Foto: Colourbox 8.Att åldras i Sverige Innehåll Pensioner Äldreomsorg Begravning Arvsrätt © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 165 Pensioner Pension är pengar du får när du blir äldre och slutar arbeta. Hur mycket du får i pension är olika. Det beror på vilken lön du hade förut, hur länge du har arbetat och hur mycket pengar du har sparat själv. Pensionen är uppdelad i tre delar. Du kan få: • • • allmän pension tjänstepension pension från eget privat pensionssparande Den allmänna pensionen Den allmänna pensionen är en pension som alla har rätt till om de har bott och arbetat i Sverige. Pensionen är statlig och betalas ut genom Pensionsmyndigheten, www.pensionsmyndigheten.se. Du tjänar in pengar till din pension varje år du arbetar, studerar eller är föräldraledig. Den allmänna pensionen har tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. 1. Inkomstpension Hur mycket du får i inkomstpension beror på hur mycket pengar du har tjänat tidigare. Varje år betalar du 16 procent av din inkomst eller lön till inkomstpensionen. 2. Premiepension Varje år betalar du 2,5 procent av din inkomst eller lön till premiepensionen. Pengarna i premiepensionen läggs i olika fonder. I fonderna finns värdepapper eller aktier som ägs av många olika personer. Du bestämmer själv i vilka aktiefonder du vill ha dina pengar. När du lägger dina pengar i en fond köper du en liten del av fonden. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fonden ökar får du och de andra ägarna mer pengar. Om värdet på värdepapperna eller aktierna i fonden minskar får du och de andra ägarna mindre pengar. Hur mycket du får i premiepension beror därför på hur mycket du har betalat in och hur det går för aktierna och värdepappren i fonderna där du har dina pengar. 166 | Om Sverige © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län 3. Garantipension Garantipensionen är till för den som har haft liten eller ingen inkomst från arbete. För att få hel garantipension måste du ha bott minst 40 år i Sverige. Garantipensionen blir lägre om du har bott kortare tid än 40 år i Sverige. Garantipensionen kan också bli lägre om du redan har en annan pension, till exempel inkomstpension eller änkepension. Änkepension Om du är kvinna och din make har dött kanske du kan få änkepension. Änkepensionen togs bort den 1 januari 1990. Men om du var gift innan lagen ändrades har du chans att få änkepension. Tjänstepension Tjänstepensionen är den del av pensionen som din arbetsgivare betalar. De flesta som är anställda har rätt till en tjänstepension. Den som studerar, är arbetslös, jobbar på en arbetsplats som inte har kollektivavtal eller är egen företagare får inte någon tjänstepension. Det finns flera företag som betalar ut tjänstepensioner. De har avtal med olika arbetsgivare. Tjänstepensioner kan fungera på olika sätt. Hur din tjänstepension ser ut beror på vad de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har bestämt. Foto: Colourbox © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 167 Privat pension Du kan själv spara till din pension. Du kan spara i en bank eller i en fondförsäkring i ett pensionsförsäkringsbolag. Du bestämmer själv hur mycket pengar du vill spara varje månad och när du vill börja spara. Pension för egenföretagare Om du har eget företag får du ingen tjänstepension. Du måste själv betala in din pension. Det kallas för egenavgift. Du betalar lika mycket som en arbetsgivare betalar för en anställd. Du måste också betala en allmän pensionsavgift. När börjar pensionen? Du bestämmer själv när du ska gå i pension. Om du tar ut din pension senare får du mer pensionspengar varje månad. Du kan tidigast ta ut din inkomstpension och premiepension när du är 61 år. Du kan tidigast ta ut din garantipension när du är 65 år. Den vanligaste pensionsåldern är 65 år, men du har rätt att arbeta tills du är 67 år. Du kan komma överens med din arbetsgivare om att arbeta längre. Du väljer själv hur stor del av din pension du vill ta ut. Du kan ta mellan 25 och 100 procent av din pension varje månad. Du kan till exempel välja att ta ut halva din pension och fortsätta att arbeta halva tiden. Äldreförsörjningsstöd Om du har fyllt 65 år och inte har någon pension har du rätt till äldreförsörjningsstöd. Du har också rätt till äldreförsörjningsstöd om du har en mycket låg pension. Äldreomsorg I Sverige är det ofta samhället som ger stöd och omsorg för den som blir gammal. I andra länder kan det vara vanligare att familj och släktingar tar hand om de äldre. Det finns lagar som säger vilken äldreomsorg du har rätt till och vilken service kommunen ska ge. Du har rätt att få hjälp och stöd för att vardagen ska fungera. De viktigaste lagarna är socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. 