1. No category

Medlemsblad för Nordiska museets & Skansens Vänner
ARTUR
Nr 1 2013 Årg. 16
Kvinnors dräkter för friluftsliv
Kändiskult på Nordiska museet
Bobergs elverk - park- och trädgårdsnav
Lusthusporten - administrativt nav
1
ÅRSMÖTE
NORDISKA MUSEETS & SKANSENS VÄNNER
Inbjuder till årsmöte i närvaro av H.K.H Kronprinsessan Victoria
Måndagen den 20 maj 2013 kl 17.00
i Skånska Gruvan, Skansen
PROGRAM
Årsmötesförhandlingar
Utdelning av stipendier till Nordiska museets
och Skansens medarbetare
Musik
Förfriskningar
Vänligen medtag medlemskort. Platserna skall vara intagna senast
kl 16.45. Årsredovisningen för 2012 kommer att finnas tillgänglig
vid årsmötet och kan även rekvireras från Vännernas kansli.
Anmälan senast den 29 april 2013 till Nordiska museets &
Skansens Vänner, Box 27 820, 115 93 Stockholm, e-post:
[email protected] eller tel: 08-519 546 93.
Ange namn på samtliga medlemmar som kommer och telefonnummer.
Ange också om ni önskar förfriskningar efter årsmötet.
Anmälan och inbetalning senast den 29 april gällande förtäring är
bindande. Kostnad 250 kr per person för Skagensmörgås 1 glas
vitt vin/vatten/lättöl, kaffe och biskvi.
Birgitta Jungner till minne
Den forna kanslichefen för Nordiska museets &
Skansens Vänner, Birgitta Jungner, avled den 5 december 2012. Hon blev 86 år gammal och efterlämnar
maken Ingmar och barnen Torsten, Bo och Annika.
Birgitta var kanslichef för Vännerna åren 1984-1993 och
en av de mest engagerade i Vännernas historia. Sedermera blev hon även styrelseledamot i Vännernas styrelse.
Hon var ordförande i Förbundet Sveriges Museivänner
och där engagerade hon sig även i World Federation of
Friends of Museums.
Birgittas levande intresse för konst, kultur och inte minst språk är vi i Vänföreningen väldigt tacksamma för. Som exempel kan nämnas när Vänföreningen fyllde 75 år, 1993, skrev hon mycket välformulerat i årsboken Fataburen,
årgång 1994, om vår förenings historia. Det är också väldigt trevlig läsning
att ta del av hennes tydliga och trevligt skrivna protokoll och årsberättelser.
Med anledning av Birgitta Jungners bortgång och i samband med begravningen har
gåvor till en summa av 21 700 kr skänkts till Samfundet Nordiska museets & Skansens
Vänner. Vänföreningen vill tacka för dessa gåvor och planerar att hedra Birgittas minne
med dem på något trevligt sätt.
2
Nya medlemmar
Adlercreutz Susanne och Erlandsson Eskil,
Stockholm
Backende Nally, Farsta
Beckman Anders och Regnö Klara, Stockholm
Bengtsson Frisch Lena, Stockholm
Berlin Mary, Sollentuna
Biörk Alexander, Lidingö
Bolin Sophia och Praesto Oliver, Stockholm
Boman Inga-Lill, Bromma
Bäckman Caroline, Sundbyberg
Catani Sonja, Stockholm
Clarholm Elisabeth och Vigliar Gianpaolo,
Stockholm
Crevani Lucia och Söderberg Anders, Stockholm
Doslic Boris och Bager Doslic Michaela,
Stockholm
Egerö Gustav och Petra, Stockholm
Emtevik Lena och Kjellman Ronny, Åkersberga
Envall Lina och Johansson Tobias, Stockholm
Ericsson Thomas och Björklund Inger, Farsta
Ersson Örjan och Tjernlund-Ersson Bibbi,
Stockholm
Fors Simon och Maria, Spånga
Gabardi Kelli, Stockholm
Gustafsson Bo, Stockholm
Hammer Douglas, Saltsjöbaden
Henriksson Leena och Bengt, Upplands Väsby
Hultgren Gun, Solna
Häggblom Berit, Täby
Hörnstein Anne, Vällingby
Johansson Ing-Mari, Stockholm
