Kris- och beredskapsplan för Banérporten
KRIS- OCH BEREDSKAPSPLAN FÖR BANÉRPORTEN 2011-2012 1 Kris- och beredskapsplan för Banérporten Planen gäller för alla verksamheter i huset: Förskola Skola F-6 Fritidshemsverksamhet Revidering av planen genomförs varje år av krisgruppen. Krispärmen uppdateras årligen och skall finnas hos alla representanter i krisgruppen, på alla avdelningar samt hos Katastrofgruppen, SDN 10. Innehåll Flik 1. Handlingsplan vid krissituationer 2. Krisgruppens sammansättning (namn och telefonnummer) 3. Ansvarsfördelning i krisgruppen 4. Viktiga telefonnummer 5. Rutiner vid utrymning 6. Rutiner vid Stockholms sirénlarm 7. Olycksfall eller akut insjuknande av elev/personal 8. Rutiner för hantering av blod 9. Dödsfall elev/personal eller nära anhörig till dessa 10. Mer om barns sorgereaktioner 11. Telefonnummer till personalens anhöriga 12. Telefonnummer till elevers anhöriga 13. Rutiner vid bombhot, kidnappningshot, barns försvinnande samt obehörigt besök 14. Våld, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling 15. Rutiner vid misstanke om att elev/personal far illa 16. Rutiner vid utflykter, klassresor, konferensresor m.m. 2 17. Större olyckor och katastrofer 18. Stöd till Banérportens egen personal 19. Att tala med barn om sorg och saknad - litteraturlista 20. Dikter 21. Kriskorg – innehåll 31. Signering - Har tagit del av krispärmens innehåll 3 1. Handlingsplan vid krissituationer 1.1 Informera dig om händelsen. Om nödvändigt ring omedelbart 112. 1.2 Kontakta krisgruppens operativa ledning… Flik 3 1.3 Agera enligt anvisningarna Utrymning…………………………………………………. Flik 5 Stockholms sirenlarm………………………………. Flik 6 Olycksfall………………………………………………….. Flik 7 Rutiner för hantering av blod…………………… Flik 8 Dödsfall……………………………………………………… Flik 9 Mer om barns sorgereaktioner…………………. Flik 10 Telefonnummer till personalens anhöriga….Flik 11 Telefonnummer till elevers anhöriga………… Flik 12 Bombhot, kidnappning, barns försvinnande, obehörigt besök…………………………………………. Flik 13 Våld, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling………………………………. Flik 14 Anmälningsärende till sociala myndigheter Flik 15 Rutiner vid utflykter, klassresor, Konferensresor mm…………………………………… Flik 16 Större olyckor och katastrofer…………………… Flik 17 Stöd till Banérportens egen personal………. Flik 18 4 2. Krisgruppens sammansättning Ronny Griip Malin Torstensdotter Lotta Johannesson Göran Söderstam Ann Sandman Mats Jansson Malin Hazelius Bo Lindberg ledningsgruppen ledningsgruppen ledningsgruppen ledningsgruppen ledningsgruppen ledningsgruppen skolsköterska präst, Oscars församling Telefonnr: Ronny Griip 505 311 34, 0707-363 363, 660 32 97 Malin Torstensdotter 505 311 30, 0707-221 012, 278 783 Lotta Johannesson 505 311 36, 0736-420 797, 339 797 Ann Sandman 505 311 09, 0704–594 159, 654 86 29 Göran Söderstam 505 311 20, 070-545 61 58, 661 64 48 Mats Jansson 505 311 32, 0709-545 542, 765 89 67 Malin Hazelius 505 311 28, 0709-599 505 Bo Lindberg 442 51 46, 0703-684 690 5 3. Ansvarsfördelning Krisgruppens operativa ledning s.7 Ansvarig för mediekontakter s.7 Att hantera media s.8 Krisgruppens arbetsuppgifter s.8 Kartläggning av situationen s.9 Organisatoriska riktlinjer s.12 6 Operativ ledning; Ersättare; Göran Söderstam Malin Torstensdotter Avgör om krisläge råder Sammankallar krisgruppen vid krisläge (Samlingsplats; rektors arbetsrum om ej annat meddelas.) Ser till att uppgifter delegeras enligt bestämd ansvarsfördelning. 1. 2. 3. 4. 5. Ronny Griip, Banérporten ersätter Malin T. Ann Sandman Holmer ersätter Göran S. Mats Jansson 2:e ersättare Malin T. Sofia Söderstam 2:e ersättare Göran S. Lotta Johannesson Mediekontakter; Malin Torstensdotter - förskola Göran Söderstam - skola Ronny Griip - fritidshemsverksamhet Mats Jansson - parkleken Sköter samtliga kontakter med press och television i händelse av Krisläge. 7 Att hantera media; Medieansvarige håller kontakt med massmedia (områdeschef/platschef). Denne ska: ta hand om alla förfrågningar från olika medier hålla presskonferens på fasta tider informera skolans personal om vad som förmedlats till media Det - första pressmeddelandet bör innehålla fakta hur Banérporten hanterar olyckan information till personer i närmiljön om vad de ska göra betonande av att händelsen skakat om hela Banérporten, men att personalen tillsammans ska hjälpa barnen på bästa möjliga sätt, så att man ska kunna återgå till normala rutiner. Arbetsuppgifter Krisgruppen: - skaffa information om händelsen samla/kontakta/informera krisgruppen samla/kontakta/informera personalen organisera åtgärderna underrätta om dödsfall informera/ta emot massmedia flagga ordna samtalsrum ev. schemaändringar ansvarar för dokumentation vid krisgruppsmöten kontakt med präst, BUP, social förvaltningen, polis, etc. informera personal angående emotionell förstahjälp Skolsköterska: - medicinsk förstahjälp/bedömning kontakt med akut/sjukvårdspersonal informera personal om krisreaktioner psykosocial bedömning Präst: - finnas till hands vid svåra samtal för elever, personal och föräldrar vid behov samtalsstöd för krisgruppen 8 - stöd och hjälp vid olika livskriser ordna minnesstund debriefing (hjälp att hantera svåra upplevelser direkt) Kartläggning av situationen: Nödvändiga åtgärder fastställs efter att följande punkter kartlagts: Vad har hänt? dödsolycka_________________________________________________ olycka med skador___________________________________________ svår sjukdom_______________________________________________ självmord__________________________________________________ mord______________________________________________________ försvinnande________________________________________________ annan händelse______________________________________________ Hur skedde det? i, till- och från Banérporten_____________________________________ utanför Banérporten__________________________________________ vilka var omständigheterna_____________________________________ Vilka är drabbade? barn______________________________________________________ personal___________________________________________________ anhörig____________________________________________________ Vilken information har förmedlats till Banérporten? ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ 9 ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ Hur är situationen nu? ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ __________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ Att ta ställning till: Datum:_______________ Hur ska barnen informeras? Vem informerar?_____________________________________________ gruppvis, vissa eller alla_______________________________________ var ska informationen äga rum_________________________________ behövs det assistans från extern stödpersonal? ____________________ Hur ska föräldrarna underrättas? möte med föräldrarna________________________________________ skriftlig information__________________________________________ Vilken typ av åtgärder krävs? minnesstund_______________________________________________ samtalsrum – grupp/enskilt___________________________________ symboliska uttrycksformer____________________________________ (ex tända ljus, flaggan, skriva avskedsbrev) kontakt med andra myndigheter - vilka__________________________ uppföljning i grupp/enskilt____________________________________ 10 kontakt med hemmet_________________________________________ (OBS! familjens integritet!) delta i begravningsgudstjänsten_______________________________________ (ledighetsansökan från föräldrar till barn som vill närvara) grupp/klassamtal____________________________________________ Hur bör aktiviteterna prioriteras? vad är väsentligt (riktlinjer för prioritering) Vem gör vad? ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ I vilken ordning bör aktiviteterna genomföras? ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ Vem gör vad? ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ Åtgärdernas omfattning varierar beroende på vilken typ av händelse det är frågan om. Somliga händelser kräver enbart individuell behandling, andra kräver ett upplägg som omfattar hela skolan/verksamheten. 11 Organisatoriska riktlinjer (policy) - Banérporten ska faktainformera. Information sprids snabbt och tystnad från vår sida leder till att pratet försiggår i det fördolda. För att minska ryktesspridningen måste information om tidpunkt, metod och plats samt övriga omständigheter snabbt inhämtas från tillförlitliga källor. Det är viktigt att dödsfall inte ”romantiseras”. - Inta en öppen hållning vad gäller att uttrycka tankar och känslor på olika sätt. - Återgå till vardagliga rutiner, avsätt/markera tid till olika uttrycksformer - Personalen ska få hjälp med bearbetning av egna tankar, intryck och reaktioner - Förbered personal (ge dem verktyg) att ta hand om elever, föräldrar m.m. - Deltagande i jordfästning 12 4. Viktiga telefonnummer SOS Larm 112 Vid Brand, olycksfall, brådskande sjukdomsfall och andra nödlägen. Journummer när det inte är lika bråttom: Polis: 114 14 Skolfrågor: Krister Alm Brandförsvaret: Östermalms brandstation: 08-454 88 22, 08-454 87 00 Ambulans: 08 454 21 00 (vid beställning) Apotekens Läkemedelsupplysning Dygnet runt 020-66 77 66, från mobil; 0771-450 450 Astrid Lindgrens Barnsjukhus Akutmottagningen 08-517 771 02 vx 08-517 70 000 Danderyds Sjukhus Barnmedicinsk Akutmottagning 08-655 65 00 Taptogatans Husläkarmottagning: måndag – fredag 08-17 08-442 50-60 Giftinformation mån-fre 09.00 – 20.00: 08-33 12 31 Apoteket Falken 0771-450 450 (Karlaplan) Folktandvården Fältöversten 08-442 55 00 Bris 08-598 888 10 Barnens hjälptelefon 0200-230 230 Bris Vuxentelefon – om barn 077 150 50 50 Rädda Barnen 08-698 9000 Föräldratelefon 020-786 786 Kurator alla dagar 15.00 – 03.00: 08-702 14 80 Psykolog: BUP Kungsholmen: 08-514 525 00 Sjukvårdsrådgivningen, läkare: 08-320 100 Medmänniska alla dagar 19.00 -07.00: 08-702 16 80 Akut tandvård St Eriks sjukhus 08-545 512 20 13 Akut ögonsjukvård St Eriks sjukhus 08-672 31 00 Kyrkan: Oscars församling: 08-442 51 00, Bo Lindberg 070-368 46 90 Stadsdelsnämnden Östermalm: 08-508 10 000 Socialförvaltningen Östermalm: vx 08-508 10 000 Socialjour utanför kontorstid: 08 508 40 000 Östermalms familjeteam, psykosocial hjälp, Leif Jarlebring 08-508 10 345 Alex Saednia 08-508 10 329 Ansvarig för kris- och katastrofplanen Östermalm Irma Mattson 08508 10 053 Taxi Stockholm15 00 00, Taxi Kurir 300 000, Transfer 020-350000 Telefonlista Banérporten MINISTJÄRNORNA Annika Ekmander Matilda Löfving Hanna Ribrant Pärnilla Swanberg 505 311 02 660 40 71 0736 0708 0703 0702 0760 VINTERGATAN 505 311 03 0736 - 009 843 Lise Asp Anna Karin Lind Lisa Haraldsson Emil Nordlinder 777 17 36 0763 0700 0735 0708 - 409 377 422 681 393 142 710 883 GYLLENSTJÄRNAN Ninni Rembjer Tianasoa Ravelojaona Elin Mörk 505 311 04 0736 0704 0703 0730 - 009 672 679 593 844 067 144 665 POLSTJÄRNAN Robert Birgersson Dan Redholm Anna Malmstedt Åke Lindholm Jakob Målsäter 505 311 05 545 800 14 0736 0735 0768 0736 0768 0707 - 009 845 – 352 255 - 528 048 - 962 620 - 134 489 - 297 743 661 64 12 651 83 08 14 0736 - 009 807 - 009 720 922 178 812 842 151 014 941 038 Pluto Pia Teppola Sanna Pettersson Vendela Lindkvist 505 311 40 Galaxen Anny Bergström Lotta Morger Lina Mattsson Anne-lie Rehnsbo 505 311 41 FÖRSKOLEKLASS Lize Grahn Therese Öberg Åsa Soxbo Martin Holmsten 505 311 06 LILLA BJÖRN Eva Brandell Martin Wård Maria Carlsén Conny Malmström Helena Rindborg Axel Andersson 505 311 06 ORION Malin Widén Helle Dikici Lena Löbel Per Stjernfeldt 505 311 07 TVILLINGARNA Björn Persson Mattias Stjernfeldt Malin Tidlund Johanna Dickson Magnus Wård Mia Christensen Flygt 500 032 13 765 10 18 669 50 56 85 28 75 733 03 90 28 53 88 735 48 61 751 11 24 0736 0707 0737 0704 - 009 836 – 510 211 – 000 058 - 393 698 0736 0706 0704 0761 0730 - 009 837 – 824 720 – 401 210 - 632 909 - 552 375 0736 0704 0731 0709 0704 - 009 851 – 240 424 – 826 852 – 585 988 – 869 379 0736 - 009 846 0709 – 284 171 0736 - 945 053 0702 - 951 569 0708 - 433 554 0737 - 109 906 0708- 624 642 0736 0707 0707 0702 0704 - 009 847 – 728 506 – 914 584 – 413 365 – 227 667 505 311 08 0736 0708 0760 0703 0736 0735 0739 - 009 848 – 583 559 - 311 069 - 391 261 - 145 455 - 159 695 - 038 083 KARLAVAGNEN Carina Muellner Martin Karlsson Anna Christensen Helen Cato Magnus Wård 505 311 09 0736 0708 0706 0762 0733 0735 - 009 849 – 394 500 - 732 134 – 605 962 - 327 662 - 159 695 MELLANSTADIET Danne Bron-Sundbom 505 311 10 0736 - 009 841 0709 - 997 070 437 561 20 643 72 99 15 Margareta Flygt Anna Nordén Fagerlund Charlie Öhrwall GA-PARKLEKEN Mikael Hedlund KONTORET Malin Torstensdotter Lotta Johannesson Ronny Griip Mats Jansson BANÉRPORTSSKOLAN Göran Söderstam Åk 1 a, Emma Nilsson Åk 1 b, Sofia Söderstam Åk 2, Kim Dahlström Åk 3, Ann Sandman Holmer Åk 4, Malin Sandman Åk 5, Magdalena de Brito Åk 6, Mats Ottosson Resurs, Maria Åberg Slöjd/Bild, Lena Johansson Skolsköterska, Malin Hazelius Musik, Joseph Richards Idrott, Joakim Kindberg Engelska, Kristin von Arbin Administration, Björn Persson IT Joseph Richards Niclas (Gatecom) 420 535 40 505 311 60 0704 – 151 757 0704 - 488 470 0763 - 242 886 664 44 43 0736 - 009 805 0704 – 403 443 505 505 505 505 311 311 311 311 30 36 34 32 27 87 83 33 97 97 660 32 97 765 89 67 0707 0736 0707 0709 – 221 012 - 420 797 – 363 363 – 545 542 505 505 505 505 505 505 505 505 311 311 311 311 311 311 311 311 20 06 07 08 09 11 11 11 661 64 48 0705 0735 0705 0734 0704 0704 0733 0768 0704 0709 0709 0704 0704 0739 0708 – 456 158 - 459 368 – 456 910 - 233 413 – 594 159 - 014 176 - 386 328 – 394 477 - 531 280 – 428 130 - 599 505 - 029 188 - 385 363 - 066 100 - 583 559 661 64 48 663 38 88 654 86 29 618 47 30 545 845 34 505 311 28 505 311 44 505 311 24 505 311 22 505 311 44 0704 - 029 188 0709 - 786 056 16 5. Rutiner vid utrymning Avdelning Samlingsplats Polstjärnan: Vintergatan: Gyllenstjärnan: Lilla Björn/Förskoleklass: Orion/åk 1: Tvillingarna/åk 2 Karlavagnen/ åk 3 Msv/ åk 4,5 och 6 Entré Gyllenstiernsgatan 1 Bouleplan Bouleplan Bouleplan Bouleplan Bouleplan Bouleplan Entré Gyllenstiernsgatan 1 Vid behov av samlingslokal för hela verksamheten kan Gustav Adolfskyrkan användas. Namnlistor och aktivitetslistor samt kopia utrymningsplan ska finnas i en pärm på en för alla känd plats på varje avdelning. Vid larm går alla till respektive samlingsplats. Den personal som går sist ut ska titta igenom hela avdelningen. Kopia på utrymningsplanen ska tas med ut till uppsamlingsplatsen. Den personal som är i tjänst räknar barnen – kolla listan och checka av vilka barn och personal som är på aktiviteter. Gå ej tillbaks in och leta. Samordnaren ska fortast möjligt få utrymningsplanen på vilken det kan pekas ut var och hur många barn som eventuellt är inne. Samordnaren pratar med räddningstjänsten. Samordnare skola är Göran/Sofia – samordnare fritids/förskola är Ronny/Malin T. Samordnaren ger klartecken när det är dags att återvända in i lokalen. OBS Viktigt att lärare och avdelningspersonal tar med sig utrymningsplan, närvarolista och aktivitetslista till utrymningsplatsen. 