Årsredovisning 2011.indd

Årsredovisning
2011
52
sidor
Innehållsförteckning
Några ord från VD.......................................................... 3
I kundmöten byggs förtroenden....................................... 5
Fjärrvärme – en kollektiv tanke........................................ 7
Fjärrvärme – en relation på lång sikt................................ 9
MSE-butiken i kundens vardagsrum................................ 11
Utbyggnad med örat mot marken.................................. 13
Att aldrig luta sig tillbaka .............................................. 15
30 år med MSE ........................................................... 16
Hållbarhetsredovisning.................................................. 19
Förvaltningsberättelse.................................................. 26
Investeringar................................................................ 30
Koncernresultaträkning................................................. 31
Koncernbalansräkning.................................................. 32
Kassaflödesanalys för koncernen................................... 34
Moderbolagets resultaträkning...................................... 35
Moderbolagets balansräkning........................................ 36
Kassaflödesanalys för moderbolaget............................. 38
Noter.......................................................................... 39
Vinstdisposition............................................................ 47
Revisionsberättelse...................................................... 48
Granskningsrapport...................................................... 49
Styrelse & ledningsgrupp.............................................. 50
Verksamheten i sammandrag 2007- 2011..................... 52
26
av landets 168 energibolag har en
kvinnlig VD. Lena Svensk är en
av dem.
Några ord från VD
”Nu är vi rustade att distribuera mer förnybar energi”
Mjölby-Svartådalen energi är ett bolag
med stora ambitioner och handlingskraft. Här
finns erfarna och kompetenta medarbetare och
en ”vi-känsla”, som når långt utanför väggarna.
Våra kunder har förtroende för oss. De är
nöjda med våra tjänster och vår service. Vi
är bra. Och vi ska bli ännu bättre.
För mig har det varit spännande och
roligt att landa som ny VD i denna
laganda. Mitt första halvår på VDposten har varit minst sagt intensivt.
Det hände också mycket i företaget
under 2011. Ekonomiskt gjorde bolaget sitt bästa resultat någonsin.
Vi kan redovisa en vinst på 39 miljoner kronor, vilket bland annat
beror på försäljningen av tillgångarna i MWNet till Utsikt
Bredband, men det har också
varit ett bra år för vind- och vattenkraftproduktionen.
MSE fortsätter att bygga ut vindkraften och satsa långsiktigt på förnybar energi. Vi har 2011 medverkat
till att två nya vindkraftsbolag har
etablerats. Till sommaren 2012 planeras därmed för uppförande av tre nya
vindkraftverk i Hackeryd och två nya
vindkraftverk i Vävinge.
Jag gläds åt den nya mottagningsstationen i Dömestad, som tagits i drift
under 2011, och den påbörjade upprustningen av Öjebro kraftstation, som
visar på den framförhållning som finns
inom MSE. Nu är vi rustade att ta emot
och distribuera mer närproducerad och
förnybar energi till regionnätet.
MSE står inför sin största investering
någonsin, för att trygga den framtida energiförsörjningen i regionen. Utredningar under 2011 har visat oss att ett nybyggt
biobränsleeldat kraftvärmeverk på industriområdet Sörby blir den bästa lösningen. Det känns
mycket tillfredsställande att satsa på ett sådant
långsiktigt miljöprojekt, där vi också kan erbjuda
kunderna konkurrenskraftiga priser.
30 år har gått sedan Mjölby Elverk
och Svartådalens Kraftförening bildade Mjölby-Svartådalen Energi
AB. Från elverk till kundorienterat
aktiebolag som erbjuder fjärrvärme, el, energitjänster och
bredband. Från olja till
biobränsle – och så vindkraft. En fantastisk utveckling.
Hur går vi vidare
för att fortsätta
uppfylla MSE:s
vision, att skapa
hållbar energiförsörjning och
en infrastruktur
som ger förutsättningar för tillväxt?
För mig är det grundläggande att formulera
långsiktiga och tydliga mål
internt för att vi ska kunna
vara effektiva externt.
Vi är ett litet bolag. Det är oerhört viktigt att använda alla
resurser på rätt sätt. Vår nya
webb och vårt nya intranät,
som börjat ta form 2011,
kommer att öka tydligheten
och bidra till att stärka företagets fokusering mot gemensamma mål ytterligare.
Lena
är uppvuxen i Södra Vi i
Småland, utbildad vid
Linköpings universitet. Efter
ett antal år som auktoriserad
revisor började Lena som
controller på Tekniska Verken. Hon har senast arbetat
inom Bixia, bland annat som
finanschef och som chef för
verksamhetsutveckling.
Hon bor med sin familj i
Ekängen, utanför Linköping
och kör biogasbil till och från
jobbet varje dag.
Lena Svensk
3
99
procent av kunderna vet inte att de får
ett tillfälligt elpris, om de inte gör ett
aktivt val av elavtal/elleverantör i
samband med flytt.
Det anvisade priset ligger ofta betydligt högre än när man gör ett aktivt val, upplyser Mattias Sörsjö, som
tillsammans med kollegorna på kundservice arbetat mycket med att informera kunderna om detta,
i syfte att uppmana kunderna att göra ett aktivt val.
I kundmöten byggs
förtroenden
”Vi har tid och råd att ge service med guldkant”
”vi har tid och råd att prata
med våra kunder, att ge service
med guldkant. Vi vill ligga steget före och underlätta för kunden så långt det är möjligt.”
Mattias Sörsjö är kundservicechef och möter dagligen MSEkoncernens kunder via telefon,
mail, brev och besök.
Mattias Sörsjö
”Vi får ofta höra att vi är ödmjuka, trevliga och
proffsiga. Det värmer!”
De allra flesta ärenden berör Mjölby Kraftnät eller
elhandelsbolaget Bixia, vars kundservice i Mjölby
frontas av MSE som är delägare i bolaget. Arbetsfältet är omfattande.
”Jag brukar säga att vi är breda som elefanter här
på kundservice!”
SoM kundServicechef har han bland annat
ansvar för fakturering och kravhantering, att rätt
priser sätts på produkterna. Kundservice är också
den avdelning som tar kontakt med kunder som
inte betalar.
”Av de cirka 12 000 fakturor som går ut varje månad är det ett mindre antal som skickas vidare för
hantering av inkassoleverantör. Mjölby är en liten
stad och vi är duktiga på att se kunden och vi ger
stora möjligheter för kunden att klara av sina betalningsåtaganden.”
Att se problem innan de blir problem för kunden,
är ett av de grundläggande målen för Mattias och
hans medarbetare.
”Vi jobbar till exempel mycket med att informera
kunderna om att de bör göra ett aktivt val av elavtal/elleverantör när de flyttar, annars får de ett
tillfälligt elpris som ligger högre i pris. Det viktiga
är inte vilken elleverantör de väljer, utan att de gör
ett aktivt val.”
På Mattias bord har också ett par stora projekt brett
ut sig under 2011, som kommer att få betydelse för
kunderna i framtiden.
MSe har varit Med i utvecklingen av en ny
produkt som kallas Energikontot, för att ge kunderna möjlighet att jämna ut sina energikostnader
över året. Till produkten finns det olika kreditnivåer kopplade och kontot aktiveras efter beviljad
ansökan.
”Inom ramen för projektet Energikontot arbetar
man parallellt med att ordna så att kunden ska få
kostnader för fjärrvärme, elförbrukning och nätavgift samlat på en faktura.”
Under 2011 gjordes också en upphandling av ny inkassoleverantör tillsammans med Tekniska Verken
i Linköping AB och Bixia AB, vilket resulterade i
en ny inkassoleverantör från och med 1 april 2012.
5
10
gånger lägre koldioxidutsläpp är
resultatet av 2011 års miljöförbättring
av Panna 200 i Sörby.
Lena Engholm framför hamburgerrestaurangen Max som är ett av företagen i Viringe som under 2011 anslöt sig till fjärrvärme.
Fjärrvärme
– en kollektiv tanke
”Tilltalande att sopeldning i Linköping kan bli kyla i Mjölby stadshus”
MarkuS Slotte, affärsområdeschef för fjärrvärme, lyfter gärna fram den kollektiva tanken när
han pratar om fjärrvärmens många fördelar.
”Det vi gör från MSE:s sida får stor betydelse för
kunden, vad gäller miljö, leveranssäkerhet och
prissättning till exempel. Samspelet med kunden
påverkar i sin tur vår verksamhet. Kunden måste
ha en bra anläggning hos sig för att vi ska få en
bra returtemperatur tillbaka till våra anläggningar,
vilket ger oss bättre verkningsgrader på våra anläggningar. Något som i sin tur minskar våra produktionskostnader.”
kundernaS förtroende för Mjölby-Svartådalen Energi är stort, menar Markus.
”Det har byggts upp tack vare tydlighet och öppenhet från vår sida. Varje år bjuder vi in till REKOträff, där vi berättar hur vi prissätter vår produkt
utifrån ett kostnadsperspektiv.”
Under 2011 har MSE utrett satsningen på ett eget
nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, på Sörby,
med en kapacitet på 30 MW.
”Det nya kraftvärmeverket gör att vi kan producera mer värme till konkurrenskraftiga priser och
ansluta fler kunder till fjärrvärmen i framtiden.
2011 byggde vi ut stamnätet för fjärrvärme till Viringe industriområde, för anslutning av bland annat två hamburgerrestauranger. Här har vi nu en
beredskap för ytterligare anslutningar i framtiden.
Vi räknar med att området kommer att utvecklas
med fler företag.”
Att möta kundernas efterfrågan på nya produkter ledde under 2011 till upphandling av en absorptionskylanläggning, tillsammans med Mjölby
kommun. Stadshuset blir den första fjärrkylda
byggnaden i Mjölby.
”Det är en god och tilltalande tanke att sopor som
eldas hos Tekniska Verken i Linköping kan förvandlas till kyla i stadshuset i Mjölby, med start 2012.
Fjärrkyla är något som vi nu kommer att marknadsföra. Vi ser framtida kunder inom industri, för
kylning i processer, men även för kyla inomhus.”
En annan ny produkt är markvärme.
”Det fina är att vi här använder returvärme, det vill
säga lågvärdig värme som redan använts en gång.
Flera lokala projekt är på gång, bland annat ett torg
i Mjölby och en gångtunnel i Skänninge.”
en viktig förbättring inom distributionen
under 2011 var byte av undercentraler i bostadsområdet Lundby, för Bostadsbolaget i Mjölby. Anläggningarna installerades i början på 1980-talet,
enligt Torbjörn Dungmark, driftansvarig.
”Vår strategi är att förebygga problem. Det är bättre med ett planerat byte än ett haveri en nyårsafton…”, säger han.
Åtgärden är en win-win-situation eftersom kunden fått lägre flödeskostnad och MSE har fått
bättre verkningsgrad på sina pannor. Ett talande
exempel på den kollektiva tanken, alltså.
”
Markus Slotte
2011 byggde
vi ut stamnätet
för fjärrvärme
till Viringe industriområde,
för anslutning
av bland annat
två hamburgerrestauranger
”
7
280
tusen kWh el har MSE bidragit till att få bort från
uppvärmning och ut på marknaden under 2011.
Det beror på att 14 villor med direktverkande el
konverterats till vattenburet system för fjärrvärme.
Varje konverterad villa motsvarar 20 000 kWh borttagen el. 2007 genomförde MSE den första konverteringen av
ett hus med direktverkande el, till ett vattenburet system med fjärrvärme.
Fjärrvärme
– en relation på lång sikt
”Kunderna är till och med nöjda när något går sönder…”
”att köpa fjärrvärMe är ju inte riktigt som att
köpa en kaffebryggare. Det är ett livslångt projekt
för huset och en långsiktig relation mellan kunden
och oss”, säger Lena Engholm, försäljningsansvarig för fjärrvärme.
Mjölby-Svartådalen energi har sedan 1981
byggt ut fjärrvärme till kommunala fastigheter, företag och privata villor. Drygt 2 000 kunder är anslutna till fjärrvärmen idag.
Och försäljningen fortsätter. 2011 tillkom 11 nya
kommersiella kunder och 55 nya villakunder.
”Vi arbetar mycket med att förtäta. Vi vet att det
finns 1 500 potentiella kunder utmed befintliga
ledningar.”
lena bearbetar marknaden på flera sätt.
”Jag läser fastighetsannonserna noga. När jag ser
hus till salu där vi har ledningar brukar jag upplysa
mäklaren om möjligheten att installera fjärrvärme
till fastigheten. Vi åker också ut med vår visningsvagn, med jämna mellanrum, till de gator där vi
har dålig täckning för att informera de boende om
fördelarna med fjärrvärme.”
MarknadSföringen håller på att vässas, även
om tonen är lågmäld.
”Vi har alltid haft en ödmjuk attityd trots att vi spelar på en konkurrensutsatt marknad.”
Kundrelationerna är goda, vilket är den lokala förankringens förtjänst, menar Lena.
