årsredovisning 2013
årsredovisning 2013 mjölby – svartådalen energi AB Svartån vid Öjebro kraftstation. Produktion: Pettersson & Partners reklam och design AB Foto: Jarl Asklund Tryck: Mjölby Tryckeri AB 2014 2 innehåll VD har ordet 4 Kunskap är vägen till ett hållbart samhälle Affärsområde El 6 Ny teknik sparar pengar åt kunderna Affärsområde Fjärrvärme 8 Effektivt och miljöanpassat med träbränsleeldat kraftvärmeverk Kundservice10 Vi är ett lokalt företag och vi finns här för våra kunder... Energitjänster12 Energitjänster är förpackad kunskap Ladda Sverige med kunskap om el 14 Ett lokalt kunskapsprojekt i grundskolan Hållbarhetsredovisning16 Förvaltningsberättelse 2013 22 Investeringar26 Koncernresultaträkning27 Koncernbalansräkning28 Kassaflödesanalys koncernen 30 Moderbolagets resultaträkning 31 Moderbolagets balansräkning 32 Kassaflödesanalys moderbolaget 34 Noter, gemensamma för moderbolag och koncernen 35 Revisionsberättelse43 Granskningsrapport44 Styrelse45 Ledningsgrupp46 Verksamheten i sammandrag 47 3 4 Kunskap är vägen till ett hållbart samhälle! Lena Svensk, VD MSE ”Vår vision är att vi ska skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Det gör vi till exempel genom att bygga vindkraft, underhålla våra vattenkraftstationer så att de håller även i framtiden och producera fjärrvärme med bioenergi. Jag tycker att det är viktigt att vi som energiföretag tar ett ansvar för att energisystemet optimeras på ett både miljömässigt och ekonomiskt sätt. Vi har ett ansvar att upprätthålla en hög kunskapsnivå inom företaget så att vi kan fatta systemriktiga beslut. Omvärldsbevakning är därför en viktig del av vår vardag. Energiområdet präglas just nu av stora förändringar och verksamheten påverkas inte bara av vädret utan också av olika politiska beslut. Trenden är att vår välfärd kräver alltmer energi. Ur hållbarhetssynpunkt är därför energieffektivisering en av de viktigaste insatserna. Vi vill gärna sprida kunskap om hur energin kan nyttjas på det effektivaste sättet. Vi arbetar ständigt med kunskapsspridning till våra kunder, invånarna i kommunen och våra övriga intressenter, om hur energin bör nyttjas på bästa sätt. Ett exempel på detta är rikskampanjen Ladda Sverige, som hos oss fått en fantasifull form tillsammans med elever på Blåklintskolan i Mjölby. Verket är planerat att producera 45 GWh el per år. Av energianvändningen i vårt elnät, kommer nästan 90% att vara producerad med förnybara bränslen, när det nya verket tagits i drift. Planering och upphandling har under året krävt en stor arbetsinsats. Finansieringen har upphandlats och kunnat säkerställas med ägarkommunernas borgensåtaganden. Helhetssyn och framtidstro har präglat beslutsprocessen. Med den här investeringen tar vi höjd för att Mjölby kommun växer med ökat antal invånare och flera företag. En framgångsfaktor för att lyckosamt driva och utveckla ett energiföretag är ett gott lagarbete. MSE:s personal står för en stor samlad kunskap. Samarbete, engagemang och respekt (SER) är vår gemensamma värdegrund. Den är viktig! Tillsammans kan vi bidra till en hållbar utveckling i samhället och nöjda kunder och medarbetare.” Vi har under 2013 tagit ett stort steg framåt i vår vision att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. MSE gör sin största investering någonsin när man bygger ett nytt fliseldat kraftvärmeverk. Det nya verket ska trygga mjölbyregionens framtida energiförsörjning och det är samtidigt en viktig satsning för att förbättra miljön. Investeringen innebär att vår fjärrvärmeproduktion i princip blir fossilfri. Vi har under 2013 tagit ett stort steg framåt i vår vision att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Lena Svensk, VD 5 Sven Petersson, affärsområdeschef el, tittar till den nya transformatorn i Knutsbro. Det finns mycket pengar att spara för kommunen och andra stora användare, bara genom att byta armaturer. Hans Hollén, chef projektering 6 Ny teknik sparar pengar åt kunderna Sven Petersson och Hans Hollén, affärsområde El Sven Petersson som är chef för affärsområde el är ingen vän av stora ord. Han drar lite på det när han ska redogöra för året som gått. Alla i personalstyrkan vet vad verksamheten kräver och man ser till att det blir gjort helt enkelt... Men några saker kan vara värda att nämna ändå. – Svenska kraftnät bygger en ny högspänningsledning mellan Hallsberg och Nässjö och vi har flyttat en del ledningar för att deras 400 kilovoltsledning ska komma fram. Annars är det mest det vanliga underhållet. De gamla kraftverken i Svartån snurrar på men behöver naturligtvis teknikuppdateras ibland. I Knutsbro har det under året installerats ett nytt ställverk och en ny aggregatstransformator, detta medför en säkrare drift förstås... Utbyggd vindkraft nya ledningar Anslutningen av nya vindkraftverk ställer krav på ledningsnätet. Under året har man grävt ner 16 kilometer ny högspänningsledning för att ansluta tre nya 2,3 MW verk i Gullmossen vid Fornåsa. Nya ledningar läggs i marken och sakta men säkert försvinner luftledningarna. I Torpa har 5 km ledning bytts från luft till jord och färdigställts under året. – Vi har ändå ungefär 20 mil luftledning kvar, det allra mesta högspänning, säger Hans Hollén med ett leende, så det dröjer lite innan de är helt borta. Men i dagsläget har vi ändå grävt ner cirka 39 mil högspänningskabel. Nätet är stort och förgrenat ner till varje hushåll och det ska grävas mycket innan alla luftledningar är utbytta mot jordkabel. – Enligt vår vision skulle det var klart 2025 men den takten har vi inte kunnat hålla. Det är stora investeringar för varje mil kabel som ska ner, säger Sven. Takten styrs av renoveringsbehovet och hur utsatta ledningarna är för naturens krafter, eller när ny verksamhet kräver högre kapacitet, som i fallet med vindkraftverken. Det är en långsiktig förnyelse av nätet där kostnaden vägs mot leveranssäkerhet. Att ha tillräckligt utrymme i nätet för att kunna öka kapaciteten är viktigt. Tendensen är att vi använder alltmer el i samhället. Även om vi utvecklar energisnålare tekniker så fyller vi på med nya elektriska apparater och nya behov. I Öjebro har nya ledningar installerats för att möta ökande behov. – Vi bygger bort de gamla 6 kV ledningarna till 20 kV. Tredubbla spänningen men bara en tredjedel av strömmen, säger Hans. Ny upplysning blir besparing De gamla kvicksilverarmaturerna i Mjölbys kommuns gatubelysning byts ut mot LED och metallhalogen som drar betydligt mindre el och håller längre. I år har cirka 200 LED-armaturer och 150 metallhalogenarmaturer installerats. Alla kvicksilverarmaturer skall vara utbytta under 2015 då det enligt ett lagkrav inte får säljas sådana armaturer och ljuskällor längre. – Det finns mycket pengar att spara för kommunen och andra stora användare bara genom att byta armaturer. Det här arbetet kommer att fortgå även nästa år, berättar Hans. Sven funderar lite... – Annars har vi väl inte gjort något speciellt... Vad är spänning, vad är ström? Att skilja på spänning och ström är för många inte så enkelt. I en ledning som inte har någon belastning går det ingen ström, den är bara spänningssatt. Kopplar man däremot in en belastning, tex ett strykjärn, går det en ström som är beroende på belastningen, dvs vilken ef- fekt det är på strykjärnet. Att det går en ström i sladden till strykjärnet kan man se då man drar ur kontakten ur vägguttaget. Är strykjärnet under uppvärmning och man drar ur kontakten kan man se hur det blixtrar i vägguttaget. Man bryter då en strömbana. Är strykjärnet inte under uppvärmning går det ingen ström och inget händer i vägguttaget när man drar ur kontakten. 7 Malin Danckwardt-Lillieström och Christer Kjellberg inspekterar grunden till det nya kraftvärmeverket på Sörby. Kraftvärmeverket i princip elproduktion 45 GWh/år ånga ångturbin Hetvatten grotflis vatten fjärrvärme 90 GWh värmeväxlare GROT= Grenar, och toppar från skogsavverkning. 8 85-90 C Retur 40-50 C Effektivt och miljöanpassat med träbränsleeldat kraftvärmeverk Malin Danckwardt-Lillieström och Lena Engholm affärsområde Fjärrvärme MSE har, sedan starten 1980, byggt ut ett nästan heltäckande fjärrvärmenät i tätorterna Mjölby, Skänninge, Mantorp och Väderstad. En övervägande del av de kommersiella fastigheterna i kommunen värms i dag upp med fjärrvärme och närmare 2 000 villor har fjärrvärme som uppvärmning. Ett självklart miljöval För fjärrvärmechefen Malin Danckwardt-Lillieström och försäljningsansvarig Lena Engholm är miljöfördelarna ett självklart argument för att välja fjärrvärme framför andra uppvärmningssystem. – Fjärrvärmen är den viktigaste förklaringen till att Sverige har lyckats sänka sina koldioxidutsläpp. Minskningen beror på att det används allt mer förnybara bränslen och att energin används på ett mer effektivt sätt, konstaterar Lena. Att byta de orenade utsläppen från oljeförbränning i tusentals enskilda pannor, till ett renat och kontrollerat utsläpp från en fliseldad fjärrvärmeanläggning, är den stora miljövinsten. Det har både lokal effekt, med renare luft med färre sotpartiklar, och global inverkan med minskat bidrag till växthuseffekten. – El är egentligen en alldeles för fin produkt för att användas till uppvärmning, säger Lena. Den behövs till industrin, till belysning och till hushållets bekvämlighetsutrustning. Har man ett vattenburet system är fjärrvärmen svårslagen som uppvärmningslösning, både ekonomiskt och miljömässigt. Kraftvärmeverksbygget har börjat Den största utmaningen för affärsområde fjärrvärme 2013 har varit projekteringen för det nya kraftvärmeverket på Sörby. Det har gjorts två stora upphandlingar som blev klara i september och redan i oktober började markarbetena. Den officiella byggstarten inleddes med en offentlig sprängning den 15 januari 2014. Kraftvärmeverket eldas med träbränsle och kommer att producera knappt hälften av den fjärrvärme som behövs i nätet samt 45 GWh el, vilket motsvarar användning av hushållsel för ca 9 000 villakunder Bakgrunden till investeringen är först och främst att möta behovet av ny fjärrvärmekapacitet inom koncernen. – Med ett träbränsleeldat kraftvärmeverk kan vi minimera användningen av fossila bränslen, samtidigt som vi utökar dagens verksamhet med miljöanpassad elproduktion, säger