Ordföranden har ordet • Till minne av Lennart Wallerman och Jean

Information från
Täby Hembygdsförening
Östra Banvägen 78
183 38 Täby
Nr 4 Årgång 51 November 2014 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5
Nr 4 Årgång 45 Okt 2008
medlemsavg. på plusgiro 60 47-5
Vice-ordföranden har ordet
NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum
Arkeologigruppens dagbok från Broby bro
Ordföranden har ordet • Till minne av Lennart
Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn
Wallerman
ochi Näsbypark
Jean-Louis
Sainz • 100 år med
Dagboksblad
från somrar
på 1920-talet
korvlinjen • Släktforskning
- enprogram
forskning i tiden
Naturvårdssektionen
inbjuder till höstens
Efterlysning
av milsten
• Folktron
och
våra julförHembygdens
dag den
13 september
intill Näsby
Slott
HÖSTPROGRAMMET
oktober
- december
2008 program
beredelser
• Föreningens
och
sektionernas
OBS: Inbetalningskort på medlemsavgiften medföljer detta nummer
Nr 4 November 2014
Bild på framsidan: Detalj ur
bonadsmålning av Anders Eriksson i Ås, Småland
Information från
Täby Hembygdsförening
Östra Banvägen 78
183 38 Täby
Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 har ordet
Ordföranden
medlemsavg. på plusgiro 60 47-5
Hej, alla medlemmar!
Hösten är här efter en lång, skön sommar. Nu vankas
svamptider, vilket jag utnyttjar på mina dagliga skogspromenader med min hund Ada.
Tyvärr har två av föreningens medlemmar gått ur
tiden, nämligen Lennart Wallerman och Jean-Louis
Sainz. Se mer om dem längre fram i tidningen!
Våra föreläsningar i höst inleddes av
Birgitta Segerström, som berättade inlevelsefullt om
tre av våra mest kända småländska författare.
En runstensutflykt gjordes också med runstensfaddergruppen som guidade.
människor använde två runalfabet och att dessa uttalades lite olika fonetiskt, beroende på var i Norden
man bodde.
Släktforskningskurserna har startat med många
intresserade deltagare, så många att Mary och LarsBertil fått dela upp dem i två kurser i höst och en till
våren. Kul!
Boka gärna in den 20 och 23 november!! Varför då?
Jo, det finns ytterligare två intressanta föreläsningskvällar på gång, se sista sidan!!
Gå gärna och besök Slöjdgillets grytlappsutställning i Rönninge by, där det snart är dags för årets
julförberedelser, bl a med ljusstöpning och vår fina
julmarknad! Läs mer härom i informationen från våra
olika sektioner.
Artikeln från förra numret om hur kriget kom till
Täby avslutas i denna tidning. Ragnar Strandberg, i
Sist men inte minst VÄLKOMNA! till
Befästningsgruppen, höll
i anslutning tillhar
denna
och
Vice-ordföranden
ordet
Kulturarvsåret
2014 ett
välbesökt
och uppskattat
NOTISER:
Yttrande
till detaljplan
för Täby centrumHembygdsföreningens årliga Adventskaffe i Ytterbystugan, den 30 november!!
föredrag om om
människorna bakom
Norra
linjens
Arkeologigruppens
dagbok
från
Broby bro
Professor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn
uppbyggnad.
Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-taletVÄL MÖTT!
Naturvårdssektionen
En annan intressant
föreläsning inbjuder
vi lyssnattill
påhöstens
var om program
Hembygdens
13 september
Näsby SlottAgneta
vikingatidens
runalfabetdag
ochden
varför
man resteintill
runsteHÖSTPROGRAMMET
oktober
december
nar. Om detta föreläste den kunnige runristaren Viking 2008
Ingemar Wemmenhög. Han lärde oss att vikingatidens
Manusstopp för Hembygd i Täby 2015: Nr 1, 31/12 2014, Nr 2, 28/2, Nr 3, 26/6, Nr 4, 19/10
Nr 4 November 2014. Årgång 51
Postadress, Östra Banvägen 78, 183 38 Täby
Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78
Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende.
Vi ringer upp dig. Tala tydligt!
Hemsida: www.täbyhembygdsförening.se
E-post: (Agneta Pörner) [email protected]
Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro
60 47-5 med namn -, adress- och e-postuppgift
Medlemsfrågor: Mary Modin, [email protected]
Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, mars,
augusti och november.
Museet i Rönninge by, öppettider våren 2015:
Söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m.maj t o m midsommarafton
2
Utgivare och produktion
Ansvarig utgivare: Agneta Pörner
Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvägen 20
183 60 Täby, 076-814 14 92
Foto: Leif Grönwall om inte annat anges
Layout & Produktion: Leif Grönwall
Tryck: Stockholms Läns Grafiska
Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter.
Anonyma skrivelser publiceras ej.
Glöm inte att anmäla flyttning!
