn för att där brevledes söka anställning i sitt hemland. Men då han inte lyckades få anställning i Norge skrev han till Stockholm och där hade han bättre tur. År 1876 fick han anställning som silver- och korpusarbetare på hovjuvelerarfirman Gustaf Möllenborg, där han blev verkmästare 1879. 3 Figur 4: Örsta- och Voldsfjorden, nere t.h. gården Årflot. Figur 5: Detaljkarta över gården Årflot och Åmdalselval. 4 Figur 6: Ålesund 1864. Under Aarflots tid utförde Möllenborgs arbeten för kronprinsparet Gustaf och Victoria och även för Oscar II:s hov. Aarflot fick bland annat renovera och reparera konstföremål på slottet. När han skulle reparera tronstolen inför kejsar Wilhelm II:s besök blev han helt sonika inlåst i silversalen bland alla dyrbarheter. Vid kungliga dödsfall fick Aarflot utföra likkistplåtarna samt anbringa dem på kistorna. En stor lagerkrans i silver, ca 1m hög och med 10 kilos vikt, utfördes till Gustav II Adolfs 300-årsfest 1894. Den hänger nu (1949) i Riddarholmskyrkan. En Nautiluspokal i guld och silver med pärlor och ädelstenar gjordes till 1897 års industriutställning i Stockholm. Den skänktes 1904 av firma Möllenborg till Nationalmuseum där den fick en fin placering i övre trapphallen. Tyvärr försvann pokalen vid ett inbrott på museet i början av på 1980talet. Detta bekräftas av indendent Micael Ernstell som jag pratade med i samband med ”Temadag silver” på Nationalmuseum 110925. Pokalen finns (trots det) listad inkl. bild om man söker i museets samlingar på nätet. Sök på ”Nautiluspokal”, och gå till den som anges vara skänkt av Carl Féron. När Möllenborgs upphörde 1927 hade Aarflot varit anställd där i mer än 50 år. Firmans verkstad donerades till Nordiska museet och finns nu med nästan all sin utrustning i Guldsmedshuset på Skansen. Som kuriosa kan nämnas att en stor silverpjäs som Aarflot arbetat med såldes 1998 på auktionsfirman Sotherbys, London för 162.000 USD. Beskrivningen från Sotherbys katalog lyder: ”A Podolian ox (Grey Steppe) horn with Swedish silver mounts, Gustav Mollenborg, Stockholm, 1897. The horn was mounted under the direction of Andreas Aarflot (1848-1937), after designs by Otto Valdemar Strandman.” – ”Aarflot, master of Mollenborg’s, the court jewellers, was chosen early in his career to undertake work for the Swedish Royal family.” 5 Figur 7: Verkmästare Aarflot med anställda på Möllenborgs. Figur 8: Vikingaskepp av silver, utfört av Aarflot och utställt på industriutställningen i Stockholm 1897. Skeppet var en gåva till chefen för Sveriges ångfartygs-assuransförening kapten Axel Appelberg. Det var lastat med rullar av 20-kronor i guld till ett belopp av 12.000 kronor. 6 Figur 9: Guldsmedshuset, Skansen. Firma Gustaf Möllenborg Gustaf Möllenborg (1796-1851) blev mästare 1823 och ledde en stor verkstad till 1850, då den övertogs av Louis Constantin Féron (1828-1890). Verkstan som låg på Drottninggatan 14 fick en mycket dominerande ställning inte bara i Stockholm utan i hela landet. 1844 hade han 46 arbetare i sin verkstad medan andra mästare hade i genomsnitt tre till fyra. Han hade en imponerande produktion. 1847 stämplade firman 790 kilo silver medan de två närmaste konkurrenterna stod för cirka 160 kilo var. Han gjorde både relativt prisbilligt silver och tog upp nya stilströmningar. Han hade också en exklusiv hantverksmässig produktion för kungahuset och andra förnäma beställare. Möllenborgs anskaffade tekniska nyheter i produktionen som blev mer industrialiserad under slutet av 1800-talet. Firman importerade också silver- och guldvaror som halvfabrikat från Tyskland, som sedan kompletterades med Möllenbergs firmastämpel. Firman upphörde 1927. Huset på Drottninggatan 14 finns inte kvar idag. Kontorshuset som står här nu byggdes 1928-29 som ett av Stockholms första funkishus. Figur 10: Matbestick, modell Olga, 1847. Figur 11: Skedar, kanna, Möllenborg. 7 Figur 12: Drottninggatan 14, cirka 1910-1923. Möllenborgs guld- och silveraffär ligger som andra från vänster. Man kan ana texten ”G.Möllenborg” ovanför skyltfönstret. Själva verkstaden låg inne på gården. 