Hösten 2010 - Ljungskile folkhögskola
öppen horisont 2010 Tema: Globala fotavtryck – Hur stora fötter har du? Kyrkor går samman Världens kurs på distans Fjällets konung öppen horisont Fånga läsaren! Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening öppen horisont 2010 ANSVARIG UTGIVARE Jan Lindvall PROJEKTLEDARE Lena Bengtsson REDAKTIONSCHEF Johanna Roos FOTOGRAF Sandra Schwartz LAYOUT Oskar Schriever-Abeln Ellinor Brenning Ricard Harryson MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Robin Alvarsson Yousef Boussir Karl Eckhardt Cecilia Hugosson Caroline Högrud Daniel Lindell Skrivarkurs på distans Journalistiskt skrivande – för dig som söker ett effektivare språk. Ny kurs startar i januari 2011. Sista ansökningsdag 1 december. Ljungskile folkhögskola | 459 80 Ljungskile | Telefon: 0522-68 69 33 | E-post: [email protected] | www.ljungskile.org vandrarhem året runt! Bo på vårt ADRESS OCH TELEFON Öppen Horisont Ljungskile folkhögskola 459 80 Ljungskile tel: 0522-68 69 00 fax: 0522-68 69 01 HEMSIDA www.ljungskile.fhsk.se (folkhögskolan) www.lfkv.se (Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening) E-POST [email protected] KURSGÅRDEN tel: 0522-68 69 70 fax: 0522-68 69 71 [email protected] PLUSGIRO Kamrat- och vänföreningen: 54 95 24-7 Bankgiro: 5328-6001 Glöm inte att ange ditt namn vid betalning av medlemsavgiften! Stanna i Ljungskile över natten. På folkhögskolans vandrarhem har du nära till hav, skog och sjö. Boka ditt rum på telefon 0736-15 14 28. Pris från 195:-/vuxen, barn från 95:-. Öppet året runt! Välkommen! www.ljungskile.org 18 TRYCK Munkreklam, Munkedal OMSLAGET Montage: Caroline Högrud Robin Alvarsson 16 15 22 9 14 Innehåll 4 5 6 7 8 9 10 12 Lyckad satsning 13 14 15 16 18 berättar och informerar 20 Smått och gott från folkhögskolan 22 Krönika: Tomas Rydsmo Tema: Ett globalt fotavtryck Ekologiskt fotavtryck: Hur stora fötter har du? Klimatkrisen – en fråga om attityd Folkhögskolan jobbar på för klimatet Afrika – en kontinent att lära av Chalmers vill göra miljödebatten greppbar Världens kurs: Förändring lockar ny målgrupp Mötesplats Ljungskile: Kerstin Gröning tar över efter Rubarth Möt företagarföreningens nya ordförande Fyra församlingar blir en i Ljungskile Vargarna på Bredfjället LFKV Titta Titta: öppen horisont Dags att värna om jordklotet V i som studerar och där exempelvis handel inte motverkar män jobbar på Ljungskile niskors strävan efter att leva på vad deras folkhögskola lever på ett jord producerar. I dag lägger konsumenter sådant sätt att det skulle bland EU:s, Japans och USA:s medelklass, behövas 2,84 jordklot. sju gånger så mycket pengar på att sabba Det har vi tagit reda på genom Världsnatur som på att utveckla. Hur då? Jo, stödet till fondens ekologiska fotavtryck.Vi kan inte vårt eget jordbruk är sju gånger större än fortsätta att leva på detta sätt, vi måste hitta hela världens samlade bistånd till fattiga en ny livsstil som både är varsam för jord länder, och jordbruksstödet i norr gör det klotet och ger en bättre livskvalitet för alla. många gånger olönsamt att odla i syd. Det handlar inte om att sänka vår levnadsstandard ”Vi behöver komVi behöver komma utan att konsumera färre bort från konsumis ma bort från konsu- men, tänka om och prylar. Överflödet av prylar är inte nödvändigt mismen, tänka om sluta producera prylar för ett gott liv och det och sluta producera som utarmar jorden är inte ens säkert att det och istället skapa prylar som utarmar mer av sådant som är leder till ökad lycka.Vi behöver förändra vår syn jorden” livskvalitet utan att för på vad som är utveckling bruka jordens resurser. och inte mäta den i materiella tillgångar. Det skulle kunna vara kultur, utbildning, självkänsla, egenmakt och möten mellan människor. Det är precis vad folkhögskolor Vi måste inte gå hela vägen på en gång, sälja bilen och börja odla grönsaker. Det har skapat i alla tider, det gör andra också viktiga är inriktningen, att fler och fler bör och det behövs mer av det i framtiden. På jar förändra det som går. Som att besöka en så sätt skapar vi ekonomisk tillväxt med klädbytardag istället för att köpa nytt, ställa kultur och utbildning. Det kan vara lokal bilen och ta tåget eller gå på konsert istället kultur på cykelavstånd eller produktioner vi för att köpa ny musikmobil, köpa råvaror säljer och distribuerar på nätet. efter årstid, äta mindre kött och betala mer för närproducerad mat. Första steget är En högre livskvalitet och ekonomisk att välja inriktning och bli medveten om tillväxt är möjligt utan prylar, frågan är bara hur världen hänger ihop, att vad du och hur? Det har sagts att kunskap är svaret på jag köper och vad vi betalar för påverkar globaliseringens utmaningar. När jag ser hur förutsättningarna för människor i fattigare medvetenheten ökar hos unga människor länder. känner jag en tillförsikt till att vi kan göra världen bättre. Jag säger inte att det är lätt men det skulle kunna gå och du och jag FN:s grundläggande idé om att alla människor är lika värda, leder till att alla spelar roll, det är inte några få som kan borde få dela lika på det som är gemensamt, förhandla fram en lösning. Alla måste ställa exempelvis atmosfärens förmåga att ta emot om så att det räcker med ett jordklot, för vi koldioxidutsläpp. Riksdagen antog 2003 har bara ett, så vitt jag vet … Politik för global utveckling som sammanfattas med att Sverige skall bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Den formulering en och allas lika rätt till utveckling är kärn an i Ljungskile folkhögskolas globalprofil. Internationellt utvecklingssamarbete, eller bistånd som det har kallats, räcker inte för att nå en rättvis och hållbar global utveckling. Det krävs en samordnad politik, öppen horisont Tema: Ett globalt fotavtryck De senaste hundra åren har mänskligheten förändrat planeten mer än vad som gjorts på tusen år. Anledningen är vår påverkan på miljön. Inom forskarvärlden är man i dag enig om att vår livsstil måste förändras radikalt om vi vill lösa klimatkrisen. Det är dags att börja tänka ekologiskt. Tomas Rydsmo, rektor på Ljungskile folkhögskola öppen horisont öppen horisont TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK Klimatkrisen – en etisk fråga Elbilar, vindkraft, ekologiska livsmedel och klimattoppmöten i all ära. Men för att varaktigt lösa de globala miljöproblemen räcker det inte. – Även om alla rika helt plötsligt skulle bli omtänksamma skulle det ändå inte hjälpa. Ska miljön räddas måste den breda, välbär gade medelklassen börja diskutera globala frågor, säger Emin Tengström. Han är professor emeritus i humanekologi vid Göteborgs universitet och en av förfat tarna till boken Behovet av en ny förståelse, en bok som på ett annorlunda sätt behandlar klimathotet och hur det påverkar oss. Det som gör att den sticker ut från mängden. AVTRYCK. På Världsnaturfondens hemsida kan man enkelt, både som privatperson och företag, testa hur ens leverne påverkar miljön. Bild: Världsnaturfonden Hur stora är dina fötter? En fot med storlek 36 kan lämna ett större avtryck än en fot med storlek 45. Dessutom kan du sätta ett fotavtryck i Malawi, utan att någonsin, bokstavligt talat, ha satt din fot där. Anledningen är att allt vi konsumerar får effekter på miljön. skulle kunna kalla det ett slags kollektiv skuld. Som medborgare kan du helt enkelt inte lösa detta själv. Det krävs större åtgärder, berättar Gitte Jutland som är projektledare på WWF i Sverige. Om alla levde som Indiens befolkning gör, då skulle vi faktiskt klara oss med ett jordklot. Men om du är svensk, lever som en genom snittlig svensk och om alla andra gjorde det samma, skulle det behövas fyra planeter. Världsnaturfonden (WWF) har i många år mätt hur stor landyta som krävs för att pro ducera allt vi konsumerar. Maten vi äter, hur vi bor, hur vi klär oss och hur vi reser spelar stor roll för miljön. Allt vi gör som människor lämnar spår i naturen och det spåret kan vara stort, även om du tror att ditt levnadssätt är miljövänligt. Ungefär hälften av de förändringar som krävs i samhället kan vi medborgare stå för själva. Men för att återställa balansen i ekosys temet krävs det mer än enskilda val. Det räcker inte att köpa närproducerat, åka tåg istället för flyg och att släcka lampor. – Vi måste inse att ett internationellt sam arbete är en förutsättning, en ekonomisk ut jämning måste till och tekniska landvinningar är jätteviktiga. Den allra största faran