ÖVF 2013:2, SMHI, Hydrografi - Öresunds vattenvårdsförbund

Nr. 2013-17
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012
Hydrografi
Författare:
Johan Kronsell, SMHI
Provtagare:
Fredrik Albertsson, SMHI
Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI
Christer Gustavfsson, SMHI
SMHI 2013-04-08
ÖVF Rapport 2013:2
Rapport
Författare:
Uppdragsgivare:
Rapport nr
Johan Kronsell
Öresunds vattenvårdsförbund
ÖVF 2013:2
SMHI 2013-17
Granskningsdatum:
Granskad av:
Dnr:
Version
2013-03-22
Mikael Krysell
2013/520/9.5
1.1
Årsrapport 2012
Hydrografi
Öresunds Kustvattenkontroll
Författare:
Johan Kronsell, SMHI: Hydrografi
Provtagare:
Fredrik Albertsson, SMHI
Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI
Christer Gustafsson, SMHI
Analyser:
Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Elisabeth Sahlsten, SMHI, laboratorieansvarig
Johan Håkansson, SMHI, kvalitetsansvarig
ISSN 1654-0689
Uppdragstagare
Kontaktperson
SMHI
601 76 Norrköping
Johan Kronsell
031-751 8935
[email protected]
Uppdragsgivare
Kontaktperson
Öresunds vattenvårdsförbund
c/o Bo Leander
SWECO VIAK
Box 286
201 22 Malmö
Bo Leander
070-586 71 68
[email protected]
Distribution
Öresunds vattenvårdsförbund
Klassificering
(x) Allmän ( ) Affärssekretess
Nyckelord
Kustvattenkontroll, miljöövervakning, Öresund, årsrapport, 2012, hydrografi
Övrigt
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
1
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .............................................................................. 2
1
SAMMANFATTNING ............................................................................. 3
2
VÄDERÅRET......................................................................................... 4
3
STRÖMMAR .......................................................................................... 5
3.1
Strömförhållanden/vattenmassor i Öresund ...................................... 5
3.2
Flöden genom Öresund 2012 .............................................................. 5
4
HYDROGRAFI ....................................................................................... 6
4.1
Provtagningsprogram .......................................................................... 6
4.2
Metodik ................................................................................................. 8
5
RESULTAT .......................................................................................... 10
5.1
Salthalt ................................................................................................ 15
5.2
Temperatur ......................................................................................... 15
5.3
Siktdjup............................................................................................... 16
5.4
Syrgas och syremättnadsgrad .......................................................... 18
5.5
Närsalter och totalhalter .................................................................... 20
5.5.1
Fosfor ................................................................................................................. 21
5.5.2
Kväve ................................................................................................................. 23
5.5.3
Silikat ................................................................................................................. 25
5.5.4
POC – partikulärt organiskt kol .......................................................................... 25
5.5.5
Kvoten POC/PON .............................................................................................. 26
6
REFERENSER .................................................................................... 27
7
BILAGOR ............................................................................................ 28
7.1
Bilaga 1. Stationstabell ...................................................................... 28
7.2
Bilaga 2. Station W Landskrona ........................................................ 31
7.3
Bilaga 3. CTD data.............................................................................. 32
7.4
Bilaga 4. Metoduppgifter ................................................................... 35
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
2
1 Sammanfattning
På uppdrag av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) genomförde Sveriges Meteorologiska
och Hydrologiska Institut (SMHI) fysikalisk-kemiska undersökningar vid fem provtagningsstationer 2012. Stationerna benämns Höganäs (ÖVF 1:1), Lundåkrabukten (ÖVF 3:2),
Lommabukten (ÖVF 4:8), Lommabukten (ÖVF 4:11) samt Höllviken (ÖVF 5:2). Sammanlagt genomfördes 13 provtagningar under perioden 17 januari till 13 december 2012 för
samtliga stationer. Resultat och analyser av provtagningarna för 2012 sammanfattas i denna
rapport, och de relateras även till stationen W Landskrona från utsjöprogrammet.
Under 2012 var temperaturen något över det normala i hela landet, där referensperioden för
meterologiska mätningar är åren 1961-1990. Året inleddes milt och blåsigt. Mot slutet av
januari kom dock kylan, men vintern blev kort för Skånes del. Våren blev varmare än
normalt, och speciellt mars var ovanligt varm. Sommaren började svalt, och även om juli och
augusti fick en temperatur något över det normala, saknades längre perioder med torrt och
soligt väder. Hösten blev normal, både nederbördsmässigt och temperaturmässigt. Under
december kom sedan kylan, men vädret slog om under sista delen av månaden, och året
avslutades milt för Skånes del.
Under året förekom endast ett mindre inflöde till Östersjön, vilket skedde i februari. Resten
av året var det flöde ut ur Östersjön. Utflödet var under hela året större än medelvärdet för
perioden 1977-2011. Syreförhållanden i bottenvattnet var goda under hela 2012. Årets
högsta ytvattentempertur mättes till drygt 18 C under augusti månad vid Höganäs.
Höga halter av klorofyll under både mars och april indikerar att en vårblomning pågick.
Nivåerna av närsalter sjönk markant jämfört med nivåerna under vintern.
Statusen gällande näringsämnen var för 2012 otillfredsställande eller dålig inom Öresundsområdet. Det är med andra ord en bit kvar för att nå målet god ekologisk status till år 2021.
Notera att statusklassningen utgår från ett av människan opåverkat system, medan
medelvärdet är baserat på uppmätta värden under en bestämd period. Överlag var halten av
oorganiskt kväve (DIN) normal under hela 2012, medan halten av fosfor i många fall var
något över normal nivå. 2012 års hydrografiska data jämförs med data från 10-årsperioden
2000-2009.
Efter vintern 2004/2005, då ett större inflöde av syrehaltigt bottenvatten ledde till att
fosfatrikt bottenvatten transporterades upp till ytan i Östersjön, ökade fosforhalterna drastiskt
till en ny, högre nivå, men har nu åter på senare år visat försiktiga tendenser till förbättring.
Denna trend har fått ett avbrott under året, med försämrade värden. Om det är tillfälligt får
kommande mätningar utvisa.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
3
2 Väderåret
Årsmedeltemperaturen för 2012 var något över det normala för hela landet, jämfört med
perioden 1961-1990. För Skånes del hamnade årsmedeltemperaturen på cirka 0,6 grader över
det normala. Detta kan jämföras med 2011 då årsmedeltemperaturen för Skåne var mellan
1,2 och 1,4 grader över det normala. Årsnederbörden var normal. Medeltemperatur och
medelnederbörd redovisas månadsvis för Helsingborg 2012 i Figur 1.
100,0
20,0
80,0
15,0
70,0
60,0
10,0
50,0
40,0
5,0
30,0
20,0
Temperatur (°C)
Nederbörd (mm)
90,0
0,0
10,0
0,0
-5,0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Nederbörd 2012
Nederbörd 1961-90
Temperatur 2012
Temperatur 1961-90
Figur 1.
Temperatur och nederbördsförhållanden
medelvärden från perioden 1961-1990.
vid
Helsingborg
2012
samt
Året inleddes milt och blåsigt, och det dröjde innan vintern kom till de södra delarna av
Sverige. Januari avslutades dock kallt men kylan och vintern varade inte så länge i södra
Sverige. Till delar av Skåne kom våren redan den 17:e februari. Den kalla inledningen på
månaden gjorde dock att medeltemperaturen hamnade under det normala för Helsingborgs
del under februari.
Våren blev varmare, och för Skånes del även torrare, än normalt, och det var framför allt
mars som var ovanligt varm. Månadsmedelvärdet för Helsingborg blev +5°C, vilket är mer
än 3 grader över det normala.
Sommaren inleddes svalt, och juni blev både kallare och regnigare än normalt. De följande
månaderna blev något varmare än normalt, men årets sommar saknade, liksom förra årets,
längre sammanhängande perioder med varmt och soligt sommarväder. Skåne var den del av
landet som fick flest högsommardagar, dvs. dagar med temperatur på 25°C eller mer, och i
Lund noterades i augusti årets högsta temperatur på över 32°C.
Hösten inleddes med att varm luft tillfälligt strömmade in söderifrån, vilket ledde till att man
fick mellan 26 och 28 grader i Skåne den 10:e september. September blev också
nederbördsrikare än normalt. Som helhet gav höstmånaderna i Skåne både normal
temperatur och nederbörd. December inleddes sedan kallt och hela landet blev snötäckt.
Strax innan jul slog vädret om, och mildluft bredde ut sig över södra Sverige. Månadens
högsta temperatur noterades i Skåne under nyårsafton med över 8 grader varmt.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
4
3 Strömmar
3.1
Strömförhållanden/vattenmassor i Öresund
Öresund utgör tillsammans med Bälten tröskelområdet mellan Östersjön och Västerhavet.
Öresund sträcker sig från Falsterbo i söder till Kullen i norr. Det största djupet i Öresund
uppgår till ca 50 m och ligger öster om Ven. I sundet finns vidsträckta grundområden, t.ex. i
Lundåkrabukten söder om Landskrona och i Lommabukten norr om Malmö. Tröskelområdet
tvärs över Öresund vid Drogden är grunt med ett vattendjup på mindre än 10 m.
Strömmarna i Öresund drivs av sötvattenöverskottet i Östersjön och av hög- och
lågtrycksförhållanden i haven runt Sverige. Den årliga tillförseln av sötvatten från land gör
att Östersjöns yta i genomsnitt under året ligger högre än Kattegatts yta och därför strömmar
ytvatten norrut genom Öresund och Bälten. Även om ytströmmen i genomsnitt under en
längre period är nordgående och går ut i Kattegatt, bestäms ytvattenflödena från dag till dag
av vattenståndsskillnaderna mellan sydvästra Östersjön och södra Kattegatt och det är inte
ovanligt med strömhastigheter i ytan på mer än 1 m/s. Vattenståndsskillnaderna beror främst
på storskaliga variationer hos vinden och lufttrycket, och varierar på en tidsskala av dygn
eller veckor. Tidvattnet saknar i princip betydelse för vattenomsättningen i sundet.
Den normala skiktningen i Öresund består av ett sötare ytskikt av främst östersjövatten ner
till 10-15 m djup med en salthalt1 på 8-15. Under det kommer först ett lager som består av
ytvatten från Kattegatt med en salthalt på 15-30. Allra djupast återfinns saltare vatten från
Kattegatts djupområden med en salthalt på 30-34. Ytvattnets salthalt i Öresund ökar från ca 8
i söder genom blandning mellan skikten till ca 15 norr om Helsingborg.
Medelströmbilden i Öresund visar en nordgående ström i ytan ner till 10-15 m djup. Under
det lagret strömmar vattnet söderut i de vattenmassor som består av yt- och djupvatten från
Kattegatt. Vattnet som strömmar söderut blandas efterhand upp i ytlagret. Vid
Drogdentröskeln med en tröskeldjup på 8 m är omblandningen högst på grund av
bottenfriktionen.
Variationerna runt den beskrivna medelströmbilden är stora. Strömmarna byter ofta riktning
och vid t.ex. lågtryckspassager med hårda sydvästliga vindar kan hela vattenmassan i
Öresund bestå av vatten från Kattegatt med hög salthalt som strömmar söderut över tröskeln
och in i Östersjön under flera dygn.
De höga strömhastigheter som är vanliga skapar tillsammans med sundets topografi
storskaliga virvlar i bland annat Lundåkrabukten och Lommabukten. Corioliskraften, som
genereras av jordrotationens högervridande effekt, medför att ytlagret blir djupare på den
svenska sidan vid nordgående ytström och djupare på den danska sidan när ytströmmen går
söderut.
3.2
Flöden genom Öresund 2012
Genom att mäta salinitet, temperatur och vattenstånd kan flödet genom Öresund beräknas
(Håkansson 1998). SMHIs kontinuerliga mätningar i sundet ger information om nettoinflödet
genom Öresund för varje timme. Resultatet för 2012 redovisas i Figur 2.
1
Salthalt är dimensionslöst men angavs tidigare som ‰ eller PSU. Om salthalten är X innebär det att
det finns ca X g salt per kg vatten.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
5
Figur 2.
Ackumulerat inflöde (km3) till Östersjön genom Öresund 2012 samt medelvärde
och standardavvikelse 1977-2011. Notera att negativt inflöde = utflöde.