Malin. Totalt ska investeringen bli en förädling av fjärrvärmeaffären och ett starkt bidrag till företagets samlade kraftproduktion. Oljeanvändning bara i nödfall Kraftvärmeanläggningen kommer att vara i drift de 7-8 månader per år när värme- och elbehovet är som störst. Under sommarmånaderna kommer fjärrvärmen liksom tidigare att produceras av Tekniska verken i Linköping. Vid kallare väderlek kommer de befintliga, träbränsleeldade hetvattenpannorna att komplettera fjärrvärmeproduktionen. MSE:s oljepannor kommer i framtiden endast att fungera som reservpannor vid eventuella driftstörningar. Målsättningen är att kraftvärmeverket skall vara i kommersiell drift under hösten 2015. Vanliga missförstånd om fjärrvärme Lena Engholm svarar på några vanliga påståenden om fjärrvärme. ”Om man anslutit sig till fjärrvärmen så sitter man fast i det avtalet och kan inte påverka.” Svar: Uppsägningstid för fjärrvärmeavtal är 3 månader men naturligtvis byter man inte värmesystem hur som helst. Oavsett vilket uppvärmningssystem man väljer – fjärr‑ värme, bergvärme eller pellets – medför detta en betydande investering. Som kund är man beroende av leverantören oavsett om den/det är den fria elmarknaden, en värmepumpsfirma, pelletsleverantör eller ett kommunägt bolag. ”Ju fler ni ansluter desto högre pris kan ni ta ut.” Svar: MSE är ensamma om fjärrvärmeleveranser i Mjölby kommun, men det betyder inte att vi kan ta godtyckligt betalt. I princip gäller att ju fler vi ansluter desto billigare blir det eftersom fler delar på de fasta kostnaderna. Att kostnaderna för produktionsanläggning, nät och personal delas på fler ska både kunderna och MSE tjäna på. MSEs prisnivå jämförs årligen med andra energibolag. Vår fjärrvärme är bland de billigaste i länet och ligger i den undre tredjedelen i hela landet. 9 MSE kundservice; Mattias Sörsjö, Anneke Kroonder, Ingela Borg, Jennifer Nytting och Gerd Adell (saknas på bilden) vill ge kunderna en förstklassig service. Tips från kundservice Så bemöter du elhandelsförsäljaren: 1. Vilket företag kommer säljaren ifrån; känner du till det? 2. Tala om direkt att du inte tar beslut per telefon, hembesök, vid olika event ute på sta´n. Be att få ta del av skriftlig information via e-post, post, så hinner du tänka över det och kolla upp bolaget. Vill de inte göra det, är de inte seriösa. 3. Vad blir slutsumman; fasta avgifter (årsavgift, månadsavgift, fakturaavgift) + det totala kWh-priset inklusive elcertifikatsavgift, energiskatt och moms? 4. Hur länge gäller avtalet? Uppsägningstid? Vad blir det för pris nästa period? 10 Vi är ett lokalt företag och vi finns här för våra kunder... Mattias Sörsjö, MSE Kundservice På MSE är det kundservice som får räta ut frågetecken och fylla i kunskapsluckorna hos oroliga, nyfikna och ibland upprörda kunder. Det verkar finnas många missuppfattningar om elnät och elhandel, förbrukning och prissättning. Mattias Sörsjö är i sin roll som kundservicechef ansvarig för att personalen besitter rätt kompetens, för att hantera frågor gällande fakturor, regelverk, funktioner och tekniska lösningar. Det kan vara svårt att se på elhandelsbolagens erbjudanden vad den faktiska slutsumman för den egna förbrukningen blir, när fasta avgifter läggs på. – Med största respekt för våra kunder, det är inte lätt att sätta sig in i elmarknaden och förstå vilka skillnaderna är mellan de olika elhandelsleverantörerna och jämföra elhandelsavtal, säger Mattias. Många aktörer slåss om en begränsad marknad med små vinstmarginaler. Vår styrka är att vi har hög kompetens och ständigt utvecklar oss för att kunna erbjuda våra kunder en förstklassig service och ett varmt bemötande. Helhetslösning Kunskap om elmarknaden MSE driver den lokala kundservicen för Bixia, som man är delägare i och har under året arbetat med att utbilda sina kunder i hur elmarknaden fungerar. Kundservicedelen på hemsidan har uppdaterats med ambition att förenkla och förtydliga informationen. Kunder som är passiva vid omteckning av sitt elhandelsavtal har fått påringning med syfte att öka antalet aktiva beslut om elhandelsavtal. Neutral rådgivning Många kunder vill ha råd från kundservice om vad de ska välja. Som elnätsbolag ska man enligt lag vara neutral i förhållande till elhandelsleverantörerna. – Vi ger rådet, att ett aktivt val av elhandelsleverantör och elhandelsavtal alltid är bättre, än att vara passiv och låta avtalen löpa ut och förnyas automatiskt. Det är som räntan på ett banklån. Om man binder sitt pris, så vet man vilka kostnader man har per kWh, oavsett hur marknaden rör sig. Mattias understryker att för MSE och Bixia handlar det inte bara om ett leveransavtal utan en helhetslösning med professionellt bemötande, kompetens och hög servicegrad. En av våra viktigaste uppgifter är att förse kunderna med rätt information, så att varje enskild kund känner sig bekväm och trygg med de svar vi levererar. Vi strävar efter att utbilda våra kunder så att de blir mer medvetna och kan ställa högre krav på branschen som helhet. – Vi är ju lokala bolag med stark lokal förankring. Blir något fel, så finns vi här och vi reder ut det åt våra kunder. Avtal – Vi är noga med att kunden förstår att det är ett avtal vi ingår med varandra. Det innefattar pris, avtalstid, leveransvillkor och så vidare. Vi lovar att hålla våra leveransvillkor och kunden att betala för sin användning, under avtalets tid, säger Mattias. Vill man ändra ett avtal måste det sägas upp och då tillämpas uppsägningstider i enlighet med gällande villkor. – Vi försöker ge våra kunder ett bra underlag för att kunna göra ett faktabaserat val och få ett attraktivt elpris, säger Mattias. Vanliga frågor Varför får jag faktura från MKN när jag inte har dem som elhandelsleverantör? får du bara en faktura där både elhandel och elnätskostnad ingår.) Det är skillnad på elnät och elhandel. Elnätet i större delen av Mjölby kommun ägs och sköts av MKN. Du får en faktura på den mängd el som transporterats hem till dig i ledningsnätet, oavsett från vilket bolag du köper elen. (Har du MSE:s elhandelsbolag Bixia som leverantör så Varför har min elräkning blivit så hög? MKN har elmätare som läser av förbrukning per timme och man kan se exakt när förändringar sker. Har förbrukningen förändrats extremt så varnar systemet och orsaken utreds. Oväntat ökad förbrukning beror i regel på att någon elkrävande apparat står och går, till exempel elfläkt, infravärme eller frys med infrysningsfunktion påslagen. Hur kan vår lilla värmefläkt dra så mycket? En vanlig kupévärmare har en effekt på 1000 W. Är den igång en timme så blir elanvändningen 1 kWh kilowattimme = cirka 1,50 kr. Fyra dygn/100 timmar kostar alltså cirka 150 kronor. Vad är abonnerad effekt? Det är den effekt som din fastighet/verksamhet behöver för att fungera vid full belastning. Den nivå du vill ha tillgång till, även om den inte uppnås hela tiden. 11 Spara energi med ny teknik Jonny förklarar hur appen funkar: Kan man se att man förbrukar el så förstår man det bättre. Idag finns prisvärda enkla produkter för att ge möjligheten att se sin elförbrukning. Med en enhet vid elmätaren och en enhet inne i huset, där presentationen sker, kan jag även se förbrukningen i min ”smarta mobiltelefon”. 12 På det sättet kan jag enkelt följa min användning även på distans. Att säkerställa att saker som inte behöver vara på verkligen inte är det, är det bästa sättet att hushålla effektivt med sin elförbrukning och spara pengar. Energitjänster är förpackad kunskap Jonny Cammerfjord, Energitjänster Jonny Cammerfjord har ansvaret för att paketera och marknadsföra MSE:s energitjänster. Det handlar till exempel om energideklarationer och termograferingar, att ta bort energitjuvar och att använda rätt mängd och rätt form av energi i rätt tid. Det kan förstås verka motsägelsefullt att MSE uppmuntrar sina kunder att spara energi. Man kan tycka att MSE skulle vilja sälja så mycket som möjligt istället. färdiga med hemsidan – det blir man aldrig – men utvecklingen går åt rätt håll. – Att erbjuda energitjänster är att erbjuda kunskap om effektivare energianvändning, berättar Jonny. Kan vi hjälpa kunden att spara så tjänar vi också på det. Vi får effekt över och har i princip utrymme för att ta in fler abonnenter, utan att bygga ut anläggningarna och öka kostnaderna. Det blir en vinn-vinnsituation. Energieffektivt är kostnadseffektivt! De utåtriktade aktiviteterna under året har följt traditionen, såsom medverkan i Musik i Gästis, Skeninge Marken och Tomtenatta i Mjölby City. Marknadsavdelningen har också varit inblandade i marknadsplaneringen för det nya kraftvärmeverket. MSE har ett högt förtroende bland mjölbyborna och sina kunder som energileverantör. Däremot ger det inte automatiskt förtroende för att föreslå och genomföra energisparåtgärder. – Vi måste utveckla det här ytterligare och erbjuda flera tjänster som det går att ta betalt för, säger Jonny. Vi ska paketera våra erbjudanden bättre och vara tydligare med att det är hos oss som kunskapen om energieffektivisering finns. Marknad för energi Energitjänsterna och marknadsfrågorna ligger nära varandra så det är ingen slump att Jonny Cammerfjord har båda på sitt bord. Under 2013 har hemsidan och intranätet utvecklats vidare och stabiliserats i sin nya form. En framtida utveckling på sidan är chattfunktioner för snabbare frågor och svar både internt och i mötet med kunderna. Att hemsidan anpassar sig automatiskt för mobila plattformar såsom smart telefon och surfplatta är snart ett krav. Informationsprojektet Ladda Sverige från Svensk Energi fick sitt lokala uttryck i ett samarbete med en skolklass från Mjölby. Ingen biogas i Mjölby Det gemensamma biogasprojektet med Mjölby kommun och lokala lantbrukare har lagts i träda. Finansieringen var beroende av statliga projektstöd som endast de privata samarbetspartnerna hade möjlighet att söka. Jonny konstaterar att man med dessa förutsättningar inte kunde räkna hem ens ett nollresultat i projektet. – MSE bedömde att det inte var försvarbart gentemot invånare och kunder att dra på sig kostnader för ett så nischat utvecklingsprojekt. Det går att driva biogasprojekt med vinst både ekonomiskt och för miljön men förutsättningarna var inte helt optimala här. – Vi kommunicerar effektivare med både kunder och medarbetare idag, tycker Jonny. Det betyder inte att vi är Att erbjuda energitjänster är att erbjuda kunskap om effektivare energianvändning. Kan vi hjälpa våra kunder att spara så tjänar vi också på det. Jonny Cammerfjord, energitjänster 13 Barnen från Blåklintskolan klass 5 i Mjölby, funderade kring smart elanvändning i arbetet med sina egna rumsmodeller. Vi vill hjälpa våra elkunder att se hur det egna beteendet påverkar vad som står på sista raden på elfakturan. Marlene Kempe, marknad 14 Ladda Sverige med kunskap om el Marlene Kempe och Anneke Kroonder Ladda Sverige är ett branschgemensamt arbete som samordnas av Svensk Energi för att sprida kunskap om el och elanvändning. Syftet är att skapa insikt om värdet och vikten av tillgången till el, inte minst i utvecklingen av det hållbara samhället. rum. Flera olika skolämnen och studiebesök har integrerats i projektet. Som avslutning ordnades en utställning i MSE:s foajé där elevernas arbeten presenterades. Vernissagen var välbesökt och engagemanget stort bland alla inblandade. 