Hösten 2012 - Ljungskile folkhögskola
öppen horisont 2012 Fräknefejden Orienteringen firar 50 år Evert Svensson "Palme var ett fynd" Jubileum 90 år på 150 sidor Utbytesstudenter Svensk musik populär i Japan Fånga läsaren! öppen horisont Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening öppen horisont 2012 ANSVARIG UTGIVARE Jan Lindvall PROJEKTLEDARE Lena Bengtsson REDAKTIONSCHEF Viktoria Oskarsson FOTOGRAF Hedda Berander LAYOUT Fredrik Janlind Emil Gustafsson REPORTRAR Erik Weiefors Carl Thanner Sofia Andersson Cristian Jonsson Kristian Risenfors Skrivarkurs på distans Journalistiskt skrivande – för dig som söker ett effektivare språk. Ny kurs startar i januari 2013. Sista ansökningsdag 1 december. Ljungskile folkhögskola | 459 80 Ljungskile | Telefon: 0522-68 69 47 | E-post: [email protected] | www.ljungskile.org vandrarhem året runt! Bo på vårt ADRESS OCH TELEFON Öppen Horisont Ljungskile folkhögskola 459 80 Ljungskile tel: 0522-68 69 00 HEMSIDA www.ljungskile.fhsk.se (folkhögskolan) www.lfkv.se (Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening) E-POST [email protected] KURSGÅRDEN tel: 0522-68 69 70 [email protected] POSTGIRO Kamrat- och vänföreningen: Plusgiro: 54 95 24-7 Bankgiro: 5328-6001 Glöm inte att ange ditt namn vid betalning av medlemsavgiften! Stanna i Ljungskile över natten. På folkhögskolans vandrarhem har du nära till hav, skog och sjö. Boka ditt rum på telefon 0522-68 69 70. Pris från 225:-/vuxen, barn från 95:-. Öppet året runt! Välkommen! www.ljungskile.org TRYCK Munkreklam, Munkedal 04 22 23 12 04 KRÖNIKA Folkhögskolan ska ge alla kraft till utveckling JAZZ En levande musikform 06 PALME "Han var ett fynd" 09 JUBILEUM En djupdykning i skolans historia 10 FLYTT Folkhögskolan tar sig in i anrikt cityhus FÖRÄNDRINGAR Stort intresse för rektorstjänst – och Västkustgården ska byggas om 12 Ann-Kristin Falkeby Hennes liv på folkhögskolan 14 VARG Inget vargrevir på Bredfjället 15 ORIENTERING 16 KÖPCENTRUM Galleriorna är vår tids kyrkor 18 JAPANER Förenas i blyghet 19 KAMRATER "Jag har fått ut otroligt mycket av medlemsskapet" 20 LFKV:S FRAMTID Verksamheten läggs ner nästa år? MINNEN Erik Brandt minns tillbaka i tiden 22 BILDKOLLAGE Skapandeveckan är i full gång 23 BILDKOLLAGE Skapandeveckan i full gång Stor uppslutning i lerig fejd öppen horisont öppen horisont Vi vill ge kraft till utveckling Lars Jansson 61 år F Tips på inkörsportar till jazzens värld: Lars Jansson Trio – Ballads olkhögskolans roll är att vara en kraft till utveckling. Den nordiska folkhögskolan har spelat en viktig roll i samhällets utveckling i mer än 100 år och Ljungskile folkhögskola har gjort det i 90 år. Redan från början fanns två sidor av uppdraget, nämligen att ge möjlighet åt individer att utvecklas och att peka på brister i samhällets förmåga att erbjuda denna möjlighet till alla. Jan Johansson – Jazz på svenska John Coltrane – Ballads Elvira Seger 20 år Tips på inkörsportar till jazzens värld: E n av folkhögskolans roller idag är att ge stöd åt människor i utanförskap för att de skall kunna närma sig arbetsmarknaden. Det gör vi framgångsrikt och vi får resurser av samhället för att vi gör det. För att spela rätt roll räcker det inte att följa med i utvecklingen. Det krävs att vi spanar in i framtiden – hur ser det samhälle ut som våra kursdeltagare skall leda om tjugo år? V ärlden över finns en stor grupp unga vuxna utan jobb. Det är möjligt att de kommer att finna en väg till försörjning och meningsfullt liv utanför det vi kallar arbetsmarknaden. Kanske formar de ett liv med mer mening än vad det är inne i ekorrhjulet? Folkhögskolan har unika förutsättningarna till insiktsfulla samtal om dessa frågor eftersom vi lever med de som kommer att forma framtidens samhälle. D et civila samhället brukar definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Folkhögskolan är en viktig del av det civila samhället. Det finns krafter som i första hand vill se frivilliga organisationer spela en serviceroll, ta hand om samhällets brister, som att vara en bro mellan utanförskap och arbetsmarknad. Det är säkert rätt att även spela den rollen, men vi måste också satsa kraft på den andra sidan av uppdraget, den att påverka samhällets utveckling. Det kan vi göra genom att samtidigt fråga oss vad det beror på att det just nu är stora grupper av unga vuxna världen över som inte får jobb. V i skall utrusta våra deltagare med verktyg för att analysera vår samtid. Vi skall ge dem lust att kritiskt granska och engagemang att förändra. När vi gör det blir folkhögskolan en kraft till utveckling idag. Folkhögskolan kommer att behövas i den rollen även i framtiden. Tomas Rydsmo, rektor på Ljungskile folkhögskola Esbjörn Svensson Trio – Tuesday wonderland Frank Sinatra – "Vad som helst, allt är najs." Elin Larsson Group – Let you in Jazz – en levande musikform Många möjligheter. På Ljungskile folkhögskolas afroinriktning kan man söka in på samtliga Paradox – allt fler skickliga jazzmusiker kommer fram samtidigt som det blir allt svårare att försörja sig på musiken. Lars Jansson har lyckats. Elvira Seger hoppas på samma sak. Båda bor i Ljungskile, där det spisas ovanligt mycket jazz. Svinstian, som också kommit att kal� las Swingstian, är en typisk replokal på Ljungskile folkhögskola. Golvet, en brun tovig heltäckningsmatta, ocku peras av pärmar, notblad, sladdar och instrument. Mitt i denna kreativa röra står tre musiker och kämpar med ett arrangemang deras lärare satt ihop. Basisten Max Sjödin spelar med vantar och mössa. Saxofonisten Elvira Seger kommenterar kylan: – Ja, nu är det kallt men på sommar en blir det stekhett, så är det. Hon sätter igång metronomen, räknar in Etsuko Ogura på pianot och tar ett stadigt tag i saxofonen och stam par takten med sina silvertejpade toff lor. Vit strumpa i ena, svartblommig i andra. Hon kommer av sig. Låten är svår. Det var på ett jazzläger när hon var 13 år som jazzen förtrollade henne. Favoritskivan blev ett loppisfynd med Oscar Peterson. Jazzen är drömmen men hon vet om att det är svårt. – Det är få som kan leva på det. Många jobbar vid sidan om, som typ musiklärare. De flestas ambition är nog inte att slå kommersiellt heller, i alla fall inte i den här musikgenren, säger Elvira. I slutet av november ska hennes band vara förband åt Lars Jansson trio på jazz klubben L’jazz i Ljungskile. Lars Jansson är en världsetablerad jazzmusiker och håller med om Elviras resonemang. – Allt fler yngre och skickliga musik er kommer fram men allt fler blir också tvungna att kombinera musiken med en annan utbildning. Mycket på grund av nedladdning, Spotify och dåligt be Tips Om du vill lyssna på Elvira Seger och Lars Jansson: Lars Jansson trio spelar på Ljungskile gården torsdag 29 november. Förband är Elvira med flera. instrument med jazzprofil: jazzsång, jazzpiano/brukspiano, elgitarr, elbas/kontrabas, blås, trummor med mera. talt. Min son Paul, som spelar i trion, är snart färdigutbildad pilot. Ska man spela på en jazz klubb en fredagskväll och får 600 spänn i gage är det svårt att klara sig, säger han. Själv har Lars Jansson aldrig känt sig pres sad av kommersiella intressen. Han har alltid prioriterat konstnärlig frihet och levt efter den utan att sälja sig. I år är det jubileum. För exakt 25 år sedan var Lars Jansson med och startade upp jazz klubben L’jazz i Ljungskile. En klubb som satte lilla Ljungskile på den stora jazzkartan. Det började med en jazzkurs på folkhögskolan som sedan utmynnade i jazzklubben som i dag lockar kända namn till orten. Efter 15 år som husband släppte Lars Jansson sina ansvars områden i klubben. Elvira Seger. Lars Jansson. Jazz anses av många som svår och avancerad musik som kräver skarpsinnade lyssnare. – Det är synd. Jazz är inte en produkt, det är en levande musikform som ska upplevas, säger han. – Om jazz spelades en kort stund vare dag i svensk TV tror jag att fler skulle få upp in tresset och fastna. Massmedias makt. Nu är vår publik oftast äldre. Men det finns hopp. Elvira Seger är ett. – Jazz är fantastiskt, så mycket mer än ”påtisdag-på-tisdag”. Man vet aldrig vart det ska ta vägen när man börjar. När jag spelar så får jag en melodi i huvudet som blixtrar ut i fing rarna. Det är en fantastisk här och nu-känsla som man får även som lyssnare. I Svinstian