”Kunderna är till och med nöjda när något går sönder! Det beror ju på att vi finns nära kunden, vi kan
komma snabbt och har reservdelar. Det ligger lika
mycket i vårt intresse att systemet fungerar.”
lena underStryker att MSE bidrar till miljörörelsen, inte bara för att fjärrvärmen till största delen är biobränslebaserad.
”Under 2011 har vi medverkat till att 14 villor i
kommunen konverterat från direktverkande el till
vattenburen värme med fjärrvärme. Ambitionen är
att få bort elen från uppvärmningen så att den kan
användas där den behövs bättre.”
”
Vi arbetar
mycket med
att förtäta. Vi
vet att det finns
1 500 potentiella kunder
utmed befintliga
ledningar.
”
9
629
ton…
Om alla energiförbättringsåtgärder genomförts
som MSE föreslagit under 2011, har utsläppen av
CO2 minskat med 629 ton.
Under 2012 lanserar MSE en ny plattform på webben.
MSE-butiken i
kundens vardagsrum
”Vi vill mer än informera – vi vill kommunicera!”
”våra kundundersökningar visar gång på gång att vi har nöjda
kunder. De känner sig vänligt
bemötta. En förklaring är att de
anställda trivs, och då trivs kunderna också”, säger Jonny Cammerfjord, marknadschef och
affärsområdeschef för energitjänster.
Jonny Cammerfjord
Men en svag punkt i kontakten med kunderna är
företagets hemsida, fortsätter han. Under 2011 har
därför utformningen av en helt ny plattform på
webben påbörjats.
”tidigare har heMSidan varit en plats för information. Nu vill vi ha dialog, vi vill kommunicera
och visualisera. Den nya webben ska till exempel
kunna hjälpa kunder att se samband mellan förbrukning, tid och kostnad.”
Även det nya intranätet, som börjat ta form under
2011, kan i förlängningen leda till utvecklade kundkontakter, tror Jonny.
”Intranätet ska öka insikten om vad företaghet håller på med hos alla medarbetare.
Det är ju toppen när en montör på fältet, likaväl
som en person på kundservice, kan lyfta våra energitjänster till exempel.”
2007 började Mjölby-Svartådalen Energi att utföra energideklarationer. Efterfrågan har varit stor,
för att mattas av i slutet av 2011.
”Vi hade då klarat av merparten av de kommersiella fastigheterna. Därefter har kundernas efterfrågan styrt utvecklingen av våra energitjänster.
Under 2011 började vi få förfrågningar om att göra
energibalansberäkningar i samband med bygglov.
Med termografering upptäcker vi köldbryggor i
fastigheters klimatskal, genom att använda en värmekamera”, berättar Jonny.
Med hjälp av termografering och energianalys kan
MSE göra en beräkning för att se vilka förbättringsåtgärder som skulle vara lönsamma för kunden.
Jonny ser framför sig en marknad där kunden ber
om antingen bara termografering eller en kombination av båda tjänsterna. De kommer att lanseras
under 2012.
Samma bild som ovan
tagen med MSEs värmekamera som används vid
termografering av
fastigheter.
energiinventeringar är en annan tjänst som
kunder efterfrågat, både för fastigheter och processer.
”Att berätta för kunder vart deras energi tar vägen,
tror jag är en tjänst som fler skulle kunna tänka sig
att betala för. MSE-butiken har mer att erbjuda än
många tror. Vi vill komma upp ur källaren och in
i kundens vardagsrum med ett brett tjänste- och
serviceutbud. Vi vill vara kundens givna energikompis hela vägen.”
11
2,5
mil kabel gick åt när elledningar för produktion och
distribution lades ner i backen, mellan Skänninge
och Dömestad 2011.
Sven Petersson framför mottagningsstationen i Dömestad
Utbyggnad med
örat mot marken
”Delaktighet väcker ett starkt engagemang”
en ny MottagningSStation för Vattenfalls regionnät uppfördes och togs i drift under 2011 i Dömestad, u tanför Västerlösa.
”Vi har tre sådana mottagningsstationer sedan tidigare. Investeringen var helt nödvändig för att vi
ska kunna ta emot och distribuera närproducerad
el till regionnätet, i första hand från nya vindkraftverk, till exempel från dem som kommer att etableras i Hackeryd och Vävinge”, förklarar Sven Petersson, affärsområdeschef för el.
att lySSna på Markägare och kringboende
är en stor och viktig del av MKN:s projekteringar
inför utbyggnad av infrastrukturen. Samtalen och
mötena blir många.
”Vi hade till exempel ett första förslag på lokalisering av mottagningsstation i Dömestad, som inte
applåderades av de närboende. Vårt andra förslag,
där vi flyttade stationen ett hundratal meter, togs
emot betydligt bättre. Markägare och kringboende
har också deltagit vid diskussioner om utformningen av stationen. Vi enades om en inomhusbetjänad station. Den ser ut som en ekonomibyggnad
och smälter in fint i omgivningarna. Huset är till
och med målat i falurött”, berättar Hans Hollén,
enhetschef för projektering.
Delaktighet föder automatiskt ett intresse. Det gäller även vid etablering av vindkraftsbolag, betonar
Sven Petersson.
”Vi vill att delägarna ska ha lokal förankring. När
kringboende köper andelar i ett vindkraftverk vaknar ett starkt engagemang”, säger han.
Förutom ovan nämnda bildande av Hackeryd Vind
AB och Vävinge Vind AB, utökade MSE sitt innehav
av vindkraft ytterligare genom köp av 1,25 vindkraftverk i vindkraftsparken i Herrberga (som totalt omfattar tre vindkraftverk).
”Vi bevakar driften av verken, vilket är en del av
vår vision att ge förutsättningar för näringslivet
och att skapa hållbarhet för miljöanpassad energi.
43 procent av den energi som levereras till våra
kunder består av energiproduktion från vindkraft,
vilket kan jämförs med andelen vindkraft i hela
riket, som bara är cirka fyra procent”, säger Sven.
Stora investeringar har under året gjorts också i
elnätet, för produktion och distribution, mellan
Skänninge och Dömestad – en sträcka på cirka en
och en halv mil. MKN satsar sedan tidigare beslut
100 miljoner kronor på att bygga ut elnätet och
samtidigt byta luftledningar mot ledningar i marken, fram till 2025.
öjebro kraftStation, vars hundraårsjubileum
uppmärksammades 2011, genomgår en totalrenovering. Ett av de tre turbinaggregaten färdigställdes under 2011, övriga rustas under 2012. Dessutom kommer dammen att renoveras.
”Turbiner och generatorer är från byggåret 1910.
De byts ut helt. I princip är det bara de gamla turbinskåpen som behålls. Renoveringen innebär
stor miljönytta eftersom vi byter fettsmorda lager
mot vattensmorda. Dessutom får vi en driftsäkrare
kraftstation”, säger Sven.
50
personer var nyfikna på
att se hur en mottagningsstation ser ut inuti, då
Dömestad invigdes under
hösten 2011.
MKN förärades en stor
blomma från markägarna.
”Det tyder väl på att vi
skött oss. Roligt att få det
erkännandet”, tycker Hans
Hollén, enhetschef för
projektering.
Hans Hollén
13
36
medarbetare kom med olika förbättringsförslag
under 2011, det vill säga 62 procent av de anställda.
Att aldrig luta sig tillbaka…
”De anställdas engagemang bidrar till ständiga förbättringar”
Anna Angeland
bättre och bättre dag för
dag! MSE-koncernens kvalitetsarbete uppmuntrar medarbetare att ständigt vara delaktiga, att komma med synpunkter
och förbättringsförslag.
”Grundfilosofin är att alla har
ett ansvar för att verksamheten blir bra i slutändan”, säger
Anna Angeland, miljö- och kvalitetssamordnare.
Miljö- och kvalitetScertifieringar är verktyg för att hålla rätt kurs i verksamheten, så att alla
medarbetare vet vad de ska göra. Det grundläggande syftet är att verksamheten ständigt ska förbättras. Här finns inbyggda mål och handlingsplaner som revideras med jämna mellanrum.
”Kvalitetscertifieringar ger en spark i baken, ett
flöde, en tydlighet och en överblick. Ordning och
reda, helt enkelt. Kopplat till detta har vi stor hjälp
av vårt avvikelsehanteringssystem. Här fångar vi
upp bra idéer från medarbetarna. I detta forum
kan avvikelser och problem uppmärksammas och
förslag på förbättringar föras fram. Vi vill engagera
våra medarbetare så mycket som möjligt”, säger
Anna.
Många bidrog också med synpunkter på avvikelser och förslag på förbättringar under 2011.
”Avvikelse låter kanske som något negativt men
det innebär att något avviker från uppställda krav
– till det bättre eller sämre.”
Hur ser de inkomna förbättringsförslagen ut?
”Det pendlar mellan stort och smått. Någon har
påtalat att viss utrustning placerats oskyddat och
behöver skyddas mot påkörning för att undvika
elavbrott, en annan har medverkat till att receptionen nu kan ha överblick över om personalen finns
på plats via datorsystemet.
62
GWh förnybar energi
producerades 2011
av MSE. Året innan låg
produktionen av förnybar
energi på 53,5 GWh.
att förebygga probleM är ett annat sätt att arbeta med kvalitet, framhåller Anna.
”Vi vill helst ha sådan framförhållning att vi undviker störningar. Att analysera risker, ta fram åtgärdsplaner och följa upp dessa är en viktig del i
arbetet med att stärka upp och ständigt förbättra
verksamheten. Efter stormarna Gudrun och Per
har myndigheterna skärpt kraven på oss och vi har
sett behovet av att i högre takt byta ut gammal utrustning och gräva ner luftledningar. Under årets
blåsiga höst kunde vi se resultatet av detta i och
med att vårt nät drabbades av få störningar jämfört
med andra nätområden.”
Kvalitetsarbetet med sin helhetssyn har stor betydelse för kunderna, fortsätter Anna.
Ӏven indirekta problem leder till slut till kostnader eller andra effekter som riskerar att drabba
kunden. Att vi har så nöjda kunder är en bekräftelse på vårt kvalitetsarbete.”
15
30 år med mse
”Vi är alla ambassadörer för
Det har gått 30 år sedan det kommunala Mjölby Energiverk och Svartådalens
Kraftförening bildade det gemensamma bolaget Mjölby-Svartådalen Energi AB,
1981. Några av MSE:s trotjänare har varit anställda lika länge – eller längre.
Tillsammans med styrelseveteranerna Sten-Åke Andersson och Arne Setterberg,
kan de se tillbaka på tre decennier, utifrån lite olika perspektiv.
Oväntad dramatik när
panna upphandlades
Strategidrag avgjorde
då MSE bildades
Sten-åke anderSSon Styrelseledamot
sedan 1981, ordförande i 7 år:
arne Setterberg Styrelseledamot sedan 1981,
ordförande i 23 år:
Naturligtvis finns det många händelser som kommer upp när
man ser tillbaka på över 30 år. När MSE nu står i begrepp att
investera i ett nytt kraftvärmeverk vid Sörby, som ersättning för
den första pannan som inköptes år 1984, är upphandlingen hos
Generator i Göteborg ett starkt minne. Det blev en ganska dramatisk och omtumlande upplevelse.
Vi var en delegation på fem personer som var inbjudna: ordförande Arne Setterberg, Gunnar Ektander, VD Gunnar Larsson,
fjärrvärmechefen Kenneth Jakobsson samt undertecknad. Efter
långdragna förhandlingar hemma i Mjölby var man nu kommen till det ögonblick då kontraktet skulle
undertecknas.
”Bildandet av MSE för 30 år sedan föregicks av ganska stormiga
förhandlingar fram och tillbaka mellan Mjölby Elverk och Svartådalens Kraftförening. Mjölby kommun hade fört diskussioner med
Svartådalens Kraftförening under hela 70-talet. När jag tillträdde
som kommunstyrelsens ordförande, vilket även betydde att jag var
ordförande i kommunens energiverk, blev frågan aktuell igen.
Helt plötsligt ljöd ett meddelande över
högtalaren att all personal omedelbart
skulle samlas i personalmatsalen för ett
viktigt meddelande. Vi lämnades ensamma och undrande, men fick efter
en halvtimme veta att företaget bytt
ägare. Naturligtvis blev vi lite skakade, men efter ytterligare information
insåg vi att det bara var fråga om
en naturlig industriaffär som inte
påverkade ingångna affärsöverenskommelser.
Kontraktssumman omfattade 40
miljoner kronor och var vid den tiden
den största upphandling som Mjölby
kommun gjort. Sedan vi grundligt diskuterat frågan ur olika aspekter kom
vi slutligen fram till att det var ofarligt
att underteckna kontraktet, varvid Arne
tog fram pennan och satte sitt namn på
kontraktet, liksom försäljningschefen. Vi
vandrade därefter genom tillverkningshallarna och kunde då se att visst gods
redan var märkt med Mjölby. Efter en dramatisk eftermiddag slutade det hela på ett
bra sätt.”
16
1980 presenterade vi ett förslag till bolagsbildning där kraftföreningens delägare skulle få aktier i förhållande till sina andelar.
Föreningsmedlemmarna var dock mycket oense inför förslaget.