5-klassare byggde upp sin elkunskap – Vi är väldigt nöjda med resultatet men det kräver mycket tid och engagemang, så vi får se om vi kan upprepa det. Marlene Kempe och Anneke Kroonder ville prova att göra en praktisk insats i informationsarbetet. De valde att börja från grunden och kontaktade en klass fem på Blåklintskolan i Mjölby för ett samarbetsprojekt som de kallade ”Projekt teknikhuset”. Det började med att eleverna fick göra studiebesök på Mjölby kraftstation och MSE för att lära sig lite om vad elektricitet är och hur den kommer hem till eluttaget. – Efter första mötet undrade vi vad vi gett oss in på. Anneke ler när hon tänker på hur en klass ivriga femteklassare kan låta. – Men när det praktiska arbetet började så gick det ju bra. Anneke summerar: Projektet Ladda Sveriges mål är att de flesta elanvändare i Sverige på några års sikt ska känna till att el är en viktig del av lösningen på det hållbara samhället. – Vi vill helt enkelt visa på hur mycket enklare, bekvämare, tryggare och ljusare vår tillvaro är tack vare elen samt hur mycket bättre arbetsmiljön har blivit och hur mycket tid vi får över när elen får ta över tungt, tidskrävande och monotont arbete. Vi vill också hjälpa våra elkunder att se och förstå hur det egna elbeteendet påverkar vad som står på sista raden på elfakturan, sammanfattar Marlene. Barnen fick skapa rum i lådor av papp med inredning och elinstallationer. De har funderat kring smart elanvändning och hushållning och räknat ut energiförbrukning för sina ”Visste du att?” En korv med bröd En korv med bröd får du vanligtvis betala 15 kronor för och de har antagligen räddat många när blodsockernivån närmat sig kritiska nivåer. Kanske vill du hellre laga till något hemma? Mer TV för pengarna Den energisnålaste TV:n du kunde köpa år 2003 drog 380 watt. Med den TV:n kan man titta i 2,5 timma för 1,50 kr (1 kWh). Den TV som är bäst i klassen år 2012 när det gäller energianvändning drar 28 watt. Då kan man titta på TV i 36 timmar för 1,50 kr. Om du lägger 15 kronor på el, vad kan du då göra? Det innebär att den bara behöver 7 %, av den energi som TV:n från 2003 behöver för att göra samma sak. Hur har vi räknat ut det? Vi har räknat på en kupévärmare som har effekten 1300 W och på ett totalt elpris på 1,50 kr/ kWh. Att ha denna kupévärmare igång i en timma skulle då kosta 1,95 kr. Varm bil 2 400 kWh trots vinter och kyla, vad kostar elen till kupévärmaren? Att sätta sig i en uppvärmd bil trots att temperaturen har krupit ner mot tio minus kan vara mycket värt, både för humöret och trafiksäkerheten. Men vad kostar det egentligen? En timmas uppvärmning med kupévärmare kostar ca 2 kr. eller 12,3 procent mindre el använder småhusägare idag jämfört med år 2006. Det är en minskning på 12,3 procent. Det beror på bättre isolering, effektivare uppvärmning (till viss del byte till fjärrvärme) och energisnålare hemelektronik och vitvaror. Rosta 49 skivor bröd och mixa 39 smoothies och grädda 22 våfflor och brygga 80 koppar kaffe och surfa på en bärbar dator i 74 timmar Genomsnittskostnaden på 1,50 kronor per kilowattimme baseras på SCB:s uppgifter och omfattar nätavgift för en villa samt ettårigt elavtal inkl skatt, certifikat och moms. Källa: Svensk Energi 15 Hållbarhetsredovisning Vision MSE:s vision är att i Mjölbyregionen Affärsidé • skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning • tillhandahålla en infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. För att nå vår vision arbetar vi mot att ännu större andel av vår energiproduktion ska vara förnybar. Genom att utveckla våra energitjänster vill vi kunna erbjuda våra kunder förutsättningar att göra långsiktiga val i sitt arbete med energieffektivisering för att de i sin tur ska kunna driva hållbara verksamheter. MSE ska utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. MSE ska vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta. Den egna energiproduktionen ska vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet. Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt i Mjölbyregionen. En tillväxt i regionen är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre utnyttjande av företagets resurser. Hållbarhetspolicy MSE verkar för att våra kunder ska uppleva MSE som sin naturliga partner för produktion, distribution och tjänster för långsiktigt hållbar energiförsörjning och ledningsbunden infrastruktur i Mjölbyregionen. MSE strävar efter att utveckla och erbjuda långsiktiga hållbara tjänster och produkter till kunder och samarbetspartner. Vi är en viktig lokal aktör i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt ansvar för utvecklingen i regionen. Vi följer gällande lagar och förordningar samt andra krav och betraktar dessa som minimikrav för vår verksamhet. Miljöansvaret innebär att vi skapar en långsiktigt hållbar energiförsörjning där produktionen så långt som möjligt baseras på förnybara källor från biobränslen, vattenkraft och vindkraft. Vi strävar efter att ta vara på de resurser som finns i regionen som annars skulle gått till spillo, t.ex. biprodukter från skogen och råvara Mål till fordonsgas och förädla och distribuera dessa till våra kunder. Vi ska ständigt bli bättre och arbeta aktivt och förebyggande för att minska vår och våra kunders miljöpåverkan. Ekonomiskt ansvar innebär att vi driver och utvecklar MSE på ett sådant sätt att förutsättningar för framtida investeringar säkerställs till nytta för Mjölbyregionens tillväxt. Socialt ansvar innebär att vi levererar trygghet och komfort till våra kunder. Vi skapar långsiktiga relationer och partnerskap där alla kunder ska känna sig lika viktiga. Vi förbättrar tillväxtmöjligheterna för regionen genom uppbyggnad av en infrastruktur som ger ett effektivt utnyttjande av MSE:s egna och våra samarbetspartners anläggningar. Nedan redovisas MSE:s miljömål i affärsplan och mållista för 2013. Mått MSE miljöcertifierat Ständigt minskad m iljöpåverkan Tid Utfall 2013 Över tid Säkerställt MSE är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9 001:2008 respektive ISO 14 001:2004. Under våren 2013 genomfördes en omcertifieringsrevision. Detta är en större genomgång av hela vårt verksamhetsledningssystem för att säkerställa att vi arbetar enligt standardens krav. Revisionen genomfördes utan några större avvikelser. 16 MSE:s verksamhetsledningssystem innebär att vi har en struktur för vår verksamhet och att vi arbetar med de verktyg som standarderna anger. Ständig förbättring är ett ledord i vårt arbete och vi säkerställer detta genom att till exempel sätta och följa upp miljömål och mätetal. Vi genomför regelbundet interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet för att hitta förbättringsområden och avvikelser som åtgärdas. Mål Mått Tid Utfall 2013 Över tid Delvis genomfört, pågår Minskad klimatpåverkan Andel fossila bränslen i produktion Minska användningen av av fjärrvärme fossila bränslen Ökad förnybar elproduktion (normalårsproduktion > 67 GWh) Producerad mängd förnybar el 2013 Ökning till 70 GWh Produktion av fordonsgas Produktion startad 2013 Ej genomfört Andelen fossila bränslen i MSE:s egna fjärrvärmeproduktion uppgick till 4,6 % (5,4) år 2013. Vi arbetar ständigt med att minska vårt behov av fossila bränslen. Vi arbetar ständigt med att minska vårt behov av fossila bränslen. Det gör vi genom att hjälpa våra kunder att med stöd av energitjänster. Vår prismodell gynnar även ett systemriktigt beteende som styr användningen av energin på ett sätt som jämnar ut produktionstoppar, är effektivare och ger ett mer hållbart utnyttjande av energin i systemet. Dessutom satsar MSE på ett kraftvärmeverk som utökar produktionskapaciteten från förnybara bränslen och minskar beroendet av fossileldade reservpannor. Byggnationen av kraftvärmeverket på Sörby startade under hösten 2013 och det väntas stå färdigt i slutet av 2015. MSE har egen förnybar elproduktion i ett antal vattenkraftverk och vindkraftverk. Normalårsproduktionen för dessa egna produktionsanläggningar uppgår till 70 GWh (67). Vi kommer att kunna öka produktionen av förnybar el ytterligare när det planerade nya biokraftvärmeverket tas i drift. Den totala produktionen av Mål förnybar el i dotterbolaget Mjölby Kraftnäts (MKN) elnät uppgick till 146 GWh (135), vilket utgör 63 % (63) av distribuerad el. Utöver att själv äga och driva projekt vill MSE verkar som en katalysator för utvecklingen genom att istället vi är en partner i utbyggnad och drift av vindkraft och dels att vi utvecklar vårt nät för att kunna distribuera elen. De senaste åren har vi arbetat för att nyanskaffade fordon hos MSE i första hand ska vara biogasdrivna. Detta har lett till att 17 % (20) av nyttjade drivmedel bestod av biogas under 2013. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. En fortsatt begränsning för oss är att det idag inte finns några fossilfria alternativ till våra tyngre dieseldrivna fordon, som uppfyller de krav vi har för tillgänglighet till att underhålla och driva vårt elnät.Tyvärr har vi under året i förtid fått avsluta vårt projekt med egen produktion av fordonsgas på grund av bristande lönsamhet. Mått Tid Utfall 2013 2013 Genomfört Minskad förbrukning av el och värme Genomföra åtgärder enligt energiinventering I-gatan som inte är kopplade till fastighetsägaren Åtgärder MSE hyr sina kontors- och verkstadslokaler. Vi arbetar kontinuerligt med att minska el- och värmeförbrukning utifrån de förutsättningarna. Under året har bland annat rörelsestyrd belysning installerats i lokalerna. Mål Mått Utvecklad systematik för att ta anTa ansvar för hela svar för våra leverantörers miljöpåverksamhetens miljö‑ verkan påverkan Tid Utfall 2013 Över tid Delvis genomfört, pågår MSE:s miljöpåverkan är delvis beroende av våra leverantörer och entreprenörer genom de varor och tjänster vi köper. Under 2013 genomfördes en leverantörsbedömning som kommer utgöra underlag för vidare arbete mot målet att ta ett helhetsansvar. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt system för att kunna ta ansvar för vår miljöpåverkan även i leverantörs- och entreprenörsledet. 17 Mål Mått Färdigställande av delmål Dammsäkerhet enligt RIDAS Tid Utfall 2013 2013 7 delmål av 8 genomförda RIDAS är ett regelverk för dammsäkerhet inom gruv- och kraftsäkerhet. MSE har under 2013 genomfört flera olika delprojekt i form av kartläggningar, utveckling av beredskapsplaner och utbildning av personal, för att säkerställa att vi uppfyller kraven och verksamheten hanterar våra kraftstationsdammar och vattenföringen på ett säkert sätt. Mål Minskade utsläpp till mark Mått Tid Arbetsorder/Underhållsplan Utrangera 200 kreosotstolpar (per år till 2015) Arbetsorder/Underhållsplan Ersätta stolpstationer med 21 markstationer i samband med kablifiering av luftledning. (Tot 39 av 77 st fram till 2015) Vi arbetar kontinuerligt med att kablifiera våra luftnät, d.v.s. ersätta luftledningar med markkabel. De stolpar som utgör våra luftledningar är historiskt sett impregnerade med kreosot, ett ämne som är cancerframkallande, är svårnedbrytbart och sprider sig i naturen. I samband med detta ersätts stolptransformatorstationer med markstationer som har ett uppsamlingskärl. Den olja som finns i transformatorerna kan då vid ett eventuellt haveri inte läcka ut till omgivande mark. Förutom att minska miljörisker bidrar kablifieringen till att minska elförluster i nätet. Produktion och distribution av el Utfall 2013 2013 Genomfört 2013 Genomfört tillgänglighet har varit hög och de producerade 23 GWh (21,9) under året. Detta var en ökning från föregående år trots mindre vind och lågt vindindex på 94,3 % (97,9). Det pågår ett långsiktigt arbete med att utveckla och bygga ut elnätet inom MSE-koncernen. Organisatoriskt drivs elnätsverksamheten i dotterbolaget MKN. Målsättningen är att bygga ett robust och driftsäkert nät som kan anpassas till utvecklingen av den lokala energiproduktionen. 2013 bestod 63 % (63) av den el som förbrukas i MKN:s elnät av förnybar el från vind- och vattenkraft, varav 45 % (43) vindkraftsel och 18 % (17) vattenkraftsel. Under 2013 producerade MSE 62,4 GWh (78,1) förnybar el i våra vindkraftverk och vattenkraftstationer. Under året har vattenflödet varit lågt och vattenkraften stod för 39,4 GWh (56,2) mot den beräknade normalårsproduktionen på 45,8 GWh. Vindkraftens Elproduktion och distribution GWh % 250,0 MSE Vattenkraft GWh 100 90 200,0 80 MSE Vindkraft GWh Omsättning el i MKNs nät GWh 70 150,0 60 50 100,0 40 Förnybar el i MKNs nät % Totalt vind/ vatten riket % 30 50,0 10 0,0 18 20 2009 2010 2011 2012 2013 Produktion och distribution av fjärrvärme Total tillförsel av fjärrvärme till MSE:s nät 2013 Under året har bygget av biokraftvärmeverk startat vid fjärrvärmeanläggningen på Sörby. Kraftvärmeverket planeras stå färdigt i slutet av 2015 och kommer innebära att MSE minskar sitt beroende av fossileldade reservanläggningar ytterligare samt att vi kommer producera mer förnyelsebar el. Olja 9,0% Kol 11,0% Diagrammet nedan visar fördelningen mellan fossila och förnybara bränslen i MSE:s egen produktion av fjärrvärme. * Energiiindex indikerar hur stort behovet av värme har varit jämfört med normalvärde (100%) beräknat utifrån temperatur, men även andra faktorer som sol och vindpåverkan. Bioflis 51,5% Avfall 14,9% Det är främst fossila bränslen som har en negativ påverkan på miljön och ett av våra mål är därför att sänka andelen fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen. År 2013 har temperaturmässigt varit ett milt år med ett energiindex på 94 % *(97). Andelen fossilt bränsle i MSE:s egna produktion av värme uppgick till 4,6 % (5,4). Resterande 95,4% har producerats med förnybart bioflis. Returträ 10,0% Halm 3,6% Diagrammet ovan visar total tillförsel till MSE:s fjärrvärmenät. Den totala tillförseln omfattar förutom egen produktion också värme som köps in från Tekniska Verken i Linköping AB via en transitledning samt värme från förbränning av halm som köps av en extern leverantör till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. Produktion av fjärrvärme GWh % 160 120 Fossilt bränsle, GWh 100 Förnybart bränsle, GWh 100 80 Fossilt bränsle % 80 60 Energiindex* % 140 120 60 40 40 20 20 0 2009 2010 2011 Utsläpp till luft MSE övervakar utsläpp lokalt från våra egna anläggningar och är dessutom medlemmar i Östergötlands Luftvårdsförbund. Från fjärrvärmeproduktionen släpps luftföroreningar, koldioxid, kväve, svavel och stoft ut. Våra fjärrvärmeanläggningar är tillståndspliktiga och utsläppen bevakas och rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten länsstyrelsen i miljörapport. Miljörapporterna finns på MSE:s hemsida från april. MSE är en del av systemet för handel med utsläppsrätter och rapporterar årligen hur mycket koldioxid vi släppt ut. Utsläppshandeln innebär att vi får ett antal utsläppsrätter för vår produktion av förnybar fjärrvärme, men att vi måste återlämna utsläppsrätter beroende på hur mycket koldioxid som släpps ut från våra fossileldade reservpannor. Utsläpp till vatten Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen leds enligt nu gällande tillstånd till respektive recipient . Från Sörby leddes 2012 2013 17 4 37 m3 (18 174) ut i Svartån och från Östanå leddes 5 837 m3 (5 260) ut i Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet för att följa upp bland annat suspenderande ämnen, ammoniumkväve och pH enligt fastställda kontrollprogram och resultaten rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. MSE arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera styrningen av panndrift och reningssystem. Från våra bränslelager kan en del organiskt material föras vidare med regnvatten och blåst via dagvattnet ut till recipienten. Genom enkla lösningar som att bland annat sopa bränsleplanerna och rensa diken försöker vi minska denna tillförsel, då materialet vid nedbrytning förbrukar syret i vatten. Vattenkraftens utsläpp till vatten är liten, men vi arbetar ändå med att minimera de läckage av smörjfett som finns från vattenkraftverken. När vi rustar upp kraftstationerna ersätts fettsmorda turbiner mot vattensmorda. 19 MSE är medlemmar i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Förbundet verkar för att genom provtagning och analys skaffa information om tillståndet i Motala ströms vattensystem där Svartån och Skenaån ingår. MSE använder informationen för att kunna bedöma hur stor påverkan våra utsläpp har på recipienten genom att beakta exempelvis känsligheten och vattenflöde. Resurser och avfall MSE förbrukar resurser i form av bränslen för fjärrvärmeproduktion och transporter samt värme, el och material för drift och underhåll av våra anläggningar (se Miljöfakta). Vi arbetar kontinuerligt för att minska utnyttjandet av resurser genom energibesparande åtgärder och genom att effektivisera vår distribution och produktion. Vi sorterar vårt verksamhetsavfall för materialåtervinning så långt det är möjligt och sorterar även en mindre mängd hushållsliknande avfall. Det farliga avfall som uppstår hanteras på ett säkert sätt enligt gällande lagstiftning. En stor del av det avfall som uppkommer är aska från förbränning som deponeras eller nyttjas för sluttäckning av deponier. Ekonomiskt ansvarstagande För den ekonomiska redovisningen hänvisas till årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter. Socialt ansvarstagande Partnerskap MSE vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Dels genom att driva egna projekt och dels som partner där vi stöttar andra aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby med omnejd. Exempel på detta är utbyggnaden av vindkraftproduktion och avtal med lokala aktörer för värmeproduktion i Väderstad. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv som möjligt med mindre miljöpåverkan. Kunder Inom MSE:s verksamhetsområden är det viktigt att vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme- och eldistributionsverksamheten styrs av lagar och regler som ska säkerställa kundernas intressen. MSE:s fjärrvärmeverksamhet är sedan 2005 REKO-märkt* enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är en kvalitetsmärkning som innebär att MSE gjort ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd. För att uppfylla kraven har MSE bland annat hållit öppna informationsmöten för fjärrvärmekunderna under 2013. * Mer information om REKO fjärrvärme finns på www.svenskfjarrvarme.se 20 Elnätsverksamheten regleras genom bland annat ellagen. Regelverket är utformat för att stärka kundens ställning genom att styra villkor för avbrottsersättning och tillse att kunderna betalar skäliga avgifter. Även samverkan mellan nätbolag och elhandelsbolag regleras för att skydda kundens intressen. MSE rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen, som även utför tillsyn på hur vi lever upp till kraven. Vartannat år genomför MSE en kundundersökning för att få en uppfattning om hur kunderna upplever MSE och för att tydliggöra våra styrkor och svagheter. MSE har generellt ett högt resultat som indikerar mycket nöjda kunder. Under 2013 har ingen undersökning genomförts. Personal Miljöfakta 20132012 Resurser Förnybart bränsle ton 32 436 39 398 Förnybart bränsle m3 7 396 8 003 Fossilt bränsle m3 610 709 Vatten liter 10 805 8 249 El MWh 3 785 3 958 Värme MWh 861853 Utsläpp UTSLÄPP TILL LUFT Uppgifter om MSE:s personalsammansättning beskrivs under not 4 i Årsredovisningen. Sjukfrånvaron under året uppgick till 2,3 % (4,4). Sjukfrånvaron är under målnivå på 3 %. Vid längre sjukskrivningar eller fler kortare sjukskrivningar följs detta upp. CO2, fossil ton 1 673 1 945 CO2, förnybart ton 33 796 44 817 NOx ton 3032 Svavel ton En medarbetarundersökning genomförs vartannat år för att ge oss en uppfattning om våra medarbetares syn på företaget. Under 2013 har ingen undersökning genomförts. UTSLÄPP TILL VATTEN Kondensatvatten m3 2 23 274 Avloppsvattenm3 2 23 434 767 850 Arbetsmiljökommittén leder MSE:s systematiska arbetsmiljöarbete. Den består av nio personer varav fyra är fackligt tillsatta representanter (skyddsombud) och en är extern representant från företagshälsan. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består av att organisera skyddsronder och administrera avvikelser som uppkommer under dessa. En viktig uppgift är att hitta rätt verktyg för att samla in och följa upp tillbud och avvikelser. Avfall MSE:s friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. Gruppen har totalt sex medlemmar varav en ledningsrepresentant. MSE bedriver sitt hälsoarbete utifrån Korpens krav för hälsodiplomering. Friskvårdsgruppen arbetar för att underlätta och uppmuntra anställda till hälsofrämjande aktivitet genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma evenemang som kan betalas med friskvårdspeng enligt skatteverkets regler. Fossilt bränsle Personalens kompetens är en viktig del för att säkerställa att MSE kan tillhandahålla tjänster och produkter av god kvalitet samt för att se till att våra kunder och samarbetspartners fortsatt är nöjda med oss. MSE genomför med regelbundenhet utbildningar som är obligatoriska för alla anställda, t.ex. grundläggande brandkunskap och grundläggande utbildning i miljökunskap. Många medarbetare har även gått utbildningar för att få eller ha kvar certifikat och intyg samt upprätthålla och utveckla nödvändig kompetens. Vi deltar också aktivt i branschorganisationernas olika evenemang för att höja vår kompetens. Materialåtervinnington 36 Energiutvinnington 82 26 52 Deponi ton 1 065 1 010 Farligt avfall ton 13 8 Produktion FJÄRRVÄRME Förnybart bränsle GWh GWh 113 112 6 6 EL Vattenkraft GWh Vindkraft GWh 2322 Distribution 39 56 FJÄRRVÄRME GWh EL GWh 231232 Förnybart % 181 185 6363 21 Styrelsen och verkställande direktören för Mjölby-Svartådalen Energi AB, org. nr. 556093-1593, lämnar härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för 2013, bolagets 33:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Allmänt om verksamheten Mjölby-Svartådalen Energi AB (MSE) verkar för att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning och tillhandahålla infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. MSE-koncernen erbjuder produkter och tjänster inom fjärrvärme, el, energitjänster och bredband. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001 sedan 2005-10-20 samt miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 sedan 2007-07-03 och ackrediterat som kontrollorgan för att hantera energideklarationer enligt SS-EN ISO/IEC 17020 sedan 2008-01-30. Ägarförhållanden Bolaget ägs av Mjölby kommun 55 %, Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 35 % och Motala kommun 10 %. Dotterbolag Mjölby Kraftnät AB (MKN) är ett helägt dotterbolag och sedan 1 januari 1996 drivs elnätverksamheten i detta bolag. Alla tillgångar som ingår i nätverksamheten ägs av MKN. Moderbolaget tillhandahåller personal, administration och lokaler på uppdrag av dotterbolaget. De helägda dotterbolagen MWNet, Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB har ingen verksamhet. Intressebolag MSE har en ägarandel på 6,57 % i elhandelsföretaget Bixia AB. Övriga delägare är TVAB som är huvudägare med 54,34 %, Växjö Energi AB, Oxelö Energi AB, Borgholm Energi AB, Nässjö Affärsverk AB, Södra Hallands Kraft ekonomisk förening, Bjäre Kraft ekonomisk förening, Sandviken Energi AB och Alvesta Energi AB. MSE har en ägarandel på 7,91 % i Bixia ProWin AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är att uppföra, driva och förvalta vindkraftsproduktion. Ägarkretsen är densamma som i Bixia AB, men ägarandelarna fördelar sig något annorlunda. Huvudägaren TVAB har en ägarandel på 45 %. 22 MSE har en ägarandel på 10,1 % i bredbandsbolaget Utsikt Bredband AB. TVAB är huvudägare med en ägarandel på 89,9 %. MSE har även intressen i andra vindkraftsbolag. Se vidare not 12. Försäljning och priser Fjärrvärmeförsäljning bedrivs i moderbolaget. Den totala värmeförsäljningen i Mjölby, Skänninge, Mantorp, Väderstad och Sya uppgick under året till 180,9 GWh (184,9). Under året anslöts 32 (44) nya kunder varav 26 (36) villor. 2013 var i genomsnitt något varmare än ett normalår. Energiindex blev 94 % (97 %) av normalår. Elnätverksamheten i dotterbolaget MKN omsatte 230,9 GWh (231,8). Från 1 januari 2013 höjdes i medeltal fjärrvärmepriserna med 2,7 % och elnättariffen med 5,0 %. Energitjänster avser bl.a. energideklarationer och energiutredningar. Dessa utgör en mindre del av bolagets omsättning. Produktion Elproduktionen i egna vattenkraftstationer uppgick till netto 39,4 GWh (56,2) vilket kan jämföras med normalårsproduktionen 46 GWh. Vindkraftsproduktionen blev 23,0 GWh (21,9). Den egenproducerade kraften har enligt avtal levererats till TVAB och Bixia. Priset baseras på elpriset på den Nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Det genomsnittliga elspotpriset för år 2013 uppgick till 341 kr/ MWh (prisområde 3), vilket är ca 20 % högre än föregående års elpris (283 kr/MWh). Den egna värmeproduktionen uppgick till 118,3 GWh (118,0) och har baserats huvudsakligen på trädbränslen. Under året har 92,9 GWh (95,0) färdig värme köpts från TVAB och 7,8 GWh (7,5) färdig värme köpts från Hilbrands Energi AB. Av MSE:s produktion har 0,0 GWh (0,0) sålts till TVAB inom ramen för samkörning. Riskhantering MSE:s verksamhet exponeras för ett antal faktorer som kan påverka bolagets möjlighet att uppnå finansiella mål. Eftersom företagets resultat till vissa delar är väderberoende kan resultatet också variera mellan åren. De största resultatriskerna är i fallande ordning: • Volymrisk vattenkraft och vindkraft (väderberoende) •Elprisrisk • Prisrisk för biobränslen • Prisrisk för elcertifikat • Väderrisk fjärrvärme MSE arbetar aktivt med att identifiera, förstå och reducera risker. Några huvudgrupperingar av identifierade risker kommenteras nedan: Finansiell risk Med finansiell risk avses finansierings-, ränte-, valuta-, kredit- och motpartsrisk. Finansieringsrisk definieras som lånebehov som inte kan mötas av den finansiella marknaden. Ränterisken avser risken för negativ påverkan på koncernens resultat- och balansräkning till följd av förändringar i ränteläget. Riktlinjer för hanteringen av bolagets finansiella risker fastställs årligen av styrelsen i en Finans- och Elhandelspolicy. Denna innefattar såväl upplåning och likviditetsplanering som en elhandelspolicy. Elhandelsrisk Kopplat till bolagets elproduktion finns volymrisker och prisrisker. Det finns inga bra instrument för att hantera volymrisken. För att minska prisriskerna sker handel med elterminer. I bolagets Finansoch Elhandelspolicy anges hur stor del av prognostiserad produktion som ska prissäkras genom terminskontrakt. Finans- och Elhandelspolicyn medger återköp av sålda elterminer men i övrigt ingen tradingverksamhet. Utsläppsrätter handlas utifrån behov. Finans- och Elhandelspolicyn ger inte utrymme för trading med utsläppsrätter. Prisrisk för biobränslen Bolaget gör huvuddelen av biobränsleinköpen i form av avtal med fast pris under en eldningssäsong. Flerårsavtal kan förekomma i begränsad omfattning. Avbrottsersättning för eldistribution I elnätsverksamheten har risknivån ökat kraftigt till följd av lagstiftningen om avbrottsersättning. Enligt denna är MKN skyldig att betala avbrottsersättning till kunder som får strömavbrott längre än 12 timmar. Avbrottsersättningen är maximerad till tre års normalkostnad för kunden. Detta innebär att MKN:s risk är maximerad till utbetalning av motsvarande tre års elnätintäkter. Möjligheterna till en försäkringslösning för avbrottsgarantier har gemensamt undersökts i branschen men det kan konstateras att detta inte är möjligt. Den främsta riskreducerande åtgärden i elnätsverksamheten är därför att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bl.a. för att begränsa väderkänsligheten. Händelser efter balansdagen Inga särskilda händelser av betydelse har inträffat efter balansdagen. Miljöpåverkan Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i tätorterna Mjölby och Skänninge. Tillstånden avser produktion av värme till de sammanbyggda fjärrvärmenäten. Under året har tillstånd erhållits till fortsatt och utökad verksamhet. Verksamhetens miljöpåverkan sker i huvudsak genom utsläpp till luft. Produktionen av värme är beroende av tillstånd enligt miljöbalken. Storskalig produktion av värme ger väsentligt mindre miljöpåverkan jämfört med individuell uppvärmning. Målsättningen är minsta möjliga miljöpåverkan och detta kan uppnås genom maximalt utnyttjande av biobränslen i fjärrvärmesystemet. För hantering av prisrisker för elcertifikat anges i Finans- och Elhandelspolicyn inom vilket intervall försäljning av framtida produktion får ske samt vilken volym elcertifikat som maximalt får finnas i lager. 23 Framtida utveckling MSE har ett behov av att utöka kapaciteten i fjärrvärmeproduktionen och att minska beroendet av fossila bränslen. Under året har ett kraftvärmeverk upphandlats. Kraftvärmeverket ska placeras bredvid befintliga anläggningar på Sörby i Mjölby. Målsättningen är att anläggningen ska vara klar för driftstart hösten 2015. Bolagets investeringsmedel prioriteras till förmån för denna investering under de närmaste åren. Styrelsen har informerat ägarna om att någon vinstutdelning inte kommer att föreslås under de närmaste åren. MSE har beslutat att för närvarande inte starta någon produktion av fordonsgas. Projektet har avvecklats på grund av att det inte gick att hitta någon ekonomiskt hållbar lösning. Regelverket för elcertifikatsystemet förändrades sommaren 2009. En möjlighet infördes som innebar att en omfattande renovering av en befintlig anläggning kunde göra att anläggningen var att betrakta som en ny anläggning och därmed vara berättigad till en ny tilldelningsperiod om 15 år. MSE påbörjade en upprustning av Öjebro kraftstation under 2011. Denna har slutförts och bolaget har ansökt om och fått en ny tilldelningsperiod av elcertifikat fr.o.m. mars 2013. 