mot vår natur är all energianvändnining. Där måste vi mycket snabbare hitta andra lösningar, säger Gitte Jutland. Gå in på den lokala klädaffären och köp en helt vanlig T-shirt i bomull och vips har 25 000 liter rent sötvatten gått upp i rök. Som privatperson kan du naturligtvis an stränga dig till det yttersta, äta ekologiskt och närproducerat, köpa rättvisemärkta och eko logiska kläder, bo mindre och dra ner på flyg resorna. Men även om alla invånare i Sverige levde så skulle det behövas totalt 1,9 jordklot. Varför är det så? – Du får en svensk ”ryggsäck” som inne håller fotavtryck från administration, sjuk vård, skola, militär och infrastruktur. Man Om 40 år kommer utsläppen av växthusgaser att ha fördubblats om inget görs. Dessutom beräknas jordens befolkning ha vuxit till nio miljarder vilket ökar efterfrågan på konsument produkter. Den situationen är naturligtvis otänkbar eftersom det skulle kräva att vår planet klonade sig själv ett antal gånger. Enligt Världsnaturfondens Gitte Jutland har världens rika nationer ett stort ansvar, det är nämligen västvärldens vanor att konsumera som främst förstör vår jord. – Det finns ett uttryck som lyder ”Business as usual”. Det där tänkandet måste vi bort ifrån. Vi måste börja tänka längre än så, börja tänka på de spår vi lämnar efter oss. Vi har ju bara en jord, på det sätt vi lever just nu räcker den inte till, säger Gitte Jutland. Daniel Lindell Den alltmer vanliga synen, att klimat frågan är för komplex för att lösas av enskil da människor, ställs på ända och så gör även människans tilltro till marknadskrafterna. Visst är ny och innovativ teknik viktig och visst kan marknaden lösa problem för stun den. Men för en långsiktig lösning för plane ten och dess invånare behövs ytterligare en dimension, den moraliska. – Många tror att om vi bara fortsätter den ekonomiska framväxten löser sig allt. Det stämmer inte. Naturen har sina egna gränser för människans verksamheter, en gräns för materiell tillväxt. Dessutom finns det sociala gränser. Vi kan inte leva efter devisen ”den som har mest prylar när han dör vinner”. Vi kan inte ha en Vilda Västerntyp av marknads ekonomi, säger Emin Tengström. Ett nyckelbegrepp i boken är ordet ex istensförståelse. Begreppet kommer från religionsvetenskapen och har med världs bilder att göra. Författarna menar att vi alla måste reflektera över vad vi tar för givet, vil ken värld vi vill bygga upp och vara en del av. – Hur mycket är lagom? Den frågan har med existensförståelse att göra. För att kunna lösa miljöproblemen måste de sättas in i ett större sammanhang där vi alla strävar efter en kollektiv tillväxt och en omdisponering av kapital, säger han och fortsätter: – Det är framförallt där som den breda medelklassen kommer in i bilden. Om du som rik svensk duschar kortare tid ger det för stunden inte mer vatten i ett fattigt afri kanskt land. Men du hjälper till att sätta en norm som medelklassen i det vattenfattiga landet kanske tar efter. Förhoppningen är att den nyutgivna bo ken ska få läsare att reagera, att den ska sätta igång en dialog mellan människor. Enligt honom är det där allt måste börja, reaktionen måste komma underifrån. – Naturligtvis kan inte den enskilde med borgaren lösa allt, även genomgripande po litiska reformer måste till. Men då måste ge mene man förstå varför de genomförs och vilken del de själva har i det hela. Förhopp ningsvis kan boken vara en hjälp där, säger Emin Tengström. Daniel Lindell Möt Emin Tengström på återvändarträffen 14–15 februari 2011. LFKV bjuder in till två dagar med Emin, möten, bilder och minnen. Se program på www.lfkv.se eller www.ljungskile.org. Fakta: Ekologiskt fotavtryck De ekologiska fotavtrycken mäter hur många ”jordklot” varje individs livsstil kräver. I vår undersökning har vi bett alla klasser på Ljungskile folkhögskola göra testet, för att sedan dela resultatet på antalet elever i varje klass. Om alla människor hade levt som eleverna på skolan, skulle vi behöva 2,84 jordklot. Mer information finns på www.wwf.se Klasserna på Ljungskile folhögskola: JL1: 2,77 Na: 2,83 FL2: 2,95 Alif: 2,76 Musik: 2,66 JL2: 2,82 FL1: 3,25 Umus: 2,8 Draken: 2,9 Livs: 2,74 YFK: 2,84 öppen horisont öppen horisont TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK Afrika kan lära många I höst är Afrika på mångas läppar. Årets Bok- och Biblioteksmässa i Göteborg hade Afrika som tema. Den 19–21 november har Ljungskile folkhögskola det också, då Världens forum arrangeras. Bilder: Sandra Schwartz Fakta: Folkhögskolans utsläppskällor Ljungskile folkhögskolas utsläpp av koldioxid under 2009 uppgick till 146 ton. Utsläppskällorna: 85 ton: Uppvärmning med olja 46 ton: Världens kurs indienresa EFFEKTIVA LÖSNINGAR. Tomas Rydsmo (ö.t.v) vill fortsätta vara klimatsmart, till exempel genom att byta ut skolans lysrör mot lågenergilampor. Pelletspannan (ö.t.h) har hjälpt till att drastiskt minska skolans behov av olja. För att få bort ytterligare en oljepanna kommer hantverkshuset (nederst) rivas. 7 ton: Uppvärmning med pellets 5 ton: Tjänsteresor med bil 3 ton: Diesel till traktor och fordon Klimatarbetet långt ifrån klart Ljungskile folkhögskola satsar hårt för att bli så klimatneutral som möjligt. – Vi kan inte vara en skola med miljöprofil utan att själva göra så mycket vi kan, säger skolans rektor Tomas Rydsmo. Arbetet med att minska skolans koldioxid utsläpp tog fart ordentligt 2002. Skolans dåvarande energi- och fastighetsansvarige Göran Berggren tog initiativet till att minska behovet av olja för uppvärmning. Skolan in stallerade då en ny panna som istället för olja bränner pellets. Och arbetet har fortsatt sedan dess. Ljungskile folkhögskolas rektor Tomas Rydsmo talar om två konkreta satsningar som snart är förverkligade. – Vi har beställt en regulator till pellets pannan som styr pannan så den kan ge värme även över sommaren. Dessutom ska vi riva hantverkshuset. Genom detta kan vi stänga två oljepannor och därmed minska koldioxidut släppen med ytterligare 40 procent, säger han. Medan vissa satsningar har gett önskad effekt är andra satsningar mindre lyckade. Till exempel erbjuder skolans konferensavdelning klimatsmarta konferenser. Idén går ut på att deltagarna ställer bilen, tar tåget till Ljungskile och betalar 50 kronor extra per deltagare. Det kan tyckas enkelt men hittills har de inte sålt en enda konferens på de villkoren. – Folk tycker att det är en spännande idé, men så fort de hör att de måste ställa bilen blir det nej, säger Tomas Rydsmo. – Det är svårt att påverka människor åt rätt håll men vi fortsätter trycka på för att de ska välja det klimatsmarta valet. En av de stora miljöbovarna på Ljungskile folkhögskola är distanskursen Världens kurs. Inte så mycket i arbetet på hemmaplan utan för flygresan till Indien. Den står för nästan en tredjedel av skolans samlade koldioxidutsläpp. – Vi har diskuterat om det går att åka buss dit, men då börjar man fundera på hur mycket en buss faktiskt släpper ut. Kursdeltagarna betalar i stället själva för miljökompensationen, förklarar Tomas Rydsmo. Enligt organisationen Respect, som arbetar efter FN:s miljömål, är Ljungskile folk högskola Sveriges enda klimatneutrala skola. Tomas Rydsmo menar att folkhögskolan skall bidra till en rättvis och hållbar utveckling, även globalt. – Vi borde skapa sådant som inte förbrukar jordens resurser, som kultur, utbildning, själv känsla och möten mellan människor. Han ser gärna att alla är med och strävar åt rätt håll. – Tänker vi inte till om miljön går det åt skogen. Det viktiga är att man gör det lilla man kan. Om man gör det tror jag att vi kan minska energikonsumtionen med 30-40 procent. Gör hela världen det, då är vi i hamn. Robin Alvarsson – Jag hoppas att många tar sig tid och kommer. Det är ett jättebra program, bättre än så kan det nästan inte bli, säger Susanne Hedman, gästföreläsare på Världens forum och lärare på Färnebo folkhögskola i Göteborg. Med Afrika som exempel och utifrån sina egna erfarenheter kommer Susanne Hedman att fokusera sin föreläsning på hur man kan skapa en hållbar utveckling. – Vi har satsat för mycket på den materiella utvecklingen i västvärlden. Här har vi glömt det väsentligaste i livet – de mänskliga relationerna, säger hon och fortsätter: – Man måste tänka på vad som är viktigt i livet. Det finns bara en värld, vi är alla världs medborgare. Det viktigaste är samarbetet. En av eleverna på Färnebo folkhögskola är Hjalte Lagercrantz. I