kvalitetssäkring och etiska regler vid begravning

KVALITETSSÄKRING
OCH
ETISKA REGLER
VID
BEGRAVNING
I termen BEGRAVNING ingår flera moment, såsom bisättning,
begravningsceremoni, gravsättning, eventuell kremering och tillhörande
administration.
Dokumentet är framtaget av kyrkogårdsgruppen i Södra Vätterbygden.
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Innehållsförteckning
Sida
Definitioner …………………………………………….
1
Expeditions- och telefontider …………….…………….
1
Anmälan om begravning/gravsättning …………………
1-2
Tider för gravsättning ………………………………….
2
Begravningsceremoni ………………………………….
3
Huvudmannens ceremonilokal …………...……………
3-4
Transport av avliden till och inom huvudmannens
ansvarsområde …………………………………………
4-5
Transport av avliden från eller utanför
huvudmannens ansvarsområde ………………..………
5
Mottagande av avliden i huvudmannens
ceremonilokal/kyrkogård eller krematorium ………….
5
Rutiner kring upplåtelse av ny gravplats ………………
6
Bilagor:
Etiska riktlinjer och riskbedömning, rutiner vid
gravgrävning, återfyllning och gravsättning …………..
1
Demontering och montering av gravsten …………….
2
Etiska regler för krematorieverksamheten …………….
3
In- och utförsel av stoft och aska till/från Sverige ….....
4
Transportregler ………………………………………...
5
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Definitioner
Huvudman:
Den som skall anordna och hålla allmänna
begravningsplatser för folkbokförda inom sitt
ansvarsområde.
Dödsbo:
Företrädare för den avlidne.
Ombud:
Företrädare för dödsboet.
Expeditions- och telefontider
- Öppettider:
Måndag 10 - 12
Tisdag
10 - 12
Onsdag 10 - 12
Torsdag 10 - 12
Fredag
10 - 12
Telefonnummer: 036 – 36 21 00
- Faxnummer:
036 – 604 50
- E-post:
[email protected]
- Adress:
Norrahammars församling,
Centrumgången 5 562 32 Norrahammar
- Under kontorstid lyssnas telefonsvararen av, fax och e-posten kollas.
Anmälan om begravning/gravsättning
Församlings/Kyrkogårdsexpedition
-
Personuppgifter över den avlidne.
Uppgifter över dödsbo/ombud.
Önskemål om ceremoni, lokal och gravöppning.
Kontroll av kyrkotillhörighet.
Intyg ”Kremering eller gravsättning” hämtas från Skatteverket.
Ingen kremering eller gravsättning får ske utan intyg från Skatteverket.
Beställning av ”visning av gravplats”.
Ingen nedsättning i minneslunden får ske utan godkännande från dödsboet.
Om den avlidne skall gravsättas i en familje- eller släktgrav skall gravnumret
finnas med på beställningen samt gravrättsinnehavarens/nas godkännande att
gravsättning får ske.
1
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Dödsbo
-
Beställning kan ske via personligt besök, e-post eller telefon.
Släktutredning inhämtas från Skatteverket.
Uppstår osäkerhet om behörighet för dödsboets företrädare skall fullmakt
visas upp.
Beställningen bekräftas av både beställaren och mottagaren.
Ombud för dödsboet
- Beställningsblanketten ska skickas via
fax nr: 036 – 604 50 eller
e-postadress: [email protected]
- Uppstår osäkerhet om behörighet för ombudet, skall fullmakt från dödsboet
visas upp.
- Beställningen gäller först efter att både ombudet och mottagaren har skrivit
under.
Tider för gravsättning
Gravsättning av kista kan ske tidigast fem arbetsdagar efter anmälan om dödsfall
och för gravsättning av urna gäller tre arbetsdagar.
Mellan de olika gravsättningstiderna måste det finnas så mycket tid avsatt att de
sörjande ges möjlighet att vara ensamma med sin sorg och för förberedelser inför
nästkommande ceremoni.
Gravsättningstider
-
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
9 – 15.30
9 – 15.30
9 – 15.30
9 – 15.30
9 – 15.30
Om särskilda skäl föreligger kan avsteg göras från ovanstående.
Stoftet efter den avlidne skall gravsättas eller kremeras senast en månad efter
dödsfallet.
Askan efter avliden som har kremerats, ska gravsättas inom ett år efter kremering.
(Begravningslagen kap 5, § 11 § 12).
2
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Begravningsceremoni
Begravningsceremonin är religiös eller borgerlig. Ceremoni är inte obligatorisk.
Religiös
- Ceremonin kan ske som begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning
eller i annat trossamfunds ordning.
