1. No category

Årstadalsskolan
Verksamhetsberättelse
Arbetslag Hallon
11-12
Förutsättningar
Under läsåret har ca 270 elever varit inskrivna på Årstadalsskolan. Eleverna har varit indelade i tre
arbetslag. Citron och vinbär har haft fyra klasser vardera bestående av 1:a, 2-3:a, 2-3:a och 4-5:a. På
hallon har tre förskoleklasser och en 1:a inrymts. Pedagogerna har samverkat både inom arbetslaget
och med andra arbetslag. I skolans ledningsgrupp ingick rektor för enheten, biträdande rektor för
skolan och arbetslagsledare.
Personal arbetslag Citron ht-11
Maria Adenskog, lärare sv/en
Malin Kapell, lärare ma/no, arbetslagsledare
Maria Viberg-Dahlqvist, lärare sv/so
Åsa Nilsson, lärare ma/no
Maja Olsson, vik. lärare, sv/en
Pernilla Wikman, fritidspedagog
Martin Johansson, fritidspedagog
Ann-Britt Lindström, fritidsledare
Linus Adriansson, fritidsledare
Ulf Camén, fritidsledare
Personal arbetslag Vinbär ht-11
Andreas Lindström, lärare ma/no
Camilla Bergström, lärare sv/en
Cornelia Söderman, lärare ma/no
Matilda Lindström, lärare sv/so
Johannes Westberg, fritidspedagog/bild
Rikard Danielsson, fritidspedagog
Patrik Boëthius, vik. fritidspedagog
Hellie Ahola, fritidspedagog
Ximena Palacios, fritidspedagog
Abdriahman Siyad, resurs
Personal arbetslag Hallon ht-11
Gustav Levander, lärare sv/ma
Annika Borgström, förskollärare, pedagogisk ledare
Mickaela Melbi Thunman, förskollärare/bild
Elinor Norén, vik.förskollärare
Maud Lundgren, förskollärare
Heléne Nielsen, förskollärare
Carolina Taudien, förskollärare
Katarina Elevant, fritidspedagog, arbetslagsledare
Irina Nuno, fritidspedagog/mu
Maud Gradin, fritidsledare
Maria Alfredsson Holmberg, resurs
Övriga lärare
Elin Alm textilslöjd, Heidi Slagbrant trä/metallslöjd, Staffan Litmo musik
Desalegn Girma idrottslärare, Andreas Mannerström specialpedagog,
Marie Johansson ped. skolutvecklare
Personal arbetslag Citron vt-12
Maria Adenskog, lärare sv/en
Malin Kapell, lärare ma/no, arbetslagsledare
Maria Viberg-Dahlqvist, lärare sv/so
Åsa Nilsson, lärare ma/no
Maja Olsson, vik. lärare, sv/en
Martin Johansson, fritidspedagog
Ann-Britt Lindström, fritidsledare
Ulf Camén, fritidsledare
Magnus Sjöberg, vik. fritidsledare
Personal arbetslag Vinbär vt-12
Andreas Lindström, lärare ma/no
Camilla Bergström, lärare sv/en
Cornelia Söderman, lärare ma/no, arbetslagsledare
Matilda Lindström, lärare sv/so
Camilla Svensson, lärare sv/so/en
Josefin Wahren, vik. fritidspedagog/bild
Rikard Danielsson, fritidspedagog
Patrik Boëthius, vik. fritidspedagog
Hellie Ahola, fritidspedagog
Ximena Palacios, fritidspedagog
Abdriahman Siyad, resurs
Sibel Kocman, resurs
Personal arbetslag Hallon vt-12
Irina Nuno, fritidspedagog/mu
Jaana Hänninen, vik. fritidsledare
Maria Alfredsson Holmberg, resurs
Mickaela Melbi Thunman, förskollärare/bild
Maude Lundgren, förskollärare
Niclas Ritzling, vik. fritidspedagog
Carolina Taudien, förskollärare
Katarina Elevant, fritidspedagog, arbetslagsledare
Cecilia Jagetoft, förskolärare/fritidspedagog
Annika Borgström, förskollärare, pedagogisk ledare
Heléne Nielsen, förskollärare
Maud Gradin, fritidsledare
Övriga lärare
Anna-Maria Hilborn vik. textilslöjd, Patrick Denéve vik. trä/metallslöjd, Staffan Litmo musik,
Desalegn Girma vik. idrottslärare, Inger Spetz, hemkunskap, Helena Kåreby vik. specialpedagog,
Marie Johansson ped. skolutvecklare
Svenska förskoleklass
Under läsåret har vi arbetat med språkutveckling utifrån bl.a Bornholmsmodellen. Vi kartlägger och
gör en diagnostisering av barnen. Den ligger sedan till grund för vår planering och arbetet med de
språkstimulerande lekarna. I den dagliga högläsningen uppmärksammas eleverna på en
berättelsestruktur i klassiska sagor och annan barnlitteratur. I samband med detta har vi samtalat,
reflekterat, funderat och diskuterat kring det lästa. Vi har arbetat med rim, ramsor och skrivit korta
meningar till en bild/teckning gemensamt. Vissa elever har skrivit egna berättelser till sina bilder och
andra har skrivit enstaka ord. Den medvetna kunskapen om språket har befästs i arbetet med bl.a
tokroliga meningar (barnen förstår vad som är felaktigt). Vidare har vi talat om ord som har lika
många ljud/fonem som bokstäver t.ex. fil, bil, mil och sil.
