Havslevande gäddors val av lekplats - effekter av varierande vattenstånd - Fiskevårdslinjen Blekinge folkhögskola av Erik Erlandson-Hammargen, Tommy Rönn och Bo Wessman, Johan Svensson, Marcus Hägglund, Marcus X och Fredrik Jadeland Blekinge läns folkhögskola samt Stefan Larsson, Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet. Med stöd från Göte Borgströms stiftelse Rapport från Fiskevårdslinjen nr 3, 2012 Blekinge folkhögskola Postadress: Blekinge läns folkhögskola, 370 10 Bräkne-Hoby. Telefon: 0457-73 18 60. Fax: 0457-73 18 64. E-post: [email protected] Internet: www.blekingefolkhogskola.se Innehållsförteckning: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9 Sammanfattning……………………………………………………….3 Bakgrund………………………………………………………………3 Undersökningsområde…………………………………………………3 Material och metoder…………………………………………………..4 Resultat………………………………………………………………...4 5.1 Fångst av gäddor………………………………………………...4 5.2 Analys av gäddornas förflyttningar………………………………5 5.3 Gäddor…………………………………………………………..5 Slutsatser………………………………………………………………15 6.1 Vattenståndets variation under lektid……………………………15 Diskussion…………………………………………………………… 16 Referenser…………………………………………………………… 17 Bilaga………………………………………………………………… 18 2 1. Sammanfattning Som ett led i arbetet att kartlägga orsakerna till minskningen av gäddbestånd på södra ostkusten genomfördes under våren 2011 av gäddors val av lekplats utanför Bräkneåns mynning. Åtta gäddor i ett väl avgränsat område avsågs att förseddes med akustiska telemetrisändare. I området utplacerades 6 st telemetrimottagare för att detektera signaler från gäddorna. Resultatet antyder att en gädda lekte i Bräkneån och sju lekte utanför Bräkneåns mynning. För att undersöka vattenståndsvariationernas inverkan på det potentiella lekområdets storlek under aktuell period beräknades utifrån data från SMHI lekytans storlek. Denna yta kan öka – eller minska - med 50 procent beroende på hur stor del av strandområdet som täcks av vatten. vilket är till nackdel för rommens överlevnad. 2. Bakgrund Under den senaste tioårsperioden har man kunnat konstatera en kraftig minskning av gädda (Esox lucius) vid den svenska sydkusten, främst i Kalmar och Blekinge län (Andersson et al. 2000; Ljunggren et al. 2005). Ett flertal hypoteser om orsakerna till detta har lagts fram av såväl forskare som fiskare. En av de mer sannolika teorierna utgår från brist på föda för de nykläckta ynglen. Man menar att zooplanktonfaunan minskat till följd av alltför hård predation av fiskar som sill (Clupea harengus), skarpsill (Sprattus sprattus) och storspigg (Gasterosteus aculeatus). Detta hänger sannolikt i sin tur samman med den kraftiga minskningen av torskbeståndet, vilket lett till ökade bestånd av torskens stapelföda, sill och skarpsill (se t. ex. Andersson et al. 2000, Nilsson et al. 2004). Dessutom har man visat att storspiggen kan utgöra ett hot mot gäddans reproduktion då den äter gäddans ägg (Nilsson 2006). Rekryteringen av gädda till Östersjöns kustområden har två källor; gäddor som föds i sötvatten och sedan vandrar ut till kusten respektive gäddor som från början fötts i kustmiljön (Westin & Limbrug 2002). I en studie från Kalmar sund t.ex. fann man att 14% av gäddorna var av sötvattensursprung och resterande andel födda längs kusten.1 Utöver de för gäddan negativa faktorerna beskrivna ovan kan dock inte andra uteslutas. Kustgäddan leker på grunda områden och då gärna på översvämmade strandängar. Dessa platser är i många fall kraftigt påverkade av de snabba vattenståndsförändringar som sker i Östersjön. Om sådana vattenståndsförändringar sker under och direkt