Mannhem 100 år
§ 1 Innehåll Vem var arkitekten? Vem var byggmästaren? Inflyttningen 1907. Inflyttningen 1908. Så var det då. 1930- och 40-talen. Några ändringsarbeten. 1970- och 80-talen. Renoveringen 1986. Tiden efter renoveringen. Loft och terrasser. Fester. Gemenskap. Då var Ribersborg landsbygd. Ritningar från 1986. Vilka bor här 2007? Innehåll 2-3 4-5 6 7 8-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22 23 24 25 26-29 30 31 Mannhem 100 år Karl-Axel Norrman har skrivit. Theresa Benér har korrekturläst. Mayk har svarat för omslagsdesignen. Brf Mannhem Styrelsen Sommaren 2007 Bildkällor: Mari Roos sidorna 8, 9, 10, 13, 15, 16 och 17. Karl-Axel Källstrand 18 och 19. Karl-Axel Norrman 20 – 24. Malmö museum sidan 3 2 Vem var arkitekten? Inga ritningar har hittats. Ovanstående har hämtats från den informationsbroschyr om Mannhem, som HSB Malmö färdigställde 1985. Denna utmärkta broschyr visar på ett lättillgängligt sätt hur Mannhem skulle komma att se ut efter renoveringen. Här finns ritningar på lägenheterna och lägenheternas utrustning, men broschyren innehåller ingen annan information om Mannhems historia än att huset byggdes 1907 i jugendstil och hade fem våningar. Den 6 februari 1985 har tidningen Arbetet ett reportage om drömhuset i Malmö, som skall byggas om av HSB och följande år den 5 juni 1986, när inflyttningen börjar, har Sydsvenskan en stor artikel om det nyrenoverade Mannhem, men ingen av dessa tidningar redovisar de ursprungliga arkitektritningarna eller arkitektens namn. I det förnämliga bokverket Arkitekterna som formade Malmö av Tyke L. Tykesson och Björn Magnus Staff har författarna inte tagit med Mannhem. Boken, som har undertiteln En modern stad växer fram 1878 – 1945 är tryckt 1996 och innehåller ett rikt bildmaterial och beskrivningar av de arkitekter som satt sin prägel på Malmö. Men - Mannhem finns inte omnämnt. I arkivet på Malmö Stadsbyggnadskontor finns en mängd arkitektritningar ända från senare hälften av 1800-talet, men i Mannhemssamlingen kan man endast hitta ritningar från och med 1932. Några arkitektritningar från 1907 finns alltså inte heller där. Men vem var då arkitekten och var finns ritningarna? Gåtan får förmodligen sin lösning i en tidningsnotis i SDS från 1995. Byggmästarens sondotter Märta Westöö berättar där, att hennes farfar Olof Peter Mankell byggde huset och att arkitekten hette August Stoltz. Men ritningarna, var finns de gamla ritningarna? Det får vi kanske aldrig reda på och att handlingarna försvunnit förklarar förste antikvarie Anders Reisnert enligt samma tidningsnotis så här: Huset låg utanför stadsplanelagt område så man behövde aldrig lämna in några ritningar. 3 Sydsvenskan 14/8 1995 Bildtext. Detta är Regementsgatan. Spårvagnsspåren mot Fridhem håller på att färdigställas. Fotografiet är taget från en plats nära Kronprinsens Husarregemente – nuvarande Kronprinsen. I bakgrunden ser du Mannhem, som ligger långt utanför stadsplanelagt område. Bortom Mannhem ligger Fridhem med alla sina stora och vackra villor, men Ribersborgsområdet är som synes fortfarande obebyggt. Här har varit landsbygd ända fram till 1900-talets början med gårdar som Ribersborg, Mariedal och Erikstorp. Områdets namn härstammar från handlanden Jöran Riber 1704 – 1763 vars lantställe hade uppkallats efter sin ägare. Se kartan på sidan 25 Arkitekt: August Stoltz Byggmästare: Olof Peter Mankell 4 Vem var byggmästaren? Nya forskningar – nya namn. Hette verkligen byggmästaren Olof Peter Mankell? Nedanstående trespaltiga annons, som införts i Sydsvenskan den 23 januari 1907 har ju undertecknats av Petersson och Regnér. Utdrag ur ovanstående text: ”finnes några 5-, 4- och 3-rumslägenheter med jungfrukammare, badrum, balkonger och öfriga bekvämligheter till uthyrning från nästk. April. Dessutom finns dubbletter på vindsvåningen. – Friskt läge. – Härlig utsikt öfver Sundet. Plantering rundt om fastigheten. Petersson & Regnér Vidare genom besök på byggnadsplatsen eller tel.1285 och 2839” På ritningen kan man ana var kakelugnarna fanns. I dag återstår endast en enda användbar kakelugn i huset. Den finns i lägenhet 26. 