Utflödet från Östersjön genom Öresund 2012 blev totalt ca 400 km³ vilket är omkring 100
km³ mer än årsmedelflödet för perioden 1977-2011. Under 2012 förekom ett mindre inflöde
av saltare vatten till Östersjön genom Öresund i februari. Under övriga delen av året var det i
princip enbart flöde ut ur Östersjön. De största utflödena från Östersjön sker vanligtvis under
våren, från mars till maj, då flodernas vårflöden pågår. Under 2012 var även januari en
månad med kraftigt utflöde, vilket ses på den branta lutningen av årets data i Figur 2. Det
ackumulerade utflödet 2012 var hela tiden större än medelvärdet och under stora delar av
året även större än normalt, där normalt är inom medelvärdet ± en standardavvikelse. Då
diagrammet visar ackumulerat inflöde innebär högre utflöden än normalt att kurvan som
visar 2012 års värden finns nedanför medel-std-kurvan (den orangefärgade) i Figur 2.
Beräkningar för medelvärdet av flödet har nyligen gjorts om och korrigerats. Följden blir att
det beräknade medelvärdet skiljer sig en del från tidigare års rapporter.
4 Hydrografi
4.1
Provtagningsprogram
Fysikalisk-kemiska undersökningar har genomförts på två djup, 0.5 meter under ytan och 1
meter över botten, vid fem provtagningsstationer: Höganäs (ÖVF 1:1), Lundåkrabukten
(ÖVF 3:2), Lommabukten (ÖVF 4:8), Lommabukten (ÖVF 4:11) och Höllviken (ÖVF 5:2).
Som utgångspunkt har provtagningsfrekvensen varit en gång i mitten av varje månad, men
under mars gjordes mätningar vid två olika tillfällen. Detta för att öka övervakningen under
perioden då vårblomningen förväntades inträffa. Sammanlagt genomfördes 13 provtagningar
under perioden 17 januari till 23 december 2012 för samtliga stationer.
Ur vattenproven från de båda djupen har samtliga parametrar från Bilaga 7.4 analyserats och
resultaten är sammanställda i Bilaga 7.1. Temperatur och salinitet har i tillägg mätts med
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
6
hjälp av CTD-sond, för att få en profil över djupet. Resultat från CTD-profilmätningar finns i
tabellform stationsvis presenterade i Bilaga 7.3.
Stationernas positioner framgår av Figur 3 och Tabell 1.
Tabell 1.
Stationsnamn, lägeskoordinater och vattendjup (m) på de fem stationer som
ingår i Öresunds vattenvårdsprogram för hydrografi.
Station
ÖVF 1:1
ÖVF 3:2
ÖVF 4:8
ÖVF 4:11
ÖVF 5:2
Figur 3.
Latitud N
5613.00'
5547.10'
5541.20'
5539.05'
5530.80'
Longitud E
1231.00'
1254.40'
1302.20'
1302.10'
1252.85'
Vattendjup ca, m
9
8
8
3
6
Karta över provtagningsstationer.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
7
I Bilaga 7.2 redovisas utvalda data från station W Landskrona. Denna station provtas normalt
en gång per månad och ingår i nationella miljöövervakningen i utsjön som SMHI utför.
Stationen får i denna rapport representera de öppnare delarna av Öresund.
En sammanställning av metoduppgifter för de olika analyserade parametrarna finns i Bilaga
7.4.
4.2
Metodik
I denna utvärdering presenteras resultaten av följande utvalda parametrar från diagram i
Figur 4 - Figur 8: temperatur, salthalt, fosfatfosfor ( PO 34 , anges i fortsättningen som PO4),
löst oorganiskt kväve (DIN - Dissolved Inorganic Nitrogen, NO2+NO3+NH4), silikat (SiO3),
syrgasmättnad (O2-mättnad), totalfosfor (Tot-P) och totalkväve (Tot-N).
För att bedöma de hydrografiska parametrarna används som jämförelse medelvärden och
standardavvikelse för perioden 2000-2009 som normalvärden. Vilken bedömning som görs
beror på hur det aktuella mätvärdet förhåller sig till långtidsmedelvärdet ±
standardavvikelsen, se Tabell 2.
Tabell 2.
Bedömningsgrunder för de hydrografiska parametrarna i ÖVF:s provtagningsområde.
Avvikelse
< 2 standardavvikelser under medelvärde
Bedömning
Mycket under det normala
< 1 standardavvikelse under medelvärde
Inom gränsen för ± en standardavvikelse
> 1 standardavvikelse över medelvärde
> 2 standardavvikelser över medelvärde
Under det normala
Normalt
Över det normala
Mycket över det normala
Jämförelserna ger en indikation på om årets mätningar innehåller extremt höga eller låga
värden för mätta parametrar. De presenterade värdena är medelvärden mellan ytvattenvärden
och bottenvattenvärden för varje mättillfälle om inget annat anges.
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
Vid årsskiftet 2007/2008 utkom nya bedömningsgrunder för vattenarbetet i Sverige
(Naturvårdsverket: handbok 2007:4, 12/2007). Bedömningsgrunderna används för att
klassificera ett vattenområdes status med avseende på exempelvis näringsämnen. Införandet
av EU:s vattendirektiv ledde bland annat till etablering av nya vattenmyndigheter och
målsättningen är att sjöar, vattendrag och kustvatten skall ha uppnått ”god ekologisk status”
senast 2015. Vattenmyndigheten för södra Östersjön har i sin förvaltningsplan för 2009-2015
(www.vattenmyndigheterna.se) gett en tidsfrist till 2021 för samtliga kustvattenförekomster
att uppnå målet.
Statusklassificering anges framöver i ekologiska kvalitetskvoter (EK) för att kunna jämföra
vattnets tillstånd mellan medlemsländerna. EK visar avvikelsen från ett referensvärde.
Statusklasserna benämns hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Hur stor avvikelse
från referensvärdet som är acceptabelt beror på parametern man betraktar. Därför skiljer sig
till exempel EK-värdet för gränsen mellan god och måttlig status för olika parametrar åt.
Man kan alltså inte rakt av jämföra EK-värden mellan olika parametrar.
Sveriges kustvatten har delats in i 25 typer. Mätstationerna som ingår i Öresunds
kustvattenkontroll ligger i områdena 5, 6 och 7 (se Tabell 3). Bedömningsgrunderna är
anpassade efter de olika typområdena.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
8
Tabell 3.
program
Indelning i typområden för stationerna inom Öresunds kustvattenkontroll-
5. Södra Hallands och norra Öresunds
kustvatten
6. Öresunds kustvatten
7. Skånes kustvatten
ÖVF 1:1 Höganäs
ÖVF 3:2 Lundåkrabukten, ÖVF 4:8
Lommabukten, ÖVF 4:11 Lommabukten
(W Landskrona)
ÖVF 5:2 Höllviken
I bedömningsgrunderna utgår man från en salthaltsgradient i kustvattnet när man bedömer
närsalter och siktdjup. Denna tar sin början i sötvattentillrinningen från land och slutar i
havsvattnet utanför kusten. Inte bara salthalten varierar med avståndet från kusten utan även
närsalthalterna. En kvävehalt som nära land kan innebära god status, kan längre ut till havs
klassas som måttlig.
I bedömningsgrunderna baseras statusklassningen på ett medelvärde av de senaste tre årens
mätningar, för att inte ett enskilt extremt år ska få för stort genomslag. Det värde som anges
för 2012 avser alltså medelvärdet av data från 2010-2012.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
9
5 Resultat
Figur 4.
Hydrografidata från Höganäs (ÖVF 1:1). Punkterna visar halter hos några
parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) 2012. Den heldragna linjen är ett
medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar 2000-2009.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
10
Figur 5.
Hydrografidata från Lundåkrabukten (ÖVF 3:2). Punkterna visar halter hos
några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) 2012. Den heldragna linjen är
ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar 2000-2009.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
11
Figur 6.
Hydrografidata från Lommabukten (ÖVF 4:8). Punkterna visar halter hos
några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) 2012. Den heldragna linjen är
ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar 2000-2009.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
12
Figur 7.
Hydrografidata från Lommabukten (ÖVF 4:11). Punkterna visar halter hos
några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) 2012. Den heldragna linjen är
ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar 2000-2009.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
13
Figur 8.
Hydrografidata från Höllviken (ÖVF 5:2). Punkterna visar halter hos några
parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) 2012. Den heldragna linjen är ett
medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar 2000-2009.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
14
5.1
Salthalt
Salthalten vid varje provtagning indikerar om vattnet kommer från Östersjön eller om det är
yt- respektive djupvatten från Kattegatt. Vattenmassorna delas därför upp i olika salthaltsintervall vid varje provtagning och varje variabel relaterar till vilket vatten som vid
mätningen fanns vid stationen. Indelningen finns presenterad i Tabell 4 där tre vattentyper
(ytvatten, mellanvatten och djupvatten) definieras för fyra stationer i Öresund (en ÖVFstation för varje område som ingår i mätprogrammet).
Tabell 4.
Saltklassning av vatten i Öresund enligt Edler och Westring 1993.
Ytvatten
Norra Öresund Norra/centrala
S < 25
S < 15
Södra/centrala Södra Öresund
S < 15
S < 11
Mellanvatten
25  S < 30
15  S < 30
15  S < 30
-
Djupvatten
S  30
S  30
S  30
S  11
ÖVF stationer Höganäs
(ÖVF 1:1)
Lundåkrabukten Lommabukten Höllviken
(ÖVF 3:2)
(ÖVF 4:8)
(ÖVF 5:2)
Indelningen bygger främst på det arbete som utförts på data från Öresund under perioden
1960-1990 (Edler och Westring, 1993). Djupvatten i Öresund är djupvatten från Kattegatt
som kommer norrifrån längs botten. Detta vatten har ofta en högre salthalt och därmed en
högre densitet. Ytvatten i Öresund är oftast Östersjövatten som kan vara lite uppblandat med
ytvatten från Kattegatt. Mellanvatten är oftast ytvatten från Kattegatt, men kan även vara en
blandning av vatten från Östersjön och Kattegatt.
2012
Höga salthalter i ytskiktet vid utsjöstationen W Landskrona indikerar ett flöde av saltare
vatten genom Öresund in till Östersjön medan lägre salthalter indikerar ett flöde av
brackvatten ut ur Östersjön. Under 2012 uppmättes salthalter över 15 i ytvattnet vid W
Landskrona vid fyra tillfällen. Detta inträffade i mars, augusti, september och november.
Då det saknades större inflöden under året rör sig dessa mätningar istället om tillfällen då
flödet varit lågt, eller kortare perioder då det varit inflöde till Östersjön. Detta indikeras i
Figur 2 i Avsnitt 3 genom att kurvan i det närmaste är plan eller svagt stigande. Som nämnts
i Avsnitt 3 var det ackumulerade utflödet från Östersjön större än medelvärdet under nästan
hela 2012, men de flesta mätvärden av salthalten vid W Landskrona ligger ändå nära det
normala, se Bilaga 7.2 för samtliga värden under året för W Landskrona.
För samtliga kuststationer var salthalten under året i regel lägre än medelvärdet, men i de
flesta fall inom normala värden. Februarimätningen gav värden något under det normala på
två stationer. Enligt flödesdiagrammet ovan, Figur 2, sammanföll den mätningen med en
period av lite kraftigare utflöde av färskare vatten från Östersjön, vilket i Figur 2 visas
genom kurvans branta lutning nedåt. CTD-data från Bilaga 7.3 visar också mycket jämn
salthalt i hela vattenprofilen, vilket lättare uppstår vid strömning på grund av
omblandningen.
Förekomst av djupvatten registrerades endast vid Höllviken (ÖVF 5:2), vilket skedde under
januari. Vid Höllviken går gränsen för djupvatten vid 11, medan det för övriga stationer
måste vara över 30, se Tabell 4.
5.2
Temperatur
Ytvattentemperaturen visar stora årstidsvariationer i våra omgivande hav. Ett generellt
mönster är att ytvattnet värms upp under våren och ett varmare ytlager bildas med ett
temperatursprångskikt som avgränsar ytskiktet från det kallare underliggande skiktet.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
15
Utbytesprocesser mellan ytlagret och underliggande lager spärras härigenom effektivt. Under
höst och vinter avkyls ytvattnet och temperatursprångskiktet försvinner. Härigenom kan
blandningsprocesser lättare ske och t.ex. näringsämnen görs tillgängliga i ytlagret.