efter lektiden, kan de sannolikt torrlägga lekplatserna med minskad tillgång på lämpliga leklokaler och/eller stor äggdödlighet som följd. Projektets syfte är att med hjälp av akustisk radiotelemetri identifiera den kustlevande gäddans leklokaler utanför och eventuellt uppe i Bräkneån (Blekinge), samt med hjälp av direkta vattenståndsmätningar och databasinformation (SMHI) bedöma hur storleken på lämpliga leklokaler varierar samt hur stor risken är för att gäddans rom torrläggs vid snabba vattenståndsförändringar. (Svärdsson 1964) Projektet sker som ett elevprojekt för Blekinge läns folkhögskolas Fiskevårdslinje under ledning av Erik Erlandson-Hammargren och i samarbete med Stefan Larsson, Umeå Marina Forskningscentrum, Umeå universitet som deltar genom hjälp med design av projektets uppläggning och utförande, tolkning av resultat, samt med teknisk utrustning. 3. Undersökningsområde Bräkneån är en mindre å mitt i Blekinge, som söker sina källor i trakten av Växjö i Småland. Den löper genom vitt skilda biotoper, från det småländska skogslandskapet i norr där ån bitvis påminner om en norrländsk skogså, till slättlandet söder om Bräkne-Hoby, där ån grävet sig djupt ned i den lerhaltiga åkermarken. Åns medelvattenföring är 3,2 m3/s, men flödesvariationerna är stora. Lägsta lågvattenföring är 0,25 m3/s och högsta högvattenföringen ca 15 m3/s. 1 Jonas Nilsson, Linnéuniversitetet, muntligt meddelande. 3 Stränderna längs den nedersta kilometern innan mynningen täcks av ett mycket stort vassbälte som sträcker sig ett hundratal meter på varje sida av ån. Själva mynningsområdet är mycket grunt, sträcker sig flera hundra meter på västra sidan, medan den östra delen ganska snabbt når större djup. Den nedre delens stränder är starkt påverkade av vattenståndet i havet. Påverkan sträcker sig ett par kilometer upp i ån till Mörtströmmen. Ovanför denna är ån opåverkad av havsnivån och här finns under våren utmärkta lekplatser för gädda på översvämmade stränder. Omedelbart utanför Bräkneåns mynning är strandzonerna flacka, rikligt bevuxna och erbjuder gäddan utmärkta lekplatser. Ett hundratal meter från mynningen upptar Kalvön halva vikens yta, omfluten av de västra och östra utloppen. På västra sidan ligger, ca fem hundra meter från mynningen, en liten cirkelrund vik (Smygan), med lämpliga lekområden på långrunda stränder, bevuxna med olika typer av strandvegetation. I denna vik mättes vattenståndets förändring, vilken användes för beräkning av variation i lekytans storlek. 4. Material och metoder För att undersöka gäddornas val av lekplats i det aktuella området planerades att infånga ett tjugotal gäddor med ryssjor, några veckor före aktuell lektid. Gäddorna försågs , de större efter bedövning, med ljudsändare(Thelma Biotel, Acoustic Transmitters, Type MP-13) som fästes med tunn vajer i basen av ryggfenan. Därefter släpptes gäddorna tillbaka. De sändaremärkta gäddornas rörelser och val av lekplatser registreras sedan av loggrar (nedsänkta mikrofoner) (Vemcio VR2) på strategiskt belägna platser i viken utanför Bräkneån (Fig. 1). Parallellt avsågs att pejla gäddorna manuellt från båt varannan dag under hela experimentperioden. För att undersöka vattenståndsförändringar på möjliga lekplatser utanför Bräkneån användes speciella vattenståndsmätare tillverkade av elever vid Fiskevårdslinjen. Dessa mätte högsta respektive lägsta vattenstånd mellan avläsningarna. Genom att kalibrera dessa mot rådande vattenstånd enligt SMHI:s aktuella mätningar, avsågs att mäta upp låglänta lekplatsers storlek vid olika vattenstånd. Genom att studera de senaste årens