8 Figur 13: Nautiluspokal framtagen av bl.a. Andreas Aarflot. Enligt tidningen Idun, 1904, är pokalen komponerad av arkitekten Almqvist och modellerad av skulptörerna Strandman och Ahlberg samt tillverkad av fd hovjuveleraren A.R. Lindgren, verkmästarna hos Möllenborg Aarflot, Encke, Löfgren och Börjeson, ciselörerna Encke och Müller samt konstgjutarna Bergholtz och Meyer. Pokalen föreställer en havsnymf, som står på ryggen av en framilande delfin och uppbär en stor havssnäcka. Av guld och silver med briljanter, smaragder, rubiner, safirer, opaler och äkta pärlor. Mått: (h) 56.6 cm. Tillverkad till Stockholmsutställningen 1897. Skänktes till Nationalmuseum 1904. 9 Adresser i Stockholm Andreas G. Aarflot flyttade till Stockholm 1876. Enligt Rotemansarkivet och stockholms adresskalender 1884-1925 (vissa årgångar saknas) bodde han på ett flertal adresser. Första noteringen är från 1879 då guldarbetare A. G. Aarflot bodde på Hötorget 10. Han var då ogift. 1880 bor han på Drottninggatan 82. 1881 finns en uppgift om Alma Evelina Helena Edlund, mamsell, boende i Klara församling. Kring de här åren har de antagligen träffats för enligt Adolf Fredriks församlings kyrkobok gifter sig Andreas Aarflot, verkmästare och Alma Helena Evelina Edlund den 17/5 1884. Figur 14: Vy från Mosebacketerassen ca 1880. Sonen Martin föds i mars 1885 och dottern Anna i juli 1886. År 1887 bor de på Upplandsgatan 27, 1890 Observatoriegatan 10, 1891 Upplandsgatan 24. Från 1888 har Andreas en porslinshandel, en minuthandel, med bod på Observatoriegatan 10. Från 1892 har han också en sybehörs- och kortvaruaffär. Troligtvis var det Alma eller någon anställd som skötte affären. Helmer föds 1892, Torolf -93, Ragnar -96 och Borghild som bara blir ett halvår gammal föds -98. Från 1897 bor Aarflot med familj på Karlavägen 27 i hörnet av Karlavägen och Grevturegatan. Det är nuvarande Karlavägen 57 eftersom gatan senare numrerades om. Karlavägen började på den här tiden vid Humlegårdens nordvästra hörn. Längre norrut övergick gatan till i stort sett landsväg. År 1909 är adressen Tomtebogatan 17. Området var nybyggt, här låg tidigare Rörstrands fabriker. Nu har de också skaffat telefon, nummer ”Norr 7740”. Alma Aarflot har en sybehörsaffär på samma adress, antagligen i gatuplanet. Här kommer de att bo permanent. 10 Figur 15: Karlavägen västerut från Sibyllegatan, 1896. Nr 27 ligger i slutet på kvarteret ungefär mitt i bilden. Figur 16: Tomtebogatan österut från Vikingagatan, ca 1920-1925. Familjen bodde på nummer 17 till höger i hörnan på 2:a eller 3:e våningen. Till vänster är nummer 16, där sybehörsaffären låg. Husen står fortfarande kvar idag. 11 År 1913 är dottern Anna Aarflot också noterad som boende på adressen med titeln folkskolelärare. År 1916 arbetar Anna på Adolf Fredriks folkskola. Från 1918 är hon anställd på Kungsholms folkskola. Martin bor på Hantverkargatan 76 och arbetar som ingenjör på Stockholms gas- och elektricitetsverk, 1916 och 1917. År 1921 ligger sybehörsaffären på Tomtebogatan 16, mitt emot bostaden. 1927 slutar Andreas som verkmästare när Möllenborgs upphör och övergår antagligen till att arbeta mera med sin firma. År 1931 har Firma AG Aarflot enligt telefonkatalogen en sybehörsaffär på Birger Jarlsgatan 112, med en nyöppnad filial på Torsgatan 65. Figur 17: S:t Eriksplan österut, ca 1915-1925. 12 Alma Helena Evelina Aarflot, född Edlund 1862-10-06 – 1938-01-11 Andreas hustru. Alma är född i Nicolai församling, nuvarande Storkyrkoförsamlingen. Hennes föräldrar var Carl Johan Edlund, skräddargesäll, och Helena Maria Johansdotter. De bodde på Svartmangatan nära Stortorget i Gamla stan. Alma var sybehörshandlare, de hade en affär bl.a. på Tomtebogatan 16 mitt emot bostaden. Ingrid Aarflot tror att Mollan (Ellen) var avlägset släkt med Alma. Mollan fick bo hos dem i Stockholm och att det var där hon träffade Helmer, sin blivande man. Andreas och Alma fick barnen Martin, Anna, Helmer, Torolf, Ragnar och Borghild. Figur 18: Andreas och Alma, ateljefoto. 13 Figur 19: Bröderna. Från vänster Martin, Helmer, Ragnar och Torolf. Martin Gregorius Aarflot 1885-03-01 – 1967-03 Gift med Hedvig Eleonora Kristina Aarflot, f. Andersson. 1889-06-30 – 1961-03-21 Kallades ”Goris” i familjen. Ingenjör. Arbetade på Stockholms gas och elektricitetsverk, på nybyggnadskontoret, kring 1916. År 1911 bor han och Hedvig på Hantverkargatan 76, 1913 flyttar de till Boo. År 1921 anges adressen till Yttersta tvärgatan 7 på Södermalm. 