2012‐03‐17 * * Hur kan nyutexaminerade lärare/förskollärare få det stöd de behöver och har rätt till under introduktionsåret? Att förstå varför introduktion är nödvändig - Introduktion som stöd - Introduktion som styrning Erfarenheter från att göra en introduktionsplan - Huvudmannanivå, rektorsnivå - Grupphandledning för nyutexaminerade Under eftermiddagen närmar vi oss frågan utifrån följande texter och perspektiv: Idag – skarpt läge - Vad gäller – sammanställning av SKOLFS, övriga dokument - Kompetensprofiler – Skolverkets föreskrifter om introduktionsåret om rektors ansvar och mentorsrollen Kopplingen mellan introduktionsår och lärarutbildning - Lokal lärarutbildare – mentor – rektor/förskolechef – Skolverkets kompetensprofiler för lärare/förskollärare – Handledning som stöd och som ett utvecklingsredskap erfarenheter av grupphandledning med nyutexaminerade förskollärare och lärare. CPU i samarbete med Skolhandledarföreningen 12 03 16 Andra dokument - EU:s nyckelkompetenser - Lärares yrkesetiska råd - Plan för genomförande av undervisning - Kunskapsbedömning - Söderhamnsmodellen En mycket förenklad bild av akademiseringen av lärarutbildningen/lärarprogrammet högskola - 1968 yrkesutbildning VAD Året var 2000 – ÖLA 2000 akademisk professionsutbildning VARFÖR VAD VARFÖR rekrytering avhopp HUR METODIK PRAKTIKTERMIN handledare ÖVA DIDAKTIK nyutexad VFU lokal lärarutbildare LÄRA stöd färdig lärare grundutbildad lärare Vad saknades? Vad behövs? 1 2012‐03‐17 * * Fyra typer av stöd: GTCS – General Teachers Council i Scotland Göran Fransson, Åsa Morberg, Gävle högskola 2001 De första ljuva åren, nya lärares första tid i yrket Tre processer som kan upplevas frustrerande och chockande för den nyexaminerade: - genom fokusering och lyssnande få upphov till nya tankar och lösningar - få uppmärksamhet, uppmuntran och bekräftelse - skapa ett kreativt rum där en flora av reflektioner leder till vidare möjligheter och förhållningssätt insikten om det egna ansvaret - utveckla ett reflekterande förhållningssätt - utveckla kunskaper, insikter och förståelse för verksamhetens organisation och uppdrag insikter om yrkets arbetsvillkor insikt i det svåra att realisera det man föresatt sig göra som lärare * ÖLA 2000 – en introduktionsplan tar form del av livslång lärarutbildning styrning –skolutveckling Stöd och hjälp för individen Kvalitetssäkring av den enskilda Stödmöjligheter för nyanställda pedagoger i Uppsala Kommun skolan * introduktionsår * mentorskap * reflektion för att problematisera vardagens situationer Min roll som lärare * organisering policy, planer, innehåll, strukturer Allmän central introduktion Introduktör och/eller mentor * vad, varför, hur gör vi det vi gör här på just denna skola Min roll på skolan/i kommunen nyutexad Grupphandledning 2 2012‐03‐17 * Projekt 1 ÖLA 2000 – en introduktionsplan tar form 2001 grundskolan rapport Stödmöjligheter för nyanställda pedagoger i Uppsala Kommun Kontinuerlig presentation för kommunledning och i rektorsgrupper Projekt 2 2002 grundskolan – gymnasiet, 20% nedsättning rapport D-uppsats Handledarregister på regional nivå Beslut om fortsatt verksamhet värderingar av insatser 2003 Förskola från termin 2, grundskola från termin 1 Handledning på handledning 2004 Gemensam inbjudan och gemensam start för alla skolformer * Allmän central introduktion Introduktör och/eller mentor kommunledning rektor nyutexad Grupphandledning skolchefsnivå * grupphandledning som kompetensutveckling organisation styrning om gruppen uppdrag roll perspektiv som kan förekomma i handledning vardagens situationer Senare forskning om individen om makt om mening kultur miljö 3 2012‐03‐17 Göran Fransson Att se varandra i handling: En jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. Lärarhögskolan, Stockholms universitet 2006-02-18 …mera… Om yrkesarenan Åsa Morberg, Göran Fransson Stort arbete med Induction, inom Gävle högskolas VFU-områden Åsa Morberg, Lennart Gusravsson 2005 Söderhamnsmodellen - mentorstöd för nybörjarlärare i yrkesutveckling och lokal skolutveckling Gävle Uppsala forskningsinitiativ kommunalt initiativ praxisnära forskning - De flesta lärare arbetar ensamma - Lärarnas enda respons var ofta från eleverna. - För officerarna