5 D et var Olof Peter Petersson och Lars Magnus Regnér, som ägde den tomtmark på vilken Mannhem byggdes. Detta framgår av handlingar på Malmö stadsarkiv, där de båda byggmästarna Petersson och Regnér står noterade för Stadsäga 183-184, Kvarteret Milano 5 och 6, senare ändrat till 13. Marken hade de köpt av grosshandlare G. Zätterström, som också ägde den intilliggande villan på tomten Milano 4. År 1905 var taxeringsvärdet för tomtmarken 6 000 kronor, men 1907, när huset stod klart var taxeringsvärdet uppe i 370 000 kronor. Vem var Petersson? I 1907 års telefonkatalog finner man att telefonnumret 2839, som står längst ner i annonsen på föregående sida, tillhörde en byggmästare Olof Peter Petersson. Hade kanske han byggt huset? Men var det inte en Olof Peter Mankell som hade byggt huset? Det hade ju Märta Westöö berättat för Sydsvenskans läsare enligt tidningsurklippet på sidan 3. Jag ringde upp Märta Westöö för att få klarhet i fallet och Märta Westöö, som nu är 84 år, kunde efter en stunds funderingar lösa gåtan. Hennes farfar hette inte Mankell, som uppgivits i klippet från Sydsvenskan, utan Monkell och det namnet hade han tagit någon gång på 1910-talet efter att tidigare hetat Petersson med ett t. Klara besked. Det var byggmästare Olof Peter Petersson, som hade byggt Mannhem. Men eftersom Märta Westöö inte kände till namnet Regnér måste man försöka ta reda på vem Regnér var och varför han fanns med i annonsen tillsammans med Petersson. Vem var Regnér? På sidan 6 finner man att byggmästare Lars Magnus Regnér tillsammans med hustru och ett barn flyttade in på Mannhem den 11 april 1907. Enligt telefonkatalogen från 1907 hade han telefonnummer 1285. I annonsen ser vi samma nummer så tydligen var han en av de två byggmästarna, som undertecknat annonsen. Men hade han medverkat till att bygga huset? Vi vet ju bara, att han ägde en del av tomtmarken och tog aktiv del i uthyrningen av Mannhems lägenheter. Lösningen av problemet står att finna i Malmö stads adresskalender från 1907 – 1908. Där hittar man på sidan 159 följande: Petersson & Regnér, byggnadsfirma, eges af O.P. Petersson och L.M. Regnér; kontor: Öfs., Vårg. 3 a t. 2839. Alltså! Fullständigt klart! Det var Petersson & Regnér, byggnadsfirma, som byggde Mannhem. Redan den 1 maj 1907 säljer Petersson & Regnér sitt hus till försäkringsinspektör Per Wildner och år 1910 heter ägarna konsulent N Landberg och direktör M Andersson. Taxeringsvärdet är då fortfarande 370 000 kronor. Ägarbyte äger sedan rum ytterligare 10 gånger innan HSB Malmö år 1982 köper huset. 6 Inflyttningen. Kvarteret Milano 5 och 6, senare ändrat till 13. 1907 År 1907 flyttar de första hyresgästerna in på Mannhem. Det är då främst människor ur medelklassen som fyller lägenheterna och många titulerar sig handlande eller ingenjör. Emellertid är det vanligaste yrket faktiskt piga eller jungfru och redan första året finns åtminstone 13 pigor på Mannhem och antalet ökar under de närmast kommande åren. Vid den här tiden hade Malmö endast fyra kyrkor, S: t Petri, S: t Pauli, Caroli, och den helt nybyggda S: t Johannes. Mannhem tillhörde S: t Petri församling och enligt församlingsboken för S: t Petri 1906 – 1912 flyttade följande personer in i Mannhem 1907. Namn Böös, Rudolf Henrik samt hustru och 2 barn Machnow, Herman Ludvig samt hustru och 5 barn Ollers, Rudolf Mauritz samt hustru och 1 barn. Sjöblom, Nils Knutsson Magnér, Teodor samt hustru och 1 barn Warnholtz, Theodor samt hustru och 1 barn Leffler, Heinrich med hustru och 2 barn Jönsson Elna Mellin, Artur Fredrik samt hustru. Regnér, Lars Magnus samt hustru och 1 barn. Ekström, Nils Oskar samt hustru och 3 barn. Sjöblom, Nils Ivar Norlander, Helge Gösta Nilsson, Hildur Elvira Husberg, Bror Emil Jaeppeli, Georg Wilhelm samt hustru och 3 barn Hedström, Fritz Otto samt hustru och 2 barn. Olin, Johan Axel samt hustru. Tuneld, Johanna Lovisa Nilsson, Nils August med hustru och 3 barn. Forsberg, Svante Sörensen, August Edvard samt hustru och 3 barn. Nilsson, Axel samt hustru Harder Jonathan samt hustru. Yrke Handlande Ingenjör Handelsresande Amanuens Metodistpastor Lantbrukare Grosshandlare Bagerska Veterinär Byggmästare Folkskollärare Ingenjör Ingenjör Fru Grosshandlare Handlande f.d. Syssloman Prost Lärarinna Redaktör f.d. Inspektör Handlande Banktjensteman Handelsresande Inflyttad från S: t Johannes Stockholm Caroli Hälsingborg Örebro Oxie (född i Tyskland) S: t Pauli S: t Pauli. Caroli S: t Pauli Caroli Caroli Göteborg S: t Johannes Stockholm S: t Jörgen S: t Johannes Vimmerby Neapel 5 Österport Söderport S: t Johannes Fisken Datum 070426 070429 070507 070821 070904 070930 071016 071028 071031 070411 071114 071115 070325 071120 071214 070126 07xxxx 07xxxx 07xxxx 07xxxx 07xxxx 07xxxx 071120 07xxxx 7 1908 Av de 23 familjer som flyttade in i Mannhem 1907 flyttar 6 familjer ut 1908. Men 19 nya namn tillkommer det här året. Fyra av dessa har titeln handlande och yrkesbeteckningen handlande tillsammans med grosshandlare och handelsresande dominerar stort. Trots närheten till Husarregementet på Regementsgatan