17 6. Rutiner vid Stockholms sirenlarm Signalen Viktigt meddelande: 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter. När fara hotar, både i fred och krig, kan allmänheten snabbt varnas med hjälp av utomhuslarmet "Viktigt meddelande". Signalen används när människor snabbt måste varnas, till exempel vid utsläpp av giftig gas. När du hör signalen ska du: Gå in Lyssna på radio Stänga dörrar, fönster och ventilation (ventilationsaggregaten är belägna: msv - mitt emot handikapptoalett + utanför skolsköterskan 0-3-Garageentrén) Varningssystemet testas fyra gånger per år. Viktigt meddelandesignalen följd av signalen "Faran över" provas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15.00. Informationen kan också komma i TV och text-TV. 18 Flik 7. Olycksfall eller akut insjuknande av elev/personal När du ringer 112 s.20 Svårare olycksfall och akut sjukdom bland elever och personal: - Allergichock s.21 - Astmaanfall s.21 - Blödning s.22 - Brännskada s.22 - Diabetes s.22 - Elolycksfall s.22 - Främmande kropp i luftvägarna s.22 - Förgiftning s.23 - Hjärnskakning s.23 - Hjärtinfarkt s.23 - Krampanfall s.23 - Köldskada s.23 - Medvetslöshet s.24 - Näsblod s.25 - Skelettskada s.25 - Svimning s.25 - Tandskada s.25 - Ögonskada s.26 19 När du ringer 112, tänk på att informera om följande: - Vad har hänt? Var någonstans behövs hjälpen? Vilket telefonnummer ringer du ifrån? Vem är du som ringer? Vid personskada/sjukdom: Skador eller tillstånd: - Medvetslöshet, fastspänd - Inomhus/utomhus Vem gäller det? - namn, ålder, kön Vid brand: - Är någon i fara? - Vad brinner? - Brandens omfattning? Svara lugnt på frågorna. Under tiden intervjun pågår larmar operatören en annan operatör ut hjälpresurserna. Checklista vid olycksfall på Banérporten Du som kommer först till olycksplatsen gör följande: Om en skadad: Kontakta närmaste vuxna personer om hjälp Säkra olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor Larma 112 Ge nödvändig Första Hjälpen Delegera åt någon att kontakta någon i krisgruppen Lämna aldrig den skadade ensam Se till att någon följer med den skadade till läkare/sjukhus Kontakta målsman Om flera skadade: Kontakta närmaste vuxna personer om hjälp Säkra i möjligaste mån olycksplatsen för att förhindra ytterligare olyckor. Larma 112 Ge nödvändig Första Hjälpen 20 Delegera åt någon att kontakta någon i krisgruppen Lämna aldrig de skadade ensamma Se till att någon följer med de skadade till sjukhuset Krisgruppen kontaktar målsmän Svårare olycksfall och akut sjukdom bland elever och personal: Råd till all personal. Avsnittet är delvis baserat på en text som skrivits av f.d. skolöverläkaren Lars Cernerud Ibland inträffar tyvärr svårare olycksfall och akut sjukdom. Försök uppträda lugnt. Panik hos den drabbade kan leda till psykisk chock. Kallsvett, blek hud, oro och förvirring kan vara de första tecknen. Kan eventuellt förhindras genom ett lugnt uppträdande och värme (filt, jacka eller dylikt) Ge aldrig något att dricka ifall den drabbade är medvetslös eller nära medvetslöshet. Underrätta alltid förälder/anhörig. Lämna aldrig en akut sjuk person ensam. Allergichock: En anafylaktisk chock uppstår när en allergiker utsätts för en massiv exposition av det han/hon är allergisk mot. Det kan inträffa när t ex en fiskallergiker äter fisk eller en jordnötsallergiker får i sig en jordnöt (eller spår av en jordnöt). Sällan inträffar en anafylaktisk chock i skolan. De första symtomen är klåda i handflator, fotsulor och svalg. Därefter kommer nässelfeber (blaffiga utslag), astma, illamående, kallsvett och i värsta fall medvetslöshet. Se avsnittet om medvetslöshet sid 25. Om personen är en känd allergiker kan han/hon ha en s.k. Epipen (en liten stav för injektion vid allergichock), vilket personalen ska känna till. Ge Epipen enligt instruktionsanvisningen. Larma 112. Låt personen ligga med fotändan högt. Ge akt på andningen. Om andningen avtar vid medvetslöshet, ge mun-mot-mun-andning, se avsnittet om medvetslöshet sid 25. Astmaanfall: Om personen är en känd astmatiker låt han/hon ta av sin medhavda medicin. Om medicin saknas eller ej hjälper inom kort bör personen uppsöka läkare för snabb och effektiv medicinering. Andningen blir lättare om personen sitter med armarna vilande högt på t ex en stolsrygg eller fönsterkarm. Öppna fönstret om det inte är pollensäsong. 21 Blödning: Första och omedelbara åtgärden vid alla stora blödande sår: ordna högläge av den blödande kroppsdelen och därefter tryckförband mot det blödande blodkärlet. Lägg ett tryckförband med hjälp av kompresser och elastiska bindor eller med annat material som är tillgängligt. Om möjligt använd alltid handskar vid blödande sår. Till läkare/sjukhus. Vid mycket stora blödningar minskar blodvolymen raskt så att chock uppstår. Personen blir blek, kallsvettig, pulsen blir snabb och andningen snabb och ytlig. Lägg personen i framstupa huvudläge. Larma 112. Vid slag mot buken t ex cykelstyre mot magen kan ibland mjälten brista. Se ovan. Larma 112. Brännskada: Skölj omedelbart med kallt vatten! Håll den brända kroppsdelen i kallt vatten i minst 20 minuter. Lägg på torrt och luftigt förband. Låt blåsorna vara i fred. Om brännskadan är lika stor som personens handflata, uppsök sjukhus. Diabetes: En elev som behandlas med insulin kan i vissa fall få s k känning som snabbt kan leda till insulinkoma och medvetslöshet. Det beror på att blodsockret blir för lågt. Personen blir okoncentrerad, möjligen aggressiv, kallsvettig och orolig. Ge snabbt något att äta t ex mjölk och en smörgås eller så räcker det med två druvsockertabletter om planerad måltid ligger inom 30 minuter. Skicka aldrig hem en person med känning. Risk för att personen försämras. Vid medvetslöshet får man inte ge mat eller vätska. Larm 112. Elolycksfall: Försök få bort personen så fort som möjligt från strömkällan. I fuktiga utrymmen finns risk för att man själv blir elektriskt ledande. Om personen är medvetslös se avsnittet om medvetslöshet sid 25. Om personen inte blivit medvetslös, bör han/hon ändå föras till sjukhus för kontroll. Epilepsi, se krampanfall Främmande föremål i luftvägarna: Matbit, tuggummi o s v kan fastna i luftvägarna, vanligen vid stämbanden. Då uppstår en kramp kring den främmande kroppen. Krampen släpper efter någon minut, men under denna tid har personen blivit blå i ansiktet genom andningshindret. Dunka kraftigt i ryggen mellan skulderbladen eller försök göra en snabb sammanpressning av bröstkorgen om du lärt 22 dig denna teknik. Om man ej lyckas få loss den främmande kroppen: Ge konstgjord andning. Larma 112. Förgiftning: Vid misstanke om förgiftning ge vätska såsom mjölk, vatten, saft eller det du snabbast kan få tag på. Framkalla aldrig kräkning om det nersvalda är lut, syra eller petroleumprodukter (t ex lacknafta, tändvätska eller dylikt). Kontakta GIFTINFORMATION för instruktioner telefon 08- 331 231 eller 112. Om personen är medvetslös, se avsnittet om medvetslöshet sid 25. Försök alltid få tag på preparat eller ämne som personen blivit förgiftad av och sänd med till sjukhuset. Hjärnskakning: Om någon fått ett slag i huvudet kan det leda till hjärnskakning. Om en stunds medvetslöshet, kräkningar, svår huvudvärk eller känsla av yrsel och dubbelseende inträffar skall personen föras till sjukhuset. Om personen är medvetslös under längre tid handlar man enligt råden i avsnittet om medvetslöshet sid 25. Om personen endast klagar över lättare huvudvärk kan man avvakta och observera personen någon timme. Man bör meddela föräldrarna om barnet fått slag mot huvudet och att söka sjukhusvård vid försämring eller kräkning. Ge aldrig en huvudvärkstablett till en person som fått ett slag mot huvudet utan att stämma av först med en läkare. Hjärtinfarkt: Vid medvetslöshet och misstanke om hjärtinfarkt se Medvetslöshet sid 25. Krampanfall: Ett större krampanfall medför vanligen medvetslöshet och ryckningar i kroppen. Oftast är anfallet självbegränsat och upphör inom några minuter. Börja ta tiden. Lägg personen på sidan och framåtlutad (framstupa huvudläge) på plant underlag så att han/hon inte skadas av sina ryckningar. Lossa åtsittande kläder. Stoppa inte in något i munnen. Bett i tungan är helt ofarliga och läker snabbt. Person som vad man vet har sitt första anfall bör föras till sjukhus. Barn som redan tar sin medicin mot epilepsi förs till sjukhus först sedan man rådgjort med föräldrar. Om ett anfall pågår mer än 5 minuter måste man larma112. Köldskada: Värm upp den frusna kroppsdelen långsamt. Använd ljummet vatten, den egna kroppen eller en filt. Ge varm dryck om den drabbade är vid medvetande. Vid allmän förfrysning måste personen snabbt till sjukhus. 