var det nära samarbetet naturligt: Man ska ut i strid tillsammans och måste kunna förlita sig på varandra. Genom att stödja och handleda varandra kontrollerade officerarna att de fungerade ihop och att de delade samma kunskaper. Jfr förskolläraren - För lärare finns inte riktigt samma incitament Om du som lärare inte sköter ditt jobb har det ingen direkt påverkan på dina kollegor i de närliggande klassrummen. Göran Fransson Göran Fransson Att se varandra i handling: En jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. Att se varandra i handling: En jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. Lärarhögskolan, Stockholms universitet Lärarhögskolan, Stockholms universitet 2006-02-18 2006-02-18 Vad hittade du under arbetes gång som förvånade och överraskade dig? Jag upplevde att Ett lärarlag som jag studerade stack verkligen ut: de gick faktiskt in och arbetade tillsammans i klassrummet. - de fick se varandra i handling inför eleverna de hade gemensamma mål, där alla delade ansvaret för att eleverna nådde de uppsatta resultaten - officerarna var tryggare och lättare gick ut med vad de hade lärt sig - lärare, som hade läst mycket mer pedagogik med hade mindre praktisk ledarerfarenhet, var istället mer osäkra. Verksamhetens utformning gjorde det möjligt för dem att arbeta som ett lag, och de insåg att de faktiskt lärde sig mer på det sättet. 4 2012‐03‐17 Arja Paulin Första tiden i yrket – från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket Lärarhögskolan i Stockholm, 2007-03-23 Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig? nyutexad 1. Läraryrket handlar främst om att sköta relationer och i det finns lärandet. 2. Att studenterna var så utelämnade under första tiden i yrket När man vill visa att man kan och duger, berättar man inte om sin rädsla eller sina misslyckanden. Och det kostar. 3. Trots nattsvarta beskrivningar så trivdes studenterna med sitt yrke och tyckte verkligen om sina elever. Jag kunde höra kärleken till yrket i deras beskrivningar när jag pratade med dem efter några år. ”Jag har förstått och insett vilket enormt ansvar vi axlar med vår undervisning och allt arbetet runt omkring, som är så enormt mycket mer än jag trodde innan jag började arbeta, och jag känner mig stolt över att faktiskt ro detta iland.” * ett läsår alla som tar examen efter 1 juli 2011 Idag skarpt läge… Rektor Mentor nyutexad Att visa och vidareutveckla sina kommunikativa förmågor: - didaktisk kompetens - ledarskapskompetens - relationskompetens 5 2012‐03‐17 * * Legitimation för lärare och förskollärare • Stimulera professionell utveckling Det är viktigt att introduktionsperioden inte ses som en omprövning av lärarens eller förskollärarens examen • Skapa en trygg och utvecklande arbetsmiljö utan som en kvalitetssäkring av utbildningen • Utveckla förståelse för skolan och förskolan som arbetsplats och dess roll i samhället där läraren och förskolläraren ska visa hur kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som uppnåtts under lärar- eller förskollärarutbildningen • Ge stöd yrkesmässigt, personligt och socialt kan omsättas i den dagliga undervisningen. Didaktisk kompetens går att utveckla! * Didaktisk kompetens går att utveckla! Om olika roller Legitimation för lärare och förskollärare LEGITIMATION Klassrummen måste öppnas upp. mentor Lärare måste under rektors ledning ges möjlighet att dikustera och pröva olika pedagogiska metoder för att kunna utveckla undervisningen. För detta krävs tid, ett bra debattklimat, systematik och tydlig kommunikation. kollega lokal lärarutbildare rektor förskolechef student lärarutbildare lärarutbildning 6 2012‐03‐17 * Hur kvalitetssäkrar vi utbildningsvägen från student till anställningsbar, legitimerad lärare? Rektor Mentor Det gemensamma ansvaret i lärarprogrammen universitetet VFU HSV-examensmål Kursplaner VFU-avtal nyutexad Att bedöma lämplighet!? Att vara mentor?! Vilken kompetens krävs? Vilken kompetens krävs? Vilket stöd behöver mentorn/rektorn/förskolechefen? HUR? HUR? introduktionsår HUR? leg. lärare/ förskollärare student Vad skiljer mentorsrollen från att vara lokal lärarutbildare? Relationen mentor – kollega och mentor – rektor… Vilka förutsättningar kräver uppdragen? kunskaper