Vi följer varje elevs läsutveckling med LUS.
Ett urval svenska/språklek under året:
Alfabetisk ordning, alfabetsträning, avläsa bokstäverna från vänster till höger, varje bokstav har ett
eget ljud
Vi spårar, formar, ljudar bokstaven, Vad är en mening? Vi skriver en kort mening. Hur många ord
finns det i denna mening?
Högläsning dagligen, reflektion, samtal och diskussioner kring den lästa texten.
Barnen har en egen skrivbok, en arbetsbok; Musen samt en arbetspärm där de sparar sina arbetsblad.
Bild kopplat till text
Forma bokstaven
Läsriktning
Ljudinlärning
Nonsensskrivning
Sammanljudning
Skriva saga
Ordlekar
Rim och Ramsor
Samtal, reflektion och diskussion
Stavelser
Språkljud
Högläsning
Skriva berättelser
Matematik förskoleklass
Matematik förskoleklass
Under året i förskoleklass arbetar vi laborativt och konkret med matematik. Vi tränar på olika
matematiska begrepp, vi tränar antalsuppfattning och gör enkla uträkningar.
I matematiken övar vi turtagning och samarbete i mindre och större grupper.
Vi försöker synliggöra matematiken som finns överallt omkring oss i vardagen. Som hur många
trappsteg är det till entrén? Vilken form har taklamporna? Vi uppskattar antal, upptäcker mönster,
mäter ute och inne, sorter efter färg, form, mönster och gör stapeldiagram.
Vi har arbetat med temat ”samhälle” där konstruktion, storlek, skala, karta, längd, höjd och andra
begrepp har konkretiserats och prövats.
Vi har även tränat på att forma siffror och befäst kunskap i olika arbetsblad.
Sagor som vi har använt för att träna matematiska begrepp är bland andra ”Bockarna Bruse”
”Guldlock” ”Alfons Åberg” med flera.
En gång per läsår gör vi en kartläggning med alla elever för att se vilka områden vi behöver arbeta mer
med.
Områden i matematiken som förskoleklassen arbetar med:
Räknesagor
Längd
Vikt
Storlek
Lägesbegrepp
Tiokamraterna
Dubbelt och hälften
Geometriska former
Mönster
Årstider, månader, veckans dagar
Klockan – timme, minut, hel, halv, kvart över och kvart i
Problemlösning
Vänster och höger
Stapeldiagram
Svenska årskurs 1
I svenska, under läsåret 2011-2012 har vi i årskurs ett arbetat med olika varierande moment. Stor vikt
har lagts vid grundläggande språkkunskaper som bokstavsformatering och ljudanalys. Detta har vi
arbetat med inom ramen för två högläsningsböcker. Agaton Öman och Är det här bokstäverna bor?
Eleverna har fått lyssna till högläsning ur den skönlitterära boken Agaton Öman och alfabetet samt ur
läromedelsboken Är det här bokstäverna bor? Av eleverna även kallad Bokstavslandet. Vi har varierat
lärstilar och arbetat i halvklass med hur bokstäverna låter och hur de ser ut. I ena halvklassen har
eleverna fått arbeta praktiskt-estetiskt och kreativt med bland annat bokstävernas formatering och i den
andra halvklassen har vi arbetat med att spåra och skriva bokstäver.