Anmäl till Mary Modin, [email protected]
tel. 070 547 47 69 när du flyttar. Det går också att anmäla per
telefon till 08-758 14 04 (telefonsvarare).
Lennart Wallerman och Jean-Louis Sainz - alldeles för
tidigt och ändå har de hunnit med så mycket!
Vi har tappat två av våra trotjänare inom en mycket kort tid. Lennart var 78 och Jean-Louis bara 73 år.
Båda hade fullt i ”att göra-korgen” in i det sista.
För Lennarts del hade han just hoppat av styrelsen för att hinna med
annat. Han kände att kapaciteten var på avtagande, men han var
fortfarande en del av oss när det gäller hembygdsforskning. Med
hemvist i släktforskningen hade han storheten att lägga ihop det
han själv kom fram till med andras resultat och blev på så vis mer
av en bygdeforskare. Särskilt intresserade han sig för östra Täby –
Arninge, Rönninge och Hägernäs, där han, som han sade, själv var
ingift. Men han var duktig på Näsby slott och Ensta också och gav
sig glatt i kast med andra områden. Vi umgicks så smått med att
skriva om gårdarna i Täby. För att det inte skulle bli så stort tänkte
vi börja med ”Gårdarna runt sjön”, dvs Rönningesjön. Tyvärr, för
alla oss andra, hann vi nätt och jämt börja. Jag uppskattade Lennart
mycket just för att han lyfte blicken över de egna släktbanden. Han
hade forskarens arbetssätt och det blev täbyhistoria av hans arbete.
Du saknas oss Lennart!
Ur vårt (Täby Hembygdsförenings) perspektiv har Jean-Louis
engagemang handlat om tidningen Hembygd i Täby som han tog
över efter Tord Tordmar. Snabbt införde han foto och färg och
ett bredare reportageinriktat innehåll. Han ville att fler skrivare
skulle komma till tals och att verksamheten skulle få en större
bredd. Det passade bra för då hade Fornminnessektionen fått ett
ökat intresse med grävningarna i Broby och annat. Jean-Louis
var även drivande när det gäller vår förlagsverksamhet. Nästan
samtliga böcker efter 2005 har haft Jean-Louis som förlagsredaktör. Han gav böckerna en aptitlig form och påverkade även
innehållet, speciellt kanske i en hyllningsbok till sin företrädare
Tord Tordmar och dennes många teckningar av Täbymiljöer.
Jubileumsboken när vi (föreningen) fyllde 70 år är ett annat
exempel.
Efter fyra år i styrelsen valde han att bli ideellt arbetande konsult till föreningen. Det skulle ge mer tid för forskning kring
familjens historia var tanken. Men han var oerhört duktig och
starkt efterfrågad. Sade sällan nej till små uppdrag. Med sina
kontakter åt olika håll blev han ankare i föreningens valberedning. Även där gjorde han ett strålande jobb. För mig personligen har han varit en bra samtalspartner i alla möjliga frågor som
handlat om förlag, samhällsbyggnad och strategi i föreningens
behov och utveckling.
Lothar Lammertz
3
”I krigens spår” var temat för höstens kulturarvsdag den 14 september. I samband härmed
valde THF Befästningsgrupp att presentera delar av Täbys kulturhistoriska arv som har anknytning till detta tema. Befästningsgruppens huvudsakliga arbetsområde är att
bevara och forska kring de militära anläggningar som byggdes i början av 1900-talet.
Denna artikel handlar om de landstormsmän som under en höstmånad 1914 var förlagda i
Täby. Första delen av artikeln publicerades i HiT, nr 3 2014.
Fortsättning från föregående nummer
Text: Ragnar Strandberg
Foton från Krigsarkivet där ej annat anges
Livets nödtorft
Tillvaron som landstormsman var nog inte alltför
bekväm, inte ens för den tidens människor. För
många innebar inkallelsen bekymmer för ekonomin och familjen därhemma, i många familjer var
mannen den enda familjeförsörjaren. Med den låga
ersättning som betalades under inkallelsen var det
många familjer som hotades av akuta ekonomiska
problem, trots att myndigheterna efterhand införde
olika former av bidrag till de mest behövande.
Då dessa åtgärder uppenbart inte var tillräckliga
tog bataljon Almströms personal ett unikt initiativ: man ordnade en välgörenhetsföreställning
för Täbyborna, där intäkterna fördelades till de
familjer som var i behov av understöd. I bataljonen fanns många olika talanger på det musikaliska området, däribland flera yrkesmusiker och
sångare vid operan. Av allt att döma var föreställningen en framgång, eftersom den gav ett gott ekonomiskt
resultat, som (klokt nog) skickades direkt till landstormsmännens hustrur.