vattenståndsmätningar för området under aktuell lektid kan man få en uppfattning om huruvida lekområdena påverkats av dessa. När några veckor förflutit utan fångst i ryssjorna beslöts att även pröva en annan metod, sportfiske med bl.a. mete och jerkbait. En gäddfiskespecialist, tillika tidigare elev på fiskevårdslinjen, befann sig på gäddfiske i området tillsammans med fiskekamrat, doktorand i fiskebiologi, varför dessa också kom att delta i jakten på försöksgäddor. Sammanlagt användes ca 480 sportfisketimmar eller 80 fiskedagar under försöket. Fångsten blev åtta (8) gäddor, vilka märktes med sändare och återutsattes på platsen. Fångst per ansträngning blev således en gädda på 10 fiskedagar (8 timmar), eller 0.1 gädda per fiskedag. 5. Resultat 5.1 Fångst av gäddor För att infånga erforderligt antal gäddor införskaffades 6 gäddryssjor av standardmodell, med beteckningen 50/5 ( 50 cm höga och 5 ringar lång strut) samt 5 meter lång arm. Dessa kopplades parvis ihop och utplacerades på strategiska platser.( Se bilaga 1). Ryssjorna kopplades med motställda ingångar. Avsikten med denna konstruktion var att även fånga gäddor som passerade från fel håll och därmed sannolikt av ledarmen inte letts in i ryssjan. Ryssjorna försågs med tydliga markörer på vilka en text angav de ingick i ett vetenskapligt projekt, samt ett telefonnummer till en av projektledarna på folkhögskolan. Det visade sig att denna metod fungerade dåligt. Vid några tillfällen fanns tydliga tecken på att några ryssjor blivit vittjade. Sammanlagt fiskades med tre parvis hopkopplade ryssjor 99 ryssjnätter – om man betraktar de parvis hopkopplade ryssjorna som ett (1) redskap, annars 198 ryssjnätter. Fångsten blev inalles fyra (4) gäddor vilka två (2) bedömdes icke lekmogna och återutsattes. Fångst per ryssjnatt blev därmed 0,04 eller 0,02 gäddor, beroende på hur man räknar redskapen. 4 5.2 Analys av gäddornas förflyttningar Följande analyser av gäddornas rörelser grundar sig på data insamlade i de 7 utplacerade loggrarna. Tyvärr försvann en logger, placerad i utloppet av Bräkneån. De bakomliggande datamassorna är för omfattande för att redovisa in extenso, varför vi här valt metoden att redovisa dem på annat sätt: Dels genom ett kalkylblad där fiskens rörelser är markerade efter de nummer som loggrarna fått. På varje kalkylblad finns en karta med loggrarnas nummer och position. Dessutom finns en ruta där vi tolkat fiskens beteende efter rörelsemönstret.. Till detta har vi också lagt en noggrann redogörelse för de data som registrerats för varje fisk som bilaga. Efter kalkylbladen finns en sammanfattning av gäddornas beteende under den aktuella perioden. 5.3 Gäddor Sändare Längd Vikt Kön Datum Tid Koordinat Namn 1108002 54 1,36 ♂ 13/4 11.03 560982 Syd Kalvö 150719 1108001 1108012 1108011 110815 1108004 57 62 82 98 61 1,67 2,9 4,5 7,8 108 ♀ ♀ ♀ (?) ♀ ♂ 13/4 8/4 8/4 8/4 13/4 11.30 14.00 10.00 15.10 15.00 560992 Norra 150725 Kalvösund 561017 Vik sydost 150750 mynningen 560975 VikenVäby- 150777 näs väster 560980 Syd Kalvö 150730 Viken 560951 Smygen 150723 110803 1108013 69 65 2,35 2,3 ♀ ♂(?) 13/4 13/4 11.45 10.30 560991 Norra 150725 Kalvösund 150994 Norra 150726 Kalvösund 5 GÄDDA 1108001, F, 57 cm, 1,67 kg Kön F Längd 57 Vikt Fisk Fångstdat Fångstposition Datum Logger 1108001 13-apr 560982;150719 13-apr 29-apr 2,4 30-apr 4,3 01-maj 3 02-maj 3 03-maj 3 04-maj 3,4 05-maj 4,3 06-maj 3,4 1,67 Övrigt Märkt söder Kalvö, vid 2 Långa uppehåll mella reg på 3 Långa uppehåll mella reg på 3 Långa uppehåll mella reg på 3 Växlar plats ofta mellan 3o4 Huvudsak 3 Huvudsak 3 Tolkning: Fisken försvunnen 14 dagar mellan efter utsättning söder om Kalvö. Kan ha gått upp iån för lek. Reg vid återkomst på 2. Kan ev också varit i sändarskugga i vassviken söder om kalvö, men borde ha reg på 3 före 2 vid återkomst in i området. Sannolik å-lekare. 