Inom ramen för Bokstavslandet har vi utöver bokstavsformatering och ljudanalys arbetat med andra
aspekter av språkets formsida som t ex alfabetisk ordning samt konsonanter och vokaler.
Vi har färdighetstränat skrivning och läsförståelse i Skrivstugans arbetsböcker Musen, Grodan,
Igelkotten och Ekorren. I dessa böcker har eleverna mött stavningsutmaningar som t ex enkelstaviga
ord, konsonantmöten och dubbelteckning. Skrivstugans arbetsböcker har även presenterat andra
formmässigt språkliga fenomen som synonymer, motsatsord, rim och sammansatta ord.
Utöver ett systematiskt arbete med språkets formsida har vi också arbetat med språket i funktionella
lustfyllda sammanhang genom att eleverna har skrivit veckodagbok och små berättelser som de sedan
läst för varandra i klassen.
Vi har övat på att analysera berättelser och sagors struktur utifrån början – händelse – slut. Vi tittade
närmare på för eleverna välkända sagor och berättelser som Rödluvan, Trolltyg i tomteskogen och
bokserien om Alfons Åberg. På likadant sätt som inledningsmönstret I Alfons böckerna ”Här är
Alfons Åberg, 5 år” har eleverna påbörjat egna berättelser om olika påhittade barnkaraktärer.
När det gäller lästräning har vi använt oss av lästräningsmaterialet Stjärnsvenska, Kiwiböckerna och
Miniserien. Eleverna har haft läsloggar där de fört anteckningar över deras läshemuppgifter. Läsåret
avslutades med en bokfest.
Matematik årskurs 1
Matematik med ettan Citron hela året och ettan på Hallon från sportlovet.
Vi startade hösten med att arbeta med talen 0-10. Vi har arbetat på samma sätt med alla
siffrorna. Dessa moment har ingått:
Gemensamt prat om hur siffran ser ut och hur den skrivs. Eleverna har fått spåra i luften och
på papper, vi har varit noga med hur siffrorna skrivs.
Därefter har vi delat upp ex 7 i så många olika sätt som möjligt. Vi har arbetat laborativt och
flyttat kastanjer/plockisar för att hitta alla olika kombinationer ex.1+7,2+5,3+4 mm.
Därefter har vi arbetat med addition och subtraktion i kombination med de olika siffrorna.
Eleverna har använt plockmaterial för att lägga ihop och dra ifrån. Detta arbete med att skriva
siffror, dela upp tal, addera och subtrahera har i stort sett tagit all matematiktid under augusti,
september, oktober och halva november.
Resten av höstterminen har ettorna hunnit med att arbeta med geometri. Vi har arbetat
praktiskt med att hitta rektanglar, kvadrater och cirklar. Eleverna har letat geometriska former
i skolbyggnaden och utomhus. Vi har även ritat, klippt och byggt de geometriska formerna.
Dessa begrepp har vi tränat under höstterminen: hälften, dubbelt, större än, mindre än,
likhetstecknet mm.
Under vårterminen statade vi med att börja arbeta med talen 10-20. Vi arbetade på samma sätt
som under vårterminen. Eleverna fick arbeta med tiotal och ental och vi använde materialet
Multibas för att bygga de olika talen. När vi räknat subtraktion med tal inom detta talområde
räknar vi 14- 7=14- 4- 3= 7
Vi har även haft statistik där eleverna fått göra egna undersökningar i klassen, de fick
presentera sin undersökning med hjälp av ett stapeldiagram.
Vi har hunnit arbeta med klockan, analog tid. Eleverna har fått träna på hel timme, halv
timme, 5 i och 5 över.
Vårterminen avslutades med att vi har arbetat med att mäta både korta avstånd och lite längre.
Eleverna har fått mätt i enheterna meter och cm.
Under både höst och vårterminen har vi arbetat med problemlösning. Till en början läste jag
upp problemet och eleverna fick i helklass komma fram till hur man på olika sätt kan komma
fram till en lösning. Nu under vårterminen har eleverna fått arbeta i mindre grupper för att
komma fram till en lösning. Vi har skrivit upp alla lösningar på tavlan för att se att man kan
använda flera olika metoder för att komma fram till samma svar. Jag har försökt att hitta
problem som haft en lösning som går bra att rita.