slutet av augusti kom han tillbaka från en 4,5 månad lång praktikresa i Sydafrika, anordnad av Färnebo folkhög skola tillsammans med Afrikagrupperna som bedriver utvecklingssamarbete med andra organisationer i Afrika. – Jag mår illa när jag hör människor säga ”afrikaner är” och ”västerlänningar är”. Jag gillar inte schablonbilden av Afrika, säger han. I Sydafrika arbetade Hjalte Lagercrantz med landskapsutveckling för den icke-statliga organisationen Border Rural Comittee. – Jag hjälpte till med att bygga ett bibliotek, byggnaden fanns, men vi ville skapa en bred kunskapsbas. Människorna i byn hade verkligen en enorm vilja att lära sig. Man går ihop och hjälps åt för att förändra.. Sydafrika är ett land på frammarsch ekonomiskt. Sedan september 1999 har eko nomin en obruten tillväxt. Samtidigt är klas� skillnaderna enorma, därför kan det vara svårt att klassificera landet som ett i- eller u-land. – Jag tror att det kommer att bli det första landet i Afrika som blir fritt från biståndsdelen. Antingen kommer det att bli ett riktigt bra land – eller åtminstone som vilket land som Nyfikna. Frivilligarbetaren Stina Ogbonnaya på besök i en Masaiby i Tanzania. Barnen ville hela tiden vara med på kort, berättar hon. helst i västvärlden, säger Hjalte Lagercrantz. Gunnel Alsén är en av tre handledare på Färnebo folkhögskolas praktikantkurs. Hon tycker att en av de viktigaste sakerna att lyfta fram är kämparandan som människorna i Afrika besitter. En av organisationerna som Färnebo samarbetar med är Sikula Sonke, som betyder ”Vi växer tillsammans”. Det är en facklig or ganisation som kämpar för människorna som både bor och arbetar på vinfarmar. – Organisationen startades av kvinnor som arbetat på vinfarmar. De har en fantastisk kämparanda och har lyckats höja lönerna och förbättra levnadsstandarden. De har verkligen slagits för kvinnors rättigheter. Ibland undrar man hur de orkar, säger Gunnel Alsén. En annan frivilligarbetare är Stina Ogbonnaya, som själv har rötter i Nigeria. Bild: Privat Hösten 2008 åkte hon till Tanzania och stan nade i tre månader. Där arbetade hon som vo lontär för organisationen Art in Tanzania och undervisade i engelska på en låg- och mellan stadieskola. – Det är viktigt att man inte bara ”tittar på” utan att man vågar delta och inse att man är där på deras villkor. Man måste ha ett öppet sinne och vara nyfiken på nya människor, berättar hon. Världens forum arrangeras av Ljung skile folkhögskola tillsammans med studieför bundet Sensus. Några av de medverkande är författaren Lasse Berg, den politiska flyktingen Rabab Amidande och dansgruppen Rakadjul. Caroline Högrud öppen horisont öppen horisont TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK Bild: Fotobanken.se Bild: Göteborg Energi TEMA: ETT GLOBALT FOTAVTRYCK Bilder: Yousef Boussir I det rådande klimathotet går energiforskningen på Chalmers på högvarv. Många konkreta idéer finns för att göra vår planet grönare samtidigt som skeptikerna vill sätta käppar i hjulen. Spindeln i nätet. Mats Rydehell har en avgörande roll i energiforskningen på Chalmers. Tillsammans med industriföretag hoppas han kunna ta fram nya Bild: Yousef Boussir hållbara lösningar för att förbättra miljön. Chalmers vill skapa en På 80- och in på 90-talen tog miljö applicerbart kommersiellt på tiotals år, till väl diskussionen inte särskilt stor plats i samhäl digt konkreta förslag som förbränningstekni let. Nästan 20 år senare är den mer aktuell än ker, säger Mats Rydehell, styrkeområdesledare någonsin. Energiforskningen på Chalmers. på Chalmers har sett sin verk ”Viktigt att vi Energiforskningen på samhet öka flera gånger om kan påverka Chalmers tekniska högskola när efterfrågan från både po är uppdelad på åtta så kallade profilområden. De olika av litiskt och socialt håll har växt kommunikamed tidens anda. delningarna gör att högskolan tionen mellan Forskningen sker ofta i får större möjlighet att forska samhälle och samarbeten med stora före på flera olika områden inom tag inom industrin, som vill forskning” energi. Energiforskningen minska sina koldioxidutsläpp Mats Rydehell och utbildningen hör till en och samtidigt jobba för nya av de ledande i Sverige med energisnåla lösningar. en budget på 500 miljoner kronor. – Forskningen på Chalmers är allt från en Enligt experter är koldioxidutsläppen det grundläggande fusionsforskning som inte är största hotet mot miljön. Inom detta område 10 har Chalmers varit med och utvecklat en metod för koldioxidlagring. Det innebär att koldioxiden separeras från de andra utsläp pen, och lagras i stora mängder under jord. Allt för att minska växthusgasen i atmosfä ren. För några år sedan inleddes också ett sam arbete med Göteborg Energi. Ett forsknings projekt för att ta fram ett hållbart biobränsle. – Bioförgasning kommer att vara en viktig del för att få en så fossilfri energiproduktion som möjligt. Det är en stor möjlighet för att ta fram morgondagens fordonsbränslen. Forskningsresultaten på Chalmers har även stor betydelse politiskt. I miljöfrågor använder politikerna energiforskarnas expertis för att Gröna lösningar. Chalmers samarbetar med Göteborgs Energi för att utveckla hållbara energikällor (ö.t.v.).Tillsammans med bilindustrin försöker Chalmers göra biobränsle tillgängligare (ö.t.h). På Energi- och miljöinstitutionen (n.t.v) arbetar man intensivt, varje år avsätter Chalmers 500 miljoner kronor till energiforskning. begriplig miljödebatt belysa ett aktuellt eller framtida klimatproblem. är viktigt att vi kan påverka kommunikatio Samtidigt görs stora satsningar för att utbilda nen mellan samhälle och forskning. I samband med att miljödebatten har ak och informera allmänheten om det rådande klimathotet. Miljödebatten tualiserats, ifrågasätter också kritikerna trovärdigheten i har ofta kritiserats för att vara ”Som grund svårförståelig och inte förank tycker jag det forskningsresultaten. Fram rad i verkligheten. för allt huruvida människan är bra att män- påverkar klimatet och vilka effekter koldioxid egentligen Därför arbetar energi- niskan ifrågaforskningen på Chalmers Därför har klimatmot sätter. Det ger har. för att göra samtalet mera ståndarna trätt fram och en nya vinklar” lobbyverksamhet frodats med greppbart. – Det var en av anledning Mats Rydehell syfte att skjuta fram politiska arna till att vi delade in vår beslut i klimatfrågor. forskning i åtta styrkeom – Som grund tycker jag det råden. Vi brukar säga att vi har tre uppgifter: är bra att människan ifrågasätter. Det ger nya forskning, utbildning och nyttogörande. Det vinklar i miljödebatten. Däremot tycker jag inte om lobbyisterna som bara har sin egen vinnings skull i fokus, säger Mats Rydehell. Yousef boussir Mats Rydehells miljötips: Ställ krav. Om du till exempel köper en lägenhet kan du kolla upp vad bostadsrättsföreningen har för miljömål. Se till att de följs. Engagera dig. Du har bara ett liv. Det är onödigt att bara gå runt och tycka, gör någonting åt miljöproblemen istället. Ställ bilen. Ta inte bilen om du inte måste. Det är där vi som privatpersoner släpper ut mest koldioxid. 11 öppen horisont öppen horisont Företagare prisar kompetenskurser Att bli bättre på kund hantering, webb och sociala medier har varit uppskattat bland företagarna i Ljungskile. Ett halvt år återstår för Mötesplats Ljungskile, men projektet fortsätter att växa. Gemenskap. Stående från vänster: Marit Larsdotter, Eva Erlandsson, Tomas Rydsmo, Tove Eneljung, Johanna Lindberg, Anna Robertsson, Solbritt Mintz, Kajsa Perneman, Betty Henriques, Sture Palmqvist, Ove Gustafsson. Sittande: Carina Lindskog, Madeleine Gustavsson, Zara Raivio Andersson, Camilla Jönsson, Anna Persson. Bild: Ove Gustafsson Världens kurs nya ansikten Förändringens vindar blåser över Världens kurs. Ljungs kile folkhögskola har lagt om kursplanen för utbildningen som nu drivs på distans och halvfart. En omställning som lockat en ny målgrupp. Framför allt är det åldersspridningen som sticker ut bland den grupp nya elever som in ledde sina studier tidigare i höst. Ålderskillna derna har gjort att nya värderingar mött äldre och har skapat ett bredare diskussionsfält mel lan eleverna. Ett resultat som skolan medvetet jobbat för. – Vi ville ha en annan rekryteringspolicy och jobbade mot en helt annan målgrupp. Nu har vi bland annat läkare och journalister som studerar, säger Eva Erlandsson, kursföreståndare på Världens kurs. är 75 år gammal och den yngsta 19. Lärarna hoppas att studieresan till Indien i slutet på oktober ska ge nya vinklar i dokumentationen som avläggs i slutet av kursen. – Grunden är att nätverka med indier på den äldsta eleven ” ” Jag tror jag kommer att få ut jättemycket av resan, speciellt mötet med människor. Betty Henriques, 73, om resan till Indien. 