finns inga militäryrken representerade, men civilstånd som enkefru och fröken dyker upp. Ytterligare 11 pigor flyttar nu in, men hos vilka familjer var och en arbetar framgår inte alltid av församlingsboken. . Namn Pålsson, Hilda Bardach, Rudolf Mauritz samt hustru och 1 barn Mellin, Erik Gustav Mellin, Anna Kohrtz, Augusta med systern Anna Mellberg, Aina Sundberg, Sture Emanuel samt hustru och 1 barn. Gullberg, Otto samt hustru Jönsson, Ebba Christensson, Carl Olof samt hustru och 2 barn Stenkula, Anna och Ida Rosengren, Johannes samt hustru med 2 barn. Sjöholm, Johan Ludvig samt hustru och 2 barn Klein, Axel Ivar samt hustru Arnberg, Rickard Magnus med hustru och 1 barn. Bellander, Maria Ulrika Ohm, Ludvig Emanuel samt hustru och 3 barn. Andersson, Anna Augusta En av de nyinflyttade har titeln skeppsvarvsingenjör. Han heter Johannes Rosengren och är gift med Elisabeth Norrman. Påföljande år får de en dotter, som döps till Birgit och det är denna Birgit Rosengren, som har bidragit med det fotografi, som brukar vara försättsblad till vår förenings Årsredovisningar. Se också foto på sidan 11. I Kioskbolagets telefonkatalog öfver Malmö 1907 – 1908 har Rosengren telefonnummer 1509 och adressen Ribersborgsvägen Mannhem. Andra adresser som Mannhems hyresgäster har är Mannhem Ribersborgsvägen, Ribersborgsvägen 5 och bara Ribersborgsvägen. Yrke Kokerska Fotograf Sjukgymnast Enkefru Frk Telefonist Handlande Handlande Fröken Bokhållare Frk Skeppsvarvsingenjör Handelsresande Handlande Direktör Fröken Boktryckare Frk Inflyttad från Pauli förs. Stockholm Stockholm Pauli förs. Stockholm Pauli förs. Hälsingborg Köpenhamn Pauli förs. Pauli förs. Pauli förs. Hästen Kamelen Reval Slottskvarnen Datum 08xxxx 080114 080125 080125 080131 080102 080420 080224 081118 080411 08xxxx 081021 081031 08xxxx 08xxxx 08xxxx 08xxxx 08xxxx Uppgifterna från Församlingsbok för S:t Petri Församling 1906 – 1912 Stadsarkivet i Malmö 8 Så var det då Många sommarkvällar kunde man sitta på balkongerna med kräftor och kulörta lyktor och ha en storslagen utsikt över slätten och se stadens ljus glimmande långt därborta. Mannhem var det första höghuset på Fridhem. Det här fotografiet lär ha tagits av Holger Amundin, som bodde på Mannhem. Trädallén till vänster står vid Regementsgatan. Till höger om allén finns en gång- och cykelbana. Kortet kan vara taget från Kronprinsens Husarregemente, där höghuset Kronprinsen nu ligger. Då och då hördes klappret av hästhovar. Det var husarerna, som kom ridande Stolpen längst till vänster är en spårvägsstolpe. Längre bort på trottoaren står en gasljuslykta. På skylten till höger står det CYKELBANA. 9 Några få steg från Mannhem låg Fridhems ändhållplats med en vändslinga. Hit gick Linje 4, som kom ända från Folkets park och gick via Gustav Adolfs torg, Davidshallsbron och Regementsgatan. Vagnarna var splitter nya och de gamla hästspårvagnarna och hästomnibussarna hade 1907 ersatts av spårvagnar med elektrisk drift i hela Malmö. Fem år senare, 1912, byggde man ett enkelspår med mötesväxlar ner till stranden och 1915, när Limhamn hade inkorporerats med Malmö, förlängdes Linje 4 till Sibbarp i Limhamn. Stranden på ”Ribban” var dåförtiden stenig och bestod av en dyig sörja som luktade illa av ruttnande tång och det var först 1926, som badet iordningställdes. Sand hämtades då från Lommabukten och badet blev genast en stor succé. Nere på ”Ribban” passerade tågen mellan Västra stationen och Limhamn. Det var här, på Sillabanan, fiskargummorna från Limhamn åkte, när de skulle in till Malmö för att sälja sin sill. Järnvägen, som byggdes 1889, var 1907 en av Sveriges mest trafikerade järnvägar. Från Västra station kunde man också ta tåget till Ystad, Trelleborg och Falsterbo. Tågen gick genom nuvarande Mariedalsparken, passerade Regementsgatan vid Kronprinsens Husarregemente och vidare mot Södervärns station och Hindby station. Se karta sidan 25. Vid den här tiden lystes gatorna upp av antingen gaslyktor eller elektriska lampor. Eftersom man vet, att de elektriska lamporna vanligen hängdes upp mitt i gatan på linor, spända mellan husväggarna och att gaslyktorna alltid placerades på gångbanorna, så kan man av de gamla bilderna konstatera att Ribersborgsvägen 1907 hade gaslyktor. Inne i lägenheterna på Mannhem hade man också gasljus, men efter hand ersattes dessa av el. Att ha telefon var en lyx. Av de första 24 hyresgästerna på Mannhem fanns endast 9 familjer upptagna i Kioskbolagets telefonkatalog öfver Malmö 1907. 