har nu musikerna rest sig upp. De har bytt låt, en låt de kan bättre. Efter ett vasst pianosolo från Etsuko Ogura är det Elvira Segers tur, känslan infinner sig, tonerna från saxofonen strömmar ut och höjer temperatu ren. TEXT: Kristian Risenfors FOTO: HEDDA BERANDER öppen horisont öppen horisont "Olof Palme var ett fynd" Olof Palme. Älskad och hatad. Vem var han egentligen, utöver den karismatiske statsministern i talarstolen? Evert Svensson, vän och före detta medarbetare, tar oss med på en resa som tog sin början i mitten av femtiotalet. Evert Svensson Riksdagsledamot (s) 1957-1991 Ordförande i Broderskapsrörelsen 19681986 President för The International League of Religious Socialists 1983-2003 Delegat till FN och Europeiska Säkerhetskonferensen samt ledamot av Europarådet Kungälv ligger radhusen tätt. I ett av husen bor Evert Svensson, 87. Han står i köket, i full gång med att bre leverpastej på ett knäckebröd och med en stor kastrull lingon kokandes framför sig. Rårörda lingon som, enligt en missnöjd Evert, ser alldeles för vattniga ut i grytan. Solen kastar sitt sken längs det avlånga köket. Närmast fönstret står ett runt bord med duk och trästolar omkring, alla försedda med varsin sittdyna. Det är varmt och gemytligt. Bekräftar bild en av ett svenskt folkhem. På Kongahällagatan i Evert Svensson är en bevandrad man med en lång bakgrund inom den socialdemokratiska politiken. Han kom till riksdagen år 1957, då Tage Erlander var statsminister. − De var i symbios med varandra, Palme och Erlander. För honom betydde Palme mycket eftersom Tage själv inte var särskilt tal förd. Han växte upp med att läsa och skriva. Palme kunde tyska, engelska och franska. Han blev fixaren, som hade lätt för att formulera sig, säger han. − Palme var ett fynd. Olof Palme och Evert Svensson kom till riksdagen ungefär samtidigt, men det var först då Evert blev ordförande för den social demokratiska Broderskapsrörelsen som de verkligen kom i kontakt med varandra. Han minns en karismatisk, men också dis tanserad man. − Han gick alltid och funderade och kun de verka frånvarande. Han kunde sitta i ett sammanträde och läsa en promemoria och verka som om han inte lyssnade, fastän att han gjorde det. Han sysslade alltid med två saker samtidigt. − Palme var alltid aktiv i den meningen att han satte sig in i saker och ting och han arbe tade mycket med sina tal. Palme hade alltid många omkring sig Ordförande i Kamrat- och vänföreningen Författare till böcker som Vägen till Palestina - Två folk och ett stycke jord och Vägen ut ur fattigdomen: välfärdsstaten Sverige vuxen på Östermalm, kände han högerkrafter na och deras resonemang. Han kunde därför gå ut väldigt hårt. − Han tog till kraftorden ”diktaturens krea tur” när han pratade om Tjeckoslovakiens styre. Vid ett annat tillfälle kallade han Spaniens ledare Franco för ”satans mördare”. Palmes inblandning i Vietnamfrågan väckte stor uppmärksamhet internationellt efter Jul talet på juldagen 1972, efter att USA bombat Hanoi. Städer som genom tiderna utsatts för blodiga grymheter räknas upp, följt av ”Där har våldet triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen 1972.” PERSONLIG REPRESENTANT. Palme brukade utnyttja Broderskapsrörelsens kongresser för att tala om inter nationella frågor. ”På den punkten möttes vi verkligen och vid några tillfällen blev jag ivägskickad för att avlyssna och rapportera. Vi hade en vän i honom” säger Evert Svensson. som alla hjälptes åt. Det var ett arv från Tage Erlander. Hans medarbetare blev kända som ”Erlanders pojkar” och där ingick bland andra Olof Palme och Ingvar Carlsson. – Det är socialdemokratin när den är som bäst, säger Evert. Han fortsätter berätta om Broderskaps rörelsens kongress som Palme besökte 1965. Evert Svensson träffade honom innan besö ket. Han gjorde klart att de hade hört till räckligt om hur tillväxten gett människor möjligheter i form av telefoner och bilar, det krävdes någonting annat. Palme tog fasta på vad Evert sa. Talet blev berömt som ett kritiskt anförande mot Vietnamkriget. Evert citerar: − ”Det är en illusion att tro att man kan möta kraven på rättvisa med våld och mili tära maktmedel”. Text & Foto: Sofia Andersson Kaffet har kallnat och solens bleka sken täck er vardagsrummet. Stora och små tavlor fyller tapeterna, inte en kvadratmeter får vara ifred. I bokhyllan, som bara rymmer en liten del av alla böcker Evert Svensson äger, står ryg garna tätt. Återkommande ord är: politik, historia, reli gion, Palestina och Palme. Under Olof Palmes tid som statsminister upplevde Socialdemokraterna både mycket låga och höga siffror. Han fick ofta råd av sina närmaste inom partiet att ta det lugnare i de batter, då han kunde uppfattas som aggressiv. Olof Palmes sätt att angripa högern och blanda sig i internationella frågor gjorde ho nom till en kontroversiell ledare som väckte känslor hos de flesta. Hat och beundran. Men hur kommer det sig då att denne ka rismatiske, ambitiöse och kunnige person var så hatad? − Det fanns ett arrogant drag hos honom, minns Evert. Eftersom han var född och upp Nyligen gick dokumentären ”Palme” upp på de svenska biograferna. I filmen visas ett klipp då statsministern möter Moderaternas, då Höger partiets, partiledare Gösta Bohman i en tvstudio. Bohman kritiserar Palme för att uttala sig i sådana ordalag som han gör i Jultalet och säger att det inte anstår en statsminister. Evert Svensson reagerade starkt. − Jag undrar personligen, vad tänkte Bohman? Tusentals människor bombades ihjäl och så ger han sig på Palme för att ta till ett för hårt språk, det är ju absurt! − Jag gillade hans djärvhet, säger Evert Svensson. Han var inte dumdristig, men han tog risker. Evert Svensson visar vägen till ett annat rum, med ytterligare en bokhylla. Han fingrar → öppen horisont öppen horisont Djupdykning i skolans historia försiktigt på några bilder som han sedan räcker över. De visar en vinterklädd Palme med fackla i handen. Bakom går Evert med ett fast grepp om den vietnamesiska lotusblomman. – Vi tyckte att Arafat från PLO skulle kom ma hit, och när vi föreslog det för Palme sa han ”Vill han komma är han välkommen”. Det var ingen tvekan, trots att han begrep att det skulle bli en väldig uppståndelse. – Jag såg bortom arrogansen, för han var i själva verket en stor humanist, säger Evert. Som ett exempel på Palmes humanistiska gärningar berättar Evert om år 1956 då Palme ingick ett skenäktenskap med en flicka som hade det besvärligt i Öststaterna. Han gav hen ne därmed möjligheten att lämna sitt land. – Jag tror vi alla tolkade det som ett drag av hans medkänsla. Han räddade henne. Det var en lördag i februari, en lördag Evert Svensson alltid kommer att minnas. En riks dagsledamot ringde och gav dödsbeskedet, varpå Evert kastade sig på första bästa flyg till partistyrelsens verkställande utskotts akuta sammanträde. − Ja, vad säger man? − Det var en chock, en händelse man inte glömmer. Allt finns kvar som en film i huvudet. Det är nästan som ett dödsfall i familjen … I samband med skolans jubileum i april ger Ljungskile folkhög skolas kamrat- och vänförening ut en bok om skolans historia. En antologi där 90 år skildras på 150 sidor. SERGELS TORG 1968. Från vänster: Olof Palme, Evert Svensson, Nhuyen Tho Chyan. Palme hade lovat tala på Vietnamdemonstrationen, men när det stod klart att Nordvietnams Moskvaambassadör skulle hälsa på uppstod oro i regeringen. ”Någon sa till Palme att han borde sjukanmäla sig, varpå han svarar ”men jag är ju inte sjuk...?”