Det fanns de som hellre såg en försäljning till Motala Ströms Kraftaktiebolag. Stämman på Skänninge stadshotell
blev bråkig och slutade med att hela Svartådalens styrelse avgick och stämman ajournerades!
Några dagar senare återupptogs förhandlingarna och stämman beslöt anta fusionen. Men
enligt lagen krävdes två positiva stämmobeslut.
Inför nästa stämma hade jag och Uno Marklund, som var chef för elverket, garderat oss
med en taxegaranti: Om inte Svartådalens
abonnenter hade tjänat två miljoner kronor inom fem år på det lägre priset i
Mjölby, skulle Mjölby kommun betala tillbaka 170 kronor per andel till
delägarna. Jag kan säga att det blev
tvärtyst i salen efter det. Vid omröstningen var det sedan bara fem av de
cirka 140 närvarande delägarna som
röstade emot bildandet av MSE.
Uno Marklund gjorde en uppföljning
av den här uträkningen. Det visade sig
att det bara tog ett år och tio månader
för dem att tjäna in de två miljonerna.
Vi som agerade från kommunens sida
kände ett starkt engagemang och ett
ansvar för att hålla kvar energiverket i
Mjölby.”
företaget”
Framtidens låda är här
ted rydh Enhetschef vattenkraftproduktion, anställd 1977:
”Jag anställdes som installationselektriker och blev senare ställverksmontör. Nu jobbar jag med
drift och underhåll av vattenkraftstationerna. Vi hade först tre vattenkraftstationer och idag har vi efter
förvärv sex stycken, som vi har driftansvar för.
När jag började som maskinist var
jag stationerad i Öjebro, som då
inte var automatiserad. Därifrån
styrde vi alla våra kraftstationer.
Och när Vågforsen tillkom 1981, fick
vi till en början åka dit flera gånger
om dagen för att kontrollera vattennivån med mera, innan stationen
blev automatiserad och kunde skötas via fjärrkontroll.
Idag har vi laptop och mobilt bredband. Vi kan se och reglera kraftstationerna var vi än befinner oss – på
kontoret eller hemma vid köksbordet (viss arbetstid är förlagd till
hemmet).
För 30 år sedan, när jag var ung
maskinist i Öjebro, sade en av de
gamla maskinisterna till mig att vi i
framtiden skulle gå med en låda på
magen och styra kraftstationerna
därifrån. Och det är ju precis det vi
gör idag!”
”Nästan så att man neg för Marklund”
annalena johanSSon Administration, anställd 1971:
”Jag började i receptionen redan på
den tiden då elverket var en kommunal förvaltning, med kontor i
stadshuset, under ledning av Uno
Marklund. Han var lite som forna
tiders brukspatron, respektingivande men varm och omtänksam mot
personalen. När han kom in i rummet var det nästan så att man neg.
Jag har varit med om hela IT-revolutionen – från handskrivmaskin
till datoriserade system. På 1970-talet tyckte vi att det var smått fantastiskt när skrivmaskinerna fick
inbyggda raderband.
Det råder en fin lojalitet bland de
anställda gentemot företaget. Vi ser
MSE som ”vårt” energibolag, och
det bidrar nog starkt till att vi trivs.
Jag minns det stora strömavbrottet i december 1983, som mörklade
i hela Sverige. Då kastade sig våra
anställda i bilarna för att åka och se
vad som hänt med ”deras” energiverk. Men den gången var felet på
nationell nivå.”
Den kritiska veckan sommaren 2007
hanS hollén Enhetschef projektering, anställd 1981:
”Sommaren 2007, året då Mjölby
arrangerade O-ringen, hade vi en
kritisk vecka, då Svartån nästan
svämmade över sina bräddar på
grund av det höga vattenståndet i
Sommen. Det svallade in vatten i
Mjölby kraftstation, i mottagningsstation Holmen. Vi tvingades stå
dygnet runt och ösa vatten för att
maskinerna inte skulle stanna. Vi
hade en nyanställd beredare som
snabbt fick insikt om att de anställ-
da får hoppa in och göra allt möjligt
om det behövs. Han tillbringade två
nätter med att pumpa vatten, under
sin första vecka. Folk kom springande för att bygga barrikader. Inom
företaget kavlade alla upp ärmarna,
oavsett vilken avdelning de jobbade på. Och det är så det fungerar
här. När det uppstår ett krisläge vill
alla hjälpa till, om det så är en lördagkväll.
Det finns en ansvarskänsla och en
lojalitet. Vi är nog alla lite som ambassadörer för företaget även på
fritiden. Mjölbyborna ser oss som
MSE när vi är ute på stan och ställer
frågor om det har hänt något. Det
känns bara bra. Det är sällan man
möter någon irritation.”
17
håLLbarhetsredovisning
koncernen
Hållbarhetsredovisning
Vår vision
Vår affärsidé
Vår vision inom företaget är
att i Mjölbyregionen
• skapaenlångsiktighållbarenergiförsörjning
• tillhandahållaeninfrastruktursomskapar
förutsättningar för tillväxt.
Vi ska utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt
och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen.
För att nå vår vision är merparten av energiproduktionen idag förnybar och produktionen av förnybar energi planeras öka både inom el och inom
värme. Genom att utveckla våra energitjänster vill
vi dessutom kunna erbjuda våra kunder stöd i deras arbete med energieffektivisering för att de i sin
tur ska kunna driva hållbara verksamheter.
Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning
för tillväxt i Mjölbyregionen. En tillväxt i regionen
är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det
skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre
utnyttjande av företagets resurser.
Förnybart bränsle kommer från växtlighet som
ständigt förnyar sig, till skillnad från fossila bränslen
som tas från kollager som
skapades för miljontals år
sedan. Förnybart bränsle
ger inget nettotillskott av
koldioxid i atmosfären vid
förbränning. De är en del
av kolets naturliga kretslopp och tar upp koldioxid
när de växer och avger det
genom förmultning eller vid
förbränning.
1, 2
18
Miljöansvar
MSE:s fjärrvärmeproduktionsanläggningar i Mjölby och Skänninge har en totalt installerad effekt
som medför att de är tillståndspliktiga och regleras
enligt miljöbalken och av länsstyrelsen uppsatta
villkor. Uppföljning av dessa villkor sker kontinuerligt och rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten i våra miljörapporter. Även vattenföringen i
våra kraftstationer är reglerade enligt miljöbalken
och vattendomar. Bland annat styrs hur hög eller
låg vattennivån får vara vid vissa mätpunkter.
Vi ska vara kundernas naturliga partner genom
att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och
ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög
kundnytta. Den egna energiproduktionen ska vara
långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet.
Vår hållbarhetspolicy
I vår hållbarhetspolicy lovar vi att sträva efter att
utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbara tjänster och produkter till kunder
i Mjölbyregionen. Vi anser oss vara en av de viktigaste lokala aktörerna i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett
miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt
ansvar för utvecklingen i regionen.
Vår största miljöpåverkan är användningen av
bränsle i fjärrvärmeproduktion samt drivmedel till
egna transporter i tjänsteutövning. Användningen
av bränsle genererar utsläpp till vatten och luft och
vår målsättning är att minska miljöpåverkan från
dessa utsläpp. Vi arbetar för att minska andelen
fossila1 bränslen och istället övergå till förnybara2
bränslen, men strävar också efter att effektivisera
renings- och förbränningsprocesserna för att få ut
mer av det bränsle vi utnyttjar.
Miljömål
Mål
Ständigt minskad miljöpåverkan
Mått
Verksamhetsledningssystemet miljöcertifierat
tid
Över tid
utfall 2011
Säkerställt
MSE är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9 001:2008 respektive ISO 14
001:2004. För oss innebär certifieringarna att vi arbetar strukturerat för att ständigt förbättra vår verksamhet genom att nyttja de verktyg certifieringsstandarden anger. Ständig förbättring är ett ledord i vårt arbete och vi säkerställer detta
genom att till exempel sätta och följa upp miljömål och mätetal. Vi genomför
regelbundet interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet för
att hitta förbättringsområden och avvikelser som åtgärdas.
Mål
Friskare luft
Mått
Andelen förnybara drivmedel, över 30 %
av den egna drivmedelsförbrukningen.
tid
2011
utfall 2011
18 %
De senaste åren har vi arbetat för att nyanskaffade fordon hos MSE i första hand
ska vara biogasdrivna. Detta har lett till att 18 (17) % av nyttjade drivmedel bestod av biogas under 2011. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av
försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. En begränsning
som gör att vårt ursprungliga mål inte uppnås är att det inte finns några bra fossilfria alternativ till de tyngre diseldrivna fordon som vi behöver för att komma
fram på svåra underlag och i terräng för att underhålla och driva vårt elnät. Vi
strävar dock efter att hitta fordon med så låg miljöpåverkan som möjligt.
Mål
Minska användningen av
fossila bränslen
Mått
Egen biogasproduktion
tid
2011
utfall 2011
Framflyttad
tidsplan 2012
Max 3% fossila primärbränslen
i fjärrvärmeproduktionen
Över tid
5,8%
Genom att den biobränsleeldade pannan i Skänninge togs i drift 2009 skapade vi
förutsättningar för att klara målsättningen med en andel fossila primärbränslen
som inte överstiger 3 %. När vädret blir extremt, som under 2010 och tidigt 2011,
behöver vi dock nyttja våra oljebaserade reservpannor, vilket innebär att målet
är svårare att nå. 2011 började kallt i januari och februari vilket är orsaken till vårt
resultat på 5,8 %. Under året har vi arbetat för att minska vårt oljeberoende. Oljan används inte bara till reservkraft, utan under sensommaren har den använts
vid produktion av värme till spannmålstorkar. Under 2011 arbetade vi tillsammans med de aktuella kunderna för att få bort detta oljebehov. Utöver detta har
elpannor återställts för att kunna nyttjas under kortare behovstoppar.
19
håLLbarhetsredovisning
koncernen
Mål
Minskad klimatpåverkan
Mått
Användningen av SF6 halverad jmf 2010.
tid
2015
utfall 2011
111 %*
*anger delresultat 2011
Ökningen av SF6 i vår utrustning sedan vår senaste mätning beror bland annat på
vår nya mottagningsstation i Dömestad där ny SF6-utrustning installerats. SF6 är
en växthusgas som används som isolergas i högspänningsutrustning. När det finns
möjlighet installerar vi utrustning med vakuum-isolering istället för gas. Flera av
våra viktiga komponenter saknar dock SF6-fria alternativ i dagsläget.
Mål
Ökad förnybar elproduktion
Biokraftvärmeverk innebär
att anläggningen genom
förbränning av förnybara
biobränslen producerar el.
Spillvärmen från denna produktion tas till vara i fjärrvärmenätet.
3
Mått
Minst 68 GWh normalårsproduktion
tid
2011
MSE producerar allt mer förnybar el genom satsning på upprustning av befintliga
vattenkraftstationer samt nysatsning på vindkraft. Det finns idag inriktningsbeslut
om att bygga ett biokraftvärmeverk3 vid nuvarande värmeverket i Sörby. Ett biokraftvärmeverk kommer om några år kunna bidra till ytterligare produktion av förnybar el
och även leda till minskat beroende av fossilbaserad värme.
Vi vill verka som en katalysator för utvecklingen av produktion av förnybar el och andra hållbara lösningar för Mjölbyregionens energiförsörjning. Det innebär inte alltid
att vi själva står som ägare i projekten. Det kan istället innebära att vi dels är en partner i utbyggnad och drift av vindkraft och dels att vi utvecklar vårt nät för att kunna
distribuera elen. Under året har vi inte nått vårt uppsatta mål på 68 GWh egen förnybar elproduktion. Det beror delvis på att vi istället öppnat upp för andra samarbetspartners genom att minska vår egen ägarandel eller att vi hittat andra ägaralternativ
i projekt som vi hjälpt till att få till stånd. Försvarets stoppområde för vindkraft har
också inneburit att flera projekt inte fortskridit som planerat. Huvudsyftet med målet,
att öka andelen förnybar el i våra nät har dock uppnåtts.
Mål
Ta ansvar för hela verksamhetens miljöpåverkan.
Mått
Utvecklad systematik för att ta ansvar för
våra leverantörers miljöpåverkan
tid
2011
Vår miljöpåverkan är beroende av våra leverantörer och entreprenörer genom de varor och tjänster vi köper. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt system för att
kunna ta ansvar för vår miljöpåverkan även i leverantörs- och entreprenörsledet. Idag
ställer vi krav på miljö och kvalitet vid upphandling av varor och tjänster.
20
utfall 2011
62 GWh
utfall 2011
Delvis genomfört, pågår
Produktion och distribution av el
De 72,5 (61,9) GWh el som MSE producerade under 2011 var 100 % förnybar el4 från våra vattenkraftstationer och vindkraftverk. Vindkraftsverksamheten utvecklas vidare för att även tillgodose
behov av servicetjänster såsom drift, underhåll och
administration för de anläggningar vi på olika sätt
har intressen i.