Johansson Morgan, Farsta
Kåberg Victoria och Martin, Stockholm
Larsson Anders och Kullman Glenn,
Skarpnäck
Larsson Claes-Göran, Stockholm
Larsson Rickard, Djursholm
Laurén Jessica och Dahlbeck Johan, Stockholm
Lilja Per och Pernilla, Jönköping
Litsegård Anette, Stockholm
Lundberg Ruben, Stockholm
Lundengård Anna-Carin och Johan, Ludvika
Lundengård Maria och Ruiz Cabrera Alvaro,
Stockholm
Malmqvist Elisabet och Jan-Erik, Stockholm
Möllander Johan och Louise, Stockholm
Nilsson Christina och Inge, Hisings-Kärra
Nordin Hultman Elisabeth, Stockholm
Norell Gustaf och Katrin, Saltsjö-Boo
Nylander Claes och Belenius Lolo, Stockholm
Olausson Margita, Bromma
Paulsson Monica, Stockholm
Peterz Agneta, Stockholm
Pettersson Jeanette, Norsborg
Peuriere David och Samatha, Stockholm
Rosberg Maud, Stockholm
Råhlén Isabella, Stockholm
Salwén Eva och Cesare Daverio, Stockholm
Sandels Wilhelm och Johnsson Hanna, Värmdö
Scheffer Ursula, Stockholm
Sjöstrand Ylva, Stockholm
Smith Bruce och Krumins Zinta, Stockholm
Steiner Céline, Stockholm
Svensson Lillemor och Lennart, Upplands Väsby
Tersmeden Katarina och Carl-Johan, Stockholm
Undeman Olle och Gustafsson Hanna, Gröndal
Wannebo Fredrik och Åhs Halvarsson Kajsa,
Farsta
Wannebo Lars och Bjurvald Anja, Stockholm
Warg Andreas och Jenny, Stockholm
Wennerström Petter och Helena, Stockholm
Westman Kicki, Stockholm
Wikström Lajla, Stockholm
Wiktorson Anders och Karolina, Stockholm
Wittrock Olivia och Mats, Tyresö
Kändiskult då och nu
I förra numret av Artur intervjuade vi Ulrika Torell. Den andre av de
två som genom bidrag från Riksbankens jubileumsfond är anställd som
forskare vid Nordiska museet är litteraturvetaren Andreas Nyblom.
- Jag disputerade 2008 vid Linköpings universitet på en avhandling
om Verner von Heidenstam med titeln Ryktbarhetens ansikte, berättar Andreas. Det som jag framför allt ville belysa var hur Heidenstams
”kändisskap” tog sig uttryck inte bara på kultursidorna utan hur han
uppmärksammades även i andra sammanhang.
Foto:Göran Wessberg
Förra året skrev han en artikel med den talande överskriften Heidenstam som rondellhund, vilket väl vittnar om vilken inriktning
Andreas forskning har. Sedan 2010 har han en tjänst vid Institutet
för folklivsforskning och arbetar intensivt med en bok om Berömmelsens kulturhistoria, som förhoppningsvis blir klar nästa år.
- Fram till mitten av 1800-talet var det mest kungligheter, adelsmän och
högre officerare som var så kända att man tog till vara på klädesplagg och andra föremål som tillhört dem som
till exempel Karl XII:s handskar och Gustaf II Adolfs älghudskyller. Men under perioden 1850-1900, som jag
särskilt studerar, blir det en förskjutning mot grupper som författare, upptäcktsresande och uppfinnare.
Foto:Göran Wessberg
Foto:Göran Wessberg
Tegnér är ett bra exempel. Hans kultstatus tog sig uttryck i att man tidigt
inrättade ett Tegnérmuseum i Lund och sjöng Fritiofs saga i hemmen. En
lock från hans hår finns för övrigt i museets samlingar. Där hittar man
även en snusdosa en gång tillhörig en av de mest kända litteratörerna från
1800-talet, August Blanche. Upptäcktsresanden Adolf Nordenskiöld och
uppfinnaren John Ericsson är andra exempel. Arthur Hazelius som inte bara
hade sinne för det folkliga intresserade sig också för dessa kända personer.