. Jag tycker det är så bra! Han ville inte smita på det fega sättet.” säger Evert Svensson. Evert Svensson saktar ner tempot då han pratar. Det blir tyst. Han pekar på knäcke mackorna framför sig. − Men du äter ju ingenting! Framför oss ligger foton och biografier ut spridda på bordet. Evert återvänder till köket och lingonen. Med sig bär han minnet av en god vän, en handlingens man. Olof Palme. Recension: Filmen om Palme En bild på en rutig kavaj, dränkt i blod, sam tidigt som ett knastrande telefonsamtal spelas upp. Det känns som att hela biosalongen håller andan. En man har blivit skjuten på Sveavägen den 28 februari 1986. I polisradion framkom mer det snabbt att det inte är vilken man som helst, utan Sveriges statsminister Olof Palme. I filmen får vi en inblick i Olof Palmes liv. Mobbad i ung ålder, Tage Erlanders högra hand, gift trebarnsfar och det han är mest känd för: att ha varit. Sveriges statsminister. Med material från dåtidens television, privata filminspelningar och nygjorda intervjuer med kollegor och familjemedlemmar bjuds publi ken på vem den socialdemokratiske politikern var. Bilderna från sommarhuset på Fårö visar en glad, lycklig och engagerad familjefar, och visst ser jag samma sak när Olof Palme visas i bild under sina politiska uppdrag. Bilden av den kontroversiella politiker som Olof Palme var visas tydligt genom scenen då han i ett tal 1972 använde sig av starka ord mot USA:s tillvägagångssätt i Vietnamkriget. Han jämförde USA med nazisterna. Det finns en scen i filmen där publiken får se en vardaglig och humoristisk sida av statsministern. Ett filmteam och flera andra journalister har följt med Olof Palme hem. Han säger hej då till journalisterna men vänder sig snabbt mot filmteamet igen och säger: "Nu får ni inte filma för jag ska ta fram nyckeln från gömstället", och så skrattar han. Kameramannen skrattar tillsam mans med Palme och stänger av sin kamera. I slutet av filmen visas en bildserie med tyst nad från sönerna Mårten, Mattias och Joakim Palme. Effektfullt och gripande. Nästa år är det 27 år sedan Olof Palme mör dades. Varför har det inte gjorts en film om honom tidigare? Att göra en dokumentär är absolut det rätta formatet att spegla en sådan historia som Olof Palmes liv och död bär på. Text: Viktoria Oskarsson FOTO: Pressbild Huvudförfattare till boken är Inger Dejke, Jan Lindvall, Åke Lundell, Jan-Erik Perneman och Per Nordqvist. De arbetar just nu med att samla och sovra fakta och historiska ögonblick. Boken blir en uppföljare till grundaren BirgerMagnus Hellerstedts bok Vidder och Vägskäl från 1960. Tonvikten kommer ligga på åren efter 60-talet. Per Nordqvist är bokens redaktör och för fattare. 1968 kom han till skolan och jobbade först som lärare i psykologi och pedagogik och sedan som rektor 1981 till 2000. – På den tiden jag var rektor var vi den största folkhögskolan i Sverige med många studenter. Vi hade dessutom omkring 10 000 kortkursdeltagare per år. Det var en spännande period. Sammanlagt jobbade han 32 år på skolan och har många minnen. Att peka ut ett specifikt minne är svårt. Det fanns stunder av både glädje och sorg, berättar han. Han minns dock en händelse som han hoppas kommer få plats i boken. På 80-talet tog riksdagen fram ett förslag om bidragstak för Sveriges folkhögskolor. Förslaget innebar att Ljungskile skulle mista en tredjedel av dåvarande statsbidrag. Detta hade slagit hårt mot skolans ekonomi. Men rektor och styrelse tog kampen och lobbade mot förslaget. Pro testerna nådde riksdagshuset. Ljungskile och Karlskoga folkhögskolor skonades. Detta kom att kallas Lex Ljungskile. Per Nordqvist satt då på läktaren i riksdagshuset. – När jag kom tillbaka till Ljungskile ställde jag mig på ett bord i matsalen och förmedlade beslutet att skolan inte skulle drabbas, säger han. Till skillnad från Birger-Magnus Heller stedts bok ska författarna låta många bilder ta plats. – Skolan har tillsammans med hembygds föreningen i Ljungskile ett fantastiskt bild arkiv. Tack vare samarbetet har de äldre bil derna källhänvisning, något de senare tyvärr saknar. Per Nordqvist skriver om skolans ekume Författare. Per Nordqvist har jobbat 32 år på folkhögskolan, varav 19 som rektor. Nu är han aktuell som redaktör för boken om skolans 90-åriga historia. niska värderingar och vilka rektorer, kurser och styrelseordföranden skolan haft. Hittills har han gått igenom samtliga protokoll från föreningen och skolans årsberättelser. Att sovra i det framställda materialet har inte varit lätt. Innan vintern träffas författarna för att se hur långt de har kommit. Ännu finns varken titel eller kapitelrubriker. Texterna ska vara klara till årsskiftet och Per Nordqvist tror att de klarar deadline. – Det är intressant att forska i skolans historia och då blir det ibland för mycket text. Man måste stryka mycket. Eftersom Ljungskile folkhögskolas kamratoch vänförening sannolikt läggs ner nästa år har boken blivit extra angelägen att göra. För eningen har länge kämpat med ett lågt antal medlemmar. Men nedläggningen förvånar inte Per Nordqvist. Den har länge varit väntad. När skolan kom till trakten på 20-talet var den mycket ifrågasatt. Byborna trodde att den skulle fördärva samhället på grund av den liberala ideologin skolan följde. Särskilt kyrkan såg hotet och bjöd på hårt motstånd, men i dag ses den som en viktig knytpunkt för byns kultur. Jazzklubben och filmstudion kom till exempel till tack vare folkhögskolan, berättar Per Nordqvist. Dessutom bidrog skolan till att Sveriges första ekumeniska församling kom till på 50-talet. – Skolan har betytt otroligt mycket för byn. Många boende i Ljungskile har gått kurser på skolan. Folk som har hyrt ut rum har till sammans med affärerna tjänat pengar. Skolan är också välkänd utanför Ljungskile, säger han. TEXT: Cristian Jonsson Foto: HEDDA BERANDER öppen horisont öppen horisont Folkhögskolan tar sig in i anrikt cityhus Lokaler i snart 140 år gamla Viktoriahuset mitt på Linnégatan i Göteborg. Det kommer Ljungskile folkhögskola kunna åtnjuta från och med september 2013. – Det här huset ger spännande utmaningar, säger rektor Tomas Rydsmo. Det började med ett samtal från Färneboskolan i Österfärnebo utanför Sandviken, som undrade om Ljungskile folkhögskola ville ta över deras filial i Viktoriahuset på Linnégatan 21 i centrala Göteborg. – En sådan möjlighet får man inte varje dag, säger Tomas Rydsmo. – Det mesta stämde för oss. Vi skulle vilja erbjuda volontärkurser, men då krävs bidrag från Sida. Han berättar att det är hård konkurrens mellan folkhögskolor om bidragen. – Färneboskolan hade ett sådant samarbete, och vi tänkte oss att det kanske följde med om vi tog över deras filial. Men så är inte fallet. Tomas Rydsmo säger att skolan ändå vill finnas i Viktoriahuset för att få mer kontakt med de olika föreningarna i huset. Flera solidaritets föreningar, som exempelvis rör Afrika och Latin amerika, har sina verksamheter där. – Vi vill gärna komma in i det nätverket. En av Ljungskile folkhögskolas huvudmän, KFUM, står för hyran på 18 000 kronor i månaden. Det rör sig om tre lokaler i Viktoria huset.Två till KFUM som flyttar sitt Göteborgs kontor dit, och ett ämnat för gemensamma Filial i detta hus. Rektor Tomas Rydsmo är exalterad över att Ljungskile folkhögskola får ta del av lokaler i Viktoriahuset. Främst på grund av de spännande grannarna. projekt mellan folkhögskolan och KFUM. – Utan dem hade det inte gått. Det är alltså inte ekonomiskt riskfyllt för oss. Vi kommer vara med och starta projekt som ger bidrag till hyran, säger Rydsmo. Till exempel kan det vara aktuellt med en kurs för de som inte har gymnasiebehörighet. TEXT: CARL THANNER FOTO: SOFIA ANDERSSON Viktoriahuset Byggdes 1875. Var en folkskola avsedd för 744 skolbarn i varierande åldrar fram till 1975. I huset ligger välbesökta Hagabion och även olika solidaritetsföreningar som arbetar med frågor som rör kultur, miljö, fred och solidaritet. 1926 1928 1944 Blir krigssjukhus där 1313 patienter vårdas 1957 som passar in i den bilden. Gruppen som jobbar med rekryteringen består av två representanter för styrelsen, fack liga företrädare för skolans personal samt nu varande rektor Tomas Rydsmo. De har träffat nio sökande och sex av dem är fortfarande aktuella för jobbet. Personen som skolan söker ska dessutom ha högskoleutbildning och gärna arbetserfaren het som lärare eller rektor. – Många delade ledarskap brukar bestå av en man och en kvinna, men så måste det inte bli, säger Tomas Rydsmo. Fast, om två sökande har samma kompetens så är det fördel att vara kvinna. I början av december ska rekryteringen vara klar och tjänsten ska tillträdas i augusti 2013. TEXT: ERIK WEIEFORS FOTO: HEDDA BERANDER På jakt. Tomas Rydsmo ingår i gruppen som har hand om rekryteringen av hans kollegas ersättare. Västkustgården ska byggas om Västkustgården ska genomgå en omfattande renovering och ombyggnad. Kostnaden beräknas uppgå till mellan 10 och 15 miljoner kronor. När folkhögskolan flyttade till Ljungskile 1928 var Västkustgården ensam byggnad. Då låg in ternat, lektionssalar och kök i samma byggnad. Under 30-talet skedde en byggnadsexpansion, bland annat invigdes Hakegården och Kils Birger-Magnus Hellerstedt, rektor och grundare, slutar Flyttar till Ljungskile Skolan flyttar till Gläborg utanför Munkedal 10 Intresset för att jobba som rektor på Ljungskile folkhögskola är stort. 