Vattenkraften utgör fortfarande den största delen av
vår elproduktion med en produktion som 2011 uppgick till 52,7 (54,6) GWh. Under året har upprustning
och ombyggnation pågått i Öjebro och Mjölby kraftstationer. Syftet med ombyggnationen är dels att
möjliggöra förnyade elcertifikat och dels att skapa
förutsättningar för att kunna producera förnybar el
från vattenkraft under lång tid framöver.
elproduktion och distribution
MSe vattenkraft gWh
I MSE-koncernen arbetas långsiktigt med att utveckla och bygga ut vårt elnät. Organisatoriskt
drivs elnätsverksamheten i dotterbolaget MKN.
Förutom vår målsättning att bygga ett så robust
nät som möjligt, drivs utvecklingen av nätet av den
pågående och framtida utbyggnaden av vindkraft
i regionen. Idag består 60 (37) % av den el som
transporteras i våra nät av förnybar vind- och vattenkraftsel, varav 43 (20) % vindkraftsel. Det är att
jämföra med 50 % vattenkraftsel och 4,6 % vindkraftsel för hela Sverige5.
Förnybar el- och värmeenergi produceras av energikällor som förnyar sig
och inte tar slut. Exempel
på detta är sol-, vind- och
vattenbaserad energi, men
även biobränslen som har
sitt ursprung i solenergi.
4
Beräknat utifrån uppgifter
från Svenska Kraftnät AB:s
årsrapportering.
5
gWh
%
250,0
70
60
200,0
50
MSe vindkraft gWh
omsättning el i Mkns nät gWh
150,0
40
100,0
30
förnybar el i Mkns nät %
totalt vind/vatten riket %
20
50,0
0,0
10
2008
2009
2010
2011
Produktion och distribution av fjärrvärme
Under året har MSE undersökt flera möjligheter till att förbättra och utveckla produktionen
av värme till Mjölbys fjärrvärmenät, så att vi ska
stå bättre rustade för framtiden. En förstudie om
ett eventuellt gemensamt biokraftvärmeverk har
bedrivits i samarbete med Tekniska Verken i Linköping AB (TVL). Projektet har dock avslutats då
det visade sig innebära allt för höga kostnader för
ny infrastruktur. Vi arbetar istället vidare med att
planera ett eget biokraftvärmeverk vid nuvarande
hetvattencentralen i Sörby. Ett biokraftvärmeverk är en viktig fråga för både ekonomi och miljö,
främst för att det kan ersätta vårt beroende av dyr
fossil reservkraft som tydligt gjorde sig påmind
under 2010. Biokraftvärme innebär också att vi kan
producera mer förnybar el och att det är den överblivna värmen från elproduktionen som nyttjas till
värme i fjärrvärmenätet. Vi minskar då även vårt
behov av värme från TVL och bidrar till att minska
fossilbelastningen på deras produktion.
Under hösten 2011 gjordes ett test på en av Sörbys
biobränslepannor där lufttillförseln justerats i syfte att uppnå en bättre omblandning mellan rökgas
och förbränningsluft i eldstaden. Målet var att få
en bättre slutförbränning av rökgasen och därmed
sänkta CO-utsläpp från eldstaden. Testet har fallit
väldigt väl ut och slutresultatet blev en kraftigt reducerad CO-nivå. Eftersom CO-nivån även är en
indikator på övriga organiska kolföreningar som
släpps ut från pannan, så blir den sammantagna
miljöeffekten av åtgärden ansenlig.
Vi har tagit tillvara på våra erfarenheter från det
vädermässigt extrema 2010 och har under årets
kallare period valt att låta bränsleleverantörerna
tippa av bränslet på vår bränsleplan istället för direkt i pannornas inmatningssystem. Det har givit
oss möjlighet att blanda bränslet med lastare, för
att på så sätt få en önskvärd sammansättning på
bränslet innan vi lastat över bränslet till inmatningssystemet. Vi har därmed kunnat undvika att
kväva pannorna med för fuktigt bränsle, vilket tidigare lett till att vi varit tvungna att elda olja istället för biobränsle under pannstoppen. Detta har
vidare lett till att vi även kunnat höja pannornas
genomsnittliga maximala effekt, då bränslekvaliteten blivit jämnare.
21
håLLbarhetsredovisning
koncernen
egen produktion av fjärrvärme
total produktion av fjärrvärme till MSes nät
MSe el 0,4%
hilbrand halm
3,2%
MSe olja
5,8%
tvl förnybart
23,6%
MSe
rökgaskylare
18,8%
MSe trädbränsle
40,4%
tvl fossilt
19,3%
MSe trädbränsle 74,9%
MSe rökgaskylare 10,2%
MSe olja 3,2%
MSe el 0,2%
Energiindex indikerar hur
stort behovet av värme har
varit jämfört med normalvärde (100 %) beräknat utifrån temperatur, men även
andra faktorer som sol- och
vindpåverkan.
6
Cirkeldiagrammen ovan visar fördelningen av olika slags bränslen i egen produktion av fjärrvärme,
samt i total produktion till MSE:s fjärrvärmenät.
Den totala produktionen omfattar även fjärrvärme
som köps in från TVL via en transitledning, samt
förnybar fjärrvärme från förbränning av halm som
köps av extern leverantör till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. Olja nyttjas endast som spetsoch reservkraft. En viss andel fossilbaserat bränsle
beräknas dock komma från TVL:s avfallseldade
basproduktion.
Det är främst fossila bränslen som har en negativ
påverkan och ett av våra mål är därför att andelen
fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen
inte ska överstiga 3 %. Vi har förutsättningarna att
klara detta mål under normala driftförhållande,
men arbetar vidare med att säkerställa att verksamheten klarar målet även vid kalla säsonger.
2011 började kallt i spåren av det kylslagna 2010,
men efter en förhållandevis varm avslutning på
året slutade energiindex6 på 88 (110) %. Andelen
fossilt bränsle för produktion av värme till fjärrvärmenätet uppgick till 5,8 (15,1)%.
produktion av fjärrvärme
%
gWh
160
120
fossilt bränsle, gWh
100
förnybart bränsle, gWh
100
80
total produktion, gWh
80
60
energiindex* %
140
120
60
40
40
20
20
0
2008
2009
2010
I diagrammet ovan redovisas MSE:s produktion
per fossilt respektive förnybart bränsle samt den
totala produktionen för de senaste fyra årens fjärrvärmeproduktion.
22
2011
*Energiindex se fotnot 6
Utsläpp till luft
2011 var som synes i diagrammet nedan ett mer
normalt år än det kalla året 2010. Utsläppen av
fossil koldioxid minskade kraftigt i och med den
minskade användningen av olja under året jämfört
med 2010.
utsläpp till luft från fjärrvärmeproduktion
ton co2
45
7000
40
6000
ton nox oxh Svavel
35
5000
30
25
4000
20
3000
15
2000
10
1000
5
0
2008
2009
MSE övervakar utsläpp lokalt från våra egna anläggningar och är dessutom medlemmar i Östergötlands Luftvårdsförbund. Förbundet består av
länets kommuner, företag och andra intressenter
som påverkar luftmiljön och bevakar luftkvaliteten
i hela östgötaregionen. Under årets senare del har
en av förbundets mätare varit placerad i centrala
Mjölby för att mäta luftkvaliteten här.
Utsläpp till vatten
Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen
leds enligt nu gällande tillstånd till respektive recipient7. Från Sörby leddes 16 349 (17 572) m3 ut i
Svartån och från Östanå leddes 5 009 (4 889) m3 ut
i Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet med avseende på bland annat
suspenderande ämnen, ammoniumkväve och pH
enligt fastställda kontrollprogram och resultaten
rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten.
MSE arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera
styrningen av panndrift och reningssystem. Från
våra bränslelager kan vidare en del organiskt material föras med regnvatten och blåst via dagvattnet
ut till recipienten. Genom enkla lösningar som att
bland annat sopa bränsleplanerna och rensa diken
försöker vi minska denna tillförsel, då materialet
vid nedbrytning förbrukar syret i vatten.
2010
totalt nox*
totalt co2, fossilt
totalt Svavel
*Uppgifter för NOx 2009, 2010
och 2011 omfattar samtliga
anläggningar. Pannan i Östanå
togs i drift under 2009. I
hållbarhetsredovisningen visas
även NOx från oljepannorna för
2010 och 2011.
2011
MSE har under 2011 blivit medlemmar i Motala
Ströms Vattenvårdsförbund. Förbundet verkar för
att genom provtagning och analys skaffa information om tillståndet i Motala ströms vattensystem
där Svartån och Skenaån ingår. Sammanställd information om exempelvis näringstransporter, biologisk mångfald och tungmetaller rapporteras till
berörda myndigheter och medlemmar. Vi använder informationen för att kunna bedöma hur stor
påverkan våra utsläpp har på recipienten genom
att beakta exempelvis känsligheten och vattenflöde.
Resurser och avfall
MSE förbrukar resurser i form av bränslen till
fjärrvärmeproduktion och transport samt värme,
el och material till drift och underhåll av våra anläggningar (se Miljöfakta). Vi arbetar för att minska
utnyttjandet av resurser genom vår rutin för energibesparande åtgärder och genom att effektivisera
vår distribution och produktion.
Recipient kallas vattendrag eller sjö som tar emot
utsläpp.
7
Vi sorterar vårt verksamhetsavfall för materialåtervinning så långt det är möjligt och sorterar även en
mindre mängd hushållsliknande avfall. Det farliga
avfall som uppstår hanteras på ett säkert sätt enligt
gällande lagstiftning. En stor del av det avfall som
uppkommer är aska från förbränning som deponeras eller nyttjas för sluttäckning av deponier.
23
håLLbarhetsredovisning
koncernen
ekonomiskt ansvarstagande
För den ekonomiska redovisningen hänvisas till
årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter.
Socialt ansvarstagande
Partnerskap
MSE vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar
utveckling i regionen. Dels genom att driva egna
projekt och dels som partner där vi stöttar andra
aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby
med omnejd. Exempel på detta är utbyggnaden
av vindkraftproduktion, avtal med lokala aktörer
för värmeproduktion i Väderstad och förstudie
om genomförande av eventuellt kraftvärmeverk
tillsammans med TVL. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att
påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv
som möjligt med mindre miljöpåverkan. Om samtliga av de förslag som MSE angivit i våra kunders
energideklarationer under 2011 genomfördes skulle kundernas koldioxidutsläpp minskats med totalt
629 ton under året.
Kunder
Inom MSE:s verksamhetsområden är det viktigt att
vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme- och eldistributionsverksamheten styrs av en mängd lagar och
regler som ska säkerställa kundernas intressen.
Mer information om
REKO fjärrvärme finns på
www.svenskfjarrvarme.se
8
MSE:s fjärrvärmeverksamhet är sedan 2005 REKOmärkt8 enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är
Foto: Fling Studio, Ida Ling
24
en kvalitetsmärkning som innebär att MSE gjort
ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i
verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan
anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd.
För att uppfylla kraven har MSE bland annat hållit
öppna informationsmöten för fjärrvärmekunderna
under 2011.
Elnätsverksamheten regleras genom bland annat
ellagen. Regelverket är utformat för att stärka kundens ställning genom att styra villkor för avbrottsersättning och tillse att kunderna betalar skäliga
avgifter. Även samverkan mellan nätbolag och elhandelsbolag regleras för att skydda kundens intressen. MSE rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen, som även utför tillsyn på hur vi
lever upp till kraven.
Varje år genomför MSE en kundundersökning för
att få en uppfattning om hur kunderna upplever
MSE och för att tydliggöra våra styrkor och svagheter. MSE har generellt ett högt resultat som
indikerar mycket nöjda kunder. Vår personals bemötande och vår leveranssäkerhet är våra kunder
mycket nöjda med. Fakturor och information på
exempelvis hemsida är områden där kundernas
åsikter visar att vi kan utveckla. Dessa områden är
fokus för det förbättringsarbete som startade 2010
och kulminerar i premiären för vår nya hemsida
under 2012.
Personal
Statistik över MSE:s personalsammansättning och
sjukfrånvaro redovisas under not 4 i Årsredovisningen.
En medarbetarundersökning genomförs varje år
för att på samma sätt som för kundundersökningen ge en uppfattning om våra medarbetares syn på
företaget. Undersökningen tydliggör våra interna
styrkor och svagheter inom områden som exempelvis ledarskap, arbetssituation och MSE som
företag. Undersökningen för 2011 gav ett fortsatt
mycket positivt resultat med små skillnader från
föregående år. Medarbetarna är generellt mycket
nöjda med sin arbetssituation och MSE som arbetsgivare. Frågor om arbetsbelastning och stress
ger dock fortsatt lägre resultat. Efter föregående
års resultat har flera nyrekryteringar initierats
inom de områden där vi sett att behovet varit stort.
Av olika anledningar har dessa rekryteringar dragit ut på tiden, men under våren 2012 är alla nya
medarbetare på plats.