1922 är den Lundagatan 2. De gifter sig ca 1912 på Kungsholmen. Med Hedvig fick han barnen Karin, Birgit, Anders, Martha, Arne och Barbara. År 1923 emigrerade de till USA och bosatte sig i New Jersey. Enligt Ingrid så var det svårt för en ingenjör att få arbete vid den här tiden i Sverige och det var en anledning till att han emigrerade. När min far Sten cirka 25 år senare tänkte studera till flygingenjör blev han avrådd av familjen och satsade istället på läraryrket(!) Av Martins söner var Arne barnlös och Anders fick två döttrar, Laura och Andrea. Andrea behöll namnet Aarflot men fick själv inga barn, så ingen i den amerikanska grenen av släkten har längre efternamnet Aarflot. 14 Figur 20: Martin som ung. Martin åkte först ensam över Atlanten till USA. Han kom till Ellis Island den 8 maj 1923 med båten Majestic från Southhampton. Hedvig och barnen kom ett halvår senare, den 8 november 1923, med båten Kungsholm från Göteborg. Enligt U.S. World War II Draft Registration Card, 1942, så bor Martin i East Orange, Essex county, New York City. Han arbetar på Gibbs & Cox i New York. Gibbs & Cox är en stor firma som under 20- och 30-talet designar och bygger linjegående fartyg, yachter, krigsfartyg som kryssare och jagare. Under kriget är man en viktig leverantör till amerikanska marinen. Figur 21: Majestic, gick på linjen Southampton-USA från 1921. Figur 22: Martin med familjen i Watsessing park, Bloomfield, New Jersey. Martins syster Anna åkte över till USA och hälsade på sommaren 1936. Hon anlände med fartyget Stavangerfjord från Oslo den 19 juni, och reste hem med Aquitania den 5 augusti. 15 Figur 23: Martin och Anna den 5 augusti 1936 ombord på Aquitania. Anna Helena Evelina Aarflot 1886-07-18 – 1960-05-00 Gift med Aron Valentin. 1885-12-05 – 1969-12-01 Folkskollärare, gift med Aron Valentin som var en barndomskamrat. Hon var drygt 50 år när de gifte sig. De hade inga barn. Anna hade den kända reformpedagogen (feministen) Anna Sandström som lärare på seminariet. Anna arbetade på Adolf Fredriks folkskola 1916 och sedan på Kungsholms folkskola från 1918. Kungsholms folkskola låg vid Fleminggatan. Den ansågs vara världens största. Skolan rymde 4000 barn och innehöll bl.a. bostad åt överläraren, 47 lärosalar, fyra slöjdsalar och tre skolkök, bassäng och bastu. Det var så många barn att man fick undervisa i treskift. Skolan revs 1961. Aron och Anna hade sin bostad på Drottningholmsvägen 4. Det är vid Fridhemsplan i backen upp mot Kronobergsparken. Enligt Ingrid hade Aron ett rum fullt med exotiska föremål som han samlat på sig under sina resor ute i världen. Figur 24: Anna Aarflot. 16 De hade ett sommarställe i Hässelby strand bredvid en badplats. Det var en stor tomt på cirka 2400m2 med två hus. De brukade hyra ut det mindre huset på somrarna till Birgit Kullberg och den kände skådespelaren Anders Ek. Vid ett tillfälle under studenttiden tog Sten och Ingrid sig hela vägen med cykel från Uppsala för att hälsa på i Hässelby. Första biten till Skokloster åkte de båt och sedan cyklade de resten av sträckan. Figur 25: Kungsholms folkskola, avslutning, ca 1900-1929. Hemma var det Anna som bestämde, enligt Ingrid. En liten anekdot; Aron stod och diskade och hade sköljen på vänster sida, då säger Anna till att man ska ha den på höger sida, det är mycket mer praktiskt. Aron säger då sitt typiska ”Ja, ja, lilla mänsan” och flyttar sköljen till höger sida, men när Anna gått så byter han tillbaka igen. Ingrid har berättat att Anna var en omtänksam person som bl.a. skickade kläder till Martin i USA på 30-talet. 17 Figur 26: Ragnar 14, Alma 48 och Anna 24år. Fotot taget i Eksjö 1910. 18 Helmer Andreas Aarflot 1892-04-20 – 1966-10-20 Revisor och handelslärare. Gift med Ellen, 1888-12-05 – 1981-12-01. Med barnen Rolf Ove Bertil Andreas f. 1919-07-09, Lars Rune Helmer Andreas, f. 1925-02-15 och Sten-Lennart Ragnar Andreas, 1927-07-28 – 1997-01-23. Figur 27: Lars, Ellen (Mollan), Rolf, Sten-Lennart och Helmer. När Helmer var ca 4, 5 år så bodde familjen på Karlavägen 27. Helmers mor Alma arbetade ofta (stod i butiken) och Helmer fick klara sig själv. En gång var han på äventyr ute på gatorna och hamnade ända ner i hamnen där en polis fick syn på honom. Polisen frågade var han bodde och Helmer svarade korrekt med ”Minkalaväg sugesu”. Polisen begrep inte vad han sa så Helmer fick följa med till stationen, men så småningom förstod man att det var ”min Karlaväg 27” han avsåg. Polisen följde honom hem och sa till Alma med emfas att ”frun ska hålla reda på honom”. Det här var ca 1895-1896. Levnadshistoria