10 Men ack trapporna!Tänk när vi skulle tvätta! Ner med tvätten köksvägen till brygghuset, där man förstås hade hjälp av ”tvättgumman” – ett nu försvunnet yrke. I brygghuset fanns en murad spis med stor infälld järngryta, som man eldade under med ved. Sköljkaren var av trä, tunga att hantera med 50 liter vatten i. Tvätten hängdes ut på gårdsplanen, om det var vackert väder, annars fick man släpa upp den på torkvinden 5 trappor upp. Mangelboden låg i källaren i en annan del av huset. Hushållsarbetet var tungt och jungfru betraktade de flesta som en nödvändighet.” Livet på Mannhem under 1900talets första årtionden beskrivs i Rickard Smitts förträffliga bok: Fridhem - en villastad i Malmö. Ur boken har hämtats följande citat av Elisabeth Lundgren, som flyttade in på Mannhem 1909: ”Våningen var solig och ljus, men kall på vintern. Inte särskilt bekväm och mycket koks och ved gick åt i kakelugnar och spisar. Allt måste bäras upp från källaren – ända upp till 5 trappor för somliga – i den branta kökstrappan. Elektriskt ljus fanns inte. Det var gas överallt. Matkällaren var verkligen kall och bra. Varje dag hämtade vi upp min mans middagspilsner precis innan måltiden. Skafferiet var stort och bra och hade t.o.m. fönster. Holger Amudin, som flyttade in på Mannhem 1912 berättar: ”Vi flyttade in i april 1912. I kontraktet med fastighetsägaren infördes att elljus skulle vara inlagt före inflyttandet och att köks- och porslinsskåp skulle vara uppsatta i köket. Alla elledningar var synliga av den gamla snodda typen. I köket blev det ingen el utan gaslampan med sin evighetslåga fick finnas kvar långt in på 20talet. Övriga bekvämligheter: Ett zinkbadkar med gasugn för varmvattnet, ingen handvask, men dock separat torvmullsklosett. En lavoar med tvättfat, vattenkanna och spann i sovrummet. För jungfrurna fanns 5 TC i den gröna längan på gården”. 11 Lägg märke till balkongerna. Att man hade fester på Mannhem visar det här gamla fotografiet från 1911. Flickan överst till höger med den breda vita hatten heter Olga Norrman och är 14 år. Hon är på besök hos sin storasyster Elisabeth, som är gift med skeppsvarvsingenjören Johannes Rosengren. Snett nedanför Olga står en kvinna med svart skärp. Hon heter Agda Malmsjö och skall fylla 18 år i september. Agda är barnjungfru för familjen Rosengrens lilla flicka Birgit 1½ år. På bilden vänder Birgit nacken mot kameran och tittar upp mot Agda. Förmodligen finns flera barnflickor på bilden. En känd Malmöprofil var optiker Bertel Preisler, som står intill Johannes. Övriga personer har inte kunnat identifieras. 12 1930- och 40 talen Lars-Olof Lundin och Björn Swedmark berättar. Lars-Olof Lundin berättar: ”Jag bodde med mina föräldrar på Mannhem från tidig barnaålder till 1952, då jag fyllde 20. Vi bodde i trappa 1, (nuvarande 15B), på fjärde våningen. På första våningen bodde farmor Flora samt min faster Elsa Swedmark och kusin Björn Swedmark Den stora ingången till trappa 1 (15B) är inte förknippad med särskilda minnen, även om jag fortfarande kan höra ljuden i trappan och känna lukten – den var som jag kommer ihåg det – alltid nyskurad. Köksingången från gården, minns jag däremot väl. Det var en trång spiraltrappa, kall på vintern och sval på sommaren. På varje våningsplan satt ett öppningsbart fönster ut mot trappan och bakom varje sådant fönster fanns ett WC. Vi var ju inte många där, så vi lärde oss känna igen vem som kom i trappan. Gården kändes jättelik med plats för sandlåda för barn, piskställning för mattor och cementplats för uppställning av häst och vagn, när varor skulle lämnas till herr Linné, som hade firma för import på godis, tror jag. I vart fall fick vi barn då och då chokladkakor. Att dessa då var gamla hade ju ingen betydelse egentligen, men eftersom de blivit vita på ytan av ålder, var de väl osäljbara och vad brydde vi oss. På gården, längs trädgårdsmuren, fanns plåtgarage för bilar. Ytterligare två sådana garage fanns i hörnan av utfarten från gården. Under kriget inreddes ett skyddsrum. Det var tvättstugan i källaren i trap- pa 2 (15A), som rustades upp till skyddsrum. Trappnedgångarna från gården, de var två – en vid trappa 2 (15A) och en vid trappa 4 (13A), fylldes med sandsäckar och blev extra sandlådor för ungarna. Vissa övningslarm var påbjudna och alla hyresgäster skulle då fort ner. Klädseln fick vara provisorisk. För min del blev den en gång så provisorisk, att jag glömde knäppa gylfen. Jag kan väl ha varit 8-9 år, men jag kan fortfarande komma ihåg, hur jag kände det, när jag upptäckte detta fruktansvärda, och inte kunde jag knäppa knapparna så att alla kunde se. I en hörna på gården till höger om trappa 2 hade Fredrik Nyströms speceriaffär ett inhägnat utrymme för