Harald Holmberg Brott mott skogsvårdslagen
Försvarets inlagor i mål B 483-10 mot Harald Holmberg Brott mott skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011 Åklagaren lade ned målet fredagen den 20 maj 2011 Mats Hagner 2011-06-09 Bilaga Y Figur 2. I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon stor tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden fångar det ljus som tidigare föll på det stora trädets blad. UBICON Rapport 4, 2011 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44 Epost [email protected] Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1 Innehåll Sammanfattning ......................................................................................................................... 4 Förord ......................................................................................................................................... 6 Bilaga AA................................................................................................................................... 7 Motion till Hela Sverige Skall Leva mars 2011..................................................................... 7 Bilaga A...................................................................................................................................... 8 Virkesförrådsdiagrammet 10 §............................................................................................... 8 Skogsstyrelsens tillämpning av diagrammet är felaktig......................................................... 8 Diagrammet bygger på vetenskapligt felaktig grund. ............................................................ 8 Mats Hagners kommentar till diagrammet i skogsvårdslagen 10§. ................................... 9 Bilaga B.................................................................................................................................... 10 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ........................................................................................................... 10 Bilaga C.................................................................................................................................... 15 Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt....................................... 15 E-post från Björn Elfving 2005-05-18 ................................................................................ 15 Bilaga D.................................................................................................................................... 18 Skogsstyrelsens inventering och redovisning var inte korrekt gjord för att påvisa skogens täthet. Syftet kan ha varit att få Harald Holmberg åtalad..................................................... 18 Bilaga E .................................................................................................................................... 27 Missuppfattning om 1930-talets plockhuggning.................................................................. 27 Betets inverkan på skog.................................................................................................... 36 Bilaga F .................................................................................................................................... 37 Skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade bestånd skall användas. ......... 37 Bilaga G.................................................................................................................................... 38 Skogsstyrelsen medgav redan år 2003 att en godkänd återväxt kan skapas ” genom en kombination av beståndsrester, beståndsföryngring och nyplanterring.” ............................ 38 Bilaga H.................................................................................................................................... 40 Naturkultur - Hur – Är det lönsamt? .................................................................................... 40 Bilaga I ..................................................................................................................................... 44 Högsta produktion av virke uppnås genom kontinuerlig skörd av mogna träd i en naturligt skiktad skog med låg volym................................................................................................. 44 Bilaga J..................................................................................................................................... 53 Det är ekonomiskt motiverat att använda naturlig återväxt >1m i stället för förädlade plantor................................................................................................................................... 53 Bilaga K.................................................................................................................................... 59 Skogsvårdslagens §5, §6, §10 strider mot §1....................................................................... 59 Bilaga L .................................................................................................................................... 61 Äganderättsskyddet kräver att skogsstyrelsen bevisar att den skada Holmberg orsakat nationen är oproportionerligt stor i förhållande till den vinst han själv gjort. ..................... 61 Bilaga M................................................................................................................................... 62 Nuvärdet maximeras om endast en dominant finns i trädgruppen....................................... 62 Bilaga N.................................................................................................................................... 68 En blandning av träd och planterade plantor ger högre volymproduktion än en planterad kalyta .................................................................................................................................... 68 Bilaga O.................................................................................................................................... 69 Naturkultur i Piellovare........................................................................................................ 69 Tillstånd och utveckling 15 år efter avverkningen............................................................... 69 Bilaga P .................................................................................................................................... 83 2 Plantering direkt i mossan är billigt, enkelt och naturvänligt .............................................. 83 Bilaga Q.................................................................................................................................... 86 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur .................................................. 86 Bilaga RA................................................................................................................................. 98 Förslag till ny skogsvårdslag................................................................................................ 98 Bilaga RB ............................................................................................................................... 101 Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk...................................... 101 Bilaga S .................................................................................................................................. 111 Det är klimatsmart att undvika kalhuggning ...................................................................... 111 Bilaga T .................................................................................................................................. 112 Mängden naturlig återväxt i slutavverkningsskog är mycket stor...................................... 112 Bilaga U.................................................................................................................................. 113 Plantering på öppna hyggen nära fjällen ger mycket låg överlevnad ................................ 113 Bilaga V.................................................................................................................................. 114 Demonstrationsyta i Harald Holmbergs skog .................................................................... 114 Bilaga W................................................................................................................................. 122 Skogen inom det gallrade område som åtalet mot Harald Holmberg avser....................... 122 Bilaga X.................................................................................................................................. 133 Virke med goda egenskaper skapas i skiktad skog ............................................................ 133 Intervju med Thomas Thörnqvist, professor i virkeslära ............................................... 133 Bilaga Y.................................................................................................................................. 135 Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa...................................................... 135 Intervju med Jan-Erik Hällgren som är professor i skogsträden fysiologi och Sune Linder som är professor i skogsekologi. Båda vid SLU. ........................................................... 135 Bilaga Z .................................................................................................................................. 141 Det vetenskapliga underlaget till virkesförrådsdiagrammet............................................... 141 Bilaga ZA ............................................................................................................................... 148 Illustrerad förklaring av det vetenskapliga misstaget bakom skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram.......................................................................................................... 148 3 Sammanfattning Bilaga H beskriver skillnaden mellan ”vanligt hyggesbruk” (åldersklasskogsbruk) och Harald Holmbergs ”naturkultur” (kontinuerligt skogsbruk). Skogsstyrelsen medgav redan år 2003 att en godkänd återväxt kan skapas ”genom en kombination av beståndsrester (träd), beståndsföryngring (små naturplantor) och nyplantering”(bilaga G). Myndighetens redovisning av tätheten i Harald Holmbergs skog var subjektiv och mycket talar för att den var utformad med tanke på att få honom fälld. Om myndigheten följt sin egen praxis skulle det gallrade området ha visat sig ha tillräckligt högt virkesförråd (bilaga D). Lagen är skriven enbart med tanke på åldersklasskogsbruk, vilket strider mot §1 (bilaga K). Myndighetens taxeringsförfarande var felaktigt. Det korrekta hade varit att använda virkesförrådsdiagrammets kurvor på ytor med 10 m radie (bilaga D, Z). Harald Holmberg hade redan före myndighetens taxering åtgärdat alla områden som behövde åtgärdas (bilaga A, W, P). Om myndigheten använt virkesförrådsdiagrammet på det sätt som föranleds av diagrammets vetenskapliga grund, dvs. applicerat det på cirkelytor med 10 m radie, så skulle den ha funnit att Harald Holmberg åtgärdat alla områden i skogen som var i behov av åtgärd. Han har nämligen planterat i alla ytor med 10 m radie, som haft alltför låg stående kubikmassa. Äganderättsskyddet i regeringsformen kräver att myndigheten bevisar att den skada Harald Holmberg orsakat nationen är oproportionerligt stor i förhållande till den vinst han själv gjort. Myndigheten har inte bevisat detta (bilaga L). Lagen har hindrat skogsägarna att uppnå full virkesproduktion. Detta intygas av tre professorer vid SLU (bilagorna C, I, Y ). Lagen har försämrat kvaliteten på skogsindustrins råvara. Detta intygas av en professor i virkeslära (bilaga X). Den sammanlagda vinsten av dimension, konkurrens och kvalitet vid kontinuerligt skogsbruk kan fördubbla avkastningen jämfört med kalhyggesbruk (bilaga RB). Virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagens §10 är ett vetenskapligt misstag (Bilaga I, Z, ZA). Lagen har försämrat skogsägarnas netto med 7 miljarder kronor per år (bilaga C, H, I, J, K, M, N, O, P, Q, RB, U, X, Y, Z, ZA). Nettot minskade med 100 kr/m3. Eftersom lagen gällt sedan 1950 är den samlade förlusten för Sveriges skogsägare 420 miljarder. Utöver ett fördubblat drivningsnetto tillkommer följande vinster med den typ av skogsbruk som Harald Holmberg bedriver: sysselsättning av 4000 högt kvalificerade trädmärkare, ökad sysselsättning vid avverkning, förbättrad infrastruktur i glesbygderna (bilaga RB). Lagen, som tvingar skogsägare till kalhyggesbruk, bygger på en missuppfattning om 1930talets plockhuggning (bilaga E). Myndighetens negativa uttalande om grönrisplantering i skogens luckor saknar vetenskaplig tyngd. Storskaliga landsomfattande försök har nämligen visat att plantering direkt i mossan utan någon markberedning fungerar lika bra som plantering efter markberedning (bilaga O, N). Myndigheten har själv publicerat dessa resultat. Myndigheten misstog sig vid taxering av naturlig föryngring i Harald Holmbergs skog genom att inte registrera annat än väl synliga småplantor (bilaga W). Myndigheten känner inte heller till att tillgången av naturplantor i Sveriges ”äldre skog” i medeltal uppgår till 37 000 / ha (bilaga T). Slutligen var myndighetens påpekande av bristen på moget frö felaktig, eftersom det fanns hundratusentals naturplantor/ha i en dikeskant inom det aktuella området (bilaga W). Myndigheten misstog sig beträffande antal träd och stående kubikmassa, eftersom skogsstyrelsen inte registrerade det stora antal träd som hade mindre diameter än 8 cm (bilaga W). 4 Harald Holmbergs skogsbruk är klimatvänligare än det som myndigheten vill tvinga honom till. Denna bedömning gör professor Anders Lindroth, professor vid Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys (bilaga S). Harald Holmbergs skogsbruk har många andra fördelar än de som nämnts ovan. Det är skonsamt mot fornlämningar, mot mark och mot biodiversiteten, därför att det skapar en naturlig skog, utan kalläggning och markberedning. Det gynnar rennäringen eftersom det bevarar både mark- och trädlavar. Miljöförbundet har uttryckt allt detta i en färsk motion till certifieringsorganet FSC (bilaga F). Skogsvårdslagen bör skrivas om så att den liknar lagen i Kalifornien. Den blir därigenom enkel och anpassad till alla former av skogsbruk, utan att kravet på hög virkesproduktion överges (bilaga RA). Ämnesord: åtal, äganderättsskydd, skogsvårdslag, taxering, virkesförråd, åldersklasskogsbruk, blädning, naturkultur, plockhuggning, fröbrist, klimat, CO2, markberedning, grönrisplantering, fornlämningar, volymproduktion, virkeskvalitet, renbete, trädlavar, naturlig föryngring, nuvärde, ekonomi, mångbruk 5 Förord Mats Hagner 2011-05-23 Harald Holmberg och jag har varit vänner sedan han studerade vid min institution Skoglig Produktionslära vid Umeå universitet. Till kurserna kom studenter med både teoretiska och praktiska erfarenheter och Harald, med sin bakgrund som skogsägare och lärare, hade mycket att tillföra Sedan tjugo år har han bedrivit kontinuitetsskogsbruk (k-bruk) på sin 1000 ha stora fastighet i Norrbäck. Lycksele. Vi har ständigt hoppats på att skogsstyrelsen skulle åtala honom så att vi fick lägga fram argumenten för k-bruk inför press och politiker. Harald har ständigt varit föremål för myndighetens uppmärksamhet och haft många besök av dess tjänstemän. De flesta har önskat att han skulle kalla sina åtgärder för ”försök” eftersom ett lagrum finns för detta. Detta vägrade han med följande motivering. ”Jag vill göra det som jag anser vara det rätta för skogen och dess innevånare. Om man gärna vistas i skogen måste den ha ett mervärde för detta. Det är en skog med lagom öppenhet, dvs. en sådan skog som jag tagit i arv från mina förfäder. Detta garanterar också att träd kan nå grova dimensioner.” Jag har sedan tjugo år bedrivit kurser för utbildning av trädmärkare och många av dessa har jag förlagt till Uttermangården i Norrbäck. Harald har deltagit i kurserna, men ännu inte tenterat för Certifikat i Naturkultur. De senaste åren har lantbruksuniversitetet besökt Harald för att skogsstudenterna skulle få kunskap om k-bruk. Jag vill understryka att k-bruk går att bedriva på tusentals olika sätt. Det är vid urvalet av träd vid gallringen som man kan följa olika principer, och det är vid de kompletterande åtgärderna som det kan skilja. Den modell som jag förordar, naturkultur (bilaga H), har målsättningen att de träd som lämnas skall ge en högre ränta på sitt eget värde än vad skogsägaren kan få vid alternativ placering. I Haralds skog innebär detta att träd med mindre diameter än 30 cm är ekonomiskt omogna och bör lämnas vid en gallring, om de har tillräckligt god kvalitet. Eftersom Harald vanligen skördar även de träd som har diametrar mellan 20-30 cm så avviker hans gallring från det jag rekommenderar. Jag har påpekat detta i ”skillnaden i avkastning mellan naturkultur och kalhyggesbruk” (bilaga Q). Harald planterar i luckor, vilket är en viktig del i det jag kallar naturkultur, eftersom det garanterar full produktion av virke. Min uppfattning är att det långsiktigt är lönsamt att, i en särskild operation under barmarksperioden, låta en vällutbildad person utföra märkning av de träd som skall skördas (bilaga RB). Harald har själv märkt träd i vissa områden, men har på andra stället undervisat skördarföraren genom att stå bredvid honom i maskinens hytt under några dagar vid inledningen av en gallring. Harald och jag har alltså inte helt sammanfallande uppfattning om hur k-bruk skall bedrivas, men det är troligen typiskt och sunt för två personer med stor integritet. Resultatet av Haralds skogsbruk är emellertid sådant att jag finner det utomordentligt tillfredsställande med tanke både på det ekonomiska utfallet och på alla andra nyttigheter som han får ut av sitt naturnära skogsbruk (bilaga AA, F). I och med att åtalet mot Harald Holmberg nu lagts ner, har säkert en process inletts, som leder till att skogsvårdslagen ändras och att man förbjuder kalhyggesbruk. 