168 | Om Sverige © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Hemtjänst När du blir äldre och behöver hjälp ska du kontakta din kommun. Kommunen kan hjälpa till med vård och service så att du kan bo kvar i ditt hem. Det kallas hemtjänst. Personal från hemtjänst hjälper dig till exempel att städa, handla mat, bädda sängen, duscha eller raka dig. Du kan också få hjälp på kvällar och nätter. Om du har en sjukdom eller skada kan det komma en sjuksköterska för att lägga om ett bandage eller hjälpa till med mediciner. I många kommuner finns det också personal som hjälper till med enklare reparationer. Det kallas ibland fixarservice. Personal från fixarservice kan till exempel sätta upp en tavla eller byta gardiner. Äldreboende Om du inte klarar av att bo hemma finns det äldreboenden. Det är bostäder där äldre personer kan få vård och service. På äldreboendet finns det personal dygnet runt. Äldreboendet är ofta en liten lägenhet med ett sov- och vardagsrum samt dusch och toalett. Ofta finns det ett stort vardagsrum utanför lägenheten som flera i huset delar på. Ibland finns det också ett kök som alla delar på. Om du vill få plats i ett äldreboende måste en biståndshandläggare göra en utredning. Sedan bestämmer handläggaren om du kan få lägenhet i ett äldreboende. Den person som behöver mest vård och service får först plats. Hemsjukvård © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 169 Begravning När någon dör i Sverige och ska begravas brukar släktingar och nära vänner till den döde vara med vid begravningen. Begravningen hålls ofta i kyrkan. Det är vanligt att följa den dödes önskan om hur begravningen ska gå till. Önskemålet kan ha skrivits i ett testamente eller så har de som dött tidigare berättat hur de vill att begravningen ska gå till. Vid dödsfall När någon har dött brukar släktingarna ta kontakt med en präst, pastor, rabbin, eller imam. Det kan också vara bra att tala med kyrkogårdsförvaltningen och en begravningsbyrå. Det finns inga regler om att man måste ordna en begravning. Men det finns regler om att kroppen måste ligga i en kista. Det finns också regler om hur en kremering ska gå till och hur askan ska läggas i jorden. Kremering betyder att den som dött läggs i en kremeringsugn tillsammans med kistan. Där bränns både kistan och kroppen till aska. Askan brukar sedan grävas ned på en gravplats. Askan kan också spridas på en särskild plats på kyrkogården, en minneslund. Om man vill strö ut askan i till exempel havet, måste man ha tillstånd från länsstyrelsen. Svenska kyrkan ansvarar för gravplatserna i Sverige, oavsett vilken religion den döde tillhört. På Svenska kyrkans hemsida hittar du information om kyrkogårdar och begravningsplatser där du bor. www.svenskakyrkan.se Kyrklig begravning I Sverige vill ungefär 83 procent av dem som dör ha en ceremoni i kyrkan. Då håller en präst en begravningsgudstjänst. För att få en begravningsgudstjänst måste man vara medlem i Svenska kyrkan. Kyrklig begravning är gratis för alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. En kyrklig begravning kan också hållas i en frikyrka, en katolsk eller en ortodox kyrka. Borgerlig begravning Alla i Sverige betalar en begravningsavgift genom skatten. Avgiften ger rätt att använda en lokal till begravningen, till exempel ett kapell. Avgiften ger också rätt till transport av kistan från lokalen till graven. 170 | Om Sverige © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län En borgerlig begravning är en ceremoni utan religiösa delar. En borgerlig begravning hålls därför inte i kyrkan. Den kan hållas i ett gravkapell, i en trädgård eller kanske ute i naturen. En borgerlig begravningsförrättare håller i ceremonin. Foto: Maria Nobel Arvsrätt När någon dör finns det lagar som bestämmer vem som ska ärva pengar och saker efter den döde. Bouppteckning När någon dör måste man göra en lista över allt den döde ägde. Det kallas för en bouppteckning. Bouppteckningen ska vara klar tre månader efter dödsfallet. Om en förälder dör som har barn under 18 år ska barnet få hjälp av en god man. En god man är en person som bevakar barnets rättigheter. © Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige | 171