63 personer sökte den utannonserade tjänsten och av dessa återstår i skrivande stund fyra kandidater. – Vi söker en person som är prestigelös och van med delat ledarskap, säger rektor Tomas Rydsmo. I fem år har Tomas Rydsmo och Ann-Kristin Falkeby jobbat tillsammans som rektorer på Ljungskile folkhögskola. Den senare har be stämt sig för att läsåret 2012/13 blir hennes sista efter närmare 20 år på skolan. Rekryte ringsarbetet är i full gång. – Det är viktigt med pedagogiskt ledarskap och idéburen verksamhet, vi söker någon Skolan grundas som Västkustens Ungdomsskola i Restenäs 1923 Stort intresse för rektorstjänst gården som härbärgerade internatelever och lektionssalar. Nu nästan 90 år senare är tanken att Väst kustgården återigen ska rymma logi, kurser och kök. Den här gången för skolans gäster. Dessutom kommer balkongen byggas ut på Västkustgårdens norra sida och det blir ett tak över gången från receptionens entré till Bib lioteksgården. Elkablar, avloppsrör, ventilation och hiss kommer bytas ut. Samtliga ytskikt ska Byter namn till Ljungskile folkhögskola 1968 Kursgården och biblioteksbyggnaden byggs 1969 r enoveras, målas och tapetseras. Det är också tänkt att tillgängligheten för rullstolsburna ska öka genom att förlänga hissen två våningar. Arbetet tror skolans styrelse kommer kosta 10 till 15 miljoner kronor. Våning fyra och fem kommer rymma bo ende och WC för att öka intäkterna. Hösten 2013 hoppas de att arbetet är klart. TEXT: CRISTIAN JONSSON Ett riksdagsförslag om bidragstak hotar skolan 1971 Skolans sporthall byggs 1982 2013 Västkustgården byggs om 11 öppen horisont öppen horisont tätt inpå varandra förstås, filosoferar hon med ett leende. Istället för att resa tillbaka till Lund blev västkusten hemma för Ann-Kristin. Hon job bade på olika ställen inom fritidsverksamheten i Bohuslän och vidareutbildade sig innan det uppstod en möjlighet att återvända till folk högskolan där allt började. 1993 startade YFK, den yrkesförberedande kursen. Arbetslösheten var hög och staten sköt till pengar för att stödja de individer som be hövde mest hjälp. Ann-Kristin Falkeby fanns med och byggde upp YFK från starten och hon trivdes verkligen med att åter vara på Ljungskile folkhögskola. – Det är det roligaste jag har varit med om i yrkeslivet. Fast det är samma sak att vara lärare, oavsett vilken linje man pratar om.Varje indi vid är unik och man ska som pedagog möta alla med samma respekt och lyhördhet, säger hon på sin välbevarade skånska dialekt. Trivs. Som elev på Ljungskile folkhögskola var Ann-Kristin Falkeby mycket i biblioteket. Fritidsledarnas klassrum låg precis intill och många timmar spenderades här. Text: Erik Weiefors Foto: Hedda Berander Hennes liv på folkhögskolan 1976 kom en tjej från Lund till fritidsledarlinjen i Ljungskile. Utbildningen var på fyra terminer men tjejen kom att stanna mycket längre än så. Först som elev, sedan lärare och till sist rektor. 2013 blir Ann-Kristin Falkebys sista år på Ljungskile folkhögskola. Hon möter upp i receptionen. Trots att det har blivit kväll är humöret på topp och hen nes energi smittar av sig. Som rektor har hon blivit intervjuad många gånger och vanan är hela tiden närvarande. Hon slår sig ner i soffan i Västkustsalen. läsa till fritidsledare. Hon fick en enda rekommendation. En vän berättade att det var Ljungskile folkhögskola som hade Ann-Kristin ville 12 den bästa utbildningen. Det räckte med en re ferens. En ansökan och ett positivt antagnings besked senare var hon på väg från Lund till Ljungskile. Om det var lätt att söka var det svårare att hitta till den lilla orten på bohuskusten. AnnKristin fick skjuts av sin bror dagen innan terminsstarten, men när de kom till Göteborg trodde hon att de kommit alldeles fel. – Jag hade fått för mig att Ljungskile låg sö der om Göteborg, men så var det naturligtvis inte. Det var sex mil kvar att köra, säger hon och skrattar. De kom fram så småningom och hon fick sitt rum på andra våningen i Hakegården. Stu dierna kom igång och känslan att ha hittat rätt var lika snabbt på plats. – Det var ett arbetssätt som passade mig. Studierna blev vad man gjorde det till och det fanns stora möjligheter att vara aktiv och utvecklas. Terminerna passerade och Ann-Kristin tänkte flytta hem till Lund efter avslutade studier, om det inte hade varit för kärleken. Gunnar Falkeby var lärare på fritidsledarlinjen och an ledningen till att planerna ändrades. – På den tiden var lärarna jämnåriga med eleverna och det var inte ovanligt att man träf fades på fritiden, säger hon och förklarar att det inte sågs som något förbjudet eller olämpligt. Att kärleken för människor samman på Ljungs kile folkhögskola var inte första och verkligen inte sista gången. Ann-Kristin berättar att förbiresande äldre par brukar hälsa på skolan under somrarna med historier om hur de träf fades när de studerade här. – Det har alltid varit så. Jag tror det beror på att man är på väg vidare i livet och utveck las. Sen träffar man någon i samma situation, med en liknande utveckling. Sen lever man Ann-Kristin och Gunnar Falkeby jobbade till sammans på skolan fram till 2007. Året efter slutade även dåvarande rektorn Lars Oreds son. Ljungskile folkhögskola stod utan rek tor. – Jag hade inte tänkt söka tjänsten men flera av mina kollegor övertygade mig. Det var helt rätt beslut och jag var redo för en ny utmaning. Återigen blev hon rekommenderad. – Ja, man kan tro att jag inte fattar några beslut själv, skrattar hon. När pensionen väntar till våren har det bli vit fem år på positionen som rektor. En hän delserik och spännande tid. – Jag trivs med att vi har en stimulerande verksamhet där man får stort utrymme för sin egen person, det är få ställen i världen som har så högt i tak som vi har. Det är en speciell arbetsplats med flytande gräns mellan arbete och fritid, man måste gilla att ha det så. både är omtalat och omskri vet i skolans historia är den tragiska händelsen i januari 2010. En förvirrad elev låste in sig på toaletten och polis tillkallades. Eleven, som var beväpnad med kniv, uppträdde hotfullt och sköts i benet av polisen. – Det var så oerhört dramatiserat i media. Visst var det tragiskt för eleven men det var över på två timmar. Vi samlade alla i Grund tvigsalen för information och återgick sedan till studierna, berättar Ann-Kristin och förkla rar att hon blev mer upprörd av medias bevak ning än av själva händelsen. – Vi fick beröm för hanteringen efteråt. Det var ingen kritik mot skolan utan tvärtom, vi hanterade det bra. Ett tillfälle som Nu har Ann-Kristin ett knappt läsår kvar på Ljungskile folkhögskola, trots att hon bara är 61 och skulle kunna jobba några år till. Hen nes man – Gunnar som var den som fick hen ne att stanna på den lilla orten på västkusten för dryga trettio år sedan – går också i pension till sommaren. Då är det färdigarbetat för paret som är förknippat med folkhögskolan. – 2011 bestämde jag mig. I och med att Gunnar går i pension också så passar det bra. Jobbet jag har är krävande och man kan inte göra det på halvtid. Det är allt eller inget som gäller och fram till pensionen har jag fullt fo kus på jobbet. Vad händer när sommaren kommer och hon ska gå från jobbet, med en späckad vardag och ett stort ansvar, till pensionens ledighet? – Omställningen kommer att gå bra. Jag börjar med semester som vanligt, men efter sommaren kommer det att märkas en skillnad. Sen finns det mycket ideellt arbete att utföra. Är man föreningsmänniska så hittar man alltid något att göra. – Jag kommer inte ligga på soffan i alla fall, eller visst kan jag det, för att läsa en bra bok till exempel. Tiden har gått fort och solen har hunnit gå ner utanför fönstret till Västkustsalen. Ann-Kristin Falkeby har berättat sin historia på Ljungskile folkhögskola. Nu ska hon snart börja på nästa kapitel i livet – pensionen – men tro inte att hon kommer att sitta still för det. – Jag kommer att få tid att göra det jag tyck er om. Vara