Det förekom också att enskilda landstormsmän tog egna initiativ för att avhjälpa vad man uppfattade som svåra
brister. I ett brev till bataljonschefen från Förenade Svenska Tobaksfabriken kan man läsa:
6:e Landstormsbataljonen, Täby
På grund av påringning från en landstormsman, tillhörande ofvannämnda bataljon, hvilken meddelade oss, att de
mobiliserade trupperna till stor saknad ledo fullkomlig brist på snus samt jämväl medel att köpa sådant för, hafva
vi idag per järnväg under Eder adress, franko, afsändt för gratisutdelning:
4/1 fj. = 68 kg snus af märket ”Gröna lacket”, hvilket vi härmed anhålla att Ni ville låta fördela bland manskapet.
Livets bekymmer
Allt var dock inte frid och fröjd i bataljonen, det fanns naturligtvis en och annan källa till problem som krävde
bataljonschefens ingripande. Landstormsmannen nr. 137 Björklund, en arbetare från Kungsholmen, förefaller ha
varit väldigt glad i alkoholhaltiga drycker, och något sämre på att hantera effekterna av dessa. Han är i stort sett den
ende som under beredskapstiden i Täby fick det tvivelaktiga nöjet att krypa in i arresten, efter ett uppträde mot hans
närmaste befäl och vägran att åtlyda order. Ett sådant beteende kunde naturligtvis inte tolereras och efter vederbörlig anmälan höll bataljonchef Almström den 1 september krigsrätt i Täby folkskola. Vittnen och svarande förhördes
och allt noteras noggrant i ett protokoll. Björklund befanns skyldig till fylleri och ordervägran och fick som straff
sitta i arrest i tre dagar. Han förefaller dock i övrigt ha varit en duglig karl, vilket hans chefer intygade i förhörsprotokollet, så utöver arresten slapp Björklund vidare påföljder.
Landstormens närvaro i Täby orsakade en del bekymmer för den dåtida kommunala verksamheten, inte minst eftersom man disponerade Folkskolan och andra lokaler i kommunens ägo. Samarbetet förefaller dock ha varit tämligen
friktionsfritt:
4
Utdrag ur protokollet vid Täby kyrko- och skolrådssammanträde den 23 augusti 1914:
Ehuru landstormen icke äger att tilltvinga sig skolhus och lärareboställen såsom här skett med skolhusen vid
kyrkan och vid Hagby, så med hänsyn till den fosterländska uppgift, landstormen har, beslöt nu skolrådet att visa
tillmötesgående och icke fordra, att nämnda skolhus af landstormen genast utrymmas, utan skulle skolundervisningen uppskjutas i dessa skolhus till i medio av September månad, och skollokalerna fortfarande få till dess
begagnas för landstormens räkning på villkor, att kommunen härigenom icke tillskyldas någon utgift. Landstormen
skall således ersätta skolrådets utgifter för den åt församlingens kantor förhyrda bostaden och för den skada, som
genom landstormen möjligen förorsakat skolhusen inom- som utomhus.
Efterhand som beredskapen fortsatte fick
alltfler landstormsmän möjlighet till längre
permissioner från tjänsten, så att de kunde
besöka familjen eller söka sitt civila arbete.
Det blev också alltmer tydligt att kriget
inte skulle komma till Sverige, i alla fall
inte denna gång. Mot slutet av beredskapen
kunde upp till en tredjedel av bataljonens
manskap vara på ledighet, och i början
av september väntade man allmänt på att
beredskapen skulle ta slut och att landstormen kunde hemförlovas.
Skumma typer
Eftersom det inte helt kunde uteslutas att
främmande makter var intresserade av
den svenska mobiliseringen höll landstormsmännen ett vakande öga över vilka
människor som rörde sig i Täbytrakten
och även lokalbefolkningen var extra
uppmärksam på ovanliga besök.
Foto insänt av Barbro Westerberg föreställande 3 Pluton 4 Kompani 6?
Bataljon. Taget vid Gribbylund. Hennes morfar Hugo B Jansson står i
övre raden nr 2 fr vänster.
Ur bataljonschefens förhörsprotokoll, 14 augusti 1914:
Till Bat.chefen hade anmälts att en dansktalande person, jämte tvänne elegant klädda damer, anlänt till Täby på
middagen innevarande dag med järnväg från Stockholm, att mannen under järnvägsresan lagt i dagen ett påfallande intresse för landstormsöfningarna i trakten, samt att mannen och de i hans sällskap varande kvinnorna tagit
in hos skräddare Delin i Täby, som i orten åtnjöte mindre godt anseende.
Efter en noggrann utredning visade det sig att den stackars danske besökaren och hans ”elegant klädda damer” dock
hade helt legitima ärenden i Täby, han var tillsammans med sin svenska hustru på besök hos sin svärmor. Varför
skräddare Delin skulle ha haft ett mindre gott anseende i Täby framgår dock inte av protokollet.
Beredskapen går mot sitt slut
I början av september hade bataljon Almström, mot alla odds kan man tycka, lyckats öva upp en någotsånär godtagbar militär förmåga. Nu skulle man testas under olika fältmanövrar i terrängen, mot grannbataljonerna i väster
och öster. Man spelade omväxlande angripare och försvarare, och av de knapphändiga rapporterna från övningarna
förefaller det som att bataljon Almström gjorde ganska bra ifrån sig.