6 Bilaga AA Motion till Hela Sverige Skall Leva mars 2011. Harald Holmberg m.fl. Inom Hela Sverige skall leva rörelsen, på gräsrotsnivå, finns en oro över hur skogen i vårt land brukas. Kalytorna breder ut sig även nära våra byar, vilket får många negativa följder. Man kan med fog säga att kalhyggesbruket ur ekonomisk, miljömässing, klimatmässig och social aspekt har en negativ inverkan för oss som lever på landsbygden. Ekonomi. Det står bortom allt tvivel att det är olönsamt att avverka klenvirke under 16 cm i brösthöjd. Därför borde man kunna tillämpa ett kalhyggesfritt skogsbruk – kontinuitets skogsbruk och låta klenvirket växa vidare. Om för stora luckor uppstår kan man plantera i luckorna, vilket i omfattande försök visat sig ge gott resultat. Då tjänar man både tid och pengar samtidigt och vi får ett grövre virke snabbare med bättre kvalitet än om allt måst tas bort. Man slipper dessutom en massa onödigt arbete som enbart kostar pengar. Det är dessutom ett gravt ingrepp på äganderätten att tvingas kalavverka och betala avverkning för att ge bort klenvirket. Miljö. Ur miljösynpunkt är kalavverkningar en total katastrof. På kalhygget blir biodiversiteten totalt omvandlad eller utraderad. Fågellivet, växtligheten, trädlavarna blir totalt förändrad. Klimatet blir också negativt påverkat då det enligt forskare tar upp till 30 år innan trädens koldioxidupptagande förmåga kommit i kapp den nivå som rådde innan avverkningen. 30 års kalavverkningar i Sverige är en avsevärd yta. Markberedningen innan plantering förvärrar denna situation. Social påverkan. För oss som bor i byarna på landsbygden innebär kalytorna otrivsel, försämrat lokalklimat, stigar och kultur- och fornminnen blir massakrerade förutom att marken blir bråtig och svårframkomlig. Våra trivselställen försvinner eller blir demolerade – starkt påverkade av det radikala skogsbruket. Möjligheterna till småskalig turism i området försvåras eller omintetgörs. Vad vill vi ha i stället! Vår önskan är kontinuitetsskogsbruk: Att vi kan låta tillväxten i klenvirke som inte bär sina egna kostnader vid avverkning växa vidare. Att den biologiska mångfalden förblir intakt. Att klimatet blir så lite påverkat som möjligt. Att vi får behålla den kontinuitet som ett försiktigare skogsbruk kan erbjuda oss som jägare, svamp- och bärplockare, naturvandrare så att vi också med behållen värdighet kan överlämna våra marker till nästa generation. Ett brukat men icke förbrukat ekosystem med den variation som ett naturligt skogslandskap kan erbjuda. Hemställan Vi hemställer att HSSL som företrädare för Sveriges landsbygd med nödvändiga kontakter påverkar myndigheter och politiskt etablissemang till åtgärder, sannolikt även lagändringar, som möjliggör ett försiktigare skogsbruk, ETT KONTINUITETSSKOGSBRUK. 7 Bilaga A Virkesförrådsdiagrammet 10 §. Skogsstyrelsens tillämpning av diagrammet är felaktig. Diagrammet bygger på vetenskapligt felaktig grund. Följande är hämtat på sid. 15 i Skogsstyrelsens broschyr Hyggesfritt skogsbruk, www.skogsstyrelsen.se 8 Mats Hagners kommentar till diagrammet i skogsvårdslagen 10§. Diagrammet bygger på analys av riksskogstaxeringens tillfälliga ytor, som har en radie på 10 m (bilaga Z). Om man godtar resultatet av Elfvings regressionsanalys skall sambandskurvorna tillämpas på ytor som har radie 10 m. Skogsstyrelsen tillämpar sambanden på ett helt annat sätt, nämligen för medeltal gällande många hektar. Detta leder till helt felaktiga beslut. Det samband som beräknats av professor Elfving (1993), och som ligger bakom diagrammets kurvor är statistiskt korrekta utifrån det material han haft till förfogande. Som framgår av bilaga B är sambanden emellertid uppkomna som en följd av slumpens inverkan på tusentals tillfälliga provytor. Detta förklarar varför Elfvings samband är motsatta dem som skapats genom regressionsanalys av materialet från SLU:s blädningsytor (bilaga I). I dessa har gallringar upprepade under många decennier visat att sambandet mellan stående kubikmassa och virkestillväxt är motsatt det som framgår av virkesförrådsdiagrammets kurvor. Att kurvorna leder till en felaktig skogsskötsel framgår med all tydlighet av intervjuer med två professorer i skogsträdens fysiologi (bilaga Y). Det finns ingen anledning att med lag tvinga skogsägare att upprätthålla en viss kubikmassa. Skälet är att volymproduktionen av stamvirke blir hög, såvida bladytan är hög. Detta gäller oavsett mängden stamvirke. Skall skogsägaren få hög ”avkastning”, dvs. hög räntabilitet på arbetande kapital, vilket krävs i lagens första paragraf, bör han eftersträva maximal bladyta kombinerad med låg stående kubikmassa (bilagorna M, X, Y). Virkesförrådsdiagrammet är tyvärr konstruerat enbart med tanke på enskiktad skog. Detta framgår bl.a. av att skogsägaren skall beräkna den grundytevägda medelhöjden. Denna beräkning är omöjlig att utföra i fullskiktad skog. De långvariga studierna av ytor, som behandlats med blädning, visar att hög volymproduktion endast uppnås om skogen hålls skiktad. När skogsstyrelsen undersökte den gallrade skogen hos Harald Holmberg mätte man inga träd med mindre diameter än 8 cm. Eftersom en mycket stor andel av träden i Holmbergs skogar har mindre diameter än 8 cm (se bilaga Q), blev skogsstyrelsens beräkning av den grundytevägda medelhöjden alldeles för hög. Generellt består en skog av träd. Träden kan vara allt mellan 0.03 m och 30 m i längd och, oavsett om skogen består av lika stora träd eller av olikstora träd, bildar de en acceptabelt produktiv skog bara de står tillräckligt tätt. Mellan träden finns luckor utan träd. Skogsvårdslagens återväxtplikt, som infördes 1903, bör endast tvinga en skogsägare att vidta åtgärder på de ställen där avståndet mellan träden är för stort.Virkesförrådsdiagrammet bör ersättas med en regel som framkallar en viss långsiktig virkesproduktion i alla typer av skogar. Denna regel måste vara lätt att förstå. Den bör även vara av en sådan art att skogsägaren förstår hur han skall åtgärda skogens tillstånd, om regeln visar att tillståndet på en viss plats är otillfredsställande. Ett förslag till ett sådant regelverk finns publicerat i kapitel 40 i läroboken Naturkultur (M. Hagner 2004) http://wwwsekon.slu.se/~mats/NK-Nyheter.htm 9 Bilaga B Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner 2006-02-17 http://pub.epsilon.slu.se/3638/ i denna bilaga har utelämnade avsnitt markerats med ……… p = 1.6 E-159 10 0.8 Volume Diff., plot - surrounding Standing volume surrounding the plot 1.0 0.6 0.4 0.2 5 0 -5 -10 0.0 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 0.0 1.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 Volume in plot Standing volum in plot UBICON Rapport 21, 2005 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44. [email protected]. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 10 Sammanfattning Detta teoretiska arbete gjordes för att visa vilken risk för falska samband som föreligger när tillfälliga ytor uppmätta av riksskogstaxeringen används för att konstruera prognosmodeller över tillväxt. Slumpgenerator användes för att skapa data gällande för 1000 ytor. Dessa analyserades med regressionsanalys. Slutsatsen var att datormodeller för produktionsprognoser inte bör utformas med riksskogstaxeringens tillfälliga provytor som underlag. Anledningen är att man får in falska samband som beror på variation i täthet utanför provytan, bördighet, trädålder, tid efter gallring, gallringsintensitet och gallringssätt. Beståndets struktur har även en kraftig inverkan på tillväxten. …………………………………….. Bakgrund Riksskogstaxeringens ytor utgör ett ypperligt underlag för många studier som syftar till beskrivning av svensk skog. Emellertid utnyttjas också ytorna för konstruktion av produktionsprognoser (Elfving 1993, Friedman 1995, Elfving 2005). Det följande arbetet är gjort för att visa vilken risk för falska samband som föreligger när ytorna används för sådant ändamål. Ett exempel på mycket allvarliga konsekvenser av detta är exempelvis konstruktionen av virkesförrådsdiagrammet i Anvisningar till skogsvårdslagen 1994, som bygger på ett falskt samband mellan stående volym och volymproduktion som redovisades av Elfving (1993) i ett särskilt arbete beställt av skogsstyrelsen. …………………………………………………….. Effekt av slumpvis variation i täthet p = 1.6 E-159 10 0.8 Volume Diff., plot - surrounding Standing volume surrounding the plot 1.0 0.6 0.4 0.2 5 0 -5 -10 0.0 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 Standing volum in plot 1.0 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 Volume in plot Figur 1. Simulerad stående volym i riksskogsgaxeringens provytor. Tusen ytor med slumpvis fördelning av stående volym. Figur 1a till vänster. Utanför ytan befinner sig ett lika stort område inom vilket den stående volymen är slumpmässigt simulerad. Diagrammet visar att den stående volymen i ytan och dess omgivning är helt okorrelerad. Figur 1b till höger. Samband mellan den stående volymen i ytan och differensen mellan ytans stående volym och den stående volymen i den närmaste omgivningen. 11 Y = 1.508 - 0.00307*X, r = -0.716 P = 0.000 N = 1007 3 2 StandVol diff * 0.3, inside - outside plot Competition from trees outside plot Figur 2. Kvarstående konkurrens mellan träd inne i ytan och närmast utanför ytan. Konkurrensen från omgivande skog utanför provytan har ansetts vara proportionell med den stående volymen. Därför togs effekten bort med hjälp av en kovariat som var lika med differensen i stående volym inne i respektive utanför provytan. Emellertid visade sig konkurrensen endast till 67 % bero på den stående volymen. Figuren visar den kvarstående konkurrensen efter att 2/3 av effekten av differensen i stående volym räknats bort. Korrelationskoefficienten är exakt densamma som i figur 1 b. 1 0 -1 -2 -3 0 200 400 600 800 Provyta nummer Slutsats: I ytor med låg stående volym är omgivningens stående volym i allmänhet högre än den är utanför ytor med hög stående volym. Det är troligt att konkurrens från omgivningen gör att volymproduktionen i ytor med låg stående volym är lägre än volymproduktionen i ytor med hög stående volym. Vid analys av tillväxten i rikstaxens ytor har man av ovanstående skäl lagt in en covariabel som innehåller uppgift om grundytan utanför provytan. Denna skildrar alltså den omgivande skogens täthet och variabeln bör vara korrelerad med den omgivande skogens konkurrens gentemot träden inom ytan. ………………………………………………………………….. Effekt av slumpvis variation i bördighet Rikstaxens ytor varierar givetvis mycket i bonitet. Denna uppskattas på varje yta genom exempelvis observationer av ståndortsvariabler. Studier av de forskare som utformade ståndortsboniteringen har visat att varianskomponenten bördighet, endast kan förklaras till 2/3 genom denna metod. Givetvis finns inte någon möjlighet att till hundra procent mäta ståndortens produktionsförmåga. Om man nu beskriver produktionen i rikstaxens ytor som en funktion av diverse variabler såsom ålder, grundyta, trädhöjd, etc. så måste givetvis effekten av bördigheten lyftas undan helt och hållet. Denna varianskomponent ger annars ett resultat som till exempel innebär att grundytan är starkt positivt korrelerad med produktionen. Detta beror då inte på ett faktiskt samband, utan på att skogen växer tätare på bördig mark än på mager mark. Vid utformningen av prognosinstrument har man därför lagt in boniteten som en covariat. Anledningen är givetvis att man därigenom önskat lyfta undan det ovan beskrivna falska sambandet med skogens täthet. Emellertid sker inte detta helt och fullt eftersom ståndortsboniteringen endast skildrar 2/3 av den verkliga bördigheten. Kvar finns 30 % av variabeln bördighet. I stora material, som vid analys av tusentals rikstaxytor, uppträder givetvis en effekt av dessa kvarstående 30 %. Resultatet blir ett falskt samband mellan produktion och exempelvis stående kubikmassa. 12 1000 Y = 1.19 + 0.0148 * X, r = 0.88, p < 0.000 10 Volume increment, m3 Figur 3. Samband stående volym och verklig uppmätt volymproduktion om två tredjedelar av den verkliga tillväxten beror på ståndortsboniteten (StBon), och om den stående volymen (StVol) är positivt kopplad till den verkliga tillväxten (Vi) enligt följande beräkning: StBon = Sl2*10, Vi=0.67*StBon+0.33*Sl3*10, StVol = 90+430*Sl2-100*Sl1. Sl1, Sl2 och Sl3 är fixerade slumptal mellan 0 och 1. 8 6 4 2 0 …………………………………. 0 100 200 300 400 500 Standing volume, m3 Effekt av gallringsintensitet och gallringssätt 5 167 % Små träd Volymtillväxt, m3 / ha och år 4 238 % Figur 4. Samband mellan gallringsstyrka och tillväxt under 10 år efter gallring i skiktad granskog i Hammerdal, Jämtland. De två blockens medeltal har förbundits med linjer. Procenttalen anger volymproduktionen i beståndet med små träd i procent av den som uppmättes i bestånd med stora träd. Data från Chrimes (2004). Figuren hämtad från Hagner (2004). 3 2 169 % Stora träd 1 0 0 20 40 60 80 100 Gallringsstyrka, % av volym ………………………………………………………………………. 10 Figur 7. Tusen provytor i vilka stående volymen inte alls påverkar den löpande tillväxten. Volymproduktion, m3/ha 8 6 4 2 10 0 N = 1000, r = 0.16, p = 0.000 0 100 200 300 400 500 Stående volym, m3/ha Volymproduktion, m3 / ha 8 Figur 8. Samma provytor som i figur 7, men den stående volymen reducerades först till 70 % genom gallring. Därefter ökade den stående volymen på grund av tillväxt under ett antal år. Antalet år valdes slumpmässigt från 0 till 10. Tillväxten beräknades enlig modellen presenterad i figur 6. Den löpande tillväxten (y) beräknades vid det slumpvis valda året (x) enligt funktionen y = 0.5 + 0.05*x. Sambandet är svag, vilket visar sig i en låg korrelationskofficient, men det är statistiskt starkt signifikant på grund av den stora mängden observationer. 6 4 2 13 0 0 100 200 300 Stående volym, m3 / ha 400 Som framgår av figur 7 och 8 leder gallring till att det uppstår ett samband mellan stående volym och volymtillväxt, trots att något sådant samband egentligen inte existerar. Sambandet skulle ha varit starkare om gallringsintensiteten hade satts högre än 30 % av volymen. Slutsatsen är, att om man analyserar ett stort antal ytor, som beskrivits av riksskogstaxeringen, kommer den reduktion av stående volym och volymproduktion, som tillfälligt uppkommer efter gallring, att skapa ett falskt samband mellan stående volym och volymproduktion. Slutsats Datormodeller för produktionsprognoser bör inte utformas med riksskogstaxeringens tillfälliga provytor som underlag. Anledningen är att man får in falska samband som beror på variation i täthet utanför provytan, bördighet, trädålder, tid efter gallring, gallringsintensitet och gallringssätt. Beståndets struktur har även en kraftig inverkan på tillväxten (Hagner och Holm 2003, Chrimes 2004). Referenser Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9. Elfving, B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009.1-10. Elfving, B. (2005) Kalhyggesfritt skogsbruk - hur fungerar det? SLU, Institutionen skogsskötsel, Stencil.1-7. Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working Paper.187, 1-16. Hagner, M. (2004) Stand structure, thinning intensity and standing volume and their interaction with volume increment and economy. UBICON Report.8, 1-15. Hagner, M. (2005) Stand structure, thinning intensity, standing volume and their interactions with volume increment and financial returns. UBICON Manuscript sent to Forestry.1-24. Jonsson, B. (1995) Thinning response functions for single trees of Pinus sylvestris L. and Picea abies Karst. Scandinavian Journal of Forest Research.10, 353-363. 