Under läsåret har fokus i fritidsverksamheten varit att skapa trygghet och att barnen ska lära
känna varandra och oss vuxna. Att fånga upp barnens intressen är viktigt och deras inflytande
har getts stort utrymme där vi pedagoger har stöttat dem i detta. Barnen har fått goda
möjligheter till att på lika villkor pröva på olika aktiviteter. Genom lek, olika aktiviteter och
arbete i tvärgrupper har vi utmanat och uppmuntrat barnen att pröva på nya saker och även
utnyttjat skolans närhet till parker, skogsområden med mera. På så sätt har vi kunnat erbjuda
kreativa miljöer och därmed erbjudit en meningsfull fritid där barnen har utvecklats i samspel
med varandra.
Fritidsverksamheten
Aktivitetsstationer. I lokalerna skapades stationer med olika aktiviteter. I dessa stationer
kunde barnen välja mellan exempelvis; skuggteater, pärlplattor, lego, kaplabygge, kojbygge,
brädspel, sy, måla, spela dator, rita, pyssla, spela pingis, skapande, dans, musik med mera.
Även med aktivitetsstationerna gavs barnen i de olika klasserna möjlighet att möta och lära
känna varandra
Alfa/Beta/Gamma-grupper. Vi delade in barnen i tre grupper där de veckovis bytte mellan
att ha fritidsidrott, skapande & lek samt naturpass. I dessa tre grupper fick barnen bland annat
pröva på dans och olika lekar, skapa gipsfigurer, måla collage, skapa naturkonst, tipsrundor
och mycket annat.
Musik. Musikverksamheten har bidragit till en ökad samhörighet och utvecklandet av en vikänsla, att stärka barnens självförtroende och vilja att dela sitt intresse med andra, att utveckla
samarbetet med mera. Sångsamlingar, shower, framträdanden på drop-in, roliga timmar,
spontana dansnummer med mera.
Lek. Barnen har stora möjligheter till lek i olika former både inomhus och utomhus. Inomhus
har lekvagnen med dess olika temalådor (sjukhus, restaurang mm.) utnyttjas väl av barnen och
även utklädningsvagnen har varit populär. Utomhus har barnen bland annat lekt olika rollekar
och regellekar som kurra gömma, under hökens vingar med mera.
Skogsbesök. Att ha vistats i skogen har inbjudit till kreativitet, fantasi och lekar som barnen
inte annars har haft möjlighet att leka på skolgården. Skogsvistelserna och också skapat ett
lugn där barnen och vi vuxna har kunnat sitta ned och diskutera och upptäcka tillsammans.
Parkbesök. Under läsåret har vi besökt ett flertal olika parker där barnen har fått uppleva nya
miljöer och interagerat med barn från andra skolor. Äventyrsparken med dess närhet till
skolan är en park vi ofta besöker då det är en bra plats för lek, utforskande av naturen och
möten mellan alla barn från hela skolan.
Lovverksamhet. Lovverksamheten har varit fylld av aktiviteter varav dessa är korta utdrag;
Sportlovet präglades av ett monstertema med varierande aktiviteter både ute och inne såsom;
monsterjakt, bio med saft & bullar och monsterfilm, monstermusik, monstermasker,
monstertipsrunda, monsterlekar, bakade monsterkakor och sydde monster, grillade korv,
skapade egna monster med mera. Barnen pratade mycket om Skraggan-monstret i skolans
källare och därav monstertemat. Påsklov barnen fick göra olika typer av påskpyssel, leka
skeppsbrott i idrottshallen med mera. Vi besökte Rudan och grillade, vi gjorde en
eftermiddagsutflykt till Lugnet och avslutade veckan med IT-dag då barnen fick spela dator
och använda smartboard.
Fritidshemmens dag. Vi hade invigning med gemensam sång där också de planerade
aktiviteterna presenterades. Det blev en festlig stämning med olika stationer där barnen kunde
kasta sten i hink, bygga vindsnurror, måla en gemensam målning, blåsa såpbubblor, dansa på
scenen, måla med gatukritor och leka. Det bjöds också på saft och kakor. Barnen fick också
tillverka tygvimplar där man fick skriva/måla sina tankar om vad som är bra med fritids vilket
fick barnen att reflektera kring fritids. Vimplarna användes sedan till att dekorera gården
vilket snabbt gav en festlig inramning.