Borgerlig
- Ceremonin kan ske i kapell eller av huvudmannen anvisad neutral lokal.
- Dödsboet utformar själva ceremonin.
Huvudmannens ceremonilokal
(Bekostas av huvudmannen)
Lokalen ska vara utan religiösa symboler och ha 50-70 sittplatser. Huvudmannen
ska också ha en större lämplig lokal att erbjuda på annat håll för enstaka tillfällen.
Lokalen skall kunna disponeras minst en timme före ceremonin.
Utrustning:
-
Musik- och ljudanläggning.
Hörselslinga.
Orgel/piano eller motsvarande.
CD-spelare.
Kistpallar/katafalk.
Golvljusstakar minst 4 st.
Krans- och bukettställ minst 6 st.
Bårtäcke, även neutralt (lokala avvikelser kan förekomma).
Tjänstgörande vaktmästare ser till följande:
- Att finnas tillhands för att kunna informera om lokalen minst 30 min innan
ceremonins början.
- Att ceremonilokalen är i ordnat och värdigt skick.
- Att ordningsställa lokalen inför den ceremoni som skall genomföras.
- Att övriga lokaler såsom väntrum, wc är i ordning.
- Att lokalens tekniska utrustning är i ordning och fungerar samt att sköta
densamma.
- Att om bårtäcke används, ser till att detta finns på plats samt att tillsammans
med ombud/dödsbo placera det på kistan samt efter ceremonin ta bort
detsamma.
- Att om så önskas utföra klockringning.
- Att hjälpa till med utbärning av kransar/buketter.
3
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Tjänstgörande förrättare ansvarar för:
- Att vara på plats minst 20 minuter före ceremonins början.
- Att ceremonin hålls över rätt avliden, kontroll sker via kistkortet.
- Att samordna ceremonin och ser till att dess innehåll är riktigt.
Tjänstgörande musiker ansvarar för:
- Att vara på plats minst 20 minuter före ceremonins början.
- Att genomföra musiken.
Ombud/dödsbo ansvarar för:
- Att kransar och buketter ordnas och placeras innan ceremonin och bär ut
desamma till gravplats eller annan anvisad plats.
- Att vara värd för dödsboet.
- Att om bårtäcke används, tillsammans med vaktmästare placera det på kistan
samt efter ceremonin ta bort detsamma.
- Att behandla ceremonilokalen och dess inventarier med stor aktsamhet och att
samråda med förrättare och vaktmästare.
Transport av avliden till och inom huvudmannens
ansvarsområde
(Bekostas av huvudmannen)
Transporten skall ske enligt gällande ersättningsregler fr om 2000-01-01. (Bilaga)
Från Ryhov (bisättningslokal) till ceremonilokal/kyrkogård eller krematorium
- Leverantör av kistan ansvarar för att kistan är av förgängligt material och att
ett kistkort finns placerat på kistans huvudände med den avlidnes namn,
personnummer, dödsdag, dag och plats för ceremonin.
- Dödsbo med ombud: ombudet ansvarar för transporten.
- Dödsbo utan ombud: huvudmannen ansvarar för transporten.
- Transportören identifierar stoftet i kistan tillsammans med Ryhovs personal
och sätter fast kistkortet på kistans huvudände med den avlidnes namn och
personnummer.
- Transportören kvitterar med namn, personnummer och företag i en särskild
liggare (bårhusjournal) när kistan hämtas och vart kistan ska transporteras.
4
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Från ceremonilokal till kyrkogård/krematorium
- Dödsbo med ombud: ombudet ansvarar för transporten.
- Dödsbo utan ombud: huvudmannen ansvarar för transporten.
Från krematorium till kyrkogård/ceremonilokal
- Huvudmannen ansvarar för transporten av urnan eller askan.
Transport av avliden från eller utanför
huvudmannens ansvarsområde
(Ersätts inte av huvudmannen)
- Ombud ansvarar för transporten till bisättningslokal (Ryhov).
- Dödsbo med ombud: ombudet ansvarar för transporten.
- Dödsbo utan ombud: dödsboet ansvarar för transporten.
Mottagande av avliden i huvudmannens
ceremonilokal/kyrkogård eller krematorium
- Enligt gällande ersättningsregler fr om 2000-01-01 ansvarar huvudmannen för
mottagandet. (bilaga)
- Transportören biträder med en person.
- Mottagaren kontrollerar den avlidnes identitet via kistkortet.
Rutiner kring upplåtelse av ny gravplats
1. De anhöriga tillfrågas om det finns släktgravar som man kan tänkas
gravsättas i, tänk på att det är gravrättsinnehavaren som godkänner gravsättning.