Salthaltsskiktning finns dock för det mesta, vilket vid många situationer kan utgöra ett
effektivt hinder för utbyte mellan yt- och bottenvatten.
2012
W Landskrona, som får representera de öppna delarna av Öresund, hade en typiskt utvecklad
temperaturskiktning vid mätningarna i maj – september. Den högsta ytvattentemperaturen
uppmättes den 27 augusti till 18.0 C, den lägsta till 2.7 C den 29 februari.
Eftersom alla 5 mätstationer inom ÖVFs provtagningsområde ligger i grunda områden
utvecklas skiktningen under våren men under sommaren ligger skiktningen i Öresund på
större djup än stationernas maxdjup. Kuststationernas bottendjup ligger med andra ord
grundare än temperatursprångskiktet på W Landskrona gör under sommaren.
Temperaturen i vattnet följer, som väntat, i genomsnitt samma mönster som temperaturen i
luften. Under 2012 uppmättes vattentemperaturen lägre än det normala vid mätningarna i
februari och i december. Övriga månader var temperaturen normal, eller nära normal.
Temperaturen höll sig under senare delen av våren och början av sommaren under
medelvärdet för referensperioden, för att under hösten hamna på eller strax över
medelvärdet. Årets högsta ytvattentemperatur för kuststationerna uppmättes i augusti vid
Höganäs (ÖVF 1:1) till 18.4 C och årets lägsta ytvattentemperatur uppmättes i december i
Lommabukten (ÖVF 4:11) till 0.5 C.
5.3
Siktdjup
Ett lägre siktdjup under sommaren är i många områden ett indirekt mått på ökad förekomst
av växtplankton. Siktdjupet påverkas dock även av humus i de områden där avrinningen från
land är stor och av resuspenderat bottenmaterial i grunda områden.
Bottendjupet varierar alltid något mellan provtagningstillfällena, främst beroende på det
dagliga vattenståndet. I Tabell 5 uppges siktdjup vid provtagningstillfället. Då siktdjupet är
mindre än det verkliga djupet uppges även det verkliga djupet.
2012
Det uppmätta siktdjupet på samtliga stationer varierade under året, som framgår av Tabell 5,
mellan 2.5 m och 10 m. I de flesta fall var det sikt ner till bottnen, och det verkliga siktdjupet
var i dessa fall större än det uppmätta. För Lommabukten (ÖVF 4:11) och Höllviken
(ÖVF 5:2) var siktdjupen vid samtliga mätningar under året större än bottendjupet. För de
flesta mätningar vid de andra stationerna var siktdjupet större än eller nära bottendjupet. Vid
några mätningar är dock siktdjupet betydligt lägre än bottendjupet. Ett exempel är första
mätningen i mars för Höganäs (ÖVF 1:1), som då hade ett siktdjup på endast 5 meter, medan
bottendjupet var 9 meter. Klorofyllhalten var mycket hög vid stationen vid detta tillfälle och
det indikerar hög förekomst av växtplankton, vilket kan ha bidragit till det begränsade
siktdjupet.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
16
Tabell 5.
Siktdjup (meter) vid kustkontrollstationerna 2012. Tecknet > anger att det är
sikt ner till bottnen. Bottendjupen varierar något mellan provtagningstillfällena bland annat
på grund av vattenståndsvariationer. I tabellen uppges verkligt bottendjup vid
provtagningstillfället. Då siktdjupet är mindre än verkligt djup uppges verkligt djup inom
parentes. Tomma rutor anger utebliven siktdjupsmätning.
ÖVF 1:1
ÖVF 3:2
ÖVF 4:8
ÖVF 4:11
ÖVF 5:2
VARIATION
2012-01-17
7 (9)
>7
6,5 (7)
>2,5
>5,9
2,5 - 7
2012-02-01
8 (9)
>7,5
>7,5
>3
>6
3-8
2012-03-01
5 (9)
>7,5
>8
>3
>6
3-8
2012-03-14
>10
>7
6 (7)
>3
>6
3 - 10
2012-04-11
>9,5
>8
>6,5
>3
>6
3 - 9,5
2012-05-12
7 (8,5)
6 (7)
>6,5
>3
>6
3-7
2012-06-13
8 (8,5)
>8
>6
>3
>6
3-8
2012-07-11
6 (8,5)
4 (7)
>5,5
>3
>6
3-6
2012-08-14
>8,5
>8
>6
>3
>6
3 - 8,5
2012-09-11
>9
>8
>6
>3
>6
3-9
2012-10-17
>9
>8
4 (5)
>3
>5
3-9
2012-11-14
>8
>6
>3
>6
3-8
2012-12-13
6 (7,5)
>6
>3
>5,5
3-6
För att kunna genomföra en statusklassificering enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder ska siktdjupet mätas månatligen under sommaren (juni till augusti).
Statusen bestäms genom att medelvärdet av de senaste tre årens värden för sommarperioden
jämförs med klassgränserna. Referensvärden för siktdjup under sommaren i
vattenförekomster av typ 5, 6 och 7 ligger mellan 10 m och 10.5 m. Eftersom vattendjupet på
alla stationer som ingår i mätprogrammet är grundare än 10 m kan en bedömning enligt
bedömningsgrunderna vara missvisande (se Tabell 6). Minsta uppmätta siktdjup, för de
stationer som bedöms, var under sommarmånaderna 4 meter, se Tabell 5. Statusen blev
måttlig vid de samtliga tre kuststationerna som bedömdes. W Landskrona saknar siktdjup
under juni – augusti från 2012 och 2011. Klassningen som gjorts i Tabell 6 grundar sig
därför på data enbart från 2010.
Tabell 6.
Bedömning av siktdjup enligt bedömningsgrunderna. De gråmarkerade
stationerna har ett för litet djup för bedömning. Även övriga stationer har på gränsen till för
litet djup för att göra en rättvisande bedömning. Referensvärden för siktdjup under
sommaren i vattenförekomster av typ 5, 6 och 7 ligger mellan 10 m och 10.5 m. Eftersom
vattendjupet på alla stationer som ingår i mätprogrammet är grundare än 10 m kan en
bedömning enligt bedömningsgrunderna vara missvisande.
Siktdjup Öresund Sommar
Statusklassning
Stationsnamn
bottendjup TYP
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
8-11 m
5
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
7-8.5 m
6
ÖVF 4:8 LOMMA
6.9-8 m
6
ÖVF 4:11 LOMMA
2-3.5 m
6
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
5-6.5 m
7
W LANDSKRONA
50 m
6
2012
måttlig
måttlig
måttlig
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
EK-värde
(årsmedel för
sommarperioden
jun-aug)
2010-2012 2012 2010-2012
måttlig
0,71
0,67
måttlig
0,67
0,67
måttlig
0,58
0,61
måttlig
Mätvärden meter
(årsmedel för
sommarperioden
jun-aug)
2012
7,5
6,7
5,8
3,0
6,0
0,70
17
5.4
Syrgas och syremättnadsgrad
Syreförhållandena i bottenvattnet följer en tydlig årscykel. Perioden mellan januari och maj
kan anses mindre påverkad av biologiska processer och syrgaskoncentrationen bestäms till
större delen av vattenförekomstens naturliga egenskaper som t.ex. vattenomsättning.
Syrgashalten minskar sedan successivt under våren och sommaren i takt med ökad
temperatur och skiktning av vattenmassan och av att dött växt- och djurmaterial sedimenterar
ner till bottenvattnet och bryts ned. Vid nedbrytning förbrukas syre och då syret tagit slut
bildas svavelväte som är giftigt. Under perioden mellan juni och december bestäms
syrgashalten alltså i större utsträckning även av biologisk aktivitet och därmed indirekt av
mänsklig aktivitet. De platser som främst uppmärksammas är de där halterna understiger den
kritiska gränsen 3.5 ml/l och de områden där syret helt tagit slut. Redan vid 3-4 ml/l skadas
unga individer av fisk samt bottenlevande djur. När syrgashalten sjunker under 2 ml/l flyr de
flesta fiskar området.
För att kunna göra en statusbedömning med avseende på syrgashalten måste man inte bara
skilja mellan områden där djupvattnet är syresatt året runt under flera år i rad utan även på
olika varianter av syrebrist. Syrebrist kan vara säsongsmässig, vilket innebär att syrebrist
uppstår under sensommar och höst pga. nedbrytning av organiskt material i djupvattnet, för
att sedan återgå till det normala under vintern, då den vertikala omblandningen leder till
syresättning av djupvattnet. Syrebristen kan vara flerårig, när gränsvärdet på 3.5 ml/l
underskrids under hela året trots att omsättningstiden1 i djupvattnet är mindre än ett år. Brist
på syre kan också vara ständigt förekommande (i områden där omsättningstiden i djupvattnet
är större än ett år). Vad som gäller för en specifik station/vattenförekomst bestäms utifrån en
rad tester där det först bestäms om syrgasbrist är ett problem och sedan, ifall det föreligger
syrgasbrist, av vilken typ den är.
Syrgasförhållande kan beskrivas både med syrgashalt (ml/l) och syremättnadsgrad (%).
Syremättnadsgraden utgör andelen uppmätt syrgas av syrgashalt vid mättnad och beräknas
med hjälp av temperatur och salthalt. Kallt vatten kan lösa mer syre än varmt vatten och
sötvatten kan lösa mera syre än saltvatten. Normalmättat vatten innehåller en mättnadsgrad
på 100 %. I havet kan både fysikaliska och biologiska processer påverka
syremättnadsgraden. Till exempel kan en temperaturförändring eller inblandning av luft
(syre) genom vågor leda till en syremättnadsgrad mellan 95 och 105 %. En syremättnadsgrad
över 100 % kan också vara ett tecken på en algblomning. Medan algerna växer producerar de
syre vilket leder till övermättnad. Vid kraftiga blomningar kan syremättnadsgraden uppgå till
135-140 %. Mättat eller övermättat vatten är vanligt under den varma årstiden mellan maj
och september. På hösten, när vattnet kyls av och algerna slutar växa kan man få en
undermättnad tills en ny jämvikt med atmosfären ställer in sig. Syremättnadsgrader finns
sammanställda i Bilaga 7.1 och i Figur 4-Figur 8.
2012
Första steget när man gör en statusklassning enligt bedömningsgrunderna är att man för varje
station sammanfattar syrgashalterna i bottenvattnet för alla månader under en treårsperiod.
Ligger medelvärdet av de 25 % lägsta syrgashalterna över 3.5 ml/l så har stationen hög status
med avseende på syrgashalt. Detta är fallet för alla stationer i Öresunds vattenvårdsförbunds
mätprogram för den senaste treårsperioden. Resultatet är sämre för referensstationen W
Landskrona som uppvisar säsongsmässig syrgasbrist, men trots detta uppnådde den god
status.
1
Omsättningstiden är den tid (i dagar) det tar att byta ut allt djupvatten i vattenförekomsten
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
18
Tabell 7
Statusklassning av syrgashalt vid de olika stationerna. Resultatet baseras på de
25 % lägsta mätvärdena under den senaste treårsperioden.
Statusklass
syrgashalt
Stationsnamn
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
ÖVF 4:8 LOMMA
ÖVF 4:11 LOMMA
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
W LANDSKRONA
bottendjup
8-11 m
7-8.5 m
6.9-8 m
2-3.5 m
5-6.5 m
50 m
2010-2012
hög
hög
hög
hög
hög
god
I Figur 9 visas syrgashalter i bottenvattnet på kuststationerna samt W Landskrona. Vid W
Landskrona har syrgasvärdena legat på normala eller nära normala värden under hela 2012.
Värden under 3.5 ml/l uppmättes, liksom förra året, under september - november.
Syrgashalten i bottenvattnet (vid ca 50 m djup) uppmättes september till 1.73 ml/l, vilket var
det lägsta värdet under året. Det högsta syrgasvärdet i bottenvattnet vid W Landskrona
uppmättes i mitten av januari till 6.8 ml/l.
Figur 9.
Syrgashalter i bottenvattnet på de fem kuststationerna samt på stationen W
Landskrona 2012.
Syrgashalten i bottenvattnet vid kuststationerna har under året legat över 6 ml/l. Det högsta
värdet, 9.5 ml/l uppmättes i februari vid Höllviken (ÖVF 5:2). Under juli – september var
syrgashalterna som lägst. Nivåerna är överlag jämna under denna period och ingen månad
sticker ut som sämre än någon annan. För W Landskrona finns ett minimum som infaller
under oktober. För kuststationerna har syrgashalten då börjat stiga jämfört med
sommarmånaderna. Det lägsta värdet för syrgas hos kuststationerna, 6.1 ml/l i bottenvattnet,
uppmättes vid Höganäs (ÖVF 1:1), under september.
