STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013
STENA AB ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE1 KONCERNEN RESULTATRÄKNING6 RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT 7 BALANSRÄKNING8 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 10 KASSAFLÖDESANALYS11 NOTER12 MODERBOLAGET RESULTATRÄKNING67 BALANSRÄKNING68 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 69 KASSAFLÖDESANALYS 69 NOTER70 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 74 REVISIONSBERÄTTELSE75 FEM ÅR I SAMMANDRAG 76 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Stenakoncernen är ett av de största familjeägda bolagen i Sverige och har sina verksamheter inom fem affärsområden: Färjelinjer, Drilling, Shipping, Fastigheter och övriga investeringar inom Adactum. Färjelinjer, som är en av världens största internationella passagerar- och fraktservice, bedrivs via Stena Line i Skandinavien, Nordsjön, Irländska sjön samt Östersjön. Drillingverksamhet, med halvt nedsänkbara oljeborrningsriggar och oljeborrningsfartyg, bedrivs av Stena Drilling med huvudkontor i Aberdeen, Skottland och genom dess globala organisation med kontor i USA, Norge, Cypern, Luxemburg, Västafrika, Egypten, Brasilien och Australien. Shippingverksamhet bedrivs av Stena RoRo inom RoRo-, RoPax-färjemarknaden och av Stena Bulk inom tankermark naden samt av Stena LNG inom LNG- (Liquefied Natural Gas) marknaden. Stena RoRo har sitt huvudkontor i Göteborg. Stena Bulk har huvudkontor i Göteborg samt kontor i Houston, Cypern och filialkontor i Singapore och Rio de Janiero. Stena LNG har huvudkontor i Göteborg samt kontor på Cypern. Rederiverksamheten omfattar även bemanning av fartyg via Northern Marine Management med huvudkontor i Glasgow och kontor i Manila, Mumbai, Singapore, St Petersburg, Göteborg, H amburg, Houston och Aberdeen. Tekniskt underhåll och utveckling görs via Stena Teknik i Göteborg. Stena Fastigheter, med huvudkontor i Göteborg, äger fastigheter främst i Göteborg, Stockholm och Malmö och är en av Sveriges största privatägda fastighetsägare. Den internationella fastighetsrörelsen, med bas i Amsterdam, har fastighetsinnehav i Nederländerna, Frankrike, Luxemburg, Ungern, Tyskland, USA och Storbritannien. Stena Adactum, baserat i Göteborg, investerar i företag, utanför Stenas traditionella kärnverksamhet och har Ballingslöv, S-Invest, Envac, Mediatec och Stena Renewable i sin portfölj. Stena Finans verkar från Göteborg, Luxemburg, Cypern, Zug, Amsterdam, London och Singapore. Moderbolag i koncernen är Stena AB (publ), organisationsnummer 556001-0802. Bolaget bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Göteborg, Sverige. Huvudkontorets adress är Masthuggskajen, 405 19 Göteborg. Året i sammandrag • Ytterligare ett år av ett mycket gott utförande av alla affärsområden. • Fortsatt operationell tillväxt. – Totala intäkter uppgick till SEK 30,2 miljarder jämfört med SEK 27,4 miljarder 2012. – Konsoliderat EBITDA (rörelseresultat före avskrivningar), exklusive värdering av våra förvaltningsfastigheter och försäljning av anläggningstillgångar, var det högsta någonsin och ökade med 10% till SEK 7,7 miljarder jämfört med 2012. – EBITDA har ökat främst genom att alla affärsområden har förbättrats jämfört med 2012, framför allt i färjeverksamheten, LNG, fastighetsverksamheten och Adactum verksamheten. – Resultatet före skatt uppgick till SEK 2,1 miljarder jämfört med SEK 1,8 miljarder 2012 inklusive försäljning av anläggningstillgångar MSEK 76 respektive MSEK 90. • Sund balansräkning med en soliditet om 33% per 31 december 2013. • Färjelinjer förbättrade sitt EBITDA, exklusive omstruk tureringskostnader om MSEK 121, med MSEK 372 under 2013 jämfört med 2012. Detta uppnåddes genom strategiska förvärv, tonnageförändringar samt fortsatta förbättringar i den befintliga operationen. Fokus under året och framåt är att öka intäkterna på våra linjer samtidigt som vi fortsätter att se över verksamheten för kostnadsför bättrande åtgärder. • Stena Drilling har haft ännu ett starkt år med en genomsnittlig kommersiell utnyttjandegrad om drygt 97%. Trots två SPS under året har resultatet kunnat hålla sig på mot svarande nivå som föregående år. Stena Drilling har en stark kontraktstäckning med fyra av sju enheter kontrakterade ända till 2018 och därefter. • Stena Bulks verksamhet inom Stena Weco har fortsatt förbättras under 2013. Tankermarknaden var dock fortsatt svag med pressade dagsrater. • Stena LNG genererade goda resultat under 2013 till följd av nya starka kontrakt och hög utnyttjandegrad. • Stena RoRo uppvisade en fortsatt hög utnyttjandegrad och har under året även arbetat med att chartra ut eller sälja fartyg som inte längre opererar i Stena Lines verksamhet. • Stena Fastigheters verksamhet var fortsatt lönsam med mycket hög uthyrningsgrad, i snitt cirka 97%. • Stena Adactum hade ännu ett framgångsrikt år i alla affärsområden och förbättrade sitt totala resultat mot föregående år samtidigt som affärsutveckling och expansion genom fördes. Under 2012 har bland annat Stena Renewable färdigställt ytterligare vindkraftverk och i slutet av 2013 ägde Stena R enewable 86 vindkraftverk. • Tillgänglig likviditet är stark, tack vare att kreditfaciliteterna är långsiktigt säkrade. STENA AB 2013 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Större affärshändelser Färjelinjer Den 1 januari 2013 blev Carl-Johan Hagman verkställande direktör i Stena Line Holding BV. Carl-Johan Hagman är även ansvarig för Shipping i koncernen och verkställande direktör i Stena Rederi AB. I maj 2013 såldes Stena Voyager, till Stena Recycling i L andskrona, Sverige. Fartyget hade redan skrivits ner och såldes utan någon effekt på resultatet. Under året har Stena Line fortsatt sitt arbete med att öka lönsamheten genom ökade intäkter och sänkta kostnader. Drilling I mars 2013, förlängdes Stena Carrons kontrakt till ett nytt treårsavtal med Statoil/Sonangol från och med att nuvarande charter gick ut i slutet av 2013. I maj 2013 signerades ett treårskontrakt med Tullow Oil Plc för Stena DrillMAX som började efter enhetens femårs SPS (Special Periodic Survey) i maj 2013. Två nya halvt nedsänkbara, CS 60, designade oljeborrningsriggar för krävande miljöer till sjöss beställdes från Samsung i Sydkorea den 26 juni 2013 för leverans i mars och september 2016, med rätt att avbeställa en enhet. De beräknas kosta cirka MUSD 800 per enhet. Stena Forth erhöll en förlängning av det nuvarande kontraktet med Hess upp till ytterligare fem år från 29 oktober 2014 med diverse optioner och rättigheter till uppsägning. Bulk I januari 2013 levererades det nybyggda Suezmaxfartyget Stena Sunrise från Samsungsvarvet i Sydkorea. I mars 2013 deklarerade Stena Bulk två optioner, tillsammans med sin JV partner Golden Agri Resources, om nybyggnation av ytterligare två IMOIIMAX-fartyg. Totalt har Stena Bulk beställt 8 IMOIIMAX-fartyg tillsammans med partners. LNG Stena Blue Sky erhöll ett nytt tvåårskontrakt i direkt anslutning till det kontrakt som löpte ut i juni 2013. RoRo I januari 2013 såldes Stena Baltica, genom ett ”hire-purchase”avtal med en italiensk färjeoperatör, SNAV Spa i Neapel, Italien, med en vinst om MSEK 23. I maj 2013 förvärvades Stena Alegra för MSEK 89. Fartyget sysselsattes i Stena Lines linjenätverk till oktober 2013 för att i november 2013 chartras ut på en bareboat charter. 2 STENA AB 2013 I december 2013 förvärvades ytterligare tre RoPax-fartyg, Stena Egeria, Stena Partenope och Stena Trinacria, för en total investering om MEUR 69,5. Övrig Shipping I januari 2013 förvärvade Northern Marine Management Ltd de återstående aktierna (50%) i Joint venture bolagen Austen Maritime Services Pte Ltd och Francois Marine Service Pte Ltd. Dessa bolag konsolideras därmed som dotterbolag. I mars 2013 öppnades en färjelinje mellan Sokcho i Sydkorea och Zarubino och Vladivostok i Ryssland. Detta är ett steg i att expandera på den asiatiska marknaden. Adactum Ballingslöv International AB har i januari 2013 förvärvat samtliga aktier i den engelska kökstillverkaren Southdown K itchen Ltd, som agerar under varumärket Manhattan Furniture. Genom förvärvet stärker Ballingslöv sin position på den engelska marknaden. Under första kvartalet 2013, delades Mediatec i två koncerner, Mediatec Broadcast och Mediatec Solutions. Under 2013, ökade Adactum sitt innehav i de två bolagen och ägde per 31 december 62,5% i Mediatec Broadcast och 63,5% i Mediatec Solutions. Under 2013 satte Stena Renewable 53 vindkraftverk i drift vilket ökade den installerade effekten till 223 MW med en produktionskapacitet på 0,7 TWh. Totalt antal vindkraftverk uppgick vid årets slut till 86 verk. Fastigheter I augusti 2013, förvärvades en kommersiell fastighet i London, Storbritannien, med en total yta om cirka 3 000 kvm. Investeringen uppgick till MGBP 15,6. Under sommaren 2013 skrev Stena Realty hyreskontrakt med företaget Jacobs Engineering, ett av världens största teknik konsultbolag, om drygt 8 000 kvadratmeter i ett nybyggt hus i Houston. I slutet av 2013 tecknade även kemi- och energi koncernen Sasol hyresavtal om 17 500 kvadratmeter. Det nya avtalet har lett till att Stena Fastigheter bygger ytterligare ett hus i Houston. Investeringarna i Houston uppgår till cirka MUSD 100 och båda avtalen löper på lång tid. Kontorsbygg nationen beräknas vara färdigställd i tredje k vartalet 2014. 2013 färdigställdes sista etappen av Ängby Park i västra Stockholm, 320 hyresrätter och 54 bostadsrätter som producerats i etapper sedan 2011. Uthyrningsgraden var mycket hög under 2013, i snitt 97%. I Sverige var uthyrningsgraden för bostäder cirka 98% och för kommersiella lokaler cirka 83%. Utomlands var uthyrnings graden i snitt cirka 78% på grund av en svag holländsk marknad. Under 2013 såldes fastigheter med en total vinst om MSEK 51. Finans Den 5 mars 2013 återkallades det obligationslån som återstår med MUSD 128,8 med förfall 2016. Betalningen gjordes den 5 april 2013. Händelser efter räkenskapsårets utgång I januari 2014 förvärvades ropax-fartyget Dieppe Seaways, som är ett systerfartyg till Stena Superfast VII och Stena Superfast VIII, och är på en charter till DFDS Seaways vid förvärvet fram till november 2014. I januari 2014 emitterades en tioårig obligation på MUSD 600. Syftet med transaktionen var att förlänga vår amorter ingsprofil och amortera ner utestående belopp under existerande kreditfacilitet. I februari 2014 emitterades ytterligare en tioårig obligation om MUSD 350 och MUSD 650 i ett så kallat Term loan B, vilket är ett sjuårigt lån med låg amorteringstakt. Säkerheterna i både obligation och lån består av enheterna Stena DrillMAX och Stena Carron. Syftet med denna transaktion var att förlänga existerande amorteringsprofil och frigöra mer likviditet. Som ett resultat av transaktionen kommer utrymmet i existerande RCF (Revolver Credit Facility) MUSD 1 000 att sänkas till MUSD 600. I februari 2014 förvärvade Stena Line verksamheten på linjen Rosslare (Irland)–Cherbourg (Frankrike). Linjen kommer att bidra till utvecklingen av Stena Lines linjenät samt förstärka Stena Lines strategiska position på södra Irland. Verksamheten går över i Stena Lines regi från 1 april 2014. System för intern kontroll och riskhantering i den fi nansiella rapporteringen Denna beskrivning av Stenas interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar för bolagets interna kontroll, vars över gripande syfte är att skydda bolagets tillgångar och därigenom ägarnas investering. Stena arbetar utifrån COSOs ramverk med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. COSOs ramverk, som är utgivet av ”Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission”, utgörs av fem olika delområden; kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. Implemen- teringen av COSO-ramverket genomfördes under 2007 då Stena AB koncernen för första gången rapporterade i enlighet med den amerikanska lagstiftningen ”Sarbanes-Oxley Act 404”. I och med återbetalning av obligationslånet den 5 mars 2013 avregistrerades Stena AB koncernen från SEC och behöver därmed inte längre rapportera i enlighet med ”Sarbanes-Oxley Act 404”. Stena har dock valt att bibehålla COSO som ramverk för arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontrollmiljö Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Kontrollmiljön är basen för den interna kontrollen eftersom den innefattar den kultur som styrelse och ledning kommunicerar och arbetar efter. Kontrollmiljön utgörs främst av integritet, etiska värderingar, kompetens, ledningsfilosofi, organisationsstruktur, ansvar och befogenheter, policies och riktlinjer samt rutiner. Särskilt viktigt är att styrande dokument såsom interna policies och riktlinjer finns inom väsentliga områden och att dessa ger en god vägledning till medarbetarna. Exempel på viktiga policies inom Stena är bland annat ”Code of Conduct”, ”Power Reserved List”, ”Principer, trossatser och grundvärden för Stena AB”, ”Finance Policy” och ”Financial Manual” som definierar redovisnings- och rapporteringsregler. Dessa styrande dokument kommuniceras via fastställda informationsoch kommunikationsvägar och har därmed gjorts tillgängliga och kända för berörd personal. Styrelsen har även utsett ett revisionsutskott som har som huvudsaklig uppgift att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna kontrollen efterlevs samt att ändamålsenliga relationer med bolagets revisorer upprätthålls. Riskbedömning Stena arbetar löpande med riskbedömning där riskerna för fel inom den finansiella rapporteringen ses över. Riskbedömningen syftar till att identifiera och utvärdera de mest väsentliga riskerna som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag och processer. Under året har den övergripande riskbedömningen upp daterats för att upprätthålla en samlad bild över de största riskerna. För att begränsa riskerna finns det ändamålsenliga policies och riktlinjer samt processer och kontrollaktiviteter inom verksamheten. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab ”Corporate Governance” och resultatet rapporteras till revisionsutskottet. STENA AB 2013 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kontrollaktiviteter De identifierade väsentligaste riskerna avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom olika kontrollaktiviteter. Det finns ett antal kontrollaktiviteter inbyggda i varje process för att säkerställa att verksamheten drivs effektivt och att den finansiella rapporteringen ger en rättvisande bild. Kontrollaktiviteterna, som syftar till att förebygga, upptäcka och rätta till eventuella felaktigheter består bland annat av; kontoavstämningar, attester och månadsvisa bokslut samt analys av dessa. Under året görs också löpande IT-revisioner för att säkerställa validiteten i Stenas IT-system avseende den finansiella rapporteringen. i samråd med r evisionsutskottet och rapporterar löpande resultatet av sin granskning till utskottet. Kommunikation sker även kontinuerligt med Stenas externa revisorer i frågor som rör intern kontroll. Större aktieinnehavare Alla av de emitterade och utestående röstberättigade aktierna i Stena AB ägdes enligt följande den 31 december 2013: Namn på aktieinnehavare Antal aktier Dan Sten Olsson 25 500 51,0 9 250 18,5 12 250 24,5 3 000 6,0 Madeleine Olsson Eriksson Stefan Sten Olsson Information och kommunikation Policies och riktlinjer är särskilt viktiga för en korrekt redo visning och rapportering och definierar även de kontrollaktiviteter som ska utföras. Stenas policies och riktlinjer avseende den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och finns tillgänglig för alla berörda medarbetare på Stenas intranät. Information och kommunikation avseende den finansiella rapporteringen sker även genom utbildning. Koncerninterna seminarier och konferenser hålls med regelbundenhet där fokus på kvalitetssäkring avseende finansiell rapportering och styrmodeller utgör viktiga teman. Innehavarna ovan har ensam rösträtt och investeringsmakt över de aktier som rätteligen tillhör dem. Dan Sten Olsson, Madeleine Olsson Eriksson och Stefan Sten Olsson är syskon. Gustav Eriksson är son till Madeleine Olsson Eriksson. Dan Sten Olsson är den enda ledande befattningshavare eller direktör i Stena AB som äger röstberättigade aktier i Stena AB. Samtliga aktier i Stena AB har samma rösträtt. Uppföljning Styrelsen och revisionsutskottet utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar bland annat avseende den interna kontrollen. Revisionsutskottets arbete med att följa upp effektiviteten i bolagsledningens arbete avseende den interna kontrollen är av särskild betydelse för styrelsen. Arbetet innefattar bland annat att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit vid den interna och externa revisionen. Arbetet med den interna kontrollen medför att medvetenheten kring vikten av god intern kontroll i koncernen höjs ytterligare och att kontinuerliga förbättringar sker. Forskning och utveckling Bolaget bedriver utveckling av fartygskonstruktioner inom Stena Teknik. Dessutom lämnas bidrag till högskolor samt till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur, vars syfte bland annat är att främja vetenskaplig forskning och utveckling. Internrevision Stenakoncernens stabsfunktion ”Corporate Governance” fungerar som koncernens internrevision och rapporterar till revisionsutskottet och koncernens vVD. Funktionen arbetar med att proaktivt utveckla och förbättra den interna kon trollen avseende den finansiella rapporteringen, samt även granska att den interna kontrollen fungerar på ett tillfreds ställande sätt. ” Corporate Governance” planerar sitt arbete 4 STENA AB 2013 Gustav Eriksson Ägande i procent Framtida utveckling Verksamheten totalt för koncernen förväntas under det kommande året fortsätta med samma inriktning och i ungefär samma omfattning som under 2013. Miljö Koncernen driver ett stort antal miljörelaterade projekt med målsättningen att minska vår miljöpåverkan. Eftersom sjöfart utgör en stor del av Stenas verksamhet är en av våra stora utmaningar att ta fram effektivare fartyg. Den viktigaste åtgärden för Stenas shippingverksamheter är att minska energiförbrukningen i förhållande till det arbete som utförs. Miljötänkandet är mycket viktigt för Stena Fastigheter, som både handlar om omtanke om hyresgästerna och att värna om jordens resurser. Arbete med att minska energiförbrukningen fortskrider och mål har satts för varje fastighet. Den hamnverksamhet som Stena Line Scandinavia AB bedriver har, genom införandet av miljöbalken, blivit prövnings pliktig för tillstånd. Det som regleras i tillståndet är framförallt buller. Dessa krav har följts. Finansiella risker För finansiella risker se not 1 Redovisningsprinciper och not 30 Finansiella instrument. Medarbetare För 2013 uppgick genomsnittligt antal anställda till 11 347 (10 565) personer. En avgörande faktor för att förverkliga Stenakoncernens vision är våra medarbetare samt deras kunskap, engagemang och kompetens. Den framtida utvecklingen är beroende av att bolaget bibehåller sin position som en attraktiv arbetsgivare. För att stödja detta strävar Stena efter ett arbetsklimat där energi, passion och respekt för individen är ledstjärnor. Varje år genomförs en koncernövergripande attitydundersökning och enligt denna undersökning ökar antalet nöjda medarbetare stadigt. Varje anställd skall ha ett utvecklingssamtal varje år. För mer information om medarbetare, se not 32. Intäkter och resultat Koncernens intäkter för 2013 uppgick till MSEK 30 240 (27 388), inklusive resultat av fartygsförsäljningar om MSEK 25 (24) och fastighetsförsäljningar om MSEK 51 (66). Resultatet före skatt uppgick under året till MSEK 2 148 (1 777) och nettoresultatet till MSEK 1 910 (1 735). Finansiering och likviditet Per 31 december 2013 uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar till MSEK 3 747 (3 676), varav MSEK 2 401 (1 779) var disponibla. Tillsammans med långfristiga placeringar och tillgängliga kreditfaciliteter fanns per 31 december 2013 en total betalningsberedskap om SEK 12,2 miljarder (14,8). 2012 omfinansierades vår kreditfacilitet om USD 1 miljard med löptid till 2018. Av kreditfaciliteten på USD 1 miljard var MUSD 625 (644) utnyttjat per 31 december 2013, varav MUSD 6 (5) var spärrade för garantier. Under 2010 ingick Stena en ny kreditfacilitet om MSEK 6 660 garanterad av Svenska Exportkreditnämnden. Faciliteten var per 31 december 2013 utnyttjad med MSEK 6 436 (5 173). Låneamorteringar gjordes under året med totalt MSEK 4 946 (3 103). I januari 2014 emitterades en obligation på MUSD 600. Syftet med transaktionen var att förlänga vår amorterings profil och amortera ner utestående belopp under existerande kreditfacilitet. I februari 2014 emitterades ytterligare en obligation om MUSD 350 samt MUSD 650 i ett så kallat Term loan B, vilket är ett lån med låg amorteringstakt. Säkerheterna i både obligation och lån består av enheterna Stena DrillMAX och Stena Carron. Syftet med denna transaktion var att förlänga existerande amorteringsprofil och frigöra mer likviditet. Som ett resultat av transaktionen kommer utrymmet i existerande RCF MUSD 1000 att sänkas till MUSD 600. Koncernens balansomslutning uppgick per 31 december 2013 till MSEK 108 212 jämfört med MSEK 104 900 per 31 december 2012. Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick under året till MSEK 7 169 (10 917). Koncernens skuldsättningsgrad, definierad som netto räntebärande skulder i relation till netto räntebärande skulder, eget kapital och uppskjutna skatteskulder, var 55% (57%) per 31 december 2013. Enligt upprättad koncernbalansräkning per 31 december 2013 uppgick balanserade vinstmedel till MSEK 35 457, varav MSEK 1 914 utgjorde årets nettoresultat. Moderbolaget Moderbolagets omsättning uppgick till MSEK 136 (149) och resultatet före skatt till MSEK 33 (203), varav aktieutdelningar från dotterbolag uppgick till MSEK 0 (1 137). Stena ABs styrelse föreslår att MSEK 200 (189) lämnas som utdelning till aktieägarna och resterande vinstmedel överförs i ny räkning, se sidan 74. För koncernens och moderbolagets resultat, likviditet och finansiella ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar samt kassaflödesanalyser med respektive tillhörande bokslutskommentarer. STENA AB 2013 5 KONCERNEN KONCERNENS RESULTATRÄKNING 1 januari–31 december Not 2012 MSEK 2) 2013 MSEK 2013 MUSD1) Nettoomsättning Färjelinjer 10 395 11 164 1 737 Drilling 7 011 7 146 1 112 Rederiverksamhet 2 426 2 568 399 Fastighetsrörelse 2 454 2 564 399 Adactum 4 977 6 453 1 004 Övrigt Total omsättning Realisationsresultat av försäljning anläggningstillgångar 4 Totala intäkter 45 7 29 940 4 658 90 76 12 90 76 12 12 14 224 35 3 27 388 30 240 4 705 Totalt övriga intäkter Värdeförändring förvaltningsfastigheter 21 27 284 Direkta rörelsekostnader Färjelinjer –8 110 –8 520 –1 326 Drilling –3 122 –3 036 –472 Rederiverksamhet –1 296 –1 503 –234 –843 –847 –132 –3 593 –4 338 –675 Fastighetsrörelse Adactum Koncerngemensamma kostnader Totala direkta rörelsekostnader Bruttoresultat Försäljningskostnader Administrationskostnader Avskrivningar Rörelseresultat Resultat från andelar i intresseföretag –1 –2 840 10 423 11 988 1 865 –1 276 –1 167 –182 5 –1 997 –2 798 –435 3 –3 749 –4 136 –643 3, 32 3 401 3 887 605 –8 6 Resultat från värdepapper Ränteintäkter Räntekostnader Valutavinst/förlust Övriga finansiella intäkter och kostnader 7 Resultat före skatt Skatter –8 –18 252 17 Erhållna utdelningar Finansnetto –1 –16 965 8 Årets resultat 18 –51 99 60 9 485 444 68 438 489 76 –2 357 –2 386 –371 –65 –41 –6 –242 –254 –39 –1 624 –1 739 –271 1 777 2 148 334 –42 –238 –37 1 735 1 910 298 1 732 1 914 299 3 –4 –1 1 735 1 910 298 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande 13 Årets resultat 1) O reviderad, se not 1 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 6 STENA AB 2013 RAPPORT ÖVER ÖVRIGT TOTALRESULTAT 1 januari–31 december Årets resultat 2012 MSEK 2) 2013 MSEK 1 735 1 910 2013 MUSD1) 298 Övrigt totalresultat Poster som senare kan komma att omklassificeras till periodens resultat: 325 366 57 Årets förändring i säkringsreserv, netto efter skatt Årets förändring verkligt värdereserv, netto efter skatt –175 722 112 Årets förändring i valutaomräkningsreserv –808 355 55 –10 443 68 Poster som ej kommer att omklassificeras till periodens resultat: Omräkning av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Årets förändring i omvärderingsreserv 13 2 Övrigt totalresultat –668 1 899 294 Totalt övrigt totalresultat 1 068 3 809 592 1 072 3 813 593 –4 –4 –1 1 068 3 809 592 Övrigt totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Totalt övrigt totalresultat, netto efter skatt 1) O reviderad, se not 1 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 Se även not 20 och 21 STENA AB 2013 7 KONCERNEN KONCERNENS BALANSRÄKNING 31 december Not 2012 MSEK 2) 2013 MSEK 2013 MUSD1) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 Goodwill 2 201 2 372 369 Varumärken 724 704 110 Linjerättigheter 698 726 113 Övriga immateriella anläggningstillgångar 286 353 55 3 909 4 155 647 Totala immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fartyg 10 40 708 40 956 6 372 Pågående projekt 10 2 647 2 450 381 Inventarier 10 2 260 3 930 611 Byggnader och mark 10 892 962 150 Hamnar 11 1 817 3 261 507 48 324 51 559 8 021 12 26 658 27 831 4 330 6 1 073 934 145 13 5 170 4 311 671 660 Totala materiella anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intressebolag Investeringar i värdepappersfonder Övriga långfristiga värdepapper 14 5 118 4 243 15, 21 3 526 3 904 607 Totala finansiella anläggningstillgångar 14 887 13 392 2 083 Totala anläggningstillgångar 93 778 96 937 15 081 Övriga långfristiga tillgångar Omsättningstillgångar Varulager 16 692 716 111 Kundfordringar 17 2 823 2 849 443 Övriga fordringar 17 1 802 1 793 279 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 2 129 2 170 338 Kortfristiga placeringar 18 2 095 1 694 264 Likvida medel 19 1 581 2 053 319 11 122 11 275 1 754 104 900 108 212 16 835 Totala omsättningstillgångar Summa tillgångar 3 1) O reviderad, se not 1 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 8 STENA AB 2013 31 december Not 2012 MSEK 2) 2013 MSEK 2013 MUSD1) Eget kapital och skulder Eget kapital 20 Aktiekapital 5 5 1 Reserver –2 884 –449 –70 Balanserat resultat 31 335 33 542 5 218 1 732 1 914 299 30 188 35 013 5 447 Årets resultat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital 280 262 41 30 468 35 274 5 488 Långfristiga skulder Uppskjutna skatteskulder 21 4 011 3 940 613 Pensioner och liknande förpliktelser 22 1 226 649 101 768 707 110 23 46 113 45 287 7 045 Övriga avsättningar Skulder till kreditinstitut Skulder i värdepappersfonder 13 3 974 3 944 614 Obligationslån 24 5 154 5 324 828 Balanserade leasingåtaganden 25 764 642 100 Övriga långfristiga skulder 26 934 722 112 62 944 61 215 9 523 4 616 718 Totala långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 23 2 724 Obligationslån 24 838 Balanserade leasingåtaganden 25 Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 Totala kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 203 231 36 1 764 1 722 268 35 243 38 3 249 1 655 257 2 675 3 256 507 11 488 11 723 1 824 104 900 108 212 16 835 Poster