14 Bilaga C Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt. E-post från Björn Elfving 2005-05-18 Hej Mats, har varit i Jämtland /Selkroksredden med ex.jobbaren Daniel Ågren för att samla borrkärnor och titta på tillväxtreaktionen i försöksleden TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrkärnorna från de försök Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrkärnor själv i ett block för att få bättre insikt i försökens utformning och allmänna utseende. Det blev delvis en upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor på de koordinatlagda ytorna men vi klarade bara av två ytor i det kärva vädret. Tittade också på Lunkans yta som ju ligger i närheten. Där låg vinterns snö kvar i granskogen och det var delvis översvämning av smältvatten på tjälad mark. Du frågar om tabellen jag sände med beståndsdata. Måste förklara den litet närmare. För det första: Dillon har bytt beteckningar på de olika parcellerna. I Lunkans rapport om försöket (Arbetsrapport nr 80 1994) och i primärdatafilerna betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats på beteckningarna H och L, och menar med H den högsta gallringsstyrkan, alltså tvärt emot grunddefinitionen. För det andra: de siffror jag i första hand tagit fasta på är de från bruttoparcellerna. Det är på den nivån gallringen skett, provträden uttagits och självgallringen registrerats. I uppstansade datafiler saknas koordinater för självgallrade träd så självgallringen har jag bara kunnat beräkna för bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har påverkats av en kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas därför tillväxten med storleksordningen 10 % i förhållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. Men denna effekt bör bli ungefär densamma i relativa tal för alla försöksled så den påverkar nog inte jämförelsen. För det tredje så beräknade jag volymer vid försöksstart med formhöjdsfunktioner baserade på provträden i ogallrade parceller vid mätningen år 2001. Hade då inte tillgång till provträdsdata från 1991. Nu har jag stansat upp också se senare och räknat om volymerna baserat på detta. Bytte också volymfunktion från ”Brandel-norra Sverige” till ”Brandels funktion med breddgradsvariabel”. Det blev en viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i jämförelse med den jag sänt tidigare. I den första tabellen anges parcelldata (stamantal>6 cm samt deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 för dem som levde 2001, samt motsvarande värden för nya, dvs de som växt över d=6 cm under perioden och sjg, dvs de som självgallrats under perioden. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarvärden (fast grundyta i stället för sd2). Sedan återfinns en tabell med andra parcelldata (grundytemedelstammens diameter 1991 för de träd som överlevde resp. självgallrades under perioden samt kvoten mellan dessa värden, årlig grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring 1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal för hektarvisa värden på stamantal, grundyta, volym och årlig tillväxt. Hur Dillon fått fram sina data är en gåta för mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data för bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB och 2MB, där dock data avser värden-91 för träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det en hel del och jag har inte kunnat komma på varför. Så till frågan om korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt. Om man med samma gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring innebär det att man haft olika volym före gallring. Då jämförs alltså bestånd som på något sätt är olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett annat kan bero på följande saker: A. Bestånden växer på samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har gallrats tidigare eller har glesare utgångsförband. I båda fallen bör beståndet med lägre volym ha lägre stamantal. I gallrings- och förbandsförsök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än stamrika. 15 B. Bestånden växer på samma mark men har olika ålder: beståndet med lägre volym är yngre. Eftersom tillväxten avtar med ökad ålder så kan det yngre beståndet, med lägre volym, uppvisa högre tillväxt efter gallring än det äldre beståndet med högre volym. C. Bestånden är lika gamla men växer på mark med olika bördighet: beståndet med lägre volym växer på sämre mark och bör då också växa sämre än beståndet med högre volym. Här bör dock beaktas att tillväxten kulminerar senare på sämre marker. Korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt beror alltså på förutsättningarna. Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt. Hur och under vilka förutsättningar kan detta uppnås? Det är detta vi måsta få kläm på! Virkesförrådsdiagrammet skall ses som ett grovt hjälpmedel för att avgöra när löpande tillväxten i ett bestånd ligger på nivån 50 % av den i fullslutet bestånd. Det tycks i alla fall fungera ganska bra för Lunkans ytor. Mvh / Björn E Från: Mats Hagner [mailto:[email protected]] Skickat: den 17 maj 2005 15:20 Till: Bjorn Elfving Ämne: Volprod-Stående vol Björn Elfving Professor i skogsproduktion Jag sände Dig en redovisning av det svar jag får av datorn när jag i Ditt nya material från gallringsförsöket i Hammerdal, samtidigt lägger in gallrinsstyrka, gallringssätt och stående volym. Beskedet är att hög volymproduktion är partiellt korrelerad med gallringsstyrka (som skall vara låg), stående volym (som skall vara låg), gallringssätt (som skall vara höggallring). Låt oss lämna den statistiska signifikansen därhän i detta tillfälle, men konstatera att svaret är detsamma som jag fick vid bearbetning av datamatrisen hämtad från de elva blädningsytorna. Du gjorde också en multipel regression på blädningsmaterialet, och uttalade att Du fann samma partiella samband. Oavsett signifikans får man alltså samma svar vid analys av två helt skilda material. Detta är vetenskapligt intressant. Ingen annan forskare har, såvitt jag vet, gjort mångdimensionell analys, i vilken gallringsstyrka och stående volym ingått samtidigt. Eftersom alla tidigare enbart har tagit den ena eller den andra variabeln i beaktande, fick de uppfattningen att sambandet mellan stående volym och produktion var positivt. Detta resultat får även jag vid enkel regression. Jag har skrivit två arbetsrapporter och tydligt förklarat varför jag tror att den analys av rikstaxens tillfälliga provytor, som Du reedovisade 1993 i en stencil till skogsstyrelsen, ger samband som inte går att inferera på det sätt som skogsstyrelsen gjort, och uttryckt i virkesförrådsdiagrammet. För en månad sedan sände Du mig ett virkesförrådsdiagram och visade hur provytorna i Hammerdal placerar sig. Det var intressant att se. Vid höggallring förflyttar de sig mot origo och hamnar fortfarande över kurvorna. Ditt brev med kommentarer vittnar om att Du fortfarande anser att virkesförrådsdiagrammet är korrekt och användbart. Är det rätt uppfattat? Anser Du fortfarande att, vid konstant hållen gallringsstyrka och gallringssätt, volymproduktion är positivt korrelerad med stående volym?. Ja eller Nej Jag måste få veta var Du står i denna vetenskapligt utomordentligt viktiga fråga. Jag reser runt landet och håller föredrag. Var för fjorton dagar sedan på skogsstyrelsen i Jönköping och föreläste för bl.a. generaldirektören. Jag fick frågor rörande Din inställning och visste inte vad jag skulle svara. Vänligen, giv mig klarhet. Hälsningar 16 Mats PS I min lärobok har jag ägnat ett kapitel åt ett förslag till nya anvisningar. Du finner också ett kapitel om volymproduktion. Läroboken, som kan läsas även på min hemsida, ligger där i något omarbetad version, relativt den som finns i den tryckta boken. Jag vore tacksam för åsikter. 17 Bilaga D Skogsstyrelsens inventering och redovisning var inte korrekt gjord för att påvisa skogens täthet. Syftet kan ha varit att få Harald Holmberg åtalad Mats Hagner 2010-11-02 Sammanfattning Skogsstyrelsens praxis vid användning av virkesförrådsdiagrammet i 10 § kan inte godtas av vetenskapliga skäl, vilket framgår av bilaga A och Z. Praxis innebär att myndigheten undersöker ett stort område, en gallrad skog, och beräknar ett medeltal, som används för bedömning av hela områdets produktionsförmåga. Underlaget för kurvorna i diagrammet avser i stället produktionsförmågan hos små ytor med 10 m radie och kan endast användas för bedömning av produktion inom så små områden. Ingenstans i skogsvårdslagen står det att virkesförrådets kurvor skall tillämpas för beräkning av medeltal för stora skogsområden. Myndighetens praxis är alltså inte vetenskapligt grundad och den bygger inte heller på någon lagtext. I detta fall har de lokala tjänstemännen frångått myndighetens praxis genom att utnyttja endast en del av ett gallrat område. Han gjorde ett subjektivt val och uteslöt den del av området som var tätast och använde ett medeltal för den glesaste delen som underlag för ett åtal. Detta förfarande, taget samman med att myndigheten aldrig tog kontakt med markägaren vid några av sina upprepade mätningar i hans skog, vittnar om att myndighetens tjänsteman kan ha haft personliga skäl att försöka få Harald Holmberg åtalad. Myndigheten har gett oss data från sin inventering. Skogsstyrelsen redovisade ett medeltal på 72 m3/ha och hävdar att ett godkänt värde skulle ha varit 82. När vi beräknar medeltal för hela det gallrade området får vi fram siffran 77. Ett 99-procentigt konfidensintervall, som uttrycker osäkerheten hos ett medeltal, är 5. Det innebär att taxeringens resultat kan sägas ligga inom området 72-82. Slutsatsen är att inventeringen visar att medeltalet för det gallrade området kan vara 82, dvs. godkänt. Det är inte uteslutet skogsstyrelsens tjänsteman haft personlig anledning att påvisa brott mot skogsvårdslagen. Vad som tyder på detta är: ** uteslutningen av den tätaste delen av det gallrade området ** registrering av enbart små naturplantor ** underlåtenhet att registrera naturplantor med längd över 30 cm ** underlåtenhet att registrera träd och med diameter under 8 cm ** underlåtenhet att ta personlig kontakt med markägaren I 16 § skogsvårdslagen sägs i fjärde stycket ”Tillstånd behövs inte (till avverkning i svårföryngrad skog) för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling.” Om skogsstyrelsen vid sin inventering registrerat naturplantor och små träd med diameter <8 cm, skulle man i medeltal ha funnit ett antal väl fördelade träd som vida överstigit de 500 stammar 18 som anges såsom minimum i 5 §. Det fanns därför inget skäl för Harald Holmberg att begära tillstånd till avverkningen. Enligt vad som framgått av den enorma variation i täthet som föreligger inom det gallrade området, finns det anledning att ändra på denna praxis. Den praxis som Harald Holmberg använder vid tolkningen av begreppet ”bestånd” i 5 § och 10 § bygger på modern forskning. Han anser att ordet ”bestånd” avser områden som är av den storlek, att de inte uppfyller kravet i 1 § om uthålligt god avkastning, ifall de saknar skogsträd av acceptabel kvalitet och art. Han anser att ”bestånd” i hans trakt är områden med 12 m i diameter. Om ett sådant ”bestånd” är en lucka utan träd eller återväxt utför han plantering, precis som man vanligtvis gör på kala hyggen. Hans skogbruk avviker därför i princip inte från vanligt skogsbruk. 19 Metod för skattning av skogens täthet. Skogsstyrelsen har undersökt tätheten inom hela det gallrade området, omfattande 16.1 ha. Man fann att tätheten var tillräcklig på 4.4 ha men otillräcklig på 11.7 ha. Man registrerade art, brösthöjdsdiameter och höjd för varje träd som hade en diameter överstigande 8 cm. Stickprov gjordes genom utläggning av 50 provytor med 300 m2 yta (9.8 m radie) i det område som Harald Holmberg gallrat. Varje provyta omfattade 300 m2 dvs. 0.03 hektar. För att utföra en objektiv mätning, dvs. för att undvika att förrättningsmannen påverkas av hur skogen ser ut, lokaliseras provytornas centrum med GPS. Ytornas centrum var utlottade med hjälp av datorns slumpgenerator. Trots att mätningen av centrum med GPS har en osäkerhet på 2-10 m, beroende på väderlek, hejdade sig förrättningsmannen när GPS-apparaten sade att han var på plats. Även om platsen var fel, så fungerade detta val på ett vetenskapligt korrekt sätt eftersom provytecentrum inte påverkades av förrättningsmannens uppfattning egen uppfattning om skogens täthet. Av skogsstyrelsens karta (Figur 1) framgår att inventeringen utfördes på detta objektiva sätt. Figur 1.Skogsstyrelsens slumpvisa placering av provytorna. Centra lokaliserades med GPS. Inventerarens uppfattning om skogens täthet skall inte kunna påverkas av var ytorna placeras. 35 30 Grundyta m2 25 20 Figur 2. Grundyta enligt skogsstyrelsens protokoll gällande alla de 50 inventerade ytorna. Grundytan är mått på skogens täthet. Av outgrundlig anledning har skogsstyrelsen uteslutit informationen från ytorna 38-50, trots att de ligger inom det gallrade området och trots att alla data registrerats på dessa ytor. 15 10 5 0 10 20 30 40 50 Provytans nummer Grundyta Grundyta är ytan på kapsnittet av stubbar som uppstår om alla träden kapas 1.3 m ovan mark. Måttet är mycket bra för att skildra tätheten i skog. Vid skogsstyrelsens presentation av den stående volymen för det gallrade området har medeltal beräknats på grundval av provytorna 1-37. Vid inventeringen i skogen insamlades samma data från provytorna 38-50 som för provytorna 1-37. Grundytan är i medeltal 22.5 m2 20 för de uteslutna ytorna, och 17.1 m2 för de ytor som de ytor som skogsstyrelsen valt att bygga sitt medeltal på. Skogsstyrelsens tjänstemän har alltså medvetet uteslutit ytor från den del av skogen som var tätast. Som framgår av kartan i figur 1 finns det ingen gräns i naturen som motiverar ett sådant beslut. Myndighetens beslut att utesluta provytorna 38-50 från medeltalsberäkningen kan inte ha någon annan grund än att påvisa en oacceptabelt låg kubikmassa inom det gallrade området. Genom beräkningar, grundade på originalprotokoll från skogsstyrelsen, visar sig medeltalet för hela det gallrade området vara 77 m3/ha. Om man beräknar detta medeltals konfidensintervall gällande 99 % sannolikhet, blir detta 5. Då 77+5=82 så innebär detta att myndighetens egen taxering av hela det gallrade området skulle ha gett ett medelvärde vars konfidensintervall skulle ha täckt in det önskade medeltalet. Osäkerheten i myndighetens taxering är alltså så stor att det inte kan uteslutas att Harald Holmbergs gallring uppfyller lagens krav i 10 §. Stående volym Det av skogsstyrelsen redovisade medeltalet för 37 provytor är 72 m3/ha. Jag har fått en kopia av myndighetens protokoll utskrivna från dataklavens minne. I dessa handlingar finns även uppgift om beräkningar av volym gällande varje enskild yta. Tyvärr fanns redovisning enbart för volymen gran och löv. Data över tall saknas för varje provyta, men volymen tall ingår i slutredovisningen. I denna utgör volymen tall 7.4 %. Efter justering för detta blev medeltalet för 37 ytor endast 66 m3/ha, medan myndigheten beräknat det rätta till 72 m3. Av detta skäl justerades varje provytas volym med ett tillägg på 8.7 %. Detta gav medelvärdet 72 m3. Detta tal gällande varje provytas volym redovisas i figur 3. Medeltal 72 m3 Standardavvikelse 30.96 m3 160 140 120 Kubikmeter / hektar Figur 3. Provytornas stående volym uttryckt i m3 per hektar. 100 80 60 40 20 0 5 10 15 20 25 30 35 Yta nr Virkesvolymen varierar mycket starkt inom det gallrade området, från 10 till 160 m3. 21 Standardavvikelsen för de 37 värdena är 30.96, vilket innebär att 1/6 av ytorna har värden under 41 och 1/6 har värden över 103 m3. Ju mindre provytorna är, desto större blir variationen dem emellan eftersom träden står mycket aggregerade. Skogsstyrelsens cirkelprovytor har diametern 19.5 m varför de är så stora att en lucka måste vara mycket stor för att ytan skall sakna träd helt och hållet. Jämför med de vetenskapliga rön rörande konkurrensens räckvidd som presenteras nedan. Konkurrensens räckvidd och önskad täthet. Skogsvårdslagens 1 § påbjuder att skog skall skötas så att den uthålligt ger god avkastning. Detta måste tolkas så att det i skog inte får uppstå så stora luckor utan träd att de omgivande träden inte förmår utnyttja centrum av luckan. Figur 4. Growth reduction in per cent at different site fertility indexes (SFI) (Hägglund and Lundmark 1981). Function presented by Elfving (2009). Vrel=0,1725+0,8275·[1-exp{(-0,0883 0,0189·SFI)·DIST²}] . The function is based on material presented in Elfving and Jakobsson (2006). En sådan del av skogen är då ett kalhygge som måste beskogas. Eftersom Elfving och Jakobsson (2006) och Hagner (2010) konstruerat funktioner som beskriver konkurrensens räckvidd på olika boniteter (Figur 4 och 5), är det nu möjligt att bedöma hur stor en lucka får vara utan att skogsmarkens avkastning försämras. Funktionen i figur 5 går också att använda för att bedöma den grad av hämning av tillväxten hos unga tallar som är lämplig med tanke på kvalitetsdaning. Figur 5. Partiell korrelation mellan antalet sidogrenar i fem kvistvarv nära brösthöjd (Freedom figure Breast Height) och avståndet till närmaste träd.