12 plats. Vi tror att våra elever kommer få ut helt andra saker av besöket i år, mycket på grund av att de har så olika erfarenheter i bagaget. Under terminens lopp kommer eleverna studera globalisering, demokrati och mänskliga rättigheter. Kursen bygger också mycket på en så kallad ”skin education”, vilket betyder att man lär sig genom det mänskliga mötet och egna upplevelser. – Kontakten med människorna i Indien är jätteviktig. Vi har under årens lopp byggt upp ett bra nätverk med lokala verksamheter, säger Eva Erlandsson. Yousef Boussir Kursen lät väldigt intressant. Dels för att jag är intresserad av volontärarbete, dels för att knyta nya kontakter. Anna Persson, 25, om Världens kurs. Mötesplats Ljungskile är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Ljungskile företagarförening och Ljungskile folkhögskola. Gemensamt dri ver de en rad kompetenshöjande kurser för företagare och privatpersoner. Kurserna hålls främst på folkhögskolan, men en del även ute på företag. Sedan starten i maj 2009 är 23 företag med i projektet. – Alla medverkande har genomgått en analys av vad de själva behöver utveckla för att bli bättre. Sedan har vi hjälpt till att tillgodose de punkter som företagen behöver utvecklas på genom kurser, säger Janne Axelsson, pro jektledare. De digitala kurserna har hittills varit populärast. – Många företag jobbar traditionellt, med till exempel vanliga almanackor. De är inte med vetna om digitala funktioner som kalendrar på internet. Han menar att de digitala verktygen under lättar för företagen att bli effektivare. De kan hålla kvar sina kunder och samtidigt nå ut till en större kundkrets. – Om man startat företag innan digital iseringen, och jobbar på exakt samma sätt som man gjorde, då kommer man förmodligen upphöra att finnas. Man måste vara om sig och kring sig vad det gäller utveckling, och då är digital kompetensutveckling en del i det hela, säger Janne Axelsson. utbildning. Hur förstår och sköter jag min dator? är en av kurserna på Mötesplats Ljungskile. IT-konsulten Björn Tellow leder kursen. Bild: Karl Eckhardt Margareta Romander önskar att Mötesplats Ljungskile lever kvar som ett kunskapscentrum som alla har tillgång till, inte bara egenföreta gare. Hon vill ha en tydligare in riktning mot privatpersoner som också vill utvecklas inom diverse olika områden. I maj nästa år avslutas Mötesplats Ljungskile och en utvärdering hålls. Janne Axelsson hoppas då att projektet kan leva vidare, men i en annan form. – Resultatet av utvärderingen får visa om vi kan gå vidare utan pengar från Europeiska social fonden. Det kan bli så att företa garna får lägga en egen summa. I höst och vinter lanserar Mötesplats Ljungskile två nya Margareta Romander Men det beror på hur efterfrå projekt. Det första är ett nät gan ser ut, säger Janne Axelsson. verksprojekt. Två coacher ska hjälpa företagen att hålla kontakten med varandra för att utbyta idéer och fortsätta lära av varandra. Cecilia Hugosson Det andra projektet är en satsning på mång En av företagarna som deltar i olika kur ser är Margareta Romander. fald, genus och jämställdhet där Tillsammans med maken Lars Mötesplats Ljungskile ska sam Romander driver hon Westcon arbeta med bland annat Arbets Mötesplats Ljungskile: sult AB som säljer tandvårdspro förmedlingen och Försäkrings Utbildas: Cirka 225-250 personer dukter. Margareta Romander kassan. Idén är att de företag som från 23 företag. Ett färre antal privatgår nu sin tredje kurs kallad gått kurser på Mötesplats Ljung personer. Hur jag förstår och sköter min daskile tillfrågas huruvida de kan ta Mål: Att höja kompetensen bland tor. Innan dess har hon utbildats emot praktikanter med en funk småföretagare i Ljungskile. Bland annat i kalkylprogrammet Excel och tionsnedsättning eller praktikan genom kurser inom digitalisering, föreJanne Axelsson kundrelationer. ter med invandrarbakgrund. tagsekonomi, försäljning. – Det har varit en kick att – Vi vill få in grupper som Leder projektet: Högskolan tackla ekonomin på ett annat sätt. Det har gi kan ha svårt att ta sig in på arbetsmarknaden Väst, Ljungskile företagarförening och Ljungskile folkhögskola. vit "reminders" om vad det innebär att ha en och ge dem en chans till praktik. Målet är att åtminstone några på sikt kan få arbete inom kundrelation. Jag tycker att utbildningen varit Finansiering: Med pengar från Europeiska Socialfonden. välstrukturerad. företagen. 13 öppen horisont öppen horisont Fakta: Kerstin Gröning Ålder: 63 Bor: Masthugget, Göteborg Nytt tänk på gammal post Familj: Två vuxna söner med familjer och två barnbarn Läser: Kristendom för ateister av Olle arlsson och Hundraåringen som klev ut C genom fönstret av Jonas Jonasson ” Kerstin Gröning är oerhört professionell och samtidigt väldigt ödmjuk. Jag är väldigt glad över att hon tar över. Ansvar. Kerstin Gröning är nu styrelseordförande för Ljungskile folkhögskola. Som nybliven pensionär har hon ändå tid att umgås med sina barnbarn och sköta om sin kolonilott. Bild: Karl Eckhardt – Kerstin Sondelius Rubarth, före detta styrelseordförande Ljungskile folkhögskola. Grönt ljus för Gröning I april blev Kerstin Gröning vald till Ljungskile folkhögskolas nya styrelse ordförande. Ett jobb som kräver ansvar och känsla för organisation. Kerstin Gröning är ingen gröngöling. Som tidigare personalchef på Sahlgrenska universi tetssjukhuset och som chef inom landstinget, vet hon vad det innebär att leda en organi sation framåt. Dessutom var hon under några år under 90-talet invald i byggnadsnämnden i Göteborg för Socialdemokraterna. Som ny bliven pensionär har hon trappat ner på sitt engagemang, även om hon vid sidan av styrelse uppdraget arbetar som ledarskapskonsult. – Jag är en föreningsmänniska i grunden och jag vet att det tar tid att engagera sig, säger hon. Att ständigt hålla huvudet kallt och sköta jobbet med ena handen samtidigt som den andra sköter föreningslivet, har varit Kerstin Grönings signum under en stor del av livet. Egentligen tycker hon inte att det är någon ting konstigt, även om folk har frågat henne var hon finner energin och motivationen till att hålla flera bollar i luften samtidigt. – Om jag är stressad eller har mycket att tänka på, ger jag mig ut i motionsspåret. Då rensar jag skallen. Att hon bor i Masthugget i centrala Göteborg 14 har i det avseendet enbart inneburit fördelar. – Det är ett fantastiskt läge, nära stadens största trädgård, Slottsskogen. Luften känns renare där. Hon har även ett av sina skötebarn i när heten; kolonistugan som hon köpte förra året. Dit åker hon för att samla tankarna och syssla med trädgårdsarbete – samtidigt som det är en oas för hennes barnbarn. För att kunna ta över ordförandeskapet fick Kerstin Gröning överge sina uppdrag för S:t Lukasföreningen, en av huvudmännen för skolan. Detta för att kunna ägna sig helhjärtat åt sina nya uppgifter. – I styrelsen tittar man på vad skolan skulle vara betjänt av. Det är bra om de som sitter i styrelsen har olika strängar på sin lyra, säger hon. Som Ljungskile folkhögskolas nya styrelse ordförande kommer det att dyka upp många utmaningar för Kerstin Gröning. Inte enbart av rent ekonomiska slag, utan också gällande folkhögskoleformens framtid. Kerstin Gröning tror att folkhögskolor kommer att spela en allt större roll i samhället. – Hela formen, att leva och bo tillsammans, har en god fostrande funktion. Det är ännu viktigare i samhället i dag än det var förr, säger hon. Samtidigt är det svårt att bortse från de allt tyngre ekonomiska bördor som folkhögskolor får dras med. Kerstin Gröning ser det som ett generellt problem som alla skolor får lära sig att tampas med. – Att man äger många fastigheter har blivit betungande för många skolor. Jag tror också att det hänger ihop med lågkonjunkturen och olika trender som kommer och går, säger hon. Av den anledningen måste man enligt henne alltmer börja betrakta folkhögskolor som före tag, men utan det obligatoriska vinstintresset. – Det är som att driva ett företag. Man mås te ha ett visst grundkapital för att få saker att gå runt, säger hon. En fråga som Kerstin Gröning gärna vill lyfta fram mer är