inom linjen Ställda panter 28 65 075 66 155 10 292 Eventualförpliktelser 28 3 843 3 301 514 1) O reviderad, se not 1 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 STENA AB 2013 9 KONCERNEN KONCERNENS EGET KAPITAL – SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR Hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Utgående eget kapital 31 december 2011 Aktiekapital 5 Reserver1) –2 233 Effekt av förändring i redovisningsprinciper2) Omräknat ingående eget kapital 1 januari 2012 5 Årets förändring verkligt värde reserv –2 233 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital 32 415 30 186 211 30 397 –796 –796 31 619 29 390 211 29 601 325 325 325 Årets förändring säkringssreserv –175 –175 –175 Årets förändring omräkningsreserv –801 Omräkning av avsättningar för pensioner Övrigt totalresultat –801 –668 –10 –661 1 732 1 732 3 1 735 –651 1 722 1 071 –4 1 067 –260 –260 –14 –14 Försäljning av innehav utan bestämmande inflytande 33 067 30 188 –10 –260 –14 73 73 280 30 467 5 –2 884 1 012 189 1 201 28 1 229 5 –1 872 33 256 31 389 308 31 696 Effekt av förändring i redovisningsprinciper3) Årets förändring verkligt värde reserv 366 366 366 Årets förändring säkringssreserv 722 722 722 Årets förändring omvärderingsreserv –20 Årets förändring omräkningsreserv 355 Omräkning av avsättningar för pensioner Övrigt totalresultat Summa totalresultat 33 13 13 355 355 443 443 443 1 423 476 1 899 1 899 1 914 1 914 –4 1 910 1 423 2 390 3 813 –4 3 809 –189 –189 Årets resultat Utdelning Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Utgående eget kapital 31 december 2013 5 –449 35 457 1) Se även not 20 2) Effekten av ändrad pensionsredovisning enligt den uppdaterade redovisningsstandarden IAS 19 Ersättningar till anställda 3) Effekten av förändring till omvärderingsmetoden vid värdering av hamnar STENA AB 2013 –7 –651 Utdelning Omräknat ingående eget kapital 1 januari 2013 –808 –10 Överföring till stiftelse Utgående eget kapital 31 december 2012 –7 –10 Årets resultat Summa totalresultat 10 –796 35 013 –189 –42 –42 262 35 274 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS 1 januari–31 december Not 2012 MSEK 2) 2013 MSEK 2013 MUSD1) 1 735 1 910 297 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar 3 749 4 136 643 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 3 –14 –224 –35 Resultat från andelar i intresseföretag –18 51 8 20 23 4 –90 –76 –12 –485 –444 –69 286 482 75 –231 –49 –8 Utdelning från intresseföretag Resultat av försäljning anläggningstillgångar 4 Resultat av försäljning aktier Valutakursdifferenser, orealiserade Uppskjutna skatter 8 Avsättning till pensioner –194 –109 –17 Övriga ej likvidpåverkande poster 366 165 26 Förändring av omsättningsaktier –88 75 12 5 036 5 940 924 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring i rörelsekapital Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter –70 –68 –11 –161 –125 –19 Varulager –50 6 1 Leverantörsskulder 429 –154 –24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –187 350 54 Skatteskulder –168 –17 –3 205 –915 –142 5 034 5 017 780 –23 Övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella tillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar genom förvärv av bolag 29 Investeringar i intressebolag –388 –147 1 198 534 83 –10 529 –7 022 –1 092 –187 –13 –2 –73 Försäljning av aktier och andelar samt långfristiga placeringar 4 456 7 505 1 168 –6 008 –5 084 –791 –67 –392 –61 Minskning av övriga långfristiga tillgångar 30 12 2 Övriga investeringar 15 24 4 –11 553 –4 583 –712 Investering i aktier och andelar samt långfristiga placeringar Ökning av övriga långfristiga tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagande av kort- och långfristiga lån 7 622 3 676 572 Amortering av kort- och långfristiga lån –3 103 –4 946 –769 Förändring av checkräkningar och liknande krediter 3 943 1 228 191 –1 331 –238 –37 Förändring av spärrmedel –275 484 75 Utdelningar –260 –189 –29 –107 –34 –5 6 489 –19 –2 Amortering av leaseskulder Övriga finansieringar 29 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Omräkningsdifferens på likvida medel 24 57 9 Förändring av likvida medel –6 472 74 Likvida medel vid årets början 19 1 587 1 581 245 Likvida medel vid årets slut 19 1 581 2 053 319 1) Oreviderad, se not 1 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 STENA AB 2013 11 KONCERNEN NOTER Belopp i miljoner kronor (MSEK) om ej annat anges. Siffrorna inom parentes avser motsvarande värden föregående år. 1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Grunden för upprättande av redovisningen använda den så kallade korridormetoden som koncernen tidigare Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International använt är borttagen. Standarden föreskriver vidare att finansierings- Financial Reporting Standards (IFRS) som blivit antagna av EU. kostnaden för nettopensionsskulden beräknas med hjälp av diskonte- Dessutom har RFR 1, kompletterande regler för koncerner tillämpats, ringsräntan för pensionsavsättningen. Detta innebär att metoden med utgivna av Rådet för finansiell rapportering. förväntad avkastning på plantillgångarna är borttagen. Alla ändringar i I enlighet med IAS 1 tillämpar Stenakoncernens bolag enhetliga redo- nettopensionsavsättningen redovisas när de uppstår som: (i) kostnad visningsprinciper, oavsett lokal lagstiftning. Nedanstående principer har för tjänstgöring samt finansieringskostnad i periodens resultat (ii) genomgående tillämpats för samtliga år som årsredovisningen omfattar. effekter av omvärderingar i övrigt totalresultat. IAS 33, Resultat per aktie, tillämpas ej eftersom Stena AB inte är ett noterat bolag. Moderbolagets redovisning är upprättad enligt samma redovisnings Standarden har haft följande påverkan på presentationen av koncernens resultat och balansräkning: Alla historiska oredovisade aktuariella vinster och förluster inkluderas numera i redovisningen av nettopen- principer som för koncernen med undantag för vad som beskrivs i sionsskulden. Detta ökade inledningsvis pensionsskulden och minskade avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. (efter avdrag för uppskjuten skatt) eget kapital i koncernen. Framtida Årsredovisningen och koncernredovisningen godkänns för utfär- ändringar i nettopensionsskulden från till exempel ändrad diskonte- dande av styrelsen den 28 april 2014. Balansräkningarna och resultat- ringsränta eller ändrade livslängdsantaganden redovisas direkt i övrigt räkningarna kommer att framläggas till årsstämman för fastställande totalresultat. Avskaffandet av den förväntade avkastningen innebär att den 28 april 2014. I samband med upprättandet av denna finansiella rapport har före- koncernens räntekostnad ökar med skillnaden mellan förväntad avkastning och diskonteringsräntan som appliceras på plantillgångarna. För tagsledningen gjort uppskattningar och antaganden vilka påverkar det ingående värden 2012 innebar ändringarna att nettopensionsavsätt- redovisade värdet av tillgångar och skulder, ansvarsförbindelser vid ningen ökade med cirka MSEK 1 060 och att eget kapital minskade bokslutstidpunkten samt redovisade intäkter och kostnader. Det verk- med MSEK 796 efter redovisning av uppskjuten skattefordran. Den liga utfallet i framtiden avseende vissa transaktioner kan avvika från ändrade ränteberäkningen och borttagandet av amorteringen på aktu- det u ppskattade utfallet då denna finansiella rapport upprättades. ariella vinster och förluster ökade 2012 års resultat med cirka MSEK 20. Avvikelser av detta slag kommer att påverka utfallet i finansiella Standarden tillämpas från och med första kvartalet 2013 med full rapporter för kommande redovisningsperioder. De områden som retroaktiv tillämpning. Påverkan på 2013 års räkningar är i allt väsent- innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana ligt likartad med 2012. områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse – Hamnar redovisas sedan 1 januari 2013 enligt omvärderingsmetoden för koncernredovisningen, anges i not 2. i enlighet med IAS 16. Hamnar redovisas till omvärderat belopp vilket Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffnings utgörs av hamnarnas verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter värden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och förvalt- avdrag för efterföljande ackumulerade avskrivningar och efterföljande ningsfastigheter som värderas till verkligt värde samt hamnar som ackumulerade nedskrivningar. Effekten av byte av redovisningsprincip redovisas enligt omvärderingsmetoden. Finansiella tillgångar och skulder innebar att v ärdet på hamnarna ökade med MSEK 1 363, fördelat på som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella MSEK 122 på anskaffningsvärden och MSEK 1 241 på ackumulerade tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt avskrivningar, samt att omvärderingsreserven inom eget kapital ökade värde via resultatet eller finansiella tillgångar som kan säljas. med MSEK 1 012 netto efter skatt. Enbart för läsarens vägledning har 2013 års räkenskaper översatts från svenska kronor (SEK) till dollar (USD) genom att använda valuta Koncernredovisning kursen USD 1,00 = 6,4279 SEK per den 31 december 2013. Koncernbokslutet har upprättats i enlighet med de principer som beskrivs i IAS 27, Koncernredovisning, och omfattar moderbolaget Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2013 Stena AB (publ) och samtliga företag, i vilka moderbolaget direkt eller Under 2013 har inga nya eller ändrade IFRS standards haft någon sär- indirekt har mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har ett skild effekt på koncernens räkenskaper förutom vad som anges nedan: bestämmande inflytande. – IAS 19 Ersättningar till anställda (Ändring). IAS 19 föreskriver hur gäller följande: företag ska redovisa och presentera ersättningar till anställda. Standar- •B olag som förvärvats under året har medtagits i koncernens resultat- Vad avser bolag som tillkommit eller avyttrats under året den kräver att ett företag regelbundet bestämmer nuvärdet av förmånsbestämda pensionsplaner och det verkliga värdet av pensions medel och redovisar nettot av dessa som en avsättning för ersättningar efter avslutad anställning (nettopensionsskuld). Möjligheten att 12 STENA AB 2013 räkning från och med att bestämmande inflytande erhållits. •B olag som avyttrats under året ingår i koncernens resultaträkning fram till dess att Stenas bestämmande inflytande upphört. Koncernens konsoliderade finansiella rapporter inkluderar de finansiella Intresseföretag och joint venture-bolag rapporter för moderbolaget och dess direkt eller indirekt ägda dotter- Företag, i vilka koncernen har mellan 20% och upp till högst 50% av bolag efter: röstetalet eller på annat sätt ett betydande inflytande, redovisas enligt • eliminering av koncerninterna transaktioner och kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att investeringen initialt redo- • avskrivning av förvärvade övervärden. visas till sitt anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas Eget kapital i koncernen omfattar eget kapital i moderbolaget och den därefter för att avspegla ägarföretagets andel av intresseföretagets/ del av eget kapital i dotterföretagen som tillkommit efter förvärv. joint venture-bolagets vinster eller förluster efter förvärvet, netto efter Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en ackumulerade nedskrivningar. Se ”Nedskrivningar av icke-finansiella separat kategori i det egna kapitalet. Andelar av förvärv av innehav tillgångar, inklusive ”Goodwill” nedan. Det bokförda värdet ökas eller utan bestämmande inflytande av årets resultat specificeras efter årets minskas därefter för att reflektera ägarandelen av intressebolagets vin- resultat i resultaträkningen. ster eller förluster efter förvärvet. I koncernens balansräkning redovisas andelarna under ”Andelar i intresseföretag” (Finansiella innehav, se not Rörelseförvärv och goodwill 6) samt under ”Övriga långfristiga tillgångar” (Operationella tillgångar, Stena tillämpar IFRS 3, (omarbetad version 2009) Rörelseförvärv, se not 15). I koncernens resultaträkning redovisas koncernens andel av tidigare förvärv före 1 januari 2010 har inte omarbetats. intresseföretagens nettoresultat under raden ”Resultat från andelar i Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Metoden intresseföretag” inom finansnettot. Under ”Resultat från andelar i innebär att de tillgångar och skulder samt eventualförpliktelser, som för- intresseföretag” avses strategiska innehav. Mottagna utdelningar värvande bolag äger vid förvärvstillfället, värderas för att fastställa deras avräknas mot bokfört värde av respektive andelar. koncernmässiga anskaffningsvärde. Förvärvsmetoden kräver att upp- Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka kon skattningar görs. Värdering av förvärvad mark, byggnader och utrust- cernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett ning görs antingen av extern part eller internt baserat på tillgänglig gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och information på marknaden. Redovisningen av finansiella tillgångar och finansiella styrningen. skulder, liksom varulager, baseras på tillgänglig marknadsinformation. Verkligt värde för väsentliga immateriella anläggningstillgångar tas Värdepappersfonder fram antingen med hjälp av oberoende värderingsexpert eller internt Värdepappersfonder konsolideras i koncernredovisningen i enlighet genom att allmänt accepterade värderingsmetoder används, vilka med SIC 12 och konsolideras om värdepappersfonden har en betydande vanligtvis baseras på framtida kassaflöden. ekonomisk påverkan. Definitionen av betydande ekonomisk påverkan Förvärv av förvaltningsfastigheter och fartyg i bolag med endast övriga materiella tillgångar redovisas som ett tillgångsförvärv. Om förvärvskostnaden överstiger marknadsvärdet på identifierade är om koncernen står bakom majoriteten av riskerna som är relaterade till värdepappersfonden och dess tillgångar eller om det har rätt att behålla majoriteten av vinsterna i värdepappersfonden. tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. Om verkligt värde på de förvärvade nettotillgångarna överstiger Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande uppstår när mindre än förvärvskostnaden ska förvärvaren på nytt identifiera och värdera 100% är förvärvat. Denna typ av förvärv är rapporterad som en andel av de förvärvade tillgångarna. Eventuellt kvarstående överskott vid en de förvärvade nettotillgångarna. Förvärvet är rapporterat som en trans- omvärdering ska omedelbart resultatföras. Förvärvsanalysen (metoden aktion inom eget kapital det vill säga mellan ägaren av moderbolaget för att allokera anskaffningsvärdet till förvärvade identifierade netto och innehavet utan bestämmande inflytande. På så sätt uppstår ingen tillgångar och goodwill) ska enligt IFRS vara slutförd inom tolv månader goodwill vid den här typen av transaktioner. Förändringen i innehavet från förvärvsdagen. Då förvärvsanalysen har granskats och godkänts utan bestämmande inflytande baseras på andelen av nettotillgångarna. av ledningen, allokeras goodwill till kassagenererande enheter och en nedskrivningsprövning görs minst en gång per år från det att alloke- Omräkning av utlandsverksamheter ringen är slutförd. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapportvaluta, samt kon dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värde- cernens rapportvaluta är svenska kronor. Alla utländska dotterbolag ras till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. rapporterar i sin funktionella valuta, vilken är den valuta som används Avskrivningar görs inte på goodwill. i företagets primära ekonomiska omgivning. Vid konsolidering har alla Transaktionskostnader, med undantag från transaktionskostnader som är hänförbara till eget kapital eller skuldinstrument, rapporteras balansposter omräknats till svenska kronor med balansdagskurser. Resultatposter har omräknats med genomsnittskurser. som kostnad i resultaträkningen. För förvärv innan 1 januari 2010 har transaktionskostnaderna kapitaliserats. Villkorlig köpeskilling rapport Transaktioner i utländsk valuta eras enligt verkligt värde vid förvärvstillfället. Om den villkorliga Transaktioner i utländsk valuta är omräknade till valutakursen för den köpeskillingen är klassificerad som eget kapital instrument, sker ingen funktionella valutan på transaktionsdagen. Den funktionella valutan är omvärdering och justeringen rapporteras i eget kapital. För andra vill- den valuta för det primära ekonomiska område där bolaget genererar korliga köpeskillingar, omvärderas dessa varje kvartal och skillnaden och använder kontanter. Monetära tillgångar och skulder i utländsk rapporteras i resultaträkningen. STENA AB 2013 13 KONCERNEN FORTS. NOT 1 valuta är omräknad till funktionell valuta enligt balansdagens kurs. produkt till en kund, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen Valutakursdifferenser som uppstår rapporteras i resultaträkningen. betalas vanligen kontant eller med kreditkort. Icke monetära tillgångar och skulder, vilka är rapporterade till historisk Pågående entreprenaduppdrag, från verksamhet inom Adactum- kostnad, är omvärderad till transaktionsdatum. Icke monetära tillgångar koncernen, redovisas med successiv vinstavräkning på alla de uppdrag och skulder som är rapporterade till verkligt värde är omvärderad till där utfallet kan beräknas på ett tillfredställande sätt. Intäkter och kost- den funktionella valutan med valutakurs för omvärderingstidpunkten. nader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda Segmentsrapportering uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för Rörelseresultatet rapporteras på ett sätt som överensstämmer med hela uppdraget. Befarade förluster kostnadsförs omedelbart. den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande Kundlojalitetsprogram avser redovisningen i Stena Line och beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funk- Blomsterlandet, som har kundlojalitetsprogram, under vilken kunden tion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelse- kan tjäna poäng som kan utnyttjas mot till exempel en fri eller rabatte- segmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som rad vara eller tjänst. Stena ABs styrelse, som fattar strategiska beslut. Koncernens segment, dess affärsområden, följer den interna styr- Marknadsvärdet som erhålles i den initiala försäljningstransaktionen allokeras mellan den erhållna f örmånen och försäljningsvärdet av varan ningen och rapporteringen. Denna ligger till grund för identifiering av eller tjänsten. En intäkt, som är hänförlig till de garanterade kund huvudsakliga risker, och den varierande avkastning som finns i verk- lojalitetspoängen, redovisas i resultaträkningen när risken för ett samheten, och baseras på de olika affärsmodellerna för koncernens åtagande har upphört. slutkunder. S egmenten ansvarar för rörelseresultat, EBITDA (rörelse Resultat från försäljningar av fartyg och förvaltningsfastigheter resultat före avskrivningar) och de tillgångar som används i deras verk- redovisas i övriga intäkter. Intäktsredovisning sker när alla väsentliga samheter medan finansnetto och skatter och eget kapital inte rappor- förmåner och risker överförts till köparen. teras per segment. Rörelseresultat och tillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser. Stenakoncernens affärsområden och därmed Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till likvid erhålles och redo visas i finansnettot. segment är: • Färjeverksamhet Materiella anläggningstillgångar • Drillingverksamhet Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen när det • Rederiverksamhet på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida nyttan • Fastighetsrörelse som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen och att anskaff- • Nya verksamheter – Adactum ningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäktsredovisning den enligt IAS 16. Det omvärderade beloppet utgörs av hamnarnas Intäkter omfattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer verkliga värde vid omvärderingstidpunkten efter avdrag för efter att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksam- följande ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. het. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter Om en hamns redovisade värde ökar till följd av en omvärdering, samt efter eliminering av koncerninterna försäljningar. redovisas ökningen i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital Hamnar redovisas till omvärderat belopp enligt omvärderingsmeto- Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, vilket innebär att det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har Fartyg, inventarier och rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskriv- anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser ningar. Anskaffningsutgiften aktiveras vid förvärvet. Kostnader för avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar reparation och underhåll för materiella anläggningstillgångar belastar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, årets resultat. Koncernens omsättning från drilling- och rederiverksamhet är hänförlig till charterkontrakt. Charterhyror redovisas linjärt över kontraktens löptid. Avsättning sker i förväg för eventuella förlustkontrakt. Omsättningen för färjelinjer består av biljettintäkter, ombordförsäljning och fraktverksamhet och intäktsförs när affärshändelserna äger rum. Omsättning för fastighetsverksamheten är hänförlig till ingångna hyresavtal och intäktsförs linjärt över hyresperioden. Försäljning av varor intäktsredovisas när ett koncernföretag säljer en STENA AB 2013 följd av en omvärdering redovisas minskningen i resultatet. uppfyllts för var och en av koncernens verksamheter. Intäktsbeloppet typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall. 14 som omräkningsreserv. Om en hamns redovisade belopp minskar som Dockningskostnader för fartyg aktiveras och skrivs av över tiden två till fem år. För fartyg använder företaget fartygsvärderingar utförda av fri stående mäklare för bedömning om nedskrivningsbehov föreligger. Vid indikation om att netto bokfört värde för en t illgång överstiger dess återvinningsvärde används diskonterade kassaflödesberäkningar baserade på beräknade kapitalkostnader och beräknad framtida avkastning. Som minsta kassagenererande enhet definieras de tillgångar som har ett direkt ekonomiskt samband, till exempel en fartygslinje. Om ett nedskrivningsbehov föreligger på balansdagen, Vinst eller förlust som uppstår vid avyttring eller utrangering av beräknas återvinningsvärdet och nedskrivning sker till detta värde. förvaltningsfastigheter utgörs av skillnaden mellan försäljningspris och En nedskrivning återförs om det skett en förändring av beräkningarna den senaste upprättade värderingen (redovisat värde baserat på senast som användes för att bestämma återvinningsvärdet. upprättade omvärderingen till verkligt värde). Resultat vid avyttring Pågående nyanläggningar inkluderar förskott samt direkta och eller utrangering redovisas i resultaträkningen under övriga rörelse intäkter som nettoresultat vid försäljning av anläggningstillgångar. indirekta projektkostnader inklusive finansiella kostnader, vilka I det fall Stena nyttjar del av en fastighet för egen administration, aktiveras baserat på verklig upplåningskostnad. Rörelsefastigheter delas upp i byggnader och mark och avser fastig- utgör fastigheten en förvaltningsfastighet endast om en obetydlig del nyttjas för administrativa ändamål. I annat fall klassificeras fastigheten heter som används i den egna verksamheten. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt enligt plan. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och juste- som rörelsefastighet och redovisas i enlighet med IAS 16 ”Materiella anläggningstillgångar”. Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet endast om det ras vid behov. Inga avskrivningar görs på mark. Restvärdet har bedömts till noll. Alla tillgångar är fördelade på är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffnings- komponenter. Avskrivning sker från den tidpunkt anläggningarna kan tas i drift värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedöm- och över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande: ningen när en tillkommande utgift läggs till det redovisade värdet är Fartyg om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar Oljeborriggar 20 år därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent Oljeborrningsfartyg 20 år tillkommit läggs utgiften till det redovisade värdet. Tankfartyg 20 år RoRo-fartyg 20 år marknadsvärde) används en intern värderingsmodell som kvalitets RoPax-fartyg 20 år säkrats genom, dels avstämningar av förutsättningarna med externa Superferries 20 år fastighetsvärderare, dels via externt utförda värderingar. Den interna LNG-fartyg 20 år värderingen bygger på en avkastningsvärdering, vilket innebär att varje 10–20 år enskild fastighets nettohyresintäkt divideras med avkastningskravet för HSS-färjor och andra höghastighetsfartyg den aktuella fastigheten. I driftsnettot har antaganden gjorts avseende Övriga anläggningstillgångar hyresintäktsnettot, samt vakanser. Antagandena har baserats på mark Byggnader Hamnanläggningar 50 år 20–50 år Vindkraftverk Inventarier Vid värdering av förvaltningsfastigheterna till verkligt värde (bedömt 20 år nadsantaganden om dessa kassaflöden. Historiska utfall, budget samt normaliserade kostnader har varit en del av dessa antaganden. Olika avkastningskrav har använts för olika marknader och typer av fastigheter. 