Redan från Nordiska museets begynnelse 1873 fanns det en sk personhistorisk samling och ett intresse att införskaffa föremål med anknytning till
framstående män och kvinnor. Så lyckades till exempel Hazelius att se till
att John Ericssons kontor från Beech Street i New York kom
till museet och ställdes ut i lokalerna på Drottninggatan.
- Det stod i museets stadgar att man skulle väcka och nära
fosterlandskärleken, säger Andreas. Det gjorde man här
genom att man valde ut förebilder vad gäller fostran, flit
och företagsamhet. Kändisskapen tog sig nya uttryck som
att man döpte båtar, gator och monument efter dessa
människor. John Ericsson fick ge namn åt ett tobaksmärke.
Inte minst var Jenny Lind en kultfigur både i Amerika och
Sverige.
Under den period som Andreas ägnar sig år kom också Ny illustrerad tidning ut. Den hade som en klar målsättning
att i artiklar, fotografier och nekrologer just berätta om den här typen av människor som gjort bestående
insatser av nytt slag. Teckningar och karikatyrer blir allt vanligare. Svenska Panoptikon vid Kungsträdgården
drar stor publik och där gestaltas förstås personer som Nordenskiöld, Baltzar von Platen och Kristina Nilsson.
- Populära samlarobjekt vid den här tiden var visitkortsfotografier i formatet 7x9 centimeter. De kan mycket väl
jämföras med de bilder av skådespelare och idrottsstjärnor som blev allt vanligare under 1900-talet, säger Andreas.
På museets hemsida beskriver Andreas sitt forskningssyfte sålunda: Med utgångspunkt i museets personhistoriska
samling och dess dokumentation analyseras de historiskt och kulturellt betingade processer genom vilka kända
personers ägodelar förvandlats till museiobjekt och kulturarv.
Andreas är inte ovillig att någon gång i framtiden berätta mer för Vännerna om sina spännande nedslag i en
gången kändiskultur och hur det återspeglas i Nordiska museets samlingar..
Göran Wessberg
3
Foto: 1945_KWGullers
Foto:Göran Wessberg
Fotoutställning om folkhemmets
kändisar
I slutet av maj kommer museet att öppna
en utställning om folkhemmet men
redan nu kan man på norra väggen i stora
hallen beskåda ”Folkhemmets kändisar”.
Ur museets fina samlingar av foton av
kända fotografer som KW Gullers och
Kerstin Bernhard har man valt ut 41
foton som man tycker representerar olika
aspekter av folkhemmet som politikerna
Per Albin Hansson och Gunnar Sträng,
Mini-intervju med Marianne Larsson
”Se Hanna Palmes eleganta skridskodress”
För drygt två år sedan höll Marianne Larsson i
utställningen Män i baddräkt. Nu är hon tillbaka
med en om Kvinnors friluftskläder 1880-1940
som invigs på den internationella kvinnodagen den
8 mars..
FotoErik Holmenk©Nordiska museet
Nytt från
Nordiska
museet
CampAhladräkten från 1929
artister som Thor Modeen och Ingrid
Bergman, författare som Moa Martinson
och Nils Ferlin och idrottsstjärnor som
Gunder Hägg och Mora-Nisse Karlsson.
Utställningen pågår till den 8 september.
Foto: Karl Thorson©Nordiska museet
Tedanser
De populära tedanserna kommer tillbaka
med start den 2/3 kl. 15. De fortsätter
lördagarna 9/3, 16/3 och 23/3 och avslutas med storbandssvängom den 6/4.
Årskortet gäller vid alla tillfällen utom
det sista.
Besöksrekord
Inte sedan 1999 (om vi bortser från åren
2005-2006 då det var gratis entré) har
Nordiska museet kunnat notera så höga
publiksiffror. År 2012 kunde man räkna
in 257 646 besökare, vilket var 23 procent
mer än året dessförinnan.
4
-Vi har valt rubriken Från snörliv till solliv för att markera den snabba utveckling som skedde i den klädsel kvinnor kunde ha när de allt mer började
ägna sig åt friluftsliv, säger Marianne. Det var en stor förändring från det
rådande modet med snörliv och ankellånga kjolar, som gjorde det lättare för
kvinnor att till exempel åka skidor, spela bandy, cykla och bada. Jag tycker
att det är intressant att se hur klädseln påverkar kroppen och dess rörelser.