skolans kristna grundprofil. Hon vill se fler diskussioner om skolans värdegrund och grundvalar. Samtidigt är hon väl medveten om att de flesta elever inte nödvändigtvis är särskilt intresserade av den kristna profilen när de söker in till skolan. – Även en elev som inte är kristen ska kunna gå på skolan. Vi är öppna för alla tros inriktningar, säger hon. Bråda tider med många beslut och diskus sioner väntar Kerstin Gröning. Men ännu anser hon sig vara långtifrån fullärd, trots sin tunga position. – Jag är fortfarande en elev, säger hon och ler mjukt för att i nästa stund tillägga: – Jag har haft förmånen att ha oerhört in tressanta jobb genom livet. karl eckhardt driven. Pernilla Hallberg flyttade till Ljungskile efter att hon sett sitt framtida hus i ett skyltfönster. I dag är hon nyvald ordförande i Ljungskile företagarförening. Bild: Johanna Roos Hitta nya lösningar på gamla problem. Det är mottot som Ljungskile företagarförenings nya ordförande Pernilla Hallberg lever efter. Som första kvinnan på posten, vill hon skapa nya möjligheter för både gamla och nya företag att utvecklas i Ljungskile. För tre år sedan blev hon vald till motsvarande position i Ljungskile intresseförening, därför har hon redan ett stort lokalt förtroende. Att hon gör betydande intryck i byn är känt och med tanke på att hon bott i Ljungskile i endast sju år, blir bedriften än mer betydelse full. Hon är tacksam för sin nya uppgift och understryker samtidigt att hon varit aningen tursam. – Det är kul så klart, men samtidigt väldigt ansvarsfullt. Föreningen drivs av väldigt många engagerade företagare, det känns som jag gli dit in på en räkmacka. Många jobbar hårt och min roll blir att försöka hålla ihop det hela, säger Pernilla Hallberg och fortsätter: – I mitt arbete jobbar jag redan mycket med samverkan och förändring. Jag har en del kontakter med politiker och tjänstemän vilket kan fungera som ett bra komplement till det som redan görs i föreningen. Därför tror jag de valde mig. Hennes företag Veera utveckling, som startades 2006, har som mål att hjälpa andra företag att utvecklas utifrån sina egna behov. Kunder är ofta kommuner, branschorganisa tioner och folkhögskolor. En ansvarsfull upp gift som också betyder att Pernilla Hallberg som enmansföretagare har stor frihet både i tidsplanering och när hon väljer sina kunder. – Jag bestämmer själv vad jag vill jobba med och vad jag tycker är viktigt. Mitt jobb går ut på att göra det enklare i mina kunders vardag och där känner jag ett stort ansvar. Jag brinner för social hållbarhet, både i stadsmiljöer och organisationer. het potatis. Det intresset brinner fortfarande. – Själv bodde jag på flera olika sätt. Både i förstahand och andrahand, det är så det ser ut för studenter. Bostadsfrågan var jätteviktig då, och är det fortfarande. – Jag jobbade väldigt mycket med student frågor och har gjort framtidsanalyser om hur bostadsbolagen ska jobba. Studenternas behov måste också tillgodoses, säger Pernilla Hallberg. Yousef Boussir Fakta: Pernilla Hallberg Ålder: 43 Familj: Maken Magnus och sönerna Hjalmar, 7, och Eskil, 5 Gör på Fritiden: Sjunger, umgås med familjen och tar gärna ett glas vin med vänner och pratar långt in på natten. ” Pernilla Hallberg har tidigare suttit i styrelsen för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder, som arbetar för att tillgodose bostadsbehovet hos studenter. Under sina år som student var Pernilla Hallberg verksam i studentkåren där bostadsfrågan var en Om kombinationen företagare och småbarnsförälder: Det är rätt lätt i min typ av företag. Det handlar om att prioritera och också kunna jobba på olika tider. Det är svårare om man är till exempel tandläkare och har uppbokade kunder varje dag. 15 öppen horisont öppen horisont VÄxer. Sedan 2007 har Ljungs församlings kör Sång på gång vuxit från två till 28 medlemmar. Frikyrkor vill bilda gemensam kyrka Missionskyrkan, Metodistkyrkan och Baptistsamfundet vill bilda ett nytt samfund. Om allt går vägen, kommer Sverige att ha en ny frikyrka 2012. FÖRÄNDRING. Under 2000-talet har de fyra församlingarna tappat cirka tio procentenheter vardera av sina medlemmar. Den utvecklingen vill Stefan Hiller bromsa. Sammanslagning väcker debatt Fyra kyrkoförsamlingar slås ihop till en. Det kan bromsa avhoppen av medlemmar säger Stefan Hiller, kyrkoherde i Forshälla kyrkliga samfällighet. Men det håller inte alla församlingar med om. Den 1 januari 2011 slås Resteröds, Forshälla, Grinneröds och Ljungs församling ihop och får namnet Ljungskile församling. Kyrkorådets ordförande i Grinneröd oroas över att kyrkans verksamhet kan krympa och att medlemsantalet ska sjunka. – Vi är rädda att den lokala identiteten försvinner när människor inte tvingas att en gagera sig på samma sätt som nu. Det kan bi dra till att vi inte kan ha verksamhet på samma sätt som i dag, säger Kjell Svenungsson, ordfö rande i kyrkorådet i Grinneröd. Kjell Svenungsson jämför med andra församlingar i Västergötland som fått stänga sina verksamheter. – Hela landsbygden är som en öken. En del kyrkor används bara till gravförrättningar. Han tror att engagemanget inom Grinneröds kyrka kan fortsätta om kyrkan får sitt egna sockenråd vid sammanslagningen. – Vi blev lovade ett sockenråd med beslutanderätt för att gå med på sammanslag ningen, men sedan drogs det löftet bort. Ett sockenråd gör att människor måste engagera sig. Stefan Hiller tror att det skulle kunna bli problematiskt om en församling får mer 16 beslutanderätt än någon annan. – Vi har fortfarande diskussioner om sockenråd, men majoriteten har varit överens om att församlingarna ska ha samma rättighe ter så att ingen blir behandlad annorlunda. I nuläget har de fyra församlingarna var sitt kyrkoråd på totalt 60 personer. Sammanslagningen innebär att den nuvarande kyrkonämnden på 16 personer inklusive kyr koherden blir gemensamt kyrkoråd för alla fyra församlingarna. I dag väljs ett kyrkoråd på fyra år, men i och med sammanslagningen kommer råden kunna bestämma om de vill sitta en kortare period, vilket bidrar till en mer flexibel organisation, tror Stefan Hiller. Han tror även att de rådsmedlemmar som inte sitter kvar fortsätter sitt engagemang Fakta: Svenska kyrkan Kyrkorådet är församlingens styrelse och verkställande organ och utses av kyrkofullmäktige som tillsätts i kyrkovalet Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse Källa: www.svenskakyrkan.se inom kyrkan på andra sätt än tidigare. – Om de engagerar sig och gestaltar sin tro på andra praktiska sätt än att sitta i beslutsammanhang och möten, tror jag att de lokala verksamheterna kan växa och bli starkare, säger han. Kjell Svenungsson i Grinneröd känner däremot en oro över att en central kyrkoråds grupp ska styra. – Jag tror att det kan bli på bekostnad av de mindre församlingarnas åsikter, säger han. I Grinneröd har Frimodig kyrka starkt fäste, medan Öppen kyrka har majoritet i de andra tre församlingarna. En av Frimodigs kyrkas starkaste profilfrågor är motståndet till vigslar av samkönade par. –Vi anser det en nödvändighet att vigsel av ho mosexuella fortsätter vara frivilligt för präster. Det kan bli ett jättestort problem för kyrkan på sikt om anställning av präster enbart sker av en majoritets grupp. Det vill säga att man inte vill anställa präster som är emot att viga samkönade par. Stefan Hiller anser att alla församlingar har rätt att föra fram sina åsikter. – Olikheter kan skapa spänningar, men det krävs att man har respekt för varandras åsikter. Det är klart att i vissa frågor kan man inte mötas, men vi ska inte köra över någon för samling, säger han. Forshälla, Resteröds och Ljungs för samling är betydligt mer positiva till samman Bild: Cecilia Hugosson slagningen än Grinneröds. – Alla förändringar möter motstånd i början, säger Kurt Petersson, ordförande i kyrkorådet i Forshälla kyrka. Där har diskussionen mest handlat om att nam net Ljungskile församling saknar Forshällas lokala anknytning. En del medlemmar inom församling en hävdar att det skulle skapa en känsla av avstånd. – Men det viktigaste är att kyrkan lever kvar, säger Kurt Petersson. Iréne Leonardsson, ordförande i kyrkorådet i Ljungs församling, tror att sammanslagningen kommer underlätta administrationen. – Att styra ett pastorat med fyra försam lingar är inte så lätt, men nu blir det enklare. Det kommer bli färre möten och en enklare beslutsprocess. – Det är en del av utvecklingen med sviktande