Arbetsmiljökommittén leder MSE:s systematiska arbetsmiljöarbete. Den består av nio personer varav fyra är fackligt tillsatta representanter
(skyddsombud) och en är extern representant från
företagshälsan. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga
olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består
av att organisera skyddsronder och administrera
avvikelser som uppkommer under dessa. En viktig uppgift är att hitta rätt verktyg för att samla in
och följa upp tillbud och avvikelser. Under året har
kommittén undersökt ett system, ENIA, som är
spritt inom energibranschen och där vi även kan ta
del av andras erfarenheter.
Miljöfakta
reSurSer
Förnybart bränsle:
Förnybart bränsle:
Fossilt bränsle:
Vatten:
El:
Värme:
2011
2010
ton
m3
m3
m3
MWh
MWh
35 087
7 979
718
8 503
3 939
910
41 870
7 601
2 264
10 822
4 533
1 230
utSläpp
UTSLÄPP TILL LUFT
CO2, fossil:
CO2, förnybart:
NOx:
Svavel:
UTSLÄPP TILL VATTEN:
Kondensatvatten:
Avloppsvatten:
ton
ton
ton
ton
1 910
38 339
27
2
6 278
43 792
42
9
m3
m3
21 448
1 089
22 461
1 022
avfall
Materialåtervinning:
Energiutvinning:
Deponi:
Farligt avfall:
ton
ton
ton
ton
34
63
960
17
19
121
1 305
11
GWh
GWh
101
6
117
21
GWh
GWh
53
20
55
7
GWh
GWh
%
168
226
60
205
234
37
produktion
FJÄRRVÄRME:
Förnybart bränsle:
Fossilt bränsle:
EL:
Vattenkraft:
Vindkraft:
diStribution:
FJÄRRVÄRME:
EL:
Förnybart:
En tillsatt friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. Gruppen har totalt fem
medlemmar varav en ledningsrepresentant. MSE
är hälsodiplomerade av Korpen sedan 2007 och
uppmuntrar anställda till hälsofrämjande aktivitet
genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma
evenemang som kan betalas med friskvårdspeng
enligt skatteverkets regler.
Personalens kompetens är en viktig del för att säkerställa att MSE kan tillhandahålla tjänster och
produkter av god kvalitet samt för att se till att våra
kunder och samarbetspartners fortsatt är nöjda
med oss. Under året har en miljötemadag med kemikalieinriktning hållits för alla anställda. Många
medarbetare har även gått utbildningar för att få
eller ha kvar certifikat och intyg samt upprätthålla
och utveckla nödvändig kompetens. Vi deltar också
aktivt i branschorganisationernas olika evenemang
för att höja vår kompetens.
25
förvaLtningsberätteLse
koncernen
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Mjölby-Svartådalen energi ab
lämnar härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för 2011,
bolagets 31:e verksamhetsår.
Om inte annat anges, redovisas alla belopp i tusentals
kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Nu: SS-EN ISO
9001:2008
1
Allmänt om verksamheten
Intressebolag
Mjölby-Svartådalen Energi AB ( MSE) verkar för
att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning
och tillhandahålla infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt.
MSE erbjuder produkter och tjänster inom fjärrvärme, el, energitjänster och bredband.
Bolaget är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO
9001:20001 sedan 2005-10-20 samt miljöcertifierat
enligt SS-EN ISO 14001:2004 sedan 2007-07-03 och
ackrediterat som kontrollorgan för att hantera energideklarationer enligt SS-EN ISO/IEC 17020:2005
sedan 2008-01-30.
MSE har en ägarandel på 6,97 % i elhandelsföretaget Bixia AB. Övriga delägare är TVL som är huvudägare med 52,80 %, Växjö Energi AB, Oxelö Energi AB, Borgholm Energi AB , Nässjö Affärsverk
AB, Södra Hallands Kraft ek.för, Bjäre Kraft ek. för
och Sandviken Energi AB. I Bixia-koncernen ingår
dotterbolagen Bixia Energy Management AB, Bixia
Gryningsvind AB, Bixia Vind AB, Bixia Byggvind
AB och Höglandsvind AB.
Ägarförhållanden
Bolaget ägs av Mjölby kommun 55%, Tekniska Verken i Linköping AB (TVL) 35% och Motala kommun 10%.
Dotterbolag
Mjölby Kraftnät AB (MKN) är ett helägt dotterbolag och sedan 1 januari 1996 drivs elnätverksamheten i detta bolag. Alla tillgångar som ingår i
nätverksamheten ägs av MKN. Moderbolaget tillhandahåller personal, administration och lokaler
på uppdrag av dotterbolaget.
MWNet AB är ett helägt dotterbolag till MSE och
har tidigare bedrivit MSE:s bredbandsverksamhet.
Bolaget är numera vilande då bredbandsverksamheten under året övergått till Utsikt Bredband AB,
ett gemensamt ägt bolag med TVL.
De helägda dotterbolagen Östgöta Gårdsgas AB
och Östgöta Gårdsgas Nät AB har ännu ingen
verksamhet. Planen är att bolagen kommer att
vara verksamma inom uppgradering av rågas till
fordonsgas respektive att äga, bygga och driva ett
gasnät.
26
MSE har en ägarandel på 10,1 % i bredbandsbolaget Utsikt Bredband AB. TVL är huvudägare med
en ägarandel på 89,9 %. Bredbandsverksamheten
bedrevs tidigare i det av MSE helägda dotterbolaget MWNet AB. 1 januari 2011 flyttades denna
verksamhet till, det av MSE och TVL nybildade
regionala bredbandsbolaget, Utsikt Bredband AB.
MSE har även intressen i andra vindkraftsbolag. Se
vidare not 12.
Försäljning och priser
Fjärrvärmeförsäljning bedrivs i moderbolaget. Den
totala värmeförsäljningen i Mjölby, Skänninge,
Mantorp, Väderstad och Sya uppgick under året till
167,5 GWh (205,2). Under året anslöts 66 (76) nya
kunder varav 55 (67) var villor. 2011 var ett varmare
år än normalåret.
Energiindex blev 88 % (110) av normalår.
Elnätverksamheten i dotterbolaget MKN omsatte
225,8 GWh (242,5).
Från 1 januari 2011 höjdes i medeltal fjärrvärmepriserna med 3,4 % och elnättariffen med 5 %.
Energitjänster avser bl.a. energideklarationer och
energiutredningar. Dessa utgör en mindre del
av bolagets omsättning. Inom energitjänster har
bolaget ett samarbete med Stadspartner AB och
TVL, vilket innebär att vissa personella resurser
kan samutnyttjas. (Verksamheten i Stadspartner
AB överfördes till Tekniska Verken Driftum AB per
2012-01-01).
moderboLaget
Produktion
Finansiell risk
Elproduktionen i egna vattenkraftstationer uppgick till netto 52,7 GWh (54,6) vilket skall jämföras med normalårsproduktionen 44 GWh. Den
egna vindkraftproduktionen blev 19,8 GWh (7,3).
Den egenproducerade kraften har enligt avtal levererats till TVL och Bixia AB. Priset baseras på
elpriset på den Nordiska elbörsen Nordpool. Det
genomsnittliga elspotpriset för år 2011 uppgick till
432 kr/MWh (prisområde 3), vilket är ca 20 % lägre
än föregående års elpris.
Med finansiell risk avses finansierings-, ränte-,
valuta-, kredit- och motpartsrisk.
Finansieringsrisk definieras som lånebehov som
inte kan mötas av den finansiella marknaden.
Ränterisken avser risken för negativ påverkan på
koncernens resultat- och balansräkning till följd av
förändringar i ränteläget.
Den egna värmeproduktionen uppgick till 107,7 GWh
(138,2) och har baserats huvudsakligen på träbränslen. Under året har 85,6 GWh (92,1) färdig
värme köpts från TVL och 6,3 GWh (7,4) färdig
värme köpts från Hilbrand Energi AB.
Av MSE:s produktion har 0,0 GWh (0,0) sålts till
TVL inom ramen för samkörning.
Riskhantering
MSE:s verksamhet exponeras för ett antal faktorer
som kan påverka bolagets möjlighet att uppnå finansiella mål. Eftersom företagets resultat till vissa
delar är väderberoende kan resultatet också variera mellan åren.
De största resultatriskerna är i fallande ordning:
• Volymriskvattenkraftochvindkraft
(väderberoende)
• Elprisrisk
• Prisriskförbiobränslen
• Prisriskförelcertifikat
• Väderriskfjärrvärme
MSE arbetar aktivt med att identifiera, förstå och
reducera risker. Några huvudgrupperingar av
identifierade risker kommenteras här:
Riktlinjer för hanteringen av bolagets finansiella
risker fastställs årligen av styrelsen i en finanspolicy. Denna innefattar såväl upplåning och likviditetsplanering som en elhandelspolicy.
Elhandelsrisk
Kopplat till bolagets elproduktion finns volymrisker och prisrisker. Det finns inga bra instrument
för att hantera volymrisken. För att minska prisriskerna sker handel med elterminer. I elhandelspolicyn anges hur stor del av prognostiserad produktion som ska prissäkras genom terminskontrakt.
Finanspolicyn medger återköp av sålda elterminer,
men i övrigt ingen tradingverksamhet.
För hantering av prisrisker för elcertifikat anges i
elhandelspolicyn inom vilket intervall försäljning
av framtida produktion får ske samt vilken volym
elcertifikat som maximalt får finnas i lager.
Utsläppsrätter handlas utifrån eventuell skillnad
mellan tilldelning och behov. Finanspolicyn ger ej
utrymme för trading med utsläppsrätter.
Prisrisk för biobränslen
Bolaget gör huvuddelen av biobränsleinköpen i
form av avtal med fast pris under en eldningssäsong. Flerårsavtal kan förekomma i begränsad omfattning. Möjligheten att lagra och bereda bränsle
har ökat genom köp av mark som till en del kommer att användas för bränslelagring. På detta sätt
kan en del av prisrisken för biobränslen minskas
genom fysiska lager.
27
förvaLtningsberätteLse
koncernen
Avbrottsersättning för eldistribution
Miljöpåverkan
I elnätsverksamheten har risknivån ökat kraftigt
till följd av lagstiftningen om avbrottsersättning.
Enligt denna är MKN skyldig att betala avbrottsersättning till kunder som får strömavbrott längre
än 12 timmar. Avbrottsersättningen är maximerad
till tre års normalkostnad för kunden. Detta innebär att MKN:s risk är maximerad till utbetalning av
motsvarande tre års intäkter.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet
enligt miljöbalken i tätorterna Mjölby och Skänninge. Tillstånden avser produktion av värme till
de sammanbyggda fjärrvärmenäten.
Det har gemensamt i branschen undersökts möjligheterna till en försäkringslösning för avbrottsgarantier, men det kan konstateras att detta inte
är möjligt. Den främsta riskreducerande åtgärden
i elnätsverksamheten är därför att hålla en hög
driftsäkerhet i nätet bland annat för att begränsa
väderkänsligheten.
Särskilda händelser
Förändringar i styrelse och koncernledning
Under året har förändringar skett i styrelse och
ledning. Tidigare styrelseordförande och vice ordförande sedan 30 år i bolaget lämnade sina platser
i samband med bolagsstämman. Till ny ordförande
utsågs Cecilia Vilhelmsson och vice ordförande
Curt Karlsson.
Tidigare VD i bolaget sade upp sig i november
2010. En ny VD har rekryterats och den 1 juni 2011
tillträdde Lena Svensk.
Styrelsen tillsatte en vice VD i bolaget den 28 april
2011, Christine Hellman som också är koncernens
ekonomichef.
Förvärv av intressebolag
Bolaget har fortsatt sin satsning på ny vindkraftproduktion i gemensamma projekt tillsammans
med markägare i regionen. Under året har aktier
förvärvats i Vävinge Vind AB och i Hackeryd Vind
AB. MSE:s ägarandel uppgår till 25,15 % respektive
12,5 %. TVL:s dotterbolag, Tekniska Verken i Linköping Vind AB, innehar aktier i bolagen med samma
andel som MSE.
Händelser efter balansdagen
Inga särskilda händelser av betydelse har inträffat
efter balansdagen.
28
Verksamhetens miljöpåverkan sker i huvudsak genom utsläpp till luften. Produktionen av värme är
beroende av tillstånd enligt miljöbalken. Storskalig
produktion av värme ger väsentligt mindre miljöpåverkan jämfört med individuell uppvärmning.
Målsättningen är minsta möjliga miljöpåverkan
och detta kan uppnås genom maximalt utnyttjande
av biobränslen i fjärrvärmesystemet.
Framtida utveckling
MSE har ett behov av att utöka kapaciteten i fjärrvärmeproduktionen och att minska beroendet av
fossila bränslen. Under 2011 har en förprojektering
genomförts om möjligheterna att bygga en gemensam kraftvärmeanläggning tillsammans med TVL,
med en tänkt placering någonstans mellan Mjölby
och Linköping. En rad parametrar har ställts mot
varandra, men slutsumman för projektet hamnar klart över motsvarande summa för egna lösningar i respektive kommun. Styrelsen fattade i
februari 2012 ett inriktningsbeslut att MSE ska
bygga ett eget kraftvärmeverk på Sörby i Mjölby.
Målsättningen är att anläggningen ska vara klar
för driftstart hösten 2014, vilket förutsätter att alla
slutliga ägarbeslut och tillstånd erhålls enligt tidplan.