6 GÄDDA 1108002, F, 0,69 M, 2,35 KG Kön M Längd 0,54 Fisk Fångstdat Fångstposition Datum 1108002 14-apr 560991;150725 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 27-apr 28-apr 29-apr 30-apr 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 07-maj 08-maj 09-maj 10-maj Vikt Logger 1,36 Övrigt 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1,2,3,4 Rör sig i flera loggrars fält 2 2 2,1,4 4,1,3,2 2,3,1 4,2,1 3 2,3,1,4 Ej reg 10.50-18.14 Rör sig i flera loggrars fält 1 1,3,2,4 1.3.4 3,4 I huvudsak 3 1,3 1 Ej reg 08.44-15.56 Tolkning: Uppehållit sig i närheten av fångstplatsen i 14 dagar. Sannolikt lekt här. Därefter betydligt rörligare - sannolikt på jakt efter bra födoplatser. Sannolikt aldrig vandrat upp i ån. 7 GÄDDA, 1108003, F, 0,69M, 2,35 KG Kön F Längd 69 Fisk Fångstdat Fångstposition Datum 1108003 14-apr 560991;150725 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 27-apr 28-apr 29-apr 30-apr 01maj 02maj 03maj 04maj 05maj 06maj 07maj 08maj 09maj 10maj Vikt Logger 2,35 Övrigt 1 1 1 1 1 1 1 1 1,3 1 1 1 1,3 Uppehåll 14 timmar 11.49- 0216 Dålig kontakt vissa perioder Dålig kontakt vissa perioder enst 2 byter 1-3 ofta 1, 3,2 2 Flera uppehåll 2 Ett par längre uppehåll 2,1,4,3,1 Byter plats ofta 1,3,42,4 Byter plats ofta 2,3,1,3,2,1 Uppehåll10.51-18.14 4,2,1 3 3,1 1,2. 1: 01.090-24.00 1 1,3,2,4 1,3,4,1 Uppehåll 7 tim mellan reg 1;3 . 1 1,3 I huvudsak 1, 3 mot kväll. 2,3,1 ån. Tolkning: Uppehållit sig i närheten av fångstplatsen i 14 dagar. Sannolikt lekt här. Därefter betydligt rörligare - sannolikt på jakt efter bra födoplatser. Sannolikt aldrig vandrat upp i ån. 8 GÄDDA 110804, M, 0,61 M, 1,8 KG Kön M Längd 0,68 M Vikt Fisk Fångstdat Fångstposition Datum Logger 13-apr 110804 13-apr 560951: 15072313 april 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 27-apr 28-apr 29-apr 30-apr 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 07-maj 08-maj 09-maj 1,8 KG Övrigt 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 Tolkning: Stationär i Smygan. Lekt på platsen 9 GÄDDA 110811, F, 0,82 M, 4,5 KG Kön F Längd 82 Fisk Fångstdat Fångstposition Datum 1108011 08-apr 5609753;150777 10-apr 13-apr 14-apr 23-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 28-apr 29-apr 30-apr Vikt Logger 6,4,4,4,6 4,9 Övrigt 4 Reg 07:19, därefter borta 82 tim 4 Borta 6 timmar fr 22:37 4 Fler uppehåll på c 7 tim Uppehåll 7 dygn inna reg. Sporadiska reg med uppehåll Efter 04:45 borta 16 tim. 6,4,3,4 4,3,,4,3,4,6,4 4,2,6,4,3,4,2,4 4,2, 4,2,4,3,4 4,2,3,4,3,2,4,2,4 4,2,1,2,4,3,2*,4 4,2,4,2 2,4,2,3,4,4,2*, 4,2, 2,4, 4 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 07-maj 08-maj 09-maj 2,4,2,2* 10-maj Många dubbelregfrån 2o4. Växlande reg. Uppehåll 14 tim Uppehåll 14 tim. Växlande reg. *11 tim uppehåll 20 tim uppehåll Upprhåll 44 tim 75 min. Sedan uppehåll 48 tim 4 reg 23;37 sen uppeh 21 tim39 min. 4 4 *uppehåll 20 tim,22 m. 2,4 ,5.15 sista reg. Tolkning: Uppehålligt sig i närheten av fångstplatsen i 14 dagar. Sannolikt lekt här. Därefter betydligt rörligare - sannolikt på jakt efter bra födoplatser. Sannolikt ej vandrat upp i ån. 10 GÄDDA 110811, F, 0,82 M, 4,5 KG Kön F Längd 82 Fisk Fångstdat Fångstposition Datum 1108011 08-apr 5609753;150777 10-apr 13-apr 14-apr 23-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 28-apr 29-apr 30-apr Vikt Logger 6,4,4,4,6 4,9 Övrigt 4 Reg 