I tre olika montrar från olika tidsepoker visas denna utveckling upp. Marianne berättar att det blir en dominans för över- och medelklass för det
är den gruppen som hade tid och råd att ägna sig åt friluftsliv och aför tt
det är sådana plagg man har i museets samlingar. I början var ju mycket
sömmerske-sytt men sedan kom också konfektionsplagg. I museets ägo finns en skridskodräkt från 1880-talet som tillhörde Hanna
Palme, statsministerns farmor, och den finns
att beskåda i den första montern i östra galleriet en trappa upp. En sevärdhet är också de
två samiskt inspirerade fritidsdräkterna.
I monter nummer två ser vi t ex baddräkter från 1910- och 1920-talet. Det var då
fint folk från såväl in - som utland kom för
att bli chockade av gemensamhetsbadandet
i Mölle i lättklätt skick. I den sista montern
är vi framme i 30-talet då friluftsintresset
Strandpromenad, Tidningen Freja, 1884
med cykling, camping och fjällturism ökade,
inte minst tack vare vår första semesterlagstiftning. Här kan vi bland annat
beskåda Nanna Svartz åkande skidor med sin dotter. Besökare skall heller
inte missa de stora fotocollagen på väggarna som ger en bra bild av utvecklingen av kvinnors friluftsklädsel och fritidsliv.
Göran Wessberg
Vännerna får en specialvisning den 13 mars.
Skansen Byggnadsvård har nyligen bytt namn till
Skansen Hantverk & Slöjd. Namnbytet skall spegla
en breddning av vår inriktning.
- Min huvudsakliga uppgift är att organisera det
omfattande kursprogrammet., förklarar Sarah
Gühne, som är kursverksamhetsansvarig. Vi
ordnar bland annat vandringar här på Skansen,
hantverks- och slöjdkvällar och olika kurser.
Foto:©Skansen Byalag
Foto:Marie Andersson©Skansen
Nystart för barnens cirkus
Många jonglörer, clowner och cykelakrobater kan ni se på Barnens cirkus
varje söndag fram till 28 april kl. 12
och 14 i Bragehallen. Nytt för i år
är att man kan köpa ett cirkuspaket
i Balderslunden med korv, cookie
och frukt. Barn som är pigga på
att agera kan gå i cirkusskola varje
lördag fram till den 27 april kl. 11-15.
Mini-intervju med Sarah Gühne,
Skansen Hantverk & Slöjd
”Jag väljer nog Gärdegårdsbygge”
Foto:Marie Andersson©Skansen
Nytt från
Skansen
Sarah kom som barnflicka till Sverige från Tyskland i slutet av 90-talet
och har sedan utbildat sig som byggnadsantikvarie på Gotland och som
trädgårdsmästare i Blekinge. Med den bakgrunden är det inte så konstigt
att hon började jobba på Skansen, först i butiken och nu en delad tjänst
mellan Kulturhistoriska avdelningen och Park & trädgårdsavdelningen.
- Jag har flera skickliga hantverkare och entusiastiska intendenter och
antikvarier som kursledare. Vi vänder oss i första hand till folk som är 40+ i
Mälardalsområdet. Majoriteten av våra deltagare är sommarstugeägare eller
medlemmar i en bostadsrättsförening.
Män är mer intresserade av sådant som rör fönsterrenovering och timring,
kvinnor mer av trädgård och slöjd, säger Sarah, som själv gärna tittar in på
kurserna för att lära mer. På hösten är intresset
störst för slöjd, på våren för trädgård. Kombinera dessa och välj aftonkursen i Trädgårdsslöjd
den 24 /4 eller någon av de tre vandringarna
för att lära mer om gamla trädgårdar och
udda nyttoväxter. Men kanske allra helst
den som kallas Nyttans ängar den 26/6.
- I juni ser jag också fram emot en föreläsning av
Elisabet Svalin Gunnarsson som skrivit boken
I
trädgårdsmästarens spår. Jag rekommenderar
alla Vänner att ta del av kursprogrammet i
den folder som finns på Skansen men också
förstås på Skansens hemsida. Där kan ni också abonnera på vårt nyhetsbrev
med många råd och tips.