Arbetet med att starta biogasproduktion i Mjölbyregionen har fortsatt under 2011. Projektet har
försenats i avvaktan på beslut om investeringsstöd.
Regelverket för elcertifikatssystemet förändrades
sommaren 2009. En möjlighet att få förhandsbesked från energimyndigheten huruvida en omfattande renovering av en befintlig anläggning kunde
göra att anläggningen var att betrakta som en ny
anläggning och därmed vara berättigad till en ny
tilldelningsperiod om 15 år infördes. MSE har sökt
och fått positiva förhandsbesked för Öjebro, Mjölby och Flemminge Kraftstationer. Renoveringarna
beräknas sammanlagt kosta ca 70 Mkr. Arbetet
med Öjebro kraftstation har påbörjats under 2011
och Öjebro och Mjölby kraftstationer beräknas
vara ombyggda till 2014 medan ombyggnaden av
Flemminge kraftstation ännu inte är tidsplanerad.
Bolaget fortsätter sin satsning på ny vindkraftproduktion med inriktningen att satsa på gemensamma projekt tillsammans med markägare i regionen.
Under sommaren 2012 kommer vindkraftverken i
Vävinge Vind AB och i Hackeryd Vind AB att driftsättas. Byggnationen pågår. Bolagen ska ha två respektive tre vindkraftverk.
Utbyggnaden av högspänningsnätet på landsbygden för att öka dess kapacitet kommer att fortsätta
under kommande år. Detta styrs både av vindkraftsutbyggnaden och av behovet att hålla en hög
driftsäkerhet i nätet bland annat för att begränsa
väderkänsligheten.
Koncernen befinner sig i en period med omfattande investeringar i vindkraft, kraftvärme, renovering av vattenkraftstationer och utbyggnad av
elnät. Under 2011 gav detta ett operativt kassaflöde
på - 31 Mkr (- 55). Ett negativt kassaflöde fungerar
för några enstaka år, men över en längre tid måste
kassaflödet normaliseras. Takten för de framtida
investeringarna kommer därför att bestämmas utifrån bolagets kassaflöde, soliditet och intjäningens
relation till nettoskuldsättningen.
Ekonomi
Koncernens intäkter blev 249,5 Mkr (253,8).
MKN:s andel av intäkterna var 82,0 Mkr (76,0) och
MWNet:s 7,6 Mkr (9,1).
MSE:s resultatandel i Bixia AB uppgick under året
till 3,7 Mkr (1,7).
Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar uppgick
till 153,5 Mkr (165,0).
De planenliga avskrivningarna uppgick till 29,4
Mkr (29,9). Resultatet från koncernens finansiella
poster uppgick till -13,2 Mkr (-9,4).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 58,3 Mkr (74,4).
Finansiering och likviditet
Nettoskuldsättningen dvs. totala räntebärande
skulder minus likvida medel ökade till 332,9 Mkr
(290,9). Tillsammans med Mjölby kommun och
dess övriga bolag disponeras en koncernkredit där
MSE-koncernens del uppgår till 25 Mkr.
Moderbolaget
Moderbolagets intäkter blev 179,0 Mkr (195,1), varav 23,7 Mkr (29,0) avsåg försäljning inom koncernen. Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar uppgick till 121,5 Mkr (130,7).
De planenliga avskrivningarna uppgick till 22,6
Mkr (22,2). Resultatet från moderbolagets finansiella poster uppgick till -8,9 Mkr (-9,5) varav 9,2
Mkr utgjorde utdelningsbetingat koncernbidrag
från dotterbolag samt 0,4 Mkr (0,5) utgjorde utdelning från intressebolag.
Moderbolagets resultat efter finansiella poster blev
25,9 Mkr (32,7) vilket är 14,5 % (16,8) av intäkterna.
Resultatet innebär en räntabilitet på totalt kapital
på 7,5 % (9,3).
Personal
All personal är anställd i moderbolaget. Antalet
anställda har under året i medeltal uppgått till
58 st (61). Närmare redovisning av personal och lönekostnader återfinns i not 4.
Förslag till disposition av vinst
Styrelsens och verkställande direktörens förslag
till vinstdisposition framgår av sidan 47.
Resultatet efter finansiella poster blev 53,4 Mkr
(49,5) vilket är 21,5 % (19,5) av intäkterna. I samband med försäljning av alla anläggningar i MWNet AB till Utsikt Bredband AB uppstod en reavinst, som ingår i resultatet med 7,6 Mkr. Resultatet
innebär en räntabilitet på totalt kapital på 10,3 %
(10,7). Soliditeten blev 31,4 % (29,6).
29
förvaLtningsberätteLse
koncernen
Investeringar
Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 87,5 Mkr (130,3) varav fjärrvärmen svarade för 13,5 Mkr (11,3). I vindkraftanläggningar investerades 8,4 Mkr (80,5).
Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 64,9 % (57).
investeringar koncernen
el och bredband
Byggnader
Elproduktionsanläggningar
Optokabel
Mark- och ledningsrätter
Distributionsanläggningar
Inventarier, licenser
Pågående nyanläggning
2011
2010
82
8 319
1 618
3 475
35 495
2 621
22 450
74 060
1 137
44 899
1 475
37
17 751
2 002
51 686
118 987
1 028
4 613
5
782
7 037
13 465
87 525
4 753
1 387
1 365
3 804
11 309
130 296
2011
2010
67
8 319
3 150
2 326
11 812
25 674
987
44 899
1 885
37 029
84 800
1 028
4 613
5
782
7 037
13 465
39 139
4 753
1 387
1 365
3 804
11 309
96 109
leasing koncernen
Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden
2011-12-31
29 748
2010-12-31
29 008
leasing moderbolag
Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden
2011-12-31
27 440
2010-12-31
27 361
fjärrvärMe
Panncentraler
Distributionsanläggningar
Mark- och ledningsrätter
Inventarier, licenser
Pågående nyanläggning
Summa
investeringar moderbolag
elproduktion
Byggnader
Elproduktionsanläggningar
Mark- och ledningsrätter
Inventarier, licenser
Pågående nyanläggning
fjärrvärMe
Panncentraler
Distributionsanläggningar
Mark- och ledningsrätter
Inventarier, licenser
Pågående nyanläggning
Summa moderbolaget
30
koncernen
Koncernresultaträkning
not
nettooMSättning
Elförsäljning och övrig elhandel
Försäljning av elcertifikat
Nättjänster
Värmeförsäljning
Övriga intäkter
2
Aktiverat arbete för egen räkning
Resultatandel i intressebolag
rörelSenS koStnader
Nättjänster, energi och material
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
rörelseresultat
reSultat från finanSiella poSter
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
resultat efter finansiella poster
Skatt på årets resultat
årets vinst
3
4
5
6
2011
2010
34 991
7 776
79 498
99 047
21 688
243 000
2 043
4 484
249 527
36 034
8 955
82 533
107 466
14 090
249 078
3 048
1 666
253 792
-76 362
-39 510
-37 659
-29 405
-182 936
66 591
-90 692
-36 347
-37 934
-29 939
-194 912
58 880
681
1 499
-15 414
53 357
-14 124
39 233
1 854
352
-11 588
49 498
-12 906
36 592
31
koncernen
Koncernbalansräkning
not
2011-12-31
2010-12-31
7
1 765
238
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Pågående nyanläggningar
8
9
10
11
35 843
437 750
20 753
30 176
524 522
33 330
371 981
19 783
55 729
480 823
finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
12
13
50 477
8 929
59 406
585 693
33 150
9 602
42 752
523 813
14
8 369
7 689
49 412
24 469
1 041
4 440
285
10 108
89 755
58 694
1 966
4 852
3 465
3 108
14 695
86 780
7 469
105 593
691 286
20 054
114 523
638 336
tillgångar
anläggningstillgångar
immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för licenser
Summa anläggningstillgångar
omsättningstillgångar
varulager m m
Råvaror och förnödenheter
kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Elcertifikat
Skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
32
15
16
17
koncernen
Koncernbalansräkning
not
eget kapital och Skulder
eget kapital
4 314
192 110
196 424
4 314
169 437
173 751
-18 357
39 233
20 876
217 300
-21 490
36 592
15 102
188 853
19
4 763
60 129
64 892
5 072
54 738
59 810
20
150 000
180 000
330 000
100 000
202 000
302 000
10 415
30 067
11 883
3 518
23 211
79 094
691 286
8 994
48 719
14 212
4 760
10 988
87 673
638 336
105 000
105 000
66 249
124
66 249
115
fritt eget kapital
Fria reserver
Årets vinst
Summa eget kapital
långfristiga skulder
Obligationslån
Övriga skulder till kreditinstitut
Summa långfristiga skulder
kortfristiga skulder
Checkkredit (limit 25 Mkr)
Leverantörsskulder
Skulder till intresseföretag
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda Säkerheter och anSvarSförbindelSer
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Företagsinteckning
ansvarsförbindelser
För Bixia AB
Uno Marklunds stipendiefond
2010-12-31
18
bundet eget kapital
Aktiekapital 43 143 aktier
Bundna reserver
avsättningar
Avsättningar för pensioner
Uppskjuten skatteskuld
Summa avsättningar
2011-12-31
21
33
koncernen
Kassaflödesanalys för koncernen
2011
2010
den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Resultat från övriga värdepapper
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 1)
Betald skatt
kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital
66 591
681
1 499
-15 414
17 001
-4 710
65 468
58 880
1 854
352
-9 777
26 357
-3 305
74 361
kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
kassaflöde från den löpande verksamheten
-680
13 846
-20 550
58 264
-1 629
-21 380
23 082
74 434
673
-77 053
-8 160
437
-5 431
-89 534
-31 270
413
-130 269
499
-129 357
-54 923
29 471
-10 786
18 685
77 816
-10 786
67 030
-12 585
20 054
7 469
12 107
7 947
20 054
29 405
-4 484
-309
-7 634
-23
29 939
-2 868
-714
-
investeringsverksamheten
Förändring av andra långfristiga värdepappersinnehav
Investeringar i anläggningar
Förvärv av intresseföretag
Utdelning intresseföretag
Utlåning till intresseföretag
kassaflöde från investeringsverksamheten
operativt kassaflöde
finansieringsverksamheten
Förändring checkkredit och långfristiga skulder
Utbetald utdelning
kassaflöde från finansieringsverksamheten
årets kassaflöde
likvida medel vid årets början
likvida medel vid årets slut
1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar och nedskrivningar
Resultatandel och realisationsvinst i intressebolag
Förändring avsättning för pensioner
Realisationsvinst
Utrangeringar
34
moderboLaget
Moderbolagets resultaträkning
nettooMSättning
Elförsäljning och övrig elhandel
Försäljning av elcertifikat
Värmeförsäljning
Övriga intäkter
not
2011
2010
2
34 991
7 776
99 047
36 620
178 434
552
178 986
37 265
8 955
107 466
40 585
194 271
812
195 083
-50 270
-33 594
-37 659
-22 625
-144 148
-63 663
-29 131
-37 934
-22 215
-152 943
34 838
42 140
4 814
1 414
-15 168
-8 940
1 614
294
-11 390
-9 482
25 898
32 658
-9 000
-6 181
10 717
-23 900
-2 181
6 577
Aktiverat arbete för egen räkning
rörelSenS koStnader
Nättjänster, energi och material
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
Summa rörelsens kostnader
3
4
rörelseresultat
reSultat från finanSiella poSter
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Summa resultat från finansiella poster
5
resultat efter finansiella poster
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
årets vinst
22
6
35
moderboLaget
koncernen
Moderbolagets balansräkning
tillgångar
anläggningstillgångar
immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för licenser
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och installationer
Pågående nyanläggningar
finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Fordringar hos koncernföretag
Andelar i intresseföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
not
2011-12-31
2010-12-31
7
1 765
238
8
9
10
11
33 282
316 220
18 031
19 538
387 071
31 015
281 260
18 723
41 072
372 070
23
12
13
4 921
38 798
25 067
8 929
77 715
466 551
11 877
20 475
10 587
9 602
52 541
424 849
14
7 811
6 049
15
16
30 370
16 734
24 469
766
4 440
2 977
79 756
44 700
25 344
1 966
809
3 465
467
6 821
83 572
6 880
94 447
560 998
16 633
106 254
531 103
Summa anläggningstillgångar
omsättningstillgångar
varulager m m
Råvaror och förnödenheter
kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Elcertifikat
Skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
36
17
moderboLaget
Moderbolagets balansräkning
not
eget kapital och Skulder
eget kapital
2011-12-31
2010-12-31
4 314
863
5 177
4 314
863
5 177
4 044
10 717
14 761
19 938
8 253
6 577
14 830
20 007
24
167 050
158 049
19
4 763
985
5 748
5 072
2 295
7 367
20
150 000
180 000
330 000
100 000
202 000
302 000
2 941
17 300
3 079
2 355
12 587
38 262
560 998
29 866
4 566
9 248
43 680
531 103
105 000
105 000
66 249
124
66 249
115
18
bundet eget kapital
Aktiekapital 43 143 aktier
Reservfond
fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets vinst
Summa eget kapital
obeskattade reserver
avsättningar
Avsättningar för pensioner
Uppskjuten skatteskuld
Summa avsättningar
långfristiga skulder
Obligationslån
Övriga skulder till kreditinstitut
Summa långfristiga skulder
kortfristiga skulder
Checkkredit (limit 25Mkr)
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Skatteskuld
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda Säkerheter och anSvarSförbindelSer
Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut
Företagsinteckning
ansvarsförbindelser
För Bixia AB
Uno Marklunds stipendiefond
21
37
moderboLaget
koncernen
Kassaflödesanalys för moderbolaget
2011
2010
den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Resultat från övriga värdepapper
Erhållen ränta
Erlagd ränta
Just. för poster som inte ingår i kassaflödet 1)
Betald skatt
kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital
34 838
2 570
1 414
-15 168
22 329
-4 699
41 314
42 140
1 614
294
-9 579
21 501
-3 276
52 694
kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av varulager
Förändring av kortfristiga fordringar
Förändring av kortfristiga skulder
kassaflöde från den löpande verksamheten
- 1 762
21 140
-10 714
49 978
-1 565
-12 504
9 108
47 733
673
-39 166
-486
-8 159
-23 754
-70 892
-20 914
413
-96 084
-12 000
-107 671
-59 938
finansieringsverksamheten
Ökning av långfristiga skulder och checkkredit
Utbetald utdelning
kassaflöde från finansieringsverksamheten
21 947
-10 786
11 161
80 000
-10 786
69 214
årets kassaflöde
likvida medel vid årets början
likvid med vid årets slut
-9 753
16 633
6 880
9 276
7 356
16 632
22 625
-309
13
22 329
22 215
-714
21 501
investeringsverksamheten
Försäljning av andra långfristiga värdepappersinnehav
Investeringar
Övertagande av skuld dotterbolag
Förvärv av intresseföretag
Förändring långfristiga fordringar
kassaflöde från investeringsverksamheten
operativt kassaflöde
1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Förändring avsättning för pensioner
Utrangeringar
38
moderboLaget
noter
Noter, gemensamma för
moderbolag och koncern
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna
råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna).