07:19, därefter borta 82 tim 4 Borta 6 timmar fr 22:37 4 Fler uppehåll på c 7 tim Uppehåll 7 dygn inna reg. Sporadiska reg med uppehåll Efter 04:45 borta 16 tim. 6,4,3,4 4,3,,4,3,4,6,4 4,2,6,4,3,4,2,4 4,2, 4,2,4,3,4 4,2,3,4,3,2,4,2,4 4,2,1,2,4,3,2*,4 4,2,4,2 2,4,2,3,4,4,2*, 4,2, 2,4, 4 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 07-maj 08-maj 09-maj 2,4,2,2* 10-maj Många dubbelregfrån 2o4. Växlande reg. Uppehåll 14 tim Uppehåll 14 tim. Växlande reg. *11 tim uppehåll 20 tim uppehåll Upprhåll 44 tim 75 min. Sedan uppehåll 48 tim 4 reg 23;37 sen uppeh 21 tim39 min. 4 4 *uppehåll 20 tim,22 m. 2,4 ,5.15 sista reg. Tolkning: Uppehålligt sig i närheten av fångstplatsen i 14 dagar. Sannolikt lekt här. Därefter betydligt rörligare - sannolikt på jakt efter bra födoplatser. Sannolikt ej vandrat upp i ån. 11 GÄDDA, 1108012, F, 0,62 M, 2,5 KG Kön F Längd 62 Fisk Fångstdat Fångstposition Datum 1108012 13-apr 561013;150750 08-apr 10-apr 11-apr 12-apr 13-apr 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 23-apr 24-apr 25-apr 26-apr 27-apr 28-apr 29-apr 30-apr 01-maj 02-maj 03-maj 04-maj 05-maj 06-maj 07-maj 08-maj 09-maj 10-maj Vikt Logger 2,5 Övrigt 2 Uppehåll fr 20.20 2 dygn framåt 2 Sporadiskt 2 Sporadiskt, Uppehåll 64 tim 2 2 2 2 2 2 2 1,3,2,1,3,2 1,3 1,2 1,2 1 1,2,1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 Uppehåll 21 tim Uppehåll 9 tim Långa uppehåll Uppehåll 21 tim Långa uppehåll Långa uppehåll upp til 14 tim Ett långt uppehåll ( 4 tim) Långt uppehåll (7 tim) Långt uppehåll (14 tim) Långt uppehåll (16 tim) Långt uppehåll (13 tim) Långa uppehåll uppehåll 21 tim Sporadiskt, uppeh.19 tim Sporadiskt , långt uppehåll 15 tim Sporadiskt , långt uppehåll 10 tim Uppehåll 18 tim,1 sedan uppehåll Uppehåll 11 tim Mkt långa uppehåll Mkt långa uppehåll (13 tim) Mkt långa uppehåll (13 tim) Sporadiskt Upprhåll 18 tim upprhåll 10 tim Sporadiskt Tolkning: Gäddan har in huvudsak befunnit sig väster om Kalvö. De långa försvinnandena torde tolkas som sändarskugga från de stora vassområdena väster om ön. Det som talar för att gäddan inte simmat upp i ån är dels de ständiga växlingarna, vilket vore slöseri med energi under lektiden och dels att registreringarna ibland växlar mkt tätt mellan 1 och 3. Den mesrt sannolika tolkningen är sålees att gäddan befunnit sig i ett "mellanområde" mellan1 och 3 och sändarskugga. Därför betraktar vi denna gädda som havslekande. 12 GÄDDA 1108013,M, 0,65, 2,3 KG Kön M Längd 65 Fisk Fångstdat Fångstposition Datum 1108013 13-apr 560994;150726 13-apr 13-apr 14-apr 15-apr 16-apr 17-apr 18-apr 19-apr 20-apr 21-apr 22-apr 05-maj Vikt Logger 2,3 Övrigt Märkt öster Kalvö vid 3. 2 2 Sporadiskt 1,2 Långa uppehåll, i huvudsak 1 1,1* * 37 tim uppehåll till 17/4 2,1,2,1,2 I slutet mest 2 2,1,2 Långa uppehåll mellan reg. 1 Mkt långa uppehåll mellan reg. 1,3,2,4,3 3,1,1, Långa uppehåll mellan reg. 1,3,6 Långa uppehåll mellan reg. 6 Försv. från 22/4 till 5/5 kl 22.49 Tolkning: Gäddan i huvudsak varit i området för märkning mellan 13/4 och 22/4. Långa tider i sändarskugga - sannolikt inne i vassbältet väster om Kalvö för lek Omkring 22 maj verkar leken vara ölver och gäddan beger sig via 6 ut ur området. Sannolikt havslekande. 