Sarah har ett litet torp i Småland där hon kan omsätta sitt eget hantverkskunnande men vilken fortbildningskurs skulle hon själv vilja gå på?
- Den om Gärdesgårdsbygge med vår scenograf Tobias Strömdahl låter
mycket spännande.
Foto:Anna Yu ©Skansen
Foto:Marie Andersson©Skansen
Litterära söndagsmatinéer i mars
Som vanligt är det matinédags för de
litterära sällskapen söndagar i mars kl.
15 i Ordenshuset (vid Bredablick). Den
10/3 bjuder Taube och Ekelöfsällskapen på program, den 17/3 kommer
det nybildade Alice Tegnérsällskapet
att framföra hennes visor, den 24/3
firas författaren Martha SandwallBergströms (hon med Kulla-Gullaserien) 100-årsjubileum och den 31/3
avslutas serien med ett program om
Shakespeare och Erik Gustaf Geijer.
Bra besökssiffror 2012
Skansen nådde nästan upp till besöksantalet från 2011. Förra året kunde
man räkna in 1.415.260 besökare
vilket fortfarande gör Skansen till ett
av Sveriges mest attraktiva turistmål.
Göran Wessberg
5
All administration
under lusthustak
nad. Nu kom inslagen av jugenddekor och
nordisk romantik, lite torn och tinnar och
en övervåning med gästrum och biljardsalong. Inte minst var Wicander intresserad
av modern teknik så här drog man in el och
vatten med ett ultramodernt badrum som
Det är inte allom givet att bli Leif gärna demonstrerar. Han pekar också
insläppt i och få bese Villa Lust- ut alla de olika kakelugnar som finns i varje
husporten, huset med det märkliga rum. De används förstås inte i dag men de
riddarromantiska slottsutseen- är en vacker prydnad liksom en mängd
det mittemot Nordiska museet. utsmyckningar i huset. För Leif Zaar är
Men Leif Zaar, chef för fastighet detta naturligtvis en fantastisk arbetsmiljö
och utställningsproduktion med som kräver gediget gammaldags hantverkssäkerhet, öppnar villigt dörren för kunnande.
mig och leder mig från rum till rum,
från plan till plan i detta fantastiska
hus ursprungligen byggt 1873 för
en grosshandlare Alfred Brinck.
Skansen har sin administration
utspridd i många hus, Nordiska
museet har numera det mesta samlat
under ett och samma tak med det
trevliga namnet Villa Lusthusporten.
Arkitektbröderna Kumlien fick
i uppdrag att bygga en italiensk
lantvilla i två våningar med kök
och förrådsutrymmen i ett souterrängplan och en grindstuga. Men
bara några år senare, berättar Leif,
såldes villan till en bror till den
Liljevalch som donerade medel till
den berömda konstsalongen. Drygt
tio år senare köpte dock Kommittén
för den Allmänna Konst- och Industriutställningen villan att användas
som presspaviljong och polisstation
under utställningsåret 1897.
Redan året därpå såldes villan till
affärsmannen Hjalmar Wicander
som anlitade utställningens arkitekt
Carl Möller för om- och tillbygg-
6
Huset donerades 1940 till Nordiska
museet och blev 1971 förklarat som statligt
fornminnesmärke. Fram till 2006 ansvarade
Statens Fastighetsverk för förvaltningen av
huset, nu är det i museets händer.
Till att börja med inrättades Institutet för
folklivsforskning här med professorsbostad
i övervåningen. Professorn för denna forskning, Birgitta Svensson, och några av
hennes närmaste sitter fortfarande kvar i
Villa Lusthusporten men framför
allt finns här den centrala förvaltningen för museet, Tyresö slott,
Julita och Härkeberga kaplansgård.
Styresmannen Christina Mattsson har ett vackert tjänsterum här
liksom ekonomi- och HR-funktionerna, Leif Zaar och chefen för nya
medier, sammanlagt 14 personer.
Matsalen och den gamla salongen
är förstås lämpliga trevliga sammanträdesrum i dag. Om badrummet används lika ofta som förr är
nog osäkert och köket är omgjort
till kontorsutrymmen.