23 Medvetslöshet: En medvetslöshet kan utvecklas successivt via omtöckning, d v s att personen svarar endast långsamt på tilltal, vidare att han/hon sover, kan väckas men somnar igen och därefter att han/hon nätt och jämt reagerar vid nypning eller tillrop. Den medvetslöse är helt slapp och försvarslös och reagerar inte för ljud- och synintryck eller vid beröring. Medvetslöshet innebär att hjärnans funktioner är nedsatta. Det kan bero på en direkt skada på hjärnan, t ex hjärnskakning eller hjärnblödning. Vidare kan det bero på att syresatt blod inte når fram till hjärnan t ex vid hjärtsvikt eller andningshinder. Förgiftningstillstånd kan också påverka hjärnan t ex alkohol, narkotika, lösningsmedel (sniffning) och mediciner. Medvetslösheten kan även bero på olika sjukdomar. Om hjärtat slår och andningen verkar normal lägger man personen på sidan, något framåtlutad (framstupa huvudläge). Larma 112. Lossa åtsittande kläder, lägg över en filt eller dylikt för att hålla värmen och övervaka tills ambulansen har kommit. Försök aldrig att få en medvetslös eller omtöcknad person att dricka. Om personen inte andas eller andas dåligt bör man lägga honom/henne på rygg på fast underlag. Tag bort alla lösa föremål ur munnen uppkräkt mat o s v . Hos en person som ligger på rygg faller tungan lätt tillbaka och blockerar luftstrupen. Böj därför personens huvud bakåt så mycket som möjligt. Tungan dras då oftast framåt. Ibland kommer andningen då igång. Om inte, gör mun mot mun andningen. Håll för personens näsa och blås lugnt in den egna utandningen. Kontrollera att barnets bröstkorg höjer sig. Tag bort munnen, andas in och upprepa proceduren i takt av 12 till 15 andetag per minut tills ambulanspersonal tar över. Var försiktig med mängden luft till de små barnen. Om hjärtat inte slår (ingen puls) och personen inte andas ge mun-till-mun-andning. Rekommenderas att HLR-metoden tillämpas av de som med godkänt resultat genomgått Svenska Kardiologföreningens utbildning. Starta HLR (Hjärt Lung Räddning)-30 brösttryck och 2 inblåsningar i en takt av 100/min Fortsätt till hjälp kommer eller om den skadade visar livstecken Skriften Första Hjälpen L-ABC är bifogad i flik 7. 24 Näsblod: Vid näsblod ska personen sitta upp, lätt framåtböjd. Man nyper om näsans mjukdelar, håll kvar i 5 till 10 minuter. Uppsök läkare om blödningen inte stoppar. Vill man sätta upp något stoppande i näsborren bör detta vara indränkt i t ex matolja. Skelettskada: Vid benbrott bör man undvika att ändra läget av skadade kroppsdelar. Misstänker man brott på ryggraden bör man inte alls flytta på den skadade, då det finns risk för att ryggmärgsskada uppstår. Försök aldrig lyfta en person som inte kan stå eller gå om det kan misstänkas att något ben är brutet. Om det behövs, släpa hellre undan personen med hjälp av en filt eller rock. Larma 112. Låt annars ambulanspersonalen ta ansvar för hur personen skall flyttas. Svimning: Svimning beror vanligen på blodtrycksfall. Blodtillförseln till hjärnan minskar, den drabbade blir blek, ibland kallsvettig och faller ihop. När personen intagit horisontalläge regleras blodtrycket snabbt och personen kvicknar till. Lyft upp benen och håll dem högt en stund till personen kommit åter till medvetande. Låt vila i 10 till 20 minuter. Om personen därefter känner sig bra, behövs ingen annan åtgärd. Men kvarstår en viss omtöckning efter svimningen, bör sjukhus uppsökas. Om svimningsattackerna kommer ofta bör personen genomgå en läkarundersökning. Om personen inte ganska så omedelbart kvicknar till har medvetslöshet inträtt. Den medvetslöse är helt slapp och reagerar varken på ljud- och synintryck eller beröring. Om personen har puls och andningen flyter, lägg honom/henne på sidan, lite framåtlutad, i framstupa huvudläge. Larma 112. Tandskada: Utslagna permanenta tänder sätts på plats om möjligt. Annars kan tanden förvaras i lite mjölk eller ännu hellre i munnen under tungan under transporten till jourtandläkaren. Vanligt kranvatten är olämpligt som förvaringsmedel. Permanenta tänder som lossnat lite men fortfarande sitter kvar: tag kontakt med den egna tandläkaren. Varje större våld mot tänder (även när det gäller mjölktänder) kan medföra tandskada och skall därför undersökas av tandläkare. Uppsök även här den egna tandläkaren. 25 Ögonskada: Om barnet fått frätande ämne i ögat måste man skölja omedelbart med mycket vatten. Håll huvudet under vattenkranen och spola flera minuter. Sänd därefter personen omedelbart till ögonjour. Om personen fått slag mot ögat och klagar över dimsyn eller suddig syn, om ögat förblir rött eller om det skaver och värker bör personen sändas till ögonjour. Om symtomen inte är så allvarliga bör man ändå meddela föräldrar om slaget och uppmana dem att söka ögonjour vid försämring. Om eleven fått skräp i ögat som man på enkelt sätt inte kan få bort bör eleven sändas till ögonjour. Telefon till St Eriks ögonjour 08-545 512 20 26 8. Rutiner för hantering av blod Blod ska alltid hanteras med största försiktighet då det kan innehålla smitta. Det är bl.a. hepatit och HIV som överförs via blodsmitta. Risken för smitta varierar beroende på virus och andra faktorer. Skyddshandskar finns i första hjälpen lådorna och ska alltid användas vid omhändertagande av skadade. Även kläder med blodfläckar, hushållspapper ska hanteras med handskar. Fläckade kläder tvättas i 85 grader. Vid blod på huden – tvätta med tvål och vatten. I de fall då det är känt att blodet är smittsamt ska läkarkontakt tas efter att personal/barn utsatts för kontakt. 27 Flik 9. Dödsfall elev/personal eller nära anhörig till dessa 9a; Elev dör eller blir allvarligt skadad i skolan s.29 9b; Dödsfall eller svårt tillbud inträffar utanför skolan/fritids/förskolan s.31 9c; Självmord s.32 9d; Elevs förälder eller syskon avlider s.33 9e; Dödsfall personal s.34 Underrättelse om dödsfall s.35 Klassrumssamtal s.37 Bruk av ritualer s.42 28 9a; Elev dör eller blir allvarligt skadad i skolan Akut medicinsk förstahjälp. Den vuxne för inte lämna eleven eller överlämna ansvaret till någon minderårig (under 18 år) Ambulans och polis tillkallas. Rektor och expeditionspersonal underrättas. Rektor samlar krisgruppen och utvald nyckelpersonal (ex klassföreståndare) Krisgrupp/nyckelpersonal underrättar följande: Familjen om olyckan (vid dödsfall krävs tillstånd av polisen) samt om skolans vidare åtgärder Klassen och andra elever (med assistans av läraren) - om om om om om olyckan/dödsfallet (förmedling av dödsbud, se sid 36) skolans vidare åtgärder klassrumssamtal påföljande dag jordfästning ev. besök på sjukhus (vid olycksfall utan dödlig utgång) Personal - om om om om fakta kring händelsen vilka stödåtgärder som satts in planer för vidare åtgärder hantering av massmedia Expeditionspersonal - om fakta kring händelsen om hantering av massmedia om hantering av extern kommunikation Krisgruppen gör en bedömning av: - händelsens omedelbara effekter på elever, personal och övriga vilka elever och personal som har behov av särskild uppföljning och hjälp behovet av hjälp utifrån 29 Plan för återstoden av dagen - stöd i klassrummet/avdelningen skriftlig information utformas/mångfaldigas, dels som komplement till den muntliga informationen som tidigare förmedlats till eleverna, dels informera föräldrar. - stöd till berörd personal (samtal) Om massmedia kommer till platsen skyddas elevens kamrater, eventuellt också familj och personal. Bestäm ett möte med all personal i berörda klasser/avdelningar för att diskutera planerna för påföljande dag. Efter dagens slut ska all berörd personal samlas för att sammanfatta dagen samt få möjlighet att sätta ord på tankar och reaktioner (debriefing) 30 9b; Dödsfall eller svårt tillbud inträffar utanför skolan/fritids/förskolan Ta emot information från myndigheter och övriga. Kontrollera motstridiga uppgifter. Olyckor i samband med skolresor; var noggrann med vilka elever som deltog i resan Ledningen förmedlar fakta till personal och elever. Informationen som förmedlas bör innehålla: -när, var och hur skedde dödsfallet/olyckan -var andra närvarande -var finns den/de döda/skadade nu Plan för återstoden av dagen verkställs Om massmedia tar kontakt skyddas elevens kamrater, närmats anhöriga och personal. Håll ett möte för att planera de närmaste dagarnas aktiviteter. All berörd personal ska delta. 