Information från hamn- och miljökommittén hösten 2012 ELSÄKERHET Elsäkerhetsverket har som målsättning att inspektera 40 småbåtshamnar varje år i Sverige. Mycket av besöken går ut på att kontrollera så att båtklubbarnas styrelser vet vad det är för regler som gäller kring elsäkerheten. I många fall har det visat sig oklarheter vem som är ägaren till starkströmsanläggningen. Det har vid tillsynsbesöken som Elsäkerhetsverkets inspektörer gjort visat. Den som innehar eller råder över en elanläggning med däri ingående föremål för nyttjande av elektrisk ström är att betrakta som anläggningsinnehavare. Sedan har person som ansluter en sladd eller maskin till den fasta installationen ansvar för denna. Vid inspektionen skall båtklubben kunna visa upp resultatet av den årliga mätningen för Elsäkerhetsverkets inspektör. Besiktningen skall vara utförd av en elkunnig person som är förtrogen med anläggningen och gällande föreskrifter. Det har till miljökommittén framkommit att en av Elsäkerhetsverkets inspektörer har utfört några inspektioner (2)inom förbundets klubbar. Inspektören har vid inspektionerna begärt att få ta del av protokollet av den senaste gjorda besiktningen av anläggningen. Båtklubbarna kunde inte vissa upp något besiktningsprotokoll. I det första fallet fick man föreläggande om att utföra besiktningen av anläggningen och skicka in protokollet inom 14 dagar till myndigheten. I det andra fallet har man utfört besiktning av anläggningen men elinstallatören har inte hunnit skrivit ut protokollet. Samma krav ställdes på denna klubb att se till att myndigheten fick in protokollet så snart som möjligt. Kommittén hänvisar till SBU:s broschyrer ”El-säkerhet i småbåtshamnar och fritidsbåtar” samt ”Egenkontroll av Hamnar för fritidsbåtar” AVFALLSHANTERINGSPLAN Det har konstaterats att flera klubbar inom förbundet inte har upprättat någon avfallshanteringsplan. Hamnen är skyldig att upprätta avfallshanteringsplan med innehåll enligt Transportstyrelsens föreskrifter och att lämna uppgifter till kommunen. Avfallshanteringsplanen syftar till att säkerställa att hamnen har tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredställande och miljöanpassat sätt kunna ta emot avfall från båtar som gästar eller hör hemma i hamnen. Frågor man måste ställa sig är vilken typ av avfall som det finns behov av att ta emot och i vilka mängder. Avfallshanteringsplanen ska revideras när behovet av avfallslämning ändras eller med högst tre års mellanrum. HALONSLÄCKARE Halonsläckare med innehållet Halon 1211 får inte användas i båtar. Anledningen är att halongasen bryter ner ozonlagret. För att bli av med dessa släckare plockar båtägaren bort dem från båten och ersätter dem med andra typer av brandsläckare. Men de gamla släckarna placera man in i båtklubbens miljöstation utan att meddela detta med kostnader för klubben. Återvinningscentralerna tar emot släckarna men med en kostnad av 200 kronor/släckare. MILJÖINSPEKTION Under 2011 utförde kommunernas miljöinspektörer inspektioner i några av båtförbunden med blandat resultat. De klubbar som själva hade utfört egenkontroll av sin hamn och följt SBU:s checklista kom lindrigt undan medan de som inte utfört egenkontroll och där det förelåg brister utfärdades ett föreläggande med bestämda tider när åtgärderna skulle vara vidtagna. De kustnära kommunerna inom Stockholms län har tillsammans utarbetat en checklista som troligtvis kommer att bli rikslikare. De klubbar som önskar ta del av den kan ta kontakt med POWestergren([email protected]).och uppge er e-postadress så kommer den att översändas till er. SUGTÖMNING Enligt ”Gästhamnsguiden 2012” finns sugtömning i 15 av förbundets 37 klubbar. En positiv ökning från föregående år. Men i de större småbåtshamnarna saknas dessvärre sugtömning enl. guiden. BÅTTVÄTTAR Länsstyrelsen Västra Götalands län och Havsvattenmyndigheten har utfört vatten- och markanalyser inom sex småbåtshamnar. Slutsatser från provtagningen: *Vattnet i dagvattenbrunnarna är kraftigt förorenat, vilket i sin tur indikerar att spridning via ytavrinning från båtupptagningsplatserna är betydelsefull. *Årsvariationerna i halter(dagvatten)bör undersökas för att belägga omfattningen av problemställningen. *Slammet i dagvattenbrunnarna är så förorenat att det i flera fall motsvarar farligt avfall. *Slammet i dagvattenbrunnarna är relativt grov. Finfraktionerna saknas till stora delar och har sannolikt förts vidare till den marina vattenmiljön. *Föroreningarna som tillförts de hårdgjorda områdena vid upptag och vid underhåll(slipning o.d.)av småbåtar riskerar att i hög grad föras ut till den marina vattenmiljön och sedimenten om den inte omhändertas. *Vid icke hårdgjorda områden är halterna i marken alarmerande, men tillförseln till den marina miljön är sannolikt långsam och periodisk via avrinning vid kraftig nederbörd och via damning vid torka, och konstant via grundvatten. Läs mera i Länsstyrelsen, Västra Götalands Län och Havsvattenmyndighetens rapport 2012:12(TBT, koppar, zink och irgarol i dagvatten, slam i småbåtshamnar) Havs och Vattenmyndigheten har utarbetat en rapport ”Båtbottentvätt av fritidsbåtar” med beteckning 2012:10 och där man har angett en tidsplan då tvättanläggningarna bör vara utbyggda. Det gäller både för de befintliga anläggningarna och nya. I rapporten betonar man hamnens skyldighet till egenkontroll enligt 26 kap.19 § i Miljöbalken om man bedriver verksamhet som kan befaras påverka miljön eller medför olägenheter för människors hälsa fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana effekter. Dessutom ska verksamhetsutövaren genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamheten eller åtgärdens påverkan på miljön. Dokumenterade rutiner för skötsel och underhåll skall alltid finnas tillgängliga. Skötselrutiner upparbetas. Alla kontroller och åtgärder som vidtas vid anläggningen skall journalföras. Läs mera i rapporten Malmö 2012-09-15 På uppdrag av Miljökommittén P-O Westergren