främst den trehjuliga flakcykeln. Mannhems fasad mot Ribersborgsvägen pryddes av Posten, ett skomakeri som blev skrädderi, Fredrik Nyströms speceriaffär och Mannhems Thébrödsbageri. Thébrödsbageriet är det som står främst bland folks hågkomster. Bageriet hade ett synnerligen gott renommé och hade kunder från hela staden. Det är fortfarande ihågkommet av väldigt många människor. Till höger på 5:e våningen, precis ovanför vår lägenhet, fanns en torkvind med ett utrymme för en vinsch. En lucka kunde öppnas (som jag kommer ihåg det var det en helt livsfarlig konstruktion) och med hjälp av vinschen kunde man hissa upp en tvättkorg från gården. För att få tag i korgen och dra in den i torkrummet måste man emellertid luta sig ganska långt ut. 13 Från torkvinden kunde man via en rak, smal och brant trappa komma upp på vinden. De flesta boende på Mannhem har väl drattat ner för den trappan någon gång. På gården fanns under sommarhalvåret uppställt ett bord med bänk och stolar. Benen var gjorda av trädgrenar, brunmålade med ett lager för varje år. Där samlades mödrarna med kaffekorgar och stickningar och höll ett öga på ungarna”. Björn Svedmark berättar: ”Jag kom till Mannhem 1930 med min mamma Elsa och min mormor Flora och bodde där till 1951. För en 6-åring var det att komma till Paradiset. I nästan varje våning fanns det en lekkamrat och gården var en stor lekplats med en jättesandlåda. När jag blundar kan jag fortfarande höra barnrösterna från gården. När våra mammor hade tvättat fick vi barn spänna upp linor på gården och hänga upp tvätten där. Detta kunde inte hindra oss från att spela fotboll, tills vaktmästaren fick tag i både oss och bollen. Vi var förresten ständigt påpassade antingen av polis Björk, som bodde på första våningen i trappa 4 (13A) eller av vaktmästaren, som som bodde på första våningen i trappa 1 (15B) vid sidan av oss. En gång cyklade jag över trottoaren och såg inte att polis Björk stod just där, just då. Han högg tag i mig och gav mig en örfil, dock inte en våldsam sådan, samtidigt som han med myndig röst förklarade, att här cyklar vi inte på trottoaren. På midsommaraftons förmiddag brukade vi samlas på gården. Under ledning av Preisler och andra tågade vi ner till kolonierna och samlade blommor, som vi prydde stången med. Vaktmästaren hade gjort hål i marken, så att vi kunde resa stången. På eftermiddagen sjöng och dansade vi och hade kul på våran gård. I trappa 4 (13A) nere i källaren höll skomakaren till. Jag fick då och då springa och köpa ”Brådvajde Blend”, en cigarett med munstycke á 10 öre styck. Sen fick jag sitta och titta på när han lagade skor. Lukten från hans verkstad sitter ännu kvar i näsan. Cigaretterna köpte jag hos Rosamunda, som hade en godiskiosk på hörnet där Regementsgatan svänger och går över i Erikslustvägen. Här, intill trädet, som fortfarande står kvar, låg Rosamundas kiosk. Hos Rosamunda köpte vi barn söndagsglassen för 10 öre styck. I trappa 3 (13B) bodde Bo. En gång gick vi upp till vinden i trappa 3 via köksingången. Däruppe fanns en liten taklucka och via den kom vi upp på taket. Någon ringde polisen och jag måste varje dag en hel vecka gå och lägga mig, när jag kom hem från skolan”. 14 Några av ändringsarbetena Butiker och kontor Gården År 1926 iordningställdes lokaler för ett postkontor. Möjligen hade postkontoret, Malmö 5, redan från början sina lokaler i nuvarande lägenhet 10. Några ritningar för denna ombyggnad finns inte på Stadsarkitektkontoret, men enligt Malmö stads adresskalender fanns postkontoret Malmö 5 på Mannhem mellan åren 1926 och 1953. Följande år ligger Malmö 5 på Erikslustvägen 26. I telefonkataloger från 1927-1935 hittar man följande: Mannhems speceriaffär, Eva Persson, tel. 22337. I vilken lokal affären inrymdes är osäkert. Det är först från och med år 1932, som Malmö Stadsarkiv har anteckningar och ritningar från ändringsarbeten på Mannhem. Det året inreddes en mjölkaffär och en speceriaffär på första våningen utmed Ribersborgsvägen. Enligt adresskalendern från 1933 var det Fredrik Nyström, som öppnade en filial här och affären fanns kvar t.o.m. 1948. Mjölkaffären låg i nuvarande lägenhet 30 och Fredrik Nyströms speceriaffär med ett kontor låg i nuvarande lägenhet 21. Båda affärerna hade skyltfönster och entrédörr ut mot Ribersborgsvägen. År 1934 startade Ester Paulsson tillsammans med sin man Mannhems Thébrödsbageri i nuvarande lägenhet 11. Själva bageriet låg in mot gården, men butiken låg ut mot Ribersborgsvägen och hade både skyltfönster och entrédörr ut mot gatan. Bageriet kom att bli mycket populärt och fanns kvar ända till 1979. År 1937 renoverades badrummen i lägenheterna och 1940 inreddes skyddsrum i källaren. År 1972 startade Elsy Andersson butiken Lotta-Mari och öppnade efterhand flera butiker. Dessa fanns kvar ända fram till dess renoveringen av Mannhem påbörjades 1985. 