13 GÄDDA 110815, F, 0,98M, 7,8 KG Kön F? Längd Fisk Fångstdat Fångstposition 110815 13-apr 560908;150730 98 Vikt 7,8 kg Datum Logger Övrigt 10-apr 2 Uppeh: 19.00-21.00 11-apr 2,4 13-apr 4,6,5 14-apr 5 Uppehåll någr tim då o då 15-apr 5 16-apr 5 17-apr 5 Sista registreringen Tolkning: Vandrat in i Smyg, sannolikt för lek Försvinnandet 17/4 kan bero på att Denna gädda har sannolikt lekt mellan 13 och 18 april, därefter försvunnit från platsen. Eftersom den borde registrerats på logger 6 vid utpassering genom sundet har den sannolikt är dess försvinnande tämligen oklart. En förklaring skulle kunna vara att den blivit uppfiskad av någon av de sportfiskare som frekventerat området under den aktuella tiden. Fisken är sannolikt havslekare. fisken f 14 6. Slutsatser Data från de utplacerade loggrarna indikerar att en av åtta gäddor kan ha vandrat upp i ån för lek. Eftersom den logger som placerats ett femtiotal meter uppströms mynningen försvann under projektets gång kan man dock inte säkert veta att den förmodade å-lekande gäddan verkligen vandrat upp i ån. De övriga sju gäddornas förflyttningar tyder på att dessa lekt i havsviken Den sammanfattande slutsatsen blir, med reservation för det låga antalet provfiskar, att huvudparten av de havslevande gäddorna utanför Bräkneåns mynning prefererar havsviken framför ån som lekplats. . 6.1 Vattenståndets variation under lektid Vattenståndets variation under tiden för lek, i detta fall huvudsakligen april månad, kan ha en avgörande betydelse för lekens framgång. 2 Rom som ena dagen legat i vatten kan nästa dag ligga torrt och utsättas för starkt solljus, vilket med stor sannolikhet gör dem livsodugliga. För att få en uppfattning om hur vattenståndet varierar under den aktuella perioden beställdes data från SMHI, gällande den närmst belägna mätpunkten Kungsholms fort utanför Karlskrona för tioårsperioden 1999-2009. Eventuella skillnader i vattenståndsförändringarna mellan de båda platserna är försumbara. Det visades sig att den maximala nivåskillnaden var 79 cm. Tabell 1: Maximala vattenståndsförändringar under lektid mellan 1999 och 2010 För att beräkna förändringen av en potentiell lekytas area i området vid max- och minivattenstånd (vilken varierade från - 45 till + 47 cm från normalvattenståndet ) användes GIS-karta över området Smygan, med ekvidistansen tre meter. Ytan från 0 till 3 meter uppmättes till 8,14 ha. Maximalvärdet +0,47 meter togs sedan som utgångspunkt för beräkning av maximalt lekområde. Strandens lutning bedömdes som proportionell med avståndet mellan 0 och 3 meter. Den maximala lekytan skulle då 2 Muntliga uppgifter från fiskare i området 15 öka med 0.47 x 8,14 ha, dvs. 3,83 ha eller 38300 m2. Om lutningen av strandzonen också förutsätts vara proportionell till avståndet till normalvattenståndets strandlinje, borde gäddornas lekzon bestå av området under 1 meter dvs. ytmässigt ca dubbelt så stort som den maximalt översvämmade ytan. Detta betyder att en yta om ca 50 procent av den ved normalt vattenstånd befintliga lekytan blir tillgänglig vid maximalt vattenstånd. Om vattenståndsförändringar inträffar under den känsliga lekperioden kan sannolikt ett antal av lekpopulationen på platsen leka på den nytillkomna ytan, där rommen sedan kan utsättas för plötslig torrläggning. Om detta, slumpmässigt, sker flera år i rad kommer det att ha en klart negativ påverkan på gäddbeståndets utveckling lokalt, såvida huvudparten av gäddorna väljer havsviken för ån som lekplats. Visserligen kan vattenståndet i en å under april också ändras, så att översvämmade ytor torrläggs, men detta sker betydligt långsammare än vid vattenståndförändringar i en havsvik. Därför är gäddrommen ut denna aspekt betydligt bättre skyddade i sötvattenmiljön. 