24 Bolaget har under de senaste åren satsat på ny vindkraftproduktion med inriktningen att satsa på gemensamma projekt tillsammans med markägare i regionen. För år 2014 planeras inga investeringar i nya vindkraftverk. MSE utvecklar och säljer tjänster kring vindkraft kontinuerligt. Utbyggnaden av högspänningsnätet på landsbygden för att öka dess kapacitet kommer att fortsätta under kommande år. Detta styrs både av vindkraftsutbyggnaden och av behovet att hålla en hög driftsäkerhet i nätet bl.a. för att begränsa väderkänsligheten. Koncernen befinner sig i en period med omfattande investeringar i kraftvärme, renovering av vattenkraftstationer och utbyggnad av elnät. Under 2013 gav detta ett operativt kassaflöde efter investeringar på -61 (+11) Mkr. Den långfristiga upplåningen har ökat med 75 Mkr. Ett negativt kassaflöde fungerar för några enstaka år men över en längre tid måste kassaflödet normaliseras. Takten för de framtida investeringarna kommer därför att bestämmas utifrån bolagets kassaflöde, soliditet och intjäningens relation till nettoskuldsättningen. Ekonomi Förslag till vinstdisposition Koncernens intäkter blev 242,0 Mkr (247,1). Till bolagets förfogande i moderbolaget står: MKN:s andel av intäkterna var 85,6 Mkr (84,1). balanserat resultat, kronor 12 019 827 årets vinst, kronor 101 557 12 121 384 Försäljning till MKN uppgick till 29,6 Mkr (26,7). Köp från MKN uppgick till 1,1 Mkr (2,6). MSE:s resultatandel i intressebolag uppgick under året till 6,4 Mkr (3,4). Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt: i ny räkning balanseras, kronor 12 121 384 Rörelsens kostnader exklusive avskrivningar uppgick till 158,4 Mkr (156,5). De planenliga avskrivningarna uppgick till 35,9 Mkr (33,2). Resultatet från koncernens finansiella poster uppgick till -15,1 Mkr (-15,1). Resultatet efter finansiella poster blev 32,5 Mkr (42,3) vilket är 13,4 % (17,1) av intäkterna. Resultatet innebär en räntabilitet på totalt kapital på 6,2 % (8,1). Soliditeten blev 33,5 % (33,6). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 46,5 Mkr (78,2). Finansiering och likviditet Nettoskuldsättningen dvs. totala räntebärande skulder minus likvida medel ökade till 393,8 Mkr (332,9). Tillsammans med Mjölby kommun och dess övriga bolag disponeras en koncernkredit där MSE-koncernens del uppgår till 15 Mkr. (Sid. 26) Moderbolaget Moderbolagets intäkter blev 178,5 Mkr (185,0). Rörelsens kostnader exkl. avskrivningar uppgick till 132,8 Mkr (126,1). De planenliga avskrivningarna uppgick till 25,2 Mkr (23,7). Resultatet från moderbolagets finansiella poster uppgick till -11,7 Mkr (-5,0) varav 0,6 Mkr (7,5) utgjorde utdelning från intressebolag. Moderbolagets resultat efter finansiella poster blev 8,8 Mkr (30,3) vilket är 4,9 % (16,4) av intäkterna. Resultatet innebär en räntabilitet på totalt kapital på 3,6 % (7,8). Personal All personal är anställd i moderbolaget. Antalet anställda har under året i medeltal uppgått till 65 st (61). Närmare redovisning av personal och lönekostnader återfinns i not 4. 25 Investeringar Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 110,1 Mkr (71,4) varav fjärrvärmen svarade för 78,9 Mkr (9,5). Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 42,3 % (109,6). Investeringar koncernen 20132012 El Byggnader 5 079 9 207 Elproduktionsanläggningar 4 405 19 209 Optokabel 1 060 1 636 Mark- och ledningsrätter 107 45 Distributionsanläggningar 19 041 29 999 Inventarier, licenser 1 560 1 748 31 252 61 844 Fjärrvärme Panncentraler Distributionsanläggningar Inventarier, licenser Summa 73 972 4 467 456 78 895 110 147 3 541 5 099 887 9 527 71 371 Investeringar moderbolag Elproduktion Byggnader Elproduktionsanläggningar Inventarier, licenser 4 126 4 404 412 8 942 9 207 19 209 1 554 29 970 Fjärrvärme Panncentraler Distributionsanläggningar Inventarier, licenser Summa moderbolaget Leasing koncernen Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden Leasing moderbolag Fordon, pannanläggning anskaffningsvärden 26 73 972 4 467 456 78 895 87 837 3 541 5 099 887 9 527 39 497 2013-12-312012-12-31 29 485 28 762 2013-12-312012-12-31 26 987 26 987 Koncernresultaträkning Not 2013 2012 Nettoomsättning Elförsäljning och övrig elhandel Försäljning av elcertifikat Nättjänster Värmeförsäljning Övriga intäkter 2 Aktiverat arbete för egen räkning Resultatandel i intressebolag 20 348 3 518 82 542 112 700 12 323 231 431 4 213 6 380 242 024 29 764 8 935 81 921 109 077 10 999 240 696 3 000 3 382 247 078 Rörelsens kostnader Nättjänster, energi och material Övriga externa kostnader 3 Personalkostnader 4 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader -77 561 -35 105 -45 784 -35 939 -194 389 -81 988 -33 087 -41 399 -33 205 -189 679 Rörelseresultat 47 635 57 399 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster - 473 -15 601 32 507 -259 592 -15 421 42 311 6 -7 183 272 Årets vinst 25 324 42 583 Skatt på årets resultat 27 Koncernbalansräkning Not 2013-12-312012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för licenser 7 1 953 2 956 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 8 49 774 34 854 Maskiner och andra tekniska anläggningar 9 476 489 445 186 Inventarier, verktyg och installationer 10 15 109 16 922 Pågående nyanläggningar 11 93 124 64 534 634 496 561 496 Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos intresseföretag 5 431 Andelar i intresseföretag 12 56 521 52 094 Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 8 337 8 918 70 289 61 012 Summa anläggningstillgångar 706 738 625 464 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 14 6 053 5 095 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar 15 Elcertifikat 16 Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 41 982 1 177 1 281 3 237 13 011 12 762 73 450 32 988 112 491 50 947 6 223 3 864 5 057 5 842 11 482 83 415 26 773 115 283 Summa tillgångar 819 229 740 747 28 Koncernbalansräkning Not 2013-12-312012-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital 43 143 aktier Bundna reserver 4 314 251 723 256 037 4 314 226 600 230 914 Fritt eget kapital Fria reserver Årets vinst Summa eget kapital -6 938 25 324 18 386 274 423 -24 399 42 583 18 184 249 098 Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld 19 Summa avsättningar 5 293 64 570 69 863 4 468 58 971 63 439 Långfristiga skulder Obligationslån Övriga skulder till kreditinstitut 20 Summa långfristiga skulder 100 000 325 000 425 000 150 000 200 000 350 000 Kortfristiga skulder Checkkredit (limit 15 Mkr) Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 Summa kortfristiga skulder 1 830 14 642 9 436 4 106 19 929 49 943 9 203 40 352 11 980 2 102 14 573 78 210 Summa eget kapital och skulder 819 229 740 747 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut Företagsinteckning 105 000 105 000 Ansvarsförbindelser Bixia AB Bixia ProWin AB Uno Marklunds stipendiefond 52 553 12 873 134 66 249 133 29 Kassaflödesanalys för koncernen 20132012 Den löpande verksamheten Rörelseresultat Resultat från övriga värdepapper Erhållen ränta Erlagd ränta Just. för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 47 635 - 473 -17 821 31 581 -7 395 57 399 23 592 -15 421 29 528 -5 585 54 473 66 536 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -958 11 703 -18 674 46 544 3 274 -2 433 10 829 78 206 Investeringsverksamheten Förändring av andra långfr. värdepappersinnehav 581 11 Investeringar i anläggningar -109 133 -81 870 Återbetalning av fordran intressebolag - 14 330 Utdelning intresseföretag 596 624 Kassaflöde från investeringsverksamheten -107 956 -66 905 Operativt kassaflöde -61 412 11 301 Finansieringsverksamheten Förändring checkkredit och långfristiga skulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten 67 627 - 67 627 18 788 -10 785 8 003 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 6 215 26 773 19 304 7 469 Likvida medel vid årets slut 32 988 26 773 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och nedskrivningar Resultatandel och realisationsvinst i intressebolag Förändring avsättning för pensioner Förlust utrangering inventarier Förlust utrangering pågående 35 942 -6 380 825 401 793 33 205 -3 382 -295 - 31 581 29 528 30 Moderbolagets resultaträkning Not 20132012 Nettoomsättning Elförsäljning och övrig elhandel Försäljning av elcertifikat Värmeförsäljning Övriga intäkter 2 Aktiverat arbete för egen räkning 20 348 3 518 112 700 39 961 176 527 1 991 178 518 29 764 8 935 109 077 36 648 184 424 599 185 023 Rörelsens kostnader Nättjänster, energi och material Övriga externa kostnader 3 Personalkostnader 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader -56 107 -30 938 -45 784 -25 218 -158 047 -56 459 -28 414 -41 183 -23 660 -149 716 Rörelseresultat 20 471 35 307 Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster 3 316 412 -15 420 -11 692 9 591 526 -15 145 -5 028 Resultat efter finansiella poster 8 779 30 279 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 22 6 -8 850 172 -22 164 -71 Årets vinst 101 8 044 31 Moderbolagets balansräkning Not 2013-12-312012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för licenser 7 1 953 2 956 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 8 Maskiner och andra tekniska anläggningar 9 Inventarier, verktyg och installationer 10 Pågående nyanläggningar 11 46 023 323 496 13 276 81 348 464 143 32 326 307 183 15 920 46 286 401 715 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 23 Andelar i intresseföretag 12 Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 Summa anläggningstillgångar 2 921 31 947 51 500 5 431 8 337 100 136 566 232 4 921 31 665 44 614 8 918 90 118 494 789 Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter 14 5 516 4 478 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar 15 Elcertifikat 16 Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 31 934 24 211 1 177 1 243 3 237 10 338 4 005 76 145 39 732 21 622 6 102 1 455 5 057 3 142 3 334 80 444 