ute i naturen, cykla och resa runt i Sverige. Sen gillar jag att skapa. Som att tälja, smida eller sticka. Är du duktig? – Nja, att göra något med händerna är roligt men strumpor kan jag köpa i affären. Kollegor om Ann-Kristin ”Jag har lärt mig mycket av henne. AnnKristin är bra på att organisera och göra struktur som är lätt att förstå. Hon är lätt att jobba med för vi tänker på samma sätt. Nu är hon chef men vi har behållit samma relation som tidigare.” Pelle Tärnström, lärare på YFK som jobbade ihop med Ann-Kristin 1999–2006 ”En jätteduktig lärare som passade bra på YFK där det finns särskilda behov. Hon var bestämd och tydlig. Hon tvekade aldrig att åta sig olika uppdrag. Vi bodde båda nära skolan och umgicks även privat. Jag har bara positiva minnen av henne.” Lars Oredsson, rektor på Ljungskile folkhögskola 2000–2008 13 öppen horisont öppen horisont Stor uppslutning i lerig fejd Orienteringstävlingen Fräkne fejden arrangerades för 50:e gången sedan 1956. Trots kalla oktobervindar sprang 921 del tagare under lördagen och söndagen 13–14 oktober, barn såväl som äldre, nybörjare och elit. Inga vargar. Varg, räv, tamhundar, kattdjur och järv är mottagliga för rävskabb, som kan botas med läkemedel. Även människor kan drabbas, men får i allmänhet bara kortvariga besvär, så kallad skenskabb. Inget vargrevir på Bredfjället TEXT: Emil Gustafsson FOTO: HEDDA BERANDER Antalet vargar på Bredfjället har minskat. Området som tidigare inhyste en hel flock tros nu bestå av en ensam hona. Länsstyrelsen misstänker att rävskabb ligger bakom vargarnas försvinnande. Under första halvan av 2008 blev Bredfjället vargrevir, då en invandrad hona födde en kull. Våren efter föddes ytterligare en kull och senare samma år tog länsstyrelsen emot flera observationer från allmänheten om vargar drabbade av rävskabb. Nelly Grönberg, rov djurshandläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland, berättar att man misstänker att räv skabb dödade samtliga vargar utom honan. – Vinterns spårningar kommer att ge oss mer information om antalet vargar som rör sig på Bredfjället, men det vi vet sedan tidigare är att det har rört sig om ett ensamt djur under de senaste åren. Hon berättar att området under en kort period gästats av ytterligare en varg. Vintern 14 2009-2010 invandrade en hane via Stenshult, men i slutet av vintersäsongen var han för svunnen. Sedan dess tycks honan ha varit ensam. I vintras var snömängden på fjället liten och länsstyrelsen lyckades endast göra två spår ningar. – Vid båda tillfällena spårades bara ett djur. Spåraren tror att det rör sig om honan efter som just hon har speciellt små tassar. I augusti har samma spårare hittat vargspillning samt revirmarkeringar, säger Nelly Grönberg. Situationen för vargar som smittas av skabb skiljer sig stort från rävarnas situation. Skabb smittade rävar får skjutas direkt när de upp täcks, medan det krävs tillstånd av länsstyrelsen innan en smittad varg kan skjutas. Åke Dahlman är ordförande i Jägareförbundets avdelning i Västra Götaland. Han anser att hanteringen av smittade vargar är problem atisk och att frågan måste lyftas. – Ofta ser man en räv vars svans ser ut som en pinne. Då är det lätt att skjuta den, men om du skulle se en varg som är i lika uselt skick och tappat sin päls är det inte så enkelt. Du måste invänta tillstånd och kanske inte kan spåra vargen senare. När de smittats kliar de sig till döds och inga djur ska behöva lida så. Det är helt fruktansvärt. att någon utplante ring av varg på Bredfjället aldrig varit aktuell. Bortsett från Tiveden har det inte planterats några vargar i vårt län. I dag är det närmsta kända vargreviret Kynnefjällsreviret, omkring åtta mil från Bredfjället. – Det finns tyvärr många barriärer för en varg som önskar ta sig till Bredfjället. Bland hindren finns väg 44, väg 45 och Göta älv. – Vargar som når dessa barriärer vänder säkert och går tillbaka, vilket vi också har sett djur göra vid flera tillfällen. Dock har spår ningar visat att en varg har gått under väg 44 genom en vägtunnel och på så sätt tagit sig över det hindret. Det kan ju teoretiskt sett hända igen. Nelly Grönlund berättar På ett öppet fält vid foten av Bredfjället ligger mållinjen. Det är kyligt och vinden ligger på ifrån norr, vilket får klubbflaggorna att fladdra. Från skogen spurtar orienterare mot den sista kontrollen. Leran i det gula gräset blir alltmer påtaglig. Orienterare från ett 50-tal orter har dykt upp och kan välja mellan att springa för att tävla eller motionera. Dagarna till ära bju der Ljungskile friluftsklubb ljungskileborna på anmälningsavgiften. En annan nyhet är ett speakerbås som står intill målet. Ordförande Göran Berggren står vid incheck ningstältet. Han har varit med och arrangerat tävlingen sedan 1976. – Fräknefejden har ett gott rykte. Vi har alltid haft bra tävlingar och har därmed satt Ljungskile på kartan. Detta är en av Bohus läns största tävlingar och vi har ett samarbete med jägarna i trakten som är unikt bland orienteringsklubbarna i landet, säger han. Samarbetet innebär att klubben kan oriente ra mitt under älgjakten.Tillsammans med jägar na turas de om, om fjället. Utan det hade inte arrangemanget varit möjligt. Han berättar att intresset för orientering har svajat under några år men att det nu är på framfart efter att ha, som han beskriver det, ”varit nere och vänt.” Äldre såväl som små springer. Barnen får hjälp av skyltar med målade glada och ledsna gubbar som visar om de är på rätt väg.Totalt finns 150 kontroller på fjället och varje bana har mellan tio till arton. Det gäller därför att hålla koll på sin karta eftersom alla inte följer samma bana. Orienterare med leriga skor och ben springer i mål en efter en. Vid flera tillfällen halkar deltagare när de stämplar i mål. Johanna Sanderi har fått en del lerstänk på benen. Hon är uppväxt i Ljungskile och flytt ade till Stockholm för sju år sedan. Hon kän ner till tävlingen och har sprungit motionärs banorna förr, men detta är första året som hon är med och tävlar. – Det är en jättefin tävling som är väl arrangerad med tuff terräng och många bran ter, säger hon. Flåset i nacken. 921 orienterare sprang över Bredfjället en helg mitten av oktober. I ett vitt tält ett stenkast från målet står sjuk vårdaren Annika Johansson som för tredje året tar hand om stukade fötter och sår. Värre ska dor brukar inte förekomma. Hon var själv ute och sprang för länge sedan och hon tycker att tävlingen är en bra familjeaktivitet för Ljungs kiles befolkning, – Jag tycker det är fascinerande att här finns människor i alla åldrar. Från knattar till 80åringar. Folk kommer hit med sina barnvagnar och hundar trots vädret. Orientering är en familjesport. I dag har det inte varit något gnäll alls, säger hon. Vinnare i fyra klasser Medeldistans – Lördag D21 Lina Strand H21 Audun Weltzien D80 Signe Nyman H80 Ove Kilborn Långdistans – Söndag D21 Lina Strand H21 Jonas Pilblad D80 Signe Nyman H80 Ove Kilborn TEXT: CRISTIAN JONSSON FOTO: HEDDA BERANDER 15 öppen horisont öppen horisont Galleriorna är vår tids kyrkor Folkligt nöje. Torps målsättning är en regional handelsplats som lockar alla människor. Chefen Håkan Pekkari är nöjd att många events ordnas, talangjakter och gymnasiemässor. Men restaurang- och kaféområdet måste förbättras, säger han. brukar använda. Det är inte bara nödvändigt att gå och handla, utan ger också besökarna social stimulans, menar han. – Förr i tiden gick alla i kyrkan varje helg. Det sociala var förstås viktigt då. Håkan Pekkari förklarar hur synen på shop ping förändrats: – I dag köper man inte ett par jeans bara för att man behöver dem. Vi har en annan konsumtion, eftersom folk har det bättre ställt. När vi fyllt behovet av vad vi måste ha finns det kvar resurser, inte bara till shop ping. Många svenskar åker till Thailand varje jul. Torp ska vara ett folkligt köpcenter, enligt Håkan Pekkari. – En gång i tiden åkte man till Folkets park på lediga dagar. I dag åker man till ett köpcen ter. Därför måste det hända mycket hos oss. Det ska vara stadens torg. Vi har talangjakter, artister, kulturevenemang, gymnasiemässa och ideella föreningar här, säger han. Torp jobbar med serviceutbudet. Sedan två år finns en speciell familjelounge för barn familjerna. Där kan spädbarn ammas och