Helmer föddes 1892 i Stockholm. Han avlade examen vid Schartaus handelsinstitut 1915 och vistades sedan som stipendiat i Ryssland och praktiserade därefter i England. Han 19 Figur 28: Är det lille Helmer som skymtar till höger? var verksam i Stockholm, Norrköping och Härnösand och drev egen agenturverksamhet samt undervisade i handelsteknik. Han studerade på folkskoleseminariet i Strängnäs och ägnade sig huvudsakligen åt lärarverksamhet från 1923. Han arbetade först på Lidingö och sedan i Norrköping, där han blev ordinarie ämneslärare 1931 vid Praktiska realskolan. Han undervisade i matematik och stenografi. Här arbetade han fram till sin pensionering 1957. Han var skolidrottsledare och aktiv inom skytterörelsen och hemvärnet. I Sankt Petersburg Ellen och Helmer träffades i Stockholm ca 1910. De var hemligt förlovade(!) i sju år innan de gifte sig på Ellens årsdag den 29/11 1917 i Sankt Petersburg. Helmer åkte antagligen först själv till Sankt Petersburg någon gång 1915-1917 på ett stipendium och Ellen kom sedan efter för att de skulle gifta sig där. Ellen var tvungen att fråga sin far om lov när hon skulle resa till Ryssland trots att hon var närmare trettio år. Kvinnans ställning var helt annorlunda då. Det var mannen som bestämde. Kvinnlig rösträtt infördes först 1919 i Sverige. Det här var alltså mitt under ryska revolutionen 1917 och första världskriget 1914-1918. Ryssland var i krig med Tyskland, men Sankt Petersburg låg aldrig direkt i frontzonen. Helmer arbetade på Svenska tändsticksbolaget och Ellen, eller Mollan som hon ofta kallades, arbetade på svenska ambassaden. Hon hade bl.a. som uppgift att förmedla brev från tyska krigsfångar. Hon översatte också. De vigdes alltså i Sankt Petersburg den 29/11-1917, förmodligen på svenska ambassaden. 20 Deras tid i Ryssland blev dramatisk. Enligt vad Helmer har berättat för Ingrid så fick han (troligen 1918) i uppdrag att förmedla betalningen för en hel båtlast tändstickor. Summan skulle hämtas i Moskva och levereras till Sankt Petersburg. Det fanns inga fungerande bankförbindelser så han blev tvungen att hämta summan kontant. Han reste till banken i Moskva där han fick pengarna i en helt vanlig väska. Det rörde sig om flera miljoner, en svindlande summa på den tiden. Helmer tog tåget till Sankt Petersburg. För att få lite lugn och ro mutade han tågmästaren så att han fick en egen kupé och blev inlåst där. Trots det så knackade det senare på dörren och han blev tvungen att släppa in några höga ryska militärer. För att säkra pengarna lånade han ut väskan med pengarna som huvudkudde till en av militärerna. De började prata, Helmer kunde lite ryska. En av militärerna tog upp en kruka med någonting svart i. Så drog han med kniven och strök bort det översta lagret, det var smör i krukan. Någon annan hade bröd och dryck. Så åt de och drack tillsammans. Allt gick bra och Helmer kunde leverera pengarna i Sankt Petersburg, men när han kom hem till lägenheten hade Mollan redan rest. Svenska ambassaden hade ordnat en tågförbindelse hem via Tyskland. Hela ambassadpersonalen hade åkt och hon var tvungen att följa med. Hon hade fått veta att det var sista chansen att ta sig ur Ryssland. Den andra ryska revolutionen, Oktoberrevolutionen, ägde rum den 7 november enligt vår tideräkning. Bolsjevikerna tog nu makten. Ryssland ingick fred med Tyskland och axelmakterna. Den 2 december 1917 upphörde striderna på östfronten. Istället utbröt inbördeskrig i Ryssland. Antagligen var det därför man fick utrymma ambassaden. Det hade varit svåra tider för Mollan i Sankt Petersburg, hon fick t.ex. vakta kolförrådet på gården där hon bodde för att förhindra stölder. Efter tågresan genom ett Tyskland i krig, eller strax efter kriget (totalfreden var den 11 november 1918), så bestämde sig Mollan för att aldrig åka utomlands igen! Och så blev det, förutom att hon och Helmer åkte till grannlandet Norge på 50-talet för att hälsa på släktingar. Figur 29: Ellen. Helmer fick nu ta sig hem genom Finland på egen hand. Finland var också drabbat av inbördeskrig. Det pågick från den 27 januari till den 5 maj 1918, mellan den ”röda” och den ”vita” sidan. 