15 Den 30 juli 1932 inkom till Byggnadsnämnden nedanstående ritning, som visar att man inrett en mjölkaffär och en speceriaffär på Mannhem. På fotografiet ovan anar man entrén till mjölkaffären, speceriaffären, bageriet och postkontoret. 16 1970- och 1980-talen Mari Roos berättar Eftersom Mari Roos under 1970och 1980-talet bodde på Mannhem har hon kunnat bidra med både fotografier och information. År 1972 öppnade Elsy Andersson en butik i liten skala. Butiken fick namnet Lotta-Mari efter hennes båda döttrar. Maris mamma Elsy Andersson var en företagsam kvinna och öppnade flera butiker i huset. Både Elsy Andersson och hennes döttrar Lotta och Mari bodde kvar på Mannhem flera år efter renoveringen 1986. Döttrarna var då gifta och hade sina lägenheter i 13 B medan Elsy bodde i 13 A. – På tredje våningen i 13 B bodde Holger Amundin, berättar Mari Roos. Denne Holger måste ha bott på Mannhem väldigt många år, för det är han som har tagit det övre fotografiet på sidan 8, där man ser Mannhem på mycket långt håll. – En gång, fortsätter Mari, sa Holger, att Mannhem egentligen skulle ha legat där det stora gula sjuvåningshuset nu ligger och att man av misstag hade grävt grunden på fel sida av Ribersborgsvägen. Nog verkar historien ganska otrolig, men med tanke på att tomterna låg utanför stadsplanebelagt område och att man inte hade samma krav på planering, som i våra dagar, så kan den vara sann. Några år senare, år 1974, utökade hon sina lokaler genom att låta inreda hela nuvarande lägenhet 10 till en enda stor affär. Se nedanstående bild. Här sålde man tyger, möbler, tavlor, servetter, stearinljus, presentartiklar, handdukar, undervisningsmateriel m.m. 17 På fotografiet här ovan kan man längst till vänster vid pilen skymta en trappa. Det är ingången till Mannhems Thébrödsbageri, nuvarande lägenhet 11. När bageriet lades ner 1978/79, tog Elsy Andersson över de här lokalerna. Här hade hon en tyg- och lampaffär. På 1970-talet låg företaget Remington, där mjölkaffären tidigare legat (se sidan 15). När företaget så småningom flyttade övertog Elsy Andersson också den lokalen. Fotografiet till höger är från gården på Mannhem. Det är taget så sent som 1981. Överst längst till vänster anar man den vita muren och till höger om muren finns några fula plåtgarage. Plåtgaragen var uthyrda under 1970-talet. Hit gick också husets folk med sina hushållssopor. 18 Renoveringen 1986 Månadsavgift och kapitalinsats År 1982 köpte HSB Malmö fastigheten Mannhem av Ingegerd Engfeldt. Tre år senare säljer HSB Malmö fastigheten till den då nybildade Brf Mannhem för 2 060 000 kr. Renoveringen, som gjordes av Wihlborgsbyggen kostade över 22 miljoner. Eftersom byggnaden ansågs vara en riktig raritet anlitades Malmö museum i samband med fasadrenoveringen. Det kulturhistoriska värdet innebar också att renoveringen blev mer påkostad än andra jämförbara projekt. När huset stod klart efter renoveringen kunde gamla hyresgäster utnyttja sin förtursrätt att flytta tillbaka. Övriga lägenheter fördelades mellan HSB:s kö och Malmös bostadsbyrå. Redan under första hälften av juni kunde inflyttningen påbörjas, men det var först i september som invigningen, i samband med Malmö Bomässa, ägde rum. Vidstående uppgifter beträffande lägenhetsyta, kapitalinsats och månadsavgift upprättades den 31/1 1986. Om man tar hänsyn till förändringen av penningvärdet sedan 1986 finner man, att månadsavgiften i dag i stort sett är oförändrad. Däremot har kapitalinsatsen under åren ökat våldsamt. På www.myntkabinettet.se kan man snabbt få fram penningvärdets förändring från alla år efter 1873 (när kronan infördes) fram till 2006. Läg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Rum 3 3½ 3 3½ 3 3½ 3 2 3½ 3 3½ 4 4½ 4 4½ 4 4½ 4 3½ 3 2½ 4 2½ 4 2½ 4 2½ 3 3 3 4 2½ 5 2½ 5 2½ 5 3 3 Yta 98,0 112,5 98,5 115,0 97,5 114,0 99,0 88,5 106,5 122,5 99,0 158,0 124,5 158,0 124,5 159,5 125,0 136,0 96,0 98,0 82,0 129,5 92,5 129,5 93,5 128,5 92,5 89,5 97,5 99,5 109,0 98,5 134,0 99,5 135,5 95,0 135,5 94,0 108,0 Kap.insats 38 303:44 880:39 715:45 780:39 354:45 418:39 892:35 787:41 287:47 175:38 753:62 005:49 125:62 005:49 125:62 553:49 303:52 719:37 482:38 303:32 415:51 033:36 882:51 033:37 243:50 671:35 611:35 134:38 030:40 299:42 946:39 151:53 319:39 513:53 866:37 249:53 866:36 855:43 290:- Mån.avg. 2 970:25 3 480:25 3 079:75 3 550:10 3 051:75 