Samtidigt blev ryktena om en nära förestående hemförlovning allt intensivare, något som nog hälsades med
stor glädje av bataljonens manskap. Efter den 8 september finns inga fler anteckningar om övningar eller annan
verksamhet i bataljonens krigsdagbok. Troligen ägnade man de sista dagarna åt att återställa sina förläggningar och
förbereda hemresan. En mindre grupp landstormsmän hade dock anmält sig till att frivilligt tjänstgöra ytterligare en
tid med bevakningsuppgifter runt Rydboholm, för att skydda vägarna mot Vaxholm och befästningarna där.
Under morgontimmarna den 10 september marscherade de olika kompanierna för sista gången från sina förläggningsplatser. Målet var Täby station, där man skulle åka med ett extrainsatt tåg mot Stockholm kl 11. Även om man
var glad över att få åka hem till de sina igen, var det nog en och annan som också kände ett visst vemod över att
5
lämna sina kamrater, som man levt tillsamman med i vått och torrt under en månads tid. Mycket tyder på att det
överlag rådde en god stämning i bataljonen under vistelsen i Täby. En stor del av bataljonens manskap bildade 1915
en kamratförening för att träffas och också för att samla ihop pengar för en stödfond för framtida inkallelser.
Första kompaniet (Stenberg) samlade vid Täby station för hemresa till Stockholm 10 september 1914
100 år senare – spåren efter landstormen idag
Än idag finns spåren kvar efter bataljon Almström, om man vet var man skall leta. Tack vare den kamratförening
man bildade 1915 går det att i text och bild följa delar av bataljonens öden, och i olika arkiv kan man i detalj läsa
hur deras vardag såg ut under vistelsen i Täby.
De Täbybor som upplevde landstormens beredskap är inte längre i livet, men deras upplevelser kan i vissa fall
leva kvar. Ett exempel på hur ”Korvlinjen” kan väcka minnen är från Märta Jansson i Täby Kyrkby, vars berättelse
återges i THF:s skrift ”Från ledung till landstorm” (1987):
Som 7-årig flicka (1915) gick man ofta ner till landstormsförläggningen vid Karby. När man iklädd sitt bästa
förkläde satt på gärdesgården, kunde det hända att någon av landstormarna kom fram med en bit korv eller en
portion ärtsoppa. Oh, vad tacksam man var då! Vi hade så lite mat hemma. Både jag och mina kamrater tyckte förresten bra om landstormarna, dom var bussiga. Men dom fick jobba hårt med spadar och spett. Jag såg dem bygga
fortet vid Gullsjön.
Det finns också konkreta spår kvar i Täbys
natur. På samma sätt som de soldater som
tidigare byggt skyttevärn i området, så efterlämnade landstormsmännen minnesstenar på
de platser där man arbetat med att bygga värn.
Sådana stenar kan man idag hitta i närheten av
Gribbylundsvägen och vid Skogbergafortet.
Vid Gribbylunds gård skall det också finas en
numera försvunnen ristning i en berghäll med
texten ”Ett trevligt minne".
Lyckligtvis behövde inte Sverige uppleva det första världskrigets fasor annat än på
avstånd. För de flesta inkallade landstormsmännen innebar tiden i Täby kanske just
bara – ett trevligt minne.
6
Efter en del letande i gamla nummer av tidningen hittade vi nedanstående landstormsvisa inskickad av Barbro Westerberg och publicerad i HiT, nr 1 1993. Den är skriven av
Ivar Pira och sjöngs på Gribbylunds gård till tonerna av ”Putte, du är min ögonsten”.
Den vittnar om att landstormsmännen blev ganska väl omhändertagna hos familjen Ekerman som arrenderade gården.
Också vårt hembygdsmuseum i Rönninge by valde
att högtidlighålla 100-årsminnet av 1:a världskriget med en liten utställning, låt vara att en del
föremål nog snarare kom från det andra.
7
Ett axplock ur Slöjdgillets höstutställning
7
7
7
Släktforskning – en forskning i tiden
Alla vill vi väl veta vilka vi är och det kan historien
berätta. Att släktforska innebär att glänta på dörren till
det förflutna. Precis som med all historia handlar det
om att försöka kasta litet ljus över oss själva och vår
egen tillvaro. Vi bär med oss mer av arvet från våra
förfäder än vi kan ana. I släktforskningen möter vi
historien genom de enskilda människorna, våra släktingar. Det ger livet litet extra krydda att få veta
varifrån man kommer och att lära känna olika levnadsöden i släkten. Det är en spännande värld som ibland
även går längs slumpens stigar.