(Distance). Kurvorna gäller för grundyta (Ba) Figur kopierad från Hagner (2010). 22 Skogsvårdslagen, önskvärd kubikmassa, luckors storlek och behov av plantering Den jättelika variation i täthet som framgår av figur 3 innebär att ett beräknat medeltal, exempelvis 72 m3/ha, inte kan användas för att bedöma vilka åtgärder som skall vidtas för att skogsägaren skall uppfylla skogsvårdens syfte uttryckt i lagens första paragraf. Åtgärder behöver inte sättas på de punkter i skogen där träden står så tätt att de använder markens tillväxtresurser. Vi antar att boniteten hos Harald Holmberg motsvarar SFI = - 2. Om man använder funktionen i figur 4 och bestämmer att en lucka maximalt får vara så stor att de omgivande träden utnyttjar tillväxtresurserna luckans mitt med 30 %, får den vara 12 m i diameter. Detta beräknades så att 15 % utnyttjas på 6 m från ett träd, dvs. med 30 % om punkten utnyttjas av två träd på 12 m avstånd från varandra. En större luckor än så måste åtgärdas genom plantering på Harald Holmbergs mark. En sådan instruktion är inte mer komplicerad än dagens ”en skogsägare måste åtgärda ett kalt hygge genom plantering, sådd eller naturlig föryngring”. Harald Holmberg har redan fullgjort allt vad skogsvårdslagen kräver. Enligt ”Skogsvårdslagen Handbok” tryckt 1999 av Skogsstyrelsen står i 16 §: I svårföryngrad skog eller skyddsskog får avverkning inte ske utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd..…………... Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling. Harald Holmberg har gallrat sin skog och lämnat kvar de mindre träden där det fanns sådana. Han har dessutom lämnat kvar alla småträd och plantor som naturen skapat på egen hand. Skogsstyrelsen har inventerat området men registrerat endast träd med diameter större än 8 cm samt träd kortare än 30 cm. 50 Y=66.08-2.252*X+0.01879*X^2 Figur 6. Antal träd per 2 cm-diameterklasser i ett av skogsstyrelsen stämplat bestånd i närheten av det aktuella beståndet. Funktion bygger på det observerade antalet. (Hagner UBICON Rapport 3 2010) Antal träd / ha 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Diameter, cm Om funktionen i figur 6 används, så skall det före gallringen ha funnits följande antal träd i diameterklasserna (klassbotten) 0=66, 2=62, 4=57, 6=53. Summa 238 stammar/ha. I en landsomfattande taxering av småträd och plantor i äldre skog, som riksskogstaxeringen utförde (Kempe 1997), fann man ett väldigt stort antal småplantor som var mindre än 1.3 m långa, dvs. 37100 plantor/ha. De flesta var så små att de inte syntes ovanför blåbärsriset (Figur 7). Det antal, 21 plantor/ha, som skogsstyrelsen hittade vid sin inventering, skall 23 jämföras med 27000+8500=35500 som rikstaxens personal fann i landets äldre skog. Den stora differensen torde bero på att skogsstyrelsens tjänsteman inte kröp på knä när han letade plantor. 30000 Figur 7. Antal plantor per hektar som registrerades av riksskogstaxeringen 1997 i Sveriges äldre skog, dvs. sådan skog som normalt kalhuggs inom de närmaste åren (bilaga T). Antalet var 0,03 m 27000, 0,03-0,5 m 8500, 0,5-1,3 m 1600. Plantor per hektar 25000 20000 15000 10000 5000 0 0.00 0.25 0.50 0.75 1.00 1.25 1.50 Plantlängd, m Skogsstyrelsen fann att det efter gallring fanns 572 träd/ha (> 8 cm diameter) av tall, gran och löv efter gallringen. Antalet stubbar var 316, varför 36 % av stammarna hade gallradts bort. Vi vet från vetenskapliga studier av Örlander (1991) att reduktionen av beståndsföryngring blir mycket liten om mer än 300 stammar/ha lämnas vid en gallring. Efter total kalläggning dör emellertid alla småplantor. I detta fall har en mycket stor andel av beståndsföryngringen säkerligen överlevt. En del har emellertid dödats av att träd har fallit på dem eller släpats över dem. Mängden naturlig återväxt, längre än 1.3 m men mindre än 8 cm i diameter, var, enligt ovanstående beräkning, 238 st/ha före gallringen. Om man lägger till ett förväntat antal småplantor med längd <1.3 m utifrån rikstaxens studie (37100/ha), på 1000 st/ha, får vi summan 1238 st/ha. Om vi sedan antar att hälften av dessa plantor har dödats av fallande träd återstår 619 st/ha. Tillsammans med de av skogsstyrelsen funna trädstammarna, 572 st/ha, blir detta ett medeltal på 1191 st/ha. Om man sedan reducerar antalet till hälften därför att gruppställdheten gör att alla plantor och träd inte kan odlas vidare, återstår trots allt 596 st/ha. Dessa antal stammar kan jämföras med den lågintensiva taxering av återväxt av barrplantor som gjordes på 7 stycken slumpmässigt utlagda provytor av Harald Holmberg och mig (bilaga W). Därvid fann vi 709 st/ha storvuxna (0,2-3,0 m långa) natursådda barrplantor. Utöver detta tillkommer alla plantor av löv, som utgjorde 15 % av alla träd > 8 cm diameter. Talet 709 bör öka till 815 om lövträd inkluderas. I 5 § står att man vid bedömning av om skogens tillstånd är otillfredsställande använda virkesförrådsdiagrammet (Bilaga 1) om den grundytevägda medelhöjden överstiger 10 m. Om medelhöjden är lägre bör bedömningen göras med ledning av antalet huvudplantor eller stammar i beståndet…..Den virkesproducerande förmågan bör dock aldrig anses tillvaratagen på ett godtagbart sätt då antalet plantor eller stammar är mindre än 500 st/ha. Enbart plantor eller stammar som är i huvudsak jämnt fördelade över arealen bör medräknas. När medelhöjden närmar sig tio meter, bör kravet på antal stammar kunna sänkas något. Skogsstyrelsen har i sin bedömning funnit att den grundytevägda medelhöjden var 12.8 m och därför helt korrekt utgått från virkesförrådsdiagrammet när bedömning skulle göras. Emellertid har myndigheten enbart registrerat träd grövre än 8 cm i diameter. Den framtida skogens produktion är naturligtvis påverkad av alla mindre träd och plantor som kommer att växa upp till träd. Myndigheten finner det i andra sammanhang logiskt att taxera återväxt i 24 form av planterade plantor på kala ytor, medan man inte brytt sig om träd med mindre diameter än 8 cm i detta fall. Det är av ovanstående skäl egendomligt att skogsstyrelsen åtalar Harald Holmberg utan att ta reda på om mängden plantor, småträd och stora träd tillsammans gör att gallringen främjat skogens utveckling. Skulle man gjort detta hade man funnit att det utöver de 572 träd/ha som man registrerat, dessutom hade funnit minst lika många natursådda småträd och plantor, dvs. tillsammans över tusen per hektar. Medeltalet skulle med råge ha uppfyllt kravet på 500 st/ha som anges i 5 §. Slutsatsen är att den gallring som Harald Holmberg avsåg att göra inte var anmälningspliktig enligt 16 §. Framtida skogsvårdslag Jag har i min lärobok (Hagner 2004) presenterat ett förslag till ny skogsvårdslag som bygger på erfarenheter från Kalifornien. Den gör det möjligt för myndigheten att ingripa om en skogsägare skapat alltför stor frekvens av luckor. Fördelen av denna variant av lag är att den fungerar precis lika bra för alla typer av skogsskötsel, dvs. både för åldersklasskogsbruk och för kontinuerligt skogsbruk. I Kalifornien behöver myndigheten inte styra skogsägarens åtgärder. Den ingriper endast när resultatet av skogsskötseln blivit undermåligt på vissa punkter. Slutsatser Skogsstyrelsen valde att utesluta data som insamlats i de provytor som hamnade i tätast skog. Detta resulterade givetvis i ett lägre medeltal för volym än det som beräknats om alla inventerade provytor i det gallrade området hade ingått i bedömningen. Skogsstyrelsen valde att registrera enbart träd > 8 cm i diameter, trots att de flesta träden som bidrar till en långsiktig volymproduktion, finns bland mindre träd.. Skogsstyrelsen valde att registrera enbart naturligt uppkomna plantor, trots att Harald Holmberg planterat granplantor i skogens luckor. Skogsstyrelsen valde att registrera enbart naturplantor mindre än 30 cm trots att sannolikheten för att en planta skall bilda ett träd ökar exponentiellt med dess storlek. Med registrering av större naturplantor skulle antalet ha ökat markant. Om förrättningsmannen ställt sig på knä för att leta plantor bland blåbärsriset skulle antalet, enligt vetenskapliga studier, ökat hundrafalt. Det är inte uteslutet skogsstyrelsens tjänsteman haft personlig anledning att påvisa brott mot skogsvårdslagen. Vad som tyder på detta är: ** uteslutningen av den tätaste delen av det gallrade området ** registrering av enbart små naturplantor ** underlåtenhet att registrera naturplantor med längd över 30 cm ** underlåtenhet att registrera träd och med diameter under 8 cm ** underlåtenhet att ta personlig kontakt med markägaren I 16 § skogsvårdslagen sägs i fjärde stycket ”Tillstånd behövs inte (till avverkning i svårföryngrad skog) för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling.” Om skogsstyrelsen vid sin inventering registrerat naturplantor och små träd med diameter <8 cm, 25 skulle man i medeltal ha funnit ett antal väl fördelade träd som vida överstigit de 500 stammar som anges såsom minimum i 5 §. Det fanns därför inget skäl för Harald Holmberg att begära tillstånd till avverkningen. Referenser Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-36. Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-50107.124 sidor. Hagner, M. (2010) Suitable density of dominants in a multi-storied pine forest and an instruction for enrichment planting. ISSN 1654-4455 UBICON Report.2, 1-13. Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8. Örlander, G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E. Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport.1, 1-129. 26 Bilaga E Missuppfattning om 1930-talets plockhuggning Mats Hagner 2011-04-18 Skogsbetet höll luckorna i skogen öppna. Kreaturen åt både bark, trädplantor och gräs. Skogens ekosystem var mycket produktivt – för bönderna. Träden mellan luckorna växte fort, men produktionen av virke var sammantaget låg. UBICON Rapport 1, 2011 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44 Epost [email protected] Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Sammanfattning Det är korrekt att riksskogstaxeringen visade att skogarna på 1940-talet var glesa och lågproduktiva med avseende på virke. Det är en missuppfattning att detta berodde på att plockhuggningen efterlämnade träd som inte kunde växa. Forskning visade att träden växte fort men att återväxten var för gles. Plockhuggning av stora träd i skog som stått orörd under lång tid resulterar i friställning av undertryckta träd som stått inklämda mellan stora träd under lång tid. De små träden har en gänglig stam och liten barrmassa. Sådana träd har svårt att överleva efter en friställning. Snö och storm vräker omkull dem. En lucka skapas som invaderas av gräs. Ända fram till 1960-talet var skogsbete vanligt i Sverige. Gräset i luckorna var en viktig resurs för befolkningen på landsbygden. Trädplantor har svårt att etablera sig i gräs och kor och getter äter små plantor som trots allt grott bland gräs. Skogsbetet var troligen orsaken till att skogen förblev luckig under lång tid. Tyvärr kom missuppfattningen om orsaken till den låga virkesproduktionen att resultera i en skogsvårdslag som tvingade skogsägarna till åldersklasskogsbruk. Ämnesord:Selektiv avverkning, hyggesfritt, kontinuerligt, plockhuggning, skogsbete, ko, get, fäbod, 28 29 Bakgrund Orörd naturskog Figur 1. Naturskog som står orörd av människa och eld blir allt tätare. Figur 2. De största träden växer inte i höjden utan breder ut sina grenar och bildar ett tätt krontak. Under detta har mindre träd allt svårare att överleva. Dessa blir gängliga och barrfattiga innan de dör. Figur 3 och 4. Om ingen kraftig störning inträffar ersätts ljuskrävande arter i det översta kronskiktet, såsom tall, av skuggfördragande trädslag, såsom gran. 30 Naturskog som drabbas av plockhuggning och skogsbete Vi utgår från att naturskogen som plockhöggs under den ekonomiska depressionen under 1930-talet hade passerat utvecklingsstadium som i figur 1 och att den befann sig i stadium som figur 2. Figur 2. Samma som figur 2 ovan. Figur 5.Alla fullvuxna träd avverkas i en så kallad dimensionshuggning. Detta är en vanlig form av ”blädning”. Inriktningen är att tjäna maximalt med pengar. Man koncenterar sig på vad man skall plocka bort utan att ägna en tanke på vad man skall odla vidare. Figur 6. De träd som lämnades vid plockhuggningarna under den ekonomiskt svaga åren i början av 1900-talet, var gängliga och barrfattiga. Sådana träd har mycket svårt att klara storm och snötryck. 31 Figur 7. Detta är vad som återstår efter första årets höststormar och kommande vinterns snöbrott. Figur 8. Kallin (1923 och 1924) fann under sina forskningsresor i Sverige (bilaga 1), att plockhuggen skog innehöll snabbväxande träd men att den på många håll var luckig. Återväxten var gles på vissa marktyper. Figur 9. Kallin nämner ingenting om skogsbetet. Det är möjligt att han, som utbildad skogsman, inte tänkte på att kor och getter påverkar återväxten av träd i mycket hög grad. Ett exempel ges i bilaga 2. Diskussion Vid min utbildning till jägmästare 1956-1960 fick jag lära mig att plockhuggning av stora träd i vanlig skog fungerade dåligt därför att ** skogsmark måste läggas kal ”för att det skall bli liv i marken” ** små undertryckta träd inte kan växa därför att de är för gamla. De föddes efter en skogsbrand samtidigt med de stora träden. ** små undertryckta träd är genetiskt sämre än de stora träden. Detta beror på att de små träden, som föddes samtidigt med de största träden, blev omvuxna av genetiskt bättre träd. ** om man blandar små och stora träd gör konkurrensen att man får låg virkesproduktion Dessa hypoteser låg bakom beslut om en skogsvårdslag som f.o.m. 1950 tvingade alla skogsägare att bedriva åldersklasskogsbruk, dvs. kalhyggesbruk med likåldrig skog inom områden som kallas bestånd 32 Alla de nämnda ”hypotesererna” har visat sig falska genom senare tiders forskning (Jonsson 1995, Lundqvist et al. Chrimes 2004, Jakobsson och Elfving, Jakobsson och Nilsson, Hagner och Holm). Utöver detta har forskningen också visat att det ekonomiska utbytet av trädodling blir störst om stora och små träd står blandade i en naturlik struktur. Detta beror på att både volymproduktionen och virkeskvaliteten maximeras. Utöver detta tillkommer alla fördelar som uppnås av att en naturlig skog, utan kalläggning och markstörning, resulterar i hög biodiversitet, gynnsamt klimat, gynnsamt mångbruk, tillfälle till rekreation samt att fornlämningar inte skadas (Hagner, Linder, Hällgren, Thörnqvist). För att en skiktad skog med vitala träd skall bibehållas krävs emellertid aktiv skogsskötsel. Som framgått av det ovanstående måste de dominerande träden stå så glest att mindre träd får behålla sin gröna krona och inte blir slanka ”borstviskare” med en liten tuss med grenar högst upp. Det finns oerhört mycket att vinna genom att låta välutbildade trädmärkare avgöra hur ”befriande gallring” skall utföras. Fokus skall ligga på vad man odlar vidare efter gallringen, och inte som i kristiderna, lägga fokus på vad man kan tjäna genom att plocka träd. Referenser Kallin, K.-E. (1923) Föryngring och tillväxt i dimensionshuggna bestånd. Skogsinstitutet?? Kallin, K., E. (1926) Föryngringsstudier i Norrlands skogar utförda under åren 1922-1924. Norrlands Skogsvårdsförbunds Förlag, Stockholm.1-183. (Jonsson 1995, Lundqvist et al. Chrimes 2004, Jakobsson och Elfving, Jakobsson och Nilsson, Hagner och Holm). (Hagner, Linder, Hällgren, Thörnqvist). 33 Bilaga 1. Mats Hagners referat av Kallin, K.