3 522:00 3 093:50 2 775:20 3 201:70 3 658:25 3 004:35 4 808:25 3 809:50 4 808:25 3 809:50 4 850:75 3 823:25 4 088:20 2 906:60 2 970:25 2 513:70 3 957:40 2 860:10 3 957:45 2 888:10 3 929:35 2 761:50 2 724:50 2 949:10 3 125:00 3 330:35 3 036:00 4 135:70 3 064:10 4 177:10 2 937:40 4 177:10 2 858:00 3 357:00 19 Under Malmö Bomässa 1986 hade Mannhem två visningslägenheter för allmänheten i trappuppgång 13 B. Inflyttningen i huset hade börjat redan i juni. 20 Tiden efter renoveringen 1986-2007 I slutet av maj 1986 får vi komma in i huset och se vår lägenhet. Några hantverkare är visserligen kvar, men det mesta verkar klart. Snart skall vi flytta in i ett av Malmös vackraste hus. Den sista maj får vi hämta nycklarna på HSB Malmö. Då får vi också besked om att inflyttningen kan börja den 6 juni. Men tyvärr blir det inte så. Fortfarande återstår en del arbete och vi får ge oss till tåls. Så går då äntligen flyttlasset. Det är den 10 juni. Källarförråden är emellertid inte klara, men några blå containrar utanför entrédörren får tjänstgöra som tillfälliga förråd. Efter hand under sommaren fylls de övriga lägenheterna och en interimsstyrelse bildas med KarlAxel Källstrand som ordförande. Från HSB Malmö ges all hjälp. Det är också via HSB Malmö, som all fastighetsservice och andra tjänster köps. Vid Malmö Bo-mässa i augusti blir Mannhem en av attraktionerna och den 24 oktober sker slutbesiktningen. Under de första åren firas alltid Luciadagen. Barn och vuxna samlas på gården utanför styrelserummet. Gårdens stora julgran tänds och Stilla Natt tonar fram i vintermörkret. Men en ljus och vacker tenorstämma överglänser alla de späda barnarösterna. Rösten kommer från Tommy Juth, som varje Lucia medverkar med sång, så länge han bor kvar på Mannhem. Det är Peter Eichenberg, som blir ordförande i den första valda styrelsen hösten 1986. När vintern kommer, kommer också klagomålen. Det är de boende på 5:e våningen, som fryser. Värmesystemet verkar underdimensionerat och problemen är svåra att lösa. Styrelsen har också andra problem. Kostnaderna för trappstädning och fastighetsservice är för höga, men värst är problemen med värmen och dessa problem kommer att kvarstå i 20 år. De första som lämnar Mannhem gör väl en hygglig affär. Efter ett år får man en halv miljon för sin lägenhet. Men den nya lägenhet man flyttar till har förstås också gått upp i värde. Lånekostnaderna är höga. Räntorna ligger år 1985 på omkring 15 % och fortsätter att stiga. För varje år stiger också fastighetspriserna och värdet på bostadsrätterna ökar. Man börjar tala om en fastighetsbubbla. 21 Sverige i kris. En bild kan säga mer än tusen ord. Ovanstående teckning av Jan Stjernkvist är hämtad från tidningen Arbetet den 25/9 1992. Så kommer krisen. Efter överhettningen i den svenska ekonomin i slutet av 1980-talet stiger räntorna till uppemot 20 procent från början av 1990-talet. Både bankkris, fastighetskris och finanskris drabbar landet och kriserna avlöser varandra under 1990-1993. Börskurserna sjunker och fastighetskrisen sprider sig även till bostadsrätter. Den borgerliga regeringen med statsminister Carl Bildt träffar då en överenskommelse med socialdemokraterna och dess partiledare Ingvar Carlsson om ett krispaket. En mängd åtgärder görs för att få ordning på rikets affärer och bland åtgärderna finns också garantier för banker och kreditinstitut. Fastighetskrisen kan exemplifieras med följande klipp från Arbetet den 22 september 1992: ”För några månader sedan kostade radhusen i Oxie utanför Malmö 400 000 kronor. I dag auktioneras radhuslägenheterna ut. Men ingen kommer på visningarna. Inte ens några nyfikna Förr slogs spekulanterna om husnycklarna till det attraktiva, lummiga bostadsområdet i Oxie. Bostadsmarknaden har nått botten. Ju kärvare tider, desto fler bostäder som går under klubban.” Det finns lägenheter ute i Oxie, som det här året säljs för 1 krona och paniken sprider sig. Flera av de boende på Mannhem lämnar huset. Nästan hela styrelsen flyttar 1994 1995. Men tiderna ändras. Från och med 1995 är räntorna på bostadslånen under 10 % och sjunker så småningom till omkring 4 %. Värdet på bostadsrätterna stiger åter liksom efterfrågan. Efter Öresundsbrons tillkomst ökar inflyttningen till Malmö i en allt snabbare takt. De höga bostadskostnaderna i Köpenhamn gör att allt fler danskar bosätter sig i Malmöregionen och de bidrar därmed också till en ökad efterfrågan på bostäder och därmed höjda bostadspriser. 