2. Gravrättstiden 25 år.
3. Informerar de anhöriga att vid urngravsättningen behöver inte
begravningsentreprenören vara med.
5. Uppmana de anhöriga att inte ha för bråttom med att välja gravvård. Informerar
om att kyrkogårdsförvaltningen i Norrahammar tillhandahåller återlämnade
gravstenar. Kyrkogårdsförvaltningen står alltid tillförfogande med råd och tips.
5
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Bilaga 1
Etiska riktlinjer och riskbedömning, rutiner vid
gravgrävning, återfyllning och gravsättning av
kista, urna och minneslundsaska.
3.1 Etiska riktlinjer
Generella regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i
begravningslagens andra kapitel där det i 12 § anges ”En begravningsplats skall
hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum
skall alltid beaktas”. Därtill anges i 13 § ”En grav får öppnas bara genom
innehavarens av begravningsplatsens försorg, Graven får inte öppnas på ett sådant
sätt att stoft eller aska skadas” och 16 kapitlet 10 § brottsbalken fastslås ”Den som
obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, öppnar
grav eller eljest gör skada eller ofog på kista, urna, grav eller annat de dödas vilorum
eller på gravvård, döms för brott mot griftefrid till böter eller fängelse i högst två
år”. I ”Risker och etiska aspekter vid gravgrävning” kapitel 5, lyfts en rad frågor om
hur gravgrävningsarbetet ska utföras från etiska utgångspunkter. Det etiska
hänsynstagandet måste vara styrande. Där finns formuleringar som är självklara från
allmänna, kristna och etiska värderingar. Vid gravgrävning skall särskilt följande
beaktas.
 Gravgrävning och gravsättning ska alltid utföras på ett värdigt och säkert sätt.
 Anhöriga bör om de så önskar, kunna medverka vid återfyllningen.
 Eventuella ben- och kistrester ska hanteras pietetsfullt och nedgrävas på större
djup för att bereda plats för aktuell kistgravsättning.
 Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffas ska hanteras pietetsfullt i
avvaktan på återförande och återfyllning av grav.
 Vid återfyllning av grav ska kistan först höljas försiktigt så att den inte skadas
vid åtföljande maskinell återfyllning. Tunga lerjordar och stenbundna massor
ska undvikas närmast kistan och i översta skiktet eller i gravkulle.
 Vid högt grundvattenstånd bör övervägas att temporärt eller permanent införa
stopp för kistgravgravöppning och gravsättning.
Rutiner kring upplåtelse av ny gravplats
 De anhöriga tillfrågas om det finns släktgravar som kan upplåtas för
användning.
 Gravrättsinnehavaren godkänner gravsättning.
 Gravrättstiden är på 25 år efter den sista gravsättningen.
6
Kvalitetssäkring begravning september 2012
 Information skall ges till anhöriga om att vid urngravsättning behöver inte
begravningsentreprenör närvara. Hämtning av urna från krematoriet sker i
genom kyrkvaktmästarens, ombud/anhörigas försorg.
 Vid val av utseende på gravvård uppmanas de anhöriga att inte ha för bråttom
med detta val utan ta god tid på sig. Kyrkogårdspersonalen står alltid till
förfogande med råd och tips.
 Gravnumret meddelas omgående till församlingsexpeditionen på särskild
blankett.
Rutiner före grävning i befintlig – eller ny grav
 Församlingsexpeditionen ansvarar för att samtliga formella handlingar
inkommit innan graven återfylls. Särskilt viktigt är dokumentet om vem som
är gravrättsinnehavare.
 Gravplatsens nummer skall vara ifyllt. Se ”Gravboken”.
 Församlingsexpeditionen ansvarar för att arbetsledaren på kyrkogården ska
veta att det grävs på rätt plats.
 Personal som tjänstgör vid gravgrävning skall vara minst 18 år och vara väl
förtrogen med de etiska riktlinjerna samt gällande arbetsrutiner.
 Minst två erfarna och rutinerade personer ur kyrkogårdspersonalen är alltid
med vid grävningen.
 Innan grävmaskinen är på plats skall gravplatsen vara markerad.
 Den personliga skyddsutrustningen kontrolleras innan grävningen påbörjas.
 Vid behov sker avspärrning runt gravplatsen. Tänk på allmänhetens säkerhet!
 Under den säsong det finns tjäle skall tjältinningsaggregat utplaceras minst 1
dygn i förväg innan grävningen påbörjas.
Under grävningen
 Gräv så djupt det går utan rasrisk.
 Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffas ska hanteras pietetsfullt i
avvaktan på återförande och återfyllning av grav.
 Lägg ut överramen i markplan så att den ligger i våg.
 Obs! Rasskydd skall alltid användas.
 Samtliga jordmassor läggs i jordbinge som skyddas mot köldgrader
 Eventuella ben- och kistrester ska hanteras pietetsfullt och nedgrävas på större
djup i graven.
 Stege bör användas får att gå upp och ner i graven.
 Efter grävningen läggs skyddslocket på över graven.
 Se till så att allt ser snyggt, rent och prydligt ut innan gravplatsen lämnas
efter grävningen!
7
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Mottagande av kistan
 En person ska alltid vara behjälplig vid mottagande och införsel av kista till
kyrkan/ församlingsgården.
 Tjänstgörande kyrkvaktmästare ska kontrollera att det är rätt kista med den
avlidnes namn via kistkort och beställning av begravning.
 Tjänstgörande präst kontrollerar att det är rätt kista med den avlidnes namn
via kistkortet och beställning av begravning.
Återfyllning av grav
 ”Intyg om dödsfall” från Skatteverket ska ha inkommit till
församlingsexpeditionen innan återfyllningen kan påbörjas. Ansvariga är
kyrkvaktmästare/arbetandeförmannen eller dess ersättare.
 Personal som tjänstgör vid återfyllning av grav ska vara minst 18 år och väl
insatt i de fastslagna arbetsrutinerna och de ”Etiska riktlinjerna för
gravgrävning i Norrahammars församling”
 På gravsättningsdagen tas skyddslocket bort och graven kläs med mattor och
gångplank runt graven.
 Klockringning sker till graven om så önksas.
 Kistan sänks med kistsänkare antingen direkt eller senare efter att
begravningsföljet lämnat kyrkogården.
 Täckmattor och gångplank tas bort och transporteras till anvisad plats.
 Kistan återfylls med finare material runt densamma så att kistan inte skadas
vid återfyllningen!
 Lyft upp nedre ramen.
 Lyft bort övre ramen.
 Tänk på rasrisken!
 Dra upp samtliga lämmar innan återfyllningen fortsätter.
 Efter att graven fyllts med finfördelat material runt kistan, fylls densamma
med återstående jordmassor från förvaringsbingen.
 Jordhögen snyggas till och eventuella blommor och kransar läggs på graven
 En sista kontroll görs så att inga synliga ben- eller kistrester finns kvar.
 Ett kors med den avlidnes namn ska omgående placeras vid graven.
(Detta gäller endast nyupplåtelse)
 Anhöriga får närvara vid återfyllningen av graven.
8
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Kransar, blommor och buketter efter begravningsgudstjänst/ceremoni
 Blommor, kransar etc. bör vara kvar ca en vecka efter gravsättningen.
Hämtning av urnor och askor
 Täck över urnan om transportbilen behöver lämnas och se till att fordonet
är låst.
 Urnor/askor låses in på respektive kyrkogård innan gravsättning.
 Kyrkogårdsförvaltningen förvarar aldrig urnor som inte skall gravsättas på
kyrkogården om inget annat överenskommits.




Gravsättning av urna
Personal som tjänstgör vid gravsättningar ska var minst 18 år och vara väl
insatta i de fastslagna arbetsrutinerna och de ”Etiska riktlinjerna för
gravgrävning i Norrahammars församling”
Kontrollera att gravnumret stämmer överens med arbetsordern.
Eventuellt tidigare gravsatta urnor som påträffas ska hanteras pietetsfullt i
avvaktan på återförande och återfyllning av grav.
Urngraven ska grävas i god tid före gravsättningen och påföras
gravklädsel.
9
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Bilaga 2
Demontering och montering av gravsten
Centrala Gravvårdskommitténs (CGK) anvisningar.
10
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Bilaga 3
Etiska regler för krematorieverksamheten
All personal som arbetar inom begravningsverksamheten ska alltid arbeta med
värdighet, omtanke och utifrån etiska värderingar. Arbetsledarna ska informera
nyanställda om de etiska reglerna och hålla dem levande genom att ta upp dem till
diskussion vid personalmöten minst en gång om året.
1.
Krematoriepersonalens kompetens
All krematoriepersonal ska vara väl förtrogen med arbetet samt ha en
lämplig och relevant utbildning inom såväl det tekniska som det
humanistiska området. Ingen ska arbeta ensam förrän vederbörande
genomgått en ordentlig utbildning för arbetet vid ett krematorium.
Personalen ska dessutom ha den utbildning som behövs för den
anläggningen.
2.