31 9c: Självmord Självmord bland barn och ungdomar behöver inte medföra ökad självmordsrisk bland kamraterna under förutsättning att dödsfallet diskuteras och genombearbetas. Ett självmord skapar alltid en speciell sorts smärta och nya problem. Man bör tala om självmord som en definitiv lösning på ett problem, som skulle kunnat vara övergående och lösts på ett annat sätt. Det är Banérportens uppgift att hjälpa elevernas kamrater att tolerera den smärta som skapats. Personalen bör bistå barnen att finna olika verktyg och uttryckssätt som kan hjälpa dem i denna och andra krissituationer. Det finns en dokumenterad risk för spridning av självmord. Därför bör experthjälp anlitas på ett tidigt stadium, för rådgivning om uppföljning. 32 9d: Elevens föräldrar eller syskon avlider När ett dödsfall inträffar i en elevs familj bör ledningsgruppen underrättas. Om dödsfallet inträffar medan eleven är på Banérporten bör någon familjemedlem, helst en av föräldrarna, komma till Banérporten och underrätta barnet personligen. I de fall där dödsbudet måste förmedlas av personal bör man följa de anvisningar som anges på s.36. Innan elevens kamrater meddelas, bör klassföreståndaren/avdelningsansvarige tala med den sörjande eleven för att undersöka vilka uppgifter som får lämnas ut till klassen samt hur dessa bör presenteras. Somliga elever vill vara närvarande när klassen informeras, andra föredrar att inte delta. Det underlättar om de övriga kamraterna hur deras sörjande kamrat önskar att de ska förhålla sig till det som hänt (t ex om de ska ta initiativ till samtal eller om det berörda barnet själv ska bestämma när han eller hon vill prata om händelsen). Diskutera sorg sorgereaktioner med klassen/avdelningen men försäkra dig först om att det berörda barnet är beredd på detta. Diskutera symbolvärdet i att en representant från Banérporten närvarar vid jordfästningen. Acceptera och visa förståelse för att den berörda elevens arbetskapacitet sätts ned under en längre tid. Det drabbade barnet kan därför behöva särskild hjälp senare, när koncentrationsförmågan stabiliserats. Låt barnet/eleven själv bestämma hur mycket han eller hon vill tala om det som har hänt. Låt honom/henne veta att du finns där och är beredd att lyssna om han eller hon behöver någon att tala med. 33 9e: Personals död Vid plötsligt dödsfall bland personal kan man i stort följa de instruktioner som givits för händelserna 9a och 9b. Komplettera dock med följande punkter: - om dödsfallet inträffar plötsligt och oväntat bör ett möte sammankallas, där personal får möjlighet att tala ut om det som hänt (psykologisk debriefing) - anordna ett samtal för att hjälpa de närmast berörda klasserna/avdelningarna – använd ritualer för att ge eleverna/barnen möjlighet att uttrycka sina reaktioner. - Försöka så snabbt som möjligt återinföra normala rutiner. Rekrytera omedelbart en ny personal. Informera efterträdaren ingående om barnens reaktioner och om vilka barn/elever som reagerade starkast. - Förbered barnen/eleverna på den nya personalen så att han/hon inte stöts bort. Sådana budskap bör helst förmedlas av en familjemedlem, helst av föräldrarna eller av den kvarvarande föräldern. I vissa situationer kan det dock bli nödvändigt för personal att förmedla budskapet. 34 Underrättelse om dödsfall Följande riktlinjer kan då tillämpas vid underrättande av enskild elev om ett dödsfall i familjen: - den person som förmedlar budskapet bör vara någon som eleven har förtroende för - om meddelandet kommit per telefon ska Banérporten först kontrollera dess riktighet. Ta reda på när och hur dödsfallet ägde rum innan barnet meddelas. - Samtalet bör äga rum på en ostörd plats, helst i ett rum där man kan sitta ned. - Budskapet ska förmedlas på öppet och rakt sak, men med tid för mental förberedelse. Berätta för barnet att du kommer med dåliga nyheter. ”Jag har något tråkigt att berätta för dig. På vägen till skolan idag råkade din äldste bror ut för en trafikolycka. Han blev påkörd av en bil. Ambulans och läkare kom snabbt till platsen, men trots att de gjorde allt vad de kunde gick det inte att rädda hans liv. Han dog på vägen till sjukhuset”. - Det är olämpligt att vänta med ett sådant besked till skoldagens slut och man ska inte heller skjuta upp informationen om hur allvarlig situationen är till eleven ska gå hem. - Efter att budskapet förmedlats ska man sitta kvar hos barnet för att stötta och ta emot eventuella reaktioner och känsloyttringar. Tala om fakta – spekulera inte med barnet - Undvik uttryck av typen: ”Allt kommer att bli bra”, ”tiden läker alla sår”. - Lämna inte barnet ensamt, stanna hos honom/henne hela tiden och låt andra gå med eventuella besked. Fysisk kontakt kan ha en lugnande inverkan, men om barnet inte vill ha kroppskontakt ska det respekteras. - Personalen bör följa eleven hem eller till den plats där den övriga familjen är samlad - Med barnets eller familjens tillåtelse informeras klassen/gruppen om dödsfallet så snart som möjligt När en klass/grupp ska informeras om en kamrats eller personals död kan man följa samma procedur, kompletterad med följande åtgärder: 35 - fråga gruppen om någon redan kände till dödsfallet och hur de fick veta det - ge barnen tillfälle till spontana frågor och kommentarer. Om det kommer frågor som du inte kan besvara, så säg att du inte vet men att du kan försöka ta reda på - vad gäller lägre åldrar. Berätta vad döden innebär – att alla livsfunktioner har upphört (var konkret) att den döde inte längre kan känna smärta, tänka eller utföra handlingar och att han/hon aldrig kommer tillbaka - informera barnen om olika ritualer och om hur de närmast följande dagarna kommer att vara upplagda - berätta för barnen om vanliga reaktioner i samband med sådana sorgliga nyheter 36 Klassrumssamtal Vid plötsliga oväntade dödsfall eller andra krishändelser som berör många barn/elever är det lämpligt att genomföra ett strukturerat gruppsamtal (psykologisk debriefing). Syftet med samtalet är att klarlägga vad som hänt, ge barnen/eleverna möjlighet att dela sina reaktioner, berätta för dem att reaktionerna är normala samt hjälpa dem att stötta varandra. Ett sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör ändå undvika att lägga in pauser om det inte gäller de allra yngsta eleverna. Två vuxna leder samtalet tillsammans. Båda bör vara väl kända för barnen/eleverna. Samtalet struktureras enligt följande: - introduktion fakta tankar reaktioner information avslutning Introduktion Under introduktionen betonar den vuxne att när någon dör drabbas de efterlevande av många tankar, intryck och reaktioner som är viktiga att tala om, eftersom det hjälper oss att förstå bättre. Sådana händelser gör oss ledsna och vi kan känna oss rädda eller arga. Genom att tala om det som hänt kan vi bättre förstå hur andra reagerar. Även om det gör ont att prata om det så kan det leda till att det gör mindre ont längre fram. Den vuxne kan också presentera några regler som är bra att följa därför de ger barnen trygghet och struktur. - - - Barnen ska inte berätta för kamrater eller andra utanför klassen vad deras kamrater upplevt, tänkt eller känt. Denna regel lär barnen att respektera varandra. Ingen ska i efterhand kritiseras för något de sagt eller sättet på vilket de reagerat. Det är helt normalt om några barn gråter eller blir arga och ingen får reta dem för detta efteråt. Var och en ska tala för sig, ingen talar för någon annan. Ingen är tvingad att yttra sig under samtalet, bortsett från att berätta hur de fick veta vad som hade hänt. Om de vill kan de sedan bara sitta och lyssna på de andra under återstoden av samtalet. Fakta I faktafasen berättar barnen/eleverna hur de fick höra talas om dödsfallet, vad de fick veta och på vilket sätt de fick veta (var när och av vem). Om barnen varit närvarande vid händelsen, kan de