21 Tillbaka i Stockholm Enligt mantalregistret flyttade Mollan in på Grevturegatan 24A i Stockholm den 27/11 1918. Hon anges vara gift, ej ha barn och att frånvarande familjemedlemen, mannen Helmer Aarflot, vistas i Petersburg. Den 21/1 1919 anges Helmer också ha flyttat in på Grevturegatan. Den 9 juli 1919 föds äldste sonen Rolf. 25 juli samma år flyttar de enligt registret till ”Borg och Löt”(?). Enligt telefonkatalogen för 1921, det första året den gavs ut, bor Helmer (och familjen) i Stockholm på Vikingagatan 20B och tituleras köpman. Han har nummer 80 920. Norrköping Familjen flyttar så småningom till Nelinsgatan 30 i Norrköping, där de kom att bo permanent. Ingrid har berättat att innan dess arbetade Helmer bl.a. i Härnösand som lärare. Där gick det så illa att han blev utan betalning för en hel termin. Rektorn för skolan kunde inte betala ut hans lön. Det blev svårt för familjen. Mollan arbetade extra med att bära ut tidningar. Rolf som bara var ett år kunde inte bo hemma utan fick bo ett år hos en familj i Visby. Lars föds 1925 och Sten-Lennart 1927. De firade somrarna i Svärtinge utanför Norrköping. På Nelinsgatan har vi hälsat på många gånger hos Far och Mollan, som vi kallade dom. Jag minns att när Karin och jag var små fick vi en gång åka spårvagn ända till ändhållplatsen och tillbaka på egen hand. Stor lycka! Far och Mollan brukade också fira jul med oss uppe i Gammelstad. Far och Mollan införde det ryska tedrickandet i vår familj. ”Tjajgatova!” hette det när teet var klart. Helmer var en hängiven korsordslösare. Jag fick ärva en synonymordbok där han mycket noggrant hade fört in egna tillägg med blyerts. Det var likadant med hans uppslagsverk; överallt stod handskrivna rättelser och tillägg med blyerts. Figur 30: Norrköping. Drottninggatan, 1955. Han fotograferade mycket. Bilderna var noggrant katalogiserade och uppmärkta med signaturen HA, löpnummer, plats och datum på baksidan. 22 Figur 31: Barnen Rolf, Lasse och Sten-Lennart. Figur 32: Helmer i arbete, januari 1935. 23 Figur 33: Karin, Helmer och Ingrid firar jul i Gammelstad 1959. Helmer ser ut att ha kommit direkt från köket. Han diskade gärna efter maten. Foto Sten Aarflot. Figur 34: Helmer och Ellen reste på 50-talet till Norge för att besöka släktingar. Här ses Helmer på Leite med Magnus Vatnes tama kråka. 24 Ellen Viktoria Aarflot, f. Eriksson 1888-11-29 – 1981-12-01 Gift med Helmer. Ellen föddes i Eksjö Stadsförsamling i Jönköpings län. Hennes föräldrar var Lars Eriksson, lokförare och Helma Eriksson. Ellen gick 8 år i flickskolan i Eksjö. Hon läste franska i 8 år. Sista året fick hon rycka in som lärare i franska för de yngsta eleverna. I Norrköping arbetade Ellen, eller Mollan som hon kallades, som lärare på Praktiska realskolan. Hon undervisade i maskinskrivning och stenografi(?). På äldre dar bodde hon i Uppsala. Helmer och Mollan hälsade på oss på Gotland på somrarna. Helmer gick bort 1966, men Mollan fortsatte att hälsa på oss upp i hög ålder. Hon reste alltid med ett stort bagage, det var ett antal hattväskor och resväskor. Till middagen brukade Mollan komma uppklädd och fin. En fläkt av äldre tider. Figur 35: Ellen, Stockholm 10/12 1912. Hennes favoritreplik var: ”Sa ni kaffe?”. Mollan blev 93 år. Mollans föräldrar Figur 36: Lars Eriksson. Figur 37: Wilhelmina (Helma) Eriksson. 25 Figur 38: Ellen, Helmer och Sten-Lennart i Norrköping. Torolf Isidor Aarflot 1893-12-14 – 1971-05-02 Gift med Märta Anna Christina Aarflot, f. Svensson 1897-02-09 – 1961-01-02. Inga barn. Torolf arbetade på huvudpostkontoret på Vasagatan som lagerarbetare. Han hade inte studerat vidare, utan hade bara folkskola. De bodde på Tomtebogatan 17, i Torolfs föräldrars gamla lägenhet. Vårvintern 1971 när jag var 17 år reste jag ner till Stockholm för att lyssna på någon popkonsert. Sten och Ingrid ordnade då så att jag fick bo hos Torolf på Tomtebogatan. Jag minns att det var en hushållerska som tog emot och att Torolf och jag sedan satt i köket och pratade en stund. Han var sjuk i parkinsson, skakade väldigt och hade svårt att gå. Jag kommer ihåg att han frågade mig om jag skulle bli lärare också som alla andra i släkten, och att jag svarade att jag ville ägna mig åt musik. Minns också att lägenheten var omodern, det var gasspis och hiss med gallerdörr i trapphuset. Figur 39: En ung Torolf. 26 Ragnar Johannes Aarflot 1896-12-02 – 1963-01-02 Tjänsteman vid Stockholms spårvägar. Gift med Lizzie Dagmar Aarflot, f. Eriksson. 