Släktforskningen kräver förvisso stort tålamod och
noggrannhet och den är beroendeframkallande. Har
man en gång börjat och fått upp ett spår är det svårt
att sluta. När man så finner det man sökte infinner sig
lyckoruset. Den obotliga släktforskarsjukan blir då enbart underbar. Belöningen är inte enbart den historiska
kunskapen. Bland belöningarna finns även en rent
social sida. Man får lätt kontakt med andra likasinnade
i olika åldrar och spridda över hela landet och ibland
även i andra länder.
Geografi och lite allmänhistoria smyger också på. Du
får i bästa fall även kontakt med äldre nära och kära
innan de vandrar in i skuggornas värld. Det gäller att
passa på och fråga hur det var för dem att växa upp
och om de har gamla brev och fotografier. Annars sker
forskningen idag genom digitaliserade kyrkböcker,
bouppteckningar och liknande källor. Besök på eller
kontakt med olika arkiv förekommer också för att
komplettera kunskapen.
Den 3 september i år startade vi en kurs i släktforskning inom Sektionen för släkt- och hembygdsforskning. Det blev mitt i prick. Intresset blev så stort att
det omgående blev två kurser. Och ändå har vi en
diger väntelista för en eventuell upprepning. Under
kursen går vi igenom de olika kyrkoböckerna och
andra viktiga källor för släktforskning. Mitt i kursen
kompletterade vi med ett fysiskt arkivbesök hos
Genealogiska föreningen.
Genom forskningen lär man sig hela tiden nya saker, som att läsa på nytt. Nu handlar det om att tyda
prästernas handstilar och tolka gammalstavning.
Har du tankar på att börja släktforska, gör det. Du är
bara att gratulera – en rik värld väntar på dig!
Mary Modin och Lars-Bertil Ohlsson
Foto: Lars-Bertil Ohlsson
Hej du som är medlem i Täby Hembygdsförening
och tycker att det är givande att delta i verksamheten på olika sätt genom att t ex gå på intressanta föredrag eller
enbart stödja föreningen med din medlemsavgift. Du behövs för att vi skall kunna driva och utveckla föreningen
och ge alla nuvarande och kommande invånare (även barn och ungdomar) i Täby kunskap om Täbys historia. Utan
historia ingen framtid brukar man säga.
Vi i valberedningen tänker med tacksamhet på allt Jean-Louis Sainz uträttat för föreningen - inte minst som sammankallande i valberedningen. Då några ledamöter i vår lämnar sina uppdrag efter många års fantastiskt arbete vill
vi nu vända oss till dig för att höra om du eller någon du känner skulle vara intresserad att medverka i styrelsens
arbete. Vi hoppas att du i så fall hör av dig till Täby Hembygdsförenings valberedning.
Birgitta Segerström tel. 510 116 34 eller Kurt Svedros 59 99 86 16 ( säkrast tidig morgon eller kväll)
8
Lite "smått och gott"
Ny rondell på Arningevägen.
I nr 43 av Mitti Täby kunde vi läsa att Vägverket och
Täby kommun bygger en ny rondell i korsningen
Arningevägen och Leverantörsvägen för att skapa
bättre framkomlighet. Dessutom kommer man att
ansluta med en ny väg med sikte på bättre kommunikationer till Skavlötens friluftsgård. Nu hoppas vi att
man också löser frågan om en infartsparkering till
Rönninge by i samma veva!!
"Upplevelseled" i Stolpaskogen.
Under ledning av och tillsammans med jägmästare
Cecilia Lundin på stadsbyggnadsenheten i Täby
kommun har Täby Friluftsfrämjande, Täby Naturskyddsförening och Täby Hembygdsförening m. fl.
arbetat fram ett förslag till en pedagogisk led genom
Stolpaskogens natur- och kulturhistoria. Leden, som
är tänkt att bli ca 3 km lång, utgår från Ensta Krog och
avslutas vid Visinge station och kommer att gå på
skogsstigar och spänger. Den kommer att ha 14
särskilda målpunkter och väntas vara färdigställd för
invigning i oktober 2015.
Målpunkterna, som alla markeras med en informationsstolpe, berättar om respektive plats kulturhistoria eller platsens skogsmiljön/naturvärden.
En informationskarta och ett illustrerat häfte om
ledens samtliga målpunkter kommer att finnas på
kommunens hemsida för utskrift. Syftet med leden är
att utveckla Stolpaskogen till att bli Täbys stadsskog.
Som lämpliga målgrupper nämns bl a grundskoleklasser och familjer. Vi möts i Stolpaskogen om ett
år!
Broschyr om ekarna i Täby.
Täby har flera unika ekmiljöer som är väl värda ett
besök. I broschyren "Ekarna i Täby" beskriver Täby
kommun i samverkan med Täby Naturskyddsförening
och Täby Hembygdsförening bl a Hagby eklandskap,
Torslunda ekholmar, Vågsjö ekar och ekbacken vid
Viggbyholms gård. Syftet är att sprida kunskap om
ekarnas betydelse i landskapet och för den biologiska
mångfalden. Vandra gärna på de stigar som finns markerade i broschyren.