3–10 år Immateriella anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter Goodwill Förvaltningsfastigheter rapporteras till verkligt värde i enlighet med Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde modellen i IAS 40. Förvaltningsfastigheter, det vill säga det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotter fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller värde- företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill stegring eller en kombination av dessa, värderas löpande enligt verkligt på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. värdemodellen (bedömt marknadsvärde). Initialt värderas fastigheterna Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivnings till anskaffningsvärdet. Verkligt värde baseras på bedömda marknads- behov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade värden på balansdagen, vilket innebär det värde till vilket en fastighet nedskrivningar. skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Vinst eller förlust vid varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. avy ttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den Förändringar av verkligt värde redovisas i resultaträkningen med goodwill som avser den avyttrade enheten. påverkan på värdeförändringar fastigheter. I begreppet förvaltningsfastigheter, som huvudsakligen omfattar Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassa bostads- och kontorsfastigheter, ingår byggnader och mark, mark genererande enheter fastställda i enlighet med koncernens rörelse anläggningar samt byggnads- och markinventarier. segment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där good- Fastighetsförsäljningar och fastighetsköp redovisas i samband med willposten uppstod. att risker och förmåner som förknippas med äganderätten övergår till köparen eller säljaren, vilket normalt sker på tillträdesdagen såvida detta inte strider mot villkoren i försäljningskontraktet. STENA AB 2013 15 KONCERNEN FORTS. NOT 1 Varumärken Låneutgifter Varumärken redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för acku- Låneutgifter som är hänförbara till uppförandet av så kallade kvalifice- mulerad avskrivning. Avskrivningarna görs under 10 respektive 40 år. rade tillgångar aktiveras som en del av den kvalificerade tillgångens Varumärken har en bestämd nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nöd- anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. vändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa. Låneutgifter Avskrivning sker från den tidpunkt då varumärkena förvärvats i Stena- aktiveras som uppkommit på lån som är specifika för den kvalificerade koncernen över uppskattad nyttjandeperiod enligt följande: tillgången. Kvik 40 år Redovisning av statliga stöd Ballingslöv 40 år Eventuella statliga stöd i samband med nyanskaffning av fartyg, fastig Sembo 10 år heter eller hamnanläggningar redovisas som minskning av anskaffningskostnaden medan stöd relaterade till den löpande v erksamheten IT investeringar reducerar motsvarande kostnader. Redovisning sker när s tödet kan Förvärvade programvaror aktiveras med utgångspunkt från förvärvs- beräknas på ett tillförlitligt sätt. För svenskregistrerade f artyg som och implementeringsutgifter. Utgiften skrivs av över nyttjande huvudsakligen används i utrikestrafik har koncernen e rhållit sjöfarts- perioden, som bedöms vara mellan tre och fem år, enligt den linjära stöd, uppgående till alla arbetsgivaravgifter och mot löner gjorda metoden. Nyttjandeperioden omprövas årligen. skatteavdrag för de anställda som arbetar ombord på ett sådant fartyg. Summan som har erhållits har reducerat personalkostnaderna. Distributionsavtal Distributionsavtal redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för Anläggningstillgångar som innehas till försäljning avskrivningar. Avskrivning sker linjärt under den bedömda nyttjande- Anläggningstillgångar klassificeras som tillgångar som innehas för för- perioden på 10 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen. säljning när deras redovisade värde huvudsakligen kommer att återvinnas genom en försäljningstransaktion och en försäljning anses mycket Linjerättigheter sannolik. Dessa redovisas till det lägsta av redovisat värde och verkligt Linjerättigheter aktiveras baserat på förvärvsbeloppet och skrivs av värde med avdrag för försäljningskostnader, om deras redovisade värde under nyttjandeperioden, vilken bedöms till 20 år, i enlighet med linjär huvudsakligen ska återvinnas genom en försäljningstransaktion och avskrivningsmetod. Nyttjandeperioden omprövas årligen. inte genom stadigvarande bruk. Kundrelationer Finansiella tillgångar och skulder Kundrelationer redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskriv- Allmänt ningar. Avskrivning på kundrelationer sker linjärt under den bedömda Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till nyttjandeperioden på 5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen. en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella tillgångar utgörs i Underhållskostnader för immateriella anläggningstillgångar koncernens balansräkning av likvida medel, kundfordringar, övriga Kostnader för underhåll av immateriella anläggningstillgångar finansiella tillgångar, aktier och derivattillgångar. Finansiella skulder kostnadsförs när de uppstår. materialiseras genom krav på återbetalning av kontanter eller av andra finansiella tillgångar. I koncernens balansräkning utgörs finansiella Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar skulder av leverantörsskulder, lån, finansiella leasingskulder, obliga Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, goodwill, skrivs tioner och derivatskulder. inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdenedgång Redovisning närhelst händelser eller förändringar i förhållande indikerar att det Finansiella tillgångar och skulder redovisas i balansräkningen när redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs koncernen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess tillgångar och skulder redovisas på likviddagen med undantag för återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens derivat, vilka redovisas på affärsdagen. Finansiella instrument redo verkliga värde minus försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. visas initialt till verkligt värde v ilket vanligtvis motsvarar anskaffnings- Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de kostnad vid anskaffningstillfället. Transaktionskostnader ingår i lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassa- anskaffningsvärdet för samtliga finansiella instrument som inte genererande enheter). värderas till verkligt värde i resultaträkningen. Kvittning av finansiella För andra finansiella tillgångar än goodwill, som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning om återföring bör ske. 16 STENA AB 2013 skulder och tillgångar sker endast när det finns en kontraktsmässig möjlighet och då avsikten är att kvitta bruttobeloppen. Finansiella kostnader tillgångar och förändringar i marknadsvärdet rapporteras i resultat Finansiella kostnader bokförs i den period de uppstår. Finansiella kost- räkningen under resultat från värdepapper i finansnettot. Internt följer nader för pågående projekt av fartyg eller förvaltningsfastigheter akti- koncernen upp och rapporterar dessa tillgångar utifrån deras verkliga veras som en del av förvärvskostnaden. Kostnader för finansiering av värden och anser att denna värdering och redovisning i resultat- och långfristiga lån och krediter är uppskjutna och avskrivna under lånets balansräkningen därför ger årsredovisningens läsare den mest förväntade löptid. relevanta informationen. Bortbokning från balansräkningen finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade rättigheterna till kassaflödena upphört eller överförts samt när i allt inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats som väsentligt även de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången överförts. Finansiella skulder bokas bort Finansiella tillgångar som hålles till förfall från balansräkningen när de utsläcks. Finansiella tillgångar som hålles till förfall är finansiella tillgångar, som Realiserat resultat definieras som försäljningsintäkter med avdrag för netto bokfört värde vid föregående årsbokslut. inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernledningen har för avsikt och förmåga att inneha till förfall. Om koncernen skulle sälja mer än ett oväsentligt Klassificering av finansiella tillgångar belopp i kategorin finansiella tillgångar som hålles till förfall, måste Finansiella tillgångar i koncernen indelas i följande kategorier: hela kategorin omklassificeras till kategorin finansiella tillgångar som • F inansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen kan säljas. Tillgångar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Finan- – innehav tillgängliga för handelsändamål siella tillgångar som hålles till förfall ingår i anläggningstillgångar utom – övriga tillgångar som vid förvärvstillfället klassificerats som finansiella i de fall då förfallotidpunkten ligger mindre än 12 månader efter tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen • Finansiella tillgångar som innehas i säkringssyfte • Finansiella tillgångar som hålles till förfall balansdagen, då de klassificeras som omsättningstillgångar. Tillgångar i denna kategori redovisas som ”Investeringar i värde pappersfonder” i balansräkningen. • Finansiella tillgångar som kan säljas • L ånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för betecknas som derivat och som har fastställda eller fastställbara betal- klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första ningar och som inte noteras på en aktiv marknad. Fordringarna redo redovisningstillfället. visas i omsättningstillgångar med undantag för fordringar med för fallodag senare än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde om anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar inklude- via resultaträkningen ras i övriga fordringar och kundfordringar i balansräkningen. Tillgångar Finansiella tillgångar som tillhör denna kategori värderas och redovisas i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med, i före- löpande till verkligt värde via resultaträkningen. kommande fall, avdrag för kund- och kreditförluster. Kategorin indelas i två underkategorier: Finansiella tillgångar som kan säljas 1) innehav tillgängliga för handelsändamål och 2) sådana som vid Investeringar i vissa aktier (med undantag för andelar i d otter-och förvärvstillfället klassificeras som finansiella tillgångar värderade till intresseföretag) och obligationer kategoriseras som finansiella till- verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar som innehas gångar som är tillgängliga för handelsändamål. Årets förändringar i för handelsändamål utgörs av finansiella tillgångar som förvärvats med verkligt värde, undantaget nedskrivningar, redovisas i övrigt total huvudsyfte att säljas på kort sikt samt av sådana derivatinstrument där resultat för dessa instrument. När dessa finansiella instrument avyttras säkringsredovisning inte tillämpas. Aktier tillgängliga för handelsända- tas den ackumulerade vinsten eller förlusten bort från övrigt total mål redovisas i balansräkningen under kortfristiga placeringar och för- resultat och redovisas i resultaträkningen. Dessa tillgångar klassificeras ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen under raden som övriga långfristiga värdepapper i balansräkningen och föränd- resultat från värdepapper. ringar i marknadsvärdet rapporteras i verkligt värde reserven i övrigt Finansiella tillgångar till verkligt värde alternativet appliceras baserat på hur investeringarna hanteras och att deras resultat totalresultat. Tillgångar i denna kategori redovisas som övriga långfristiga värde utvärderas genom en verklig värde värdering i enlighet med kon papper, övriga långfristiga tillgångar eller investeringar i värdepappers- cernens investeringsstrategi. Dessa tillgångar klassificeras i balans fonder. räkningen som övriga långfristiga värdepapper och övriga långfristiga STENA AB 2013 17 KONCERNEN FORTS. NOT 1 Fordringar och skulder i utländsk valuta Skulderna i balansräkningen, lång- och kortfristiga, skulder till Transaktioner i utländsk valuta omvärderas enligt gällande valutakurser värdepappersfonder och obligationslån, rapporteras initialt till verkligt per transaktionsdag. värde, och därefter till amorterat belopp. Transaktionskostnader Fordringar och skulder, såväl i de enskilda koncernföretagen som i koncernens bokslut, i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. minskar initialt skulden och periodiseras därefter i enlighet med effektivräntemetoden. Lånebeloppen redovisas som skulder i balansräkningen, varvid lån Relaterade kursdifferenser på löpande betalningar ingår i rörelse resultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder med löptid över 12 månader redovisas som långfristiga och övriga redovisas bland finansiella poster. Samtliga kursdifferenser påverkar som kortfristiga. Vid förtidsinlösen av lån minskas utestående låneskuld med årets resultat. Undantag är den del som utgör en effektiv säkring av nettoinvesteringar, där redovisning sker direkt mot övrigt totalresultat. nominellt lånebelopp. Eventuell över- eller underkurs resultatförs. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, Derivatinstrument och säkringsåtgärder redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värdevinster/-för Koncernen säkrar oljeprisrisk, ränterisk och valutarisk som är hänförbara luster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar till nettotillgångarna i utländska verksamheter och transaktioner som såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, är prognostiserade i utländsk valuta. Koncernen använder optioner förs till verkligt värdereserven, vilket ingår i övrigt totalresultat. och swappar för att säkra oljeprisrisk, ränteswappar för att säkra ränte- Följande valutakurser har använts i koncernbokslutet: risk samt framtida valutakontrakt för att säkra valutarisk. Derivat bokas upp enligt det värde som gällde då kontraktet ingicks och omvärderas till verkligt värde. Metoden för att redovisa den vinst Genomsnittskurs 2012 2013 Förändring i procent eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet USD 6,7754 6,5140 –4 tären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat GBP 10,7340 10,1863 –5 som antingen; EUR 8,7053 8,6494 –1 a) s äkring av verkligt värde avseende en redovisad tillgång eller skuld identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karak eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring). b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad tillgång Balansdagens kurs 2012 2013 Förändring i procent USD 6,5104 6,4279 –1 GBP 10,5865 10,6529 1 EUR 8,5843 8,8567 3 eller skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring). c) s äkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom koncernens mål Finansiella skulder för riskhantering och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Finansiella skulder i koncernen indelas i följande kategorier: Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen • Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används innehav för handelsändamål • Övriga finansiella skulder i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Effektiviteten i de säkrade posterna måste vara inom spannet Syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet ligger till grund för klassificeringen. Klassificeringen görs av företagsledningen vid första redovisningstillfället. 80–125%. Valutaswapavtal marknadsvärderas, orealiserade valutakursvinster presenteras i balansräkningen som kortfristiga fordringar och orealiserade valutakursförluster presenteras som kortfristiga skulder. Övriga finansiella skulder används i säkringssyften återfinns i not 31. Förändringar i säkrings övriga långfristiga räntebärande skulder, övriga långfristiga skulder, reserven i övrigt totalresultat framgår av förändringar i eget kapital kortfristiga räntebärande skulder, leverantörsskulder, skuld till värde- samt rapport över totalt övrigt resultat. Hela det verkliga värdet på ett pappersfonder och övriga skulder. derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggnings Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. 18 STENA AB 2013 Upplysningar om verkligt värde för olika derivatinstrument som Övriga finansiella skulder i balansräkningen består av obligationslån, tillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader. Kassaflödessäkring totalresultat och samlas i omräkningsreserven. Vinst eller förlust hän Den säkrade posten utgörs i detta fall av en högst sannolik prognos förlig till den ineffektiva delen av säkringen redovisas direkt i resultat tiserad förbrukning av bunkerolja och den rörliga räntesatsen som räkningen som en finansiell post. Ackumulerad vinst eller förlust omvär- kontantbetalas för lån. Koncernen har en exponering mot priset för deras genom övrigt totalresultat och rapporteras i resultaträkningen när bunkerolja för fartygsdriften och använder fastpriskontrakt, swappar utlandsverksamheten, eller del av verksamheten, avyttras. och optioner för att säkra sin oljeprisrisk och ränterisk. Säkringskontrakt ingås regelbundet för att matcha den underliggande kostnaden för Bestämning av verkligt värde när finansiella instrument värderas leverans av bunkerolja. Säkringsinstrumenten (oljeoptioner och futures till verkligt värde i balansräkningen för bunkerhedgar och ränteswappar för räntesäkringar), som är en (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad (nivå 1) effektiv hedge, värderas och redovisas mot övrigt totalresultat i den För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad så kallade säkringsreserven till dess att den säkrade posten påverkar bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade resultaträkningen det vill säga när inköpet äger rum. För koncernens köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till säkringar av oljeprisrisker i bunkerolja så kallade bunkerhedgar och vissa exempel courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument ränteswappar tillämpas säkringsredovisning. I samband med att inköpet betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med ägt rum flyttas då det ackumulerade verkliga värdet på säkrings lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, bransch- instrumenten ut från säkringsreserven och redovisas i posten direkta organisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller rörelsekostnader i resultaträkningen som en justering av kostnaden tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regel för bunkerolja eller som en del av räntekostnaden för aktuell period. bundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Positiva eller negativa värden på derivaten redovisas som en övrig långfristig anläggningstillgång eller en övrig långfristig skuld. Den kort- Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. fristiga delen av den säkrade posten redovisas som en övriga kortfristig fordran eller skuld. Redovisning av kassaflödessäkringar av ränterisk och utländsk valuta (ii) Värderingstekniker genom att använda observerbara marknadsdata (nivå 2) i framtida sannolika prognostiserade transaktioner följer samma princi- Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar före per som ovan beskrivna policy för bunkerhedgar. taget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. Förändringar i verkligt värde av det säkrade instrumentet redovisas De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som genom övrigt totalresultat och samlas i säkringsreserven. De samlade möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används förändringarna i verkligt värde omvärderas genom övrigt totalresultat i så låg grad som möjligt. Företaget går med regelbundna intervall till resultaträkningen i samma period som den säkrade posten redovisar igenom värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att vinst eller förlust och rapporteras på samma rad som den säkrade posten. jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara Det är koncernens policy att löptider och förfallodagar för de finan- aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. De tillämpade siella instrument som innehas och som klassificeras som hedgekontrakt värderingsmodellerna stäms av så att verkligt värde vid första redovis- för ränte- och valutaexponering i möjligaste mån ska överensstämma ningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde med den underliggande exponeringens förfalloprofil. redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de Resultat från alla typer av finansiella derivatinstrument, med undan- underliggande marknadsriskparametrarna. tag för de kontrakt som avser finansiell trading, redovisas antingen som en justering av värdet av underliggande tillgång eller skuld eller (iii) Värderingstekniker genom att använda väsentliga som en justering av den intäkt eller kostnad för den period och för de ej observerbara data (nivå 3) transaktioner kontrakten är avsedda att säkra. Om det inte finns några liknande finansiella instrument på en noterad När säkringsredovisningen är avslutad och den säkrade posten marknad och det finns ingen observerbar prisinformation från mark förväntas inträffa, redovisas den säkrade posten i resultaträkningen. naden, baseras värderingen på ett beräknat diskonterat kassaflöde. Förändringen i säkringsreserven omvärderas sedan genom övrigt total- Verkligt värde bestäms genom att anta vad marknadspriset skulle vara resultat till resultaträkningen. om det fanns en marknad det vill säga det beräknade marknadsvärdet Om en underliggande tillgång eller skuld säljs eller inlöses mark- är en prognos snarare än en observation. nadsvärderas det tillhörande finansiella instrumenten och resultatet redovisas som en justering av försäljnings- eller inlösenvärdet av den Kvittning av finansiella instrument underliggande tillgången eller skulden. Finansiella tillgångar och skulder redovisas med bruttobelopp i balansräkningen. Se not 31 för uppgifter om finansiella instrument där kvitt- Säkring av nettoinvesteringar ningsrätt förekommer, det vill säga när det finns en legal rätt att kvitta Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett netto- samma sätt som kassaflödessäkringar. Den vinst eller förlust som är belopp eller att samtidigt realisera tillgången eller reglera skulden. hänförlig till den effektiva delen av säkringen, redovisas genom övrigt STENA AB 2013 19 KONCERNEN FORTS. NOT 1 Nedskrivning av finansiella instrument minska framtida beskattningsbara inkomster. Uppskjutna skatteford- Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis ringar är redovisade i den mån det är sannolikt att tillräckliga skatte- för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller pliktiga överskott k ommer att finnas som medger redovisning av en grupp av finansiella tillgångar. När det gäller tillgångar som klassifi- sådana fordringar. cerats som tillgångar tillgängliga för handelsändamål, beaktas en betydande eller varaktig nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå Leasing som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att Ett leasingavtal där de ekonomiska riskerna och förmånerna som är nedskrivningsbehov föreligger. förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren Om sådant bevis föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan definieras som en finansiell lease. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventu- anläggningstillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att ella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen – bort betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga från övrigt totalresultat och redovisas i resultaträkningen. Nedskriv- skulder. Tillgångarna skrivs av enligt plan medan leasingbetalningarna ningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisas i resultaträkningen, redovisas som ränta och a mortering av skulderna. återförs inte över resultaträkningen. Återföring av nedskrivning av obli- Övriga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal, vilket gationer redovisas i resultaträkningen på samma rad som nedskriv- innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångs- ningen. Obligationer skrivs ner när motparten hamnar i obestånd. punkt från nyttjandet. Återföring av nedskrivning av obligationer redovisas på samma rad som nedskrivningen. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde enligt den så Inkomstskatter kallade FIFU-principen, först in, först ut-metoden, respektive netto Allmänt försäljningsvärde, med avdrag för eventuell inkurans. Anskaffnings Aktuell skatt samt förändring av uppskjuten skatt redovisas i resultat- värdet för f ärdiga varor, varor under tillverkning och pågående arbeten räkningen förutom de uppskjutna skatter som redovisas mot övrigt består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänför- totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt bara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverknings redovisas i övrigt totalresultat eller eget kapital. Uppskjuten skatt inklu- kapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det derar outnyttjade underskott vid taxeringen omräknade till gällande uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med skattesats samt andra temporära skillnader mellan bokförda och avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Varulagret består skattemässiga restvärden. Skattevärdet av outnyttjade underskotts huvudsakligen av bunkerolja, reservdelar, varor som säljs ombord och avdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att dessa kommer att produkter till barer och restauranger ombord på fartygen samt färdig- medföra lägre skatteutbetalningar i en nära framtid. varulager och varor under tillverkning. I kostnader för varulager ingår Väsentliga bedömningar av ledningen krävs vid beräkning av skatte- överföringar från totalt övrigt resultat av eventuella vinster/förluster skulder och skattefordringar och för uppskjuten skatt för avsättningar från kassaflödessäkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovis- och fordringar. Processen innebär bedömning av koncernens skatte ning, hänförliga till inköp av råmaterial. exponering av aktuell skatt och att fastställa temporära skillnader som skapas av olika skatte- och redovisningsregler. Ledningen bedömer Kundfordringar särskilt sannolikheten att uppskjutna skattefordringar kan avräknas Lånefordringar redovisas till de belopp som de förväntas erhållas mot överskott vid en framtida beskattning. Se även not 2. efter avdrag för eventuella kundförluster. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att Aktuell skatt koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna Alla företag inom koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där av s killnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av vinsten beskattas. bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen. Uppskjutna skatter Koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna upp- Leverantörsskulder skjutna skatter. Balansräkningsmetoden innebär att uppskjutna Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till skattefordringar och skulder ska värderas efter de på balansdagen upplupet anskaffningsvärde. beslutade eller aviserade skattesatser som förväntas gälla för den 20 STENA AB 2013 Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster period då t ill- gången realiseras eller skulden regleras. Skattesatserna som har förvärvats i den ordinarie verksamheten från leverantörer. appliceras på de existerande skillnaderna mellan en tillgångs eller en Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om betal- skulds redovisningsmässiga respektive skattemässiga värde, samt på ningen förfaller inom ett år. Om inte redovisas leverantörsskulderna underskottsavdrag. Dessa underskottsavdrag kan utnyttjas för att som långfristiga skulder. Likvida medel uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kort kontroll, kan det verkliga utfallet avvika väsentligt. fristiga placeringar med en ursprunglig löptid av upp till tre månader. Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans räkningen, kan den betraktas som en eventualförpliktelse. Dessa för- Ersättning till anställda pliktelser härrör från inträffade händelser och deras förekomst kommer Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner och andra att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, ersättningar, erläggs till övervägande delen genom fortlöpande betal- som inte helt ligger inom koncernens kontroll inträffar eller uteblir. ningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar Eventualförpliktelser inkluderar även befintliga förpliktelser där ett förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgifts- utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig upp bestämda planer. Härvid betalar företaget fastställda avgifter till en skattning av beloppet inte kan göras. separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas, som administrationskostnader, Nya IFRS som inte trätt i kraft för räkenskapsåret 2013 och för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. Resterande del full- som inte förtidstillämpats görs genom så k allade förmånsbestämda planer där förpliktelserna Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår kvarstår för bolaget. Ersättningar till anställda och före detta anställda som börjar efter 1 januari 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet utgår baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. Företaget av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsent- bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. För förmåns lig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de bestämda planer beräknas företagets kostnader samt värdet av ute som följer nedan: stående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella beräk- – IFRS 10 ”Koncernredovisning” bygger på redan existerande principer ningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förpliktelser. då den identifierar kontroll som den avgörande faktorn för att fast- I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förplikt ställa om ett företag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standar- elserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en den ger ytterligare vägledning för att bistå vid fastställandet av kontroll avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott när detta är svårt att bedöma. Koncernen avser att tillämpa IFRS 10 för i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av över det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har ännu inte utvärde- skottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter rat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett under- – IFRS 11 ”Samarbetsarrangemang”, fokuserar på de rättigheter och skott i en annan plan sker endast om företaget har en rätt att använda skyldigheter som parterna i en gemensam verksamhet har snarare än ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan, på den juridiska formen av arrangemanget. Det finns två typer av sam- eller om förpliktelserna avses att regleras på nettobasis. arbetsarrangemang, gemensamma verksamheter och joint ventures. Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda Gemensamma verksamheter uppkommer då en part i en gemensam pensionsplaner beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet verksamhet har direkt rätt till tillgångarna och åtagande för skulderna i utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. De ett samarbetsarrangemang. I ett sådant arrangemang ska tillgångar, viktigaste aktuariella antagandena anges i not 22. Vid fastställandet av skulder, intäkter och kostnader redovisas utifrån innehavarens andel av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna dessa. Ett joint venture är ett samarbetsarrangemang genom vilket de kan det uppstå aktuariella vinster och förluster genom att det verkliga parter som har gemensamt bestämmande inflytande över arrange- utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagan- manget har rätt till nettotillgångarna i arrangemanget. Joint ventures den ändras. Förändringar i nuvärdet av skulden på grund av ändrade redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Klyvningsmetoden är inte aktuariella antaganden samt ändrat utfall redovisas i övrigt totalresul- längre tillåten. Koncernen håller på att utvärdera den fulla effekten tat som omräkning. Den verkliga avkastningen minus beräknad ränte- på de finansiella rapporterna. intäkt på förvaltningstillgångar redovisas även den i övrigt totalresultat – IFRS 12 ”Upplysningar om andelar i andra företag” omfattar upplys- som omräkning. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perio- ningskrav för dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag der redovisas direkt i resultaträkningen. Den beskrivna redovisnings- och ej konsoliderade strukturerade företag. Koncernen avser att til�- principen ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderbolaget lämpa IFRS 12 för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2014 och har och dotterföretagen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt ännu inte utvärderat den fulla effekten på de finansiella rapporterna. lokala regler och föreskrifter i respektive land. – IFRS 9 “Financial instruments” hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 gavs ut i Avsättningar november 2010 för finansiella tillgångar och i oktober 2011 för finan- Generellt redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som följd siella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterat till klassifi- av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resurser cering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finan- kommer att krävas för att reglera åtagandet samt då en tillförlitlig upp- siella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till skattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassifice- är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den ring fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärs- befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i modell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. STENA AB 2013 21 KONCERNEN FORTS. NOT 1 För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begräns- Den största förändringen avser skulder som är identifierade till verkligt ningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av värde. För dessa gäller att den del av verkligt värdeförändringen som är Årsredovisningslagen samt i vissa fall av skattelagstiftning. De mest hänförlig till den egna kreditrisken ska redovisas i övrigt totalresultat väsentliga avvikelserna mellan koncernen och moderbolagets redovis- istället för resultatet såvida detta inte orsakar inkonsekvens i redovis- ningsprinciper framgår nedan. ningen (accounting mismatch). Koncernen har ännu inte utvärderat Moderbolaget tillämpar RFR 2 som inkluderar undantaget i tillämp- effekterna. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstå- ningen av IAS 39 gällande redovisning och värdering av finansiella ende faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB. garantier till förmån för dotterbolag och intressebolag. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Aktier tillgängliga för försäljning redovisas enligt ÅRL 4:14d. Värdeförändringar på aktier tillgängliga för försäljning redovisas i resultat räkningens finansnetto. Moderbolaget redovisningsprinciper Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar i huvudsak de principer som beskrivs avseende koncernredovisningen ovan. De avvikelser som förekommer Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningskostnad, reducerat för eventuell nedskrivning. Koncernbidrag redovisas i resultaträkningen efter finansnetto. I moderbolaget rubriceras eget kapital i enlighet med Årsredovisnings lagens regler med uppdelning av bundet och fritt eget kapital. 2. UPPSKATTNINGAR I BOKSLUTET Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på Tillgångar med begränsad livslängd historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på Förvärvade varumärken, linjerättigheter och andra immateriella anlägg- framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. ningstillgångar som skrivs av testas för eventuellt nedskrivningsbehov Styrelsen och företagsledningen gör uppskattningar och antag när omständigheterna indikerar att värdet på den immateriella anlägg- anden om framtiden vid upprättande av årsredovisningen. De upp- ningstillgången bör skrivas ner. Faktorer som anses vara av betydelse är: skattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, – Väsentligt försämrad ekonomisk utveckling i omvärlden. definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De upp- – Försämrat rörelseresultat jämfört med historiska och budgeterade skattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsperiod diskuteras nedan. rörelseresultat. Se vidare beskrivning i not 9. Per den 31 december 2013 uppgår det redovisade värdet på varu märken, linjerättigheter och övriga immateriella anläggningstillgångar a) Prövning av nedskrivningsbehov i koncernen till MSEK 1 783 (1 708). för immateriella anläggningstillgångar Enligt IFRS har immateriella anläggningstillgångar antingen definierats b) Prövning av nedskrivningsbehov av fartyg med bestämbar eller obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anlägg Koncernen gör två gånger om året, samt om indikation finns om ned ningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan skrivningsbehov, en bedömning om det föreligger nedskrivningsbehov eventuellt nedskrivningsbehov testas årligen. Goodwill har, enligt IFRS, av fartygens värden. Se vidare beskrivning under not 1, rubriken per definition, en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därmed inte ”Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar”. av. Förvärvade varumärken har bedömts ha en bestämbar nyttjande period och skrivs av under 10 respektive 40 år. Återvinningsbart belopp har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde där indikationer om nedskrivningbehov funnits. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden. Tillgångar med obegränsad livslängd Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov före c) Pensionsförmåner ligger för goodwill, i enlighet med den koncernredovisningsprincip Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Storbritannien, som beskrivs i not 1. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter Sverige och Nederländerna. Beräkningen av pensionskostnaden och har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. Prövningen kräver pensionsskulden grundas på antaganden om diskonteringsränta, en uppskattning av parametrar som påverkar det framtida kassaflödet dödlighet, inflation och framtida pensions- och löneökningar. Ändrade samt fastställande av en diskonteringsränta, se vidare beskrivning i antaganden har direkt inverkan på nuvärdet av den förmånsbestämda not 9. Per den 31 december 2013 uppgår det redovisade värdet på förpliktelsen och pensionsrelaterade kostnader och intäkter. En känslig- goodwill i koncernen till MSEK 2 372 (2 201). hetsanalys för de mest väsentliga antagandena presenteras i not 22 Ersättning till anställda. 22 STENA AB 2013 d) Uppskjutna skatter Då en förpliktelse inte möter kriterierna för att redovisas i balans Vid upprättande av de finansiella rapporterna gör Stena en beräkning av räkningen kan den betraktas som en eventualförpliktelse och upplyses inkomstskatten för varje skatteområde där koncernen är verksam, liksom om. Dessa förpliktelser härrör från inträffade händelser och deras före- av uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader. U ppskjutna komst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida skattefordringar som huvudsakligen är hänförliga till förlustavdrag och händelser, som inte helt ligger inom koncernens kontroll, inträffar eller temporära skillnader redovisas om skattefordringarna kan förväntas uteblir. Eventualförpliktelserna inkluderar även befintliga förpliktelser återvinnas genom framtida beskattningsbara intäkter. Förändringar i där ett utflöde av resurser inte är troligt eller en tillräckligt tillförlitlig antagandena om prognostiserade framtida beskattningsbara intäkter uppskattning av beloppet inte kan göras. liksom förändringar av skattesatser, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter. f) Verkligt värde på finansiella instrument Koncernen beräknar diskonterade kassaflöden för olika finansiella e) Avsättningar tillgångar som kan säljas, som inte handlas på en aktiv marknad. Generellt sett redovisas en avsättning då det finns ett åtagande som följd av en inträffad händelse, där det är troligt att ett utflöde av resur- g) Förvaltningsfastigheter ser kommer att krävas för att reglera åtagandet samt då en tillförlitlig En fastighets marknadsvärde kan endast med säkerhet fastställas då uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp den säljs. Fastighetsvärderingar är beräkningar gjorda enligt veder som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den tagna principer utifrån vissa antaganden, därför är marknadsvärdet befintliga förpliktelsen på balansdagen. Då det finns en osäkerhet i inte ett exakt värde utan en uppskattning. Det värdeintervall som uppskattningarna avseende kommande händelser utanför koncernens anges vid fastighetsvärderingar i en fungerande marknad ligger inom kontroll kan det verkliga utfallet avvika väsentligt. +/–5–10%. I en mindre likvid marknad kan intervallet vara större. För koncernens del innebär ett osäkerhetsintervall om +/–5% ett värdeintervall om +/–MSEK 1 392. STENA AB 2013 23 KONCERNEN 3. REDOVISNING PER RÖRELSESEGMENT OCH GEOGRAFISKT OMRÅDE Stena är en internationell koncern verksam inom främst färjelinjer, Stena Teknik är en gemensam resurs för all maritim verksamhet drilling, shipping, fastigheter, nya verksamheter – Adactum. Det finns inom Stena. Verksamheten består av nybyggnads- och ombyggnads- inga materiella transaktioner mellan dessa operativa segment. projekt, marinteknisk rådgivning samt upphandling, såväl som forsk- Färjelinjer bedrivs via Stena Line, Scandlines samt HH Ferries i ning och utveckling. Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Estland, Polen, Nederländerna Intäkter från shippingverksamheten består främst av charterintäkter samt Irland. Stena Line är en av världens ledande färjeoperatörer. Verk för ägda eller inchartrade fartyg samt ship managementintäkter för samheten består per 31 december 2013 av 22 strategiskt belägna fartyg under Stenas management. Direkta rörelsekostnader består färjelinjer, 40 fartyg och sex hamnar i Skandinavien, Storbritannien och främst av kostnader för fartygscharter, bränsle, personal, försäkring Nederländerna. och andra driftsrelaterade fartygskostnader. Intäkterna genereras främst från (i) biljettförsäljning, bestående av intäkter från biljetter för privatpersoner och privata bilar, paket/charter Fastighetsverksamhet omfattar investeringar i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter främst i Sverige och Nederländerna. resor samt hotellövernattningar; (ii) ombordförsäljning, bestående Totalt äger Stena 2,0 miljoner m2, främst i Sverige, och förvaltar främst av intäkter från detaljhandel, restauranger, barer, spel samt, ytterligare 192 000 m2 på uppdrag av närstående företag. Innehavet på linjen Norge–Danmark, tax-free försäljning; och (iii) frakt, främst består av runt 20 700 bostäder samt kommersiella fastigheter. Stena bestående av intäkter från gods- och långtradartrafik. De direkta Fastigheter är ett av Sveriges största privatägda fastighetsbolag. rörelsekostnaderna består i huvudsak av personalkostnader, kostnader Intäkterna består av hyror från hyresgäster i egna fastigheter samt för inköp av varor som säljs ombord, bränslekostnader, fartygscharter förvaltningsintäkter från förvaltade fastigheter. Kostnaderna avser kostnader, kommissioner, paketresekostnader och andra därtill främst underhåll, värme och personal. relaterade kostnader. Drillingverksamhet bedrivs via Stena Drilling, med huvudkontor i Aberdeen, Skottland. Stena Drilling är ett av världens ledande företag Nya verksamheter omfattar finansiella engagemang och investeringar i verksamheter utanför Stenas traditionella verksamhetsområden under affärsenheten Stena Adactum. inom utveckling, byggnation och drift av oljeborrningsriggar och Stena Adactum är koncernens investmentbolag som investerar oljeborrningsfartyg. Flottan består av två tredje generationens och en långsiktigt i noterade och onoterade företag. Målet är att bygga femte generationens halvt nedsänkningsbara oljeborrningsriggar samt starka och lönsamma företag som kan utgöra plattformar för nya fyra sjätte generationens oljeborrningsfartyg för ultradjupt vatten varav affärsområden inom Stena sfären. Stena Adactum består av fem en är isklassad. Intäkterna består av intäkter från charterkontrakt för dotterföretag (varav fyra är helägda och ett är ägt till 63%) samt två riggar och fartyg. De direkta rörelsekostnaderna är främst personal- intresseföretag som är noterade. Dotterföretagen bedriver verksamhet kostnader, bränslekostnader samt kostnader för försäkringar, underhåll i fem olika verksamhetsgrenar: och catering. •Blomsterlandet är en detaljhandelskedja med ett av Sveriges största Shippingverksamhet omfattar ägande och uthyrning av oljetankoch RoRo-fartyg. För att stödja verksamheten är företaget även enga- sortiment av inom- och utomhusplantor. •Envac tillhandahåller automatiserade avfallsinsamlingssystem för gerat i management och bemanning, såväl som design, inköp, försäljning och ombyggnader av sådana fartyg. hushåll och städer, med verksamhet i 30 länder. •Stena Renewable är koncernens vindkraftsföretag som framgångsrikt Stena Bulk är en av världens ledande tankrederier. Stena Bulk utvecklar har drivit fram och äger Sveriges största landbaserade vindkrafts banbrytande tankfartyg som uppfyller kunders krav på säkra trans parker. Parkerna består av totalt 86 vindkraftverk som nu är i drift. porter och innovativ logistik. Stena Bulk kontrollerar en flotta av runt •Ballingslöv är en internationell koncern inom kök, badrum och för 80 tankfartyg och har verksamhet i alla segment av tankmarknaden. varing, med ambitionen att bli en av de ledande aktörerna på den Stena RoRo tillhandahåller fartyg, innovativa lösningar och projekt- europeiska marknaden för dessa produkter. Företaget har en tillverk- ledning. Företagets kunder är operatörer och rederier runt om i världen. Northern Marine Management (NMM) är Stenas internationella ningsenhet i Ballingslöv, en i Storbritannien och fem i Danmark. •Mediatec är ett av Europas ledande företag inom mediateknik såsom företag inom ship management, med huvudkontor i Glasgow, direktsänd TV-produktion, storbildsskärmar och tekniklösningar vid Skottland, med en global kundbas. Med en omfattande kundportfölj mässor och event. och ett stort antal fartyg under management är företaget en mark- nadsledare inom kvalificerad ship management. Företaget driver en Övrigt omfattar ej fördelade, centrala administrationskostnader. högteknologisk flotta av runt 100 fartyg från sitt världsomspännande Det främsta måttet för lönsamhet för dessa segment är ”rörelse nätverk av kontor i bland annat Aberdeen, Glasgow, Göteborg, resultatet” och ”EBITDA”. Dessa mått är också de som rapporterats till Hamburg, Houston, Mumbai, Manila, Singapore och St Petersburg. bolagets högsta verkställande beslutsfattare. I koncernen har bolagets styrelse, som tar alla strategiska beslut, denna funktion. 24 STENA AB 2013 Rörelseresultat per rörelsesegment 1 januari–31 december MSEK 20123) 2013 36 270 36 272 1 761 1 561 Färjelinjer Färjeverksamhet Resultat av fartygsförsäljningar Totalt 2 Drilling Drillingverksamhet Resultat av fartygsförsäljningar Totalt 14 1 775 1 561 –41 –65 Shippingverksamhet RoRo Resultat av fartygsförsäljningar Totalt RoRo Bulk Nedskrivningar1) Resultat av fartygsförsäljningar Totalt Bulk –5 23 –46 –42 –38 –99 –132 15 –155 –99 LNG 329 412 Totalt LNG 329 412 Övrigt –18 –118 Totalt 2) 110 153 Fastighetsrörelse Fastighetsförvaltning 1 406 1 512 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 14 224 Resultat av fastighetsförsäljningar 66 51 1 486 1 787 Totalt Adactum Rörelseresultat 319 440 Totalt Adactum 319 440 Övrigt –325 –326 Totalt 3 401 3 887 1) Nedskrivningar om totalt MSEK 0 (–132) inkluderade i operativa kostnader, har gjorts avseende andelar i Paradise Holding under 2012, till bedömt nyttjandevärde 2) I resultatet ingår det resultat från JVs (se not 15) med MSEK 57 (MSEK 94) 3) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 STENA AB 2013 25 KONCERNEN FORTS. NOT 3 Avstämning mellan EBITDA och rörelseresultat per rörelsesegment 1 januari–31 december MSEK Färjelinjer 20121) EBITDA Avskrivningar Rörelseresultat Drilling Shippingverksamhet 272 3 335 Avskrivningar –1 649 –1 774 Rörelseresultat 1 775 1 561 EBITDA EBITDA 768 856 –658 –703 110 153 1 477 1 568 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 14 224 Avskrivningar –5 –5 1 486 1 787 Rörelseresultat EBITDA Avskrivningar Rörelseresultat Övrigt EBITDA Avskrivningar Rörelseresultat Totalt 1 525 –1 253 36 Rörelseresultat Adactum 1 274 –1 238 3 424 EBITDA Avskrivningar Fastighetsrörelse 2013 EBITDA Värdeförändring förvaltningsfastigheter 506 816 –187 –376 319 440 –313 –301 –12 –25 –325 –326 7 136 7 799 14 224 Avskrivningar –3 749 –4 136 Rörelseresultat 3 401 3 887 Avskrivning per rörelsesegment 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Färjelinjer 1 238 1 253 Drilling 1 649 1 774 RoRo 266 282 Bulk 118 139 LNG 263 254 Shippingverksamhet Övrigt 11 28 Totalt 658 703 Fastighetsrörelse Adactum 5 376 Övrigt 12 25 Totalt 3 749 4 136 1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 26 STENA AB 2013 5 187 Avskrivningar per tillgångsslag 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Fartyg 3 070 3 330 422 498 Inventarier Byggnader, mark 39 42 Hamnanläggningar 82 119 3 613 3 989 Summa materiella tillgångar Immateriella tillgångar 136 147 Totala avskrivningar 3 749 4 136 I totala avskrivningar ingår avskrivningar på fartyg under finansiella leasingavtal med 39 respektive 681 för åren 2013 och 2012. Investeringar i materiella anläggningstillgångar per rörelsesegment 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Färjelinjer 1 655 344 Drilling 5 895 3 361 Shippingverksamhet RoRo 616 674 Bulk 179 415 LNG 51 19 Övrigt 28 22 874 1 130 Fastighetsrörelse Totalt 1 405 1 104 Adactum 1 247 1 080 Övrigt 1 33 Totalt 11 077 7 052 Tillgångar per rörelsesegment 31 december MSEK 2013 20121) Färjelinjer 17 779 17 917 Drilling 26 060 27 659 Shippingverksamhet RoRo 2 852 2 725 Bulk 2 522 2 827 LNG 4 325 4 037 Övrigt 633 724 Totalt 10 332 10 313 28 237 29 969 Fastighetsrörelse Adactum 8 556 9 534 Övrigt 13 936 12 820 Totalt 104 900 108 212 1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 STENA AB 2013 27 KONCERNEN FORTS. NOT 3 Geografisk information Koncernens shippingverksamhet inom Stena RoRo, Stena LNG och verksamhet i Skandinavien och övriga Europa. Drilling har främst verk- Stena Bulk bedrivs till största delen mellan hamnar världen runt under samhet i N ordsjön (Skandinavien resp Övriga Europa) men även på längre eller kortare kontrakt. Dessa verksamheter fördelas ej per geo- marknader utanför Europa. Värdepappersfonderna i USA inkluderas i grafiskt område. Affärsområdena Färjelinjer och Fastigheter bedriver Övriga marknader. Totala intäkter per geografiskt område 1 januari–31 december MSEK Skandinavien 2012 2013 12 469 13 164 Övriga Europa 8 510 8 085 Övriga marknader 3 983 6 594 Ej fördelat 2 426 2 397 27 388 30 240 Totalt Tillgångar per geografiskt område 31 december MSEK 20121) 2013 Skandinavien 36 682 39 492 Övriga Europa 30 070 29 634 Övriga marknader 11 773 12 610 Ej fördelat 26 375 26 476 104 900 108 212 Totalt 1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 4. FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 januari–31 december MSEK Fartyg 2012 Försäljningspris 163 335 Redovisat värde –139 –310 24 25 Resultat från försäljning av fartyg Förvaltningsfastigheter Försäljningspris 445 295 Redovisat värde –379 –244 66 51 Resultat från försäljning av fastigheter Totalt 2013 Försäljningspris 608 630 Redovisat värde –518 –554 90 76 Totalt resultat från försäljning av anläggningstillgångar I totala försäljningspriset ingår betalda försäljningsomkostnader med 2 (4) vid jämförelse med kassaflödesanalysen, för ovanstående tillgångsslag. Dessutom har fartyget Stena Baltica sålts som ett ”hire-purchase”-avtal under 2013 vilket också utgör en skillnad i jämförelse med kassaflödesanalysen med MSEK 155. 28 STENA AB 2013 5. ADMINISTRATIONSKOSTNADER I administrationskostnader inkluderas kostnader för forskning och utveckling med 47 (63). Ersättning till revisorer avseende revisionsuppdrag samt övriga uppdrag framgår av tabell nedan: 1 januari–31 december Ersättning till revisorer Revisionsuppdraget Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2012 2013 26 20 2 Skatterådgivning 20 Övriga tjänster Summa 2 2 1 50 23 50 24 Revisionsarvode till övriga revisionsfirmor 1 Koncernen totalt Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och utföra. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av bokföringen samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning efterlevnad inom skatteområdet. Övriga tjänster är andra uppdrag. samt övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att Revisorsarvoden för 2013 avser PwC medan revisorsarvoden för 2012 avser KPMG. 6. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Under denna rubrik redovisas resultat från andelar i strategiska inne- Efter inlösen av en övrig delägares aktier uppgick ägarandelen per hav. Resultat från övriga innehav, mer direkt hänförliga till rörelsen, 31 december 2012 till 57,7%. Från och med 31 december 2012 konso- redovisas under Direkta rörelsekostnader, se även not 3. lideras bolaget som ett dotterbolag. Resultatandelen för 2012 uppgick Per 31 december 2013 innehas 23,5% av kapitalet och 25,1% av rösterna i Midsona AB (publ) (org.nr 556241-5322, säte i Malmö). Stenas värde av Midsona ABs börsvärde uppgick till MSEK 155 (72). Resultatandelen uppgick till MSEK 12 (9). fram till att bolaget blev ett dotterbolag till MSEK 11. Andelarna i Midelfart Sonesson och Gunnebo har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut. Under 2011 investerade dotterbolaget Stena Investment Sarl MSEK Per 31 december 2013 innehas 26,2% av kapitalet och rösterna i 106 i Wisent Oil & Gas Plc, ett oljeprospekteringsbolag. Investeringen Gunnebo AB (publ) (org.nr 556438-2629, säte i Göteborg). Värdet av uppgick till MGBP 10. Under 2012 investerade Stena Investment ytter Stenas innehav av Gunnebo ABs börsvärde uppgick till MSEK 794 ligare MGBP 7. Under 2013 har andelen skrivits ner med MSEK 48. (486). Resultatandelen uppgick till MSEK 27 (5). Resultatandelen uppgick till MSEK –49 (–7). Per 31 december 2013 I december 2012 förvärvades ytterligare 9,5% till en ägarandel av innehas 30% av kapitalet och rösterna i bolaget (föregående år 30%). 