Låga halter av syrgas i Öresunds bottenvatten kan ibland uppträda i samband med att
syrefattigt djupvatten från Kattegatt letat sig in vid kuststationerna. Syrgashalten är dock
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
19
mycket bra under hela året för samtliga kuststationer. Vid W Landskrona ligger syrgashalten
över 4 ml/l under större delen av året.
Som nämnts ovan kan en syremättnadsgrad över 100 % tyda på algblomning. Under 2012
sammanfaller inte höga klorofyll a-värden med hög mättnadsgrad på ett tydligt sätt. Till
exempel uppmättes höga värden av klorofyll a under mars vid Höganäs (ÖVF 1:1), medan
syremättnadsgraden var normal. En hög syremättnadsgrad mättes under juni vid båda
stationerna i Lommabukten, medan klorofyll a-halten var låg (se vidare Årsrapport för
växtplankton, klorofyll och primärproduktion, ÖVF). Högsta mättnadsvärdet uppmättes till
över 125 % i Lommabukten (ÖVF 4:11) under juni.
Normalt ligger syremättnadsgraden något över 100 % under våren och första delen av
sommaren, och något under för övriga året. För 2012 är de flesta värden normala. Till
skillnad mot 2011 saknas värden som tydligt ligger under det normala, vilket förekom på
flera stationer under föregående år.
5.5
Närsalter och totalhalter
I detta avsnitt redovisas mätresultat för följande kemiska parametrar:
 Löst oorganiskt fosfor (DIP-Dissolved Inorganic Phosphorus, PO4-P, ”fosfat”)
 Totalfosfor (Tot-P, oorganiskt och organisk fosfor, både löst och partikulärt)
 Löst oorganiskt kväve (DIN-Dissolved Inorganic Nitrogen, summa ammonium,
nitrit och nitrat)
 Totalkväve (Tot-N, oorganiskt och organiskt kväve, både löst och partikulärt)
 Löst oorganiskt kisel (SiO3, silikatkisel)
Medelvärden av yt- och bottenhalter har beräknats och redovisas i Figur 4-Figur 8.
Lösta närsalter i oorganisk form (DIN och DIP) följer en tydlig årscykel med höga halter
vintertid och lägre halter under sommaren. Under växtsäsongen/sommaren tillgodogör sig
primärproducenterna närsalter för tillväxt och halterna sjunker. Under hösten/vintern bryts
det organiska materialet ner och halterna ökar igen. Halten av lösta oorganiska närsalter
under vintern, då obetydlig primärproduktion förekommer, ger därför ett mått på hur stort
förråd av närsalter som finns och vilken eutrofieringspotential som föreligger.
Totalhalterna av kväve och fosfor innefattar även organiska fraktioner och varierar därför
endast måttligt under året. Både vinter- och sommar-halterna ger ett mått på hur mycket
kväve och fosfor som finns i systemet och fungerar som ett mått på eutrofieringspåverkan.
Kvalitetsfaktorn näringsämnen (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, 2007) utgörs
av följande parametrar: Totalmängder av kväve respektive fosfor (Tot-N och Tot-P) samt
löst oorganiskt kväve (DIN) och löst oorganiskt fosfor (DIP). För en statusklassificering av
kvalitetsfaktorn näringsämnen vägs de enskilda parametrarna samman. Ifall den
sammanvägda statusen är sämre än god bör de enskilda parametrarna var för sig analyseras
mer ingående för att undersöka om och i så fall vilka åtgärder i vattenförekomsten eller i
dess närhet som är nödvändiga. 2012 års statusklassning för näringsämnen visas i Tabell 8.
Vid Höganäs var statusen dålig. För övriga kuststationer var statusen otillfredsställande. Alla
kuststationer, utom Höganäs som ej kunde klassas p.g.a. för få mätningar vintern 2011/2012,
har samma status som 2011. Det är en bit kvar för att nå målet god ekologisk status till år
2021.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
20
Tabell 8.
Statusklassning av kvalitetsfaktorn näringsämnen, dels för mätvärden från ett
enskilt år (2012), dels för en treårsperiod (2010-2012).
Statusklass
näringsämnen
Stationsnamn
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
ÖVF 4:8 LOMMA
ÖVF 4:11 LOMMA
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
W LANDSKRONA
2012
dålig
otillfredsställande
otillfredsställande
otillfredsställande
otillfredsställande
måttlig
2010-2012
måttlig
otillfredsställande
otillfredsställande
otillfredsställande
otillfredsställande
måttlig
I följande avsnitt kommenteras varje parameter för sig.
5.5.1
Fosfor
Oorganisk fosfor visar på en tydlig årstidsvariation. Halterna avtar snabbt under
vårblomningen. Typiska vintervärden för området är 0.7-0.8 μmol/l och sommarvärden, efter
vårblomningen 0.2-0.3 μmol/l.
2012
Det förekom värden över det normala vid samtliga stationer. För Höganäs (ÖVF 1:1) var de
flesta av mätningarna under året över det normala. Nivåerna av fosfat under januari –
februari var i regel normala. Vid mätningarna i mars – april hade nivåerna sjunkit markant
till värden som indikerar att vårblomningen var över. Nivåerna av klorofyll a hade också
sjunkit i april, efter att tidigare varit högre.
Under senare delen av våren och under försommaren ligger fosfatnivåerna relativt stabilt,
men i många fall något över det normala. Under hösten varierar fosfathalten och byggs
successivt upp, för att under årets avslutande månader ha stigit till samma nivåer som rådde i
början av året. Överlag var fosfathalten hög för 2012 jämfört med 10-årsperioden 20002009. Endast tre olika mätningar vid kuststationerna hade lägre värden än normalt under
2012. Dessa mätningar gjordes vid Höganäs (ÖVF 1:1) och Lundåkra (ÖVF 3:2).
Mönstret när det gäller totalfosfor liknar mycket det man ser för fosfat, och nivåerna höll sig
överlag till normala eller något över normala värden. Vid sista mätningen under året ligger
värdet över det normala på samtliga kuststationer.
Generellt sett så ligger totalfosforhalten på en normal nivå jämfört med 10-årsperioden 20002009. Efter vintern 2004/2005 då ett större inflöde av syrerikt bottenvatten ledde till att
fosfatrikt bottenvatten transporterades upp till ytan i Östersjön, ökade fosforhalterna drastiskt
till en ny, högre nivå, men har nu åter på senare år visat försiktiga tendenser till förbättring.
2012 års resultat är dock ingen förbättring jämfört med tidigare år, se Figur 10. Om detta är
en följd av inflödet under hösten 2011, eller om det är tillfälligt, går inte att avgöra än.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
21
Figur 10. Klassning av Tot-P under sommarperioden (jun-aug) för Lomma (ÖVF 4:8)
sedan mätprogrammets början. De olika färgerna markerar olika statusklasser, hög, god,
måttlig, otillfredsställande och dålig. Varje årsvärde bygger på ett medelvärde av flera
månaders mätningar, därför visas även ± en standardavvikelse som ett mått på spridningen
mellan olika mättillfällen.
Tabell 9
Mätvärden och statusklassning av oorganiskt fosfor enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder. För klassgränser hänvisas till ” Bilaga B till handbok 2007:4,
Naturvårdsverket.
DIP Öresund vinter ytvärden
Statusklassning
Stationsnamn
TYP
2012
2010-2012
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
5 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
6 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 4:8 LOMMA
6 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 4:11 LOMMA
6 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
7 otillfredsställande otillfredsställande
W LANDSKRONA
6 otillfredsställande otillfredsställande
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
EK-värde
(maximal vinterpool, dec-feb)
2012
0,37
0,33
0,35
0,30
0,31
0,43
2010-2012
0,37
0,42
0,33
0,28
0,40
0,45
Mätvärden µmol/l
(maximal vinterpool, dec-feb)
2012
0,8
0,8
0,8
0,9
0,8
0,7
22
Tabell 10. Mätvärden och statusklassning av totalfosfor (sommar och vintervärden) enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
Tot-P Öresund vinter ytvärden
Statusklassning
Stationsnamn
TYP
2012
2010-2012
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
5 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
6 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 4:8 LOMMA
6 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 4:11 LOMMA
6 otillfredsställande
dålig
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
7 otillfredsställande
måttlig
W LANDSKRONA
6 otillfredsställande otillfredsställande
Tot-P Öresund sommar ytvärden
Statusklassning
Stationsnamn
TYP
2012
2010-2012
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
5 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
6
dålig
otillfredsställande
ÖVF 4:8 LOMMA
6
dålig
otillfredsställande
ÖVF 4:11 LOMMA
6
dålig
dålig
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
7
dålig
otillfredsställande
W LANDSKRONA
6 otillfredsställande otillfredsställande
5.5.2
EK-värde
(maximal vinterpool, dec-feb)
2012
0,51
0,47
0,45
0,41
0,44
0,56
2010-2012
0,51
0,50
0,41
0,36
0,50
0,57
EK-värde
(årsmedel för
sommarperioden
jun-aug)
2012
2010-2012
0,33
0,49
0,29
0,40
0,29
0,37
0,28
0,32
0,33
0,43
0,45
0,42
Mätvärden µmol/l
(maximal vinterpool, dec-feb)
2012
1,0
1,1
1,2
1,3
1,1
1,0
Mätvärden µmol/l
(årsmedel för
sommarperioden
jun-aug)
2012
0,9
0,9
0,9
1,0
0,9
0,7
Kväve
De högsta halterna av löst oorganiskt kväve (DIN) uppträder vanligen under vintern.
Halterna minskar sedan snabbt när vårblomningen kommer igång, vanligtvis i mars. I
samband med vårblomningen tar DIN i det närmaste slut och primärproduktionen tycks bli
kvävebegränsad.
Halten av totalkväve (Tot-N) har inte samma årscykel som oorganiskt kväve eftersom den
inkluderar den organiska delen. En minskning av halten av Tot-N kan ofta observeras under
vårblomningen i samband med att halterna av DIN minskar. Att halterna av totalkväve
minskar kan förklaras med att växtplankton sjunker till botten och därmed tas kväve bort
från vattenmassan.
2012
Halten av DIN (löst oorganiskt kväve) var under hela 2012 i stort sett normal eller nära
normal för samtliga stationer och mätningar. Enstaka avvikande värden finns för
Lommabukten (ÖVF 4:11) och Höllviken (ÖVF 5:2). Halterna följde den årscykel som
beskrivits ovan mycket väl. En tydlig skillnad mellan stationerna var tidpunkten för
vårblomningen. För Höganäs (ÖVF 1:1) antyder halten av DIN att vårblomningen var igång
redan vid första mätningen i mars, medan det för de övriga stationerna dröjer till april innan
värdena sjunker markant gentemot tidigare mätningar under året. Klorofyll a-halten var
också mycket hög vid Höganäs (ÖVF 1:1) i början av mars. DIN-halterna håller sig sedan
låga vid samtliga stationer fram till oktober då de åter börjar öka
Halterna av löst oorganiskt kväve klassificeras endast för vintermånaderna (december till
februari) enligt bedömningsgrunderna och resultaten visas i Tabell 11. Statusen är dålig, eller
otillfredsställande i hela området. För alla stationer utom Lomma (ÖVF 4:11) finns inga
värden över det normala mellan december 2011 – februari 2012. Då referensperioden är från
2000 till 2009, tyder det på att förhållandena har varit dåliga under en längre tid.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
23
Tabell 11. Mätvärden och statusklassning av löst oorganiskt kväve (DIN) enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För klassgränser hänvisas till Bilaga B till handbok
2007:4, Naturvårdsverket.
DIN Öresund vinter ytvärden
Statusklassning
EK-värde
(maximal vinterpool, dec-feb)
Stationsnamn
TYP
2012
2010-2012
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
5 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
6 otillfredsställande otillfredsställande
ÖVF 4:8 LOMMA
6
dålig
otillfredsställande
ÖVF 4:11 LOMMA
6
dålig
dålig
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
7 otillfredsställande otillfredsställande
W LANDSKRONA
6
måttlig
måttlig
2012
0,44
0,44
0,08
0,06
0,44
0,50
2010-2012
0,44
0,27
0,25
0,10
0,33
0,49
Mätvärden µmol/l
(maximal vinterpool, dec-feb)
2012
7,5
6,6
35,6
46,6
5,7
6,0
Totalkvävehalten har överlag följt trenden för DIN. Samtliga värden, med ett undantag, är
under året normala eller något under normala.