1898-06-25 – 1962-12-21 De hade en fosterdotter, Margareta. Ragnar var Andreas och Almas yngste son. Ragnar gick igenom Kungsholms realskola och läste sedan på Frans Schartaus handelsinstitut. Därefter var han anställd en kort tid vid järnvägsstyrelsen och hade även en plats som kontorist i Nora. 1919 började han arbeta i spårvägsbolaget som kontorist. 1952 blev han ordinarie trafikinspektör och driftschef för tunnelbanans västra gren (Gröna linjen). När västra och södra delen av tunnelbanan byggdes ihop mellan Hötorget och Slussen 1957 blev han förste trafikinspektör och chef för hela tunnelbanesystemet. Han hade kontor i Gamla stan. Han var väl insatt i avtalsfrågor och satt med i alla förhandlingar inom bolaget till 1952. Han gick i pension 1961. Enligt Lars Aarflot kunde han alla tidtabeller utantill. Han tyckte att han satt på två stolar i förhandlingarna mellan personal och styrelse. När han bodde på norr var han chef för spårvägshallarna på Söder (trafikchef för spårvägen), när han sedan flyttade till söder blev han chef för spårvägshallarna i norr. Ragnar (och Lizzie) bor 1927 på Hornsgatan 92, 1939 på Alviksvägen 11-13 i Äppelviken, Bromma och från 1941 på Tranebergsvägen 37, Bromma. En uppgift i Rotemansarkivet visar att Lizzie 1924 bodde på Hornsgatan 92, var gift och ej hade barn. Lizzie var då ca 25. Jag har inte hittat något om när Margareta är född eller när hon kom till familjen. Lars Aarflot berättar att han var med på Lizzies begravning på Norra kyrkogården. Det var onsdagen den 2/1-63. Senare samma dag blev Ragnar sjuk. Lasse var med och tog hand om honom, la honom på en schäslong och ringde efter ambulans. Han avled samma kväll på sjukhus av en blödning i lillhjärnan. Figur 40: Ragnar. Hans fosterdotter Margareta gifte sig med radiotekniker Jan Silfving, Bromma. Enligt ett klipp från Sv.D. ägde vigseln rum i Bromma kyrka den 8 april 1962. De bodde då på Tranebergsvägen 17. 27 Figur 41: Inspektör Aarflot kör tunnelbana. Ur boken ”Stockholm i svartvitt, 100 fotografier från vårt 50-tal”. Foto Gunnar Ekelund, 1955. Aron Oscar Valentin 1885-12-05 – 1969-12-01 Fil. dr., f.d. direktör. Aron var gift med Anna Aarflot. De gifte sig sent, 1938. Aron var då drygt 50 år. Hans föräldrar var Oscar Valentin och Anna Carolina Eek. Han hör inte till den rika Valentinsläkten. Åren 1907-09 hade Aron en egen affärsrörelse. 1909-1920 var han verkställande direktör i AB Ekström & Borgström. Enligt Ingrid handlade han med kolonialvaror (livsmedel). Han hade en vän och kompanjon som skötte filialen. Kompanjonen förskingrade eller lurade Aron på ett större belopp. Det rörde sig om ca 100.000 kronor. När det uppdagades så fick Aron ett sommarhus i Hässelby Villastad med stor strandtomt som kompensation. Adressen var Hässelby Strandväg 7. Tomten hade ”fiskerätt ända till kungsådran” som Aron gärna framhöll. Efter denna händelse tröttnade Aron helt på branschen, avvecklade rörelsen och kom att ägna sig åt botanisk forskning istället. För pengarna han fick när han sålde affären gjorde han en studieresa till Sydamerika 1921-22. Genom att Aron var släkt med redarkungen Broström i Göteborg så fick han åka med en av rederiets båtar dit. Något hände så båten blev kvar i Eldslandet. Aron fick i uppdrag att stanna kvar och vara kontaktman för fartyget. Där nere träffade han ett gäng från det amerikanska universitet Princeton som han hjälpte i forskningsarbetet med att katalogisera djur och växter. Han stannade där i cirka ett år. Hemma i Sverige 28 Figur 42: Slussens T-banestation vid invigningen 1950. Linjen gick än så länge bara mellan Slussen och Hökarängen. Figur 43: Anna, Aron, Sten-Lennart, Lasse, Mollan och Helmer. 29 blev han utnämnd till hedersdoktor vid Princeton 1939. Enligt ”Vem är det: Svensk biografisk handbok, 1957”, så gjorde han flera resor runt världen. Han var i Kina och Japan 1925-26, i Sydafrika och Australien 1927-28 och i Nordamerika 1929. När han kom hem till Sverige arbetade han som amanuens vid Naturhistoriska riksmuseet 1930-31. Han har gett ut skrifter, bl.a. Eldslandets apostel (31), Några norrmansbilder (39), Den tappre Eek (41), Andreas Aarflot – Konsthantverkaren och silversmeden (49) och Sveriges 100-åringar (54). Sveriges 100-åringar är en biografisk uppslagsbok som innehåller ca 5500 biografier över personer som blivit åtminstone 90 år gamla, varav ungefär 500 är svenskamerikaner eller andra utlänningar som uppnått mycket hög ålder. Han har också gett ut ett 90-tal botaniska avhandlingar och uppsatser. Enligt Ingrid sålde han sommarhuset för att ha råd med egna utgivningar. Aron var med när min syster Anna döptes 1965. Hans hustru Anna gick bort 1960 och av kanske sentimentala skäl så skänkte han 1.000 kr till Anna i dopgåva. Det var ganska mycket pengar på den tiden. Det var vi andra syskon lite avundsjuka på, och vi fick höra Annas ”Jag har en tusing på banken” många gånger. Figur 44: Hässelby villastad, 1956. 