medlemsantal, säger Viktor Aldrin, kyrkohis toriker och teolog vid Göteborgs universitet. De svenska frikyrkorna har en historia som under en lång tid splittrat mer än den har förenat.Trots deras gemensamma framväxt ur 1800-talets väckelserörelse, har utbrytningar som i sin tur lett till samgåenden kantat vägen. Nu kan det komma att förändras, när Missionskyrkan, Metodistkyrkan och Bap tistsamfundet beslutat sig för att börja verka för en ny, gemensam kyrka. Anders Marklund är en av projektledar na bakom Gemensam framtid, en arbetsgrupp som tillsatts av kyrkorna för att arbeta fram ett utkast till den nya kyrkan. – Känslan är att det finns många som är positiva till sammanslagningen, men sedan är det klart att det finns vissa som frågar: ”Hur gör vi på den här punkten”, säger han. En av skiljelinjerna bland kyrkorna är Baptistsamfundets syn på dopet. Metodistkyr kan och Missionskyrkan döper både barn och vuxna, medan baptisterna tror på dop i vuxen ålder. Men Anders Marklund är hoppfull om att motsättningarna ska komma att lösas, bland annat genom att de enskilda församlingarna i vissa frågor får bestämma själva. – Jag inbillar mig att det kommer att fin nas en centralorganisation, och även regioner med ett visst mått av självständighet i olika frågor. Anders Marklund är hoppfull om att en ny kyrka ska kunna sjösättas i början av 2012. Om några månader kommer de tre frikyrkor na att ta definitiv ställning till förslaget. – Just nu har vi kommit till ett skarpt läge där vi har bestämt oss för att löpa linan ut. Viktor Aldrin menar att kyrkosam manslagningar inte är någonting nytt inom svensk frikyrklighet. – De senaste tio åren har det förekommit några mindre sammanslagningar. Det har bli vit lite av en trend på senare tid. Den senaste stora sammanslagningen ägde rum 1997, då Evangelikanska Frikyrkan bildades, säger han. En av de huvudsakliga anledningarna till sammanslagningen, menar Viktor Aldrin beror på sviktande medlemsantal. Kyrkorna ger upp tanken på att varje församling får sköta sig själv och fokuserar istället på sin överlevnad. Samtidigt är det inte alltid en smärtfri process. – Man brukar prata om en klassisk sam fundsutveckling. Man bildas först i protest mot ett annat samfund. Sen blir man fram gångsrik och alltmer strömlinjeformad. Då brukar en annan grupp bryta sig ur, i protest mot den stora gruppen. Karl Eckhardt Efter sammanslagningen av församling arna är tanken att ge de fyra kyrkorna starkare profiler. Ljungs kyrka, som länge lockat barnfamiljer, ska få en tydligare familjeprofil genom att satsa ännu mer på barn och familjearrangemang. Grinneröds kyrka ska stärka sin traditionella profil, bland annat genom sina söndagsguds tjänster. Resteröd, som är en kyrka med medeltida anor ska bli en tydligare pilgrims kyrka, ett mål för vandring. Forshällas musika liska inriktning ska stärkas genom att körer ska få ännu mer utrymme. – Vi vill ha en stark lokal organisation som inte är lika stel och formell som i dag, och vi tror att profileringarna kan vara en del i det hela, säger Stefan Hiller. Fakta frikyrkor: Svenska Missionskyrkan är ett nyevangeliskt trossamfund grundat 1878. Kyrkan är, näst efter Svenska kyrkan, Sveriges största kristna trossamfund. Missionskyrkan har en tradition av frihet för individer och församlingar i teologiska frågor. Svenska Baptistsamfundet bildades 1857 och är därmed Sveriges äldsta frikyrka. Dopet intar en central ställning inom baptismen, och endast de som aktivt tar ställning i kristna trosfrågor döps. Svenska Metodistkyrkan har sina rötter i den andliga väckelsen i England i mitten av 1700-talet. En viktig utgångspunkt för den metodistiska rörelsen är tanken att kristendomen ska praktiseras andligt och socialt. Många metodister är därför engagerade inom frivilligorganisationer. Cecilia Hugosson 17 öppen horisont öppen horisont Plus och minus med vargen på Bredfjället Kartlagd. I Sverige finns idag 230 vargar. Samtliga individer är kartlagda, vilket är unikt i världen. Bild: Staffan Widstrand / WWF Minus: Älg- och bäverstammarna har minskat på fjället, delvis beroende på vargen. Vargen kan riva boskap, t ex får. Detta gör att djurbönder är tveksamma till att hålla djur på naturbetesmarker nära fjället. Om betet upphör minskar florans mångfald och markerna slyar på sikt igen med buskar och gran. Plus: Vargen plockar de svagaste djuren bland älg och rådjur och stärker därmed på sikt klövviltstammens genetiska kvalitet. Att bävern minskat berikar i förlängningen Bredfjällets flora eftersom bävern fäller mycket träd, bland annat sälg som är en viktig födokälla för humlor, bin och andra insekter som i sin tur pollinerar många blommor. Havsörnen och räven tillhör också dem som gynnas eftersom de kan kalasa på resterna av vargens byte. Kritiken mot vargen handlar ofta om att den skulle ha negativ inverkan på den biologiska mång falden. Vargen är en intelligent och skicklig jägare som ofta jagar i flock. Detta leder till att den kraftigt kan decimera bytesdjuren i ett område.Till exempel har bävern minskat rejält på Bredfjället. En annan del i konflikten är att jägarna inte längre vågar ha sina spårhundar lösa när de jagar. – Jägarna oroar sig för sina hundar. Vargen och hunden är nära besläktade så vargen ser det som ett intrång i deras revir när en hund dyker upp, säger han. Vargen – Bredfjällets nye konung 2005 sågs en varghona på Bredfjället. Det var första gången en varg visade sig här på 115 år. Fem år senare är honan långt ifrån ensam varg i flocken på fjället. Det knastrar under fötterna när biologen och författaren Stefan Edman går över grus gången utanför sitt hus. Han är på väg in i skogsområdet som ligger strax bortom hans hus, som också är hans barndomshus – Här befinner vi oss vid foten av Bredfjäl let, med granskog och ett och annat lövträd, säger han och blickar in i skogsområdet där det längre bort reser sig en liten bergskam. Samtalet letar sig direkt in på vargen. Djuret som både berör och upprör. Vargarna på Bredfjället är den vargfamilj som bor längst söderut i landet. När man 2005 såg en varg på Bredfjället var det första gången på 115 år som 18 djuret letat sig hit. – Två år senare, 2007, sågs vargen igen. Det var en varghona som förmodligen vand rat hit från Dalsland. Under hösten samma år kom även en hane till Bredfjället, säger Stefan Edman och berättar att den första kullen vargungar föddes 2008. – Länsstyrelsen har kvalitetssäkrat att det i dag finns mellan fem och sju vargar på Bred fjället. Men jägarna talar om att det finns fler, mellan åtta och tio djur. Vargen rör sig snabbt över stora områden. De rör sig dessutom snabbt. Vargfamiljen på Bredfjället har troligen ett revir som sträcker sig från fjället söderut till Svartedalen nära Kungälv. Som för många andra djur är det tillgång på mat som styr hur vargen rör sig. Främst är det älgkött som står på menyn. Nu finns det bara runt 80 älgar kvar i det så kallade älgskötselområdet, som är fyra gånger så stort som Bredfjället. – Det är klart att vargen är en del av orsaken till detta, säger Stefan Edman, när vi efter skogspromenaden sitter i hans vardags rum. – Men det finns också andra viktiga skäl. Kalhyggena i 70- och 80-talets jordbruk erbjöd mycket bete för älgen. Stammen öka de rekordartat till en halv miljon djur i hela Sverige Nu har skogsbruket förändrats och älgstammen har minskat till mer normala siffror. I Sverige har samtliga vargar kartlagts. Något som är unikt i världen. Detta medför att det finns en stor kontroll på vargpopulationen. – Nästan alla av Sveriges cirka 230 vargar är släkt med varandra. Det innebär på längre sikt problem med inavel. Så det behövs nytt blod, säger Stefan Edman som stöder regeringens beslut att under fem år sätta ut 20 nya vargar i Sverige. Vargen kan vandra långa sträckor, den kan komma ända från västra Ryssland. – Problemet är att den knappast kan ta sig förbi renbeteslandskapen i norra Sverige. Där får inga vargar finnas, så fort de syns där kan de skjutas, säger han och förklarar att det är som en propp som stoppar vargens vandring till djuren nere i Syd- och Mellansverige. Framtiden för vargen hänger mycket på att lösa de konflikter som den är förknippad med. – Att skapa delaktighet i rovdjursförvaltningen bland folk som är direkt berörda ute i bygderna är helt nödvändigt, säger Stefan Edman. Han är positiv till de nyinrättade rovdjurs delegationerna i varglänen, ökad ersättning för vargstängsel och rivna