skö tas i lugn och ro. att servicen är okej på Torp, men efterlyser fler kaféer och restau ranger. – Vi ska köpa färgpennor på Olles leksaker nu. Den butiken ligger i hus och hem-delen och där finns inga kaféer alls, säger Kristina Egerdal. Familjen Egerdal tycker Det är inte bara smidigt att handla på köpcenter. Vi vill se och synas. Dricka kaffe och prata. Vi älskar att spendera fritid och pengar på jätteanläggningarna. Upplevelsen och serviceutbudet blir därför allt viktigare. TEXT: CARL THANNER Torpområdet utanför Uddevalla utvidgas i och med att Ikea byggs. FOTO: HEDDA BERANDER Två gånger i veckan. Så många gånger besöker de Torp, Kristina Egerdal, 41, maken Patrik, 31 och sonen Oskar, 6. Familjen bor nära i ett hus på andra sidan Uddevallabron. Kristina jobbar som chefsassistent på Volvo lastvagnar och Patrik som mjukvarudesigner. Oskar g illar att pyssla. på kafé Briggen denna tisdags eftermiddag, men förnekar att de skulle vara på Torp för nöjes skull. – Vi åker inte hit för att koppla av, men det är rätt trevligt här. Det brukar inte vara stres� sigt härinne. Men ibland får jag panik när det är fullt på parkeringen utanför, säger Patrik. – Det är skönt att allt finns på ett ställe. I dag har vi handlat mat och ska till apoteket och så passade vi på att ta en mysig fika, säger Kristina Egerdal. Alla tre sitter 16 Torp måste vara mycket för många. Det me nar Fredrik Kolterjahn, analytiker och expert på utveckling av köpcentrum, på Handelns ut redningsinstitut, HUI. – Det är en regional handelsplats som lockar kunder till och med från Norge. Det måste finnas ett stort basutbud då. Människor åker långt för att besöka Torp. Till exempel ska restaurangerna tilltala människor. Det är viktigt att veta vilka Torps kunder är, säger han. Enligt Fredrik Kolterjahn blir livscykeln för ett köpcentrum kortare. Det byggs fler an läggningar och konkurrensen hårdnar. Hårt konkurrensutsatta köpcentra nischar sig för att göra varumärket starkt. Till exempel Mood i Stockholm som marknadsför sig med spa, konst och concierge som tar hand om din hund och kemtvätt. – Då siktar man in sig på de som bor i en speciell stadsdel. Det fungerar i Stockholms in nerstad, men inte var som helst, säger Fredrik Kolterjahn. Han säger att synen på shopping har för ändrats. Det har blivit en fritidssysselsättning. Vi kan gå på restaurang oftare och resa mer. Shoppingen styr oftare valet av resmål. – Vi behöver inte lägga lika mycket på bo ende i och med att räntorna är lägre. Det har detaljhandeln vunnit på. Miljöaspekten är viktig för alla köpcentra, materialval och byggsätt. – Smarta miljösatsningar lönar sig ekono miskt, säger Kolterjahn. ”Se och synas” är ett begrepp som Håkan Pekkari, chef för den stora del av Torp som ägs av detaljhandelsbolaget Steen och Ström, Norrmän dras till Torp Nya köpcentra planeras På sommaren strömmar norrmännen dit. De har sommarhus, båtar och husvagnar i Bohuslän. Svenskarna bränner varje år 210 miljarder kronor på köpcentren. Torp invigdes 1991. Inspiration hade hämtats från San Diego i USA. Torp består av över 80 butiker. Källa: Håkan Pekkari och Steen & Ström 22 nya köpcentra och 830 000 kvadratmeter butiksyta planeras i Sverige. Sedan millennieskiftet har 64 nya shoppingcentra byggts i Sverige. Källa: Expressen Pyssliga. Familjen Egerdal, Kristina Patrik och Oskar ska till leksaksaffären ock köpa pennor och papper. Mode. Sara Nilsson och Erika Frost studerar skrädderi och går mest i klädaffärer. "Torp är okej för att vara nära en småstad", säger de. Torp brottas med just det här problemet, säger Håkan Pekkari. Det finns för få möj ligheter att ta en kopp kaffe eller lite mat. Han vill också ha områden där besökarna kan sitta och läsa tidningen utan att behöva köpa något. Alltså områden där man kan ”se och synas”. –Vi är trångbodda och har ansökt hos kom munen om att bygga ut, men det tar tid. Det Ikea som tar form tvärs över motorvägen ser inte Torpchefen som en konkurrent. – Tvärtom, det lockar hit människor som inte egentligen finns i vår målgrupp. Sedan har Ikea och Ikanocentret intill ett annat koncept med jättestora butiker. Vi satsar på mindre. Så jag tror på tillväxt, säger Pekkari. Blågula möbeljätten satsar på effektivitet Den blå huskroppen står där, men de gula bokstäverna har ännu inte kommit upp. Till sommaren öppnar Ikea på Torpområdet – ett varuhus som inte kommer erbjuda något revolutionerande nytt, enligt VD Thomas Bolander. Men en sak kan bli vanligare. Thomas Bolan der, varuhuschef för det Ikea som nu byggs utanför Uddevalla, ser gärna fler föreläsningar och events. – Det kan vara en naprapat som kommer och pratar eller en inspirationsföreläsning om kök.Varuhuset ska vara vitalt, säger han. Tid är pengar för kunderna. Att effektivisera är därför den största utmaningen för Ikea. – Vi vill erbjuda ett enkelt och smidigt be sök. Folk får mindre tid, och de ska hinna att besöka köpcentret som Ikano bygger intill. Vi effektiviserar alla delar av köpcentret, till ex empel säljdiskar och bemanning. I restaurang en kanske vi tar bort rätter när det är som mest folk, men det är inget som är bestämt. Annars bjuder inte nya Ikea på några stora förändringar. Visst kan det finnas kulturella skillnader globalt, men i stort ska alla varuhus vara likadana, menar Thomas Bolander. – Vi är ett konceptuellt företag, och det ska vara en upplevelse att besöka oss. Det har vi jobbat med sedan starten 1958. Dels genom sortimentet i sig, dels med service och restau ranger. Det är inte klart när Ikea på Torp öppnar, men någon gång under våren eller tidig sommar. Närheten till Oslo och Göteborg, samt den stora andelen sommargäster gör att Ikeachefen kallar området extremt attraktivt. – Jag pratade med en kille som arbetar där ute. Han sa att det är norra Europas sämsta markförhållanden, men norra Europas bästa handelsområde, säger Bolander. 17 öppen horisont öppen horisont "Jag har fått ut otroligt mycket av medlemskapet" Nästa år går Kamrat- och vänföre ningen i graven. Anledningen är enkel: inga nya medlemmar. Elsa Thunander minns eldsjälar och gemenskap, Erik Brandt pratar om den nya tiden. Möt två generationers medlemmar. Från vänster. Hiroshi Tsuboi från Osaka går Musik. Yuusaku Ichio från Oita går Musik. Erina Hashimoto från Hyogo går Global. Etsuko Ogura från Aichi går Musik. Förenas i blygheten Lång resa. Från asiatiskt kejsardöme till europeiskt konungarike. En resa som tagit fyra japaner från landet i öster till Ljungskile vid den bohuslänska kusten. Det är måndagsmorgon på Ljungskile folk högskola. Med morgontrötta ben hasar toff lorna ut ur frukostmatsalen mot de olika lektionssalarna. Någon viskar godmorgon på norrländska och får svar av sin klasskamrat på bred göteborgska. – Gomorra, dôh. De flesta dialekter finns representerade bland skolans elever.Vid ett bord sitter ett gäng på fyra. Deras dialekt går inte att härleda till svenska eller ens något indoeuropeiskt språk. De talar japanska. varandra innan de kom hit, de är fyra japaner som träffades i Ljungskile. – Jag pluggade svenska i Japan. När jag såg Sverige på TV så fascinerades jag av kulturen och naturen. Jag började läsa svenska och nu sitter jag här, säger Erina Hashimoto. Etsuko Ogura fyller i: – På radion i Japan spelas band som First Aid Kit och Lykke Li som jag gillar. Jag fick reda på att de kom från Sverige. Mycket annan De kände inte 18 musik jag gillar kommer också från Sverige, därav kom mitt intresse, säger hon. För jazzkillarna Hiroshi Tsuboi och Yuusaku Ichio var det också musiken som lockade. Skandinavisk jazz är deras favorit. Först tänkte Hiroshi Tsuboi åka till Norge men när han fick reda på att Sverige var det största landet i Norden så valde han Sverige i stället. Att det blev just Ljungskile folkhögskola berodde på tips från musiker han träffat. De fyra talar mycket artigt, de pratar inte i mun och manar på varandra så alla får prata. Likheterna mellan Japan och Sverige är många menar de. Alla är överens om blyg heten som något gemensamt mellan länderna. – Svenskarna är ungefär som oss, neutrala, norrmännen lite dystra och danskarna mer som amerikaner, säger Yuusaku Ichio med ett leende. Han förtydligar ödmjukt att det inte behö ver vara så men att det är hans bild. – Flera svenskars bild av japaner är att