22 Loft och terrasser. I september 2003 väcktes idén att utnyttja det lilla vindsutrymmet ovanför lägenheterna på 5:e våningen. Initialt var samtliga de åtta ägarna till lägenheterna intresserade. Förslaget att göra loft och terrasser kom från Set Norrman och det var han som, tillsammans med Ulf Ohlsson, kom att vara de mest drivande för att få idén genomförd. Redan i början av november hade arkitektkontoret Rydstern & Liliedahl färdigställt ett första skissförslag och i februari 2004 hade Malmö Stadsbyggnadskontor registrerat en byggnadslovsansökan. Offerter från byggare började nu inhämtas, men innan bygget kunde påbörjas krävdes givetvis styrelsens och föreningsstämmans godkännande. Styrelsen med dåvarande ordförande Thomas Bjarnevik ställde sig positiv till idén och efter diverse formalia godkände även stämman byggnationen i november 2005. Det dröjde emellertid ända till slutet av mars 2006 innan själva bygget kunde sättas igång i lägenheterna 8 och 19. Några månader senare påbörjades också arbetet i lägenhet 28. Arkitekt och ansvarig var Ben Erlich. Arbetet genomfördes utan större störningar för övriga föreningsmedlemmar, men tog längre tid än beräknat och det var först sommaren 2007 som föreningen kunde överta ansvaret för tillbyggnaderna. 23 Fester på Mannhem Praktiskt taget varje sommar sedan renoveringen har man haft en gemensam trädgårdsfest på Mannhem. De första åren samlades man också till Luciafirande. De här korten är från år 2000. Omsättningen av bostadsrättsinnehavare har varit stor och år 2000, när bilden togs, fanns endast fyra familjer kvar av dem som flyttat in 1986. Några år senare återstår endast två familjer. 24 Gemenskap Liksom så många andra bostadsrättsföreningar brukar de boende varje vår och höst ha gemensamma städdagar. Vid vårstädningen 2007 deltog över 30 personer. Medan en del krattade och räfsade i trädgården plockade andra fram trädgårdsmöbler och förberedde korvgrillningen. På mindre än två timmar var hela städningen klar och då hade ändå ordförande Erik Axler hunnit informera om aktuella reparationer och förbättringar. Erik påminde också om att årets trädgårdsfest skulle äga rum den 25 augusti och att man planerade lite extra för den här festen eftersom huset fyllde ett hundra år. 25 Då var Ribersborg landsbygd Del av Malmökarta från Malmö stads adresskalender 1933 1D Vestra stationen är den lilla röda rektangeln. 1D - 2D Från Vestra stationen går tåg dels till Limhamn och dels till Ystad, Trelleborg och Falsterbo via Södervärn och Hindby. 3D – 3E – 3F Järnvägen går genom parken, över Regementsgatan förbi Husarkasernen. 4D – 4E Ribersborg är landsbygd, långt in på 1900-talet. 5E Mannhem ligger i det övre vänstra hörnet av 5E. – Långt i fjärran ser man stadens ljus. 26 Inför inflyttningen till Mannhem 1986 färdigställde HSB Malmö en broschyr. De följande 3 sidorna är hämtade ur broschyren. 27 28 29 30 Boende på Mannhem 2007 Mycket har förändrats under de gångna hundra åren, men Mannhems skönhet med de stora fönstren, de vackra balkongerna och dekoren av eleganta fruktgirlanger finns ännu kvar. Den gamla tidens hyresgäster med stora barnkullar och tjänstefolk är emellertid sedan länge borta. Nya generationer har flyttat in och den gamla slitna gårdsplanen har förvandlats till en grön oas och är fortfarande en samlingsplats för barnens lekar och för de årliga gårdsfesterna. Lgh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 De boende på Mannhem sommaren 2007. Anne Hertz med sönerna Ludvig och Oscar. Cecilia Olsson & Anders Haskel med barnen Cristian och Ingrid. Manocher Farahvashi & Ashraf Mirnezami Theresa Benér Kyllikki Rosander Eva Ljung Henrik Ljung och Linda Olofsson Set Norrman med sonen Alexander. Mats & Kristina Rosberg Gertrud Hård & Jan Malmberg med dottern Johanna och sonen Axel. Grete Rist med barnen Viktor och Mi. Ann-Christine Halén & Tomas Bjarnevik med döttrarna Caroline och Sofia. Jonas & Christine Angelin med barnen Alexander och Sophia. Lilian & Sven Trulsson Hans & Marie-Christine Cronholm Agneta Kindblom & Pierre Schwab Erik Axler med barnen Kajsa och Karl. Janusz (Mayk) & Fryderyka Majewski Marianne & Karl-Axel Norrman Anja Bundesen & Ricky Klint Eva Ståhle med döttrarna Sofia och Maja. Dennis & Hanna Jacobsen med dottern Vilma. Signild Lindeberg Anthoni & Marietta Hejnerman Bodil Bendroth Hans & Ingrid Söderberg Britt Louise Jirenhed Ulf Ohlsson Tomas Vicic och Anna Volkova Ulla Nyberg Lars & Eva Johnsson Bo & Anne Marie Wingren Wiveca Erlandsson & Jörgen Cederhag Inga-Lisa Palmegren Monica Braw-Lompolo & Juhani Lompolo med dottern Mi och sonen Jari. Gert & Marianne Eldh Eva & Sven Karlander med sonen Johan Sara Woelfer & Allan Pedersen Nils-Åke & Katri Berglund
© Copyright 2024