tamdjur samt licensjakt på varg. – Jag är hundra procent positiv till varg i Sverige, men man måste ha en väldig förståelse för dem som kan drabbas. Vi måste komma överens om hur vi ska ha det med vargstammen, annars tar de militanta grupperna över, säger han och blickar ut genom fönstret. Robin Alvarsson BREDFJÄLLSEXPERT. Stefan Edman, biolog och författare, är aktuell med Bild: Johanna Roos en ny bok om Bredfjället. I boken finns kapitlet Vargens land som handlar om vargen på fjället. Fakta: Stefan Edman Ålder: 64 år Bor: Ljungskile Yrke: Biolog, författare, föreläsare, krönikör. Tidigare politiskt sakkunnig till stats- och miljöministrarna Göran Persson och Kjell Larsson. Aktuell med: Sin nya bok Röster från skogen. ”Att få skriva om människorna och historien om Bredfjället är en gammal dröm som går i uppfyllelse”, säger han. 19 öppen horisont öppen horisont Elev och kamratförbundare Ordföranden vid pennan I min barndom hörde jag äldre personer tala om VU. Nyfiken som jag var tog jag reda på att det betydde Västkustens Ungdomsskola. De gamla i bygden talade om skolan på Gläborg och den färgstarke rek tor Hellerstedt. Hos de tidigare elever jag träffade tyckte jag mig märka speciella personligheter. Jag förstod att tiden på skolan hade danat både personligheter och goda och ansvarsfulla medborgare i samhället. 1970 fick jag chansen att själv ta del av det jag hade hört talas om. Efter sjuårig folkskola och några år på bruket i Munkedal gjorde sig läs lusten påmind. Jag skulle alltså förkovra mig för vidare uppgifter i livet. Det självklara valet blev Ljungskile folkhögskola för att läsa på gym nasienivå. Det blev snabbstart, vårterminen 1970 på allmän linje. Rektor Hellerstedt var visserligen borta sedan många år, men rektor Erland Jo hansson blev för mig vad Hellerstedt säkert varit för mina gamla sages män. Utan att nämna enskilda personer, träffade jag många, både lärare och elever som var stora personligheter och som blev goda förebilder. Flera av lärarna blev också personliga vänner som jag har haft kontakt med under åren efter skolan. Det där med personlighetsdaningen har verkligen ”drabbat” mig också. Skolan har inte bara gett mig så kallad boklig bildning utan även danat mig som människa, inte minst i mötet med spännande människor och stora personligheter. Sommaren 2007 reste jag till Honduras. En Sida-anställd, som hade varit i Centralamerika i sam manlagt sex år, sa: Välfärdsstaten Sverige är känd i hela världen, inte minst här. Kan inte du skriva något om hur den kom till och hur den fungerar. I sommar talade jag med en man från Utrikesdepartementet som ar betar vid den stora utställningen i Shanghai. Han berättade att det sto ra Kina också har sina blickar mot Sverige som välfärdsstat. Vid invigningen av bysten av folkhögskolans förste rektor, Jag lovade min man i Honduras, Birger-Magnus Hellerstedt. och tog på mig ett stort uppdrag. Skulptör: Artur Johansson, Göteborg. Det gällde att sammanfatta och dessutom att göra det läsbart. Varje steg mot välfärdsstaten kunde bli föremål för en bok. Nu är skriften färdig: Vägen ut ur fattigdomen – Välfärdsstaten Sverige. Broderskaps Förlag. Sverige gick in i 1900-talet som ett av Europas fattigaste länder, om inte det fattigaste. Och ut ur seklet som ett av de rikaste, dessutom med en omfattade jämlikhet. Det är en enorm utveckling som naturligtvis människorna i början av seklet inte kunde föreställa sig. 1900-talet är uppfinningarnas tid. Industrin expanderade men det är också en tid då poli tiken, som fick makt genom demokratins genomförande, kom att styra utvecklingen. Folkhögskolorna har haft en enorm betydelse. Länder som ligger helt nära varandra men har olika politiska system kan ha helt olika levnadsförhållanden. Nord- och Sydkorea är ett exempel. Finland och de baltiska staterna ett annat. Framtiden? Den stora ekvationen på det globala planet är detta: Vi vill att fattiga u-länder skall nå en högre standard - för människornas skull. Samtidigt vet vi att det är i-länderna som är de stora miljöbovarna. Hur löser man högre levnadsstandard och samtidigt en bättre miljö. Om vi inte gör det så går moder jord bokstavligen under. Se där – dagens unga på Ljungskile folkhögskola – den stora utmaningen! Nåväl, efter allmänna kursen som avslutades vårterminen 1972 an slöt jag mig till Kamratförbundet. Under en yrkesverksam period fram till nästa kurs ingick jag i huvudmannakåren med möten och kontakt med skolan. Den nästa kursen på skolan blev administratörsutbildningen (ADM) 1977–1979. Jag hade alltså blivit sugen på att läsa vidare då mitt sam hällsengagemang hade intensifierats. Intresset för förvaltning med inriktning på personalarbete förde mig tillbaka till skolan. Att vår kurs skulle bli den sista på denna linje anade jag inte då, men det är en annan historia. Efter den utbildningen med tillhörande praktikperioder hamnade jag faktiskt i personalarbete på landstinget i Vänersborg. Livet står som vi vet inte still. Att slå sig fram i karriären med enbart folkhögskolestudier var inte så lätt i konkurrens med alla högskole examinerade socionomer. Men skolan hade ju även danat ett brett och intensivt kulturintresse. Undertecknad som i några år hade varit kultur politiker i hemkommunen började så småningom läsa på universitetet med etnologi som huvudämne. Det renderade 1984 i en tjänst på länets museum som just hade invigt det nya Bohusläns museum. Tiden gick med arbete, politiska och ideella uppdrag, familj och hus samt sporadiska kontakter med min gamla skola. Så en kväll för ett år sedan ringde min gamle lärare och vän Bertil Nykvist. ”Vi har en plats i Kamratförbundets styrelse ledig. Jag vill att Du tar den.” Jag kunde bara inte tacka nej. Så mycket skolan betytt och betyder för mig så kände jag att jag ville återgälda en del. Att jag sedan skulle åka in på ett bananskal som styrelsens sekreterare tar jag som en utmaning med största ödmjukhet. Så kan det gå, eller vågar man säga: en gång Ljungskile, alltid Ljungskile. Björn Jacobson Munkedal Sekreterare LFKV Evert Svensson Återvändarträff 14–15 februari Styrelsen förbereder en återvändarträff 14–15 februari nästa år. Start måndag kl 10.00. Gäst är Emin Tengström, professor emeritus i hu manekologi. Dessutom blir det berättarkväll mm. Återvändarträffen kan – om så önskas – användas för något jubileum. Pris 895:- helpension i dubbelrum. Anmälan senast 1 februari. För mer information, se hem sidorna www.lfkv.se och www.ljungskile.org. Journalistlinjen 25 år Under hösten anordnades en träff för tidigare elever som gått på Ljungskile folkhögskolas journalistlinje för att fira linjens 25-årsjubileum. Bland annat föreläste Göteborgs-Postens chefre daktör Peter Hjörne. Dagen var mycket lyckad. Historieskrivning Kamratförbundet och Ljungskile folkhögskola har inlett ett arbete med att beskriva skolans långa historia. STYRELSEN 2010-10-08 Ordförande: Evert Svensson Sekreterare: Björn Jacobson Kassör: Carina Heed 0303-21 10 10 070-620 19 20 0524-711 13 (bostad) 0522-385 64 (arbete) 0730-83 79 72 0522-68 69 13 Medlemsansvarig: Mona Lindström 0340-65 03 44 Arkivansvarig: Rolf Bengtsson Ingeborg Leyman Britt Johansson 0340-65 08 62 0340-65 07 59 0304-374 54 0525-331 78 LFKVs ordförande Kamrat- och vänföreningen Tack till: Lena Nyström som har varit kassör i LFKV i 17 år. Lena efterträds av Carina Heed. Evert Julin som har varit vår sekreterare under 7 år. Evert efterträds av Björn Jacobson, Munkedal. 