Koncernredovisning
Koncernredovisningen som upprättats enligt förvärvsmetoden och Redovisningsrådets rekommendation 1:00 omfattar förutom moderbolaget
de helägda dotterbolagen Mjölby Kraftnät AB,
MWNet AB, Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta
Gårdsgas Nät AB. Intern försäljning, interna vinster och fordringar/skulder inom koncernen elimineras i koncernredovisningen.
Intressebolag
MSE-koncernen har ägarandelar i fem andra bolag. Eftersom ägandet utgör ett led i en varaktig
förbindelse och genom styrelseplats medför ett
betydande inflytande, redovisas andelarna enligt
kapitalandelsmetoden. Denna innebär att det bokförda värdet av andelar i intressebolag höjs eller
sänks med ägarföretagets andel i intressebolagets
vinst respektive förlust för året och sänks med beloppet av erhållen utdelning. Härigenom ingår i
ägarföretagets koncernresultaträkning dess andel
i intressebolagets årsresultat. Skillnaden mellan
andelarnas värde enligt koncernbalansräkningen
och det bokförda värdet i moderbolaget redovisas
bland koncernens bundna reserver.
Redovisning av intäkter
Rörelsens intäkter redovisas vid leveranstidpunkten exklusive mervärdesskatt. Anslutningsavgifter,
det vill säga den avgift som kund betalar i samband med anslutning till elnät, fjärrvärmenät och
optofibernät, intäktsföres huvudsakligen vid tidpunkten för anslutningen. Dock har några intäkter från vindkraftsanslutning till elnät intäktsförts
i flera delsteg, då den aktuella anslutningsavgiften
gäller både inkoppling till lokalt nät och kräver en
förstärkning av kopplingen mot regionnätet. Detta
arbete och denna inkoppling sker då i flera steg.
Ränteinkomster redovisas som intäkt i resultaträkningen i den period de uppstår.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar
redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar har gjorts systematiskt
över den bedömda nyttjandetiden. När en materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp
fastställs, beaktas tillgångens restvärde.
Avskrivningar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med restvärde.
Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen.
avskrivningar enligt plan
har gjorts enligt följande:
Maskiner och inventarier samt
distributionsanläggningar, el
Optokabelnät
Bilar och transportredskap
Dataanläggningar och teknisk utrustning
Balanserade utgifter för licenser
Byggnader
Distributionsanläggningar, fjärrvärme
5-10 %
5%
15 %
20 %
20 %
2-3 %
3,33 %
Elcertifikat
Anskaffning av elcertifikat sker genom egentillverkning. Koncernens elcertifikat, vars anskaffningsvärde i första hand sätts till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till marknadspriset
på balansdagen, är hänförligt till produktion av el
från småskalig vattenkraft.
Utsläppsrätter
Anskaffning av utsläppsrätter sker genom köp.
Redovisning av entreprenaduppdrag
och liknande
Successiv vinstavräkning tillämpas på alla de
uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i
resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms
på basis av nedlagda uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för hela
uppdraget.
39
noter
koncernen
Fordringar
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.
Skatt
Företaget tillämpar BFNAR 2001:1 Inkomstskatter.
Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Skatteintäkter och skattekostnader redovisas
i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas
avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden
med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar
och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur
de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade
och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.
Temporära skillnader i form av obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld
under rubriken Obeskattade reserver. Uppskjutna
skattefordringar avseende avdragsgilla temporära
skillnader och underskottsavdrag redovisas endast
i den mån det är sannolikt att dessa kommer att
medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
börd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats
i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning.
Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade
vinstmedel.
Kassaflöde
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medför in- eller utbetalningar.
Koncernuppgifter
Mjölby-Svartådalen Energi AB ingår i Mjölby kommuns koncern till 55 %, Tekniska Verken i Linköping AB 35 % och Motala kommun 10 %.
Nyckeltal
Soliditet
Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag
för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.
Räntabilitet på totalt kapital
Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Koncernbidrag
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 7.
Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk inne-
Not 2 Övriga intäkter
koncernen
Uppdragsverksamhet, kundarbeten el
Kundarbeten - fjärrvärme, bredband
Offentlig belysning
Energitjänster
Inkassoavgifter
Tjänster till Bixia AB
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar
Övriga intäkter
Summa
40
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
1 038
8 000
2 464
967
272
743
7 634
570
21 688
845
8 436
1 580
1 067
467
654
1 041
14 090
24 719
8000
2 464
967
7
149
314
36 620
28 528
8 436
1 580
1 067
5
144
825
40 585
moderboLaget
noter
Not 3 Ersättning till revisorerna
Revisionsuppdraget
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Övriga tjänster
Summa
koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
283
105
1
64
453
252
43
14
9
318
235
96
1
64
396
202
33
14
9
258
I uppgifterna rörande revisionsuppdraget avses även ersättning till lekmannarevisorer med 9 kkr för
moderbolaget och 18 kkr för koncernen.
Not 4 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter
Medelantalet anställda
Kvinnor
Män
koncernen totalt
12
46
58
13
48
61
12
46
58
13
48
61
löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader
Löner och andra ersättningar
25 004
25 048
Sociala avgifter enligt lag och avtal
8 185
8 345
Pensionskostnader
2 647
2 805
totalt
35 836
36 198
25 004
8 185
2 647
35 836
25 048
8 345
2 811
36 204
löner och andra ersättningar fördelade
mellan styrelseledamöter m fl och anställda
Styrelse och VD
Övriga anställda
totalt
1 253
23 751
25 004
1 222
23 826
25 048
1 253
23 751
25 004
1 222
23 826
25 048
Av koncernens pensionskostnader avser 226 kkr verkställande direktören.
förmåner till styrelse och verkställande direktör
Arvode till styrelsen har utgått med 289 kkr, varav 119 kkr till styrelsens ordförande. Till verkställande direktören
har utgått lön och andra beskattningsbara förmåner med totalt 964 kkr. Pensionsförmåner utgår med 5,9 % upp
till 7,5 ibb och 36,5 % över 7,5 ibb på pensionsgrundande ersättning plus ett prisbasbelopp, pensionsåldern är
65 år. VD Klas Gustafsson slutade sin anställning 2011-04-30. Lena Svensk tillträdde som ny VD 2011-06-01.
fördelning mellan kvinnor och män bland ledande befattningshavare
Styrelse
Kvinnor
3
1
Män
7
9
vd och andra befattningshavare
Kvinnor
2
1
Män
4
6
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro %
2,7
1,8
- sjukfrånvaro för män %
2,7
1,1
- sjukfrånvaro för kvinnor %
2,8
4,7
- anställda 30 - 49 år %
1,4
1,8
- anställda 50 år - %
3,8
1,5
3
7
1
9
2
4
1
6
2,7
2,7
2,8
1,4
3,8
1,8
1,1
4,7
1,8
1,5
Sjukfrånvaro för anställda 29 år och yngre redovisas ej då gruppen innehåller mindre än 10 anställda.
41
noter
koncernen
Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
681
681
1 202
652
1 854
9 200
- 6 956
437
681
1 452
4 814
499
652
463
1 614
- 7 5 34
- 5 3 90
- 1 2 00
-14 124
- 4 3 28
- 7 9 96
- 582
-12 906
- 7 4 91
- 1 3 10
-6 181
- 2 4 88
307
-2 181
317
299
1 311
1 927
332
120
-135
317
317
299
1 311
1 927
332
120
-135
317
Ingående avskrivningar enligt plan
-79
Årets avskrivningar enligt plan
- 83
Omklassificeringar
utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-162
utgående restvärde enligt plan
1 765
-28
- 47
-4
-79
238
- 79
- 83
-162
1 765
- 28
- 47
-4
-79
238
52 877
1 174
49 429
3 222
48 442
987
26
54 077
52 651
49 429
- 19 7 21
- 1 026
-18 414
- 955
- 17 477
- 937
-20 747
33 330
-19 369
33 282
-18 414
31 015
72 803
2 505
75 308
94 480
2 513
96 993
72 803
2 505
75 308
Utdelningsbetingat koncernbidrag
Nedskrivning, aktier i dotterbolag
Reavinst, nya delägare Bixia AB
Utdelning intressebolag
Utdelning övriga andelar
Ränta på långfristig fordran hos koncernföretag
Summa
Not 6 Skatt på årets resultat
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt
Skatt på inressebolags resultat
Summa
Not 7 Balanserade utgifter för licenser
Ingående anskaffningsvärden
Inköp under året
Inköp tidigare år, aktiverat i år
Omklassificeringar
utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Not 8 Byggnader och mark
Ingående anskaffningsvärden
Inköp under året
Inköp tidigare år, aktivering i år
Omklassificeringar
utgående ackumulerade anskaffningsvärden
54 077
3 529
5
57 611
Ingående avskrivningar enligt plan
- 20 7 47
Årets avskrivningar enligt plan
- 1 021
utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-21 768
utgående restvärde enligt plan
35 843
taxeringsvärden
Byggnader
Mark
42
94 480
2 513
96 993
moderboLaget
noter
Not 9 Maskiner och andra tekniska anläggningar
koncernen
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
Ingående anskaffningsvärden
Inköp under året
Inköp under tidigare år, aktivering i år
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificering
utgående ackumulerade anskaffningsvärden
748 681
49 513
53 617
- 57 9 56
27
793 882
660 503
88 205
-27
748 681
486 582
13 947
39 049
- 4 6 94
27
534 911
417 630
68 979
- 27
486 582
Ingående avskrivningar enligt plan
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Korrigering avskrivning 2010
utgående ackumulerade avskrivningar
enligt plan
- 376 7 00
45 058
-25 407
917
- 351 704
-24 996
-
- 205 322
4 694
-18 980
917
-187 686
-17 636
-
-356 132
-376 700
-218 691
-205 322
437 750
371 981
316 220
281 260
utgående restvärde enligt plan
Not 10 Inventarier, verktyg och installationer
Ingående anskaffningsvärden
Inköp under året
Inköp tidigare år, aktivering i år
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificeringar
utgående ackumulerade anskaffningsvärden
56 374
4 712
92
- 5 8 55
55 323
53 847
2 446
81
56 374
49 085
2 837
8
- 4 2 36
47 694
46 622
2 328
135
49 085
Ingående avskrivningar enligt plan
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar enligt plan
Omklassificeringar
utgående ackumulerade avskrivningar
enligt plan
- 36 5 91
5 830
- 3 809
-
- 32 7 51
-3 899
59
- 30 3 62
4 221
- 3 5 22
-
- 26 7 71
- 3 5 96
5
-34 570
-36 591
-29 663
-30 362
20 753
19 783
18 031
18 723
55 729
87 525
-113 078
17 376
114 898
- 76 545
41 072
39 139
- 60 6 73
17 376
92 119
- 68 4 24
30 176
55 729
19 538
41 072
9 345
10 500
10 331
30 176
36 066
8 051
11 612
55 729
9 345
10 193
19 538
36 066
5 006
41 072
utgående restvärde enligt plan
Not 11 Pågående nyanläggning
Ingående balans
Under året nedlagda kostnader
Under året genomförda aktiveringar
utgående balans
Varav:
Ombyggnation Öjebro
Vindkraftverk Herrberga
Mottagningstation M9
Övrigt
43
noter
koncernen
Not 12 Andelar i intresseföretag
Moderbolaget
organisationsnummer
Bixia AB
Utsikt Bredband AB
Herrberga Vind AB
Vävinge Vind AB
Hackeryd Vind AB
556544-2638
556808-1052
556815-6060
556712-5843
556853-2831
Säte
eget kapital
Linköping
Linköping
Mjölby
Mjölby
Mjölby
456 932
72 493
307
4 747
6 416
antal andelar
31 208
10 100
10
25 150
12 500
kapitalandel %
bokfört värde bokfört värde
6,97
10,10
41,67
25,15
12,50
Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Moderbolaget
Lagmansberga Vind ek. för.