52% i intressebolaget MPP Mediatec Group AB (org.nr 556727-6208, säte i Göteborg). STENA AB 2013 29 KONCERNEN FORTS. NOT 6 Aktier och andelar i intresseföretag 1 januari–31 december MSEK Ingående anskaffningsvärde Förvärv 2012 2013 1 374 1 073 67 Klassificering till dotterbolag –351 Resultatandel i intresseföretag 18 –3 Nedskrivning av intresseföretag –48 Omräkningsdifferenser –15 –27 Övriga förändringar –20 –61 1 073 934 Bokfört värde vid årets utgång I posten andelar i intresseföretag ingår per 31 december 2013 goodwill med 342 (342). Koncernens andel av resultatet i intresseföretagen och dess totala tillgångar (inklusive goodwill) och skulder är som följer: MSEK Registreringsland Tillgångar Skulder Midsona AB (publ) Sverige 1 184 498 Gunnebo AB (publ) Sverige 4 252 2 600 MPP Mediatec Group AB Sverige 1) 1) Jersey 202 12 Resultat Ägarandel Koncernens resultat 869 35 23% 9 5 236 22 26% 5 1) 1) 1) 11 0 –13 30% Intäkter 2012 Wisent Oil & Gas Plc Totalt MSEK –7 18 Registreringsland Tillgångar Skulder Intäkter Resultat Ägarandel Koncernens resultat 2013 Midsona AB (publ) Sverige 1 172 462 916 51 23% 12 Gunnebo AB (publ) Sverige 4 335 2 872 5 271 102 26% 27 Wisent Oil & Gas Plc Jersey 68 13 0 –141 30% –90 Totalt 1) Redovisas som ett dotterbolag per 31 december 2012 30 STENA AB 2013 –51 7. FINANSNETTO 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Resultat från andelar i intresseföretag (se not 6) 18 –51 Erhållna utdelningar från aktieinnehav 82 48 Erhållna utdelningar från finansiella tillgångar 17 12 Erhållna utdelningar 99 60 Realiserat resultat av avyttringar av omsättningsaktier –8 –52 Realiserat resultat av avyttringar av aktier tillgängliga till försäljning 12 70 Realiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över resultaträkningen 74 223 –20 119 Realiserat resultat från investeringar i värdepappersfonder Orealiserat resultat från omsättningsaktier Orealiserat resultat från finansiella instrument värderade till marknadsvärde över resultaträkningen 17 20 119 64 Vinst vid terminering av leasar 291 Resultat från värdepapper 485 444 Ränteintäkter från investeringar i värdepappersfonder 198 207 Övriga ränteintäkter 240 282 Ränteintäkter 438 489 –55 –127 Övriga räntekostnader Räntekostnader från investeringar i värdepappersfonder –2 302 –2 259 Räntekostnader –2 357 –2 386 Valutadifferenser hänförliga till tradingverksamhet 30 –4 Valutaomräkningsdifferenser –95 –37 Valutavinst/förlust –65 –41 Förutbetalda finansiella kostnader –104 –97 Utfästelser –39 –38 Bankavgifter –44 –23 Aktiverade garantikostnader 8 Övriga finansiella kostnader –26 Övriga finansiella kostnader från investeringar i värdepapperfonder –37 –70 –242 –254 –1 624 –1 739 Övriga finansiella intäkter och kostnader Finansnetto Vinst vid terminering av leasar 2012 avser finansiering av Drillmax –26 Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader avser periodise- fartyget Stena Carron som delvis löstes upp från 2009 och upplösning ring av kostnader för vissa långfristiga lån och leasingförpliktelser över av övriga finansiella leasar i koncernen. resterande löptid för sådana lån. Se not 30. Det har inte varit någon materiell ineffektivitet i våra kassaflödes säkringar. STENA AB 2013 31 KONCERNEN 8. SKATTER Resultat före skatt fördelas geografiskt enligt följande: 1 januari–31 december MSEK Sverige 20121) 2013 15 86 Utanför Sverige 1 762 2 062 Summa 1 777 2 148 –4 –19 Aktuell skatt Periodens skattekostnad, Sverige Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige Periodens skattekostnad, utanför Sverige Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige Total aktuell skatt –35 –202 –213 –31 –55 –272 –287 198 234 Uppskjuten skatt Periodens skattekostnad, Sverige Justering av skatt hänförlig till tidigare år, Sverige 2 –1 Periodens skattekostnad, utanför Sverige 3 –14 27 –170 Justering av skatt hänförlig till tidigare år, utanför Sverige Total uppskjuten skatt 230 49 Total redovisad skatt –42 –238 1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19. Ersättningar till anställda, se not 1 Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats, procent 1 januari–31 december Procent Svensk inkomstskattesats Effekt av andra skattesatser i utländska dotterföretag Skatt hänförlig till tidigare år 2012 2013 26 22 –23 7 3 Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt 1 –5 Ej avdragsgilla kostnader 1 1 Ej skattepliktiga intäkter –1 –2 Utnyttjade underskottsavdrag Omstrukturering Förändring av skattesats, netto 9 1 –9 –18 –11 –1 Övrigt 6 5 Effektiv skattesats 1 11 Anledningen till den låga effektiva skattesatsen för 2012 och 2013 är framför allt att shippingaktiviteter och vinster vid försäljning av värdepapper är undantaget från beskattning i många länder där gruppen bedriver sin verksamhet. Bolaget har även under året reverserat gjorda avsättningar för mål som vunnit laga kraft. 32 STENA AB 2013 9. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MSEK Goodwill Varumärken Linje rättigheter Distributionsavtal1) Kund relationer1) ITinvesteringar1) 1 556 834 354 513 10 681 3 948 77 564 5 –38 –4 –47 759 4 976 Övriga immatr. tillg.1) Totalt Anskaffningsvärden Ingående balans, 1 januari 2012 Företagsförvärv (not 29) 481 74 Övriga investeringar 179 308 Försäljningar/utrangeringar 555 –6 Överföringar 156 Kursdifferenser –6 –199 –33 –4 –6 Utgående balans, 31 december 2012 2 333 830 730 Övriga investeringar 231 314 10 98 Försäljningar/utrangeringar Överföringar Kursdifferenser –85 375 –39 61 10 1 1 43 47 5 341 26 3 12 2 505 833 803 314 10 829 Ingående balans, 1 januari 2012 –52 –85 –9 –200 –8 –545 Företagsförvärv (not 29) –82 Utgående balans, 31 december 2013 46 –39 –14 Ackumulerade avskrivningar Kursdifferenser Försäljningar/utrangeringar –2 –82 1 Årets avskrivningar Kursdifferenser 1 5 5 42 –4 38 4 4 Överföringar Utgående balans, 31 december 2012 –22 –23 –25 –2 –61 –133 –132 –106 –32 –182 –10 –605 –1 067 –4 –1 –2 Försäljningar/utrangeringar Överföringar –899 –1 –8 33 33 –55 –147 3 Årets avskrivningar 3 –22 –45 –25 Utgående balans, 31 december 2013 –133 –129 –77 –207 –10 –629 Bokfört värde, 31 december 2012 2 201 724 698 132 0 154 Bokfört värde, 31 december 2013 2 372 704 726 107 0 200 –1 –1 186 3 909 46 4 155 1) Redovisas under rubriken övriga immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen STENA AB 2013 33 KONCERNEN FORTS. NOT 9 Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter Inom Färjelinjer har prövning av nedskrivningsbehov för goodwill (KGE) identifierade per rörelsesegment. En sammanfattning gjorts för reseverksamheten inom Stena Line Travel Group och färjelinjer. av fördelningen av goodwill på rörelsesegmentsnivå åter- För Stena Line Travel Group var diskonteringsräntan 7,5% före skatt finns nedan. och tillväxttakten för intäkter har bedömts individuellt per bolag och uppgår i genomsnitt till 4% till och med 2018 och därefter 0%. Good31 december MSEK will som uppstått inom färjelinjer genom förvärv under 2012 har prö- 2012 2013 vats för respektive linje. Diskonteringsräntan före skatt för färjelinjer Adactum 1 697 1 903 var 6%, medan tillväxttakten bedömts till 2% under de kommande Färjelinjer 504 430 Totalt 2 201 fem åren. Tiden därefter varierar tillväxttakten mellan 0–2%. 39 Per den 31 december 2013 befanns återvinningsvärdena baserade 2 372 på nyttjandevärde för de kassagenererade enheterna att inte i något Övrigt fall understiga redovisade värden, varför nedskrivning av tillhörande Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsvärden för goodwill ej var nödvändig. Ett antal känslighetsanalyser har även upprättats för att undersöka en kassagenererande enhet fastställs baserat på beräkningar av nytt- eventuella nedskrivningsbehov. Vid dessa analyser beräknades värdet jandevärde. De mest väsentliga antagandena för att fastställa nyttjan- med användande av 1%-enhet högre diskonteringsränta än ovan devärdet är diskonteringsräntan och tillväxttakten. nämnda diskonteringsränta. Dessa känslighetsanalyser visade inget Diskonteringsräntan före skatt var för Adactum 7–9%. Tillväxttakten nedskrivningsbehov för väsentliga kassagenererande enheter. för intäkter har inom Adactum bedömts individuellt per bolag och år 34 STENA AB 2013 fram till år 2022. Under denna period varierar tillväxttakten för intäkter Varumärken normalt mellan 3–8% till och med 2016 och har uppskattats till 2% Varumärken är i väsentlighet hänförligt till rörelsesegmentet Adactum. mellan 2016 och 2022 men har i något fall överstigit detta intervall. Under 2013 har samtliga varumärken inom Adactum testats för even- För perioden därefter har tillväxttakten för intäkter antagits till 1,5% tuellt nedskrivningsbehov. Testerna har utförts enligt samma tillväga- vilket är baserat på ett försiktigt antagande. En förlängd prognosperiod gångssätt som för fastställande av nyttjandevärdet för goodwill, se kan styrkas då samtliga bolag har varit verksamma under en längre tid närmare beskrivning ovan. Använd diskonteringsränta före skatt var och har en väl beprövad affärsmodell. Adactum har ett långsiktigt ägar- för de enskilda varumärkena 7,5% samt tillväxttakten för intäkter antas perspektiv och arbetar med att vidareutveckla bolagen genom ett aktivt fram till år 2016 vara 3–5%. För perioden därefter har tillväxttakten för ägande och finansiell styrka utan någon planerad bolagsavyttring. intäkter antagits till 1%. Inget av de utförda testerna påvisade något Samma principer användes inom Adactum föregående år. nedskrivningsbehov. Varumärken skrivs av årligen. 10. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MSEK Fartyg Pågående projekt 49 688 5 290 Övriga inventarier1) Vindkraftverk1) Byggnader och mark Totalt 4 366 693 1 543 61 580 Anskaffningsvärden Ingående balans, 1 januari 2012 Företagsförvärv (not 29) Investeringar Försäljningar/utrangeringar 160 2 615 1 564 6 641 279 57 54 1 778 76 9 668 –1 248 –372 –2 –343 –517 –14 8 302 –8 820 –25 274 –101 –370 Kursdifferenser –2 063 –462 –149 –36 –2 710 Utgående balans, 31 december 2012 58 330 2 647 5 692 507 1 522 68 698 63 395 2 482 243 754 56 6 045 Överföringar Företagsförvärv (not 29) Investeringar Försäljningar/utrangeringar 258 2 510 74 –2 211 –161 –110 –29 –12 –2 523 1 089 –2 484 –174 1 085 –19 –503 –35 –34 22 59 941 2 450 5 747 –15 503 –2 652 –132 –1 115 Försäljningar/utrangeringar 233 105 Kursdifferenser 641 81 Överföringar Kursdifferenser Utgående balans, 31 december 2013 17 –30 2 317 1 627 72 082 –104 –604 –18 863 –2 –1 249 16 738 Ackumulerade avskrivningar Utgående balans, 31 december 2012 Företagsförvärv (not 29) Överföringar Årets avskrivningar Utgående balans, 31 december 2012 Företagsförvärv (not 29) Försäljningar/utrangeringar 40 378 209 128 –1 336 –3 070 –373 –49 –39 –3 531 –17 622 –3 826 –113 –630 –22 191 –46 –41 1 990 101 16 –3 –90 5 2 112 Kursdifferenser 28 –37 –9 –18 Överföringar –5 264 14 273 Årets avskrivningar Utgående balans, 31 december 2013 –3 330 –392 –106 –42 –3 870 –18 985 –3 931 –203 –665 –23 784 Bokfört värde, 31 december 2012 40 708 2 647 1 866 394 892 46 507 Bokfört värde, 31 december 2013 40 956 2 450 1 816 2 114 962 48 298 1) Redovisas under rubriken Inventarier i balansräkningen Försäkringsvärdet för hela fartygsflottan uppgår till MSEK 52 837 MSEK 227, kapitaliserad ränta med MSEK 65 och övriga kapitaliserade (50 247). kostnader med MSEK 1 406. Pågående projekt per balansdagen inkluderar nybeställningar av två Kapitalisering av ränta för fartygsprojekt uppgick för år 2013 IMOMAX-fartyg och två oljeborrningsriggar. Oljeborrningsriggarna till MSEK 51 och för 2012 till MSEK 55. Kapitalisering av ränta för beställdes från Samsung i Sydkorea den 26 juni 2013 för leverans i mars vindkraftsprojekt samt vindkraftverk uppgick för år 2013 till MSEK 26 och september 2016, med rätt att avbeställa en enhet. De beräknas och för 2012 till MSEK 27. kosta cirka MUSD 800 per enhet. Pågående projekt inkluderar även investeringar i vindkraftsverk i Sverige. Tillsammans uppgår fartygsbeställningarna gentemot varven per balansdagen till MSEK 5 065. I utgående redovisat värde för pågående projekt ingår förskott till varven med MSEK 752, vindkraftsprojekt med Värderingsintyg upprättade av oberoende värderingsinstitut per 31 december 2013 visar att fartygsflottans marknadsvärde överstiger det bokförda värdet med MSEK 5 315 (6 809). Delar av ovanstående utgående redovisade värde för fartyg avser fartyg under finansiella leasingavtal, se vidare not 25, Leasing. STENA AB 2013 35 KONCERNEN 11. HAMNAR MSEK Hamnar Anskaffningsvärden Ingående balans, 1 januari 2012 2 643 Investeringar 5 Överföringar 111 Kursdifferenser –21 Utgående balans, 31 december 2012 2 738 Omvärderingar 122 Investeringar 1 Försäljningar/utrangeringar –2 Överföringar 461 Kursdifferenser 25 Utgående balans, 31 december 2013 3 345 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans, 1 januari 2012 –848 Kursdifferenser 8 Årets avskrivningar –82 Utgående balans, 31 december 2012 –922 Omvärderingar 1 241 Kursdifferenser –13 Försäljningar/utrangeringar 2 Överföringar –273 Årets avskrivningar –119 Utgående balans, 31 december 2013 Bokfört värde, 31 december 2012 1 816 Bokfört värde, 31 december 2013 3 261 Koncernen äger hamnar i Sverige, Storbritannien och Nederländerna. även en överföring från inventarier samt mark till hamnar avseende Hamnar används i den egna verksamheten och inkluderar hamn hamnanläggningen i Nederländerna. Överföringens nettovärde upp- anläggningar, terminaler med mera. gick till MSEK 188. Vid fastställandet av verkligt värde användes obero- Per 1 januari 2013 bytte koncernen redovisningsprincip avseende ende värderingsmän för hamnarna i Storbritannien och Nederländerna värdering av hamnar från metoden som bygger på anskaffningsvärde medan en intern värderingsmodell tillämpades vid värderingen av till omvärderingsmetoden. Det innebar en effekt på ökat hamnvärde hamnen i Sverige. med MSEK 1 363, fördelat på MSEK 122 på anskaffningsvärde och MSEK 1 241 på avskrivningar. I samband med omvärderingen gjordes 36 STENA AB 2013 –84 Det bokförda värdet per 31 december 2013 hade uppgått till MSEK 1 939 om hamnar hade varit redovisade till anskaffningsvärde. 12. FÖRVALTNINGSFASTIGHETER 31 december MSEK Verkligt värde vid årets ingång 2012 2013 25 429 26 367 1 193 809 Investeringar Omklassificering från pågående projekt Försäljningar Orealiserade värdeförändringar Kursdifferenser Verkligt värde vid årets utgång 244 289 –378 –239 14 224 –135 176 26 367 27 626 Förvaltningsfastigheter – pågående projekt Verkligt värde vid årets ingång 324 291 Investeringar 211 203 Omklassificering slutförda projekt –244 –289 Verkligt värde vid årets utgång 291 205 26 658 27 831 Totalt verkligt värde förvaltningsfastigheter vid årets utgång Förvaltningsfastigheter – påverkan på periodens resultat 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Hyresintäkter 2 357 2 396 Direkta kostnader –847 –848 Värdering av förvaltningsfastigheter Totalt Förvaltningsfastigheter avser koncernens kommersiella bestånd av 14 224 1 524 1 772 Det uppskattade marknadsvärdet för förvaltningsfastigheter var MSEK 27 831 varav MSEK 24 297 är hänförligt till de svenska förvalt- bostads- och kontorsfastigheter. Värdering av fastighetsbeståndet sker vid årsskiftet samt varje k vartal. Varje enskild fastighets verkliga värde bedöms genom att använda direktavkastningsmetoden. Driftsöverskottet baseras på marknads ningsfastigheterna. Förra årets värde var MSEK 26 658 varav MSEK 23 055 var hänförligt till svenska fastigheter. För att säkerställa värderingen har en extern värderingen utförts mässiga hyresintäkter minskat med hyresvakanser på 0–1% för bostads- av DTZ. Värderingen har gjorts på 20% av samtliga förvaltnings fastigheter och 0–15% för kommersiella fastigheter. Bedömning av fastigheter men dessa utvalda fastigheter representerar cirka 70% av avkastningskraven är baserad på information om marknadens förränt- fastigheterna vad avser fastighetstyp, teknisk standard och byggnads ningskrav på köp och försäljningar av jämförbara fastigheter i liknande konstruktion. Vid en jämförelse mellan de interna och externa värde- områden. I bedömningen har även hänsyn tagits till fastighetstyp, ringarna ligger de interna värderingarna inom ett normalt värdeinter- teknisk standard och byggnadskonstruktion. Vid v ärderingen den vall om +/– 10% jämfört den externa värderingen. 31 December 2013 användes följande direktavkastningskrav. Direktavkastningskrav % Område Sverige Eurozon Bostäder kommersiellt 2,50–6,00 5,00–8,00 n/a 6,00–12,00 STENA AB 2013 37 KONCERNEN 13. INVESTERINGAR I VÄRDEPAPPERSFONDER Företaget har sedan slutet av 2002 investerat i värdepappersfonder, så kallade CLOs (”Collateralized Loan Obligations”) eller CDOs (”Colleteralized Debt Obligations”) vilka förvaltas av Canyon Capital., USA. Dessa Investeringen i CDO2002 avvecklades under år 2011. CLO2004 respektive CLO2007 beräknas vara avvecklade under 2014. I värdepappersfonderna finns även andra investerare utöver Stena. värdepappersfonder har i sin tur tagit upp lån från kreditinstitut och Deras andel av årets resultat och eget kapital redovisas som ”Innehav investerat i olika högavkastande obligationer och företagslån noterade på utan bestämmande inflytande”. Minoritetsandelar i CLO fonderna den amerikanska finansmarknaden. Lånen från kreditinstituten är säker- 2004 och 2006 minskade under 2012 och uppgår nu till 5% (15,4%), ställda av de köpta värdepapperen. respektive 5% (11,3%) genom ytterligare förvärv av andelar. Minori- Investeringarna i värdepappersfonder startade i december 2002 (CDO2002) respektive augusti 2003 (CLO2004). En andra CLO startades i oktober 2005 (CLO2006) respektive en tetsandel i CLO 2007 är 5% och 20% för senaste CLO 2012. Konsolideringen av de olika värdepappersfonderna innebär följande påverkan på koncernbokslutet: tredje i november 2006 (CLO2007). Ytterligare en fjärde CLO startades i oktober 2012 och var fullt etablerad i mars 2013. Stenas risk är begränsad till investerat kapital i fonderna. Konsolideringen av de olika värdepappersfonderna innebär följande påverkan på koncernbokslutet: 1 januari–31 december MSEK Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Andel ägd av innehavare utan bestämmande inflytande Årets resultat 2012 2013 84 115 4 14 88 129 31 december Investeringar i värdepappersfonder 1) Kortfristiga placeringar 2) Övriga tillgångar Summa tillgångar Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande 2012 2013 5 170 4 311 619 385 67 58 5 856 4 754 453 612 26 27 479 639 Skulder i värdepappersfonder 3) 3 974 3 944 Övriga skulder 1 403 171 Totalt skulder 5 377 4 115 Summa eget kapital och skulder 5 856 4 754 Summa eget kapital 31 december MSEK Investeringar i värdepappersfonder klassificeras som: Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i balansräkningen och över övrigt totalresultat 2012 2013 447 219 Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde i balansräkningen 4 723 4 092 Totalt 5 170 4 311 1) Innehav i obligationslån redovisas till verkligt värde med realiserade vinster och förluster redovisade i resultaträkningen. Innehav i dessa värdepapper redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över övrigt totalresultat. Förlagslån tas upp till anskaffningsvärde vilket innebär att ingen omvärdering görs men dessa prövas vid varje rapporteringstillfälle för eventuellt nedskrivningsbehov. Marknadsvärdet på förlagslånen är 39 MSEK lägre än bokfört värde. 2) Avser likvida medel i respektive värdepappersfond och kan inte disponeras av koncernen. Dessa behandlas därför som spärrade. 3) Skulder i värdepappersfonder avser dessa fonders lån från kreditinstitut. Dessa lån är säkerställda av de olika värdepapperen men är ej garanterade av Stenakoncernen i övrigt. 38 STENA AB 2013 14. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPER 31 december MSEK 2012 2013 Ingående bokfört värde 3 465 5 118 Tillkommit 2 997 2 057 –2 069 –3 123 Avgått Omklassificering 515 Förändring av orealiserat resultat över resultaträkningen 161 –335 Förändring av orealiserat resultat via övrigt totalresultat 230 398 Kursdifferenser Utgående bokfört värde MSEK –181 128 5 118 4 243 2012 2013 Övriga långfristiga värdepapper klassificeras som: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 835 898 Finansiella tillgångar som kan säljas, värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 3 283 3 345 Totalt 5 118 4 243 Övriga långfristiga värdepapper avser koncernens börsnoterade aktieinnehav, vilka redovisas till verkligt värde. Aktier till ett värde av MSEK 1 015 (931) har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut. De långfristiga innehaven av börsnoterade aktier klassificeras enligt följande: MSEK Branschindelning 2012 2013 Värdepappersfonder 959 1 023 Olja & Gas 556 505 Fonder 459 472 Bank 480 298 276 Läkemedel 188 Olja & Gas service 685 261 Detaljhandel 260 238 Mjukvarulösningar 97 122 Finansiella tjänster 139 99 76 86 81 Shipping Biltillverkning 87 Husbyggnation 74 Fastigheter 81 81 Energiproduktion 49 77 122 66 Telekommunikation Livsmedel 36 65 Elektronik 105 63 Bioteknologi 50 62 Hälsoprodukter 73 53 Maskiner 70 51 124 50 Internet 73 38 Media 22 24 Skogsprodukter & papper 133 21 Investmentbolag 166 14 11 13 Metall fabrikat/hårdvara Kraft och automatiseringsteknologi Konstruktion 12 Jordbruk Gruvdrift Utrustning Totalt börsnoterade aktier 5 21 9 5 118 4 243 STENA AB 2013 39 KONCERNEN 15. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR MSEK Uppskjutna skattefordringar1) Andra långfristiga fordringar1) Andra långfristiga värdepapper Övriga andelar Aktiverade kostnader Totalt 1 666 604 377 4 731 Ingående bokfört värde 1 januari, 2012 892 1 192 Effekt av förändring av redovisningsprinciper 96 –707 Tillkommit 84 77 10 29 279 479 Avgått –3 –291 –19 –28 –266 –607 Omvärderingar resultaträkningen Omvärderingar totalresultat –611 –36 15 –21 –2 –84 –86 Resultatandel 13 –111 Utdelning –5 –14 Omklassificering Kursdifferenser Utgående bokfört värde 31 December 2012 Tillkommit Avgått 34 –481 –21 355 –47 –31 –17 239 622 1 034 449 373 3 526 76 651 121 49 74 971 –483 –78 –41 –45 –647 7 –124 –67 –184 36 135 Omvärderingar totalresultat 171 Resultatandel 57 Utdelning –9 Kursdifferenser Utgående bokfört värde 31 December 2013 –19 –515 1 048 Omvärderingar resultaträkningen Omklassificering –98 –15 –8 57 –9 –5 –28 1 37 17 –7 627 1 267 1 137 539 48 335 3 904 1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 Uppskjutna skattefordringar avser främst outnyttjade förlustavdrag. strategiska innehav, redovisas som övriga andelar och intresseföretag. skatteskulder. Se not 8. Dessa utgör koncernens samarbetsarrangemang i form av företags- Andra långfristiga fordringar inkluderar överskott i pensionsplaner uppgående till MSEK 160 (72), se även not 22. Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade aktier, övriga intresseföretag och fonder. Dessa aktier redovisas som Aktier tillgängliga till försäljning och värderas via övrigt totalresultat. 40 STENA AB 2013 Bolag ägda mellan 20% och högst 50%, och som inte anses som Omklassificering inkluderar nettoredovisning mot uppskjutna pooler och gemensamt ägda bolag vilka bedriver shippingverksamhet. De strategiska innehaven redovisas som andelar i intresseföretag under egen rad i balansräkningen och i not 6. Föregående år skrevs Paradise Holding ner med MSEK 131 motsvarande MUSD 19,5. Andel av dessa bolags resultat ingår i Övriga rörelseintäkter/kostnader. Jämför även not 3 och 6. Andra långfristiga värdepapper MSEK Antal/Andel Bokfört värde Moderbolagets innehav Alligator 3 345 231 23 Totalt andra långfristiga värdepapper, moderbolaget 23 Dotterbolagens innehav ING Dutch Office Funds C.V. Holland 5,0% 675 Airport Real Estate Basis Fonds C.V. Holland 20,2% 309 Iofina konvertibel Storbritannien 100% 96 Övriga 34 Totalt andra långfristiga värdepapper 1 137 Övriga andelar MSEK Antal/Andel Bokfört värde Asahi Stena Tankers Pte Ltd Singapore 50% Golden Stena Weco Singapore 50% 18 Partrederiet SUST I DA Norge 50% 42 Partrederiet SUST III DA Norge 50% 62 Stena Ugland Shuttle Tankers Norge Nordic Rio LLC Marshall Islands 50% 53 Stena Sonangol Suezmax pool LLC Marshall Islands 50% Navion Gothenburg LLC Marshall Islands 50% 13 Paradise Libyen 35% 106 Glacia Limited Bermuda 50% 108 RoRo Partners Ltd Bermuda 49% Stena Weco Danmark 50% 126 Övrigt 11 Totalt övriga andelar 539 16. VARULAGER 31 december MSEK 2012 2013 Bunker- och smörjoljor 111 117 Försäljningsvarulager 202 228 Råvaror och förnödenheter 213 209 Varor under tillverkning 45 29 Färdiga varor 121 133 Totalt 692 716 STENA AB 2013 41 KONCERNEN 17. KORTFRISTIGA FORDRINGAR 31 december MSEK 2012 2013 2 037 2 168 Kundfordringar Kundfordringar har klassificerats utifrån förfallotidpunkt Ej förfallna Förfallna upp till 30 dagar 373 327 Förfallna mer än 30 dagar 413 354 2 823 2 849 Totalt Övriga fordringar Kortfristiga fordringar, närstående bolag (not 34) 1 7 Övriga kortfristiga fordringar 1 801 1 786 Totalt 1 802 1 793 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 610 591 Upplupna intäkter 1 519 1 579 Totalt 2 129 2 170 Totalt kortfristiga fordringar 6 754 6 812 Det bokförda värdet av fordringarna är lika med det verkliga värdet. I kundfordringar ingår reservering för osäkra fordringar med MSEK 116 (75). I försäljningskostnaderna ingår avsättning för kundförluster med MSEK 28 (2). 18. KORTFRISTIGA PLACERINGAR 31 december MSEK 2012 Omsättningsaktier 2013 198 348 Spärrade medel 1 897 1 346 Totalt 2 095 1 694 Det bokförda värdet av de kortfristiga placeringarna är lika med det Spärrade medel inkluderar MSEK 386 (619) i likvida medel i värde- verkliga värdet. Omsättningsaktier ingår i kategorin Finansiella till- pappersfonder. Se not 13. Dessa likvida medel kan inte disponeras av gångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. bolaget och betecknas därför som spärrade. Övriga spärrade medel Av det totala värdet har MSEK 4 (3) spärrats som säkerhet för vissa banklån. Se not 28. avser bankmedel som spärrats som säkerhet för olika långfristiga skulder och åtaganden. 19. LIKVIDA MEDEL 31 december MSEK Kassa och bank Korta placeringar Totalt Korta placeringar avser bankmedel, vars ursprungliga bindningstid uppgår till högst tre månader. 