berätta hur de agerade. På 37 så sätt får man både en helhetsbild och en bättre förståelse av händelsen och information kan förmedlas från välinformerade barn till barn som inte vet lika mycket. Detta ger även tillfälle att klara upp missförstånd och förvirring, motverka ryktesspridning och ger gruppen en gemensam plattform där alla är införstådda med situationen. I denna fas kan personalen notera om några barn är starkare berörda än andra, d v s om de varit vittne till dödsfallet eller informerats om det på ett ”brutalt” sätt. På så vis identifierar man vilka barn som är i behov av extra hjälp och stöd. Personalen kan upplysa om vad han eller hon vet. Det är en fördel om personalen före samtalet har inhämtat så mycket information som möjligt om händelseförloppet, om orsakerna till dödsfallet m.m. I vissa fall kan det vara lämpligt att bjuda in polis, ambulanspersonal eller andra som kan ge barnen första-hands-information om händelsen. Barns stora behov av konkret information underskattas ofta av de vuxna. Krishändelser kan ge upphov till ryktesspridning och stor oro. Faktaupplysningar bidrar till att dämpa en sådan reaktion. Tankar Genom att fråga barnen/eleverna ”-Vilken var din första tanke” när du hörde talas om händelsen” får man nästan automatiskt fram svar som avslöjar barnens reaktioner och intryck. De kan ha funderingar om att de själva orsakat olyckan eller att de borde ha gjort något för att förhindra den. Om barnen varit vittne till händelsen kan sådana tankar kännas mycket smärtsamma. Deras tankar kan också spegla overklighetskänsla eller drömtillstånd (chockreaktion). Med avseende på uttrycksformer överlappar tanke- och reaktionsfaserna delvis varandra. Frågan ”Vad är det värsta med det du vari med om?” stimulerar ofta barnet att uttrycka sina reaktioner och intryck, samtidigt som den visar respekt för det barnet upplever som viktigt. Om barnet varit vittne till dödsfallet, t ex sett hur en elev avlidit i skolan/på fritids under en utflykt hjälper detta dem att beskriva sina intryck detaljerat med ord. Intrycken kan ha tagits in via samtliga sensoriska kanaler; syn, hörsel, känsel och lukt. En detaljerad genomgång kan lindra intensiteten i intrycken. Om eleven inte spontant nämner sådana intryck kan man fråga dem rakt på sak; ”Var det någon som hörde att han skrek när han såg att han skulle bli påkörd”? Genom att låta barnen klä sådana starka sinnesintryck i ord hjälper man dem att ”transportera” ut dem ur sitt aktiva minne. Om bara ett fåtal av barnen upplevt sådana intryck bör dessa tas om hand individuellt och inte tillsammans med den övriga gruppen. I sådana fall är det extra viktigt att ha psykosocial stödpersonal för att assistera under samtalen. 38 När barnen beskriver sina intryck och reaktioner bör den vuxen undvika yttranden av typen ”Ja, det är helt normalt” och istället fråga ”Var det någon annan som upplevde detsamma eller något liknande”? På så vis låter man barnen uppleva att de reagerat som andra. Den vuxne kan också på ett kontrollerat sätt visa sina egna reaktioner och beskriva hur han/hon upplevt liknande händelser. Om något barn beskriver en mycket avvikande reaktion undviker man att efterlysa liknande reaktioner hos de övriga barnen då barnet kan uppleva det som stigmatiserande att vara ensam om sitt reaktionssätt. I dessa fall kan istället den vuxne bekräfta barnets reaktion. Sorgereaktioner I reaktionsfasen berättar eleven om alla sina tankar och reaktioner efter att det fått veta vad som hänt. Man kan uppmuntra dem att berätta hur de reagerat omedelbart efter olyckan, senare samma dag, under första natten efteråt och hur de känner det nu. Sorg, längtan, hjälplöshet, rädsla och andra reaktioner kan komma fram. Barnen uppmuntras att dela med sig av sina reaktioner. För de lägsta åldrarna kan man ta hjälp av t ex teckningar. Man kan inleda med; ”Jag ska nu ge er var sitt papper där ni kan rita något av det som ni tänker och känner. Ni bestämmer själva vad ni vill rita”. Om dödsfallet är resultat av en olyckshändelse eller våldshandling bör man vara beredd på att få se teckningar som framställer detta i all sin hemskhet. Teckningarna kan spegla barnens vrede över det som hänt samt deras rädsla att förlora kontrollen över sina känslor. De kan vidare demonstrera en önskan att fullgöra eller göra om händelsen (räddningsfantastier). De kan också helt sakna samband med det som hänt. Man kan även hjälpa barnen att med ord uttrycka och därmed motverka den hjälplöshet de känner, t ex genom att be dem skriva ner sina tankar och reaktioner. De kan få till uppgift att fullfölja meningar som: ”Det första jag hörde om olyckan var…” ”Det värsta jag upplevde var…” ”Jag blir ledsen när jag tänker på…” ”Jag önskar att jag kunde gjort…” Tanke- och reaktionsfaserna är de mest tidskrävande. Barnen kan uppvisa starka emotionella reaktioner. Om så sker är det viktigt att den vuxne mobiliserar omsorg och stöd från de andra barnen. – och inte bara stå för detta själv. Barn kan ge varandra mycket omsorg, vänlighet och stöd. Den vuxne kan uppmuntra dem genom att be kamraterna lägga armen om ett 39 barn som gråter eller genom att fråga vad de andra känner när Sven gråter. Detta stimulerar barnens prosociala beteende (empati). Var återhållsam med att låta barn berätta mycket privata förhållanden i gruppen, då de kan ångra detta senare. Information I informationsfasen sammanfattar den vuxne det barnen berättar och betonar likheter i deras tankar och reaktioner. Om någon av de vuxna vet hur de andra barnen reagerat i liknande situationer och berättar om detta, bidrar detta till att normalisera situationen. Man bör också informera om normala reaktioner vid denna typ av händelser, reaktioner som rädsla och ångest, vrede, hämndkänslor, skuldkänslor, självförebråelse, sorg och koncentrationssvårigheter. (se flik 10) Barnen bör förberedas på att de kan uppleva att de hör eller ser den döde eller att det känns som om han/hon befinner sig i rummet. Sådana upplevelser kan kännas mycket skrämmande men om man bara förklarar att detta bara är vårt sätt att lindra förlusten kan onödig rädsla undvikas. Det är bra att förbereda barnen på att de, i större eller mindre omfattning, kanske fortsätter att tänka på det tragiska dödsfallet under de närmaste veckorna eller månaderna. De måste emellertid också upplysas om att de inte är onormala om de inte reagerar så. Efter mord och våldsamma dödsfall ska man försäkra barnen att de kan känna sig trygga och inte behöver vara rädda att något ska hända dem själva. De vuxna kan vidare uppmana eleverna att: - tala med sina vänner om vad som hänt tala med sina föräldrar om tankar och intryck skriva dagbok stötta varandra under den närmaste tiden skaffa sig faktaupplysningar om de känner att de behöver det vid behöv ta kontakt med någon vuxen snabbt komma igång med fritidssysselsättningar som de är intresserade av Att skriva hjälper barnen att organisera händelsen kognitivt, få ett bättre perspektiv samt klarlägga och uttrycka känslor. Det kan de göra hemma utan att någon behöver se dem. Nyare forskning har visat hur detta att uttrycka sina innersta tankar och känslor kan ha mycket positiv inverkan på hälsan efter traumatiska händelser och krissituationer. 