20 Rektorsexpeditionen låg i en veranda, som byggdes in. På fotot, som togs 1925, sitter grundaren B-M Hellerstedt i en korgstol. Den andre mannen är folkhögskolelärare Oskar Widstram från Hönö, som hjälpte till på sommaren. Bli medlem i Ljungskile folkhögskolas Kamrat- och vänförening! Vi håller dig informerad om allt som händer på skolan. Du är medlem och påverkar skolans utveckling.Varje år får du Öppen Horisont. Medlemskap i ett år kostar bara 100 kr för enskild medlem (30 kr för studerande och 150 kr för familj). Sätt in pengarna på bg 5328-6001 eller pg 549524-7. Skolans representant: Tomas Rydsmo, rektor Ann-Kristin Falkeby, skolledare (ersättare) 0522-68 69 12 0522-686911 Representant i skolans styrelse: Elver Jonsson 0322-61 13 03 070-675 06 37 Björn Tellow 0522-241 09 070-522 41 05 Elevkårens ordförande: John Bergqvist 0736-31 24 70 Valberedningens ordförande: Rolf Andersson 0522-211 80 21 öppen horisont N Titta öppen horisont N Titta! Titta Ny på Na och nyfiken på naturens hemligheter Berätta om dig själv. – Jag bor i Munkedal och har två barn som båda har flyttat hemifrån. Hur hamnade du på Ljungskile folkhögskola? – Jag såg en annons i tidningen i våras. Just då arbetade jag på en redovisningsbyrå i Uddevalla och det var som mest stressigt då med alla skattedeklarationer som kom in. Jag tyckte att det verkade skönt att jobba för ett och samma företag. Hur skiljer sig detta jobb från det du hade innan? – Här får saker ta tid. Det handlar mer om kvalitet än att det ska gå så fort som möjligt. Hur känns det nu? – Det är skoj! Nyfikenheten över naturens mys terium fick Torun Elgebäck, 39, att bli Na-lärare. Sedan i höstas för hon sin kunskap vidare till eleverna på Ljungskile folkhögskola. Torun Elgebäck är född och uppvuxen i Sollefteå. Hon älskar att strosa runt i skogen och plockar gärna svamp. Det var i skogen tan Bild: Sandra Schwartz ken om att bli lärare i matematik, fysik och naturkunskap tog form. – Jag kände att jag ville ha svar på frågor jag själv ställde, hur allt hänger ihop. Frågor om naturkunskap och fysik är något som alla människor funderar på, särskilt när vi är barn. När vi vuxit upp tänker vi inte lika mycket på det här. Jag vill väcka frågorna igen och förmedla vidare den kunskap jag har, säger hon. Torun Elgebäck är gymnasielärare och har tidigare arbetat i Göteborg, där hon också bor. Innan hon började på folkhög skolan undervisade hon på Angeredsgymnasiet. Hon ser en klar skillnad mellan de båda skolformerna. – Nu har jag större möjlighet att individualisera undervisningen för varje person. Den möjligheten finns inte i samma utsträckning på en gymnasieskola där klasserna är mycket större. Ellinor Brenning Ricard Harryson Hallå där ... Bild: Ellinor Brenning ...Carina Heed, ny ekonom på folkhögskolan Peter Hjörne talade på journalisttätt 25-årsjubileum I slutet av september firade folkhögskolans journalistlinje 25 år. Peter Hjörne, ägare till Göteborgs-Posten och mediabolaget Stampen, talade bland annat om folkbildningens bety delse i Sverige. – Vi har en fantastisk tradition med folkbild ning i Sverige där folkhögskolan är en mycket viktig del som gör att människor är bättre ut bildade än i många andra länder. Utbildning och kunskap innebär att fördomar får mindre fotfäste i samhället. Peter Hjörne betonade också vilken roll journalistiken har i dagens samhälle. – Journalistiken har en folkbildande upp gift. När det är som bäst, så sätter vi samman komplicerade bilder, människor får kunskap och kan fatta egna beslut. Jubileumsdagen lockade drygt 120 perso ner, mestadels gamla elever, nuvarande elever och lärare. POPULÄR. Peter Hjörnes föreläsning inledde Oskar Schriever-Abeln dagen. Bild: Ellinor Brenning Följande före detta elever föreläste under dagen: Nye kocken – erfaret tillskott i köket Redan som barn brukade Tom Eklund stöka runt i köket hemma på Åland. Ett intresse som växte sig starkare med åren. Eftermiddag i Restaurang Västkustgården och allt är tyst. Dagens lunch är avklarad och restaurangens senaste tillskott, Tom Eklund, tar igen sig vid ett av borden. Han har arbetat som kock sedan han var 16 år. – Jag blev kock tack vare min pappa och mormor som gav mig ett matintresse från tidig ålder, säger han. I dag är Tom Eklund 42 år och bor i Färgelanda. Med 26 år inom branschen har han hunnit med en mängd arbetsplatser. Den senaste var i personalmatsalen på Volvo i Trollhättan. Där stannade han i sex månader utan att trivas särskilt bra. I våras såg han att restaurangen på Ljungskile folkhögskola sökte en ny kock, varpå han sökte och fick jobbet. – Jag tyckte att det verkade vara en trevlig arbetsplats. Sedan gillade jag Görans (Niklasson, kökschef) filosofi om att det ska vara hemlagat. Det går i linje med det jag tycker är bra. Han trivs i yrkesrollen trots att arbetet stundtals är stressigt och krävande. 22 kunnig. Tom Eklund har lagat mat sedan barnsben. Bild: Sandra Schwartz – Man har många bollar i luften samtidigt och har du gjort 1 000 maträtter är det svårt att komma på nya. Det viktigaste med det här jobbet är att man måste älska att laga mat, säger han. Ricard Harryson Titta! Umus vill ta publiken till Fattigsverige Civilkurage är inte bara ett av Ljungskile folkhögskolas ledord utan även temat i Selma Lagerlöfs novell Bröllopsmarschen, som vid två tillfällen under hösten framförs med musik av skolans Umus-elever, som går allmän linje med inriktning på musik. De gör föreställ ningen som ett avslut på temat folkmusik. – Föreställningen ska gestalta Sverige som det såg ut för 2–3 generationer sedan, säger läraren Eva Erlandsson. Novellens huvudperson är en fattig spel man som är vida känd för sin musikaliska skicklighet men nekad att spela på ett bröllop på grund av sina trasiga kläder. En annan, bättre bemedlad men inte lika skicklig spel man, anlitas istället. Bröllopsdagen infinner sig, båda spelmännen dyker upp och orätt visan kulminerar till slut i en akt av civilkurage. – Vi kommer sitta i en ring tillsammans med publiken, läsa novellen och spela folkmusik från 1800-talet, säger Eva Erlandsson. Daniel Nyhlén, Hannah Sjöström, Christer Engqvist, Kicki Möller, Sven Bergman, Robert Laul, Erik Nylund, Susanne Nobel, Magnus Nordberg och Sylwia Jaworska. Ellinor Brenning Back to school – som musiklärare En plats att odla musikaliska kontaktnät. Så beskriver den tidigare eleven Johan Björklund musiklinjen på Ljungskile folkhögskola. – Jag blev mer säker på vad jag skulle syssla med när jag gick där, säger han över telefon, sittande i sin bil på väg mellan mataffären och bostaden i Göteborg. Han är 35 år och kommer från Hedekas, en liten ort sex mil norr om Uddevalla. I mitten av 1990-talet flyttade han till Ljungskile för att börja på folkhögskolans musiklinje. Sedan 2002 är han timanställd lärare på samma lin je och undervisar i trummor och ensemble. Inriktningen är jazz och improviserad musik. – Jag minns fortfarande hur det var och har lätt att sätta mig in i elevernas perspektiv. På det sättet är det kanske lättare att undervisa på en skola som man själv har gått på. Det är också mycket som har förändrats sedan jag gick där, säger han och syftar på musiklinjens utveckling under åren. – När jag gick på skolan fanns bara en jazzgren och utbildningen var i huvudsak klassisk. Därför krävdes det mer av oss som ville spela jazz. Det bästa jag fått med mig från Ljungskile folkhögskola är att ta tag i saker på egen hand. Det har betytt otroligt mycket för mig och för den jag är i dag. Utbildningen skapade även ett stort kontakt nät som Johan Björklund använder sig av än i dag. Han spelar fortfarande med gitarrläraren Mats Eriksson, son till Gunnar Eriksson som startade musiklinjen i slutet av 1960-talet. – En av eleverna som då gick där blev senare min musiklärare i lågstadiet. Allt hänger ihop och går runt, säger Johan Björklund och skrattar. Ricard Harryson Slagfärdig Johan Björklund fick sin utbildning på skolan och trummar numera professionellt. Bild: Ricard Harryson 23 b Avsändare: Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening 459 80 Ljungskile sverige porto betalt port payé 2008 2009 2010 2011 ? Antigone Semere Kesete (och Mehari Yohannes) Anders Dejke Omer Goldman Nominera DIN kandidat! rr iset N för visat civilkurage är en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage. En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande. När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp och denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida. Det fjärde antigonepriset delas ut lördagen den 9 april 2011. Alla kan nominera en kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person. Nomineringar skall vara folkhögskolan till handa senast den 31 januari 2011. Skicka in din nominering till nedanstående adress. Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som vågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe – förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en anständig begravning. Som straff för detta dömdes hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens påbud har också inspirerat många sentida författare, bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih. Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile • 0522-68 69 00 • [email protected] • www.ljungskile.org È Folkhögskolans dag È È È È Öppet hus È Musik È Teater È Servering È Antigonepriset Lördagen den È 9 april È2011 È
© Copyright 2024