-E. (1923) Föryngring och tillväxt i dimensionshuggna bestånd. Skogsinstitutet Boken finns tillgänglig på skogsbiblioteket, SLU, Umeå. Kallin reste runt i Norrland under tre somrar med uppdrag av regeringen att beskriva återväxten. I boken beskrivs de norrländska skogstyperna, skogsdriftens uppkomst i Norrland och Dalarna samt avverkningsmetodernas utveckling. Huvudparten upptas av beskrivningar av enskilda objekt från Gävle i söder till Jukkasjärvi i norr. På slutet ger han en sammanfattning och beskriver de allmänna förutsättningarna för föryngringens uppkomst och föreslår riktlinjer för "föryngringsavverkningarnas bedrivande" och för hyggesbehandlingen. Han anser att sommartemperaturen har avgörande betydelse för svårigheten att föyngra, lätt i varmare trakter. Däremot påverkas inte föryngringsförhållandet av ett syd- eller nordläge inom klimatzonen. Emellertid säger han senare att syd- och västlägena i regel är gynnsammare än nord- och ostsluttningar. Generellt gäller att " ju kallare klimatet är å viss ståndort och ju närmare man nalkas trädens klimatiska höjdgräns, dess sämre äro föryngringsförhållandena". "Tallhedar hava med vissa undantag i regel större förutsättningar att kunna snabbt föryngras än de moss- och risrika granskogarna". Det hela "påverkas emellertid högst avsevärt av det sätt, varpå föryngringshuggningarna inläggas i bestånden samt hyggenas behandling". Lav- och ljungrika tallhedar anses lättföryngrade och de små plantorna "hava visat sig mycket tacksamma för ökad tillgång på ljus. Bäst hava de gått upp efter företagna kalhuggningar av det överskärmande beståndet". Emellertid förekommer "vissa sterila lavtallhedar...i vilken föryngringen, hur avverkningarna än bedrivits, forlöper med ytterlig långsamhet" I de mossrika och moss- och lavrika tallskogstyperna har föryngring inträtt, då bestånden så hårt utglesats, att mosstäcket förtorkat och råhumuslagret fått en sönderdelad, sprickig struktur. Å vissa av djupt råhumuslager besvärade skogar inom klimatzon I synes återväxt dock hava svårt att uppkomma, även sedan hyggena legat öppna i många år. Markberedning .. har visat sig...kunna påskynda föryngringen, och löpeldar hava i regel åtföljts av mycket vackert plantuppslag." Inom komatzon II och III under 300 m, "hava ofta varit så lättföryngrade att tallåterväxt stundom i blandning med gran, kunnat uppkomma efter relativt svaga utglesningar." I de mossrika granskogarna av Oxalis-Majanthemum-typen hava äldre blädningsavverkningar ofta medfört vacker föryngring. Denna har emellertid ej sällan funnits i beståndet före avverkningen. Inom de moss- och risrika granskogarna med eller utan tallinblandning finnar man de största föryngringssvårigheterna." "Äldre tiders upprepade blädningsavverkningar hava gjort bestånden glesa och därigenom bidragit till utbildningen av en kraftig markflora av råhumusbildande växter. På detta sätt degenererade skogsmarker träffas inom alla klimatzoner och på alla höjdlägen, oavsett markens geologiska underlag. De mäktigaste råhumusbildningarna träffar man inom klimatzon 0 och I. Men även efter norrländska kusten i omedelbar närhet till havet ... Å dessa marker företer skogen samma ojämna oväxtliga karaktär, som är typisk för dylika skogar å höjdlägena i landets inre...å ifrågavarande marker påträffar man här och var uppslag av granplantor.. som i regel uppvuxit 34 å multnat virke, i rotstalp eller å platser, varest råhumuslagret uppristats genom yttre påverkningar... I den mån blädningarna gjort dessa skogar glesa, har denna föryngring uppvuxit, men ny återväxt har icke uppkommit annat än å ovan angivna platser. Om vidare hänsyn tages till, att blädningarna ofta åtföljts av grantorka och vindfällning, måste man komma till det resultatet, att denna av avsättningsförhållandena betingade avverkningsmetod i de norrländska, av naturen mer eller mindre råhumusrika, gamla granskogarna varit mycket olämpliga, inom vilken klimatzon de än ligga. I stället för att avverkningarna bör ha till mål att i samband med virkesskörden skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av markens produktionsmöjligheter, har blädningsmetoden bidragit till en ytterligare försämring av produktionen. Inom med avseende å klimatet ogynnsamma trakter av Norrland och Dalarna kan icke, åtminstone ej inom överskådlig tid, enbart upptagande av hyggen i de gamla degenererade råhumusgranskogarna med åtföljande rensning av kvarvarande skräpskog och marbuskar åstadkomma den omvandling av marktäcket, som är förutsättningen för erhållandet av ett nöjaktigt skogsbestånd." "Mina samlade erfarenheter från undersökningarna om föryngringsförhållandena efter hittills i Norrland utförda avverkningar och föryngringsarbeten, giva emellertid till resultat, att goda förutsättningar kunna skapas för uppväxandet av nya skogsbestånd i de avverkades ställe, om vi utan att stelna i någon schablon använda oss av avverkningsformer, som smidigt anpassa sig efter markens och skogsbeståndets växlande beskaffenhet. Vi böra vidare beakta de fingervisningar, som framkomma vid ett studium av det sätt, naturen sedan årtusenden begagnat för skogarnas förnyelse, och i övrigt taga nödig hänsyn till vissa allmänna förutsättningar för uppkomsten av naturlig föryngring." "All föryngringsavverkning bör i första hand inriktas på erhållande av naturlig föryngring, då betingelserna för en dylik föreligger. Finnes i den gamla skogen nöjaktigt plantbestånd eller är den i övrigt av sådan beskaffenhet, att restbeståndet efter avverkning intill en viss låg minimidimension kan anses, evetntuellt efter nödig röjning och justering, fullt användbart till stomme i det nya beståndet, böra givetvis huggningarna inläggas så att plantorna och underbeståndet få gynnsammaste betingelser för sin utveckling." "Blädning kan således i föryngringsbefordrande syfte verkställas i såväl tallsom granskogar å godartade marker, då markbetäckningen är sådan att den kan lämna fröna lämplig grobädd. Mossrika granskogar av Oxalis-Majanthemum-typen kunna således ofta med fördel blädas. Olikåldriga granskogar i sluttande lägen och med friskt marktillstånd äro idealiska blädningsskogar och ingen anledning finnes att omföra dessa till likåldriga bestånd. Likaså kunna friska, mossrika tiallskogar inom de gynnsammare klimatzonerna mången gång med fördel genom blädning eller stark ljushuggning uttunnas, och föryngring uppdragas i luckor och under skärmbestånd." " Å de degenererade råhumusmarkerna i Norrland är blädning såsom föryngringshuggning liksom ock kvarlämnandet av ett glest och luckigt restbestånd naturvidrigt." 35 Bilaga 2. Betets inverkan på skog. Skrivet av Harald Holmberg 2011-04-30 Harald Holmberg har år 2011 hunnit bli 72 år. Han är skogsägare och bor i Norrbäck, som ligger mitt emellan Lycksele och Vilhelmina på en höjd över havet av ca 450-700 m.. Han beskriver i ett brev till Mats Hagner, 2011-04-20 sina minnen från tiden som getare. Han var då ungefär 12 år gammal och ansvarade tillsammans med sin bror för kor, får och getter när de gick på skogsbete runt byn. Det här med kreaturs påverkan på skogen kan nog variera högst väsentligt. Från att vara rent destruktiv till nyttig. Kreatur som betar inom ett mindre område åstadkommer att träden försvinner. De gnager i barken och träd skadas och torkar av och dör. Detta syns särskilt i små inhägnader och i t.ex. djurparker. Plantor som gror äts också upp för de står i gräset och är så små att de halkar med utan att märkas i grästuggan. Får och getter har också sina nackdelar då de gnager och betar löv och åstadkommer beteslinjer vilket jag sett i Jovan mellan Pauträsk och Skarvsjöby. På min hemtrakt där djuren som mest kanske ett 50‐tal hade flera tusen hektar att beträda var påverkan högst marginell. Längs fätået trampades en del rötter sönder men å andra sidan växte det bra på grund av gödslingen. Vi var rätt många getare i byn. De som var utan egna barn städslade en getare som tog hand om kreaturen och vaktade dem i skogen. Så var det också i början när barnen var små. När vi barn blev tillräckligt stora var det vår tur att ta hand om kreaturen. Vi kunde vara 10‐talet getare i byn som ofta följdes till skogen och vaktade korna tillsammans i mindre grupper om 2‐4 getare. Det blev roligare så att vara i skogen. Vi kunde då också ägna oss åt stenbitmete och studera fåglar och leta efter deras bon medan vi hörde var skällkorna fanns. Vår huvudsakliga uppgift var att hålla kreaturen borta från raningar som skulle slås med lie. Därför höll vi oss i närheten av kolplatser och intill landsvägen där korna hittade sitt bete eller längs invanda stigar där de betade i skogen. Längs fätået var träden mycket risiga med ett massivt frodigt grenverk. Fätået var så upptrampat att det stod vatten i groparna och träden led ingen brist på väta. Träden gödslades kväll och morgon vid kreaturens promenad till och från sommarladugårdarna. Skogen i Råskogberget var på sina ställen rätt gles och där betade korna av kruståteln. Där kunde träden producera mer än om de stått tätare och effekten blev densamma som det träd jag avverkade intill kalhygget i Grubb där trädet producerade 17 % per år, av årsringarna i stubben att döma. Längs de gamla kreatursstigarna växte en rad av träd upp då fröna lättare grodde i den nakna, tilltrampade jorden. På höstarna var det svamp som korna letade och de färdades långa sträckor för att komma åt dessa åtråvärda soppar. Det hände att getaren inte hittade igen korna när kvällen kom och de blev borta över natten på skogen. Ofta betade korna flera kilometer från byn. Ja till och med över 5 km från byn. Sannolikt var påverkan störst söderut i Sverige där kreaturen var många fler. 36 Bilaga F FSC. Motion 2 Miljöförbundet Jordens Vänner 2011-05-09 Skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade bestånd skall användas. Skogsbrukare skall bruka den certifierade skogsbruksarealen med träd som för platsen har en naturlig artsammansättning och struktur. Skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade bestånd skall användas. Indikator 6.3.2 ersättes med beskrivning enligt ovan. Avvikelser kräver dispens av FSC. Fördelarna är många t ex: -ett litet träd intill ett stort inom konkurrenszonen har tillsammans lika stor tillväxt, som två lika stora träd på samma yta (Jakobsson och Elfving, 2004). -ett litet träd intill ett stort inom konkurrenszonen är mer lönsamt än två lika stora träd på samma yta (Jakobsson och Nilsson, 2005). -lika eller bättre lönsamhet än kalhyggen (Lohmander, Hagner) -högre virkeskvalité -inga läckage av CO2 (A Lindroth et al) -mindre stormkänsligt -ger arbete åt trädmärkare (lokalbefolkning) -mindre känsligt för angrepp av insekter och svamp -skonar mark, skyddar fornlämningar -bevarar mer artrikedom -bättre rekreations- och bärskogar -med detta sätt finns också goda möjligheter att förena miljömålet med produktionsmålet. -det är också en god förutsättning för att nå miljömålet ’Levande skogar’ och ett uthålligt skogsbruk, dvs att bruka utan att förbruka. MJV yrkar - att alla FSC-cerifierade skogsbrukare ska säkerställa att minst 30% av den produktiva skogsmarken ska brukas med skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade bestånd. - att indikator 6.3.2 omformuleras enligt ovanstående yrkande. 37 Bilaga G Skogsstyrelsen medgav redan år 2003 att en godkänd återväxt kan skapas ” genom en kombination av beståndsrester, beståndsföryngring och nyplanterring.” Hej Mats! Med anledning av Din e-post daterad den 10 september 2003 vill jag framföra följande. Först tack för den reviderade exkursionsrapporten. Du framför i Ditt mail i ett stycke bl.a. att ”Den myndighet som förbjuder höggallring, måste ha skyldighet att bevisa att höggallring skadar nationens intressen.” Som vi ser det hindrar 10 § SVL tillsammans med 5 § SVL och 6 § SVL ett exploaterande skogsbruk, där oseriösa skogsbrukare annars skulle kunna avverka de ekonomiskt värdefulla träden och därefter spara resterna utan efterföljande återväxtåtgärder. Jag är övertygad om att också Du tycker att det är bra att SVL hindrar ett sådant exploaterande skogsbruk. Höggallring är idag tillåtet i många fall inom ramen för SVL, men som Du säkert vet är avverkningsreglerna i skogsvårdslagen så utformade att de ska tillämpas i det enskilda fallet, således vid enskilda åtgärder i enskilda bestånd. På motsvarande sätt ska reglerna om återväxt av ny skog tillämpas i varje enskild situation. Reglerna varken godkänner eller underkänner några generella metoder och hanterar inte heller skötseln av en fastighet eller skogsbruket i stort. Vad gäller höggallring så finns det inget förbud mot sådan. Föreskriften som hade denna inriktning upphörde att gälla den 1 januari 1994. Enligt 10 § skogsvårdslagen är två typer av avverkning tillåtna. Varje avverkning måste därför uppfylla något av dessa krav. Den avverkning år 1973 som i rapporten beskrivs på fastigheten Mullholm var med dagens regler inte någon avverkning som främjade skogens utveckling. Den var i stället en föryngringsavverkning, som sannolikt var ändamålsenlig för återväxten av ny skog. Efter avverkningen har området troligen omfattats av återväxtskyldighet. Markägaren har uppfyllt denna skyldighet genom en kombination av beståndsrester, beståndsföryngring och nyplanterring. Jag tror att avverkningen idag skulle anses tillåten och att återväxtmetoden och resultatet skulle godkännas. Vem har då bevisbördan i det enskilda fallet? Ja, skogsvårdsstyrelsen kan agera formellt på 38 två sätt. 1) Vid misstänkt brott mot skogsvårdslagen, t.ex. mot 10 §, görs en åtalsanmälan. Om åklagaren väcker åtal vid tingsrätten är det han/hon som då ska bevisa skogsägarens skuld, precis som vid andra brottmål. Åklagaren har således bevisbördan. 2) Vid ett förbud eller föreläggande, med t.ex. stöd av 5 och 6 §§, kan man inte tala i termer som bevisbörda. Här måste skogsvårdsstyrelsen som tillsynsmyndighet kunna motivera sitt beslut. Om beslutet överklagas i de ytterligare fyra (!) instanser som finns kommer motiven för beslutet att granskas där. Domstolen avgör då om motiven håller. Med vänlig hälsning Tomas Thuresson Skogsskötselchef Kopia till Göran Enander, Per Kjellin Detta är den skog i Mullholm, Arjeplog, 400 möh, som skogsstyrelsens skogsskötselexpert yttrade sig om. Skogen gallrades för 30 år sedan. Då plockades stora mogna träd bort. Även skadade och dåliga småträd plockades bort. År 2008 plockades åter de stora mogna träden bort. Deras virkeskvalitet var ypperlig och inkomsten blev stor. 39 Bilaga H Naturkultur - Hur – Är det lönsamt? Mats Hagner 2011-04-01 Naturlig skog är skiktad Om människan inte hindrar naturens krafter gör konkurrens mellan träd att stora och små träd står blandade. De största träden tar resurser från mindre träd och ojämnheten i trädstorlek ökar med tiden. Ojämnhet i trädslag, i mark, i snöfall, i stormar, i angrepp av insekter och skadesvampar gör att en naturlig skog är mycket ojämn. Även där skogen ”sköts” på vanligt sätt i Sverige blir den mestadels ojämn, som på figur 1. Riksskogstaxeringen visar att de flesta äldre skogar, som skall kalavverkas, innehåller väldigt många småträd. Det beror på att röjning och gallring är dyrt. De flesta skogsägare inväntar slutavverkningen som ger stora inkomster. Det nedanstående resonemanget avser en skog på vanlig mark i mellersta Norrland. Alternativet Kalhuggning Figur 1. En fem meter bred remsa av skog i södra Lappland på ordinär skogsmark. De längsta träden är 20 m höga och hela området är 120 m brett. På vissa ställen är stora och små träd blandade medan motsatsen gäller på andra ställen. Detta är typiskt för de flesta s.k. slutavverkningsskogar. Där de stora träden står tätt finns det inte småträd eller plantor. Figur 2. Kalavverkning följs av markberedning och plantering. De flesta småträd dödas av maskinerna och naturplantor dödas av insekter. Vid kalavverkning tjänar skogsägaren pengar endast på träd med diameter över 10 cm. Om man räknar in kostnaden för den nödvändiga planteringen och hjälpplanteringen blir det inte någon nettoinkomst för träd med diametern 15 cm eller mindre. Huvudparten av träd som dödas i en kalavverkning av skogen i figur 1 ger följaktligen inget ekonomiskt bidrag till skogsägaren. Lämnar han småträd och plantor ersätter dessa större delen av återväxtkostnaden, och de växer ut till fina träd om de inte skadats av avverkningsmaskinerna. 40 Figur 3. Trettio år efter kalhuggning står en ny skog i form av planterade plantor. Varannan planta har överlevt på gynnsamma platser medan luckor bildats på ogynnsamma ställen. Denna ”skog” skall jämföras med den som visas i figur 9. Figur 4. Hundra år efter kalavverkningen är skogen fullvuxen och färdig att skörda. Antalet träd är 557/ha. Tre fjärdedelar eller 78 % av de planterade träden togs bort innan de var fullvuxna. Detta skedde genom naturlig avgång och genom röjning och gallring. Alternativet Naturkultur Figur 1. En fem meter bred remsa av skog i södra Lappland på ordinär skogsmark. De längsta träden är 20 m höga och hela området är 120 m brett. På vissa ställen är stora och små träd blandade medan motsatsen gäller på andra ställen. Detta är typiskt för de flesta s.k. slutavverkningsskogar. Där de stora träden står tätt finns det inte småträd eller plantor. Figur 5. Vid befriande gallring enligt Naturkultur skördas de stora mogna träden. Även efter gallring ger de inte acceptabel ränta på sitt eget värde. Dessutom tas halvstora träd bort om de sätter ned tillväxten på det största trädet i samma trädgrupp. En trädgrupp är 10 m i diameter. Vid gallringen dödas också en del småträd och plantor av maskinerna. 41 Figur 6. Efter gallringen förtätas skogen genom berikande plantering i luckor utan naturlig återväxt. Plantor sätts inte närmare något träd än 4 m. På kortare avstånd än detta växer de planterade plantorna så långsamt att de sannolikt dör eller blir skadade. Den planterade arealen utgör 17 %. Figur 7. Något år efter planteringen utförs en röjning bland träd som uppnått mer än 5 cm i diameter. Endast träd med skador eller träd som står för tätt röjs bort. Figur 8. Efter befriande gallring, berikande plantering och röjning ser skogen ut så här. Det har gått tre år efter gallringen då fem fullstora och fyra halvstora träd skördades. Figur 9. Sedan 25 år förflutit efter senaste gallringen finns det åter fyra fulllvuxna träd att skörda. Dessutom bör en del halvvuxna tas bort för att lämna plats åt den största i varje trädgrupp. Denna skog är jämförbar i tid med den som visas i figur 3. 