40 Avslutning I avslutningsfasen går man igenom de saker som tagits upp under samtalet och gör upp planer för den närmaste framtiden. Man kan även diskutera gruppens roll vid jordfästningen. Man kan avtala om ett eventuellt nytt samtal. Huruvida detta är nödvändigt beror på intensiteten i barnens reaktioner. Om flera elever är döda eller om någon personal hastigt avlidit, finns det ofta ett klart behov av flera samtal. Alternativt kan man sätta av fler lektioner för att låta eleverna uttrycka sin sorg. Under samtalet ska de vuxna vara observanta på om något eller några av barnen är särskilt starkt berörda och efteråt söka upp dessa individuellt. De vuxna bör även uppmuntra barnen att ta kontakt om de behöver prata ytterligare om dödsfallet. Kontakta föräldrarna. Uppföljning under de närmaste dagarna. Inled påföljande dag med en utvärdering av den föregående och gå igenom planerna för dagen. Anordna gruppsamtal för att gå igenom det inträffade Anordna gruppsammankomster för särskilt berörda barn Vid olycksfall utan dödlig utgång, diskutera möjligheterna för gruppen att besöka sjukhuset. Håll ett personalmöte vid dagens slut: förmedla aktuell information och redogör för den vidare planeringen hjälp personalen att uttrycka sina egna tankar och reaktioner informera om möjligheter att följa upp det som hänt Diskutera hur och vem som kontaktar familjen Genomför ritualer i klassrummet/på avdelningen eller med hela skolan Sträva efter att återgå till normala rutiner snarast. Vid olycksfall utan dödlig utgång bör lärare besöka barnet för planering av barnets återkomst samt diskutera hur kontakten mellan barn och skola/fritids/förskola ska upprätthållas under sjukhusvistelsen och konvalescenstid. 41 Ledningen kontaktar familjen för att resonera om hur Banérporten bör förhålla sig till närvaro vid jordfästning. Långtidsuppföljning - Bedöm om något av barnen är i behov av långsiktig hjälp. Markera speciella märkesdagar som det döda barnets födelsedag och årsdagen för dödsfallet Låt kamraterna hjälpa till med att bära ut bänk, skolböcker och övrigt material ur salen 42 Bruk av ritualer Ritualer gör det möjligt att uttrycka känslor direkt utan att behöva använda så många ord. Ritualerna gör det overkliga verkligt och reducerar fantasier. En minnesstund till minne av ett barns eller personals död är ett bra tillfälle att manifestera och uttrycka gruppens sorg. Barnen samlas i någon lämplig lokal – aula, matsal, gymnastiksal, kyrka - för att minnas olyckan på ett värdigt sätt. En minnesstund kan omfatta: - minnesord av rektor/klassföreståndare/avdelningsansvarig en tyst minut dikt kort andakt förrättad av en präst en sång eller ett musikstycke Efter minnesstunden kan barnen gå till sitt klassrum/sin avdelning, och tända ett ljus för den/de saknades plats. Tala om händelsen och minnesstunden. Ge barnen möjlighet att skriva/rita ner sina tankar för att samlas ihop och följa den döde. Beroende på typ av händelse kan antingen en enda klass, flera klasser/avdelningar eller hela Banérporten delta i jordfästningen. Kom ihåg att be föräldrarna ta ledigt för sina barn för att delta i jordfästningen på sedvanligt sätt. Ritualerna kan genomföras även vid besök på olycks- eller katastrofplatsen. Exempelvis genom att gå med tända ljus till platsen för en trafikolycka. Banérporten kan ta initiativ till eller stödja sådana ceremonier, men eleverna bör själva utforma den. Dagar som födelsedag eller dödsdag kan utgöra ett komplement till samtal om den döde. Man kan tända ljus, sjunga, ha blommor i klassrummet, blommor vid graven m.m. 43 Flik 10. Mer om barns sorgereaktioner Kommunikation med barn och ungdomar i sorg och kris Emotionell förstahjälp Se till att klimatet kring hjälpen präglas av: - omsorg - förståelse - acceptans - stöd Bidra - med fakta och information vad har hänt och när det skedde, spekulera EJ med barnen/eleverna vad kommer att ske härnäst undvik att teoretisera; ge enkla förklaringar Sätt av tid för att lyssna och stödja Undvik fraser av typen: - ”tiden läker alla sår” - ”jag förstår hur du känner det” - ”det kunde ju varit värre” - ”du kan vara glad att du lever” Lova inte mer än du kan hålla Skydda barnen/eleverna mot onödig stress som: - påflugna journalister - starka intryck (filmer, musik m.m. ) - hjälpsamma men överaktiva personer Det är viktigt med öppen och ärlig kommunikation: - ge åldersanpassad information - använd inte uttrycken ”sömn”, ”resa” etc. som omskrivningar för döden Ge tid till kognitiv bemästring (individens sätt att förhålla sig till – och själv klara av sin situation) - acceptera frågor och samtal om händelsen - acceptera att samtalen kan bli korta - titta i fotoalbum och dagböcker - acceptera lek som är relaterad till händelsen - sänk kraven på ämnesprestationer 44 Gör förlusten verklig: - dölj inte dina känslor - låt eleverna delta i ritualerna - ställ fram föremål som påminner om den/de döda eller saknade (bänk, foto, teckningar) Tala - om för barnen att det är tillåtet att reagera upplys dem, vid behov, om vanliga reaktioner avvisa inte deras reaktioner tala om för dem att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig igenom sina känslor - ge dem hopp, men undvik att förringa deras smärta Föreslå olika sätt för barnen att uttrycka sina känslor, t ex - teckningar, målning - uppsatser, dikter, dagböcker - brev - samtal, både med vuxna och jämnåriga Det råder stora individuella skillnader mellan barns krisreaktioner. Vuxna ska därför vara ytterst återhållsamma med att beteckna vissa reaktioner som onormala. De reaktioner som beskrivs nedan är alla vanligt förekommande i samband med extrema händelser. Barns förståelse av döden: De yngsta barnen kan ha svårt att förstå att döden är något slutgiltigt och att alla livsfunktioner upphör. Deras syn på döden är mycket konkret. De har ibland svårt att förstå hur någon kan ligga nedgrävd i jorden och vara i himlen på samma gång. Deras frågor är direkta och konkreta och de är rädda för att bli separerade från föräldrar och andra de älskar. De äldre barnen har större insikt i att döden är permanent och slutgiltig. De förstår också bättre de långsiktiga konsekvenserna av ett dödsfall, de grubblar över orättvisan i det som hänt och över den djupare mening i det som skett. I tonåren liknar reaktionerna mera de vuxnas, men har ofta inslag av mycket intensiva känsloutbrott. Tonåren är en period av frigörelse från hem och familj och en krishändelse kan ytterligare komplicera en redan problematisk utvecklingsfas. Detta bör hållas i minnet när man läser om följande reaktioner. Omedelbara reaktioner: Barn reagerar olika på kriser och dödsfall. De vanligaste akuta reaktionerna består i: - chock och misstro 45 - rädsla och protester apati och förlamning fortsättande av normala aktiviteter Särskilt äldre barn reagerar med chock och misstro, och kommer ofta med yttranden som ”det kan inte vara sant”, ”det är som en dröm”, ”det känns inte verkligt”. Chockreaktionen är en skyddsmekanism som gör det möjligt för barnen att ta till sig situationen gradvis. Det händer inte sällan att barn, liksom för att hålla smärtsamma fakta ifrån sig, förnekar dödsfallet. Vuxna förvånar sig ofta över att barn inte reagerar starkare än vad de gör, men det är då viktigt att minnas att barn tar till sig det inträffade stegvis och att de också har en kortare sorgeperiod än de vuxna. Somliga barn reagerar omedelbart med rädsla och protester, en reaktion som kan vara särskilt uttalad hos tonåringar. Allt från apati till porslinskrossning kan förekomma. Tidsuppfattningen förändras i en krissituation. Om händelsen inträffar i skolan och barnen tvingas vänta innan hjälpen anländer, kan väntetiden upplevas som oändligt lång. Det är viktigt att efteråt upplysa barnen om denna reaktion, så att de inte utvecklar vrede och bitterhet över att hjälpen dröjde så länge. I den akuta krissituationen öppnas barnens sinnen så att det kan absorbera information som sedan används frö att bemästra situationen. Den höga sensoriska medvetandenivån åtföljs ofta av starka och detaljerade minnesbilder av särskilda moment, som längre fram kan bli påträngande och ge upphov till tankar. Efterreaktioner: Reaktionerna förstärks när det inte längre går att hålla det inträffade på avstånd, när betydelsen av det som hänt börjat sjunka in. Några av de vanligast förekommande sorg- och krisreaktioner som då uppträder är: - ångest och sårbarhet levande minnesbilder sömnstörningar sorg och saknad irritabilitet och vrede skuldkänslor, självförebråelse och skam problem i skolan, bristande koncentrationsförmåga kroppsliga symptom problem i relationer med kamrater De beskrivna reaktionerna är inte de enda. Barn kan reagera med regression, personlighetsförändringar och social isolering. De kan 46 utvecklas en pessimistisk framtidstro och de kan börja grubbla över orsaker och mening. Reaktionerna varierar med ålder, mognad, personlighet, kulturell bakgrund, den hjälp barnet får eller hur snabbt de dagliga rutinerna i hemmet och skolan/fritids/förskolan återupprättas. Man bör vidare vara uppmärksam på könsskillnader – generellt kan man säga att flickor har lättare att acceptera och uttrycka sina reaktioner. Pojkar finner det svårare att klä sina känslor i ord. De behöver ofta hjälp i form av konkreta aktiviteter och ritualer för att uttrycka sina reaktioner. Genom ett försiktigt närmande kan man även hjälpa pojkarna att uttrycka sina tankar och känslor verbalt. Samtal med barngruppen underlättar för både pojkar och flickor att ge uttryck för sina upplevelser. 