Respektfull och värdig kremering
Kremering och askberedning ska alltid genomföras på ett värdigt och
respektfullt sätt och i en miljö som är öppen t.ex. för anhöriga och för
studiebesök.
3.
Identifiering och hantering av avlidna
Stoft är alltid kistlagt när det överlämnas till huvudmannen. Stoftet/kistan
ska hanteras med värdighet och så som religion eller tradition kräver.
Säkra rutiner ska finnas för att garantera identifiering av den avlidne vid
huvudmannens övertagande av stoftet och den fortsatta hanteringen genom
hela kremationsprocessen, förvaringen av askan och till gravsättningen.
Identitetskontrollbrickan ska tas bort vid gravsättning i en minneslund.
4.
Kremering av stoft
Endast stoftet efter en person som avlidit, eller dödfödd enligt
begravningslagen 2 kap 3 §, får kremeras vid krematoriet. Således får inte
humanbiologiskt avfall eller husdjur kremeras här. Vid krematoriet ska
kremationsjournal föras i enlighet med begravningsförordningen.
5.
Separata kremeringar
Varje kremering ska utföras separat för att tillförsäkra att ingen
sammanblandning eller förväxling av aska kan ske.
6.
Material vid kremering
Kistor och askurnor ska vara utförda i enlighet med de rekommendationer
som lämnats av Samrådsgruppen Begravningsbranschen Träindustrin
(SBT). Det är också viktigt att verka för att föremål som kan innebära risk
för explosion eller skador på krematorieugnen eller miljön, inte läggs i
11
Kvalitetssäkring begravning september 2012
kistan. Därför ska anhöriga, begravningsbyråpersonal med flera informeras
om de risker som följer om t ex glasflaskor och batterier i leksaker läggs i
kistan.
7.
Hantering av rester efter kremering
Sådana delar av stoftet inklusive metalldelar som inte har förbränts vid
kremeringen ska hanteras i enlighet med begravningslagen. Inte i något fall
får rester av tandguld lämnas ut till anhöriga, inte ens om den avlidne
uttryckligen sagt att tandguldet ska tillfalla de anhöriga.
De metalldelar som inte kan tillföras askurnan ska förvaras på krematoriet
på ett betryggande sätt, t.ex. i ett låst utrymme. De ska vid lämpligt tillfälle
grävas ner på kyrkogården på en speciell plats inom kyrkogården.
Nedgrävningen ska ske på normalt förekommande gravdjup.
8.
Förvaring av aska/urna
Aska/urna ska i avvaktan på gravsättning förvaras på ett betryggande och
värdigt sätt.
9.
Utlämnande av aska/urna från krematoriet
Utlämnade av aska/urna ska ske under värdiga former och i en värdig
miljö. Den som hämtar aska/urna ska identifiera sig och kvittera
uthämtningen. Handlingar ska uppvisas som visar var aska/urna ska
gravsättas;
- ska askan spridas i naturen ska länsstyrelsens beslut visas upp
- ska askan sättas ner på en gravplats hos annan huvudman ska
krematoriet kontakta denne för att informera om att askan kommer att
lämnas ut och för att förvissa sig om att det är planerat för en gravsättning,
eller
- ska askan föras ut ur landet ska utförselhandlingarna visas upp.
Observera att skatteverket kan meddela tillfälligt förbud mot gravsättning
om medling pågår i tvist mellan de anhöriga om var gravsättningen ska äga
rum.
12
Kvalitetssäkring begravning september 2012
13
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Bilaga 4
IN- OCH UTFÖRSEL AV STOFT/ASKA
TILL/FRÅN SVERIGE
Utförsel av stoft
Begravningsförordningen § 36
Stoftet efter en person som har avlidit i Sverige får föras ut ur landet om
Skatteverket har utfärdat en passersedel.
Passersedeln skall följa med stoftet under transporten. (2008:1251)
Begravningsförordningen § 37
Passersedel får utfärdas bara om
1. intyg för gravsättning av stoft eller kremering kan utfärdas enligt 4 kap. 7§
begravningslagen
Skatteverket skall utfärda ett intyg om att stoft får gravsättas eller kremeras.