42 En ekonomisk jämförelse Figur 10.Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%). Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar. Referens Hagner, M. (2010) Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur. ISSN 16544455 UBICON Report.3, 1-11. 43 Bilaga I Högsta produktion av virke uppnås genom kontinuerlig skörd av mogna träd i en naturligt skiktad skog med låg volym Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. ISSN 1654-4455, UBICON, Report Läs hela rapporten på länken; http://libriskbse/bib/11358473.2, 1-18 Svensk sammanfattning Elva försöksytor i mellersta Sverige behandlades med blädningsgallring 2-7 gånger under 2063 år. Gallringarna upprepades med 5-13 års mellanrum. Den stående kubikmassan varierade från 41 till 287 m3/ha. Gran var det vanligaste trädslaget, men tall och björk förekom. Marktypen var karaktäriserad av blåbär. Multipel regressionsanalys av de 58 observationerna visade signifikanta samband. Volymtillväxten ökade med minskande gallringsstyrka och med minskande stående volym. I ytor där gallringen utfördes så att skogen blev alltmer enskiktad minskade tillväxten. Slutsatsen blev att hög volymproduktion uppnås om man gallrar skog kontinuerligt så att en naturlig skiktning bibehålls, med ofta återkommande svaga uttag, och så att den stående kubikmassan hålls låg. 44 Effects of standing volume, harvest intensity and stand structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection. Mats Hagner and Sören Holm, 2003-08-10 5 Annual Volume Increment, m3 / ha 4 3 2 1 0 0 50 100 150 200 250 Standing volume, m3 / ha UBICON Rapport 2, 2003 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå. Tel 090-141620. Epost [email protected] Organisationsnummer: 340827-8210. Postgiro: 130 75 17 - 1 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------Publicerad även som: SLU, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport 187 45 Abstract Hagner, M. & Holm, S. 2003. Effects of standing volume, harvest intensity and stand structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection. Eleven plots in central Sweden were selectively cut 2-7 times in periods spanning 20-63 years, and in cutting intervals of 5-13 years. The average standing volume was 147 m3ha-1 (range, 41 to 287 m3ha-1). Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) dominated, and in some plots pine (Pinus sylvestris L.) and birch (Betula pendula Roth. + Betula pubescens Ehrh.) were also present. Vaccinium myrtillus L. dominated the field layer. Multiple regression analyses revealed that annual volume increment decreased with increasing harvest intensity, and with increasing standing volume. In plots where thinning was carried out in such a manner that a multi-storied structure was preserved, the volume increment was stable over time. In other plots, treated in such a way that the structure became more single-storied, the productivity decreased over time. The results were not consistent with those of other studies, probably because the data relate to plots that varied in standing volume over time, while previous studies compared productivity in plots with differences in standing volume. Hence this is a temporal comparison while most researchers have examined spatial differences. The regression functions suggest that substantial gains in volume production can be made if low standing volume is combined with frequent thinnings of low intensity. It also indicates the importance of preserving a multi-storied structure. Key words: polycyclic, uneven-aged, continuous cover, tree selection, stand structure, productivity, standing volume, frequent thinnings, multiple, regression. Authors’ address. SLU, 901 83 Umeå, Sweden. E-mail [email protected] and [email protected] --------------------------------------------------------------------2 Material Eleven experimental plots in Sweden, averaging 0.63 ha in area (range, 0.25-1.0), at latitudes between 610 and 64 ºN, were subjected to single-tree selection over long periods: 20-63 years (Anon.1974). All plots were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), while other species present included Scots pine (Pinus silvestris L.), silver birch (Betula pendula Roth) and white birch (Betula pubescens Ehrh). The ground vegetation was dominated by Vaccinium myrtillus L. Additional information is given in Table 1. Volume and increment refers only to trees with a diameter (dbh) of 8.5 cm or more. Data on annual increment were published by Lundqvist (1989 b), but unfortunately the results were presented simply as points in diagrams. As the exact figures were lost we digitised the 58 values from Fig. 1. We have been able to compare our data with 42 figures collected from other sources, and they correlated extremely well (r = 0.99). Hence, we are confident that the statistical results presented here would also be valid for the original material. 46 For plot S4 the last cutting and the following period of growth were excluded, as there were clearly errors in the data. Some extremely small harvests at the S5, S6, V2 and J sites were not separately considered, but in each case the harvested volume was added to the following harvest. As Lundqvist did not present any values for mortality at each harvest within the plots, the loss of wood from mortality was not included in the following estimations. The volume lost from mortality was on average 10.4 % (Table 1). ……………………………………………………………………. 5 Discussion Cross validation was performed here, using the Minitab Press option, by comparing sum of squares of predictions (PRESS) with the sum of squares of residuals (SSRES) to avoid spurious effects of single observations. In our case, the PRESS value considerably exceeded SSRES, but this was mostly an uninteresting consequence of the high variability of the estimate for plot effects, due to the low number of observations per plot. To study the reliability of the parameter estimates of the true explanatory variables, the cross validation procedure (deleting one observation at a time) was carried out for the two groups of four plots (Regressions 2 and 3 in Table 6). Of the 23 and 22 regressions involved, respectively, the estimates of all parameters (all except for that of the insignificant Yearsfst in G1) had the same sign and about the same size. In non-experimental data, correlations between independent variables cannot be avoided. In the present case it was found that the variables Harvint% and Yearsfst are negatively correlated (–0.36). This means that the effects of the two variables on Volincr cannot be completely separated. In addition, the indicators of each plot are correlated to the site quality index. However, the results of an F-test applied to check whether the indicators could be exchanged for site quality strongly rejected this hypothesis. Less straightforward is the interpretation of the effects of the variables Standvol and Harvint% on Volincr since a high value for either one of them will generally imply a low value for the other. However, as reported in the Results section, the two variables were found to cover different variance components. The functions reported in Table 6 were not the best found, according to the respective standard deviations, S, of their residuals. In fact, the interaction variable Yearsfst*Standvol proved to explain a considerable amount of the residual variation, giving S values of 0.668, 0.610 and 0.603 for the regressions 1, 2 and 3 (Table 6) if inserted. However, we were unable to detect any causal link explaining this correlation. An attempt to exchange Yearsfst in the product here for the correlated variable Harvint% did not improve the S values as compared to those listed in Table 6. In the traditional regression model, the effects of the independent variables are expressed by constant parameters. The effects probably vary between plots, which would generate a more realistic model with random parameters, with a fixed common population mean. An attempt to test such a complete model (using the SAS package) failed, likely due to the limited number of observations. However, when testing random parameters, one at a time, the general results of Table 6 seemed to hold for such models too, even if single estimated values differed from those derived using the traditional model. 47 Many scientists have carried out spatial studies in which productivity and structure have been compared in a large number of plots that were observed on a single occasion. A problem with such studies is that it is difficult to extract information on a number of potentially important interactions from such data. Stand density in natural forests is higher on fertile ground than on infertile sites, and lower in the far north and close to the tundra (irrespective of fertility) than further south. These interactions also occur in managed forests. Elfving (1993) and Fridman (1995) used thousands of temporary plots measured by the Swedish National Forest Survey, in attempts to identify stand features that had an influence on Volincr. They added SI and latitude as covariates, and still found a positive correlation with Standvol. When SI was introduced in the data studied here (Table 5), the positive correlation with Standvol still remained. It was not until the true productivity was introduced as a dummy variable, that the negative correlations were discovered (Table 6). A possible reason for this is that SI, measured from ground vegetation, is imprecise, as previously found by Hägglund and Lundmark (1977). Hence, SI reflects just a fraction of the true variance in site productivity. The remainder of the variance component is probably sufficient to give a positive correlation with stand density. Site productivity is probably the common basis for the correlation between Volincr and Standvol found in superficial statistical analyses, like those summarised in Table 4 and the top row of Table 3. The statement by Lundqvist (1989 b) that “The relative annual volume increment is approximately 3 %” (of the standing volume), is thus statistically correct, but rather misleading. A similar drawback applies to an analysis by Andreassen (1994), who studied 16 permanent plots in Norway subjected to single-tree selection over long periods. He concluded that the Volincr was equal to 3.7 % of Standvol, but did not extract plot effects from his analyses. The volume increment was found to be strongly correlated with harvesting intensity (Table 6, Fig. 1), indicating that frequent and low intensity thinnings are best, if the aim is high productivity. The partial correlation shows that if the harvest intensity was increased from 8 % to 50 % of the volume, the volume increment in the following period was reduced by 35 %. Removal of a large portion of the volume is equivalent to removing a large portion of the assimilating leaf area. This naturally leads to decreased productivity until leaf area is restored. Selective cutting successively reduced the volume increment in the studied material (Table 6). More narrow analyses of groups of plots (Table 6) showed that the plots managed in such a way that a multi-storied structure was preserved did not show any decline in productivity over time. In the other group, in which a build-up of standing volume was combined with a transformation of stand structure towards a single-storied pattern, the reduction of productivity over time was strong (Fig. 3). For even-aged stands there seems to be a general agreement that stands with full density that are not thinned have higher volume increments over the rotation period than more open stands. However, opinions differ about the size of the decrease in volume increment that reductions in density cause. Möller (1954) found that a 50 % reduction in density did not lower the total yield, and stands could still produce 85 % of maximum yield even after a 70 % reduction. Braastad (1975) found the total yield decreased with decreasing density, while Carbonnier (1957) and Assman (1970) reported that lowering stand density by thinning had differing impacts on young and older spruce stands. Assman describes this as being due to the 48 tendency of growth to accelerate in young stands that have been heavily thinned, since in periods following such thinning productivity was 10 % higher in young stands than in corresponding, unthinned stands. The same degree of thinning carried out at a later stage of the rotation reduced volume increment by 20 %. According to Assman, this pattern was observed in many different thinning trials. He believed that the accelerated growth observed following thinning in young stands represented merely an earlier peak of growth, that would be followed by an earlier retardation, hence no extra volume would be gained overall. However, if the accelerated growth he referred to was due to a shift in the allocation patterns of photosynthetic products, typical of small trees following high degrees of release, it could explain why the plots in this material combined high volume increment with low standing volume. O’Hara et al. (1999) presented data concerning volume increment per unit sapwood area (which is strongly correlated with leaf area) for individual trees in a multi-storied spruce forest. Overstory trees showed a larger volume increment per cm2 sapwood than understory trees. This does not support the presented hypothesis. However, low standing volume was combined with high volume increment in the group of plots treated well, G1, but not in the other plots. This supports the hypothesis as small trees were liberated in G1. Öyen and Nilsen (2002) presented results from 16 permanent plots selectively cut in mountain forests of Norway. The thinnings were heavy, with 55-81 % of the volume removed. Only a slight reduction in volume increment with increasing volume removed was noted, and no correlation was found between volume increment, standing volume or basal area. The plot with the lowest basal area after thinning, 3 m2, was one of the four highest-producing plots over a 25year period. These results support the theory that the volume increment tends to remain constant within a wide range of densities. Lundqvist (1994) found a positive relationship between standing volume and volume increment in three stands assessed 15 and 10 years after selective cutting. The analysis was carried out without any consideration of variations in site productivity, harvest intensity or stand structure. In addition, observations were done in small plots that were influenced by competition from surrounding trees. Trees on plots with small trees are, of course, generally exposed to competition from bigger trees outside the plot, and vice versa. Lundqvist (1989 b) refers to Barth (1929) and Böhmer (1957) and states that they also found positive correlations between volume increment and standing volume. However, these authors do not appear to us to have found any positive relation. On the contrary, Barth (1929) clearly expresses, in his summary, that the standing volume could be heavily reduced without loss of productivity. Lähde et al (2002) presented a diagram showing that volume increment increases with standing volume in 23 plots subjected to single-tree selection in Finland. As site index and harvest intensity were not included in the simple linear regression, the author’s inference that growth is better in plots with higher density could be wrong. As it is very difficult to finance repeated measurements on permanent plots over very long periods, few such temporal studies have been published globally, and studies describing the long-term effects of single-tree selection are especially scarce. One exception is a study of 16 Norwegian plots subjected to single-tree selection over longer periods than the plots analysed here. The Norwegian plots were laid out on sites similar to those in Sweden. Hence, the results should be comparable. Andreassen and Öyen (2002) found a positive partial correlation between basal area and volume increment when they used site index and average tree height as covariates. The R2 value was 0.72. Their function gives similar estimates of Volincr to our function in Table 5. This shows that the Norwegian material might show very 49 different results, if site index was replaced by plot indicators and Harvint% was introduced as a covariate. For a long time it has been considered important for the efficiency of selective management for stands to be kept open and multi-storied. A number of observations have indicated that such a structure promotes sustainability by affluent recruitment (Schütz 1989, Andreassen 1994, Lähde 1992). It is satisfying that this empirical study now confirms the validity of these hypotheses, by finding high, long-term volume productivity in plots with such structure. 