7. Diskussion Projektets utförande skalades ned redan från början, eftersom budgeten fick stramas åt, då ca 50 000 kr saknades, pga. att vi ej erhöll 100 procent av bidrag vi sökt. Detta innebar bl.a. att den pejling av gäddornas rörelser i försöksviken inte kunde komma tillstånd. Emellertid har detta sannolikt mindre betydelse för resultatet, eftersom loggrarna placerats så att deras räckvidd gränsar till varandra, eller åtminstone till ett område nära en angränsande loggers räckvidd. Vidare minskades Stefan Larssons del i projektet pga. av att han bytt arbetsplats, och hade svårt att lösgöra sig från det nuvarande arbetet under den tid som behövdes. Emellertid har Larsson medverkat på distans, vilket varit till stor nytta. En konsekvens av Larsson minskade deltagande var att märkningsmetoden fick utbytas mot en enklare variant. I stället för att sy in sändarna i gäddornas bukhåla fästes dessa i ryggfenan på beprövat sätt. Vi kunde inte konstatera att detta medförde några nackdelar för projektets utförande, eller för gäddornas fysiska status. Gäddfisket kom igång senare än planerat, beroende på den stränga vintern som lagt ett tjockt istäcke över den aktuella försöksviken. När halva mars förflutit planerades ett isfiske med ismete efter gädda. När detta kom tills stånd hade isen börjat smälta, då den varken bar eller brast på stora områden, varför ismete fick hålla till längs stränderna, på mycket grunt vatten. Ingen fisk kontaktades under de dagar detta fiske pågick. Möjligtvis kunde gäddfångsten ökats om fisket kunnat komma igång tidigare. Fångsten av gäddor blev endast 8 av planerade 20 st, trots massiva insatser, både i forma av ryssjnätter och av sportfiskedagar. Sportfisket gav 0,1 gädda per fiskedag och ryssjorna 0,02 (0,04) gäddor per natt. Fångst per ansträngning måste betraktas som synnerligen låg. Detta kan ha flera orsaker. Dels kan ryssjorna varit felplacerade, dels kan de ha tjuvvittjats och dels kan det dåliga resultatet bero på att viken var dåligt besatt av gäddor. Indikationer på tjuvvittjning har konstaterats, men endast i några få fall. Ryssjorna har placerats på områden där man erfarenhetsmässigt vet att gäddorna uppehåller sig vid denna tid och där man senare fångade gäddor med hjälp av sportfiske. Sannolikheten för fel placering är därmed ringa. Sportfisket gav sensationellt dåligt resultat. Specialister som deltog, med mycket god och lång erfarenhet från området, menade att fångsterna här sjunkit kraftigt de senaste åren. Även andra sportfiskare i området intervjuades om fångsterna med samma nedslående resultat. Detta tillsammans indikerar att gäddbeståndet i viken inte är starkt, vilket i och för sig var en av projektets hypoteser. 16 Referenser Andersson, J., Jessica Dahl, Anders Johansson, Peter Karås, Jonas Nilsson, Olof Sandström, Andreas Svensson 2000. Utslagen fiskrekrytering och sviktande fiskbestånd i Kalmar läns kustvatten. Fiskeriverket rapport 5, 3-42. Ljunggren, L., Sandström, A., Johansson, G., Sundblad, G. & Karås, P. 2005. Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd,Finfo 2005:5. Nilsson, J., Jan Andersson, Peter Karås och Olof Sandström 2004. Recruitment failure and decreasing catches of perch (Perca fluviatilis L.) and pike (Esox lucius L.) in the coastal waters of southeast Sweden. Boreal Environment Research 9, 295-306. Nilsson, J. 2006. Predation of northern pike (Esox lucius L.) eggs: a possible cause of regionally poor recruitment in the Baltic Sea. Hydrobiologia 553, 161–169. Westin, L. & K. E. Limburg, 2002. Newly discovered reproductive isolation reveals sympatric populations of Esox lucius in the Baltic. Journal of Fish Biology 61: 1647–16528. Bilaga 1. Studiedesign 17 Loggerpositioner, sannolik leklokal, grid för manuell pejling, lokaler för vattenståndsmätninmgar samt positioner för gäddryssjor. 18
© Copyright 2024