30 Mer om Aarflotgården Jag har tittat lite noggrannare på vilka som har bott på Aarflotgården bakåt i tiden. Gården tillhörde Örsta socken men Volda församling. På norska digitalarkivet finns folkräkningarna för 1801, 1865, 1875 och 1900 att tillgå. Jag har jämfört detta med uppgifter i ”Ørsta” av Ivar Myklebust och ”Ættebok for Ørsta 1600-1900”. Man får söka både på Volda och Örsta och även på ”Aarflodt” som gårdsnamn i digitalarkivet. Elias och Arne stavar sitt efternamn ”Aareflot” på nåt ställe. Det kan vara felskrivet också. I Ørstaboken anges det att det är en brukare på Aarflot 1609-1658, två stycken 1661-1827 med var sin part och från 1838(?)1 -1890 är det tre stycken, två på Stöylen och en på Leite. Före 1801 Det finns uppgifter om brukare på Aarflot ända från 1610. De är troligtvis inte släkt med oss. Från 1779 är Knut Solmundsen en av två brukare på gården, betecknad Støylen. Han är gift med Eli Knutsdotter, som är Andreas Gregoriusson Aarflots farfars syster. Så åtminstone 1779, 10 år före franska revolutionen(!), bor vår släkt på Aarflot. Den andra parten brukas av Knut Pederson som har haft den från 1758. Knut Pedersons son Sjur Knutson, alias Sivert Knudsen (1759-1817) tar över parten 1793 (De är inte släkt med oss). Efter bara sex år, 1799, flyttar han till Eegset (Ekset), en större gård, som han köpt med hjälp av ett lån från prästen. Där startar han tryckeriet, ”Aarflots prenteverk”, 1809. Han är också länsman i Volda. 1801 tar Ivar Andersen (ny släkt) över hans part på Aarflotsgården. Folkräkningen 1801 I folkräkningen för 1801 är det fortfarande Knut Solmundsen på en part och på den andra är det Ivar Andersen. På ”vår” part tar Knut Solmundsens dotter Eline Dorte Knutsdotter och hennes man Eiliv Pedersen över 1807. 1842 byter de gård med Gregorius Sjurson Åm (som är Andreas Gregoriusson Aarflots pappa). Eline och Eiliv flyttar till Indre Åm och Gregorius Sjurson Åm tar alltså över på Aarflot, den parten som kallas Støylen. Ivar Andersen har den andra parten av Aarflot bara mellan 1801-1802. Sedan är det ett hopp till 1819 då Berte Kanutte Sjursdotter Aarflot, dotter till Sivert Knudsen på Ekset, och gift med Amund Knutson, blir brukare på den andra parten av Aarflot. På så sätt kommer hennes släkt tillbaka till Aarflotgården. Berte Kanutte Aarflot är en känd 1 Här går uppgifterna isär. I ”Ættebok for Ørsta” anges att den tredje parten frånskiljs 1872. 31 psalmdiktare i Norge och inte släkt med oss. Huset hon bodde i är det som nu är bevarat som ”Aarflotmuseet”. Figur 45: Gregorius Sjurson Åm. Plaketten är gjord av sonen Andreas Gregoriusson Aarflot. Figur 46: Berte Kanutte Aarflot Folkräkningen 1865 I folkräkningen för 1865 anges det att gården Aarflot, nr 43ab, brukas av Gregorius Sjurson Åm. Hans son Andreas Gregoriusson Aarflot, som nu är 17-18 år, bor däremot på Eegset (Ekset) där han hjälper till med tryckeriet. Den andra parten av Aarflot, nr 44, brukas av Knut Amundsen (1821-96), Berte Kanuttes son. På den första parten (vår part) tar Gregorius Sjursons son Arne över 1872. Äldste sonen Sjur flyttar till gården Mo som hans far köper åt honom. Elias blir brukare på nya parten Leite, som avskiljs från Stöylen part 1, år 1872. Folkräkningen 1875 I folkräkningen för 1875 anges Elias Gregoriussen som brukare för Aarflot nr 43a (Leite). Gamla pappan Gregorius Sjursen är nu ”kaarmand” på gården. Brodern Johannes dör 1879, bara 28år gammal. Arne Gregoriussen är brukare för Aarflot 43b. På Aarflot 44, 45 är Knud Amundsen brukare. Han är son till Berte Kanutte Aarflot. Folkräkningen 1900 I folkräkningen för 1900, har gårdsnumren för Aarflot blivit ändrade. I nummer 43, bruksnr. 1, är det Arne G. Aarflot som är brukare. Han är nu 62 år och slutar som brukare ca. 1900. För Aarflot, nr. 43, bruksnr. 2 (det måste vara parten Leite), är det Elias G. Aarflot, 55år, som är brukare. På Aarflot 43, bruksnr. 