Ett sådant intyg får utfärdas bara
- om förhållandena vid dödsfallet enligt dödbeviset inte är sådana att det kan
finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om
obduktion m.m., eller
- om polismyndigheten har meddelat tillstånd till gravsättning eller kremering i
fall som avser i begravningslagen 4 § Om förhållandena vid ett dödsfall är
sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen
(1995:832) om obduktion m.m. skall den läkare som fastställt att döden har
inträtt eller som annars skall utfärda dödsbeviset snarast möjligt anmäla
dödsfallet till polismyndigheten i den ort där dödsfallet inträffade eller, om
kännedom härom saknas, den ort där den döda kroppen har anträffats. I
stället för vad som föreskrivs i begravningslagen 3 § första stycket Om något
annat inte följer av begravningslagen 4 § skall dödsbeviset utan dröjsmål
lämnas till Skatteverket. Polismyndigheten skall underrätta Skatteverket om
dödsfallet och efter den utredning som kan behövas lämna dödsbeviset till
Skatteverket tillsammans med ett tillstånd till gravsättning eller kremering.
Beslutas att någon rättsmedicinsk undersökning inte skall göras, skall
polismyndigheten underrätta den som har lämnat dödsbeviset om detta.
Lag (2003:699) och
2. ett intyg från begravningsentreprenör visar att föreskrifterna i begravningsförordningen § 40
En kista som används för transport från Sverige av avlidens stoft skall vara
ogenomtränglig för fukt och invändigt innehålla ett absorberande material.
14
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Kistan kan bestå av:
en yttre träkista med minst 2 cm tjocka sidor och en inre kista av zink eller
annat självförstörande material, eller
en träkista med minst 3 cm tjocka sidor som invändigt är klädd med zink eller
något annat självförstörande material.
Vid transport med flyg gäller dessutom att kistan skall vara försedd med en
reningsanordning som utjämnar trycket. Om en reningsanordning saknas,
skall kistan vara så hållbar att den kan motstå den tryckförändring som kan
uppkomma under transporten.
Begravningsförordningen § 41
Om dödsfallet har orsakats av en smittsam sjukdom, skall kroppen vid
transporten vara klädd i en svepning som är indränkt med en antiseptisk
lösning. är uppfyllda, och
att kistan inte innehåller något annat än stoftet och sådana personliga
tillhörigheter som skall gravsättas eller kremeras tillsammans med det.
Begravningsförordningen § 43
En kista som transporteras med vanlig frakt skall förpackas så att det inte
framgår att det är en kista. På förpackningen skall anges att den skall
hanteras med varsamhet.
Första stycket 2 gäller inte vid införsel till Danmark, Finland, Island eller Norge
(1991:802)
Begravningsförordningen § 38
Passersedeln skall utfärdas på en blankett som fastställs av Skatteverket. Den skall
avfattas på svenska och engelska eller svenska och franska. Vid utförsel till
Danmark, Finland, Island eller Norge behöver dock passersedeln avfattas bara på
svenska. (2003:947)
Begravningsförordningen § 39
Sedan stoftet har förts ut ur Sverige ska den som ordnat med transporten över
gränsen intyga på en kopia av passersedeln att stoftet har förts ut och återsända
kopian till Skatteverket. Kopian ska ha kommit in till Skatteverket inom två veckor
från den dag då stoftet fördes ut. (2008:1251)
Kistans beskaffenhet m.m.
Begravningsförordningen § 40
En kista som används för transport från Sverige av avlidens stoft skall vara
ogenomtränglig för fukt och invändigt innehålla ett absorberande material.
Kistan kan bestå av:
15
Kvalitetssäkring begravning september 2012
1. en yttre träkista med minst 2 cm tjocka sidor och en inre kista av zink eller
annat självförstörande material, eller
2. en träkista med minst 3 cm tjocka sidor som invändigt är klädd med zink eller
något annat självförstörande material.
Vid transport med flyg gäller dessutom att kistan skall vara försedd med en
reningsanordning som utjämnar trycket. Om en reningsanordning saknas, skall
kistan vara så hållbar att den kan motstå den tryckförändring som kan uppkomma
under transporten.
Begravningsförordningen § 41
Om dödsfallet har orsakats av en smittsam sjukdom, skall kroppen vid transporten
vara klädd i en svepning som är indränkt med en antiseptisk lösning.
Begravningsförordningen § 42
Vid transport till Danmark, Finland, Island eller Norge tillämpas föreskrifterna i 40
och 41 §§ om
1. den som sköter transporten kräver det, eller
2. dödsfallet har orsakats av en smittsam sjukdom och en läkare bestämmer att
föreskrifterna skall tillämpas.
Kistan skall vara tät och tillräckligt solid.
Begravningsförordningen § 43
En kista som transporteras med vanlig frakt skall förpackas så att det inte framgår
att det är en kista.
På förpackningen skall anges att den skall hanteras med varsamhet.
Utförsel av aska
Begravningsförordningen § 44
Om askan efter en avliden person som har kremerats i Sverige ska föras ut ur
landet, måste ett utdrag ur kremationsjournalen om den avlidna först inhämtas.
