1. No category

LPP ENERGI
Syfte / Mål
-
Att ha kunskaper om olika energikällor och deras påverkan på miljön.
Kunna samtala om och diskutera olika energikällor och dess effekter på miljön.
Kunna söka information, granska och använda den.
Kunna genomföra undersökningar.
Kunna dokumentera undersökningen.
Att förstå energins oförstörbarhet och flöde.
Ha kunskaper om hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
Ha kunskaper om ljusets utberedning, brytning, speglar och linser.
Kunna använda naturvetenskapliga begrepp
Beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen samt beskriva hur de fungerar.
Att arbeta med
Du ska arbeta med:
-
Vara med på genomgång Energi
Förbered dig inför diskussion om Energi, se Diskussionsuppgift Energi.
Medverka vid diskussion
Laboration Isolering
Laboration Värmeutstrålning
Uppgift: Snögubben (Genomförs i grupp vid ett tillfälle i NO-salen)
Uppgift: Vit eller svart bil. (Genomförs i grupp vid ett tillfälle i NO-salen)
Uppgift Energiomvandling
Skriv och lämna in laborationsrapporter.
-
Genomgång Ljus och Ljud
Vilka tekniska lösningar som använder sig av ljud eller ljus kan du komma på? Skriv ner alla
du kommer på och välj ut en och beskriv hur den fungerar. Lämna in din text.
-
Läs på så att du kan innehållet i ”Power Point ENERGI” och det du arbetat med under
perioden. ( PP finns i ”Alla på monte” och här under finns en text till din hjälp.)
Centrala innehåll
-
Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och dess påverkan på miljön
samt energianvändningen i samhället.
Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet,
till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.
Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och
skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av gat.
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används
i undersökningar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och
tidningsartiklar.
Redovisningar
-
Diskussioner
Skriftlig redovisning , prov, på arbetet
Inlämning av Laborationsrapporter och skrivuppgift.
Bedömning
-
Hur väl du planerar din undersökning.
Hur väl du genomför undersökningar.
Hur väl du dokumenterar din undersökning.
Dina kunskaper om fysikaliska fenomen och hur du använder fysikens begrepp.
Hur väl du för samtalar om och diskuterar energi, teknik, miljö och samhälle.
Hur väl du resonerar om källornas användbarhet
Hur väl du resonerar kring ljud och ljus.
Hur väl du kan se samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med koppling
till energins oförstörbarhet.
Hur väl du använder fakta i diskussioner och text.
Diskussionsuppgift Energi
Vi kommer att ha en diskussion gällande energi och olika energikällor. Innan denna lektion ska du
förbereda dig genom att läsa på om följande:
1. Vilka olika energikällor finns det?
2. Vilka fördelar och vilka nackdelar har de olika energikällorna?
3. Användning av fossila bränslen gör att koldioxidhalten ökar i vår miljö?
Vilka konsekvenser får denna ökning?
4. Vad kan man göra för att minska energianvändningen i hemmet och samhället?
När du läser på om energianvändningen ska du använda dig av olika källor. Titta på vilka källor det är
och studera källans trovärdighet.
Laboration Isolering
Material
En blank cylinder
En cylinder med frigolit runt om
2 termometrar
Uppgift
Ta reda på vilken cylinder som håller värmen bäst och varför det är så.
Arbetsgång
Börja med att skriva ner hur du tänker genomföra undersökningen. Se mall.
Visa dina förberedelser för en lärare.
Genomför undersökningen när du fått klartecken.
Skriv en laborationsrapport.
Laboration Varmeutstralning
Material
En blank cylinder
En svart cylinder
2 termometrar
Uppgift
Ta reda på vilken cylinder som håller värmen bäst och varför det är så.
Arbetsgång
Börja med att skriva ner hur du tänker genomföra undersökningen. Se mall.
Visa dina förberedelser för en lärare.
Genomför undersökningen när du fått klartecken.
Skriv en laborationsrapport.
Uppgiftskort Energiomvandling
Situationer
-
En tallrik står på bordet.
Du sover.
En blomma på en äng.
Ett papper ligger på golvet.
En tändsticka brinner.
Uppgift

I vilka situationer ovan sker en energiomvandling?