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 32 476 114 137 25 766 110 688 Summa tillgångar 680 369 605 477 32 Moderbolagets balansräkning Not 2013-12-312012-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital (43 143 aktier) 4 314 4 314 Reservfond 863863 5 177 5 177 Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets vinst Summa eget kapital 12 020 101 12 121 17 298 3 976 8 044 12 020 17 197 Obeskattade reserver 24 198 064 189 214 Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld 19 Summa avsättningar 5 293 712 6 005 4 467 1 054 5 521 Långfristiga skulder Obligationslån Övriga skulder till kreditinstitut 20 Summa långfristiga skulder 100 000 325 000 425 000 150 000 200 000 350 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 Summa kortfristiga skulder 12 580 3 725 17 697 34 002 27 905 2 018 13 622 43 545 Summa eget kapital och skulder 680 369 605 477 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter för egna skulder till kreditinstitut Företagsinteckning 105 000 105 000 Ansvarsförbindelser Bixia AB Bixia ProWin AB Uno Marklunds stipendiefond 52 553 12 873 134 66 249 133 33 Kassaflödesanalys för moderbolaget 20132012 Den löpande verksamheten Rörelseresultat Resultat från övriga värdepapper Erhållen ränta Erlagd ränta Just. för poster som inte ingår i kassaflödet 1) Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 20 471 2 488 412 -17 640 27 241 -7 366 35 307 2 993 526 -15 145 23 364 -5 499 25 606 41 546 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 038 7 975 -7 323 25 220 3 333 -11 876 10 579 43 582 Investeringsverksamheten Försäljn av andra långfr. värdepappersinnehav Investeringar Förändring av fordran intressebolag Förändring långfristiga fordringar Utdelning från intressebolag/dotterbolag Kassaflöde från investeringsverksamheten 581 -87 840 - -6 886 635 -93 510 11 -39 494 14 330 -5 816 -30 969 Operativt kassaflöde -68 290 12 613 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder och checkkredit Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten 75 000 - 75 000 17 059 -10 786 6 273 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 6 710 25 766 18 886 6 880 Likvida medel vid årets slut 32 476 25 766 1) Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 25 218 23 660 Förändring avsättning för pensioner 826 -296 Förlust utrangering inventarier 404 Förlust utrangering pågående arbete 793 27 241 23 364 34 Noter, gemensamma för moderbolag och koncern Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). Koncernredovisning Koncernredovisningen som upprättats enligt förvärvsmetoden och Redovisningsrådets rekommendation 1:00 omfattar förutom moderbolaget de helägda dotterbolagen Mjölby Kraftnät AB, MWNet AB, Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB. Intern försäljning, interna vinster och fordringar/skulder inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Intressebolag MSE koncernen har ägarandelar i sex andra bolag. Eftersom ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse och genom styrelseplats medför ett betydande inflytande, redovisas andelarna enligt kapitalandelsmetoden. Denna innebär att det bokförda värdet av andelar i intressebolag höjs eller sänks med ägarföretagets andel i intressebolagets vinst respektive förlust för året och sänks med beloppet av erhållen utdelning. Härigenom ingår i ägarföretagets koncernresultaträkning dess andel i intressebolagets årsresultat. Skillnaden mellan andelarnas värde enligt koncernbalansräkningen och det bokförda värdet i moderbolaget redovisas bland koncernens bundna reserver. Redovisning av intäkter Rörelsens intäkter redovisas vid leveranstidpunkten exklusive mervärdesskatt. Anslutningsavgifter, det vill säga den avgift som kund betalar i samband med anslutning till elnät och fjärrvärmenät intäktsföres huvudsakligen vid tidpunkten för anslutningen. Ränteinkomster redovisas som intäkt i resultaträkningen i den period de uppstår. Materiella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar har gjorts systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. När en materiell anläggningstillgångs avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas tillgångens restvärde. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med restvärde. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivningar enligt plan har gjorts enligt följande: Maskiner och inventarier samt distributionsanläggningar, el 5-10 % Optokabelnät 5% Bilar och transportredskap 15 % Dataanläggningar och teknisk utrustning 20 % Balanserade utgifter för licenser 20 % Byggnader 2-3 % Distributionsanläggningar, fjärrvärme 3,33 % Elcertifikat Anskaffning av elcertifikat sker genom egentillverkning. Koncernens elcertifikat, vars anskaffningsvärde i första hand sätts till kontrakterat försäljningspris och i andra hand till marknadspriset på balansdagen, är hänförligt till produktion av el från småskalig vattenkraft. Utsläppsrätter Anskaffning av utsläppsrätter sker antingen genom köp eller tilldelning. Tilldelade utsläppsrätter erhålls utan vederlag och redovisas vid anskaffningstidpunkten till verkligt värde såsom ett statligt bidrag. Intäktsföring av tilldelade utsläppsrätter sker proportionerligt i förhållande till kostnaden/åtagandet för dess leverans som följd av utförda utsläpp (enl RR16). Överskott av tilldelade utsläppsrätter, som följd av att tilldelningen överstiger leveransåtagandet, skuldförs bland förutbetalda intäkter. Redovisning av entreprenaduppdrag och liknande Successiv vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredsställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för hela uppdraget. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. 35 Skatt Företaget tillämpar BFNAR 2001:1 Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatteintäkter och skattekostnader redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Temporära skillnader i form av obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld under rubriken Obeskattade reserver. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Koncernbidrag Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 7. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Kassaflöde Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Koncernuppgifter Mjölby-Svartådalen Energi AB ingår i Mjölby kommuns koncern till 55 %, Tekniska Verken i Linköping AB 35 % och Motala kommun 10 %. Nyckeltal Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Räntabilitet på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Självfinansieringsgrad Kassaflöde från den löpande verksamheten i förhållande till totala investeringar. Not 2 Övriga intäkter KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Uppdragsverksamhet, kundarbeten-el Kundarbeten - fjärrvärme Offentlig belysning Energitjänster Inkassoavgifter Tjänster till Bixia AB Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar Övrigt Summa 3 129 1 967 31 955 28 642 3 613 4 165 3 613 4 165 3 033 2 568 3 033 2 568 855 826 855826 148256 1 3 743 743 149 149 77 - - 725 474 355295 12 323 10 999 39 961 36 648 Not 3 Ersättning till revisorerna KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Revisionsuppdraget 315 288 271241 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 124 112 95 96 Skatterådgivning 55 24 5524 Övriga tjänster - 3 - 3 Summa 494427 421 364 I uppgifterna rörande revisionsuppdraget avses även ersättning till lekmannarevisorer med 9 för moderbolaget och 18 för koncernen. 36 Not 4 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Medelantalet anställda Kvinnor Män Koncernen totalt 17 15 48 46 65 61 1715 4846 6561 Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och andra ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Totalt 29 319 10 231 4 780 44 330 27 395 8 386 3 107 38 888 29 319 10 231 4 780 44 330 27 395 8 386 3 107 38 888 Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och anställda Styrelsearvoden 258 232 258232 VD 983 939 983939 Övriga anställda 28 078 26 224 28 078 26 224 Totalt 29 319 27 395 29 319 27 395 Av koncernens pensionskostnader avser 307 verkställande direktören. Förmåner till styrelse och verkställande direktör Arvode till styrelsen har utgått med 258, varav 63 till styrelsens ordförande. Till verkställande direktören har utgått lön och andra beskattningsbara förmåner med totalt 983. Pensionsförmåner utgår med 4,5 % upp till 7,5 ibb och 30,0 % över 7,5 ibb på pensionsgrundande ersättning plus ett prisbasbelopp, pensionsåldern är 65 år. Fördelning mellan kvinnor och män bland ledande befattningshavare KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Styrelse Kvinnor Män 2 3 8 7 23 87 VD och andra befattningshavare Kvinnor 3 3 33 Män 4 4 44 Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Upp-/Nedskrivning, aktier i dotterbolag Upp-/Nedskrivning, aktier i intressebolag Utdelning intressebolag Utdelning övriga andelar Ränta på långfristig fordran hos koncernföretag Summa - - - -282 - - - 23 - - 0-259 -50 282 596 - 2 488 3 316 -282 7 504 23 2 346 9 591 37 Not 6 Skatt på årets resultat KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Aktuell skatt Uppskjuten skatt hänförlig till ändrad skattesats Uppskjuten skatt Skatt på intressebolags resultat Summa -226 - -5 600 -1 357 -7 183 -28 11 526 -10 368 -858 272 -170 - 342 - 172 -2 206 -275 -71 Not 7 Balanserade utgifter för licenser KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Ingående anskaffningsvärden 3 525 1 927 3 525 1 927 Investeringar - 899 -899 Försäljning/utrangering -514 --514 Omklassificeringar 99 699 99699 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 110 3 525 3 110 3 525 Ingående avskrivningar enligt plan -569 -162 -569 -162 Försäljning/utrangering 111 - 111Årets avskrivningar -699 -407 -699 -407 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -1 157 -569 -1 157 -569 Redovisat värde 1 953 2 956 1 953 2 956 Not 8 Byggnader och mark KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Ingående anskaffningsvärde Investeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 57 639 4 527 11 549 73 715 57 611 28 - 57 639 52 651 3 481 11 292 67 424 52 651 52 651 Ingående avskrivningar enligt plan -22 785 Årets avskrivningar -1 156 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -23 