vi är stolta, det gör mig glad, jag bara tackar, säger Hiroshi Tsuboi. Ingen av dem har fått något japanskt sti pendium för sina svenska studier, det är svårt att få. – Jag tror sådant är lättare i Sverige. Här är många utbildningar också helt gratis, säger Yuusaku Ichio. Att de valde att resa till Sverige är det ingen som ångrar. Etsuko Ogura vill stanna längre, lära sig mer, hon trivs. De andra vill också stan na men för Erina Hashimoto blir det troligtvis hemresa i juni nästa år. Men hon hoppas att hon kommer tillbaka. Frukostserveringen är slut och i korridorer na sprids ett lugn i takt med att skolans elever nu sitter på lektion. Lugnet, tystnaden, just det Etsuko Ogura uppskattar med Sverige. – I Tokyo där jag annars bor är det oväsen och fullt med folk. Här upplever jag stillhet, jag älskar det, säger hon. Text: Kristian Risenfors Foto: Hedda Berander FAKTA Sverige Yta: 528 447 km2 Ungefärligt befolkningsantal: 9 514 000 BNP per capita: 37 526 USD Japan Yta: 377 923 km2 Ungefärligt befolkningsantal: 127 650 000 BNP per capita: 32 529 USD Elsa Thunander, 94, gick på Ljungskile folk högskola år 1946 och gick samma år med i Kamratförbundet. Att bli medlem var en själv klarhet och samtliga elever gick med. – Jag har fått ut otroligt mycket av med lemskapet, säger hon. Jag har goda vänner över hela Sverige och vänskapen har bestått över åren. Elsa pratar om en fantastisk tid på skolan. Det var hennes hem och hon, liksom de andra eleverna, åkte bara hem en gång om året: på julen. Sedan hon slutade 1949 har Elsa hälsar på skolan minst två gånger om året. I Kamrat- och vänföreningen jobbar de för att upprätthålla kontakten med klasskamrater och skolan, styr upp återträffar och hade även sommarkurser i ämnen som litteratur och vetenskap under några år. Hon tror att det är viktigt med en kamratförening för varje folk högskola och förstår inte varför det gått utför med just Ljungskile. – Som mest var vi nog ett par tusen med lemmar, minns hon. Men bland de senare årgångarna har inga gått med. Jag tror det har att göra med skolans ledares bristande intresse. – Ungdomar i dag är inte intresserade av ett kamratförbund av den här modellen, de vill göra sånt här genom datorn. I dag finns det cirka tvåhundra registrerade medlemmar. I styrelsen sitter sju pensionärer, tre av dem mellan 80 och 90 år. Erik Brandt blev medlem för två år sedan och är den yngste medlemmen i föreningen. Han tror att intresset fortfarande finns, men att mentaliteten till just föreningsliv har föränd rats med tiden. – Vi lever i en annan tid som behöver nya former, säger han. Det är på ett sätt synd att det blivit så här, men kanske på ett annat sätt ett nödvändigt ont. Man har inte lyckats rekrytera nya medlemmar de senaste 40 åren. Erik Brandt söker förklaringen till varför det är svårare att rekrytera medlemmar till föreningar i dag. Han pratar om modellen med årsmöten och årsavgifter, kanske rimmar den inte med vår tid. – Vi är vana vid korta, snabba informa tionspuckar och vill att besluten vi tar ska hända direkt, säger han. Folk är inne på att när man betalar en avgift får man en produkt, nå gonting tillbaka direkt. Erik Brandt pratar om tiden i föreningen som lärorik och möten med många spännande människor. Elsa Thunander är ledsen för att den läggs ner. – Jag anser att vi gjort en stor insats, säger hon.Vi hade hoppats in i det sista. Text: Sofia Andersson Resan slutar inte vid pensionen Kajsa Perneman ser fram emot pensionen. Hon ska få mer tid för resor och barnbarnen. – Det känns bra, men jag kommer att sakna mina kollegor, säger hon. Hon har varit anställd på Ljungskile folkhög skola sedan 1976. Förutom några perioder av bland annat mammaledighet så har skolan va rit en central plats för henne. Till våren väntar pensionen. – Det är bra så. Det ska bli skönt att rå om min tid och kunna resa och träffa barnbarnen oftare. Jag har jobbat länge och kommer inte att vikariera på skolan i alla fall. Att resa är något som driver henne och att välja ut ett favoritresmål är inte lätt. – Jag har varit i Indien med Världens kurs 14 gånger, dit åker jag gärna igen. Och Syd amerika. Min man reser dit i jobbet och vi har många vänner där. Sen har jag en svärson från Barcelona, jag har inget emot att åka dit heller. – Det är viktigt med meningsfullt resande, jag vill inte bara ligga på en strand. Främst har Kajsa Perneman varit lärare i språk och SFI men hon har även utbildat sig inom sociologi och socialkunskap. – Det har varit spännande att jobba med språk och människor från andra kulturer. Det här är en plats för människor med samma vär deringar som mig. Jag kommer att sakna både arbetskamraterna och eleverna. Text & Foto: ERIK WEIEFORS berest. Kajsa Perneman ser fram mot pensionen och möjligheterna. 19 öppen horisont öppen horisont Ordförande har ordet "Folkhögskolan blev min tillflyktsort" Det var nog runt sju år sedan jag för första gången satte min fot på Ljungskile folkhögskola. Jag skulle besöka två vänner som läste något som kallades för Världens kurs, en kurs som vid den tiden var en termins kurs. Det var sen höst, nästan vinter, och löven seglade dansliknande ned från träden som kantar backen upp mot skolan. Om jag hade vetat att denna plats några år senare skulle bli mitt hem så hade jag kanske med större intresse noterat de knallröda bänkarna ut med vägen, lagt märke till de många äppel träden bakom äppelvillan, eller tagit en när mare titt på det märkliga klocktornetutanför Kavaljersgården. Men vid den tidpunkten så var denna plats inget annat än en handfull med hus, belägna någonstans mellan havet och ett påstått fjäll. Förändring. Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening har beslutat att lägga ner. Vad som kommer efter återstår att se. Året som ligger bakom sedan årsmötet i april för Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening/LFKV har präglats av beslutet att lägga ner verksamheten. Slutligt ställningstagande skall ske vid årsmötet i april nästa år. Styrelsen har arbetat med hur det skall ske. Vad kommer i stället? Detta tankearbete pågår. Som läget ser ut just nu är det tre saker som är aktuella. Tidigare rektorn för folkhögskolan Per Nord qvist har varit vänlig att ta på sig uppdraget som redaktör för en jubileumsskrift och flera skribenter är engagerade. Den skall ligga färdig vid årsmötet i april 2013. Vi har klarat finan sieringen genom anslag från olika håll. LFKV har själva avsatt en begränsad summa av sitt kapital. Vi tänker oss vidare en jubileumsfond för stipendier till elever, främst de med utländsk bakgrund och som ännu inte kommit in i det svenska finansieringssystemet. Men vi vill ock så öppna upp för donationer till skolan. Det borde finnas åtskilliga vänner till folkhögsko 20 lan som gärna kan tänkas ge en gåva, kanske ett testamente eller ett arv som plötsligt dim per ner. Det är ju så att skolan har stort behov av kapital. Statsbidraget har minskat under se nare år och det är plats för sponsorer. Fonden skall ha en särskild styrelse. Vi planerar också för festligheter vid jubileet. Skolan och LFKV/Kamratförbundet fyller 90 år. De är årsbarn så att säga. Elevkåren skulle bli ett med skolan och stötta den, så måste rek tor Birger-Magnus Hellerstedt ha tänkt när han tillsammans med andra bildnings- och utbildningsintresserade byggde upp folkhög skolan. Den växte fort och kamratmötena på somrarna var på den tiden stora samlingar. Styrelsen tänker avsätta ett mindre belopp för att subventionera kostnaderna för gamla elever när de kommer till skolan för att ta av sked av sin kamrat- och vänförening. Själv kom jag in som ordförande efter Bertil Hansson, som också under lång tid var ordförande i skolans styrelse. Min avsikt var att LFKV skulle fortsätta och byggas ut. Men det gick inte och nu står vi inför ett slutgiltigt beslut. Det som kommer att bli kvar är Ju bileumsfonden. Skolans ledning har lovat att hålla ett medlemsregister över de senaste tre årens elever och dessutom de av LFKV:s med lemmar som vill ha kvar denna kontakt och bära upp Jubileumsfonden. Jag kan tänka mig att skolan en gång om året ger ut ett brev för att bland annat påminna om fondens verksam het. Det betyder att en viss kontakt kommer att finnas kvar. Sedan är det självklart önskvärt att olika års kurser