I Tabell 12 visas statusklassningen av totalkväve. Statusen med avseende på totalhalten
kväve för 2012 var under vintermånaderna dålig vid de båda stationerna i Lommabukten och
måttlig vid de tre övriga. Under sommarmånaderna var statusen måttlig vid alla stationer,
utom Lundåkra, där statusen var god.
Tabell 12. Mätvärden och statusklassning av totalkväve (sommar och vintervärden) enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För klassgränser hänvisas till Bilaga B till handbok
2007:4, Naturvårdsverket.
Tot-N Öresund vinter ytvärden
Statusklassning
Stationsnamn
TYP
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
5
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
6
ÖVF 4:8 LOMMA
6
ÖVF 4:11 LOMMA
6
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
7
W LANDSKRONA
6
2012
måttlig
måttlig
dålig
dålig
måttlig
god
EK-värde
(maximal vinterpool, dec-feb)
2010-2012
måttlig
otillfredsställande
otillfredsställande
dålig
otillfredsställande
god
Tot-N Öresund sommar ytvärden
Statusklassning
Stationsnamn
TYP
ÖVF 1:1 HÖGANÄS
5
ÖVF 3:2 LUNDÅKRA
6
ÖVF 4:8 LOMMA
6
ÖVF 4:11 LOMMA
6
ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN
7
W LANDSKRONA
6
2012
måttlig
god
måttlig
måttlig
måttlig
måttlig
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
2010-2012
måttlig
måttlig
måttlig
måttlig
måttlig
måttlig
2012
0,69
0,72
0,29
0,24
0,69
0,81
2010-2012
0,69
0,53
0,41
0,27
0,63
0,81
EK-värde
(årsmedel för
sommarperioden
jun-aug)
2012
2010-2012
0,75
0,76
0,78
0,76
0,76
0,69
0,75
0,68
0,73
0,72
0,76
0,72
Mätvärden µmol/l
(maximal vinterpool, dec-feb)
2012
24,6
23,6
58,1
70,0
24,5
21,0
Mätvärden µmol/l
(årsmedel för
sommarperioden
jun-aug)
2012
19,3
19,0
19,6
19,7
20,7
17,6
24
5.5.3
Silikat
Silikat är oorganiskt kisel som tillförs ytvattnet genom tillrinning från land eller genom
tillförsel av djupvatten. Typiska vintervärden för halten av silikat i ytvattnet för Västerhavet
är omkring 8 μmol/l. Under vårblomningen tillväxer kiselalger och silikathalten sjunker
snabbt till omkring 1 μmol/l. I egentliga Östersjön ligger halten på vintern normalt kring 10
μmol/l och sjunker sakta ned mot 5 μmol/l, varefter den snabbt stiger mot slutet av året.
2012
Silikathalterna har under 2012 följt samma mönster som halterna av oorganiskt fosfor och
kväve. Halterna har dock varierat kraftigt under våren på flera stationer, men under
vårblomningen. Därefter stiger de långsamt under sommaren och hösten för att i december
åter vara uppe på samma nivåer som under årets början. Resultatet från Höganäs (ÖVF 1:1)
visar inte samma jämna trender som övriga stationer, se Figur 4-Figur 8. Halterna är under
året i regel normala eller över det normala. Det förekommer dock enstaka mätningar med
värden under det normal.
Silikathalten bedöms inte enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.
5.5.4
POC – partikulärt organiskt kol
Partikulärt organiskt kol (POC) i vattenmassan kan tolkas som ett grovt mått på planktonbiomassan. POC-halterna ger alltså en indikation på eutrofieringsnivån och visar på hur
mycket material som kan falla ut och belasta bottnarna. POC består av såväl levande material
(plankton och bakterier), som dött organiskt material (fekalier och detritus). I denna
undersökning har POC mätt i det material som uppsamlats på ett glasfiberfilter med
ungefärlig porstorlek av 0.7 µm (Whatman GF/F).
2012
Figur 11 visar POC-halten i provtagningsområdet för 2012. Ett högre värde syns under våren
för vissa stationer, men de allra flesta värden under året ligger mellan 15-25 μmol/l. Någon
tydlig trend för samtliga stationer och mätningar är svårt att utläsa.
Figur 11.
Medelhalter av yt- och bottenvärden av POC vid de fem kuststationerna 2012.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
25
5.5.5
Kvoten POC/PON
PON ger den totala mängden partikulärt organiskt kväve, för dött och levande material, på
samma sätt som POC ger den totala mängden partikulärt organiskt kol. Kvoten POC/PON
ger en indikation i vilket stadium en algblomning är. En aktiv algblomning har en kol/kvävekvot runt 7 (Redfield kvot). Vid nedbrytning av levande material sjunker dock halten av
kväve vanligen fortare än kolnedbrytningen och POC/PON-kvoten blir högre än 7.
2012
Figur 12 visar POC/PON-kvoten i provtagningsområdet för 2012. Beräknad POC/PON kvot
var högst i början och slutet av året. Kvoten sjunker under vårblomningen, och håller en
relativt jämn nivå under våren, sommaren och hösten. Mellan mars och november ligger de
flesta värden på mellan 7 och 9, vilket bör indikera aktiva alger. Vid mätningen under
december stiger POC/PON-kvoten igen på samtliga stationer som en följd av att
produktionssäsongen är slut och nedbrytning börjat.
Figur 12. Kvoten POC/PON (Kvot av medelhalter av yt- och bottenvärden) vid de fem
kuststationerna 2012.
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
26
6 Referenser
Edler, L.& Westring, G. (1993):
Revidering av Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram. SMHI Oceanografi, Sa PM
5. Norrköping.
Håkansson, B. (1998, Opublicerat):
On the water and salt exchange in a frictionally dominated straight – connecting the Baltic
with the North Sea.
Naturvårdsverket (2007):
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i
övergångszon - En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och
följas upp. Handbok 2007:4
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0147-6.pdf
Naturvårdsverket (2007):
Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon.
Bilaga B till handbok 2007:4
SMHI Expeditionsrapporter 2012, www.smhi.se
Förvaltningsplan för 2009-2015, Vattenmyndigheten för södra Östersjön,
www.vattenmyndigheterna.se
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
27
7 Bilagor
7.1
Bilaga 1. Stationstabell
Analyserade parametrar, stationsvis och månadsvis, ytan och botten. Saknade värden innebär
utebliven mätning.
Temperatur (°C)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
3,79
4,14
3,50
3,14
3,64
1,43
1,65
0,80
0,62
1,08
2,51
2,59
2,90
2,98
2,59
3,40
4,11
3,99
3,87
3,62
5,08
4,74
4,94
5,17
4,76
10,74
10,87
10,46
10,81
11,21
14,07
13,66
13,44
15,44
15,59
17,87
17,13
17,47
17,57
17,61
18,37
17,28
17,77
17,65
17,61
16,40
15,00
15,13
15,76
15,87
10,93
10,96
10,59
10,61
10,90
8,08
7,95
8,02
8,04
7,90
2,12
2,25
0,93
0,45
1,10
4,17
3,72
3,65
3,51
3,64
2,11
1,64
0,82
0,12
1,09
2,14
2,58
2,28
2,42
2,59
3,24
3,89
3,42
3,69
3,62
4,86
4,61
4,89
5,13
5,53
10,71
10,21
10,42
10,74
11,20
13,50
13,21
14,15
15,26
14,67
17,09
16,62
17,47
17,52
16,96
18,10
17,61
17,44
17,62
17,58
16,33
15,05
15,09
15,79
16,36
10,94
10,96
10,59
10,60
10,90
8,17
8,03
8,02
8,04
7,90
5,43
1,76
2,23
1,22
1,89
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
14,18
11,17
10,68
10,59
11,12
9,85
8,76
8,68
8,77
8,67
17,87
11,00
9,21
9,06
9,30
17,34
16,07
10,37
8,85
9,88
10,94
8,88
8,74
8,75
8,53
14,21
12,33
11,09
10,93
9,23
10,42
8,75
8,52
8,47
8,54
9,92
8,36
8,35
8,41
8,76
12,47
9,00
9,24
9,47
8,74
19,06
10,14
9,43
9,52
9,21
11,01
9,48
9,25
9,24
9,17
13,69
11,28
10,49
10,13
9,52
10,71
8,53
8,66
8,43
8,28
18,46
11,99
11,18
10,96
11,12
12,29
8,76
8,69
8,78
8,67
18,27
11,25
11,14
9,38
9,42
20,93
17,92
16,79
13,48
10,09
13,40
9,07
8,77
8,76
8,84
14,22
15,06
11,39
10,92
9,23
12,15
8,83
8,62
8,46
8,43
17,16
8,60
8,36
8,41
9,31
13,84
9,94
9,33
9,46
8,74
19,23
10,35
9,45
9,54
9,69
11,47
9,49
9,26
9,24
9,17
16,02
11,81
10,51
10,14
9,53
15,59
9,14
8,74
8,45
8,36
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
8,34
8,46
8,70
8,62
8,62
9,16
9,20
9,46
9,47
9,47
9,25
9,06
9,09
9,04
9,11
8,99
8,78
9,08
8,94
9,00
8,30
8,51
8,54
8,40
8,39
7,55
7,38
7,51
7,78
7,55
7,11
7,21
7,44
8,20
7,40
6,21
6,41
6,38
6,60
6,15
6,38
6,48
6,56
6,91
6,64
6,15
6,43
6,56
6,68
6,63
7,17
7,14
7,14
7,03
7,15
7,60
7,80
7,81
7,75
7,95
8,67
8,84
9,10
9,15
9,24
7,99
8,52
8,56
8,53
8,60
8,93
9,21
9,44
9,48
9,49
9,26
9,02
8,95
9,10
9,17
8,65
8,81
9,20
9,21
9,00
8,26
8,48
8,54
8,39
8,36
7,53
7,31
7,45
7,79
7,52
7,84
7,23
8,38
8,42
7,47
6,16
6,24
6,33
6,57
6,36
6,62
6,45
6,54
6,95
6,63
6,11
6,36
6,57
6,72
6,62
7,11
7,16
7,13
7,02
7,04
7,11
7,69
7,81
7,76
7,94
7,41
8,97
8,97
9,19
9,11
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
99
100
101
99
100
100
100
100
100
101
109
103
103
102
102
108
107
106
103
104
100
100
101
100
99
107
103
103
108
104
105
105
108
124
112
99
100
100
104
97
105
102
104
110
105
101
97
99
102
101
100
98
97
96
98
100
101
101
100
102
97
98
97
96
99
99
100
100
99
100
101
100
100
99
102
109
102
101
101
103
106
108