Beskriv varför eller varför inte.

I vilka andra situationer omvandlas energi?

I vilka andra situationer omvandlas inte energi?
ENERGI
År 6, Start Period 4, HT12
Minnesanteckningar till Power Point
ENERGI –Ett arbete som behandlar olika energiformer, ljud och ljus
För att något ska kunna utföras eller för att kunna starta en rörelse krävs energi. Det finns olika typer
av energi.
Elen som kommer från kraftverken är elektrisk energi. För att få en elmotor att gå igång behövs
elektrisk energi.
Värmeenergi är den energi som behöver tillföras för att höja temperaturen hos ett ämne. Varmt
vatten innehåller värmeenergi. Om man ska kyla vattnet behöver man ta bort värmeenergi.
Värme kan spridas på olika sätt. Solens strålar ger strålningsenergi. Även värmen från en lampa eller
från en brasa sprids genom strålning.
Kemisk energi är energi som fås ur kemiska reaktioner. Energin vi får av maten är kemisk energi.
Ljusenergi är energin som kommer från ljuset.
Ljudenergi är den energi som kommer från ljud. Exempelvis från högtalaren.
Rörelseenergi är den energi som finns när något är i rörelse. T ex skidåkaren på väg ner för backen.
Innan skidåkaren gav sig iväg och stod högst upp på backen hade den endast lägesenergi. På väg ner
omvandlas lägesenergi till rörelseenergi.
Alla energiformer kan omvandlas till varandra men vi kan inte skapa ny energi från ingenting. Vi kan
inte heller förstöra energi. Detta sammanfattas i ENERGIPRINCIPEN: Energi kan inte nyskapas eller
förstöras. Energi kan bara omvandlas i olika former.
Allt som lever behöver energi. Växter får sin energi av solen. Djur och människor får sin energi genom
födan.
På bild 4 (i Power Point) ser vi växten som får sin energi av solen. Kaninen och räven får sin energi när
de äter. De utgör en näringskedja. Nedbrytarna får sin energi av döda djur och växtdelar. Denna
energi är kemiskt buden energi. Vid nedbrytningen avges värmeenergi. Värmeenergi avges även från
djur och växter när de lever och växer.
Växterna innehåller klorofyll. De får sin energi genom att tillverka socker. Det kallas fotosyntes.
FOTOSYNTESEN:
CO2 + VATTEN +SOLENERGI
SOCKER + SYRE
Den kemiskt bundna energin som finns i växterna överförs till djur genom näringskedjorna.
En del energi lagras i kropparna medan den övriga frigörs genom cellandningen. Den
frigjorda energin kan användas som rörelseenergi i musklerna och som värmeenergi som
avges till omgivningen.
CELLANDNINGEN:
SOCKER + SYRE
CO2 + VATTEN +ENERGI
Energikällor
Elen vi får kommer ifrån olika källor. Till de förnyelsebara energikällorna hör vattenkraft,
vindkraft, solenergi och biobränslen. Förnyelsebara energikällor kommer inte att ta slut inom
en snar framtid. Vi får även energi av de fossila bränslena vilket är energikällor som en dag
tar slut. Till de fossila bränslena räknas kol, olja och naturgas. De förnyelsebara
energikällorna är mer fördelaktiga för miljön än de fossila bränslena.
Växthuseffekten
Oljan vi borrar efter och använder bildades av döda djur och växtdelar för flera miljoner år
sedan. När de levde tog växterna upp koldioxid från luften. Kolet har funnits lagrad i oljan
sedan dess. När vi använder oljan idag släpps kolet ut igen i form av koldioxid. Det gör att vi
får ett överskott av koldioxid i vår miljö. Koldioxiden fångar upp värmestrålningen från
jordytan och reflekterar sedan tillbaka en del av den mot jordytan igen. Samtidigt strålar
solens strålar mot jorden och resultatet blir ett varmare klimat.