På en smal järnspiraltrappa lotsar
Leif mig upp i ett av tornen och
öppnar dörren ut mot terrassen. Härifrån får man perspektiv både mot museet på andra
sidan Djurgårdsvägen och ut över
Brunnsviken. Grindstugan ser man
åt ena hållet, det stora stallet från
Wicanders tid åt andra hållet – båda
delvis uthyrda till företaget Innovation Impact.
Mycket av den ursprungliga
trädgården har beskurits och tomten
går inte ända fram till vattnet längre
men ändå ligger Villa Lusthusporten
som en liten oas vid entrén till
Djurgården och som en enstaka
erinran om den minnesvärda utställningen 1897, som ju också blev
ett första märkesår för Nordiska
museet.
Göran Wessberg
Text & Foto
Bobergs glömda elverk
I förra numret av Artur skrev vi om
Skansens administration bakom kulisserna i sex kulturhistoriskt intressanta
byggnader. Här fortsätter berättelsen.
Den som till äventyrs tagit sig in till
Skansen via Sollidsporten kanske funderat
på vad som döljer sig i den massiva trevåningsbyggnad i tegel som finns alldeles till
höger om entrén. Nu innehåller den en
mycket viktig del av arbetet på Skansen
men då, det vill säga 1905, var detta
faktiskt en transformatorstation för hela
Djurgården, ritad av den kände arkitekten
Ferdinand Boberg. En renovering genomfördes 1930 men först 1986 kom den att
användas av Skansen för olika ändamål.
När Mats Helllqvist, chef för Park och
trädgård på Skansen, tar mig på en
rundtur i huset kan han fortfarande visa
upp den pampiga vackert kaklade transformatorhallen med avsevärd takhöjd.
Här ville Anna-Greta Leijon på sin tid
ha en utställningshall. Det som ställs ut
eller snarare ställs in här är en mängd
föremål som behöver användas i olika
sammanhang vid marknader och större
evenemang.
- Det här huset har egentligen tre
plan, säger Mats men mittenetaget är
fortfarande bostad för en privatperson.
Egentligen skulle vi nog behöva det
utrymmet också. Jag har 16 fast anställda
här som arbetar i tre olika lag. Ett arbetar
med olika anläggningsärenden, ett med
trädgård och ett tredje med bara två man
med park och scenografi. Hasse Alfredson var mycket förtjust i det senare och
möjligheterna att göra Skansenmiljön
mer levande. Gott understöd fick han
av vår legendariske medarbetare Leif
Johansson.
trädgårdslaget för att sköta
Skansens trädgårdar. Annars
klarar man av väldigt mycket
själv vad gäller reparationer
och byggnationer med hjälp av
en imponerande uppsättning
av trädgårdsredskap, maskiner och fordon men man har
entreprenörer till snöröjning
och underhållsstädning på helgerna occh vid storevenemang.
Under högsäsongen har man förstås
ett antal säsonganställda personer till
Det som nu i hög grad sysselsätter honom och de andra på
avdelningen är planeringen av
Skansens monter på den stora
trädgårdsmässan i april i Älvsjö
På ca 100 kvadratmeter skall
man där gestalta Skansen – en
grön resa i tid och rum.
Den som vill få Skansen i ett
koncentrat kan ju gå dit men jag
tror att Vännerna föredrar att se
hela Skansen grönt och skönt
som det är nu till våren, mycket
tack vare insatserna från Mats
avdelning.
- Vi är mycket angelägna att allt
skall vara så miljövänligt som
möjligt, understryker Mats.
Alla bilar är förstås eldrivna.
Många av medarbetarna på
avdelningen har varit med länge.
Mats kom dock hit först på
hösten 2005 efter att ha hållit
på med kommunala park- och
trädgårdsuppdrag i över 20 år i
Vallentuna och Danderyd men
förklarar att det här är något av
ett drömjobb.