Utdraget ska tillhandahållas av den som innehar krematoriet. (2008:1251)
Begravningsförordningen § 45
Sedan askan har förts ut ur Sverige ska den som ordnat med transporten över
gränsen intyga på utdraget ur kremationsjournalen att askan har förts ut och
återsända utdraget till innehavaren av krematoriet. Utdraget ska ha kommit in till
krematoriet inom två veckor från den dag då askan fördes ut.
Innehavaren av krematoriet ska därefter genast sända ett meddelande till
Skatteverket om att askan enligt mottaget bevis har förts ut ur Sverige. (2008:1251)
16
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Införsel av stoft
Begravningslagen 4 kap 1§
När stoftet eller askan efter en person som har avlidit utomlands har förts in till
Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till
Skatteverket. Lag (2003:699)
Begravningslagen 4 kap 6§
När stoftet efter en person som har avlidit utomlands förts till Sverige skall den som
ordnar med gravsättningen begära tillstånd till gravsättning eller kremering.
Frågor om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där stoftet skall gravsättas
eller kremeras. Lag (1991:496)
Till en ansökan om tillstånd till gravsättning eller kremering skall fogas ett intyg om
dödsfallet av behörig myndighet eller behörig läkare i det land där dödsfallet
inträffade
Intyget skall innehålla uppgift om dödsdag. Om det är möjligt, skall intyget också
innehålla uppgift om dödsorsaken. Efter att polismyndigheten meddelat tillståndet
ska denna sända tillståndet till Skatteverket. Det är sedan Skatteverket som utfärdar
intyg om att det införda stoftet får gravsättas eller kremeras.
Införsel av aska
Begravningslagen 4 kap. 1§
När stoftet eller askan efter en person som har avlidit utomlands har förts in till
Sverige, skall den som ordnar med gravsättningen snarast anmäla detta till
Skatteverket. Lag (2003:699)
Begravningslagen 4 kap. 6§
När stoftet efter en person som har avlidit utomlands förts till Sverige skall den som
ordnar med gravsättningen begära tillstånd till gravsättning eller kremering.
Frågor om tillstånd prövas av polismyndigheten i den ort där stoftet skall gravsättas
eller kremeras.
Begravningsförordningen 20 §
Till en ansökan om tillstånd till gravsättning eller kremering enligt 4 kap. 6 §
begravningslagen (1990:1144) skall fogas ett intyg om dödsfallet av behörig
myndighet eller behörig läkare i det land där dödsfallet inträffade. Intyget skall
innehålla uppgift om dödsdagen. Om det är möjligt, skall intyget också innehålla
uppgift om dödsorsaken. Förordning (1991:802)
17
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Begravningsförordningen 21 §
En polismyndighet som meddelat tillstånd till gravsättning eller kremering skall
sända tillståndet till Skatteverket.
Polismyndigheten skall sända sådana intyg som avses i begravningsförordningen
20 § till Socialstyrelsen. Förordning (2003:947)
Av bestämmelserna framgår att det första som ska ske när stoftet eller askan efter en
person som avlidit utomlands har förts in till Sverige är att den som ordnar med
gravsättningen snarast ska anmäla detta till Skatteverket.
Till en ansökan om tillstånd till gravsättning eller kremering skall fogas ett intyg om
dödsfallet av behörig myndighet eller behörig läkare i det land där dödsfallet
inträffade. Intyget skall innehålla uppgift om dödsdag. Om det är möjligt, skall
intyget också innehålla uppgift om dödsorsaken.
Begravningslagen 5 kap. 17§
Askan som efter kremering har förts in till Sverige skall i avvaktan på
gravsättningen lämnas till förvaring i enlighet med föreskrifterna i begravningslagen
5 kap. 13§
I avvaktan på gravsättningen skall askan förvaras av en innehavare av
krematorium. Askan får även förvaras av huvudmannen för
begravningsverksamheten på den ort där askan skall förvaras eller, om platsen för
gravsättningen inte är bestämd, av huvudmannen för begravningsverksamheten på
den ort där den avlidne senast var folkbokförd. Lag (1999:306)
Begravningslagen 5 kap. 18 §
Askan skall gravsättas inom ett år från det att den fördes in till Sverige. Den
huvudman för begravningsverksamheten eller den innehavare av krematorium som
förvarar askan får dock bevilja anstånd med gravsättningen, om det finns särskilda
skäl för det. Om askan inte har gravsatts inom den föreskrivna tiden, skall
huvudman för begravningsverksamheten eller den innehavare av krematorium som
förvarar askan låta gravsätta den.