111
109
104
101
100
101
100
101
106
102
102
108
104
116
104
123
127
111
101
97
100
103
100
109
103
103
110
105
100
96
99
103
103
99
99
97
96
97
96
100
101
100
102
93
98
99
99
99
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
0,70
0,69
0,82
0,77
0,70
0,75
0,79
0,81
0,80
0,80
0,22
0,74
0,81
0,88
0,78
0,03
0,14
0,43
0,57
0,68
0,37
0,43
0,40
0,33
0,48
0,17
0,30
0,43
0,36
0,36
0,36
0,39
0,33
0,35
0,39
0,40
0,51
0,53
0,55
0,46
0,38
0,49
0,46
0,48
0,46
0,13
0,48
0,49
0,44
0,44
0,53
0,61
0,66
0,60
0,59
0,67
0,68
0,70
0,73
0,62
0,78
0,81
0,80
0,84
0,79
0,68
0,73
0,73
0,80
0,70
0,69
0,80
0,81
0,81
0,80
0,10
0,74
0,77
0,84
0,76
0,07
0,13
0,15
0,35
0,68
0,34
0,48
0,41
0,33
0,35
0,17
0,26
0,40
0,36
0,36
0,31
0,40
0,35
0,35
0,40
0,13
0,54
0,53
0,55
0,59
0,34
0,47
0,47
0,49
0,45
0,14
0,48
0,49
0,43
0,41
0,54
0,61
0,63
0,61
0,60
0,62
0,69
0,69
0,72
0,62
0,79
0,81
0,79
0,83
0,79
Salthalt (psu)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
Syrgashalt (ml/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
Syremättnadsgrad (%)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
PO4-P (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
28
Tot-P (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
1,02
1,01
1,22
1,40
1,09
1,04
1,09
1,13
1,10
1,12
0,91
1,04
1,14
1,26
1,08
0,40
0,59
0,95
1,14
1,10
0,72
0,81
0,79
0,70
0,85
0,61
0,89
0,79
0,89
0,77
0,80
0,83
0,88
0,88
0,87
0,97
0,94
1,00
1,00
0,99
0,85
1,02
0,92
1,04
0,95
0,50
1,00
0,94
1,13
1,00
1,00
1,01
1,31
1,09
1,06
1,07
1,07
1,13
1,10
0,99
1,25
1,33
1,34
1,42
1,31
0,96
1,04
1,03
1,17
1,06
0,97
1,11
1,10
1,11
1,14
0,85
1,02
1,08
1,24
1,07
0,53
0,56
0,62
0,86
1,07
0,68
0,81
0,79
0,71
0,73
0,55
0,64
0,86
0,77
0,79
0,71
0,81
0,79
0,89
0,89
0,48
0,94
1,03
1,00
1,06
0,84
0,93
0,94
1,08
0,96
0,49
0,88
1,01
0,97
0,89
0,95
1,03
1,19
1,05
1,08
0,96
1,05
1,09
1,09
1,01
1,22
1,33
1,30
1,39
1,31
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
0,98
1,01
1,22
1,63
1,07
0,60
0,52
0,72
0,71
0,52
0,05
0,41
0,57
1,31
0,40
0,02
0,11
0,50
0,77
0,33
0,03
0,06
0,20
0,31
0,03
0,02
0,03
0,02
0,04
0,02
0,02
0,02
0,02
0,02
0,02
0,05
0,04
0,04
0,04
0,04
0,02
0,03
0,02
0,02
0,02
0,02
0,05
0,04
0,04
0,03
0,10
0,11
0,61
0,09
0,08
0,21
0,25
0,32
0,66
0,16
0,90
0,94
0,99
1,00
0,82
0,68
1,11
1,14
1,34
1,07
0,65
0,53
0,72
0,71
0,52
0,02
0,43
0,43
1,20
0,40
0,03
0,05
0,09
0,56
0,33
0,03
0,04
0,20
0,32
0,03
0,03
0,02
0,02
0,04
0,04
0,02
0,02
0,02
0,02
0,02
0,02
0,03
0,04
0,03
0,03
0,02
0,02
0,02
0,02
0,03
0,02
0,04
0,04
0,03
0,04
0,10
0,11
0,58
0,09
0,07
0,17
0,23
0,33
0,65
0,17
0,66
0,97
0,98
1,03
0,86
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
5,62
5,12
32,97
42,30
4,19
3,54
4,00
10,38
9,55
3,66
0,18
4,23
17,34
22,49
3,13
0,10
3,41
29,05
40,97
2,69
0,10
0,73
1,63
1,36
0,10
0,10
0,12
0,14
0,16
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,19
0,10
0,10
0,12
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,40
0,31
1,16
0,24
0,12
2,40
2,02
1,30
0,83
0,31
1,85
1,48
4,57
5,59
1,05
5,86
11,48
11,97
24,04
4,24
3,95
4,09
9,67
9,26
3,66
0,24
4,75
3,83
17,05
3,06
0,15
2,33
0,35
5,20
2,80
0,15
0,14
1,61
1,36
0,10
0,10
0,10
0,10
0,16
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,10
0,42
0,33
1,07
0,25
0,12
1,96
1,91
1,39
0,86
0,31
2,89
6,11
1,65
5,85
1,07
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
0,90
0,47
1,40
2,65
0,47
0,56
0,61
1,18
1,04
0,54
0,27
0,60
1,43
2,13
0,68
0,20
0,20
1,10
1,52
0,26
0,26
0,40
0,59
0,92
0,22
0,20
0,20
0,25
0,25
0,20
0,22
0,20
0,20
0,20
0,20
0,27
0,48
0,27
0,26
0,31
0,34
0,29
0,31
0,34
0,36
0,20
0,51
0,48
0,20
0,32
0,38
0,85
2,49
0,80
0,53
0,66
0,66
0,89
1,19
0,20
0,67
0,67
0,84
1,23
0,27
0,73
0,87
0,88
1,70
0,64
0,60
0,55
0,93
0,92
0,56
0,20
0,79
0,93
1,81
0,72
0,20
0,20
0,20
0,37
0,32
0,32
0,51
0,50
1,03
0,20
0,20
0,20
0,24
0,20
0,20
0,30
0,23
0,24
0,23
0,31
0,40
0,30
0,34
0,41
0,40
0,29
0,30
0,24
0,26
0,29
0,20
0,59
0,35
0,20
0,25
0,44
0,81
2,31
0,84
0,50
0,50
0,68
0,91
1,19
0,20
0,68
0,97
0,57
1,28
0,34
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
24,60
23,60
58,10
70,00
24,50
21,10
22,30
30,80
32,40
21,40
19,10
21,60
39,30
47,20
21,90
15,60
20,90
52,10
70,70
21,00
16,20
18,20
19,80
19,80
16,20
16,10
18,60
17,10
19,60
18,00
16,90
17,40
18,80
18,40
19,40
22,60
19,90
20,80
20,20
22,20
18,40
19,70
19,20
20,40
20,40
13,90
19,70
18,50
20,90
18,90
18,90
18,30
25,30
18,60
18,80
20,50
20,30
19,70
20,40
19,00
20,10
20,70
23,00
27,40
19,90
21,70
31,00
32,90
46,10
26,30
21,40
22,70
29,30
32,50
21,80
20,70
23,50
21,30
42,00
20,70
14,70
18,30
17,50
25,20
20,80
14,70
17,00
20,10
19,60
16,90
16,00
15,40
18,00
17,50
17,80
16,10
16,70
18,10
18,50
19,70
16,30
19,70
21,20
20,50
21,20
18,10
18,60
19,00
20,90
20,90
13,20
17,40
19,50
19,00
19,60
17,60
18,60
23,90
18,30
19,20
18,30
19,80
20,00
20,00
19,50
18,40
25,50
20,70
26,40
20,20
NO2-N (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
NO3-N (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
NH4-N (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
Tot-N (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
29
Silikat (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
15,6
16,0
29,6
35,6
15,4
14,9
15,4
19,1
18,4
14,8
7,8
15,3
23,1
28,0
15,1
0,1
2,7
22,3
31,9
13,0
7,3
8,5
7,4
6,1
8,2
4,1
5,7
6,1
4,0
4,6
7,3
8,7
7,1
5,7
6,1
7,4
9,6
9,9
7,8
7,1
8,1
11,1
10,6
10,2
10,1
1,9
11,0
11,5
10,7
11,4
13,4
14,3
15,0
14,0
13,9
15,0
15,7
15,7
15,5
13,8
16,1
16,0
17,4
18,8
14,9
14,6
18,6
19,5
25,9
15,4
15,0
15,3
18,6
18,3
14,8
4,0
15,4
15,2
24,3
14,6
0,7
1,4
1,7
8,7
12,9
6,1
8,8
7,5
6,1
5,4
4,1
5,6
5,9
4,0
4,5
5,3
8,7
5,8
5,6
6,6
0,6
9,6
10,2
7,8
7,1
6,4
10,8
10,7
10,2
10,2
2,2
10,7
11,5
10,6
10,8
13,1
14,3
15,0
14,1
13,8
13,5
15,6
15,7
15,5
13,8
15,4
17,3
15,9
18,9
15,0
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
1,9
1,4
3,4
5,9
1,1
1,0
1,1
1,6
0,9
1,1
6,1
1,1
1,5
3,4
2,1
2,3
2,7
3,6
3,1
2,3
1,3
1,1
2,1
2,1
2,0
1,7
2,4
1,8
1,6
3,3
2,5
1,9
4,1
3,0
3,2
2,2
3,1
3,1
2,3
2,4
2,9
2,2
1,6
2,9
2,6
2,8
3,1
2,8
1,9
3,8
1,5
3,2
1,7
2,0
1,8
1,8
1,7
1,2
1,8
1,6
1,8
2,3
1,1
1,3
1,6
1,5
1,4
2,0
1,6
2,3
1,2
1,2
6,5
1,1
0,9
2,1
0,8
2,2
2,5
2,9
2,3
1,2
2,5
2,3
2,3
2,5
2,2
1,9
2,2
1,4
1,5
2,1
2,7
1,4
1,3
2,5
3,1
2,3
1,8
1,9
2,2
2,3
3,6
1,8
1,2
1,6
2,4
2,7
1,9
1,9
1,8
3,2
1,7
2,6
1,9
1,3
1,7
1,9
1,7
1,4
1,5
1,6
1,9
2,0
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
16,9
17,7
33,8
61,6
12,4
14,5
14,4
21,5
11,8
15,1
39,4
11,4
12,6
28,2
17,7
27,6
20,6
28,0
24,4
18,6
10,9
10,9
15,7
17,9
14,4
12,6
18,2
13,2
12,9
23,2
16,7
12,8
31,0
23,5
22,6
15,4
21,1
22,6
19,9
16,8
18,9
17,1
11,7
18,1
16,6
17,2
21,4
20,2
14,1
28,7
11,4
21,4
14,0
14,5
13,1
12,6
12,3
14,5
18,9
16,5
18,4
20,2
12,9
13,8
17,2
25,8
22,9
25,3
20,6
28,8
14,1
15,1
41,7
10,8
7,9
18,2
8,7
21,8
16,3
21,7
16,5
9,2
17,3
16,4
17,7
18,6
16,0
13,6
17,4
13,1
11,3
15,2
18,3
10,8
12,0
18,7
24,6
16,2
13,0
16,5
18,4
18,3
18,5
15,1
11,1
11,8
16,9
16,8
14,2
15,5
13,4
26,3
12,4
22,7
13,7
11,1
13,0
14,0
12,8
15,7
16,6
17,1
19,7
19,0
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
0,9
0,4
1,4
1,2
0,5
0,4
0,2
0,6
0,4
0,3
11,8
0,4
0,7
1,3
0,3
1,6
1,5
1,8
1,4
0,6
0,2
0,3
0,2
0,4
0,1
0,5
0,4
0,4
0,3
0,2
0,4
0,3
0,5
0,3
0,2
1,4
1,4
0,4
1,1
0,3
1,0
1,6
0,9
0,9
0,8
0,9
2,2
1,6
1,6
1,3
2,6
1,0
0,8
0,7
1,1
1,9
2,4
2,1
1,8
1,8
0,5
1,0
1,3
1,3
0,5
0,4
0,3
0,3
0,5
0,6
0,3
0,2
0,2
0,3
0,4
13,6
0,4
0,3
1,3
0,5
1,2
2,4
3,2
2,7
0,6
0,4
0,1
0,6
0,4
0,1
0,6
1,0
0,5
0,4
0,3
0,5
0,3
0,4
0,6
0,1
0,7
1,4
1,5
0,9
1,1
1,1
1,3
1,2
1,1
0,5
0,7
0,5
1,2
1,6
0,5
1,5
1,2
1,1
0,8
1,3
1,9
0,9
1,6
1,5
1,5
0,7
1,1
1,0
1,3
0,9
12-01-17
12-02-01
12-03-01
12-03-14
12-04-11
12-05-12
12-06-13
12-07-11
12-08-14
12-09-11
12-10-17
12-11-14
12-12-13
7
7
6,5
2,5
5,9
8
7,5
7,5
3
6
5
7,5
8
3
6
10
7
6
3
6
9,5
8
6,5
3
6
7
6
6,5
3
6
8
8
6
3
6
6
4
5,5
3
6
8,5
8
6
3
6
9
8
6
3
6
9
8
4
3
5
8
6
3
6
6
6
3
5,5
PON (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
POC (µmol/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
Klorofyll-a (µg/l)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
1:1
8m
3:2
7m
4:8
7m
4:11
2m
5:2
5m
Siktdjup (m)
Station
1:1
ytan
3:2
ytan
4:8
ytan
4:11
ytan
5:2
ytan
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
30
7.2
Bilaga 2. Station W Landskrona
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
31
7.3
Bilaga 3. CTD data
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
2012-01-17
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5
5,5
6
6,5
7
7,5
8
8,5
9
9,5
3,77
3,78
3,78
3,78
3,80
3,82
3,85
3,86
3,89
3,93
4,00
4,05
4,08
4,09