3 är det Larine Jonsdotter Aarflot, änka efter Knut Amundson som är brukare. Alltså två delar vår släkt och en del Berte Kanuttes släkt. 32 Efter 1900 Støylen, part 1 För part 1, som Arne G. Aarflot brukade fram till 1900, står nu Hans K Melle som brukare från 1917. Han är inte släkt med oss. Efter honom kommer tre generationer Lödemel. Støylen, part 2 För part 2 är det Rasmus K. Aarflot som är gårdsbrukare. Han är sonson till Berte Kanutte Aarflot. Rasmus dotterson heter Louis Kjell Tranvåg (1932- ), som vi träffade när vi besökte Aarflotgården 2005. Leite Elias Gregoriusson Aarflots yngste dotter hette Elisa Olava (1888-1966). Elisa Olavas dotter Anne Ragnhild Björdal (1919- ), gifter sig med Magnus Vatne 1944 och tar över på Leite. Deras son Sigmund Vatne (1947- ) tar sedan över, och är brukare av gården idag. Idag brukas alltså en av gårdens tre parter av vår släkt, en part av Berte Kanuttes släkt och den tredje parten av släkten Lödemel. Plassar Det fanns också flera plassar på Aarflot. En husmannsplass (husmansplats) var ett litet gårdsbruk med hus. Gårdsbruket låg på jorden till en större egendom, och hyran för jorden var oftast arbetsplikt på huvudgården. Systemet med plassar var vanligast på 1800-talet. I Ættebok for Ørsta anges att gården Aarflot hade sex olika plassar, som delvis överlappar varandra i tid. Figur 47: ”Gamlehuset på Aarflot-garden i Ørsta”. 33 Årflot-tunet Ett av de gamla boningshusen på Aarflotgården är bevarat. Det är byggt på 1700-talet och är iordningställt som museum. Huset var bebott till 1954. När jag och familjen var i Ålesund 2005, så besökte vi museet. I hallen ser man en stor släkttavla på väggen. Högst upp tronar Berte Kanutte Aarflot, och under är hennes ättlingar. Huset tillhörde alltså parten som Kanutte-släkten bodde på. Det såg antagligen ungefär likadant ut i bostadshusen på vår part. Nedan är två bilder från vårt besök som visar lite av husgeråd och inredning. Figur 48: Öppen spis med husgeråd. Figur 49: Storstugan. Foto Oscar Aarflot. 34 Källor ”Andreas Aarflot – Konsthantverkaren och silversmeden”, fil. dr. Aron Valentin 1949. ”Ørsta” av Ivar Myklebust. ”Ættebok for Ørsta”, 1600-1900 och 1900-1998. ”Gamalt frå Årflot”, nedskrivet av Magnus Vatne. ”Aarflot i Ålesund gjennom 125 år”, Harald Grytten. Om Berte Kanutte Aarflots släkt, utg. av Aarflots bokhandel, Ålesund 1985. Årflot-tunet, museum, Ørsta. ”Modernt svenskt silver”, Sofia Rudling Silfverstolpe. ”Svenskt silver”, Dahlbäck Lutteman. Stockholms telefonkatalog 1921-1958, Stockholms namnkatalog, Kungliga biblioteket. ”Stockholm i svartvitt” av Gunnar Ekelund. ”Vem är det”, Svensk biografisk handbok, 1957. Wikipedia, husmannsplassar. U.S. World War II Draft Registration Card, 1942. Samtal med Lars Aarflot och Ingrid Aarflot, februari-mars 2011. Internetlänkar Släktträd på nätet, http://www.geni.com Norska folkräkningar, kyrkböcker m.m., http://www.digitalarkivet.no Norska kartor, http://www.geonorge.no/ Interaktiv norgekarta. http://gammel.geonorge.no/arcexplorer/arcexplorer.jsp Interaktiva flygbilder över Norge, http://www.norgeibilder.no/, Norsk äldre namngivning, http://digitalarkivet.uib.no/sab/howto.html\#Names Klipp från Svenska Dagbladet, http://www.genealogiska.se/digisam/digisamklipp.asp Projekt Runeberg, http://runeberg.org/hvar8dag/3/3204.html Sothebys, utdrag ur katalog, http://www.sothebys.com/app/live/lot/LotDetail.jsp?lot_id=YZVH Arkiv och bilder över Stockholm. Rotemansarkivet och Sthlms adresskalender 1884-1925. http://www.stockholmskallan.se 35 Departementsstaden, Staffan Nilsson, documents/sfv/kulturvarden/2009_01/departementsstaden.pdf Byggnadsinventering för västra Kungsholmen SSM_Kungsholmen_vastra__byggnadsinventering_1991_00.pdf Riksarkivet SVAR, Svensk arkivinformation, http://www.svar.ra.se/ Riksarkivet, Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse och dopbok, 1862-1871, sid 31 http://www.svar.ra.se Immigration till USA, Ellis Island http://www.ellisisland.org Amerikansk släktdatabas http://www.ancestry.com Antikvariat på nätet http://www.antikvariat.net/GEN25098.cgi Bilaga Släktträdet, norska grenen Figur 50: Släktträdet, norska grenen. I folkräkningen för 1900 har Arne och Elias efternamnet ”Aarflot”, i tidigare folkräkningar ”Gregoriusson”. 36 Svenska grenen Figur 51: Grenen utgående från Andreas Gregoriusson Aarflot. 37 Figur 52: Ålesund från utkikspunkten Fjellstua. 38
© Copyright 2024