Begravningslagen 11 kap. 3§
Den som underlåter att överlämna ask för förvaring i enlighet med ovanstående får
av Länsstyrelsen vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet.
18
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Gemensamma bestämmelser beträffande införsel av aska
Beträffande aska som förts in till Sverige efter kremering, ska den i avvaktan på
gravsättning lämnas över till förvaring antingen till innehavare av krematorium eller
till huvudmannen för begravningsverksamheten på den ort där askan ska gravsättas.
Om platsen för gravsättning inte är bestämd och den avlidne var folkbokförd i
Sverige, får askan även lämnas till förvaring hos huvudmannen för
begravningsverksamheten på den ort där den avlidne senast var folkbokförd.
Även om det inte är lagstadgat bör den som ordnar med gravsättningen visa upp
någon form av dödsfallsintyg eller liknande handling för huvudmannen innan
gravsättning sker. Detta för att huvudmannen ska veta att rätt person gravsätts och
följaktligen rätt person förs in i gravboken. Askan ska gravsättas inom ett år från
införseldagen.
19
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Bilaga 5
Ersättningsregler gällande transporter av avlidna
Församlingarna i Jönköpings och Habo kommuner har, i särskilt beslut, antagit de
nedan uppsatta ersättningsreglerna för transport av avlidna som den tillsatta arbetsgruppen för gemensamma frågor har utarbetat i enlighet med bestämmelserna i
begravningslagen.
Det åligger således på de inom dessa kommuner verksamma transportörerna att följa
de riktlinjer och de ersättningsbestämmelser som anges nedan om inte annan
överenskommelse träffas.
Huvudman
Huvudman för alla transporter av avlidna är de församlingar av Svenska kyrkan som
finns inom Jönköpings och Habo kommuners geografiska område (se bilaga).
Transporternas omfattning
Tranportören åtar sig att utföra de transporter som föranleds av huvudmannens
ansvar enligt begravningslagen.
Det åligger på transportören att med huvudmannens hjälp föra in kistan med den
avlidne i anvisad ceremonilokal.
Det åligger vidare på transportören se till att kistan finns i lokalen minst en timme
före den tid som utsatts för ceremonin om inte annat överenskommes.
Bisättningslokal
Lokalen för förvaring och visning av avliden är inom ovanstående kommuner
avsett utrymme på Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.
Transport av avliden till bisättningslokalen bekostas inte av huvudmannen.
Kvalitetskrav
Det åligger begravningsentreprenören att se till att transporten utförs på ett etiskt
och pietetsfullt sätt.
Fordonet skall vara avsett för transport av avlidna och skall uppfylla kraven på ett
sådant fordon och får inte användas för transport för något annat ändamål än vad
som är att hänföra till en begravning.
20
Kvalitetssäkring begravning september 2012
Ekonomisk ersättning
Huvudmannen, d.v.s. den församling som den avlidne tillhört, ersätter transportkostnaden från bisättningslokalen till respektive huvudmans ceremonilokal, till
krematorium och i särskilda fall till begravningsplats.
Ersättning för transporterna utgår enligt en särskild taxa innehållande startavgift för
varje uppdrag och därefter gällande kilometerersättning (se bilaga). Avståndet
mellan bisättningslokalen Ryhov och de berörda församlingarna anges i bilagan.
Transportören får inte kräva eller ta emot ersättning av dödsbo utöver den av huvudmannen fastställda ersättningen.
Om ceremonilokalens läge eller om gravsättningen skall ske utanför huvudmannens
förvaltningsområde utgår ersättning maximalt för de avstånd som skulle tillämpats
inom förvaltningsområdet.
Fakturering
Fakturering sker i efterskott senast månaden efter transporten. Transportören ska
erhålla ersättningen 30 dagar efter det att fakturan inkommit till huvudmannen.
Fakturan skall innehålla detaljerade uppgifter beträffande den dödes identitet,
transportens omfattning och tidpunkt samt ceremonilokal.
Faktureringsavgift eller liknande godtas inte.
Ovanstående ersättningsregler och taxor enligt bilaga, gäller från och med
2000-01-01 till och med 2000-12-31.
Om någondera parten vill ändra de ersättningar som anges i bilagan skall
anmälan därom göras till arbetsgruppen senast tre månader före uppdragstidens utgång i annat fall förlängs perioden med ytterligare ett år.
Adress och telefon till arbetsgruppens kontaktman:
Jönköpings kyrkogårdsförvaltning
Östra Storgatan 45
553 21 Jönköping
Tel: 036 – 30 35 07
21
Kvalitetssäkring begravning september 2012