42 STENA AB 2013 2012 2013 1 546 1 977 35 76 1 581 2 053 20. EGET KAPITAL Utdelning per aktie (SEK) 2012 5 200 2013 3 780 Specifikation av reserver MSEK Verkligt värde reserv Säkringsreserv –466 –752 Ingående eget kapital 1 januari 2012 Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt Omvärderingsreserv Omräkningsreserv Total –1 015 –2 233 325 325 Årets förändring säkringsreserv, netto efter skatt – värdering av bunkersäkringar – värdering av räntesäkringar –24 –24 –189 –189 – värdering av valutasäkringar –71 –71 – säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag 109 109 Årets förändring omräkningsreserv Utgående eget kapital 31 december 2012 –141 –927 –801 –2 884 1 012 1012 Effekt av förändring i redovisningsprinciper1) Årets förändring verkligt värde reserv, netto efter skatt –801 –1 816 366 366 Årets förändring säkringsreserv, netto efter skatt – värdering av bunkersäkringar –37 –37 – värdering av räntesäkringar 916 916 – värdering av valutasäkringar – säkring av nettoinvestering i utländska dotterbolag –34 –34 –123 –123 Årets förändring omvärderingsreserv, netto efter skatt Utgående eget kapital 31 december 2013 –20 –20 Årets förändring omräkningsreserv, netto efter skatt 225 –205 992 355 355 –1 461 –449 1) Effekten av förändring till omvärderingsmetoden vid värdering av hamnar Verkligt värde reserv Omvärderingsreserv Reserven omfattar vinster och förluster som uppstår vid värdering av Reserven omfattar omvärdering av tillgångsslaget hamnar. Det omvärde- finansiella tillgångar som kan säljas. När en sådan tillgång säljs redovi- rade beloppet utgörs av hamnarnas verkliga värde vid omvärderings sas den ackumulerade vinst eller förlust som hänför sig till omvärde- tidpunkten. I takt med att avskrivningar görs på hamnar löses omvärde- ringen av tillgången i resultaträkningen. Ifall en tillgång som omvärde- ringsreserven upp med samma belopp som periodens avskrivning på rats måste skrivas ned redovisas den ackumulerade vinsten eller övervärdet. förlusten i resultaträkningen. Om en hamns redovisade värde ökar till följd av en omvärdering redovisas ökningen i övrigt totalresultat. Säkringsreserv Säkringsredovisning tillämpas på våra inköp av bunker, räntekostnader, Om en hamns redovisade värde minskar till följd av omvärderingen redovisas minskningen i resultaträkningen. transaktioner i valuta annan än funktionell valuta samt investeringar i dotterbolag. Reserven innehåller vinster och förluster som uppstått vid omvärde- Omräkningsreserv Kursdifferenser som är hänförliga till omräkning av koncernens utländska ring av de säkringsinstrument som utgör effektiva säkringar. Den acku- dotterbolags funktionella valutor till SEK ackumuleras i omräknings mulerade uppskjutna vinsten eller förlusten redovisas i resultatet i reserven. Vid försäljning av en utländsk verksamhet redovisas den acku- samma period eller perioder som den säkrade prognostiserade trans- mulerade omräknade valutaeffekten som redovisats i reserven i resultat aktionen påverkar resultatet. räkningen och inkluderas i vinsten eller förlusten vid försäljningen. STENA AB 2013 43 KONCERNEN 21. UPPSKJUTNA SKATTER 31 december MSEK 2013 20121) Uppskjutna skatteskulder Materiella anläggningstillgångar 3 826 Finansiella anläggningstillgångar 36 181 601 425 Avsättningar Övrigt Uppskjutna skatteskulder, brutto 4 292 57 61 4 520 4 959 Uppskjutna skattefordringar Materiella anläggningstillgångar Förlustavdrag 313 277 1 894 2 304 Finansiella anläggningstillgångar 158 101 Avsättningar 140 130 –947 –1 170 Uppskjutna skattefordringar, brutto 1 558 1 646 Netto uppskjutna skatteskulder 2 962 3 313 Övrigt 4 Avgår ej beaktade uppskjutna skattefordringar avseende förlustavdrag varav redovisat som: Uppskjutna skattefordringar (not 15) 1 048 627 Uppskjutna skatteskulder 4 011 3 940 Uppskjutna skatter har beräknats totalt per land. Netto uppskjutna skattefordringar redovisas under övriga långfristiga tillgångar. Beräkning av uppskjutna skatter är baserat på den nominella skattesatsen i respektive land. 20121) MSEK Aktuell skatt Uppskjutna skatter Skatter via resultaträkningen 2013 Skatter via övrigt totalresultat –272 Totala skatter Skatter via resultaträkningen Skatter via övrigt totalresultat Totala skatter –287 –272 –287 230 269 499 49 –321 –272 –42 269 227 –238 –321 –559 Bolagets förlustavdrag brutto fördelas enligt följande: 31 december MSEK 2012 2013 Sverige 4 453 4 434 Övriga världen 5 377 6 499 Totalt 9 830 10 933 Av totalt förlustavdrag saknar MSEK 6 709 förfallodatum. Förlustavdrag på MSEK 4 224 förfaller mellan 2014 och 2022. Totala ej redovisade underskott uppgår till MSEK 5 364 (4 956). 1) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 44 STENA AB 2013 22. ERSÄTTNING TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, hälsovård och som koncernen har gjort från 2001–2012, att vissa betalningar kan bli andra ersättningar, erläggs till övervägande del genom fortlöpande återbetalningsbara och baserat på underskottet 31 mars 2012, så betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar kommer koncernen inte behöva göra några framtida betalningar över förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgifts- betalningsplanens återstående tid. De inbetalningar som koncernen bestämda planer. Resterande del fullgörs genom så kallade förmåns gjorde 2011 och 2012, på sammanlagt MSEK 306, betalades till ett bestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom koncernen. För för- Escrow Account och kan inte tillfalla någon annan av fondens arbets månsbestämda planer beräknas koncernens kostnader samt värdet av givare. Tillgodohavandet redovisas som en reduktion av nettoskulden. utestående förpliktelser per balansdagen med hjälp av aktuariella Reduceringen av andelsvärdet till 19% beaktas i koncernen från 2013 beräkningar vilka syftar till att fastställa nuvärdet av utfärdade förplik- där effekten av reducerad nettoskuld redovisas i övrigt totalresultat. telser. De aktuariella antagandena avser diskonteringsränta, inflation, Stena Line Ltds Company Scheme ger rätt till ersättningar som är antaganden för dödlighet, löneökningar, förväntad avkastning på till- kopplade till de enskilda medlemmarnas slutlön vid det tidigaste av det gångarna samt andra faktorer. Diskonteringsräntan är baserad på lång- datum då de lämnar bolaget eller går i pension. Ersättningarna via de fristiga företags- eller statsobligationer såväl som bostadsobligationer två industrifonderna är kopplade till de enskilda medlemmarnas för planerna i Sverige. Tillgångarna består till största del av långfristiga genomsnittliga slutlön enligt ett karriärsindexerat system. Samtliga företagsobligationer, statsobligationer samt aktier. Förmånsbestämda planer är stängda för nya medlemmar. planer förekommer inom koncernen framförallt i dess dotterföretag Fonderingsnivån för respektive plan bedöms vart tredje år och där- i Storbritannien. Andra väsentliga förmånsbestämda planer omfattar efter upprättas en inbetalningsplan i överenskommelse mellan arbets- tjänstemän i den svenska verksamheten (främst PRI-planen) samt givare och förvaltare av pensionsfonden, vilken omfattar planmässiga anställda i Nederländerna. betalningar tillsammans med underskottsbetalningar som krävs för att Kostnader redovisade i rörelseresultatet inkluderar kostnader för möta underskottet mellan tillgångar och skulder. Placeringsstrategin tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under beslutas av förvaltaren i samråd med arbetsgivarna. Tillgångarna han- tidigare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regle- teras på uppdrag av pensionsplanernas förvaltare genom oberoende ringar. Kostnader redovisas som övrig rörelsekostnad eller adminis fondförvaltare. trationskostnad, beroende på de anställdas uppgifter. Effekter av omräkning redovisas i övrigt totalresultat. En kortfattad beskrivning av de större pensionsplanerna följer nedan. Respektive pensionsplan regleras av ”Trust Deed and Rules” och planerna styrs via Förvaltningsbolag (Trustee companies), styrelsen som representeras av arbetsgivare och medlemmar samt i vissa fall även oberoende förvaltare (trustees). Storbritannien Stena Line Holding koncernens pensionsplaner i Storbritannien svarar Sverige för drygt 80% av koncernens totala förmånsbestämda pensionsskuld i För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda Storbritannien. Stena Line Ltd deltar i en av bolaget fonderad pensions- pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäk- plan (Company Scheme) samt har andelar i två industrifonder; Merchant ring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, Navy Ratings Pension Fund (MNRPF) och Merchant Navy Officers Pension UFR 3 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring Fund (MNOPF). Koncernen uppskattar sin totala andel i MNRPF till i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbets 19% (32%) och i MNOPF till 12% (11%), vilket baseras på uppgifter givare. För räkenskapsåret 2013 har koncernen inte haft tillgång till från pensionsplanernas förvaltare. information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens Förvaltaren för MNRPF antog en betalningsplan 2001 då koncernens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att andel uppgick till cirka 32%, varvid hälften av planens inbetalningar gjor- planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. des av andra arbetsgivare som genomförde frivilliga betalningar. Avtalet Pensionsplanen ITP2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redo med frivilliga inbetalningar upphörde dock 2006 och som ett resultat visas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmåns ökade koncernens andel av underskottet till cirka 60%. Koncernen bestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är initierade en rättsprocess mot MNRPF för att fastställa hur underskottet bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad skall fördelas ut bland de olika arbetsgivarna. Den engelska court of återstående tjänstgöringstid. Appeal fastställde 2011 ett utslag från High Court, att underskotts Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på betalning till MNRPF kan krävas av alla företag som tidigare deltagit i Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade fonden, inklusive företag som inte längre anställer några medlemmar. enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte Som ett resultat av domstolsbeslutet, kan underskottsbetalning även överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska krävas av de företag som inte tidigare har bidragit. 2012 föreslog MNRPF normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollek- preliminärt att koncernens andel av underskottet uppgår till cirka 19%. tiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 pro- Det uppskattades därvid, med beaktande av de underskottsbetalningar cent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsoli STENA AB 2013 45 KONCERNEN FORTS. NOT 22 deringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en Nederländerna åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av Den förmånsbestämda pensionsplanen i Nederländerna är en löne befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa baserad pensionsförmån och är öppen för nya deltagare. Pensionens premiereduktioner. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott storlek är baserad på genomsnittslönen under anställningen med i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148% (129%). indexering. Pensionsplanen är fullt fonderad. Andra förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige tryggas främst av pensionsstiftelse i egen regi. Det förekommer inget krav på en lägsta fonderingsnivå. Pensionsutbetalningar till pensionärer sker direkt från Stena och inte från stiftelsens pensionstillgångar. Information per land 31 december 20122) Sverige Storbritannien Nederländerna Totalt Redovisning i balansräkningen Nuvärde av fonderade och ofonderade förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Totalt (överskott)/underskott 488 8 575 202 9 265 –215 –7 678 –219 –8 112 273 897 –17 1 153 17 Varav redovisade som Övriga långfristiga tillgångar Pensioner och liknande förpliktelser Total fonderingsnivå för samtliga planer, % 51 4 324 901 44% 90% 72 1 226 108% 88% Redovisning i resultaträkningen Kostnad för tjänstgöring under innevarande år 8 34 3 45 10 62 –4 68 Administrationskostnader 1 55 Omvärdering (vinst)/förlust 13 –7 7 13 Total kostnad (vinst) för förmånsbestämda planer 32 144 6 182 Räntekostnad, netto 56 Huvudsakliga antaganden för värderingen av förpliktelsen Livslängd, år Män – nuvarande ålder 65 19,6 21,1 22,0 Kvinnor – nuvarande ålder 65 22,8 23,7 24,2 Inflation, %1) 2,0 2,7 2,0 Diskonteringsränta, % 3,5 4,7 3,6 1) A ngiven inflation för Storbritannien avser RPI. Använd CPI är 1,0 (0,9) lägre är RPI 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 46 STENA AB 2013 Information per land 31 december 2013 Sverige Storbritannien Nederländerna Totalt Redovisning i balansräkningen Nuvärde av fonderade och ofonderade förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Totalt (överskott)/underskott 469 7 763 237 8 468 –270 –7 463 –260 –7 992 199 300 –23 476 Varav redovisade som Övriga långfristiga tillgångar Pensioner och liknande förpliktelser Total fonderingsnivå för samtliga planer, % 89 47 24 160 288 347 1 636 58% 96% 110% 94% 50 Redovisning i resultaträkningen Kostnad för tjänstgöring under innevarande år 8 36 6 Kostnad för tjänstgöring under tidigare år 0 0 2 2 Räntekostnad, netto 9 26 –1 35 1 30 0 30 Omvärdering (vinst)/förlust Administrationskostnader –74 –477 –5 –556 Total kostnad (vinst) för förmånsbestämda planer –57 –385 2 –439 Huvudsakliga antaganden för värderingen av förpliktelsen Livslängd, år Män – nuvarande ålder 65 19,6 21,0 22,1 Kvinnor – nuvarande ålder 65 22,8 23,4 24,3 Inflation, %1) 2,0 3,2 2,0 Diskonteringsränta, % 4,0 4,7 3,5 Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 14,5 år 1) A ngiven inflation för Storbritannien avser RPI. Använd CPI är 1,0 (0,9) lägre är RPI Avstämning av förändring i nuvärdet av förmånsbestämd förpliktelse avseende fonderade och ofonderade förpliktelser Ingående balans 1 januari 20122) 2013 9 210 9 265 45 50 56 30 Räntekostnader 455 362 Omvärdering till följd av förändrade finansiella antaganden 148 211 Omvärdering till följd av förändrade demografiska antaganden –58 –45 Förvärv av bolag Kostnad för tjänstgöring under innevarande år 42 Kostnad för tjänstgöring under tidigare år Administrationskostnader Omvärdering till följd av erfarenhetsbaserade justeringar 2 –158 –281 Omvärdering till följd av ändrad andel i pensionsplan Inbetalningar av deltagare i pensionsplaner Utbetalda förmåner Valutakursdifferenser Regleringar och övrigt Utgående balans 31 december –1 007 6 6 –350 –248 –89 81 0 0 9 265 8 468 2) 2012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 STENA AB 2013 47 KONCERNEN FORTS. NOT 22 Avstämning av förändring i verkligt värde av förvaltningstillgångar 20121) Ingående balans 1 januari 7 878 Förvärv av bolag 2013 8 112 0 31 Ränteintäkter på förvaltningstillgångar 387 327 Omvärdering till följd av förändrade antaganden –81 –34 0 –533 Omvärdering till följd av ändrad andel i pensionsplan Inbetalningar av deltagare i pensionsplaner Inbetalningar av avgifter Utbetalda förmåner 6 6 191 195 –191 –182 Valutakursdifferenser –77 70 Regleringar och övrigt –1 0 8 112 7 992 Utgående balans 31 december 1) 2 012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 Känslighetsanalysen nedan redogör för effekten på den förmånsbe- förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls stämda pensionsskuldens storlek vid en förändring av aktuariella anta- konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och ganden. Känslighetsanalysen är inte avsedd att uttrycka Stenas upp- förändringar i några av antagandena kan vara korrelerade. fattning om sannolikheten för en ändring. Den baseras på en Känslighetsanalys av förpliktelserna Sverige Storbritannien Nederländerna Totalt 244 Livslängd +1 år 13 225 6 Inflation +0,5% 40 440 23 503 Diskonteringsränta +0,5% –45 –557 –20 –622 Diskonteringsränta –0,5% 45 557 23 625 20121) Marknadsnoterade Ej marknadsnoterade Eget Kapitalinstrument 2 484 106 Räntebärande värdepapper 4 417 Marknadsvärde av förvaltningstillgångar per kategori Fastigheter 222 Försäkringsbrev Likvida medel och liknande Totalt 2013 Totalt Marknadsnoterade Ej marknadsnoterade Totalt 2 590 2 445 113 2 558 4 417 4 261 222 4 261 285 285 22 22 38 862 862 543 306 849 8 112 7 287 704 7 992 7 784 328 38 1) 2 012 har räknats om på grund av den ändrade standarden för pensionsredovisning, IAS 19 Ersättningar till anställda, se not 1 Investeringsstrategi och riskhantering Genom våra förmånsbestämda pensionsplaner är koncernen expone- säkerställer att investeringsportföljerna är väl diversifierade. Koncern- rad mot ett antal risker. ledningen godkänner ramarna för koncernens placeringsstrategi av Pensionsplanernas skulder är beräknade genom användning av diskonteringsränta. Om förvaltningstillgångarna inte uppnår motsvarande avkastning kommer ett underskott att uppstå. Målsättningen för kon- pensionstillgångar. Det slutliga placeringsbeslutet fattas av de lokala pensionsfondernas och stiftelsernas styrelser som rådgör med Stena. Ökad livslängd hos förmånstagare och ökad inflation är de primära cernens placeringsstrategi är att över tid minska koncernens totala riskerna som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed pensionskostnad och för att uppnå detta accepteras ett visst riskta- skuldens omfattning. Koncernen bevakar kontinuerligt diskonterings- gande. Placeringarna är långsiktiga och fördelningen av tillgångsslag ränta, inflation samt antagande om livslängd för att säkerställa att förvaltningstillgångarna matchas med pensionsförpliktelserna. 48 STENA AB 2013 23. SKULDER TILL KREDITINSTITUT 2012 MSEK 2013 Kortfristiga Långfristiga Totalt Kortfristiga Långfristiga Totalt 422 12 313 12 735 843 11 835 12 678 2 013 23 400 25 413 3 442 21 857 25 299 290 10 399 10 689 331 11 595 11 926 2 725 46 112 48 837 4 616 45 287 49 902 Fastighetslån Övriga banklån Checkkrediter Totalt Avseende skuldernas förfallotid se not 30, Finansiella instrument. Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning är följande 31 december MSEK 2012 2013 SEK 12 754 14 265 GBP 1 191 1 135 USD 24 172 23 715 EUR 10 095 10 115 Andra valutor Totalt 625 673 48 837 49 903 Angående ställda säkerheter, se not 28. 24. OBLIGATIONSLÅN I november 2004 upptogs ett obligationslån på MUSD 250 till en ränta I mars 2010 upptogs en Eurobond uppgående till MEUR 200 till en ränta om 7,875% och med en löptid till och med 15 mars 2020. om 7,0% och med en löptid till och med 1 december 2016. I februari 2007 slutfördes upptagandet av en Eurobond uppgående till MEUR 300 till en ränta om 6,125% och med en löptid till och med Den 5 mars 2013 återkallades det obligationslån som återstod med MUSD 128,8 med förfall 2016. Betalningen gjordes den 5 april 2013. Gällande finansiella och operativa kovenanter kopplade till obliga- 1 februari 2017. tionslånen, se not 30. I februari 2007 upptogs ytterligare en Eurobond uppgående till MEUR 102 till en ränta om 5,875% och med en löptid till och med 1 februari 2019. Verkligt värde 31 december Emitterat – F örfall Nominellt Utestående Ränta 2012 Redovisat värde 31 december 2013 2012 2013 2004–2016 MUSD 250 MUSD 0 7,00% MUSD 130 2007–2017 MEUR 300 MEUR 300 6,125% MEUR 318 MEUR 324 2 575 838 2007–2019 MEUR 102 MEUR 102 5,875% MEUR 105 MEUR 109 876 903 2010–2020 MEUR 200 MEUR 200 7,875% MEUR 217 MEUR 228 1 703 1 764 5 992 5 324 Långfristig del av obligationslån 5 154 5 324 Kortfristig del av obligationslån 838 Totalt 2 657 Varav 25. LEASING Bolaget som leasetagare Kostnaderna för operationella leasingavtal Operationella leasar inkluderar huvudsakligen charter av tankfartyg har utvecklats enligt följande: på time-charter, färjor på bareboat-charter samt inhyrda hamn anläggningar. Dessutom leasas lokaler, bilar och kontorsutrustning. 31 december MSEK Rörelsens kostnader 2012 2013 1 605 1 263 STENA AB 2013 49 KONCERNEN FORTS. NOT 25 Koncernens finansiella leasar omfattar ett RoPax-fartyg. Anskaffningsvärdet för fartyg under finansiella leasingavtal uppgick per balansdagen till MSEK 530 (499) och netto bokfört värde till MSEK 481 (492). Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till: 2012 MSEK Operationella leasar Finansiella leasar 2013 1 282 203 2014 1 059 207 2015 726 147 2016 600 31 2017 538 331 2018 och därefter 1 978 48 Summa minimileaseavgifter 6 183 967 Framtida minimileaseavgifter uppgick per balansdagen till: 2013 MSEK Operationella leasar Finansiella leasar 2014 1 096 231 2015 713 179 2016 531 70 2017 470 370 372 10 2018 2019 och därefter 1 911 13 Summa minimileaseavgifter 5 093 873 Bolaget som leasegivare Bolaget hyr ut fartyg och fastigheter till externa parter under operationella leasingavtal. Bokförda värden för fartyg och fastigheter för extern uthyrning uppgick på balansdagen till: 2012 2013 Anskaffningsvärde Ackum. avskrivning Netto bokfört värde Anskaffningsvärde Ackum. avskrivning Netto bokfört värde Fartyg 42 153 –11 454 30 699 42 402 –12 682 29 720 Förvaltningsfastigheter 26 658 26 658 27 831 Totalt 68 811 57 357 70 233 –12 682 57 551 MSEK –11 454 27 831 Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till: 2012 Fartyg Förvaltnings fastigheter 2013 5 078 733 5 811 2014 4 292 559 4 851 MSEK 2015 3 285 416 3 701 2016 2 660 295 2 955 2017 553 207 760 2018 och därefter 365 239 604 16 233 2 449 18 682 Summa minimileaseintäkter 50 STENA AB 2013 Totalt Framtida minimileaseintäkter uppgick per balansdagen till: 2013 MSEK Fartyg Förvaltnings fastigheter Totalt 2014 8 787 722 9 509 2015 7 774 583 8 357 2016 4 732 462 5 194 2017 962 323 1 285 2018 217 217 2019 och därefter 575 575 2 882 25 137 Summa minimileaseintäkter 22 255 Uppgifterna för förvaltningsfastigheter avser kontorsfastigheter men exkluderar bostadsfastigheter, eftersom bostadskontrakt vanligen har en u ppsägningstid på högst 3 månader. 26. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER 31 december MSEK 2012 2013 Förutbetalda intäkter, långfristiga 150 113 Övriga skulder 784 609 Totalt 934 722 Mer än 5 år Totalt Förfallotid på balansdagen MSEK Förutbetalda intäkter, långfristiga 1–3 år 4–5 år 75 7 31 113 Övriga skulder 105 8 496 609 Totalt 180 15 527 722 27. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 31 december MSEK 2012 2013 Upplupna kostnader Charterhyror och driftkostnader fartyg Räntekostnader Personalkostnader Övriga kostnader 12 165 380 490 536 363 1 102 1 462 2 030 2 480 Förutbetalda intäkter Charterhyror Förutbetalda intäkter Totalt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 43 613 733 645 776 2 675 3 256 STENA AB 2013 51 KONCERNEN 28. STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER Pantsatta tillgångar De pantsatta tillgångarna används som säkerheter för olika finansieringar. Panterna kan endast användas av långivarna om Stena har misslyckats i att fullgöra sina åtaganden enligt avtal eller att avtalad tid för att åtgärda problemet har löpt ut. Följande säkerheter har ställts för skulder till kreditinstitut 31 december MSEK 2012 2013 Aktier i dotterbolag 5 737 6 134 Fartygsinteckningar 32 772 34 198 Fastighetsinteckningar 15 971 15 944 Företagsinteckningar 1 273 1 994 Andelar i intressebolag 1 028 1 028 Andra långfristiga värdepapper 931 1 015 Kundfordringar 391 386 3 118 Kortfristiga placeringar Äganderättsförbehåll Övriga pantsatta tillgångar Totala säkerheter för egna skulder till kreditinstitut Investeringar i värdepappersfonder 52 52 1 747 975 59 905 61 844 5 170 4 311 Totala säkerheter för skulder till kreditinstitut 65 075 66 155 Skulder till kreditinstitut inklusive leasingåtaganden 49 804 50 776 Skulder i värdepappersfonder Totala skulder till kreditinstitut 3 974 3 944 53 778 54 720 Dessutom är vissa försäkringsavtal pantförskrivna. Inga säkerheter har ställts för andras skulder. Åtaganden Borgensförpliktelser avser i huvudsak garantier för fastighetslån, fartygs Per balansdagen hade kontrakt tecknats avseende nybeställningar projekt i intressebolag samt garantiåtaganden för levererad utrustning. av sex fartyg. Tillsammans uppgick beställningssumman gentemot Utöver vad som angetts i tabellen ovan har ett antal fartyg, hamnanläggningar med mera kontrakterats, för vilka avgifter skall erläggas med MSEK 1 096 under 2014 och MSEK 3 997 fr o m 2015. Se not 25. varven till MSEK 1 336, varav som förskott erlagts MSEK 259. Utöver ovanstående finns det skattetvister med skatteverk i koncernen. Följande eventualförpliktelser har lämnats 31 december MSEK Borgensförbindelser Övriga eventualförpliktelser Totalt 52 STENA AB 2013 2012 2013 3 388 2 830 455 471 3 843 3 301 29. KASSAFLÖDESANALYS Under 2013 har sju förvärv genomförts. I Adactum har Ballingslöv klassificeras som goodwill. Intäkterna för Austen Maritime Services förvärvat Southdown Kitchen Furniture Ltd, S-Invest har förvärvat tre Pte Ltd med dotterbolag är sedan 18 januari 2013 MSEK 401 och bolag och Renewable har förvärvat ett, Old Harbour Holding AB. resultatet är för samma period MSEK 46. Utöver detta har Austen Maritime Services Pte Ltd och Ormudden Invest AB förvärvats. Southdown Kitchen Furniture Ltd Den 3 januari 2013 förvärvade Ballingslöv International AB 100% i Koncernens väsentliga förvärv under året beskrivs nedan: Storbritanniens kökstillverkare Southdown Kitchen Furniture Ltd och dess Austen Maritime Services Pte Ltd dotterbolag. Southdown Kitchen Furniture Ltd verkar under varumärket Den 18 januari 2013 förvärvade Northern Marine Management Ltd Manhattan Furniture. Manhattan Furniture har varit Storbritanniens återstående 50% i bolagets JV Austen Maritime Services Pte Ltd och snabbast växande kökstillverkare under de sista åren. Gruppen har Francois Marine Services Pte Ltd. Francois Marine Services Pte Ltd för- ungefär 250 anställa och huvudkontor i Lancing, West Sussex i värvades först av Austen Maritime Services Pte Ltd och var därför vid Storbritannien. Förvärvet är en del av Adactums strategi att investera tidpunken för förvärvet ett dotterbolag. Austenkoncernen har huvud långsiktigt för att bygga starka och lönsamma företag. Köpeskillingen kontor i Singapore med 24 anställda i Austen och 47 anställda i uppgick till MSEK 140. Goodwill uppgår till MSEK 128 och utgörs av Francois. Koncernen är specialiserad på att leverera produkter, service det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet av och catering till alla typer av fartyg. Förvärvet är ett steg i att utöka nettotillgångarna i Southdown Kitchen Ltd vid förvärvstillfället. Intäk- marknadsandelarna i Singapore och Fjärran Östern. Köpeskillingen för terna för Southdown Kitchen Ltd med dotterbolag är sedan 3 januari Austen Maritime Services Pte Ltd med dotterbolag var MSEK 36 och 2013 MSEK 426 och resultatet för samma period MSEK 25. skillnaden mellan köpeskilling och nettotillgångarna var MSEK 36 och Det sammanlagda värdet av de förvärvade tillgångarna och skulderna framgår av nedan tabell, v ilken även visar den kassaflödesmässiga påverkan av förvärven. Samtliga förvärvade tillgångar och skulder r apporterades enligt IFRS, alternativt ingen skillnad mot IFRS, vid tiden för förvärvet. MSEK 2013 Förvärvade tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 305 Finansiella tillgångar 5 Varulager 21 Rörelsefordringar 157 Likvida medel 314 Avsättningar Lån –240 Kortfristiga skulder –315 Uppskjuten skatteskuld –183 Förvärvade nettotillgångar 64 Goodwill 275 Linjerättigheter Innehav utan bestämmande inflytande Köpeskilling –339 Uppskjuten köpeskilling 11 Likvida medel i de förvärvade verksamheterna 314 Påverkan på koncernens likvida medel –13 Förvärvsrelaterade utgifter uppgår totalt till MSEK 6 (10) och redovisas som direkta rörelsekostnader. STENA AB 2013 53 KONCERNEN FORTS. NOT 29 Räntebetalningar 31 December MSEK Betalda räntor Ränteinbetalningar 2012 2013 2 440 2 468 438 489 Betald skatt Under 2013 uppgick betald skatt till MSEK 124 (185). Finansiella aktiviteter I övriga finansiella aktiviteter ingår återbetalning av aktiekapital om MSEK 27 till minoriteten i värdepappersfonder, så kallade CLO’s För 2012 inkluderade övriga finansiella aktiviteter finansiella kostnader för Revolver Credit Facility om MSEK 85. (”Collateralized Loan Obligations”). 30. FINANSIELLA RISKFAKTORER OCH FINANSIELL RISKHANTERING Den här noten beskriver den finansiella riskhanteringen i Stena den övergripande riskhanteringen som för specifika områden, såsom koncernen. Redovisningsprinciper för finansiella instrument beskrivs i valutarisk, ränterisk, kreditrisk, användning av derivata och icke- not 1 och den finansiella informationen för 2013 och 2012 beskrivs i derivata finansiella instrument samt placering av överlikviditet. not 31. Andra noter som inkluderar information som används i not 30 Koncernen använder sig av finansiella instrument för att reducera och 31 är not 13 Investeringar i värdepappersfonder, not 14 Övriga risken för större resultatpåverkan från prisförändringar på valuta-, långfristiga värdepapper, not 15 Övriga långfristiga tillgångar och not ränte- och oljemarknaderna. 