förmågor Kollektivet Individen Politik Ekonomi Individ rektor pedagogiskt ledarskap organisering för lärande lärare förskollärare undervisning Friska, kapabla, ansvarstagande, världsmedborgare Individer som genererar anställningsbarhet och nytänkande Slutmål Att ha utvecklat förmågor för att leva ett gott liv i ett demokratiskt samhälle 7 2012‐03‐17 rektor pedagogiskt ledarskap organisering för lärande lärare förskollärare undervisning 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära att lära 6. Social och medborgerlig kompetens 7. Initiativförmåga och företagande 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer * * Övergripande innehåll: Lärare har 27 punkter och förskollärare 20 punkter inom …mål, återkoppling, entreprenörskap, Fyra gemensamma områden diskriminering, kränkande behandling, • Mötet med barnet/eleven – (den didaktiska förmågan) systematiskt kvalitetsarbete, • Ledarskap jämställdhetsfrågor, kollegial samverkan, språkutveckling, funktionsnedsättningar, • Samverkan - (även yrkesetiska frågor) • Ansvar för lärande och yrkesutveckling hälsa, dokumentation, etiska frågor, + särskilt om vissa skolformer vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, trygghet, entusiasm, förväntningar… Charlotte Wieslander, Skolverket 8 2012‐03‐17 Jag kan jag vill jag vågar Utveckla Analysera Döma Fördöma • Vad är målet? Bedöma …att ta ansvar för mitt eget lärande • Hur ligger jag till? • Hur ska jag gå vidare? Jag kan inte jag vill inte jag vågar inte Jag och du (eleven) = barnet/ eleven/ studenten/ en nyutexaminerad kollega Ur Kunskapsbedömning i skolan, bild: Astrid Pettersson SU Ur Kunskapsbedömning i skolan - om planering och genomförande av undervisning Lärare bör vid planeringen av undervisningen ..att stödja/ utveckla andras lärande 1. Vad ska eleverna lära sig? 2. Vad kan de redan? 3. Hur ska eleven göra för att komma vidare? 4. Hur kan eleverna stödja varandras lärande? 5. Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet? • tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven • identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper • skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete Jag och du (eleven) = barnet/ eleven/ studenten/ en nyutexaminerad kollega Ur Kunskapsbedömning i skolan 9 2012‐03‐17 - om planering och genomförande av undervisning Lärare bör vid planeringen av undervisningen • välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del • utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen • utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen • samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna. - om planering och genomförande av undervisning Rektorn bör • organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen • utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna • skapa rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i såväl planeringen som utvärderingen av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt och att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad • fördela undervisningstiden så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen • se till att eleverna får undervisning i de ämnen där det finns nationella prov under de årskurser då proven genomförs. Principerna är indelade i fyra block: 1. Eleven alltid i centrum 2. Läraryrket och den professionella yrkesutövningen 3. Att upprätthålla lärares yrkesetik 4. Lärares samhällsuppdrag Från Charlotte Wieslanders PP-presentation i Uppsala 10 2012‐03‐17 * Handledarkompetensen…. behövs den?? organisation styrning om gruppen om individen uppdrag roll perspektiv som kan förekomma i handledning vardagens situationer om makt om mening kultur miljö Samtalsledarkompetens ramar avgränsning, fokusering utgår från deltagarnas erfarenheter känslomässig bekräftelse fördjupande frågeställningar perspektivförskjutningar sammanfattning, dokumentation Att leda nätverk för rektorer mentorer lokala lärarutbildare nyutexaminerade kollegialt lärande skolutveckling Att vara mentor coach mm, mm Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO Rapport 2011:18 Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv Johannes Åman Rektor – undervisningen – kollegialt lärande med expertstöd 11