Lagmansberga Vind II
Svensk Energi
Värmek
aktier, insatser antal
55
1 900
125
15
nom belopp
4
6
1
bokfört värde
174
8 702
38
15
8 929
Not 14 Varulager
Varulagret som består av materiel för 558 kkr i dotterbolaget, olja för 6 693 kkr och träbränsle för
951 kkr och materiel för 167 kkr i moderbolaget, har värderats till det lägsta av anskaffnings- och
nettoförsäljningsvärdet.
Not 15 Övriga fordringar
koncernen
Utsläppsrätter
Övriga fordringar
2011
1 041
1 041
2010
13
4 839
4 852
Utsläppsrätter har värderats till balansdagens värde.
Not 16 Elcertifikat
Elcertifikat har värderats till kontrakterat försäljningspris för kontrakterad volym.
Övrig volym har värderats till marknadspris på balansdagen.
Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
I posten ingår producerade ej erhållna elcertifikat till ett värde av 412 (770) kkr.
Värdering har skett till marknadspris på balansdagen.
44
Moderbolaget
2011
766
766
2010
13
796
809
moderbolag
koncern
10 587
10 963
125
1917
1 475
25 067
35 748
11 301
125
1 863
1 440
50 477
moderboLaget
noter
Not 18 Förändring av eget kapital
aktiekapital
bundna reserver/ fria reserver/
reservfond
balanserad vinst
årets vinst
totalt
koncernen
Belopp vid årets ingång enligt
fastställd balansräkning
Vinstdisposition
Utdelning
Förskjutning mellan bundet
och fritt eget kapital
Årets resultat
belopp vid årets utgång
4 314
-
169 437
-
-21 490
36 592
-10 786
36 592 188 853
-36 592
-10 786
4 314
22 673
192 110
-22 673
-18 357
39 233 39 233
39 233 217 300
Moderbolaget
Belopp vid årets ingång enligt
fastställd balansräkning
Vinstdisposition
Utdelning
Årets resultat
belopp vid årets utgång
4 314
4 314
863
863
8 253
6 577
-10 786
4 044
6 577
-6 577
10 717
10 717
20 007
- 10 7 86
10 717
19 938
Not 19 Uppskjuten skatteskuld
koncernen
Uppskjuten skatt avseende:
Obeskattade reserver
Skillnaden mellan bokfört och skattemässigt
restvärde på maskiner och inventarier
Pensionsåtagande
Elcertifikat
Moderbolaget
2011
2010
2011
2010
59 222
52 568
-
-
- 261
1 168
60 129
1 676
- 417
911
54 738
- 183
1 168
985
1 676
- 292
911
2 295
Not 20 Skulder till kreditinstitut
koncernen
2011-12-31
Förfallotidpunkt efter 5 år
10 000
Summa
10 000
Ovsett löptid är samtliga banklån av karaktären långfristiga.
2010-12-31
10 000
10 000
Moderbolaget
2011-12-31
10 000
10 000
2010-12-31
10 000
10 000
För säkring av lån med rörlig ränta har avtal avseende ränteswappar tecknats till ett nominellt belopp om
100 Mkr. Förfallotidpunkter för dessa sträcker sig mellan år 2013 och 2020 med en genomsnittlig löptid
om ca 3,9 år. Fast räntesats enligt ränteswappavtalen varierar mellan 3,71 % och 6,50 %. Rörlig ränta enligt
låneavtalen ligger vid bokslutstillfället mellan 3,41 % och 4,10 %. Marknadsvärdet för ränteswapparna uppgår
vid bokslutstillfället till -4,1 Mkr.
45
noter
koncernen
Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
koncernen
Upplupna semesterlöner
Upplupna räntor, ränteswappar
Övriga poster
Summa
2011-12-31
1 927
4 526
16 758
23 211
Moderbolaget
2010-12-31
1 911
3 410
5 667
10 988
2011-12-31
1 927
4 526
6 134
12 587
2010-12-31
1 911
3 410
3 927
9 248
Not 22 Bokslutsdispositioner
Moderbolaget
Avskrivningar utöver plan
Summa
2011
- 9 0 00
- 9000
2010
- 23 9 00
- 23 900
Not 23 Andelar i koncernföretag
Mjölby Kraftnät AB
MWNet AB
Östgöta Gårdsgas AB
Östgöta Gårdsgas Nät AB
Summa
org. nummer
556127-9265
556584-2365
556775-8478
556779-9399
Säte
Mjölby
Mjölby
Mjölby
Mjölby
eget kapital
51 384
2 173
100
100
antal andelar
20 000
20 000
1 000
20 000
kapital andel %
100
100
100
100
bokfört värde
2 521
2 200
100
100
4 921
Not 24 Obeskattade reserver
Moderbolaget
Avskrivningar utöver plan
Summa
46
2011-12-31
167 050
167 050
2010-12-31
158 049
158 049
vinstdisposition
moderboLaget
Förslag till vinstdisposition
till bolagets förfogande i moderbolaget står:
balanserat resultat, kronor
årets vinst, kronor
4 044 031
10 717 496
14 761 527
Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:
utdelning 250 kronor/aktie
i ny räkning balanseras, kronor
10 785 750
3 975 777
14 761 527
Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen
Den föreslagna utdelningen reducerar koncernens soliditet från 31,4 % till 30,3 %. Soliditeten är mot bakgrund
av att koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Styrelsens uppfattning är att den
föreslagna utdelningen ej hindrar koncernen från att fullgöra sina förpliktelser. Den föreslagna utdelningen kan
därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st (försiktighetsregeln).
Mjölby den 22 mars 2012
Cecilia Vilhelmsson
Styrelseordförande
Curt Karlsson
Jakob Rosenqvist
Anne-Marie Pettersson
Pontus Lindvall
Camilla Egberth
Anders Jonsson
Peter Forssman
Hans Hollén
Björn Karlsson
Lena Svensk
VD
Min revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2012.
Jonas Leek
Auktoriserad revisor
47
revisionsberätteLse
koncernen
Revisionsberättelse
till årsstämman i Mjölby-Svartådalen energi ab, org.nr 556093-1593
Rapport om årsredovisningen och
koncernredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen och
koncernredovisningen för Mjölby-Svartådalen Energi AB för år 2011. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning
ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26-47.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta
en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt
årsredovisningslagen och för den interna
kontroll som styrelsen och verkställande
direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på
grundval av min revision. Jag har utfört
revisionen enligt International Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför
revisionen för att uppnå rimlig säkerhet
att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp
och annan information i årsredovisningen
och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland
annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen
och koncernredovisningen, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel. Vid
denna riskbedömning beaktar revisorn
de delar av den interna kontrollen som är
relevanta för hur bolaget upprättar årsre-
48
dovisningen och koncernredovisningen
för att ge en rättvisande bild i syfte att
utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna
kontroll. En revision innefattar också en
utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i
redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga
som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av moderbolagets och
koncernens finansiella ställning per den
31 december 2011 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt
årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
och koncernredovisningens övriga delar.
sen och verkställande direktören som har
ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och
om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag
granskat styrelsens motiverade yttrande
samt ett urval av underlagen för detta för
att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision
av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att
kunna bedöma om någon styrelseledamot
eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även
granskat om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har
handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som
grund för mina uttalanden.
Rapport om andra krav enligt
lagar och andra författningar
Jag tillstyrker att årsstämman disponerar
vinsten enligt förslaget i årsredovisningen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Utöver min revision av årsredovisningen
och koncernredovisningen har jag även
reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt
styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning för Mjölby-Svartådalen Energi
AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande
direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrel-
Uttalanden
Mjölby den 30 mars 2012
Jonas Leek
Auktoriserad revisor
granskningsrapport
Granskningsrapport
Revisorer
vi har granskat bolagets verksamhet under
räkenskapsåret 2011
Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet
med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten.
Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamheten
och kontrollera samt pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med ägarnas uppdrag.
Granskningen har genomförts enligt god revisionssed. Det
innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i
rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på
ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Samverkan har, när det gäller den interna kontrollen, skett med
den auktoriserade revisorn. Vi anser att vår granskning ger oss
rimlig grund för våra uttalanden nedan
jonas leek
revisor
Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt
att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför
inte anledning till anmärkning mot vare sig styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.
Mjölby den 30 mars 2012
Åke Carlsson
Daniel Andersson
åke carlsson
lekmannarevisor
Av ägarna utsedda lekmannarevisorer.
daniel andersson
lekmannarevisor
dick Svensson
revisorsuppleant
anders neuman
Matz bohlin
lekmannarevisorsuppleanter
49
styreLse & Ledningsgrupp
koncernen
Styrelse
curt karlsson, vice ordförande
ann-Marie pettersson
jakob rosenqvist
peter forssman
hans hollén
björn karlsson
cecilia vilhelmsson
Ordförande
anders jonsson
camilla egberth
Samt Pontus Lindvall, ej närvarande vid fototillfället.
50
Styrelsesuppleanter
Ledningsgrupp
Mona hillman pinheiro
peter karlsson
jan-erik falk
Markus Slotte
Michael fahlström
tobias thorell
christine hellman
jonny cammerfjord
Sven petersson
lena Svensk, vd
Samt Henri Riccono, ej närvarande vid fototillfället.
51
verksamheten i sammandrag 2007-2011
2007
2008
2009
2010
2011
GWh
GWh
66
49
38
2
55
7
53
20
nättjänster
Elomsättning
varav vindkraft
Abonnemang effekttariff
Abonnemang säkringstariff
GWh
GWh
st
st
232
21
173
12 008
229
37
156
12 046
226
45
159
12 022
242
46
162
12 033
226
96
173
12 092
värmeproduktion
Producerad fjärrvärme
Förbrukad olja
Inköp TVL
Förbrukat träbränsle
GWh
kbm
GWh
kbm
186
922
89
77 780
195
409
77
102 000
210
533
89
137 000
238
2 225
92
139 000
200
672
86
122 000
värmedistribution
Försåld energimängd slutkund
Försåld energimängd TVL
Debiteringseffekt, större kunder
Antal anslutna villor
Aktiva abonnemang fjärrvärme
Kulvertlängd
GWh
GWh
MW
st
st
km
156
0
70
1 510
1 841
140
164
3
69
1 527
1 968
160
176
2
72
1 608
2 079
163
205
0
73
1 670
2 150
164
168
0
72
1 727
2 277
167
Stadsnät
Abonnemang
Ledningslängd
Kanalisation
st
km
km
1 250
200
275
1 300
220
310
1 325
225
320
1 525
230
340
-
personal
Anställda i medeltal
Löner och ersättningar
Sociala kostnader
st
kkr
kkr
55
21 974
9 210
59
22 242
10 779
62
23 703
10 703
61
25 048
11 156
58
25 004
10 832
ekonomi
Intäkter
Intäkter elförsäljning
Intäkter nättjänster
Intäkter värmeförsäljning
Övriga intäkter
Resultat efter finansiella poster
Årets resultat
Balansomslutning
Investeringar anläggningstillgångar
kkr
kkr
kkr
kkr
kkr
kkr
kkr
kkr
kkr
185 322
29 944
51 894
81 191
17 384
37 873
27 089
414 861
52 738
205 102
31 762
55 337
89 403
20 950
35 225
27 878
464 020
62 374
201 479
25 461
60 165
97 171
11 778
35 922
26 506
502 539
63 066
253 792
44 989
82 533
107 466
14 090
49 498
36 592
638 336
130 296
249 527
42 767
79 498
99 047
21 688
53 357
39 233
691 286
87 525
%
%
30,4
11,9
31,3
10,4
32,4
9,3
29,6
10,7
31,4
10,3
%
20,4
17,2
17,8
19,5
21,4
producerad och inköpt el
Egen vattenkraft
Egen vindkraft
nyckeltal
Soliditet
Räntabilitet på totalt kapital
Resultat efter finansiella poster /
omsättning
52
www.mse.se
Mjölby–Svartådalen Energi AB
Besöksadress: Industrigatan 6 B Postadress: Box 510, 595 29 Mjölby Telefon: 0142-855 00 Telefax: 0142-137 05