18 Kortfristiga placeringar. Finansiella instrument i koncernen består av banklån, derivat, finans Som grundprincip finansieras anläggningstillgångar med långfristig upplåning i form av obligationslån, banklån och leasing. Varje dotter- iella leasingkontrakt, leverantörsskulder, kundfordringar, obligationer, bolags tillgångar finansieras i lokal valuta och i den mån tillgångar och aktier och andelar samt kassa och korta investeringar. skulder i respektive valuta inte kan matchas, justeras nettopositionen Den primära risk som uppstår vid handel med finansiella instrument är Marknadsrisker som inkluderar ränterisk, valutarisk och prisrisk, med hjälp av finansiella instrument. För att uppnå en önskad valutamix och räntebindningsprofil Kreditrisk och Likviditetsrisk. Alla dessa risker hanteras genom efter används olika typer av ränteinstrument såsom swappar till fast ränta, levande av den upprättade Finanspolicyn. swappar med kombinerad valuta- och räntebindning eller ränte optioner som binder räntenivån inom vissa intervall. Finansiella riskfaktorer Valutarisker uppstår dels vid omräkningen till svenska kronor av Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finans resultat och balansposter i utländsk valuta och dels vid omräkningen av iella risker. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar kassaflöden i utländsk valuta. Dessa valutarisker reduceras genom säk- på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar ring av valutakurser med terminskontrakt eller valutaoptionskontrakt. att minimera potentiellt ogynnsamma effekter på koncernens finans iella resultat. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra riskexponering. Riskhanteringen sköts av en central finansavdelning, ”Stena Finans”, enligt policies som fastställts av styrelsen. Stena Finans identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncern ens operativa enheter. Styrelsen upprättar skriftliga policies såväl för Prisfluktuationer på bunkerolja, vilka har störst påverkan inom färjerörelsen, hanteras genom fastprisavtal för olika typer av bunkerolja eller genom säkring i finansiella instrument avseende priset på råolja. Som en del i tankverksamheten används i begränsad utsträckning också kontrakt avseende fraktrater så kallade forward freight agreements. Ovannämnda finansiella risker hanteras i enlighet med de befogenhetsramar som anges i koncernens finanspolicy huvudsakligen av finansavdelningen i Sverige. 54 STENA AB 2013 Marknadsrisk – Ränteriskhantering brittiska pund. En förändring med 1% av värdet i SEK mot samtliga av Koncernen har tillgångar i form av fartyg och fastigheter fördelat på de funktionella valutorna i våra dotterbolag skulle per 31 december valutorna USD, SEK, EUR och GBP. Skuldportföljen och tillhörande 2013 påverka eget kapital med MSEK 256. ränterisk fördelas därför mellan dessa valutor och i syfte att säkerställa önskvärda räntenivåer görs regelbundet en översyn och bedömning av Omräkningsdifferenser från balansexponering: koncernens räntebindningsprofil. Denna justeras med hjälp av ränte Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta som uppstår som instrument som i största möjliga utsträckning matchas mot förfallo en följd av bolagets verksamhet omvärderas till balansdagens kurs. dagarna på underliggande lån. Derivatinstrument avseende ekonomisk säkring av värdet på dessa Finansiella instrument för ränta såsom futures, swapar eller olika balansposter, såsom valutaswappar, valutatermins- eller valutaoptions- typer av ränteoptioner används för säkring av framtida räntebetal- kontrakt, värderas till verkligt värde vilket inkluderar en omräkning till ningar. Intäkts- eller kostnadsränta under dessa kontrakt periodiseras balansdagens kurs och förändringen i verkligt värde bruttoredovisas och redovisas som en justering av räntekostnaden på den under- som kursdifferenser i koncernens finansnetto där också omräkningen liggande skulden. Koncernen redovisar upplupna räntebelopp från av de monetära tillgångarna och skulderna i utländsk valuta redovisas. motparter per bokslutsdagen beräknade i enlighet med villkoren i kon- Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller terminskontrakt trakten. Generellt har underliggande skulder en längre löptid än de redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i koncernens finansnetto. finansiella säkringskontrakten och periodisering av upplupna räntor Enligt koncernens finanspolicy ska 100% av denna exponering säkras. görs så länge som säkringskontrakten anses utgöra en effektiv del i koncernens totala ränteriskhantering. Omräkningsdifferenser från transaktionsexponering: Realiserade resultat från valutatermins- eller valutaoptionskontrakt, Marknadsrisk – Valutarisker inklusive betalda eller erhållna premier från optionskontrakt, som avser Koncernen är genom sin internationella verksamhet utsatt för olika att säkra förväntade eller kontrakterade framtida kassaflöden i typer av valutarisker. En betydande del av intäkter och kostnader utländsk valuta, periodiseras och redovisas som en justering av den utgörs av USD men även GBP och EUR förekommer i stor utsträckning. underliggande transaktionen när den inträffar. Terminsavdrag eller Valutarisker uppstår vid: påslag från dessa valutaswappar eller terminskontrakt redovisas i kon- – omräkning av utländska dotterbolags nettotillgångar i utländsk cernens finansnetto om de inte redovisats som kassaflödessäkringar. valuta (eget kapitalexponering) – omräkning till balansdagens kurser av respektive koncernbolags finansiella balansposter i utländsk valuta (balansexponering) Säkringskontrakten, som är en effektiv hedge, värderas och redovisas mot övrigt totalresultat. Enligt koncernens finanspolicy ska 0–100% av denna exponering säkras. – löpande omräkning av verksamhetens kassaflöden i utländsk valuta till respektive bolags funktionella valuta (transaktionsexponering). Marknadsrisk – prisrisk Oljeprisrisker Det är koncernens policy att valutasäkra balansexponering, vilken i Koncernen har en exponering mot priset för bunkerolja för fartygsdriften huvudsak utgörs av upplåning i utländsk valuta (USD och EUR) i bolag och använder fastpriskontrakt, swappar och optioner för att säkra sin med SEK som funktionell valuta. Koncernen säkrar även en stor del av oljeprisrisk. Säkringskontrakt ingås regelbundet för att matcha den transaktionsexponering i USD, GBP, EUR, CAD, PLN, NOK, AUD och underliggande kostnaden för leverans av bunkerolja. Säkringskontrakten DKK avseende framtida kassaflöden huvudsakligen från färjelinjer och som är en effektiv hedge värderas och redovisas mot övrigt totalresultat. Drilling. Försäljning från färjelinjer avser i huvudsak CAD, EUR, PLN, Resultat från dessa kontrakt periodiseras och matchas mot under NOK och DKK samt inköp i USD. Inköp i Drilling avser i huvudsak GBP liggande exponering. Kontrakten avräknas månatligen och redovisas och AUD. som en justering av kostnaden för bunkerolja för aktuell period. Omräkningsdifferenser från nettoinvesteringar marin bunkerolja och dieselolja vilka tillsammans motsvarar en års Omräkningsdifferenser från exponering av nettotillgångar i utländska volym av cirka 2,8 miljoner fat råolja. En stor del av detta säkras dotterbolag förs direkt till koncernens egna kapital. Derivatinstrument löpande. Kontrakten avräknas månatligen till en volym som svarar mot hänförliga till säkring av dessa nettotillgångar, såsom valutaswappar, underliggande förbrukningsvolym. Färjedivisionen har med nuvarande linjenät en årlig förbrukning av valutatermins- eller valutaoptionskontrakt värderas till verkligt värde. Resultatet av dessa säkringskontrakt redovisas direkt mot övrigt total- Aktieprisrisk resultat i eget kapital om de anses vara effektiva. Om säkringen inte Majoriteten av alla aktieinvesteringar i kortfristiga placeringar och längre bedöms effektiv redovisas valutaeffekten i finansnettot. övriga långfristiga värdepapper handlas på en aktiv marknad. Därför Terminsavdrag eller påslag från valutaswappar eller terminskontrakt redovisas som ränteintäkt eller räntekostnad i koncernens finansnetto. Bokfört värde på nettotillgångarna i våra dotterbolag i utländsk har ingen likviditets-, motpartsrisk- eller andra osäkerhetsavdrag använts i värderingen. En total risklimit för investeringar och handel i aktier, aktieindex och obligationer har godkänts av styrelsen och utnytt- valuta uppgick per 31 december 2013 till cirka SEK 25,6 miljarder. jande av limiter övervakas dagligen. Riskmandaten allokeras per hand- Nettotillgångarna består främst av svenska kronor, US Dollar, Euro och lare/portfölj och reflekterar en 10% negativ prisförändring i marknaden. STENA AB 2013 55 KONCERNEN FORTS. NOT 30 Som ett komplement till prisriskhanteringen, följs även andra specifika annullera charterkontraktet om kunden inte betalar inom skälig tid, risker, sektorsrisker och geografiska risker upp och rapporteras. En viss prövas ändå kundens kreditvärdighet innan ett charterkontrakt ingås del av de totala investeringarna ska göras i likvida värdepapper. Finans- med hjälp av erkända kreditupplysningsföretag. Om kreditvärdigheten policyn styr också vilka typer av finansiella instrument som är godkända inte är tillräcklig, krävs en garanti från kunden, exempelvis en bank att handla med. För att reducera kreditrisken vid investeringar i före- garanti. tagsobligationer, finns det vissa godkända gränser avseende kreditbedömningen av utställaren. Portföljen av aktieinvesteringar är väldiversifierad både vad gäller I vår tankerverksamhet där fartygen är utchartrade på en så kallad spot-charter, analyseras kunden noggrant innan ett kontrakt ingås, i enlighet med våra regler för kvalitetssäkring. Om kunden inte kan marknader och branscher. Investeringarna görs inom ramen för vår klassificeras som ”first class” eller det finns historiska anmärkningar finanspolicy, både vad gäller risk- och förlustmandat. Per 31 december vad gäller betalningsförmåga, kan kunden nekas att hyra fartyget, 2013, ger en förändring av +/– 10% i orealiserat värde av alla tillhandahålla en bankgaranti eller tvingas betala innan lasten är lossad. aktieinvesteringar i kortfristiga placeringar och övriga långfristiga När fartygen hyrs ut på långtidskontrakt betalas hyran i förskott och värdepapper, en effekt om +/– MSEK 125 i resultat före skatt och om den inte betalas inom skälig tid har vi kontraktuell rätt att annullera +/– MSEK 335 i övrigt totalresultat, minus avdrag för uppskjuten skatt. charterkontraktet. Köp och försäljning av fartyg regleras via ett standardiserat överlåtelseavtal (MOA) under vilket fartyget överlämnas Finansiell trading Som en mindre del inom verksamhetsområdet Stena Finans handlas först när köpeskillingen finns på säljarens bankkonto. I vår fastighetsverksamhet betalas hyran i förskott, både vad gäller valuta- och ränteinstrument i tradingsyfte. All handel sker inom ramen lägenhets- och lokalkontrakt. Oavsett, görs alltid en kreditkontroll på för riktlinjerna i koncernens finanspolicy. Alla tradingpositioner värde- nya hyresgäster. Hyresgäster till lokaler sätts på regelbunden kredit- ras till verkligt värde vid boksluten och värdeförändringen förs till peri- kontroll under hela hyresperioden. Om en potentiell hyresgäst ej upp- odens resultat. fyller kreditkraven enligt vår finanspolicy, kan denne antingen nekas ett kontrakt, betala i förskott eller tillhandahålla en bankgaranti. Kreditrisker Alla finansiella instrument handlas med motparter som bedöms ha I koncernens operativa verksamhet uppstår kreditrisker i form av kund- betryggande kreditvärdighet och där villkor och avräkningsrutiner är fordringar. I färjeverksamheten kreditkontrolleras våra kunder löpande väl dokumenterade. Normalt ställs inga säkerheter från någondera med hjälp av erkända kreditupplysningsföretag. Om kreditvärdigheten part för eventuella kreditrisker i finansiella instrument. hos kunden inte är tillfredsställande i enlighet med vår kreditpolicy, Samtliga derivat handlas inom ramen för upprättade ISDA-avtal med krävs kontant betalning. I vår Drillingverksamhet har k underna normalt varje motpart, där fordringar och skulder i marknadsvärden på derivat sett en hög kreditvärdighet. I vår RoRoverksamhet är fartygen vanligt- kvittas. I tabellerna nedan avser kreditexponering summan av positiva vis uthyrda på långtidskontrakt. Även om charterhyran i sådana fall marknadsvärden netto per motpart. betalas i förskott och vi har kontraktuell rätt att återta fartyget och Följande tabell ger en översikt av utestående nominella kontraktsvolymer och kreditrisker: 31 december 2012 MSEK Terminskontrakt och swappar avseende valuta Nominellt belopp 20 767 31 december 2013 Kreditrisk Nominellt belopp Kreditrisk 85 26 857 54 Optionskontrakt avseende valuta Terminskontrakt och swappar avseende ränta 1 34 642 87 Optionskontrakt avseende ränta 2 870 13 3 871 Swappar avseende olja 1 958 189 2 026 143 287 67 473 285 Optionskontrakt avseende olja Totalt 56 STENA AB 2013 33 244 77 73 58 912 Likviditetsrisker faciliten daterad 8 december 2004. Lån under krediten är säkerställda Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med främst av fartygsinteckningar. Räntan är baserad på LIBOR plus en mar- likviditet i form av bankmedel och kortfristiga placeringar, tillgänglig ginal, beroende av utnyttjandegraden av krediten. För krediten gäller finansiering genom outnyttjade kontrakterade kreditfaciliteter och vissa relationstal m ellan rörelsekapital och likvida medel samt ränte möjligheten att stänga kortfristiga marknadspositioner i aktier och täckningsgrad. Vid utgången av 2013 hade denna kredit utnyttjats obligationer. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär tillgodo- med MUSD 625, varav MUSD 619 verkligen var utnyttjat samt MUSD 6 ses behovet av flexibilitet i finansieringen genom att upprätthålla en spärrat för garantier. Vid utgången av 2012 hade den utnyttjats med del av upplåningen i form av kontrakterade kreditramar, under vilka MUSD 506, varav MUSD 501 verkligen var utnyttjat samt MUSD 5 det återkommande kortfristiga likviditetsbehovet kan tillgodoses, spärrat för garantier. Sedan 2007 finns ytterligare en Revolving Credit Facility på så kallade Revolving Credit Facilities. Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens MUSD 200. Denna omförhandlades under 2013 och kreditramen likviditetsreserv, baserad på förväntade kassaflöden. Detta sker både höjdes då från MUSD 200 till 300 MUSD. Vid utgången av 2013 hade på lokal nivå i koncernens rörelsedrivande bolag och på central nivå denna kredit utnyttjats med MUSD 146. Vid utgången av 2012 hade inom finansavdelningen i enlighet med den praxis och de limiter som den ”gamla” krediten utnyttjats med MUSD 138. Sedan 2010 finns ytterligare en Revolving Credit Facility med fastställts för koncernen. Vidare ingår i koncernens policy för likviditetshantering att beräkna förväntade kassaflöden i större valutor och Svenska Handelsbanken och Nordea på MSEK 6 660 som är garanterad överväga vilken mängd likvida tillgångar som krävs för att möta dessa, av EKN. Vid utgången av 2013 hade den utnyttjats med MSEK 6 436. att övervaka balansräkningsbaserade likviditetsmått i förhållande till Vid utgången av 2012 hade den utnyttjats med MSEK 5 173. Totala icke utnyttjade checkkrediter uppgick vid utgången till interna och externa tillsynskrav och att upprätthålla planer för skuld MSEK 5 551 jämfört med MSEK 7 825 vid utgången av 2012 inklusive finansiering. Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder uppdelade outnyttjade delar av Revolving Credit Facilities. Ej specificerat inkluderar krediter som formellt förfaller 2014. Dessa efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odis- lån klassificeras som långfristiga eftersom avsikten är att omfinansiera konterade kassaflödena. Flöden i utländsk valuta är omräknade till SEK dem och därmed förlänga löptiden. ”Ej specificerat” inkluderar även till balansdagens kurs. utnyttjande i Revolving Credit Facilities. Fastighetslån består av inteckningslån för kommersiella fastig Det finns olika finansiella och operativa kovenanter kopplade till heter inom affärsområdet Stena Fastigheter och är upptagna i SEK Revolving Credit Facilities. De huvudsakliga finansiella kovenanterna är respektive EUR. Övriga lån är upptagna för att finansiera förvärv av (i) att vi behåller omsättningstillgångar och tillgängliga ej utnyttjade fartyg och andra tillgångar. Dessa lån är upptagna i USD, GBP, EUR faciliteter till minst 125% av konsoliderade kortfristiga s kulder, (ii) respektive SEK. att vi och våra dotterbolags likvida medel uppgår till minst USD 100 Sedan december 2004 finns en så kallad Revolving Credit Facility på millioner, (iii) att vår nettoskuld inte överstiger 65% av kapital MUSD 1 000. Krediten omförhandlades i september 2012 och har en bindningen, och (iv) att vi behåller ägandet av de bolag som äger löptid på 5,5 år. Krediten användes till att återfinansiera den ”gamla” de ställda säkerheterna som vid tidpunkten för utställandet av kredit faciliteten ingår i koncernen. Per 31 december 2013, MSEK Totalt 2014 2015 2016–2018 2019– Fastighetslån 12 678 843 779 794 10 262 Övriga banklån 25 299 3 442 5 562 5 840 10 455 Kreditfacilitet 11 392 Övriga checkkrediter Obligationslån 534 11 392 331 203 5 324 2 657 2 667 873 231 179 450 13 Skulder avseende operationell leasing 5 093 1 096 713 1 373 1 911 Leverantörsskulder 1 722 1 722 Derivatinstrument 1 211 257 144 485 325 64 126 7 922 7 377 11 599 25 633 Skulder avseende finansiell leasing Totalt Ej specificerat 11 595 STENA AB 2013 57 KONCERNEN 31. FINANSIELLA INSTRUMENT Noten beskriver det finansiella resultatet från finansiella instrument inom koncernen. Redovisningsprinciperna för finansiella instrument beskrivs i not 1 och Finansiell riskhantering beskrivs i not 30. Finansiella instrument per kategori Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen MSEK 31 December 2012 Verkligt värde option Innehav för handels ändamål1) Finansiella instrument Derivat som innehas i säkringss yfte Hålles till förfall Som kan säljas Lån och fordringar Övriga finansiella skulder Totalt bokfört värde Totalt verkligt värde Tillgångar Övriga långfristiga värdepapper 1 835 Övriga långfristiga tillgångar 3 283 5 118 5 118 1 034 1 034 1 034 Kundfordringar Kortfristiga placeringar 198 Investering i värdepappersfonder 4 723 Övriga fordringar Total tillgångar 1 835 94 400 292 400 4 723 2 823 2 823 2 823 1 897 2 095 2 095 5 170 5 117 447 4 764 494 494 16 734 16 681 5 992 5 992 6 333 46 877 4 720 Skulder Obligationslån Övriga långfristiga räntebärande skulder 46 877 46 877 Kortfristiga räntebärande skulder 2 927 2 927 2 927 Leverantörsskulder 1 764 1 764 1 764 3 974 3 974 Skulder i värdepappersfonder 3 974 Övriga skulder 279 1 710 Totala skulder 279 1 710 1 989 1989 63 523 63 864 3 345 4 243 4 243 1 137 1 137 1 137 2 849 2 849 2 849 1 346 1 694 1 694 4 311 4 272 61 534 31 December 2013 Tillgångar Övriga långfristiga värdepapper 898 Övriga långfristiga tillgångar Kundfordringar Kortfristiga placeringar 348 Investering i värdepappersfonder 4 092 Övriga fordringar Total tillgångar 898 80 667 428 667 4 092 219 4 701 747 747 14 981 14 942 5 324 5 324 5 850 4 195 Skulder Obligationslån Övriga långfristiga räntebärande skulder 45 929 45 929 45 929 Kortfristiga räntebärande skulder 4 847 4 847 4 847 Leverantörsskulder 1 722 1 722 1 722 Skulder i värdepappersfonder 3 944 3 944 3 944 1 211 1 211 61 766 62 977 63 503 Övriga skulder 216 995 Totala skulder 216 995 1) Innehav för handelsändamål inkluderar valutakontrakt för säkring av balans- och kassaflödesexponering, men inte inkluderad i säkringsredovisning bland övriga skulder/fordringar, MSEK –35 (49) och räntederivatskontrakt för säkringar av ränta, men inte inkluderade i säkringsredovisning, bland övriga skulder, MSEK –101 (–136) 58 STENA AB 2013 Finansiella instrument värderade till verkligt värde Finansiella instrument i nivå 2 består av valutaterminer och ränte För kortfristiga tillgångar och skulder i Lån och fordringar och Övriga swappar som används för både trading och säkringsändamål. Värde- finansiella skulder bedömer vi att bokfört värde överensstämmer med ring till verkligt värde för valutaterminer baseras på publicerade verkligt värde. För obligationer baseras det verkliga värdet på noterade terminskurser på en aktiv marknad. Värdering av ränteswappar görs priser och för övriga långfristiga räntebärande skulder bedömer vi utifrån diskonterade kassaflöden baserade på terminsräntor framtagna att det verkliga värdet inte väsentligt avviker från det bokförda värdet. utifrån observerbara yieldkurvor. Nivå 2 består också av finansiella För resterande finansiella instrument i koncernen (exklusive investe- tillgångar som kan säljas vars verkliga värde erhålls från extern part. ringar i värdepappersfonder, se not 13) visar tabellen nedan verkligt Avseende lån i nivå 2 bestäms värdet av det nominella beloppet så värde i olika nivåer per 2012 respektive 2013. länge det underliggande värdet av lånet inte materiellt har ändrats. Investeringar i nivå 3 består av eget kapitalinstrument och skuld De olika nivåerna indikerar till vilken nivå marknadspriser har instrument. För eget kapitalinstrument beräknar vi värdet utifrån dis- använts när det verkliga värdet beräknas. konterade kassaflöden. Verkligt värde bestäms genom att hypotetiskt De investeringar som återfinns i nivå 1 utgörs främst av aktieinnehav och obligationer klassificerade som värdepapper som innehas för bedöma vilket marknadspriset skulle varit om det hade funnits en handel, verkligt värde option eller finansiella tillgångar som kan säljas. marknad. För skuldinstrument bedömer vi värdet utifrån det nominella De finansiella instrumenten handlas på en aktiv marknad och det verk- beloppet med beaktande av kreditrisken på lånet. liga värdet baseras på tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. 31 december 2012 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 31 december 2013 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen – Derivat – Värdepapper 1 980 Derivat som innehas i säkringssyfte 94 94 53 2 033 400 400 1 226 80 80 21 1 247 667 667 Finansiella tillgångar som kan säljas 1 508 748 – Skuldinstrument – Eget kapitalinstrument 939 88 Totala tillgångar 4 427 1 383 1 034 1 034 3 290 1 617 842 1 041 1 027 804 81 96 3 500 981 6 844 3 647 1 691 1 137 6 475 Skulder Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen 280 280 216 216 Derivat som innehas i säkringssyfte – Derivat 1 710 1 710 995 995 Totala skulder 1 990 1 990 1 211 1 211 Specifikation av finansiella instrument i Nivå 3 MSEK 31 December 2012 Ingående balans 1 januari 2012 Aktier Fastighetsfond 1 Aktier Fastighetsfond 2 Aktier Övrigt 771 274 450 1 495 –48 –33 –3 –84 Konvertibelt lån Totalt Total orealiserad vinst/förlust – redovisat i resultaträkningen – redovisat i övrigt totalresultat Likvid från köp och försäljningar, netto – varav realiserat resultat Omklassificering från Nivå 2 1 1 15 15 –332 –332 Omräkningsdifferens –29 –10 –7 –46 Utgående balans 31 december 2012 694 231 109 1 034 STENA AB 2013 59 KONCERNEN FORTS. NOT 31 MSEK Aktier Fastighetsfond Aktier Fastighetsfond 2 Aktier Övrigt 694 231 109 1 034 –44 –44 – redovisat i övrigt totalresultat 47 69 Nedskrivning i resultaträkningen –87 31 December 2013 Ingående balans 1 januari 2013 Konvertibelt lån Totalt Total orealiserad vinst/förlust – redovisat i resultaträkningen 19 Likvid från köp och försäljningar, netto –21 – varav realiserat resultat –23 Omräkningsdifferens Utgående balans 31 december 2013 135 –87 101 80 –23 21 9 –6 –5 19 675 309 57 96 1 137 Det har inte skett några överföringar mellan Nivå 1–3 under 2013. Information över verkligt värde för nivå 3 instrument 31 December 2013 Verkligt värde per 31 December 2013 Värderings- Oobserverad teknik data Bredd av oobserver bar data (sannolikt vägt genomsnitt) Förhållandet mellan oobserverbar data och verkligt värde Känslighets analys Fonder Beskrivning ING Dutch Office Funds C.V. Fonden investerar i kontorsbyggnader enbart i Holland, och består av 56 byggnader 675 MSEK Uppskattade diskonterade kassaflöden Framtida utveckling av uthyrningsnivån Outhyrt sätts till mellan 7,5%–12,5% (vägt genomsnitt 8,25%) Förändringar i fastig hetens uthyrningsnivå leder till ett lägre/högre verkligt värde Om uthyrnings nivån förändras med +/– 10% blir effekten på verkligt värde +/– 13 MSEK Airport Real Estate Basis Funds C.V. Fonden består av 16 byggnader (kontor och lager) på Schiphol Airports mark i Holland 309 MSEK Uppskattade diskonterade kassaflöden Framtida utveckling av uthyrningsnivån Outhyrt sätts till mellan 3,4%–7,4% (vägt genomsnitt 5,4%) Förändringar i fastig hetens uthyrningsnivå leder till ett lägre/högre verkligt värde Om uthyrnings nivån förändras med +/– 10% blir effekten på verkligt värde +/– 2 MSEK Konvertibelt lån Långfristigt lån 96 MSEK Uppskattade diskonterade kassaflöden Ränteläge och kreditrisk Marknadsräntan bedöms till i genomsnitt 6,5% Förändringar i ränta eller kreditrisk leder till lägre/högre verkligt värde Om ränta inklusive kreditrisk förändras med +/– 100 punkter blir effekten på verkligt värde +/– 1 MSEK Per 31 december 2013 skulle en förändring av +/– 10% i orealiserat värde för alla tillgångar i Nivå 3, ge en effekt av +/– MSEK 15 (2) i r esultat före skatt och +/– MSEK 99 (101) i övrigt totalresultat. Finansiella derivat som är inkluderade i ISDA avtal och är föremål för nettning MSEK 31 December 2013 Derivat finansiella tillgångar Derivat finansiella skulder Totalt 60 STENA AB 2013 Finansiella tillgångar/ skulder brutto Nettade balanser Belopp redo visade i balansräkningen Finansiella instrument som omfattas av ramavtal om kvittning men som inte redovisas netto Finansiella instrument, nettobelopp 747 0 747 500 247 –1 211 0 –1 211 –500 –711 –464 0 –464 0 –464 Verkligt värde Nedan redovisas verkligt värde av finansiella instrument avseende poster verkligt värde i övrigt totalresultat. Fondernas företagslån klassificeras i balansräkningen i de fall detta värde avviker från bokfört värde. som ”hålles till förfall” och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Investeringar i värdepappersfonder består av investeringen i CDO ”(Collateral Debt Obligation”) och CLO ”(Collateral Loan Obligation”) och klassificeras enligt följande: Företagsobligationer med fast ränta klassificeras som ”finansiell tillgång som kan säljas” och värderas till MSEK Värdering av företagsobligationerna görs genom att priser från allmänt accepterade marknadskällor används. Det verkliga värdet av obligationslån har beräknats genom priser från Bloomberg. 