5.1 Conclusions Analyses of volume increment in uneven-aged forests should include variance components such as actual site productivity, relative harvest intensity (percent of volume), and stand structure. Site index seems to be such an imprecise tool that the remaining variance still leads to the misleading conclusion that high standing volume is a prerequisite for high productivity. Temporal, long-term studies with repeated assessments in each plot are needed to obtain a measure of true productivity. Hence, spatio-temporal analyses of volume increment should not be based on data gathered by observing large numbers of plots on single occasions. With respect to correlation between volume increment and standing volume, these results differ from the findings of many earlier studies. The hypothesis tested must be rejected, as volume increment decreased with standing volume in plots with preserved structure. In the other plots, standing volume had no impact on productivity. These results suggest that the Swedish Forest Act should be revised, and its focus shifted away from stand density. The results show that single-tree management was most successful in terms of volume production if management concentrated on low intensity thinnings carried out in a manner promoting multi-storied structure and low standing volume. In other words, high volume production was obtained where the forest had widely spaced dominants over a large number of small trees. References Andreassen, K. 1994. Development and yield in a selection forest (Utvikling og produksjon i bledningskog). Meddelelser fra Skogforsk ISBN 82-7169-697-1.47,5: 1-37. (In Norwegian). Andreassen, K.& Höyen, B.-H. 2002. Nye tillvekstmodeller for granskog behandlet med bledningshogst. In: Öyen, B-H (red) Modellering av skogsproduksjon for ökologisk och ökonomisk forvaltning. Aktuelt, Skogforsk, NLH.02: 10-12. (In Norwegian ). Anon. 1974. Redovisning av fasta försöksytor. Skogshögskolan. Rapporter och uppsatser, 32:A, B1-B3. (In Swedish). Assman, E. 1970. The principles of forest yield study. Pergamon Press, New York. 506 p. Barth, A. 1929. Skjermforyngelsen i produktionsökonomisk belysning. Acta Forestalia Fennica.34,15, 33 p. (In Norwegian). Böhmer, J., G. 1957. Bledningsskog II. Forét Jardinée. Tidskrift for skogbruk.4: 203-247. (In Norwegian). Braastad, H. 1975. Produktionstabeller og tillvekstmodeller for gran. Meddelelser fra Det Norske Skogsförsöksvesen.31,9: 356-537. (In Norwegian). 50 Carbonnier, C. 1957. Ett gallringsförsök i planterad granskog. Svenska Skogsvårdsföreningens Tidskrift.55: 463-476. (In Swedish). Elfving, B. 1993. Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009: 1-10. (In Swedish). Fridman, J. 1995. Volymtillväxtprocent enligt Riksskogstaxeringen. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Rapport.1: 1-95. (In Swedish). Hägglund, B.& Lundmark, J.-E. 1977. Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 38 p. Hagner, M., Lohmander, P.& Lundgren, M. 2001. Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151: 151-161. Lähde, E. 1992. Natural regeneration of all sized spruce dominated stands treated by single tree selection. In Hagner, M. ed: Silvicultural Alternatives. Proceedings from an interNordic workshop June 22.25 1992. Swedish University of Agriculture Sciences, Dept of Silviculture, Reports.35: 117-123. Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y.& Saksa, T. 2002. Development of Norway spruce dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal of Forest Research.32: 1577-1584. Langsaeter, A. 1941. Om tynning i enaldret gran- og furuskog. Meddelelser fra Det Norske Skogsforsöksvesen.27, 8: 131-216. (In Nowegian). Lundqvist, L. 1989a. Changes in the stand structure on experimental plots managed with single-tree selection. Uppsats 1 i: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3: 1-25. -1989b. Volume increment on experimental plots managed with single-tree selection Paper 2 in: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3: 1-21. -1994. Growth and competition in partially cut sub-alpine Norway spruce forests in northern Sweden. Forest Ecology and Management.65: 115-122. Möller, C., M. 1954. The influence of thinning on volume increment. Results of investigations. In: Thinning. Problems and Practices in Denmark. State University of New York, Coll Forestry, Tech Pub.76: 5-32. Nilsen, P. 1988. Fjellskogshogst i granskog - gjenvekst og produksjon etter tidligere hogster. Norsk Institutt for Skogforskning Rapport.2/88: 1-26. (In Norwegian). O´Hara, K., Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y.& Saksa, T. 1999. Leaf area and tree increment dynamics on a fertile mixed-conifer site in southern Finland. Ann. For. Sci. 56: 237-247. Öyen, B.-H.& Nilsen, P. 2002. Growth effects after mountain forest selective cutting in southeast Norway. Forestry 75, 4: 401-410. Schütz, J.-P. 1989. Der Plenterbetrieb. Fachbereich Waldbau, ETH, Zurich, 54 p.(In German). 51 5 Annual Volume Increment, m3 / ha 4 3 Fig.1. Partial regression of Annual volume increment on Standing volume for the group treated “Well”. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot J. 2 1 0 0 50 100 150 200 250 Standing volume, m3 / ha 5 Fig. 2. Partial regression of annual increment on harvest intensity in percent volume. (Table 6, Regression 1). values for plot V1. Annual volume increment, m3 / ha 4 3 volume of standing Estimated 2 1 7 0 Annual Volume Increment, m3 / ha 6 0 10 20 30 40 50 60 Harvest intensity, % of volume 5 4 Well 3 Wrong 2 Fig. 3. Partial correlations of Volume increment on Years from start of treatment. The two lines refer to the two groups of plots, i.e. those treated “well” and those treated “Wrong” with respect to stand structure. The “Well” group is represented by plot J and the “Wrong” group by plot V1. 1 0 0 10 20 30 40 50 Years from start of treatment 52 Bilaga J Det är ekonomiskt motiverat att använda naturlig återväxt >1m i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 Vinst, tid + kval 200 150 Vinst, tid 100 50 0 -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m Figur 1. Vinst är i denna figur den vinst man gjorde genom att använda redan befintlig naturlig föryngring i form av plantor och träd, i stället för att ta bort dessa och ersätta dem genom plantering av förädlade plantor. Linjer drogs mellan den relativa nuvärdesvinsten i fallet att båda plantor var lika stora, trädhöjd=0, till nuvärdesvinsten i fallen då jämförelsen gjordes vid en tidpunkt då tallarna var 10 cm grova. Då är de ungefär 10 m långa. Det negativa värdet i första punkten gäller den (positiva) vinsten i nuvärde man fick genom att plantera en förädlad tallplanta i stället för en lika lång naturplanta. UBICON Rapport 1, 2011 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44 Epost [email protected] Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 53 Sammanfattning En teoretisk beräkning utfördes för att jämföra den vinst i nuvärde som uppstår av att man planterar plantor som härstammar från plusträd i stället för att använda sig av natursådda plantor. I Sverige kan man beställa förädlade plantor från plantskolor som har sått frö som insamlats i fröplantager. Den genetiska vinsten har vid avkommeprövning visat sig motsvara en ökning av volymproduktionen med 6-8 %. I detta arbete antogs att en förädlad planta bildar ett moget träd inom en tid som är 10 % kortare än för en vanlig planta. Trädslaget var tall. Riksskogstaxeringen har visat att det i landets ”äldre skog” i medeltal finns 37 tusen natursådda plantor per hektar. Merkostnaden för arbetet med att plantera en förädlad planta, i stället för att acceptera en redan befintlig naturplanta, motsvarade en vinst i nuvärde på 20 %. När jämförelsen gällde alternativet att ta bort en natursådd tall med diametern 10 cm, och därefter plantera det antal förädlade plantor, som behövdes för att få en lika stor förädlad tall, visade det sig att nuvärdet blev 1.77 gånger så högt (177%) om man behöll tallen. Om tallen med 10 cm diameter gav betydligt bättre sågtimmer än den planterade tallen, som växte fort under sina första år på ett öppet hygge, blev nuvärdet 2.69 gånger så högt (269 %). Man kan följaktligen uppnå en betydande vinst i tid och kvalitet genom att utnyttja natursådda plantor och omogna träd. Beräkningarna visade att naturplantor utgör det bästa alternativet från och med att de uppnått en höjd på en meter. Ämnesord: hyggesfritt skogsbruk, selektiv avverkning, nuvärde, tidsvinst, kvalitetsvinst, genetisk förädling Bakgrund Vid utnyttjande av naturlig återväxt kan man som skogsägare inte tillgodogöra sig den snabbare tillväxt som blir resultatet av plantering med förädlat material. Beräkningar av den förädlingsvinst man kan för närvarande kan få med plantor från frö från våra fröplantager är 6-8 % (Andersson et al 2003). Arbetet med anläggning av nya fröplantager med högre förädlingsvinst fortsätter, varför vi kan räkna med ökad förädlingsvinst i framtiden. När man ställer fröträd drabbas man av kostnader, t.ex. försenad avverkning av fröträd, omhändertagande av nerblåsta fröträd, markberedning och väntan på att plantorna, som blir lika stora som kostnaderna för markberedning och plantering. Dessa kostnader och risker gör att många skogsägare drar sig för s.k. naturlig föryngring. Vid kontinuerligt bruk av skiktad skog utgör omogna träd och plantor den naturliga återväxten. Tillämpas ”naturkultur” tillkommer plantering i luckor utan naturlig föryngring. Denna utförs såsom ”grönrisplantering” direkt i orörd mossa (Hagner 2004). När man undviker att lägga marken kal har forskning visat (Örlander 1991), att större delen av den rikliga återväxten som finns i Sveriges slutavverkningsskogar, överlever. I en lågintensiv undersökning av riksskogstaxeringen fann man 37 000 plantor per hektar, som ett medeltal i ”äldre skog” (Kempe 1997). 54 I detta arbete förutsätts att skogsägaren bedriver kalhyggesbruk. De flesta skogsbolag beordrar sina skördarförare att inte avverka träd som är 10 cm i diameter, eller mindre. Problemet med naturföryngringen uppstår när man kan välja mellan att röja bort plantor och småträd eller att låta dem ingå i nästa skogsgeneration: Vid kontinuerligt bruk av skiktad skog har det visat sig att timmerkvaliteten blir högre än vid bruk av kalhyggen (Eikenes et al 1995, Nordström 2005). Detta beror på den hämning av tillväxten som små träd råkar ut för i en skiktad skog. De får därigenom liten andel ungdomsved samt få och klena grenar. Hypoteser 1. Nuvärdet av en tall som skapats av ett frö, som ger så mycket högre tillväxt att den kan skördas efter 10 % kortare tid än normalt, är högre än nuvärdet av en vanlig tall. 2. Nuvärdet av en tall som skapats genom plantering av en förädlad tallplanta, är högre än nuvärdet av en natursådd tall med 10 cm diameter. 3. Nuvärdet av en förädlad tallplanta som planteras på ett kalhygge, är högre än nuvärdet av en 10 cm grov natursådd tall med potentiellt hög timmerkvalitet. 4. Vinsten med plantor från fröplantager är så hög att man bör ta bort alla naturplantor som är kortare än 5 m och i stället plantera. Material och metod Vinsten med att använda förädlade plantor i stället för lika stora naturplantor belystes genom nuvärdesberäkning omfattande en skogsgeneration. Dessutom beräknades den ekonomiska effekten av att spara ett mindre träd med 10 cm diameter, istället för att ta bort det och plantera förädlade plantor. Vid 10 cm diameter är tallar ungefär 10 m höga. Beräkningarna är gjorda med hjälp av datormodellen Tree som kan laddas ner från hemsidan www-sekon.slu.se/~mats. Modellen beräknar värdet av ett träds olika delar under det att det växer med en angiven årsring. Hänsyn tas till kvalitet, prislista, avverkningskostnader och återväxtkostnader. Trädets form kan ändras liksom markens bördighet. Modellen gör det möjligt för en skogsägare att förstå vilket netto han får ut av ett träd efter att ha betalat avverkningen. En ränteberäkning sker, vilket kan hjälpa skogsägaren att besluta om ett träd är ekonomiskt moget eller ej. Antaganden **Förädlingseffekten leder till att ett träd uppnått en diameter på 38 cm efter 10 % kortare tid än normalt, 86 år i stället för 95 år. **En vanlig tall växer med 2 mm årsring. En förädlad tall växer med årsringen 2.22 mm. **Det tar 19 år för en förädlad tall att nå 10 cm diameter, medan motsvarande för en vanlig tall är 25 år. **En 10 cm grov och 10 m lång tall jämförs med en planterad planta med 0.1 m längd. **Det kostar 3 kr att plantera en planta. Markberedning, plantering och hjälpplantering är inräknat i denna summa. **En vanlig tall har kvalitet 3 i bottenstocken, kvalitet 4 i andrastocken och kvalitet 2 i tredjestocken. Detta beskrivs som ”tall 342”. En tall som kvalitetsdanats genom att växa upp i 55 skiktad skog har kvalitet ”tall 132”. En tall som vuxit upp på ett kalhygge har kvalitet ”tall 442. **Prislista för timmer är hämtad från Norra Skogsägarna 2007 **Massaved av tall betalas med 250 kr/m3. **Nuvärde beräknas på följande sätt: N=Dn/((1+r)^a). N=nuvärde. Dn=drivningsnetto för trädet. R=ränta/100. a=antal år mellan år 0 och inkomståret. **Räntan är 3 %. **Ståndortsindex är T20. **Drivningskostnaden beräknas utifrån kostnaden vid plockhuggning med uttag av 50 % av volymen. Drivningen sker med vanliga skördare och skotare. Avstånd till bilvägen är 200 m. Resultat Nuvärdet av den förädlade plantan i första jämförelsen i tabell 1 minskades med 3 kr för att jämförelsen skulle bli korrekt. Detta berodde på att kostnaden för markberedning, plantering och hjälpplantering, måste dras från nuvärdet. Den natursådda plantan var på plats utan kostnad. Totalt ökade nuvärdet genom att använda en förädlad planta, från 30 till 39-3=36 kr, dvs. med 20 %. Tabell 1. Nuvärden vid tre skilda jämförelser. Överst är nuvärden beräknade vid planteringen av en förädlad planta och för en natursådd lika stor planta. Drivningsnettot avser en fullstor tall med 38 cm diameter. Mellersta jämförelsen avser en planterad förädlad planta som bildar en fullstor tall efter 82 år, medan en 10 cm grov oförädlad tall bildar en fullstor tall efter 70 år. Den nedersta jämförelsen avser en förädlad tallplanta som bildar en fullstor tall med kvalitet 442 efter 82 år, medan en 10 cm grov oförädlad tall bildar en fullstor tall med kvalitet 132 efter 70 år. Nuvärde kr År Drivn.nett kr/träd Två lika stora plantor 30 95 490 39 86 490 Planta och träd med lika kvalitet 0 -8 62 70 490 43 82 490 Planta och träd med olika kvalitet 0 -8 78 70 621 37 82 414 Nuvärdet av den förädlade tallen, som skördades i andra jämförelsen i tabell 1, minskades med 8 kr. Detta berodde på att drivningsnettot av den 10 cm grova tallen var negativt. Avverkningskostnaden var 7 kr. Kostnaden för plantering av så många plantor som behövdes för att skapa en tall med diametern 10 cm var 8 kr. Värdet av den bit massaved som tillverkades av tallens stam var 8 kr. Med avrundningar blev drivningsnettot -8 kr. De två nuvärdena som skulle jämföras blev därför 62 respektive 43-8=35. Att spara den lilla tallen med 10 cm diameter gav därför ett nuvärde på 177 % av vad den förädlade plantan gav. Vid tredje jämförelsen i tabell 1 togs, utöver vad som gällde i sistnämnda fall, även hänsyn till den högre virkeskvaliteten i den oförädlade tallen. Detta visade sig ge en stor skillnad i drivningsnetto, 621 kr/träd respektive 414 kr/träd. De två nuvärdena blev 78 respektive 378=29. Att spara den lilla kvalitetsdanade tallen gav ett nuvärde på 269 % av vad den förädlade plantan gav. 56 För att belysa hur stor en naturplanta måste vara för att tidsvinsten skulle kompensera förädlingsvinsten drogs en rak linje mellan de tidigare nämnda resultaten (Figur 1). 300 Skillnad i nuvärde, % Figur 1. Vinst är i denna figur den vinst man gjorde genom att använda redan befintlig naturlig föryngring i form av plantor och träd, i stället för att ta bort dessa och ersätta dem genom plantering av förädlade plantor. Linjer drogs mellan den relativa nuvärdesvinsten i fallet att båda plantor var lika stora, trädhöjd=0, till nuvärdesvinsten i fallen då jämförelsen gjordes vid en tidpunkt då tallarna var 10 cm grova. Då är de ungefär 10 m långa. Det negativa värdet i första punkten gäller den (positiva) vinsten i nuvärde man fick genom att plantera en förädlad tallplanta i stället för en lika lång naturplanta. 