LJUD
När något rör sig snabbt fram och tillbaka uppstår ett ljud. När vi pratar rör sig våra stämband. Det
gör att luftmolekylerna sätts i svängning. En ljudvåg har då bildats. Ljudvågen rör sig genom luften
och når ytterörat. Ljudvågen går genom hörselgången till trumhinnan som då sätts i rörelse så att den
börjar svänga fram och tillbaka. Rörelsen passerar örats inre delar och når hjärnan via hörselnerven.
Då uppfattar vi ljudet.
Hur ett ljud låter beror bland annat på hur många svängningar ljudvågen har under en sekund. Man
mäter tonen i Hertz.
Ljud som svänger mindre än 20 gånger under en sekund kallas infraljud. Ljud som svänger mer än
20 000 gånger under en sekund kallas ultraljud. Varken infraljud eller ultraljud kan höras av
människans öra.
Tonerna från gitarrens olika strängar är olika eftersom de är olika tjocka och av olika material.
Beroende på hur lång strängen är får man också olika toner. När man spelar på en gitarrsträng sätter
strängens rörelse luftmolekylerna i rörelse. Då skapas en ljudvåg. Delar av ljudvågen går ner i
gitarrens låda och sätter den i medsvängning. Det kallar man för resonans.
Ljudet färdas i en hastighet av 340 m/s om ljudvågen går genom luft. I andra material har ljudet en
annan hastighet.
Om en ljudvåg träffar en yta som är för hård för att den ska komma i svängning så studsar ljudet
tillbaka igen. Det upplever vi som ett eko.
LJUS
Ljus är en form av energi och kan precis som ljudet ses som en våg. Ljusets hastighet är 300 000km/s.
Solljuset ser vi som ett vitt ljus. Detta vita ljus består av alla regnbågens färger. Tillsammans ser vårt
öga alla färger tillsammans som ett vitt ljus.
Ljuskällor som solen, lampor och stearinljus ser vi för att de utsänder ljus. Föremål ser vi för att
ljusets strålar reflekteras i ytan och därefter når vårt öga.
Om en yta eller ett föremål reflekterar allt ljus ser vid det som en vit yta. Om en yta eller ett föremål
absorberar allt ljus ser vi det som en svart yta. Om en yta absorberar allt ljus utom det blå så
reflekteras det blå ljuset mot våra ögon och vi upplever föremålet som blått.
Ljus rör sig i raka linjer. Därför kan vi inte se runt ett hörn.
Ljus kan inte heller gå genom föremål. Därför får vi skuggor.
Speglar
Det finns tre olika typer av speglar. Plan, konkav och konvex. Det två sista är böjda speglar, likt
sidorna på en sked.
Att vi ser oss själva i en plan spegel beror på att ljuset reflekteras mot oss, in i spegeln och tillbaka till
vårt öga igen.
En konvex spegel är buktig som baksidan på en sked. Strålar som reflekteras mot en konvex spegel
sprids ut och ger en förminskad bild. En sådan spegel använd i bilens backspegel.
En konkav spegel är buktig som insidan på skeden. Strålar som reflekteras mot en konkav spegel
samlas ihop. På nära håll får man en förstorad bild och på långt håll får man en förminskad bild.
Ljusets brytning
Du har kanske någon gång upplevt att en åra nedstoppad i vatten ser bruten ut. Eller att du ska
plocka upp något på botten av bassängen och föremålet inte är riktigt där vi tycker att de ser ut att
vara. Detta beror på att ljuset bryts när det passerar gränsen mellan luft och vatten.
Även i linser bryts ljusets strålar. Det finns två typer av linser, konkav och konvex.
I den konvexa linsen bryts strålarna samman när de går genom linsen. Denna typ av lins använder
man i förstoringsglas.
I den konkava linsen bryts strålarna utåt. Det ger en förminskad bild.