47 11. Telefonnummer till personalens anhöriga Blankett fylls i av all anställd personal en gång per år eller vid ändrade uppgifter Telefonnummer till anhöriga personal anställd vid Banérporten och Banérportsskolan Namn och telefonnummer till anhörig/anhöriga att kontakta i händelse av sjukdom eller olycksfall under arbetstid. Anställd Namn:_____________________________________________________ Personnummer:______________________________________________ Information om sjukdom, mediciner, allergier mm som är viktigt i händelse av olycksfall: ___________________________________________________________ Anhöriga att kontakta i nämnd ordning: 1.Namn: _______ telefon:___________________ telefon:___________________ 2.Namn: telefon:___________________ telefon:___________________ 3.Namn: telefon:___________________ telefon:___________________ 48 12. Telefonnummer till elevers anhöriga Alla barns/elevers personuppgifter med telefonnummer till föräldrar och annan anhörig finns på respektive avdelning i förskola/skola/fritids. Uppgifterna ska uppdateras årligen vid höstterminsstarten. 49 13. Rutiner vid bombhot, kidnappningshot, barns försvinnande samt obehörigt besök I händelse av att bombhot eller annat allvarligt hot framförs till hela eller någon del av verksamheten skall utrymning ske. Se flik 3. Polis skall omedelbart underrättas om hotet. Krisgruppen avgör vilka åtgärder som vidtas. I händelse av att barn/elev rymmer/försvinner skall personalen omedelbart kontakta polisen på telefon 112 alternativt 114 14. Fortsätt sökandet efter barnet och kontakta snarast föräldrar och ledningen. Krisgruppen aktiveras och leder arbetet. I händelse risk/hot om kidnappning ska polisen underrättas och personalen ska ha ständig, intensifierad tillsyn av barnet/eleven. Om personalens och övriga barn/elevers säkerhet riskeras ska lämpliga åtgärder vidtagas. Krisgruppen leder arbetet. Vid besök av obehörig skall personen i fråga avvisas om tillfredsställande förklaring till besöket inte kan uppges. Vid behov tillkallas polis för hjälp med avhysningen. Personalen ska ej utsätta sig för några risker och bör inte agera på egen hand utan begära hjälp. Banérportens lokaler är inte allmän plats och endast personal och elever har rätt att vistas i lokalerna. Detta innebär att även en förälder kan avvisas vid behov. 50 14. Våld, mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling Inget våld ska accepteras i verksamheten. Ledningen ska informeras. Vid behov ska polis tillkallas. Hot och våld av allvarlig karaktär ska av ledningen anmälas till Arbetsmiljöverket omgående. Trygghetsgruppen ska omedelbart informeras och vidtar de i likabehandlingsplanen angivna åtgärderna. Om personskador uppstår återfinns informationen i flik 7 och 8. 51 15. Anmälningsärende till sociala myndigheter Vid misstanke om att elev far illa görs en anmälan till socialtjänsten i enlighet med den anmälningsplikt verksamheten omfattas av. Kontakta socialtjänsten för rådgivning i tveksamma fall. Se telefonnummer under flik 4. 52 16. Rutiner vid utflykter, klassresor mm Vid utflykter och klassresor som organiserats av Banérporten har vi ansvaret för barn/elever och personal. Elevernas skoldag börjar och slutar i skolan vilket medför att vi ej kan släppa eleverna och avsäga oss ansvaret längs färdvägen. Förbandsmateriel och telefon ska medtagas vid alla utflykter. Personalen ska tillse att elevernas och personalens säkerhet garanteras. Detta innebär att riskbedömningar måste göras vid alla aktiviteter, som ex. bad, klättring, cykling, båtutfärder mm. Vid övernattning skall ett jourschema upprättas så att all personal ges möjlighet till sammanhängande vila. Nya arbetstidsregler gör att all medföljande personal ej kan vara i tjänst hela tiden. 53 17. Större olyckor och katastrofer Anvisningar för händelserna under 9a-9e. Som komplement till dessa rekommenderas dock följande: - Personalen bör förberedas för telefonförfrågningar genom information och övningar. Personal ska kunna hantera förfrågningar från föräldrar. Observera att all kontakt med media sköts av krisgruppens medieansvarige. - Sammankalla Banérportens krisgrupp - Ta kontakt med andra som kan stödja och hjälpa t ex kommunens krisgrupp - Etablera en ledningsgrupp och utse en ledare som får övergripande ansvar för att samordna uppföljning inom skolan. - Mobilisera personal som tar hand om telefonförfrågningar - Låt polis eller annan räddningspersonal informera föräldrarna om ev dödsfall - Stötta personalen, det behövs täta pauser, mycket kaffe/te - Vid telefonkontakt med anhöriga, notera noggrant vem som har kontaktats för att undvika dubbelinformation samt att gardera att alla blir underrättade - Förbered att ta emot föräldrar som kommer till Banérporten - Sänd ut delar av krisgruppen till katastrofplatsen under förutsättning att polis eller räddningsledning anser detta lämpligt - Personalen kan också drabbas av starka reaktioner. Mobilisera därför hjälp utifrån frö att stötta dem, så att personalen får möjlighet att samtala om intryck och reaktioner (debriefing) - Håll Banérporten underrättad om tillståndet för elever som skadats - Låt barnen medverka aktivt i stödet till de elever som skadats genom t ex brevskrivning, teckningar - Gör Banérporten till en plats där eleverna känner att de kan uttrycka sina känslor och tankar, men se samtidigt till att rutiner och struktur upprätthålls under krisperioden. Anordna föräldramöten inom en vecka, där föräldrarna kan få aktuella fakta om händelsen. Där de informeras vad som görs och - 54 om vilka vanliga reaktioner som kan komma samt hur de kan hjälpa till. Upplys var de kan vända sig och få råd och stöd för sig själva och sina barn. 55 18. Stöd till Banérportens egen personal Krisen som drabbar Banérporten kan leda till påtagliga reaktioner hos personal. Personalen är engagerade i sina barn/elever och gör många gånger sitt yttersta för att stötta och hjälpa i vardagslivet. När barn/elever drabbas av en kris är det lätt att identifiera sig starkt med de utsatta, så starkt att man riskerar att bli alltför involverad. Därför är det viktigt att beredskapsplanen även omfattar åtgärder som stöttar den egna personalen. Förberedelse för den egna reaktionen i samband med krishanteringen Träning i hur man undviker hjälplöshet Vid mer omfattande händelser utse någon som ansvarar för stödet till den egna personalen. Psykologisk debriefing* av hela eller delar av personalen Kollegialt stöd: - någon som lyssnar och tar emot - någon att diskutera det fortsatta arbetet med - någon som tröstar och stöttar - någon att diskutera problemlösning med - möjlighet till individuell uppföljning *Psykologisk debriefing är en gruppsammankomst organiserad i syfte att systematiskt gå igenom intryck och reaktioner hos överlevande eller ”hjälpare” under och efter krissituationer, olyckor och katastrofer. 56 19. Att tala med barn om sorg och saknad - litteraturlista 57 20. Dikter 58 21. Kriskorg – innehåll Duk Ljusstakar Ljus Toner till tröst CD 1, CD 2, CD3 Videofilm ”barns sorg är randig” Rädda barnen Dikthäfte Inpasseringskort till Gustav Adolfskyrkan Korgen finns hos rektor Göran Söderstam. 59
© Copyright 2024