Reseguide i Täby.
Täby kommun utkom under hösten med en trevlig och
behändig reseguide till kommunens sevärdheter. Den
finns att köpa i receptionen på kommunalhuset för en
kostnad av 85 kronor.
OBS: Ett inbetalningskort för medlemsavgiften 2015 medföljer detta nummer. Medlemsavgiften skall vara erlagd före den 1 mars
Efterlysning
Landshövding Jacob Johan Gyllenborg började år 1777 att ersätta de gamla förfallna trämilstolparna från 1720
med stenstolpar. Som leverantör valde han Marmorbruket i Kolmården (där hans släkt hade
ekonomiska intressen).En halvmilsstolpe från 1777 med fornlämningsnr Täby 210 stod
fortfarande kvar 1975 vid vägskälet Stockholmsvägen-Attundavägen.
Platsen är beskriven 1722 då vägmätning utfördes och beslut om placering av milstolpen
gjordes: “dit der Walltuna och Norrtälljevägen skilljas på Eneby gierde. Widare
Norrteljevägen förbi Eneby och Åfwa påstgård och dess gierde fram om hemmanet”
Öster om vägen och 30 meter norr om Åvalunds torp.
1964 ansöktes om tillstånd att flytta stenen inför byggandet av "västra tillfarten till Täby
storcentrum" (Attundavägen) vilket beviljades av Riksantikvarieämbetet och man föreslog
Så här bör den ha sett ut. "sydöstra vägslänten i det nya vägkorset". Vid en inventering i april 1996 var milstenen
spårlöst försvunnen.
Är det någon av er läsare som vet vart den tog vägen
eller någon som har en bild eller minns stenen? Hör
gärna av er.
Själv måste jag cyklat eller gått förbi den dagligen på
50-talet på väg mellan Ytterbyskolan och Ensta men
vilken skolkille tänker väl på milstenar?
Mer finns att läsa i Fornminnesnytt nr 3 och 19, 2011 på
vår hemsida. www.täbyhembygdsförening.se
Uppgifterna om, samt teckningen av den försvunna
milstenen är hämtade ur Stefan Nordins bok Milstolpar
Stockholm, Uppsala, Södermanland.
Leif Grönwall.
Ek. karta från 1951 med milstenen markerad.
9
Folktron och våra julförberedelser
Så har då höstens varma vindar och sköna färger fått
lämna plats åt mörkare dagar med snålblåsten vinande
runt knuten. Snart börjar den för många stämningsfyllda tiden med levande ljus, adventskonserter och
julmarknader. Låt oss för en kort stund se hur våra
förfäder förberedde sig för julen.
Första söndagen i advent inledde kyrkoåret och innebar samtidigt inledningen på en lugnare period för
bonden och hans hushåll. De riktigt tunga sysslorna
var avklarade för året och det var dags att ta itu med
bestyren inför julen som också de kunde bli ganska
omfattande med slakt, ölbryggning och bak. Adventstiden var en tid då man inte skulle påbörja något
viktigt eller störande arbete. Det var också en tid för
givmildhet mot de fattiga, det skulle medföra lycka
och välgång för givaren.
Julölet skulle avsmakas på Annadagen (9/12). Seden
gick säkerligen tillbaka till hednatiden och man var
noga med att, genom att t ex lägga ett järnstycke i
bryggkaret, skydda ölet från trollen som annars kunde
stjäla det. Sätten varierade med var i landet man
bodde. För julslakten gällde på många håll regeln att
lussedagen var mest lämpad, helst före kl 3 på lussenatten. Annars hette det att fläsket ej gick att förtära.
Skållvattnet från slakten fick till exempel i Småland
inte rinna ut på barmarken, ty då skållade man vätten (småfolk som troddes bo under jorden) och det
betydde otur.
För kvinnorna innebar julbaket ett stort arbete;
man bakade ofta för flera månader framåt. Brödet
betraktades med stor respekt och var ett ”gusslån”.
Också baket var omgärdat av ritualer; så ritade
man t ex ett kors i degen eller brödet för att skydda
det från onda makter. Om ett bröd hamnade upp
och ner kunde det betyda att man bakade för Fan
själv. Att sjunga under bakandet betydde att man
skulle få gråta innan brödet var uppätet. Julbrödets
magiska krafter ansågs förse dragdjuren med ökade
krafter vid vårbruket efter den långa vinterns bristfälliga utfordring.
Julstädningen var viktig och allt i stugan skulle
rengöras. Såpa hade man sällan råd med så det blev
till att skura med sand och granris. Men om de fejade
spisen så illa att sotflagor flög genom skorstenen och
ut på fälten, så kunde säden förstöras nästa år och bli
full av ”sot”. Man strödde halm på stuggolvet och
hängde upp målade bonader på väggarna (se omslagsbilden). Motiven växlade men särskilt vanligt var
Heliga tre konungars tillbedjan. Seden hängde kvar
särskilt länge i Dalarna/Hälsingland och Småland/ Halland.