4,10
4,12
4,14
4,20
Salt
14,08
14,10
14,14
14,34
14,43
14,85
15,26
15,50
15,99
16,62
17,28
17,69
17,84
17,89
17,97
18,17
18,49
19,58
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
2012-02-01
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
1,37
1
1,38
1,5
1,38
2
1,38
2,5
1,39
3
1,39
3,5
1,40
4
1,38
4,5
1,38
5
1,41
5,5
1,50
6
1,57
6,5
1,60
7
1,61
7,5
1,67
8
1,80
8,5
1,95
9
2,05
9,5
2,21
Salt
9,80
9,80
9,80
9,78
9,79
9,82
10,00
10,15
10,25
10,39
10,55
10,69
10,87
11,01
11,20
11,57
12,27
12,82
13,60
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
2012-03-01
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
2,49
1
2,49
1,5
2,49
2
2,49
2,5
2,49
3
2,48
3,5
2,48
4
2,48
4,5
2,46
5
2,37
5,5
2,22
6
2,15
6,5
2,15
7
2,13
7,5
2,12
8
2,11
8,5
2,11
9
2,10
9,5
2,10
Salt
17,83
17,83
17,83
17,82
17,82
17,83
17,82
17,83
17,84
17,91
18,07
18,15
18,15
18,19
18,21
18,21
18,22
18,26
18,32
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
2012-03-14
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
3,35
1
3,29
1,5
3,25
2
3,21
2,5
3,18
3
3,08
3,5
3,05
4
3,04
4,5
3,04
5
3,03
5,5
3,03
6
3,02
6,5
3,01
7
3,00
7,5
2,97
8
3,03
8,5
3,08
9
3,15
9,5
3,24
Salt
17,35
17,38
17,49
17,76
17,97
18,31
18,54
18,55
18,57
18,62
18,60
18,61
18,62
18,75
19,24
20,10
20,69
20,91
21,43
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
4,14
11,15
1
4,14
11,13
1,5
4,14
11,13
2
4,14
11,12
2,5
4,12
11,16
3
4,04
11,25
3,5
3,96
11,42
4
3,89
11,56
4,5
3,86
11,70
5
3,81
11,85
5,5
3,78
11,95
6
3,76
11,99
6,5
3,75
12,00
7
3,73
11,99
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
0,5
3,03
9,91
1
3,33
10,43
1,5
3,71
10,90
2
3,94
11,05
2,5
4,02
11,08
3
4,03
11,09
3,5
4,00
11,08
4
3,96
11,10
4,5
3,93
11,10
5
3,93
11,10
5,5
3,98
11,10
6
4,02
11,13
6,5
3,93
11,15
7
3,67
11,17
7,5
3,41
11,22
8
3,29
11,28
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
2,92
9,78
1
3,08
10,51
1,5
3,29
10,80
2
3,44
10,91
2,5
3,47
10,92
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
3,79
1
3,66
1,5
3,63
2
3,63
2,5
3,63
3
3,63
3,5
3,63
4
3,62
4,5
3,62
5
3,62
5,5
3,62
6
3,62
Salt
10,25
11,02
11,04
11,06
11,05
11,05
11,03
11,05
11,06
11,04
11,05
11,06
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
1,62
8,69
1
1,62
8,69
1,5
1,61
8,69
2
1,61
8,68
2,5
1,61
8,69
3
1,61
8,68
3,5
1,61
8,69
4
1,61
8,71
4,5
1,61
8,69
5
1,61
8,70
5,5
1,60
8,69
6
1,60
8,70
6,5
1,60
8,70
7
1,61
8,69
7,5
1,61
8,72
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
0,5
0,83
1
0,83
1,5
0,84
2
0,84
2,5
0,84
3
0,84
3,5
0,84
4
0,83
4,5
0,83
5
0,82
5,5
0,82
6
0,82
6,5
0,82
7
0,80
7,5
0,80
8
0,81
8,5
0,81
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
0,49
8,71
1
0,53
8,69
1,5
0,51
8,71
2
0,55
8,70
2,5
0,59
8,68
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
1,03
1
1,04
1,5
1,04
2
1,05
2,5
1,05
3
1,05
3,5
1,05
4
1,06
4,5
1,05
5
1,06
5,5
1,06
Salt
8,60
8,59
8,59
8,59
8,59
8,60
8,60
8,58
8,59
8,58
8,59
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
2,55
11,00
1
2,54
10,99
1,5
2,54
11,00
2
2,54
10,99
2,5
2,53
11,00
3
2,52
11,02
3,5
2,52
11,03
4
2,51
11,04
4,5
2,51
11,05
5
2,50
11,04
5,5
2,50
11,05
6
2,64
11,25
6,5
2,83
11,48
7
2,42
11,60
7,5
2,64
11,96
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
0,5
2,87
9,17
1
2,86
9,19
1,5
2,85
9,19
2
2,76
9,27
2,5
2,51
9,54
3
2,24
9,73
3,5
2,01
9,89
4
1,94
10,18
4,5
2,11
10,48
5
2,35
10,64
5,5
2,39
10,88
6
2,38
10,92
6,5
2,35
10,96
7
2,29
11,08
7,5
2,18
11,24
8
2,05
11,40
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
2,94
9,03
1
2,91
9,07
1,5
2,87
9,14
2
2,75
9,42
2,5
2,46
9,92
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
2,57
1
2,56
1,5
2,56
2
2,55
2,5
2,55
3
2,55
3,5
2,55
4
2,55
4,5
2,55
5
2,56
5,5
2,56
Salt
9,24
9,25
9,25
9,25
9,26
9,27
9,27
9,27
9,30
9,38
9,39
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
4,19
16,04
1
4,07
16,49
1,5
3,95
17,19
2
3,84
17,51
2,5
3,81
17,58
3
3,80
17,64
3,5
3,79
17,69
4
3,78
17,73
4,5
3,77
17,76
5
3,76
17,79
5,5
3,76
17,81
6
3,80
17,88
6,5
3,85
17,98
7
3,88
18,00
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
0,5
4,26
8,99
1
3,76
11,37
1,5
3,60
12,42
2
3,57
12,69
2,5
3,57
13,06
3
3,56
13,24
3,5
3,55
13,56
4
3,53
14,47
4,5
3,53
15,08
5
3,52
15,46
5,5
3,49
15,89
6
3,47
16,10
6,5
3,44
16,53
7
3,43
16,87
7,5
3,41
17,01
8
3,35
17,85
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
4,20
8,82
1
3,93
10,13
1,5
3,73
11,24
2
3,67
12,58
2,5
3,67
13,23
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
3,89
1
3,75
1,5
3,73
2
3,71
2,5
3,68
3
3,66
3,5
3,63
4
3,62
4,5
3,60
5
3,59
5,5
3,62
6
3,69
Salt
9,81
9,83
9,84
9,85
9,86
9,88
9,94
9,97
9,98
10,05
10,48
11,43
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
Salt
8,61
8,62
8,61
8,61
8,62
8,62
8,63
8,61
8,62
8,61
8,62
8,62
8,62
8,63
8,63
8,63
8,63
32
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
2012-04-11
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
5,08
1
5,08
1,5
5,07
2
5,06
2,5
5,03
3
5,02
3,5
5,01
4
5,00
4,5
4,99
5
4,97
5,5
4,96
6
4,94
6,5
4,90
7
4,86
7,5
4,84
8
4,83
8,5
4,84
Salt
10,92
10,92
10,91
10,91
10,92
10,93
10,98
11,04
11,08
11,10
11,11
11,15
11,60
12,16
12,80
13,06
13,76
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
2012-05-15
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
10,77
1
10,76
1,5
10,75
2
10,75
2,5
10,75
3
10,74
3,5
10,75
4
10,74
4,5
10,74
5
10,74
5,5
10,73
6
10,73
6,5
10,72
7
10,72
7,5
10,72
8
10,71
8,5
10,72
9
10,72
9,5
10,71
10
10,69
Salt
14,25
14,23
14,24
14,24
14,23
14,23
14,24
14,25
14,23
14,23
14,23
14,25
14,24
14,24
14,25
14,24
14,24
14,25
14,25
14,29
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
2012-06-13
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
14,07
1
14,07
1,5
14,07
2
14,07
2,5
14,06
3
14,06
3,5
14,05
4
14,03
4,5
13,99
5
13,99
5,5
14,04
6
14,10
6,5
14,17
7
14,11
7,5
13,84
8
13,63
8,5
13,53
9
13,44
9,5
13,27
Salt
10,44
10,45
10,45
10,45
10,46
10,45
10,46
10,51
10,59
10,63
10,72
10,78
10,88
10,96
11,44
11,89
12,12
12,46
13,90
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
2012-07-11
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
17,72
1
17,73
1,5
17,72
2
17,67
2,5
17,65
3
17,63
3,5
17,54
4
17,49
4,5
17,58
5
17,58
5,5
17,60
6
17,64
6,5
17,55
7
17,49
7,5
17,34
8
17,16
8,5
17,06
9
16,89
Salt
9,94
9,93
9,95
9,97
10,00
10,07
12,24
15,47
16,14
16,20
16,40
16,68
16,84
16,91
17,10
17,25
17,32
17,45
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
2012-08-14
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
18,40
1
18,32
1,5
18,29
2
18,28
2,5
18,28
3
18,27
3,5
18,26
4
18,25
4,5
18,24
5
18,23
5,5
18,21
6
18,21
6,5
18,20
7
18,19
7,5
18,17
8
18,10
8,5
17,87
Salt
12,59
12,71
12,74
12,75
12,76
12,75
12,75
12,76
12,80
12,86
12,91
12,95
13,01
13,10
13,19
13,46
14,00
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
4,75
8,85
1
4,74
8,84
1,5
4,73
8,84
2
4,73
8,85
2,5
4,72
8,87
3
4,70
8,89
3,5
4,69
8,91
4
4,68
8,91
4,5
4,66
8,93
5
4,64
8,97
5,5
4,63
9,00
6
4,62
9,01
6,5
4,61
9,03
7
4,61
9,03
7,5
4,60
9,04
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
0,5
5,00
1
4,99
1,5
4,98
2
4,96
2,5
4,96
3
4,95
3,5
4,94
4
4,94
4,5
4,94
5
4,93
5,5
4,89
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
5,16
8,73
1
5,15
8,74
1,5
5,14
8,72
2
5,13
8,74
2,5
5,11
8,73
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
4,79
1
4,76
1,5
4,74
2
4,73
2,5
4,73
3
4,73
3,5
4,72
4
4,73
4,5
4,78
5
5,02
5,5
5,34
Salt
8,46
8,52
8,53
8,52
8,53
8,53
8,53
8,54
8,57
8,76
9,05
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
11,38
12,10
1
11,00
12,23
1,5
10,97
12,24
2
10,94
12,31
2,5
10,89
12,53
3
10,75
13,08
3,5
10,71
13,12
4
10,61
13,48
4,5
10,44
14,02
5
10,28
14,88
5,5
10,25
15,03
6
10,23
15,09
6,5
10,23
15,09
7
10,23
15,11
7,5
10,22
15,20
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
0,5
10,46
11,05
1
10,43
11,08
1,5
10,41
11,08
2
10,40
11,08
2,5
10,39
11,09
3
10,38
11,12
3,5
10,38
11,13
4
10,38
11,15
4,5
10,38
11,17
5
10,38
11,24
5,5
10,39
11,37
6
10,43
11,52
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
10,84
10,91
1
10,82
10,91
1,5
10,82
10,91
2
10,80
10,95
2,5
10,74
11,05
3
10,69
11,20
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
11,27
1
11,24
1,5
11,24
2
11,22
2,5
11,22
3
11,22
3,5
11,22
4
11,22
4,5
11,22
5
11,21
5,5
11,21
Salt
9,26
9,25
9,25
9,25
9,25
9,24
9,25
9,26
9,25
9,25
9,25
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
13,60
8,79
1
13,59
8,79
1,5
13,57
8,79
2
13,56
8,79
2,5
13,48
8,80
3
13,45
8,77
3,5
13,42
8,79
4
13,44
8,79
4,5
13,44
8,81
5
13,37
8,80