Göran Wessberg
Text & Foto
7
Avs: Nordiska museets & Skansens Vänner
Box 278 20, 115 93 Stockholm
VÄNNERNAS PROGRAM MARS -JUNI 2013
Vårutflykt Gysinge med Gunilla von Platen
Tillsammans med styrelsemedlemmen Gunilla von Platen, chefredaktör för
tidningen Gård & Torp, och kanslichefen Viveca Axell Hedén gör vi en dagsutflykt till Gysinge. Där besöker vi Centrum för byggnadsvård och får träffa dess
grundare Göran Gudmundsson. Vi äter lunch på Bruket och ser oss omkring i
dess vackra omgivningar.
Tid: Fredagen 19 april
Plats: Avfärd kl 8.30 från Cityterminalen, informationstavla visar gate för bussen.
Åter i Stockholm ca kl 18.00.
Anmälan: Senast tisdagen 2 april. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse
inbetalning 600 kr (inkl lunch och kaffe) kr till PG 190124-8.
STYRELSE
Niclas Forsman - ordförande
Hans Sterte - skattmästare
Christina Mattsson - Nordiska museet
John Brattmyhr - Skansen
Lars Burman,
Elisabeth Edholm Fernström,
Anna Norrby,
Meg Tivéus,
Gunilla von Platen
KANSLI
Viveca Axell Hedén, kanslichef
Öppet må-to 9.30-12.00
tel. 08 - 519 546 93
Nordiska museets
& Skansens Vänner
Box 278 20,
115 93 Stockholm
e-post:
[email protected]
PlusGiro: 19 01 24-8
REDAKTION
Artur utges av
Nordiska museets
& Skansens Vänner
Ansvarig utgivare:
Niclas Forsman
Redaktör:
Göran Wessberg,
e-post: [email protected]
Layout: Marianne Loor
Tryck: BergsGrafiska.se
Omslagsbild: Nordiska Museet
Skidåkare, Gunnar Lundh 1941
På förekommen anledning: Var vänlig respektera samlingsplatser för
avprickning vid program
och visningar!
Hälsningar kansliet.
Stockholms Auktionsverk, Moderna
Välkomna på visning av svensk och internationell modern konst, konsthantverk
och möbler som visas av kunnig expertis.
Tid: Måndagen 22 april kl 18.30
Plats: Stockholms Auktionsverk, Nybrogatan 32, T-bana Östermalmstorg
Anmälan: Senast 8 april.
Vårresa till Dalarna – folkdräkt, folklore och heminredning,
18 – 19 maj
Välkomna med på en resa som tar oss bakom kulisserna till människor med stor kunskap om de textilskatter som har producerats
i dalasocknarna från 1700-talet och fram till modern tid. Ciceron
är Ulla-Karin Warberg, intendent på Stockholms Auktionsverk
med folkkonst, såsom folklig textil och dräkt som specialintresse.
Pris: 3450 kr per person.Tillägg för enkelrum Begränsat antal platser.
För anmälan och mer information kontakta researrangören Academica CST,
epost: [email protected], tel. 08-580 390 50.
Stockholms Auktionsverk, Klassiska
Välkomna på visning av svensk och internationell klassisk konst, konsthantverk
och möbler som visas av kunnig expertis.
Tid: Måndagen 27 maj kl 18.30.
Plats: Stockholms Auktionsverk, Nybrogatan 32, T-bana Östermalmstorg
Anmälan: Senast 8 maj.
Älgarna på Skansen
En av Vännernas stipendiater 2012, Sara Kvist Rosenberg, fick sitt stipendium för
att resa runt och studera älgar i fångenskap. Vi får höra om hennes studier och vad
som planeras för älgarna på Skansen. Naturligtvis hälsar vi på hos älgarna också.
Tid: Tisdag 28 maj kl 16.30 – ca 18.00.
Plats: Samling innanför huvudentrén.
Anmälan: Senast 13 maj. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetalning 60 kr till PG 190124-8.
Villa Lusthusporten
Nordiska museets administrationsbyggnad Villa Lusthusporten visas av chefen
för fastighet, utställningsproduktion och säkerhet, Leif Zaar. Vi får följa med in i
det spektakulära huset byggt 1873 av arkitekterna bröderna Kumlien.
Tid: Tisdag 4 juni kl 17.00 – ca 18.00.
Plats: Villa Lusthusporten, mittemot Nordiska museet.
Anmälan: Senast 22 maj. Begränsat antal deltagare. Efter platsbekräftelse inbetalning 60 kr till PG 190124-8.