10
Julen har ofta kallats Ljusets fest och elden och julljusen hade sin självklara betydelse för helgen. Man
trodde att de ting som julelden och julljusen belyste
fick skydd och välsignades. I askan kunde man på
juldagens morgon utläsa kommande års händelser.
Ljusstöpningen var ett viktigt arbete före jul och julljus ingick ofta i gåvorna till tjänstefolk och anhöriga.
Man medförde också ljus till kyrkans julotta. På
julbordet stod som regel ett större julljus och ibland
två, som då ansågs vara husmoderns och husfaderns.
Ibland kunde även varje familjemedlem ha sitt ljus
och liksom med elden kunde man utläsa personers
enskilda öden ur ljusets sätt att brinna. Man fick alltså
inte flytta eller snoppa ljusen och inte heller släcka
dem. Resterna av julljusen ansågs ha magisk verkan
och användes ofta till att bota människor och djur.
De kläder för året som inte hade blivit färdiga förut
måste tillverkas under adventstiden. När julfriden
inträtt vid Tomasmässan eller på julafton rådde förbud
mot all ”kringgärning”.dvs det vardagliga arbetet på
gården. Inga redskap fick stå kvar ute på fälten och
vid gården skulle allt vara i ordning. Annars kunde
obehagliga saker inträffa och redskapen bli odugliga.
Begick någon brott under julfriden som vanligen
varade till 7 eller13 januari, blev straffet dubbelt mot
annars.
Till tecken på julens ingång restes julstänger i en
snödriva på gården eller på ömse sidor om farstun.
Från Uppland berättas att man gick runt i byn tidigt
på julaftons morgon under åldermannens ledning och
reste ”jultecknet” hos granne efter granne. Naturligtvis skulle man trakteras i varje gård, vanligtvis glögg,
viket kunde få sina konsekvenser i stora byar. Till
”julruska” tog man en lång och smal gran på skogen.
Skoglösa byar tog sina träd på andras marker utan att
detta ansågs brottsligt. Ruskan skulle stå tills sista
jullimpan och julölet förtärts, dock inte längre än till
fastlagssöndag då åldermannen gick omkring och inspekterade. Den som då hade sin stång kvar fick böta.
Luciafirandet har en både
förkristen och religiös bakgrund. Vi får ta det en annan
gång men jag rekommenderar
varmt läsning av Ebbe Schöns
”Folktrons år” och Albert Eskeröds ”Årets fester” som jag
hittat dessa uppgifter i.
Trevlig helg önskar redaktören.
Bild: Detalj ur bonadsmålning av
Anders Eriksson i Ås, Småland.
Vi diskuterar och försöker påverka kommunens
planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor
till det bästa för kommunens invånare.
Mary Modin, 070 547 47 69,
[email protected]
Lars-Bertil Ohlsson, 070 671 27 11,
[email protected]
www.hembygd.se/taby
SLÄKTFORSKNING
Kvarvarande program för hösten
onsdagar kl 15.00 -17.00, 17.30 -19.30
Du som gillar natur och kultur! Kom med oss
som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där
några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar
ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt.
Mer information får du om du ringer till HansErik eller Gunvor.
ALLA ÄR SOM VANLIGT HJÄRTLIGT
VÄLKOMNA!
Onsdagen 26 november
Vad gör jag när kyrkoböcker saknas?
Vad gör jag när kyrkoboken saknas? Mantalslängder.
Ersättningskällor. Udda handlingar i kyrkoarkiven.
Onsdagen 10 december
Andra källor än kyrkoböckerna
Vi går igenom andra källor där information kan finnas
om mina anor. Emigranter. Rötter i andra länder.
Vårprogrammet 2015 startar
Måndagen den 2 februari i Riksarkivet i Arninge
klockan 16.00 - 18.30
Släktforskarträff
Vi hjälper dig att komma vidare och visar allt du kan
forska på i Arninge som Arkiv digital, SCB, Sveriges
dödbok, Sveriges befolkning och mycket mera. Anmälan senast den 28 januari till
Mary 070 547 47 69 eller [email protected]
Arr: Sektionen för släkt- hembygdsforskning
Onsdagen den 4 mars klockan 18.00 i Ytterbystugan
Hur får jag veta mer om:
Soldater, smeder, valloner, hantverkare, adel,
präster med flera.
Välkomna hälsar Mary och Lars-Bertil
Kontakt: Mari-Anne Lundroth, tel 070-216 31 43
[email protected]
Torsdagen 4 december i Rönninge by
Förberedelser inför Julmarknaden
Lördag-söndag 6-7 december kl 11.00-16.00
Julmarknad i Rönninge by
Tisdag 9 december
Julavslutning
2015
Måndag 12 januari
Första arbetskväll med sedvanlig julgransplundring.