2012 Bokfört värde 2012 Verkligt värde 2013 Bokfört värde 2013 Verkligt värde 5 170 5 117 4 311 4 272 5 992 6 333 5 324 5 850 2012 Verkligt värde 2013 Nominellt belopp 2013 Verkligt värde Tillgångar Investeringar i värdepappersfonder Skulder Obligationslån Räntederivatskontrakt Utestående räntederivatskontrakt för säkring av ränteexponering MSEK 2012 Nominellt belopp Kontrakt exklusive CDO/CLO Ränteswap rörligt till fast – positiv position 3 000 47 12 143 467 – negativ position 29 593 –1 648 22 389 –872 629 0 Räntecap – positiv position – negativ position 633 0 1 000 –16 2 000 –91 Räntecollar – negativ position 2 000 –131 651 –12 Kontrakt inom CDO/CLO Ränteswap rörligt till fast – negativ position Ränteswap fast till rörligt – positiv position Totalt 241 18 238 0 36 114 –1 726 38 403 –512 Varav det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen, De underliggande obligationsportföljerna för CDO och CLO investe- exklusive CDO/CLO, uppgår till MSEK –411 (–1 595) och är inkluderat i rar i olika skuldinstrument (se not 13) och för att reducera potentiella övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder mot säk- negativa effekter på det verkliga värdet i dessa obligationsinvesteringar ringsreserven i eget kapital . har ränteswappar gjorts motsvarande den volym av obligationer som löper med fast ränta. STENA AB 2013 61 KONCERNEN FORTS. NOT 31 Valutaterminskontrakt De följande två tabellerna summerar de kontraktuella nettovärdena av bolagets termin-, swap- och optionskontrakt för att säkra balansoch transaktionsexponeringen. Nominellt belopp är bruttobelopp. Utestående valutaterminskontrakt för balans- och eget kapitalexponering MSEK 2012 Nominellt belopp 2012 Verkligt värde 2013 Nominellt belopp 2013 Verkligt värde 12 0 170 3 548 –2 274 –5 Valutaterminskontrakt – positiv position – negativ position Valutaswapkontrakt – positiv position 7 107 148 10 028 87 – negativ position 7 582 –104 11 455 –135 15 249 42 21 927 –50 Totalt Varav det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen för eget kapitalexponering, uppgår till MSEK –25 (91) och är inkluderat i övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder mot säkringsreserven i eget kapital. Utestående valutaterminskontrakt för transaktionsexponering MSEK 2012 Nominellt belopp 2012 Verkligt värde 2013 Nominellt belopp 2013 Verkligt värde Valutaterminskontrakt – positiv position 1 119 36 323 13 – negativ position 1 054 –23 696 –9 Valutaswapkontrakt – positiv position 1 140 60 1 368 42 – negativ position 2 205 –67 1 846 –83 Totalt 5 518 6 4 233 –37 Varav det verkliga värdet av instrumenten i säkringsredovisningen för transaktionsexponering, uppgår till MSEK –27 (19) och är inkluderat i övriga kortfristiga fordringar och övriga kortfristiga skulder mot säkringsreserven i eget kapital. 62 STENA AB 2013 Tabellen nedan visar kontrakten i säkringsreserven uppdelat per valuta. Nominellt belopp är nettobelopp. Utestående valutaterminskontrakt för säkringsredovisning av transaktionsexponering MSEK 2012 Nominellt belopp 2012 Verkligt värde 2013 Nominellt belopp 2013 Verkligt värde SEK bolag USD 643 –4 656 –4 EUR 622 –7 –434 –6 NOK –121 2 –111 1 Other –26 2 125 2 USD bolag GBP 318 15 607 11 NOK 421 37 54 0 63 0 AUD EUR bolag USD 468 5 476 –19 CAD –549 –3 –266 31 SEK –36 22 0 Other 248 –19 GBP bolag EUR 85 –2 450 –35 USD 615 –6 –27 –6 DKK bolag USD 47 –1 45 –2 2 735 19 1 660 –27 2012 Nominellt belopp 2012 Verkligt värde 2013 Nominellt belopp 2013 Verkligt värde 1 957 183 2 026 135 2 026 135 Totalt Oljepriskontrakt Utestående säkringskontrakt för exponering av bunkerolja MSEK Bunkerolja swapkontrakt – positiv position Bunkerolja, köpta köpoptioner 293 3 Bunkerolja, sålda säljoptioner –219 –1 2 031 185 Totalt Det verkliga värdet på ovan instrument som säkringsredovisas för exponering av bunker olja, uppgår till MSEK 135 (183) och är inkluderat i övriga kortfristiga fordringar mot säkringsreserven i eget kapital. Trading kontrakt Utestående tradingpositioner för finansiell trading MSEK Valutaterminer 2012 Nominellt belopp 2012 Verkligt värde 2013 Nominellt belopp 2013 Verkligt värde 0 914 –1 697 Valutaoptioner1) 4 0 77 0 Ränteinstrument 171 –1 123 0 1 089 –2 897 0 Totalt 1) Utestående nominellt belopp är delta-justerat STENA AB 2013 63 KONCERNEN 32. PERSONAL Medelantal anställda: 2012 Totalt 2013 varav kvinnor Totalt varav kvinnor 27 16 30 17 Dotterbolag i Sverige 4 251 1 717 4 440 1 779 Totalt Sverige 4 281 1 733 4 473 1 796 587 Moderbolaget: Företagsledning Övriga 3 3 Dotterbolag utomlands 2 150 550 2 441 Holland Storbritannien 721 78 698 111 Danmark 884 364 833 345 Tyskland 141 164 73 358 Irland 32 21 21 15 Norge 74 35 135 37 Polen 32 48 36 44 Schweiz 5 4 16 7 Spanien 137 16 128 14 Portugal 11 2 10 1 Frankrike 11 2 10 1 9 5 8 4 93 14 93 14 Luxemburg Kina Singapore Korea USA Brasilien 46 12 157 71 102 10 137 19 26 8 24 8 3 8 Indien 82 39 94 43 Förenade Arabemiraten 68 4 74 4 Thailand Litauen 19 3 6 2 33 24 Australien 4 1 11 1 Ryssland 8 7 9 8 14 3 33 Övrigt Ombordanställda 1 586 18 1 481 8 Totalt utomlands 6 284 1 304 6 875 1 498 Totalt koncernen 10 565 3 037 11 348 3 294 Ombordanställda avser drilling- och rederiverksamhet, där fartygen opererar internationellt. Inom färjelinjer (Stena Line) har ombordanställda fördelats per land. Totalt antal ombordanställda i Stena Line under 2013 var 3 790 (3 773). 64 STENA AB 2013 Totala personalkostnader 2012 MSEK 2013 Moderbolaget Dotterbolag Totalt Moderbolaget Dotterbolag Totalt Löner och andra ersättningar 43 4 381 4 424 48 5 048 5 096 Pensionskostnader 11 388 399 11 421 432 Övriga sociala kostnader 17 520 537 18 614 632 Totalt 71 5 289 5 360 77 6 083 6 160 För svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik VD har pensionsavtal, som möjliggör pension från 65 års ålder med har koncernen i enlighet med förordningen för konkurrensneutralitet 65% av då gällande årslön. Beträffande pensionsåtaganden gäller för för svensk sjöfart via avräkning i restitution under 2013 erhållit MSEK tiden från 65 års ålder de förmåner som utgår enligt den så kallade 378 (372), varav Stena Line MSEK 345 (300), för mot löner gjorda ITP-planen med kompletteringar för lönedelar utöver 30 basbelopp. skatteavdrag samt kostnader för arbetsgivaravgifter. Erhållet belopp Uppsägningstid är 12 månader och gäller vid ömsesidig uppsägning. har minskat personalkostnaderna. Avgångsvederlag kan utgå med 24 månadslöner. Till styrelsen i moderlaget har utgått arvode om totalt TSEK 300 (300) varav till styrelsens Förmåner till ledande befattningshavare Lön till moderbolagets VD och vVD har under året utgått med MSEK 12 (12). Motsvarande pensionskostnader uppgick till MSEK 7(6). Totala löner och andra ersättningar till moderbolagets styrelsemedlemmar ordförande TSEK 50 (50) och till VD 25 (25). Styrelsens ordförande har därutöver fakturerat TSEK 2 781 (2 715) för löpande konsultationer. Könsfördelningen i styrelse är 80% (80) män och 20% (20) kvinnor. (totalt tio personer, inklusive VD), har under året utgått med MSEK 8 Av övriga ledande befattningshavare är 88% (90) män och 12% (10) (9). Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i kvinnor. koncernen avser MSEK 42 (51) andra ledande befattningshavare än VD, vVD och styrelsen (totalt åtta personer). STENA AB 2013 65 KONCERNEN 33. UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE Stenakoncernen har relationer med övriga företag inom den så kallade I december 2002 förvärvade Sessan 50% av RoPax-fartyget Stena Stena Sfären, vilken omfattar de av familjen Sten A Olsson helägda Jutlandica från Stena. De första 50% förvärvades på samma sätt 1996. bolagen Stena AB (publ), Stena Sessan AB (”Sessan”) och Stena Metall Fartyget hyrs tillbaka enligt ett långfristigt charteravtal. För 2013 har AB jämte dotterbolag. Det delägda bolaget Concordia Maritime AB bolaget erlagt hyror med MSEK 59 (59). (”Concordia”) är noterat på NASDAQ OMX Stockholm och ägs till 52% av Stena S essan AB. Betydande transaktioner mellan Stenakoncernen Stena Metall (”Stena”) och dess närstående beskrivs nedan. Samtliga transaktioner Stena köper en betydande del av bunkerolja för fartygsdrift från Stena har skett på armlängds avstånd. Metall. Inköpen uppgick till MSEK 1 753 (2 335). Concordia erhållits med MSEK 1 (1). Stena utför vissa tjänster för Stena Metall, för vilket ersättning Concordia och Stena bedriver, via Stena Bulk AB, enligt avtal gemen- Stena Metall har betalat Stena Line UK MSEK 62,6 under 2013 och sam charter och kontraktsverksamhet. Enligt avtalet har Concordia rätt MSEK 97 under 2012 för charter av två fartyg – Stena Superfast VII och att för varje ny affärsmöjlighet välja om Concordias deltagande skall Stena Superfast VIII. F artygen har därefter chartrats till Stena Line Irish avse 100, 50 eller 0% av affären. Under 2012 och 2013 har inga Sea för MSEK 90 för 2013 och MSEK 141 för 2012. Bolaget som äger gemensamma affärer gjorts. fartygen har per 31 augusti 2013 sålts till Stena Rederi AB med en total Concordia köper regelbundet tjänster av Stena, framför allt av Stena Bulk AB. Samtliga transaktioner sker med marknadsmässiga villkor och köpeskilling MSEK 47. Per december 2012 har Stena Renewable sålt två vindkraftsparker priser. Dessa tjänster avser administration, marknadsföring, försäk- till Stena Metall för MSEK 486. Stena Renewable kommer att fortsätta ringstjänster, teknisk uppföljning, utveckling och kommersiell manage- lämna managementtjänster till bolagen för det årliga arvodet om ment avseende Concordias fartygsflotta, befraktningskommission MSEK 2,6, vilket också skett under 2013. avseende Concordias ägda och inbefraktade fartyg, operation av eventuella gemensamma charterfartyg samt kontor och kontorsservice för Familjen Olsson Concordias personal. Totalt har Concordia för dessa tjänster betalat Stena hyr kontorslokaler från familjen. Erlagda hyror uppgick till MSEK 35 för 2012 och MSEK 38 för 2013. MSEK 40 (40). Sessan heter. Stena fick ersättning härför uppgående till MSEK 17 (16). Stena sköter fastighetsförvaltning för ett antal av familjens fastig Sedan juni 1999 är Stena manager för Sessans 50%-iga delägande i det norska partrederi som äger shuttletankern Stena Sirita, som har en tvåårig charter till hösten 2015. Under 2003 ökades uppdraget att även omfatta Sessans 50%-iga delägande i shuttletankern Stena Försäljning av fastigheten Lomma 25:96, MSEK 7 425, har skett till Fastighets AB Kalvringen, som ägs av familjen. Stena har förbundit sig att betala livslånga och indexuppräknade pensioner till Dan Sten Olsson. Spirit, som har ett 15-årigt charteravtal med Petrobras i Brasilien. Totalt fick Stena ersättningar härför med MSEK 1,3 för 2012 och MSEK 1,3 för 2013. 34. HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG I januari 2014 förvärvades ropax-fartyget Dieppe Seaways, som är ett lån består av enheterna Stena DrillMAX och Stena Carron. Syftet med systerfartyg till Stena Superfast VII och Stena Superfast VIII, och är på denna transaktion var att förlänga existerande amorteringsprofil och en charter till DFDS Seaways vid förvärvet fram till november 2014. frigöra mer likviditet. Som ett resultat av transaktionen kommer I januari 2014 emitterades en tioårig obligation på MUSD 600. Syftet med transaktionen var att förlänga vår amorteringsprofil och amortera ner utestående belopp under existerande k reditfacilitet. I februari 2014 emitterades ytterligare en tioårig obligation om 66 STENA AB 2013 utrymmet i existerande RCF MUSD 1 000 att sänkas till MUSD 600. I februari 2014 förvärvade Stena Line verksamheten på linjen Rosslare (Irland)–Cherbourg (Frankrike). Linjen kommer att bidra till utvecklingen av Stena Lines linjenät samt förstärka Stena Lines MUSD 350 samt MUSD 650 i ett så kallat Term loan B, vilket är ett sju- strategiska position på södra Irland. Verksamheten går över i Stena årigt lån med låg amorteringstakt. Säkerheterna i både obligation och Lines regi från 1 april 2014. Moderbolagets RESULTATRÄKNING 1 januari– 31 december Not 2012 Nettoomsättning MSEK 1 149 2013 136 Administrationskostnader 2 –187 –199 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader –42 32 Rörelseresultat –80 –31 Resultat från andelar i k oncernföretag 3 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 4 123 Övriga ränteintäkter och liknande poster 5 255 237 Räntekostnader och liknande poster 6 –472 –810 1 043 –615 –760 679 203 33 158 –10 361 23 Finansnetto Lämnade/erhållna koncernbidrag 7 Resultat före skatt Skatter Årets resultat 8 1 137 –42 STENA AB 2013 67 MODERBOLAGET Moderbolagets BALANSRÄKNING 31 december MSEK Not 2012 2013 Andelar i koncernföretag 9 15 651 15 801 Långfristiga fordringar, k oncernföretag 9 7 392 8 497 Långfristiga värdepapper 10 188 342 Övriga långfristiga tillgångar 10 478 459 Totalt finansiella a nläggningstillgångar 23 709 25 099 Totalt anläggningstillgångar 23 709 25 099 1 599 820 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar, koncernföretag Övriga fordringar 89 20 35 54 1 723 894 1 723 894 25 432 25 993 Aktiekapital, 50 000 aktier à 100 kr 5 5 Reservfond 2 2 Totalt bundet eget kapital 7 7 12 528 12 699 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 Totalt kortfristiga fordringar Kassa och bank Totalt omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat 361 23 Totalt fritt eget kapital 12 889 12 722 Summa eget kapital 12 896 12 729 Långfristiga skulder Skuld till kreditinstitut 12 5 187 5 331 Obligationslån 13 5 154 6 436 Pensioner och liknande förpliktelser Totalt långfristiga skulder 8 12 10 349 11 779 Kortfristiga skulder Obligationslån 13 Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och f örutbetalda intäkter 14 Totalt kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 68 STENA AB 2013 838 11 9 1 179 1 262 5 40 154 174 2 187 1 485 25 432 25 993 Ställda säkerheter 15 inga inga Ansvarsförbindelser 15 20 636 20 597 Moderbolagets EGET KAPITAL – SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR MSEK Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Totalt 5 2 12 890 12 897 –260 –260 Eget kapital 31 december 2011 Utdelning Överföring till stiftelse –14 –14 Återbetalning av kapitaldelen i koncernbidrag –89 –89 Årets resultat Eget kapital 31 december 2012 5 2 Utdelning Årets resultat Eget kapital 31 december 2013 5 2 361 361 12 888 12 895 –189 –189 23 23 12 722 12 729 Moderbolagets KASSAFLÖDESANALYS 1 januari– 31 december MSEK Not 2012 2013 361 23 –14 238 –328 155 Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad resultat för finansiella instrument Valutakursdifferenser Uppskjutna skatter Koncernbidrag Övriga ej likvidpåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 8 –158 10 760 –679 15 6 636 –247 Förändring i rörelsekapital Ökning (–)/minskning (+) koncernmellanhavanden –2 015 2 300 Ökning (–)/minskning (+) k ortfristiga fordringar –35 –21 Ökning (+)/minskning (–) kortfristiga rörelseskulder 408 18 –1 006 2 050 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Aktier och andelar samt långfristiga p laceringar, netto –462 –423 Ökning av långfristiga fordringar, koncernföretag –3 316 –1 105 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 778 –1 528 Finansieringsverksamheten Utdelning –260 –189 220 –760 Upptagande av kort- och långfristiga lån 5 173 1 265 Amortering av kort- och långfristiga lån –248 –838 Övriga finansieringar –101 Koncernbidrag erhållit/utbetalat, netto Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4 784 –522 Förändring av likvida medel 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 STENA AB 2013 69 MODERBOLAGET Moderbolagets NOTER Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i miljoner kronor (MSEK). Redovisningsprinciper, se not 1 till koncernenräkenskaperna. 1. NETTOOMSÄTTNING Nettoomsättningen i moderbolaget avser främst utförda tjänster för dotterbolag. Moderbolagets omsättning uppgick till 136 (149), varav 88% (94%) avsåg koncernföretag. 2. ADMINISTRATIONSKOSTNADER Ersättning till revisorer 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Revisionsuppdraget 5 5 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0 0 Skatterådgivning 3 1 Övriga tjänster 0 0 Summa 8 6 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning Revisorsarvoden för 2013 avser PwC medan revisorsarvoden för 2012 avser KPMG. samt övriga arbetsuppgifter som ankommer på bolagets revisor att utföra. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet. Övriga tjänster är andra uppdrag. 3. RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Under 2012 erhölls en utdelning från Stena International S.A. uppgående till MSEK 1 137. 4. R ESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 januari–31 december MSEK Orealiserat resultat för finansiella instrument 2013 14 –132 Kursdifferenser –86 –27 Ränteintäkter 195 117 Totalt 123 –42 Av moderbolagets ränteintäkter avser MSEK 117 (180) koncernföretag. 70 STENA AB 2013 2012 5. ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE POSTER 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Koncerninterna ränteintäkter 51 170 Ränteintäkter från derivat 68 67 Orealiserad värdeförändring på kortfristiga derivatinstrument 136 Totalt 255 237 6. RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Räntekostnader –589 –641 Orealiserad värdeförändring på kortfristiga derivatinstrument –157 Kursdifferenser Upplösning av kapitaliserade finansieringskostnader Övriga finansiella kostnader Totalt 126 –5 –8 –6 –1 –1 –472 –810 Av moderbolagets räntekostnader avser –144 (–139) koncernföretag. 7. KONCERNBIDRAG Bolaget har under 2013 mottagit koncernbidrag om MSEK 779 från Stena Fastigheter AB och lämnat MSEK 650 till Stena Don AB AB Stena Finans och lämnat MSEK 100 till Stena Line Scandinavia AB. och MSEK 300 till AB Stena Finans. Bolaget har under 2012 mottagit koncernbidrag om MSEK 200 från 8. SKATTER 1 januari–31 december MSEK 2012 2013 Resultat före skatt 203 33 Uppskjuten skatt 158 –10 Total redovisad skatt 158 –10 Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och effektiv skattesats fördelas enligt följande Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader –53 –7 –5 –3 Ej skattepliktiga intäkter avseende erhållen utdelning 300 Ej skattepliktigt/avdragsgillt resultat aktier –92 Effekt av ändrad skattesats Redovisad skatteintäkt/skattekostnad 8 158 –10 Betald skatt redovisas i not 29 i koncernen. STENA AB 2013 71 MODERBOLAGET 9. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG 31 december MSEK Org.nr Ägarandel procent Säte Antal 1000-tal Bokfört värde 2012 Bokfört värde 2013 590 Stena Rederi AB 556057-8360 Göteborg 100 25 590 AB Stena Finans 556244-5766 Göteborg 100 500 550 550 Stena Fastigheter AB 556057-3619 Göteborg 100 119 2 935 2 935 Stena Adactum AB 556627-8155 1 864 Stena International S.A. Göteborg 100 500 1 714 Luxemburg 100 4 768 9 862 9 862 15 651 15 801 Totalt andelar i koncernföretag Stena AB har lämnat aktieägartillskott om MSEK 150 till Stena Adactum AB. Dotterföretagens innehav Moderbolaget har följande långfristiga fordringar i större koncernföretag på koncernföretag Ägarandel Säte procent 31 december, 2013 Bokfört värde MSEK Stena Bulk AB Göteborg 100 Stena Rederi AB 710 Stena Line Scandinavia AB Göteborg 100 AB Stena Finans 6 437 Stena Line Holding BV Holland 100 Stena Adactum AB 1 350 Stena Holland BV Holland 100 Stena Line Ltd Storbritannien 100 Totalt långfristiga fordringar koncernföretag 8 497 Stena Drilling (Holdings) Ltd Storbritannien 100 Stena North Sea Ltd Storbritannien 100 Stena Ropax Ltd Storbritannien 100 Stena Switzerland AG Schweiz 100 Stena Maritime AG Schweiz 100 Ingående bokfört värde 7 392 Nyupptagna fordringar 1 264 Amorteringar –150 Kursdifferenser –9 Utgående bokfört värde En fullständig lista över koncernens samtliga bolag inlämnas 8 497 till Bolagsverket. 10. ÖVRIGA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga värdepapper MSEK Ingående bokfört värde 188 Tillkommit 284 Omvärdering –133 Kursdifferenser 3 Utgående bokfört värde 342 Värdepapperna avser långfristiga innehav av börsnoterade aktier (se not 14 i koncernräkenskaperna). Övriga långfristiga tillgångar MSEK Ingående bokfört värde Uppskjutna skattefordringar Andra långfristiga fordringar Andra långfristiga värdepapper Aktiverade kostnader Totalt 432 8 22 16 478 Tillkommit Marknadsvärdering Omklassificering –10 Utgående bokfört värde 422 3 3 3 –2 1 11 23 –13 –23 3 459 Andra långfristiga värdepapper avser innehav av ej noterade aktier, se not 15 koncernens bokslut. Aktiverade kostnader avser kostnader för upptagande av obligationslån. Dessa kostnader periodiseras över lånens beräknade återstående löptid. Se not 6. 72 STENA AB 2013 11. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER 31 december MSEK 2012 2013 Förutbetalda kostnader 18 10 Upplupna ränteintäkter 17 44 Totalt 35 54 12. SKULD TILL KREDITINSTITUT Beloppet avser i sin helhet utnyttjande av kreditfacilitet. För uppgift om utnyttjande av kreditfaciliteten garanterad av Svenska Exportkreditnämnden se not 23 i koncernräkenskaperna. 13. OBLIGATIONSLÅN För uppgift om obligationslån, se not 24 till koncernräkenskaperna. 14. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 31 december MSEK Upplupna räntekostnader Upplupna semesterlöner och sociala avgifter Övriga upplupna kostnader 2012 2013 140 147 11 12 3 3 Förutbetalda intäkter Totalt 12 154 174 15. STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 31 december MSEK Borgensförbindelser, dotterbolag Borgensförbindelser, övriga Totalt 2012 2013 19 911 20 161 725 436 20 636 20 597 16. PERSONAL För uppgift om medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader för anställda, se not 32 till koncernräkenskaperna. STENA AB 2013 73 MODERBOLAGET FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel (TSEK) Balanserad vinst 12 699 323 Årets resultat 23 208 Fritt eget kapital 12 722 531 Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 200 000 att utdela till Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur samt andra allmännyttiga ändamål som gåva enligt 17 kap 5 § ABL 10 000 att utdela till Sjöräddningen som gåva enligt 17 kap 5 § ABL 10 000 att som kvarstående vinstmedel balanseras 12 502 531 Totalt 12 722 531 Göteborg den 28 april 2014 Lennart Jeansson Dan Sten Olsson Styrelsens ordförande Verkställande direktör Gunnar Brock Styrelseledamot Anne-Marie Pouteaux Christian Caspar Styrelseledamot Lars Westerberg StyrelseledamotArbetstagarrepresentant Styrelseledamot Jörgen Lorén Mahmoud Sifaf Arbetstagarrepresentant Vår revisionsberättelse har avlämnats den 28 april 2014 74 STENA AB 2013 Peter Clemedtson Johan Rippe Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Stena AB (publ), org.nr 556001-0802 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International för Stena AB för år 2013. Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredo visningen och koncernredovisningen ens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att balansräkningen för moderbolaget och koncernen. upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild Övriga upplysningar enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av Revisionen av årsredovisningen för räkenskapsåret 2012 har utförts av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen en annan revisor som har lämnat en revisionsberättelse daterad 29 och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en april, 2013 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisning årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga och Koncernredovisning. felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns ansvar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovis- vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt Inter- bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktö- national Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa rens förvaltning för Stena AB för år 2013. standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och kon- Styrelsens och verkställande direktörens ansvar cernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf- En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och kon- fande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. cernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i års Revisorns ansvar redovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvalt- de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en revisionssed i Sverige. rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ända- Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositio- målsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovis- kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. ningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsent- utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen liga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma och koncernredovisningen. om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättnings- Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- skyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie- målsenliga som grund för våra uttalanden. bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Uttalanden Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med målsenliga som grund för våra uttalanden. årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 Uttalanden och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredo- Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för- visningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med års- valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande redovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 28 april 2014 Peter Clemedtson Johan Rippe Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor STENA AB 2013 75 KONCERNEN FEM ÅR I SAMMANDRAG MSEK Totala intäkter 2010 2011 2012 2013 30 240 27 812 27 150 27 968 27 388 EBITDA exklusive försäljning av anläggningstillgångar 7 238 7 073 6 512 7 060 7 947 Rörelseresultat 4 002 3 558 4 578 3 401 3 887 Resultat från andelar i intresseföretag 24 131 60 18 –51 2 344 2 680 2 779 1 777 2 148 Fartyg 27 257 28 753 34 185 40 708 40 956 Förvaltningsfastigheter 24 040 24 148 25 753 26 658 27 831 Andra anläggningstillgångar 28 591 29 842 27 494 26 412 28 150 Likvida medel och kortfristiga placeringar 4 877 5 792 4 255 3 676 3 747 Andra omsättningstillgångar 7 440 6 403 6 909 7 446 7 528 32 829 33 505 34 645 34 479 39 214 3 042 2 580 2 332 1 994 1 356 48 952 52 176 52 382 56 939 55 919 7 382 6 677 9 237 11 488 11 723 92 205 94 938 98 596 104 900 108 212 Resultat före skatt Eget kapital inklusive uppskjutna skatter Andra reserver Andra långfristiga skulder Kortfristiga skulder Totala tillgångar Kassaflöde från den löpande verksamheten 7 084 5 065 4 895 5 034 5 017 Kassaflöde från investeringsverksamheten –6 456 –9 681 –5 579 –11 553 –4 583 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –907 5 151 559 6 489 –19 Förändring av likvida medel –248 482 –78 –6 472 Antal anställda, genomsnitt 10 236 9 847 10 242 10 565 11 348 91 91 106 117 137 Antal fartyg1) 1) Inklusive ägda och inchartrade fartyg 76 STENA AB 2013 2009 Årsöversikten, årsredovisningen och hållbarhetsrapporten finns online på www.stena.com. Tryckta versioner kan beställas av [email protected]. Solberg. Foto och bild: Katja Andersson, Dan Ljungsvik, Peter Mild, Per-Anders Hurtigh, Johan Palmborg med flera. Tryck: Falk Graphic. OMTANKE "OMTANKE NÄR VÄLMÅENDE, INNOVATIONSKRAFT OCH UTFÖRANDE SAMT ÄR GRUNDEN FÖR ALLT VI GÖR” Dan Sten Olsson Stena AB (publ) 405 19 Göteborg Telefon 031-85 50 00 www.stena.com
© Copyright 2024