941 Redovisat värde 49 774 -21 768 -1 017 -22 785 34 854 -20 325 -1 076 -21 401 46 023 -19 369 -956 -20 325 32 326 Taxeringsvärden Byggnader Mark 38 149 587 2 412 151 999 107 802 2 412 110 214 149 587 2 412 151 999 107 802 2 412 110 214 Not 9 Maskiner och andra tekniska anläggningar KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Ingående anskaffningsvärde 829 158 793 882 544 480 534 911 Investeringar 14 778 15 776 5 558 3 414 Omklassificeringar 47 796 19 500 30 686 6 155 Statligt investeringsstöd -1 015 - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 890 717 829 158 580 724 544 480 Ingående avskrivningar enligt plan -383 972 -356 132 -237 297 -218 691 Årets avskrivningar -30 256 -27 840 -19 931 -18 606 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -414 228 -383 972 -257 228 -237 297 Redovisat värde 476 489 445 186 323 496 307 183 Not 10 Inventarier, verktyg och installationer KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Ingående anskaffningsvärde 55 228 55 323 49 274 47 694 Investeringar 2 016 2 786 868 1 549 Försäljning/utrangering -520-205 - Omklassificeringar - -2 676 - 31 Utgående anskaffningsvärde 56 724 55 228 50 142 49 274 Ingående avskrivningar enligt plan -38 306 -34 570 -33 354 -29 663 Försäljning/utrangering 520205 - Årets avskrivningar -3 829 -3 941 -3 512 -3 691 Utgående avskrivningar enligt plan -41 615 -38 306 -36 866 -33 354 Redovisat värde 15 109 16 922 13 276 15 920 Not 11 Pågående nyanläggning KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Ingående balans 64 534 30 176 46 286 19 538 Investeringar 88 826 71 371 77 931 39 497 Försäljning/utrangering -793 --793 Omklassificeringar -59 443 -37 013 -42 076 -12 749 Utgående balans 93 124 64 534 81 348 46 286 39 Not 12 Andelar i intresseföretag ModerbolagetOrganisations SäteEget AntalKapital Bokfört Bokfört nummer kapital andelar andel % värde värde moderbolag koncern Bixia AB 556544-2638Linköping 486 605 29 791 Bixia ProWin AB 556884-4848Linköping 116 163 79 125 Utsikt Bredband AB 556808-1052Linköping 87 549 10 100 Herrberga Vind AB 556815-6060 Mjölby 308 10 Vävinge Vind AB 556712-5843 Mjölby 5 013 25 150 Hackeryd Vind AB 556853-2831 Mjölby 7 044 12 500 6,57 7,91 10,10 41,67 25,15 12,50 9 123 8 344 10 963 125 1 917 1 475 31 947 31 985 9 189 11 945 125 1 841 1 436 56 521 Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav Moderbolaget Aktier, insatserNom Bokfört antal beloppvärde Lagmansberga Vind ek. för. 55 4 Lagmansberga Tvåan Vind ek. för. 1 900 6 Värmek ek. för. 15 1 152 8 170 15 8 337 Not 14 Varulager Varulagret som består av materiel för 537 i dotterbolaget, olja för 4 142 och trädbränsle för 1 374, har värderats till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Not 15 Övriga fordringar KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Utsläppsrätter Övriga fordringar 865 64 86564 416 3 800 378 1 391 1 281 3 864 1 243 1 455 Not 16 Elcertifikat Elcertifikat har värderats till kontrakterat försäljningspris för kontrakterad volym. Övrig volym har värderats till marknadspris på balansdagen. Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter I posten ingår producerade ej erhållna elcertifikat till ett värde av 478 (988). Värdering har skett till marknadspris på balansdagen. 40 Not 18 Förändring av eget kapital Aktie- BundnaFriaÅretsTotalt kapital reserver/ reserver/vinst reservfond bal. vinst Koncernen Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning 4 314 226 600 -24 398 42 583 249 099 Vinstdisposition - - 42 583 -42 583 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital - 25 123 -25 123 - Årets resultat - - - 25 324 25 324 Belopp vid årets utgång 4 314 251 723 -6 938 25 324 274 423 Moderbolaget Belopp vid årets ingång enligt fastställd balansräkning 4 314 863 3 976 8 044 17 197 Vinstdisposition - - 8 044 -8 044 Årets resultat - - - 101 101 Belopp vid årets utgång 4 314 863 12 020 101 17 298 Not 19 Uppskjuten skatteskuld KoncernenModerbolaget 2013 2012 20132012 Uppskjuten skatt avseende: Obeskattade reserver 63 858 57 941 - Pensionsåtagande - -83 --59 Elcertifikat 712 1 113 712 1 113 64 570 58 971 712 1 054 Not 20 Skulder till kreditinstitut KoncernenModerbolaget 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-312012-12-31 Förfallotidpunkt efter 5 år 10 000 10 000 10 000 10 000 Summa 10 000 10 000 10 000 10 000 Oavsett löptid är samtliga banklån av karaktären långfristiga. För säkring av lån med rörlig ränta har avtal avseende ränteswappar tecknats till ett nominellt belopp om 60 Mkr. Förfallotidpunkter för dessa sträcker sig mellan år 2016 och 2020 med en genomsnittlig löptid om ca 5 år. Fast räntesats enligt ränteswappavtalen varierar mellan 3,82 % och 6,50 %. Rörlig ränta enligt låneavtalen ligger vid bokslutstillfället mellan 1,82 % och 3,04 %. Marknadsvärdet för ränteswapparna uppgår vid bokslutstillfället till -5,6 Mkr. 41 Not 21Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter KoncernenModerbolaget 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-312012-12-31 Upplupna personalrelaterade kostnader 4 556 3 765 4 556 3 765 Upplupna räntekostnader 2 501 4 721 2 501 4 721 Övriga poster 12 872 6 087 10 640 5 136 Summa 19 929 14 573 17 697 13 622 Not 22 Bokslutsdispositioner 2013 2012 Moderbolaget Förändring av avskrivningar utöver plan -8 850 -22 164 Summa -8 850 -22 164 Not 23 Andelar i koncernföretag Org. nummer SäteEget kapital Antal andelar Kapitalandel % Bokfört värde Mjölby Kraftnät AB 556127-9265 Mjölby 80 563 20 000 100 MWNet AB 556584-2365 Mjölby 216 20 000 100 Östgöta Gårdsgas AB 556775-8478 Mjölby 100 1 000 100 Östgöta Gårdsgas Nät AB 556779-9399 Mjölby 100 1 000 100 Summa 2 521 200 100 100 2 921 Not 24 Obeskattade reserver 2013-12-312012-12-31 Moderbolaget Avskrivningar utöver plan 198 064 198 064 189 214 189 214 Mjölby den 27 mars 2014 Carina Jönsson Styrelseordförande Curt Karlsson Peter Forssman Anders Jonsson Elias Georges Per-Olof Lindelöf Anne-Marie Petersson Jakob Rosenqvist Roger AxelssonHans Hollén ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant Lena Svensk VD Min revisionsberättelse har avgivits den 1 april 2014 Jonas Leek Auktoriserad revisor 42 Revisionsberättelse Till årsstämman i Mjölby-Svartådalen Energi AB, org.nr 556093-1593 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Mjölby-Svartådalen Energi AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 22 – 42. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Mjölby-Svartådalen Energi AB för år 2013. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Mjölby den 1 april 2014 Jonas Leek Auktoriserad revisor 43 Granskningsrapport Vi har granskat bolagets verksamhet under räkenskapsåret 2013. Styrelse och VD svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamheten och kontrollera samt pröva om verksamheten bedrivs i enlighet med ägarnas uppdrag. Granskningen har genomförts enligt god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Samverkan har, när det gäller den interna kontrollen, skett med den auktoriserade revisorn. Vi anser att vår granskning ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför inte anledning till anmärkning mot vare sig styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Mjölby den 1 april 2014 Åke Carlsson Daniel Andersson Av ägarna utsedda lekmannarevisorer. Auktoriserad revisor Jonas Leek, lekmannarevisor Daniel Andersson och lekmannarevisor Åke Carlsson. 44 Styrelse och verkställande direktör Carina Jönsson Anders Jonsson Anne-Marie Pettersson Curt Karlsson Hans Hollén Jan Paakkari Roger Axelsson Torbjörn Sandgren Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Suppleant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Suppleant Per-Olof Lindelöf Peter Forssman Elias Georges Jacob Rosenqvist Michael Fahlström Jan Qvist Henri Riccono Lena Svensk Suppleant Suppleant Suppleant Verkställande direktör Ordförande Ej närvarande vid fotografering 45 Ledningsgrupp Sophia Setterberg, Malin Danckwardt-Lillieström, Sven Petersson, Jonny Cammerfjord, Jan-Erik Falk, och Christer Kjellberg utgör tillsammans med verkställande direktören Lena Svensk ledningsgrupp för MSE. 46 Verksamheten i sammandrag 2009 – 2013 2013 2012 2011 2010 2009 Producerad och inköpt el Egen vattenkraft GWh 39 56 53 55 38 Egen vindkraft GWh 23 22 20 7 2 Nättjänster Elomsättning GWh 231 232 226 242226 varav vindkraft GWh 118 105 96 46 45 Abonnemang effekttariff st 192 189 173 162 159 Abonnemang säkringstariff st 12 007 12 020 12 092 12 033 12 022 Värmeproduktion Tillförd (egen producerad och köpt) fjärrvärmeGWh 219 220 200 238 210 Egen produktion olja % 3 3 3 9 2 Egen produktion trädbränsle % 52 51 51 49 52 Inköp från TVAB (mix avfall, returträ, kol och olja) % 42 43 43 3942 Inköp från HEAB (halm) % 4 3 3 33 Värmedistribution Försäljning värmemängd, total GWh 181 185 168 205 176 Energi-Index * Mjölby % 94 97 88 110 94 Antal privatabonnemang st 1 787 1 759 1 719 1 660 1 608 andel värme privatabonnemang % 20 20 19 19 19 Antal företagsabonnemang st 442 426 422 407 406 andel värme företagsabonnemang % 80 80 80 81 82 Personal Anställda i medeltal st 65 61 58 61 62 Löner och ersättningar tkr 29 319 27 395 25 004 25 048 23 703 Sociala kostnader tkr 15 011 11 493 10 832 11 156 10 703 Ekonomi Intäkter tkr 242 024 247 078 249 527 253 792 201 479 Intäkter elförsäljning tkr 23 866 38 699 42 767 44 989 25 461 Intäkter nättjänster tkr 82 542 81 921 79 498 82 533 60 165 Intäkter värmeförsäljning tkr 112 700 109 077 99 047 107 466 97 171 Övriga intäkter tkr 12 323 10 999 21 688 14 090 11 778 Resultat efter finansiella poster tkr 32 507 42 311 53 357 49 498 35 922 Årets resultat tkr 25 324 42 583 39 233 36 592 26 506 Balansomslutning tkr 819 229 740 747 691 286 638 336 502 539 Investeringar anl.tillgångar tkr 110 147 71 371 87 525 130 296 63 066 Nyckeltal Soliditet % Räntabilitet på totalt kapital % Resultat efter finansiella poster /omsättning % 33,5 33,6 31,4 29,632,4 6,2 8,1 10,3 10,7 9,3 13,4 17,1 21,4 19,5 17,8 * SMHI Energi-Index visar ett mått på hur energibehovet för uppvärmning har skiljt sig från det normala för en specifik ort. 47 Besöksadress: Industrigatan 6 B Postadress: Box 510, 595 29 Mjölby Telefon: 0142-855 00 Telefax: 0142-137 05 www.mse.se
© Copyright 2024