Därefter träffas vi varannan vecka, måndagar udda
veckor. Samtliga arbetskvällar börjar kl. 19.00. I Ytterbystugan.
Dagträffar med början tisdag 20 januari
- därefter varannan tisdag, jämna veckor.
Samtliga träffar kl. 13.00 i Ytterbystugan.
Måndag 9 mars
ÅRSMÖTE kl. 19,00 i Ytterbystugan.
Söndag 22 mars
Demonstrationsdag i Drängstugan, Rönninge by, kl.
11.00 -15.00
Vi visar olika handarbetstekniker.
Naturvårdssektionen
Kontakt: Hans-Erik Nordin, tel 08-756 31 32
[email protected]
eller Gunvor Ekblad, tel 08-758 20 40
Naturvårdssektionen träffas under våren 2015 den
15/1, 5/2, 19/2, 5/3, 19/3, 9/4 och 23/4 kl 19.00 i Ytterbystugan. Ytterligare datum publiceras i nästa nummer.
Se även programsidan och föreningens hemsida.
Måndag 1 juni
Våravslutning i Ytterbystugan.
Ett detaljerat vårprogram delas ut till Slöjdgillets medlemmar i början på januari 2014.
Butiken i Rönninge by
Öppen söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m. februari t.o.m.
midsommarafton med undantag för påskdagen den 5
april och pingstdagen den 24 maj.
11
Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan
Östra Banvägen 78, 183 38 Täby
B Porto betalt
HÖST/VINTERPROGRAMMET
2014
November 2014 tel 076-814 14 92 [email protected] www.täbyhembygdsförening.se
HEMBYGDSMUSEET I
RÖNNINGE BY öppet under
Julmarknaden samt under våren
2015 söndagar fr o m maj t o m
midsommarafton kl 11.00-15.00.
Torsdagen den 20 november kl
19.00 i Ytterbystugan
Täbys skogar och naturreservat
Stadsträdgårdsmästare Poa Collins
och miljöplanerare Linda Armyr
från miljökontoret i Täby kommun
kommer och berättar om kommunens planer för vår natur.
Arr: Naturvårdssektionen
Måndagen den 2 februari kl 16.00
- 18.30 i Riksarkivet, Arninge
Söndagen den 30 november
Kl 12.00 – 16.00
Adventskaffe i
Ytterbystugan
Adventskaffe med hembakat bröd
försäljning av hantverksprodukter
böcker mm samt ringlotteri med
fina priser.
VÄLKOMNA
Arr: Täby hembygdsförening
Släktforskarträff
Vi visar ”godbitar” som Arkiv digital, SCB-utdrag, Sveriges dödbok
mm
Anmälan tel 070 547 47 69 till
Mary Modin eller
[email protected]
senast 28/1.
Arr: Sekt. för släkt- och hembygdsforskning
Söndagen den 15 februari kl 19.00
i Ytterbystugan
Söndagen den 23 november kl
19.00 i Ytterbystugan
HELIGA BIRGITTA
Urban Thornberg berättar om helgonet som växte upp i Roslagen för
700 år sedan och vars far ägde Karby
gård i Täby.
Arr: Styrelsen
TÄBY SLÖJDGILLE
2015
Torsdagen den 22 januari kl 19.00
i Ytterbystugan
BÅTAR under vikingatid
och medeltid
Agneta Pörner ger oss glimtar om
hur båtarna var konstruerade, vad
som skiljer dem åt och hur man
navigerade.
Arr: Fornminnessektionen
Torsdagen den 29 januari kl 19.00 i
Ytterbystugan
”Täbyfilmer i repris”
Filmafton med Gunnar Helins filmer
Först visas Täby 1950-55 och efter
kaffepaus Sjöarna i Täby
med John Boija som speaker. Begränsat antal platser (45 personer)
Arr: styrelsen
6-7 december kl. 11.00-15.00
JULMARKNAD
i Rönninge by
I butiken har vi öppet hela helgen.
Där är det försäljning av hemstickade
vantar, sockor, mössor och mycket annat.
I Drängstugan
bakar vi ”Gorån”. Vi säljer också hembakt julbröd, kaffebröd och matbröd.
De hemstöpta ljusen både säljs och lottas ut.
I tombolan finns chans att vinna något
handarbete och för barnen finns fiskdamm och ett eget lotteri.
Välkomna!
"Ett quarts mantal frälse Hästängens gård"
Fotograf Olle Strandberg berättar om och visar bilder på
gården vid Rönningesjön som
han växt upp på. Det blir en hel
del kulturhistoria men också
om byggnader och folklivet på
gården.
Arr: Styrelsen
Onsdagen den 4 mars kl 18.00 i
Ytterbystugan
Hur får jag veta mer om:
Soldater, smeder, valloner, hantverkare, adel, präster m fl?
Arr: Sekt. för släkt- och hembygdsforskning.
God Jul och Gott Nytt År
önskar
Täby Hembygdsförening