ordnar Återvändarträffar. Vi har god erfarenhet av detta men det behövs inte någon särskild permanent organisation för den sakens skull. För mig har det varit intressant att star kare återknyta kontakten med Ljungskile folkhögskola där jag en gång fick min vidare utbildning från en sex-årig folkskola. Det känns alltid lite nostalgiskt att vandra i loka lerna, äta i matsalen och se ut över Ljungskile viken, denna underbara utsikt över det bo huslänska landskapet, och känna atmosfären av lärdom och kreativitet. Jag har alltid upp skattat den kombination av bildning och ut bildning som har varit skolans adelsmärke, så som jag upplevt det. Fem år senare söker jag till Livskursen på skolan. Samma sommar går min far bort och året som följer skulle bli allt annat än lätt för mig och mina två yngresystrar. Jag bor på skolan men pendlar på helgerna och många av veckodagarna till Göteborg. Där väntar en bouppteckning som ska göras och ett högt belånat hus som ska tömmas och säljas. Mycket var under den här tiden tungt men när allt annat kändes bedrövligt så fanns Ljungskile där som en fast ljuspunkt. Folkhögskolan blev min tillflyktsort och den plats där jag fick vila ut och ladda upp. Jag är i dag otroligt tacksam för att jag hamnade just där just då. Men framför allt så är jag tacksam för att jag har fått möta alla de lärare som aldrig tve kar att ge av sin tid för att hjälpa sina elever. Det är dessa lärare som gjorde det möjligt för mig att komma till skolan och för första gången känna att ett klassrum kunde vara en plats också för mig. Det är dessa lärare som har gjort att jag idag läser vid universitetet. Det är dessa lärare som gör Ljungskile folk högskola till mer än bara en handfull hus i en backe. Under min tid på skolan var jag aktiv inom elevkåren och även om de huvudsakliga frågorna gällde lunchmenyn och tillgänglig heten till olika tv-kanaler på internatet så var det på många sätt givande. Under denna tid kom jag i kontakt med LFKV där jag nu är aktiv. Jag tror att det oavsett föreningens utveckling behövs någon form av forum för tidigare elever. Framför allt så tror jag att folkhögskolan som rörelse behöver stödjas och lyftas. Som jag ser det står folkhögskolan på många sätt ensam i sin roll att värna om de elever som vill läsa men av olika skäl inte fått plats inom den traditionella skolans strikta ramar. Detta tror jag äroerhört viktigt, inte bara för den enskilda individen utan också för hur vi ser på människor. En persons vilja att utbilda sig kan ju rimligtvis inte bli värd mindre bara för att man har haft problem med gymnasiet. TEXT: Erik Brandt Styrelsen för LFKV Evert Svensson ordförande Björn Jacobson sekreterare Rolf Bengtsson kassör Mona Lindström medlemsförteckningen Elver Jonsson representant i folkhögskolans styrelse Björn Tellow representant i folkhögskolans styrelse och hemsidesansvarig Per Danielsson elevkårens representant Tomas Rydsmo skolans rektor Erik Brandt Rolf Andersson Folke Karlsson Ingeborg Leyman Kallelse till årsmöte LFKV 2013 Ljungskile folkhögkolas kamrat- och vänförening/LFKV håller årsmöte söndagen den 21 april 2013 på Ljungskile folkhögskola, sal Ekholmen. 09.30: Förmiddagskaffe i restaurangen 10.00: Årsmötet öppnas 12.00: Lunch 13.00: Fortsatta förhandlingar 15.00 Avslutning i Stillhetens kapell 15.30: Kaffe serveras Jubileumsmiddag och festligheter under kvällen Övernattning: Telefon: 0522-68 69 70. E-post: [email protected] Välkomna! FOTO: Björn Tellow Gå in på vår hemsida om Du vill veta mer: www.lfkv.se TEXT: Evert Svensson FOTO: BJÖrN TELLOW Talare. Erik Brandt håller tal under årsmötet i april 2012. 21 öppen horisont T .. öppen horisont Titta a itt . ! "Upplevelse både när man går och stannar" Lisa Wirehag, konstnär och lärare på Ljungskile folkhögskola, var med på pilgrims ledarutbildningen helgen den 5–7 oktober. Varför deltog du i utbildningen? – När jag var 17 år bestämde jag mig för ett levnadssätt i protest mot konsumtions samhället och så har jag fortsatt. Tanken bakom pilgrimsvandring är i samma rikt ning, att möta sig själv och hitta samband med världen runt omkring oss. Vad är en pilgrimsvandring? – Jag upptäckte att det inte handlar om hur långt man går utan att man får upplevel sen både när man går och i stoppen man gör för exempelvis textläsning och samtal. Man närmar sig existentiella frågor med naturen och sina medmänniskor till hjälp. – Att lyssna på sin egen röst tror jag många skulle behöva i vårt samhälle. Sedan är det inte bundet till det kristna. När jag ledde en sträcka läste jag texter från författare, inte bibelord. Hur fortsätter du med dina nya erfarenheter? – Jag och Susanne Fjällemark, också lärare på folkhögskolan, har bestämt att vi ska testa pilgrimsvandring på våra kompisar.Vi tänkte börja i kortare sträckor, så tar vi det därifrån. Under vecka 41 i oktober var det skapandevecka på Ljungskile folkhögskola. De vanliga lektionerna fick vänta och istället sysslade eleverna med aktiviteter som textilhantverk, foto och teater. Veckan avslutades med en gemensam vernissage på fredagen. FOTO: HEDDA BERANDER TEXT: KRIStIAN RISENFORS FOTO: HEDDA BERANDER Ny kurs ska hitta vägar Ljungskile folkhögskola har fått en ny kurs. 24 september drog den studiemotiverande kursen Orientexpressen igång. Under tolv veckors tid pågår kursen, som är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och olika folkhögskolor. – Det fungerar otroligt bra. Gruppen är väldigt rolig att jobba med. Det känns lite missvisande att kalla kursen studiemotive rande eftersom många redan är väldigt mo tiverande, säger Fame Devici, som håller i kursen på Ljungskile folkhögskola. Kursen har 13 deltagare. Fame berättar att 22 utbildningen genomförs i samarbete med Dalslands folkhögskola och Grebbestads folkhögskola. Deltagarna anvisas från Arbets förmedlingen och efter åtta veckor har de möjlighet att välja en handelsinriktning på utbildningen. De som väljer det får studera i Grebbestad tillsammans med elever från de andra folkhögskolorna under fyra veckor, samt praktisera på Nordby köpcentrum. – Studiemotiveringen är bara en liten del av helheten. Det stora är att hitta en väg för var och en av deltagarna. TEXT: EMIL gustafsson Kreativt avbrott i vardagslunken 23 b Avsändare: Ljungskile folkhögskolas kamrat- och vänförening 459 80 Ljungskile sverige porto betalt port payé Två böcker av Evert Svensson Evert Svensson, f.d. riksdagsledamot och ledamot av riksdagens socialutskott och utrikesutskott. Ordförande för LFKV. Elev på folkhögskolan 1943–48. Vägen till Palestina. Två folk och ett stycke jord Tredje uppdaterade upplagan, juni 2012. Redigering Anders Dejke. Stark recension av Bibliotekstjänst. Pris 150 kronor. Vägen ut ur fattigdomen. Välfärdsstaten Sverige Sammanfattad socialhistoria sedan folkskolestadgan 1842. Pris 100 kronor . Båda böckerna för 200 kronor. Porto tillkommer. Böckerna beställes av författaren: [email protected] 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ? Antigone Semere Kesete (och Mehari Yohannes) Anders Dejke Omer Goldman Natalie Sörman Deidre Palacios Nominera din kandidat nu! rr iset N för visat civilkurage är en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete, har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage. En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigonepriset vill ge detta stöd och erkännande. När en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta hopp och denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida. Det sjätte antigonepriset delas ut våren 2013. Alla kan nominera en kandidat. Alla kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person. Nomineringar skall vara folkhögskolan till handa senast den 31 januari 2013. Skicka in din nominering till nedanstående adress. Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som vågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe – förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en anständig begravning. Som straff för detta dömdes hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens påbud har också inspirerat många sentida författare, bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih. Ljungskile folkhögskola, 459 80 Ljungskile • 0522-68 69 00 • [email protected] • www.ljungskile.org
© Copyright 2024