5,5
13,18
8,80
6
13,13
8,83
6,5
13,08
8,87
7
13,19
8,97
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
0,5
15,51
1
15,51
1,5
15,47
2
14,96
2,5
14,83
3
14,71
3,5
14,78
4
14,61
4,5
14,31
5
14,11
5,5
14,07
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
15,40
8,51
1
15,39
8,52
1,5
15,37
8,52
2
15,33
8,52
2,5
15,22
8,50
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
15,56
1
15,49
1,5
15,42
2
15,29
2,5
15,21
3
15,04
3,5
14,92
4
14,87
4,5
14,71
5
14,66
5,5
14,64
6
14,63
Salt
8,52
8,52
8,52
8,50
8,49
8,49
8,49
8,48
8,46
8,47
8,46
8,45
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
17,11
8,41
1
17,12
8,41
1,5
17,13
8,44
2
17,12
8,46
2,5
17,11
8,48
3
17,10
8,49
3,5
17,09
8,49
4
17,07
8,50
4,5
17,06
8,51
5
17,05
8,50
5,5
17,04
8,51
6
16,89
8,59
6,5
16,71
8,70
7
16,65
8,74
7,5
16,37
9,71
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
17,55
8,45
1
17,55
8,45
1,5
17,54
8,45
2
17,52
8,45
2,5
17,52
8,45
3
17,53
8,47
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
17,55
1
17,55
1,5
17,53
2
17,48
2,5
17,34
3
17,17
3,5
17,03
4
16,98
4,5
16,97
5
16,96
5,5
16,96
Salt
8,82
8,82
8,88
8,93
9,12
9,26
9,33
9,36
9,36
9,36
9,36
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
17,25
9,62
1
17,27
9,62
1,5
17,27
9,62
2
17,27
9,62
2,5
17,27
9,62
3
17,27
9,61
3,5
17,27
9,63
4
17,26
9,62
4,5
17,28
9,66
5
17,33
9,74
5,5
17,42
9,85
6
17,49
9,91
6,5
17,55
9,96
7
17,58
9,99
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
17,53
1
17,56
1,5
17,57
2
17,57
2,5
17,58
3
17,57
3,5
17,57
4
17,56
4,5
17,56
5
17,56
5,5
17,55
Salt
8,80
8,79
8,79
8,78
8,79
8,78
8,78
8,78
8,79
8,79
8,79
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5
5,5
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5
5,5
17,39
17,40
17,39
17,40
17,41
17,41
17,41
17,42
17,44
17,56
17,75
17,73
17,69
17,68
17,68
17,68
17,66
17,64
17,58
17,59
Salt
8,71
8,70
8,71
8,71
8,71
8,71
8,71
8,71
8,71
8,71
8,73
Salt
8,57
8,57
8,57
8,58
8,54
8,55
8,57
8,60
8,65
8,66
8,67
8,37
8,37
8,37
8,38
8,38
8,38
8,38
8,38
8,40
8,43
9,29
9,29
9,30
9,34
9,38
9,39
9,39
9,40
9,40
9,52
1
1,5
2
2,5
3
17,63
17,63
17,62
17,61
17,61
9,53
9,52
9,52
9,53
9,53
33
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
2012-09-11
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
16,41
1
16,40
1,5
16,40
2
16,40
2,5
16,40
3
16,40
3,5
16,40
4
16,40
4,5
16,40
5
16,40
5,5
16,40
6
16,38
6,5
16,38
7
16,37
7,5
16,36
8
16,34
8,5
16,30
9
16,28
Salt
19,11
19,12
19,12
19,12
19,13
19,12
19,13
19,12
19,12
19,11
19,14
19,16
19,17
19,17
19,22
19,28
19,36
19,43
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
2012-10-17
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
10,95
1
10,95
1,5
10,95
2
10,95
2,5
10,95
3
10,95
3,5
10,95
4
10,95
4,5
10,95
5
10,95
5,5
10,95
6
10,95
6,5
10,95
7
10,92
7,5
10,88
8
10,86
8,5
10,86
9
10,93
9,5
11,29
Salt
11,03
11,02
11,03
11,03
11,03
11,03
11,02
11,04
11,04
11,04
11,04
11,03
11,05
11,11
11,20
11,25
11,47
11,76
13,83
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
8,08
1
8,08
1,5
8,08
2
8,08
2,5
8,09
3
8,10
3,5
8,10
4
8,10
4,5
8,11
5
8,11
5,5
8,12
6
8,13
6,5
8,14
7
8,14
7,5
8,15
8
8,17
8,5
8,19
9
8,20
Salt
13,64
13,63
13,81
13,77
13,84
13,98
14,03
14,09
14,16
14,21
14,38
14,66
14,81
14,92
15,02
15,57
16,14
16,23
Höganäs (ÖVF1:1)
Djup
Temp
0,5
2,10
1
2,11
1,5
2,12
2
2,18
2,5
3,10
3
4,18
3,5
4,44
4
4,50
4,5
4,52
5
4,56
5,5
4,59
6
4,78
6,5
5,13
7
5,28
7,5
5,33
8
5,36
8,5
5,38
9
5,44
9,5
6,00
Salt
10,64
10,66
10,66
10,84
12,73
13,39
13,42
13,44
13,51
13,62
13,74
14,45
14,99
15,24
15,47
15,55
15,67
15,95
17,95
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-11-14
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
2012-12-13
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
0,5
15,12
1
15,11
1,5
15,11
2
15,10
2,5
15,10
3
15,09
3,5
15,09
4
15,09
4,5
15,08
5
15,08
5,5
15,07
Salt
9,48
9,49
9,49
9,48
9,49
9,48
9,48
9,49
9,49
9,50
9,53
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
10,99
9,50
1
10,98
9,51
1,5
10,98
9,52
2
10,97
9,52
2,5
10,97
9,50
3
10,97
9,51
3,5
10,96
9,51
4
10,96
9,52
4,5
10,96
9,51
5
10,96
9,52
5,5
10,96
9,49
6
10,96
9,51
6,5
10,96
9,52
7
10,96
9,52
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
0,5
10,58
1
10,60
1,5
10,60
2
10,60
2,5
10,61
3
10,61
3,5
10,60
4
10,60
4,5
10,60
5
10,60
5,5
10,60
Salt
9,26
9,26
9,26
9,27
9,26
9,27
9,27
9,27
9,27
9,27
9,27
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
7,96
11,30
1
7,95
11,29
1,5
7,95
11,28
2
7,95
11,29
2,5
7,95
11,29
3
7,95
11,30
3,5
7,95
11,29
4
7,96
11,32
4,5
7,96
11,32
5
7,96
11,39
5,5
7,97
11,45
6
8,00
11,60
6,5
8,02
11,77
7
8,03
11,83
7,5
8,03
11,83
Lundåkrabukten (ÖVF3:2)
Djup
Temp
Salt
0,5
2,20
8,49
1
2,22
8,49
1,5
2,23
8,48
2
2,24
8,49
2,5
2,22
8,49
3
2,17
8,50
3,5
2,11
8,53
4
1,97
8,62
4,5
2,05
8,73
5
2,22
8,88
5,5
2,30
8,96
6
2,40
9,02
6,5
1,81
9,09
7
1,75
9,11
7,5
1,71
9,15
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5
5,5
6
6,5
7
14,99
14,99
14,98
14,98
14,98
14,98
14,98
14,98
14,97
14,97
14,97
14,99
15,02
10,19
10,19
10,19
10,20
10,20
10,20
10,20
10,20
10,20
10,23
10,27
10,34
10,41
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
15,78
9,57
1
15,77
9,58
1,5
15,77
9,58
2
15,78
9,60
2,5
15,78
9,59
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
10,61
9,26
1
10,61
9,26
1,5
10,61
9,26
2
10,61
9,26
2,5
10,61
9,26
3
10,61
9,27
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
10,91
1
10,91
1,5
10,91
2
10,91
2,5
10,91
3
10,91
3,5
10,91
4
10,90
4,5
10,90
5
10,90
5,5
10,90
6
10,90
Salt
9,19
9,20
9,20
9,20
9,20
9,19
9,20
9,20
9,20
9,20
9,20
9,18
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
Salt
0,5
8,02
10,52
1
8,02
10,51
1,5
8,02
10,51
2
8,02
10,51
2,5
8,02
10,51
3
8,02
10,51
3,5
8,02
10,51
4
8,02
10,51
4,5
8,02
10,51
5
8,02
10,53
5,5
8,02
10,53
6
8,02
10,53
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
8,04
10,14
1
8,04
10,13
1,5
8,04
10,13
2
8,04
10,14
2,5
8,04
10,13
3
8,04
10,14
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
7,90
1
7,90
1,5
7,90
2
7,90
2,5
7,90
3
7,90
3,5
7,90
4
7,90
4,5
7,90
5
7,90
5,5
7,90
Salt
9,55
9,55
9,54
9,53
9,54
9,54
9,54
9,54
9,54
9,54
9,54
Lommabukten (ÖVF4:8)
Djup
Temp
0,5
0,92
1
0,97
1,5
1,02
2
1,20
2,5
1,48
3
1,64
3,5
1,82
4
2,04
4,5
2,16
5
2,21
5,5
2,24
6
2,26
Lommabukten (ÖVF4:11)
Djup
Temp
Salt
0,5
0,44
8,36
1
0,46
8,34
1,5
0,52
8,36
2
0,57
8,36
2,5
1,02
8,39
3
1,18
8,47
Höllviken (ÖVF5:2)
Djup
Temp
0,5
0,54
1
0,89
1,5
1,12
2
1,09
2,5
1,08
3
1,06
3,5
1,13
4
1,34
4,5
1,63
5
1,76
5,5
1,82
Salt
8,40
8,29
8,25
8,25
8,26
8,27
8,30
8,34
8,33
8,32
8,33
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
Salt
8,59
8,60
8,59
8,66
8,69
8,69
8,69
8,70
8,68
8,70
8,69
8,70
1
1,5
2
2,5
3
3,5
4
4,5
5
5,5
15,81
15,80
15,80
15,82
15,83
15,85
15,86
15,93
16,16
16,54
Salt
9,22
9,23
9,22
9,25
9,26
9,28
9,29
9,36
9,64
10,21
34
7.4
Bilaga 4. Metoduppgifter1
Metoduppgifter
Temperatur
Temperatur
Salinitet
Salinitet
Oxygen
Svavelväte
Ammoniumnitrogen
Ammoniumnitrogen
Nitritnitrogen
Nitritnitrogen
Nitratnitrogen
Nitratnitrogen
Fosfatfosfor
Fosfatfosfor
Silikatkisel
Silikatkisel
Nitrogen, total
Fosfor, total
Fosfor, total
Klorofyll
Klorofyll
Klorofyll
POC4
PON3
1
Enhet
grader C
grader C
(PSS 78)
ml/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µmol/l
µg/l
µg/l
µg/l
µmol/l
µmol/l
Mätosäkerhet2
±0.02oC
±0.01oC
±0.02 enh
±0.02 enh
±5.0 %
±9 %
±28 %
±10 %
±11 %
±3 %
±7 %
±4 %
±12 %
±4 %
±8 %
±3 %
±14 %
±18 %
±12 %
±20 %
±12 %
±12 %
±30 %
±30 %
Mätområde
-3-35
-2-40
2-40
0-40
0.02-15
1-300
0.05-0.30
0.30-100
0.02-0.2
0.2-10.0
0.10-1.5
1.5-50
0.02-0.20
0.20-10
0.1-5.0
5-200
5-100
0.05-1.0
1.0-10.0
0.1-1.0
1.0-10
10-100
0.5-100
0.1-20
Mätprincip
Omvändn. Term.
CTD-sond (SAIV)
Kond. Labsal
CTD-sond (SAIV)
Jodom. titrering
Man. spektrometri
Man. spektrometri
Man. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Aut. spektrometri
Persulfatoxidation
Persulfatoxidation
Persulfatoxidation
Fluorometri
Fluorometri
Fluorometri
Elementaranalys
Elementaranalys
Ackrediterad3
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ackrediteringen täcker även marin provtagning enligt HELCOM COMBINE Programme
TOC-bestämning utförs enligt SS-EN1484, utg. 1, av ackrediterad (nr 1125) underleverantör
(Eurofins AB).
2
Utvidgad mätosäkerhet. Den angivna mätosäkerheten är beräknad med täckningsfaktor 2, vilket ger
ett konfidensintervall på ca. 95%.
3
PON = partikulärt organiskt kväve
4
POC = partikulärt organiskt kol
SMHI 2013-17 Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi
35