250 Vinst, tid + kval 200 150 Vinst, tid 100 50 0 -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m Linjernas skärningspunkt med linjen 0 visar att vinsten i tid, alternativt vinsten i tid+kvalitet, är så stor att man vinner på att behålla en natursådd tall, som är längre än 1.0 respektive 0.6 m. Slutsatser Vinst i tid genom att behålla en redan befintlig naturligt föryngrad planta eller ett träd har ett så högt värde att man inte bör röja bort träd med större höjd än 1 m. Om den naturligt föryngrade tallen har få och klena grenar på sin bottenstock finns det ännu större anledning att behålla den i stället för att byta den mot en förädlad planta. Kvaliten på dess sågtimmer blir dåligt genom att den växer fort och bildar grova grenar under sin tid på ett öppet kalhygge. Hypotes nr 1 bör accepteras eftersom nuvärdet ökade med 20 % om man tog bort små naturplantor och i stället plantera förädlade plantor. Hypotes nr 2 och 3 bör förkastas eftersom det blev flera gånger högre nuvärde av att behålla en 10 cm grov natursådd tall i stället för att röja bort den och plantera förädlade tallar. Hypotes nr 4 för förkastas därför att det blev högre nuvärde av att behålla alla naturplantor större än 1 m. Referenser Andersson, B., Elfving, B., Ericsson, T., Persson, T., Gregorsson, B. (2003) Performance of improved Pinus sylvestris in northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.18, 199-206. Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30. Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-50107.124 sidor. Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8. 57 Nordström, G. (2005) Kvalitet hos talltimmer från förstagallringar som kommera att göras på SCA:s eget skogsinnehav de kommande 10 åren. En provsågning vid Holmsunds sågverk. Quality of Pine Timber from First Thinnings. A Test Sawing at Holmsund Sawmill. Swedish University of Agricultural Sciences, Instituionen för skogsskötsel, Examensarbete.3, 1-27. Örlander, G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E. Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport.1, 1-129. 58 Bilaga K Skogsvårdslagens §5, §6, §10 strider mot §1 Texten i skogsvårdslagen är utformad med tanke på att ”skog” är en samling träd som finns inom ett område som kallas ”bestånd”. Skogen har en viss ålder och den ersätts av ”ny skog” eller ”återväxt” när den sammanlagda mängden stamved, dvs. ”virkesförrådet, är för lågt. Bilagorna M, X och Y bevisar att 1 § krav på hög avkastning och bibehållen biodiversitet endast uppfylls av en helt annan typ av ”skog”. En sådan skog har lågt virkesförråd och består av en blandning av stora och små träd. Skogen sköts med ständigt återkommande gallringar där omogna träd lämnas. En sådan skog har ingen ”ålder” eftersom träd med olika ålder står blandade. I en sådan skog skapas nytt virke av alla omogna träd som lämnas vid gallring. Termen ”ny skog och återväxt” kan därför inte skiljas från termen ”träd”. På de punkter där marken inte utnyttjas av de omogna träden planteras nya träd (Figur 1). Figur 1. En nygallrad skog med markering av de områden som har planterats. Detta är sådana områden där mogna träd stått anhopade och genom sin konkurrens förhindrat att nya träd vuxit upp. Utseendet på en sådan skog är sådan att begreppet ”bestånd” saknar relevans. Skötseln av denna typ av skog inriktas på mindre delar som lämpligen benämns ”trädgrupp”, vilket är ett område inom vilket träden konkurrerar om samma tillväxtresurser: ljus, vatten och näring. De större träden hämmar tillväxten i de mindre träden. Skogvårdslagens §1 uppfylls om trädgruppen har tillräcklig bladyta, dvs. om den solfångande ytan hos barr och blad fångar det mesta av det röda ljus som omvandlas till socker av klorofyllet. Enligt de nämnda bilagorna skall skogen skötas kontinuerligt ** med gallringar vid vilka mogna träd skördas och omogna träd med goda egenskaper friställs. Syftet skall också vara att bevara en naturlik blandning av stora och små träd. ** med lågt virkesförråd, dvs. huvudparten av träden skall vara små eller halvstora Nedan anges exempel på text i skogsvårdslagen som inte är förenlig med det ovanstående, dvs. med kraven i §1. 5§ Skyldighet att anlägga ny skog I förordning sägs att ”Skogsmarkens virkesproducerande förmåga ska…inte anses tillvaratagen på ett godtagbart sätt, när beståndets virkesförråd gått ned till under hälften av det förråd som normalt bör finnas. (Kommentar: Kravet på högt virkesförråd står i strid med önskemålet om lågt virkesförråd. Kraven i 1 § uppfylls inte) 6§ Föryngringsåtgärder 59 I föreskrifter sägs under ”föryngringsåtgärder” sägs. När det behövs för att … återväxten skall utvecklas väl … ska … skärmträd … lämnas kvar vid avverkning. … Av samma skäl … ska utglesning av skärm ske. (Kommentar: Föryngring betraktas som något annat än träd. Träd skall tas bort för att föryngringen skall utvecklas väl. Detta strider mot tanken att omogna träd är detsamma som föryngring. Krav på utglesning bland träd för att återväxten ska utvecklas väl, strider mot kraven i 1 §) 10§ Avverkningsformer och lägsta ålder för föryngringsavverkning I lagtexten sägs att ”avverkning … ska vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling” (Kommentar: Texten förutsätter att skog består av bestånd inom vilka ålderklasser ersätter varandra. Avverkning skall antingen främja ny skog eller befintlig skog. Detta är inte förenligt med kraven i 1 §) Under föreskrifter står ”… ska avverkningen skapa lämpliga förutsättningar för … planttillväxt. (Kommentar:Lagtexten grundar sig på uppfattningen att plantor skall växa fort. Vid bruk av skiktad skog hämmas alla plantor av större träd. Detta är en förutsättning för att virkeskvaliteten skall bli hög. Kraven i 1 § motverkas av lagtexten ) Under föreskrifter står ”Föryngringsavverkning får inte ske i bestånd med lägre ålder än …” (Kommentar: Lagen förutsätter att skog består av bestånd med lika gamla träd. En sådan skog uppfyller inte kraven i 1 §) Under allmänna råd står ”Avverkning som främjar skogens utveckling kan utföras … som gallring. Virkesförrådet efter sådan avverkning bör i barrskog inte understiga den nivå som anges i bilagan (Bilagan = virkesförrådsdiagrammet) (Kommentar: Virkesförrådsdiagrammet kräver att virkesförrådet skall vara högt. Detta strider mot kraven i 1 §) 60 Bilaga L Äganderättsskyddet kräver att skogsstyrelsen bevisar att den skada Holmberg orsakat nationen är oproportionerligt stor i förhållande till den vinst han själv gjort. Myndighetens krav står inte i proportion till vinsten för nationen när kubikmassan uppgår till 90 % av lagens krav. Vi hänvisar till äganderättsskyddet i regeringsformen och europakonventionen som begränsar statens möjligheter att göra ingrepp i enskildas äganderätt. För att ett ingrepp i äganderätten ska vara tillåtet måste bl.a. följande kriterier uppfyllas: 1. Begränsningen, t.ex. ett förbud att avverka skog på det sätt som man finner lämpligt, måste vara motiverat av ett ”angeläget allmänt intresse”. Staten måste visa vilket allmänt intresse som skadas och vilken risk det är att detta allmänna intresset skadas, när Holmberg sköter sin skog enligt de principer som vetenskapsmännen rått honom till. 2. Det måste föreligga en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner på begränsningen och vad den enskilde förlorar (krav på proportionalitet). Staten måste kunna visa att det föreligger en rimlig grund för begränsningen i den enskildes äganderätt. Den enskilde kan argumentera för att det inte är proportionerligt att hindra en enskild från att avverka sin egen skog på sin egen fastighet i enlighet med en ekonomisk princip som utformats av en sakkunnig och som har visat goda resultat i praktiken. 3. En tillåten begränsning i äganderätten hade varit att hindra en okunnig person för att med oprövade metoder avverka skog på sin fastighet. Så är inte fallet i föreliggande mål. I detta fall gäller det omvända. Staten hindrar skogsägaren att utföra sådana åtgärder som överträffar de åtgärder som staten förordar. Detta gäller såväl i fråga om produktion av virkesvolym (bilaga I ochY), som produktion av värde (bilaga M och Q). Det staten förordar är därför ett brott mot skogsvårdslagens 1§. 61 Bilaga M Nuvärdet maximeras om endast en dominant finns i trädgruppen Intervju med Mats Hagner, professor emeritus i skogsföryngring. Nils Fagerberg, jägmästare och lärare i hållbart skogsbruk på Linnéuniversitetet. 2011-05-09 Nils: Du har tillsammans med statistikern Sören Holm, genom multipel regressionsanalys, visat att blädningsgallring som upprepats upp till sex gånger i elva svenska försöksytor gav resultat, som visade att volymproduktionen i ytorna var störst när ** gallringsstyrkan var låg **den stående volymen var låg **den skiktade strukturen bevarades Har jag uppfattat resultaten rätt? Mats: Ja. Nils: Om jag förstått rätt har två professorer i skogsträdens fysiologi uttalat som sin mening, att produktionen av stamvolym bör vara så stor som möjligt om skog är ** fullskiktad ** med maximal bladyta ** såvida den stående volymen av stamvirke är låg. Har jag uppfattat detta rätt? Mats: Ja. Nils: Du har i bilaga 1 tolkat vetenskapliga arbeten utförda av Elfving och Jakobsson och påpekat att dessa visar att en skiktad tallskog långsiktigt producerar lika mycket virke som en enskiktad tallskog. Konkurrensen gör att ett dominant träd hämmar tillväxten i små närstående träd. Forskarna visade att det virke som fattades i de små träden återfanns i det dominanta trädets stam. Konkurrensen mellan olikstora träd resulterade alltså inte i någon förlust av virkesproduktion. (Bilaga 1). Har jag uppfattat detta rätt? Mats: Ja Nils: I bilaga 2 har Du sammanställt material som visar att ett träd är ekonomiskt omoget såvida det, efter en gallring, växer så fort att dess värdeökning överstiger den ränta som skogsägaren får vid alternativ placering av pengar. Har jag uppfattat denna definition av mogenhet på rätt sätt? Mats: Ja Figur 1. En fullskiktad skog med en dissimilarity coefficient nära värdet 0.5, vilket karaktäriserar en naturlig skog. De största träden är ännu inte ekonomiskt mogna. Detta innebär att de efter en gallring växer så fort att ger bättre ränta på sitt eget värde än vad skogsägaren får vid alternativ placering av pengar de Nils: Vid gallring i det vanliga kalhyggesbruket försöker man fokusera tillväxtresurserna till de största träden, för att man så snart som möjligt skall kunna utföra en kalavverkning av ett bestånd med enbart fullstora träd. Beståndet i figur 1 skulle vid kalhyggesbruk ha gallrats genom att utjämna skiktningen. Man skulle ha plockat bort de små träden, nr 3,4,5, samt eventuellt med röjning tagit bort resten av småträden. 62 Håller Du med om detta? Mats: Ja Nils: Även vid gallring i ett kontinuerligt skogsbruk försöker man att fokusera tillväxten till de största träden, så att de så snart som möjligt uppnår ekonomisk mognad. Skillnaden är att man samtidigt även ser till att vårda skiktningen genom att lämna tillräckligt stort avstånd mellan dessa stora träd. Håller Du med om detta? Mats: Ja Nils: Vid gallring i ett kontinuerligt skogsbruk försöker man gallra så att det efter skörd av ett moget träd finns flera mindre träd kvar som kan utnyttja ståndortens tillväxtresurser. Håller Du med om detta? Mats: Ja Nils: Vi antar nu **att alla träden i figur 1 fortfarande är omogna i ekonomiskt avseende. **att alla träd har samma virkeskvalitet. **att träd 1 kan nå alla de tillväxtresurser som finns inom ytan. Mats: OK Nils: Det är även rimligt att anta att varje träd förser sig med tillväxtresurser i proportion till storleken på respektive träds bladyta. Håller du med? Mats: Ja Nils: Jag påstår att nuvärdet på virkesavkastningen i exemplet, dvs. det långsiktiga värdet av alla inkomster och utgifter, ökar om jag gallrar bort nr 2. Håller Du med mig? Mats: Ja Nils: Jag påstår att nuvärdet av virkesavkastningen i exemplet blir väsentligt större genom tillämpning av kontinuerligt skogbruk än genom kalhyggesbruk. Håller Du med mig? Mats: Ja Nils: Om jag förstått rätt så kan man uttrycka detta i en regel som har följande lydelse. Nuvärdet i en grupp av träd som delar på samma tillväxtresurser blir högst om man med gallring, via konkurrensen mellan träd, fokuserar tillväxten till det största trädet. Detta sker genom att man ökar skiktningen och strävar efter att underhålla en optimal bladyta. Stämmer detta? Mats: Ja Nils: TACK 63 Bilaga 1 Konkurrens mellan tallar av olika storlek förorsakar ingen förlust av virkesproduktion Elfving och Jakobsson visade i två skilda arbeten att en tallskog med olikstora träd, dvs. en skiktad skog, långsiktigt producerar lika mycket stamved som en enskiktad skog. Figur 1. Små tallar hämmas i sin tillväxt av konkurrensen från stora träd. Detta gäller både runt solitära träd och längs en hyggeskant. Hämningen av små träd har ansetts vara ett problem, men ny forskning visar att konkurrensen inte förorsakar någon förlust av virke. All stamved som saknas i de små hämmade träden återfinns i de stora träden (Elfving och Jakobsson 2004, Jakobsson och Nilsson 2005). Konkurrensens räckvidd, såsom procent hämning av full tillväxt, uppmät5tes av Elfving and Jakobsson (2006) (Figure 2). Av stort intresse var att man inte fann att konkurrensens räckvidd inte stod i samband med det stora trädets storlek. Figur 2. Tillväxtnedsättning i procent hos små tallar, uttryckt som funktion av avståndet från en solitärt växande stor tall. De olika kurvorna gäller bördigheten uttryckt som SFI (Hägglund and Lundmark 1981). Funktionen presenterad av Elfving (2009) har följande form: Vrel=0,1725+0,8275·[1-exp{(-0,08830,0189·SFI)·DIST²}]. Underlaget till funktionen publicerades av Elfving and Jakobsson (2006). De kunde inte spåra något samband mellan tillväxtnedsättningen och storleken på den stora tallen. Referenser Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-36. Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka, Appendix 18.1. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249-258. Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12. 64 Bilaga 2 Ett träd är ännu inte moget såvida det, efter en gallring, växer så fort att dess värdeökning överstiger den ränta som skogsägaren får vid alternativ placering av pengar Utdrag ur läroboken Naturkultur Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-50107.124 sidor. Läs hela boken på länken; http://libris.kb.se/bib/9416040 Den gynnsamma ekonomin i Naturkultur står på två ben. Trädstorlek och virkeskvalitet (Figur 68, 69). Stora träd ger virke som betalas mer per kubikmeter. Vid ökande trädstorlek minskar kostnaden per kubikmeter för fällning, kvistning, kapning och för lastning. Planteringskostnaden har ett kvadratiskt samband med trädstorlek medan volymen och priset har ett kubiskt samband. Därför minskar planteringskostnaden per kubikmeter vid ökande trädstorlek. Figur 68. Intäkt per m3fub av trädstammar och kostnad för avverkning och terrängtransport. Kostnaden för plantering gäller om trädet skall ersättas med plantor (3 kr/st) på två meters förband. Trädet anses disponera en yta som står i direkt proportion till grundytan. Eftersom detta är en kvadratisk term medan volymen är en kubisk term, minskar kostnaden för plantering ju större trädet är. Notera att återväxtkostnaden är ungefär densamma som hela drivningskostnaden. Vid tillämpninng av Naturkultur blir avverkningskostnaden per kubikmeter högre än vid kalhuggning. Detta beror på att skördaren måste undvika att skada kvarstående träd och på att terrängtransporten fördyras genom att volymen per hektar minskar (Persson 1992, Dale et al.1993, Fjeld 1994). Denna faktor kompenseras mer än väl av att de avverkade träden är större än vid åldersklassskogsbruk (Persson 1993) (Figur 68, 69, 70). Figur 69. Netto efter att drivningskostnad och planteringskostnad dragits från trädstammens värde. Notera att träd måste bli över 15 cm i brösthöjdsdiameter innan de ger ett netto till skogsägaren, såvida denne måste ersätta trädet med planterade plantor. Ett träd som bara ger massaved måste bli 20 cm innan nettot blir positivt. Notera också att en tall av god kvalitet ger tre gånger så stort netto om den skördas vid 25 cm jämfört med 20 cm. 65 Om kostnaden för avverkning och plantering dras från inkomsten, ter det sig olönsamt att avverka träd klenare än 15 cm i diameter (Figur 69). Mot denna bakgrund är det förbryllande att medeldiametern vid slutavverkningar i norra Sverige ofta är så låg som 20 cm. Att föregående gallringar, med skörd av enbart klena träd, ger litet netto är väl känt. Utdrag ur Hagner, M. (2010) Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur ISSN 1654-4455 UBICON Report.3, 1-11. Läs hela rapporten på länken; http://pub.epsilon.slu.se/5538/ Fastigheten beräknas producera lika stor virkesvolym oavsett vilken av de två skogsbruksformerna som används. Detta har visats i vetenskapliga studier presenterade i kapitlet ”Bakgrund”. Eftersom skogsägaren långsiktigt bör avverka fastighetens hela tillväxt måste han vid naturkultur öka arealen gallring i förhållande till arealen kalhuggning, med förhållandet 73 m3 / 63 m3 = 1.16. En korrekt ekonomisk jämförelse skall därför gälla 1.00 hektar kalhuggning och 1.16 hektar naturkultur (Tabell 3 och figur 10). Tabell 3. Intäkter och kostnader för två alternativa sätt att bruka skogen. Arealen som utgör underlaget för kalhyggesbruk är 1.0 ha medan underlaget för naturkultur är 1.16 ha. Detta ger samma antal kubikmeter. På sikt måste skogsfastighetens hela tillväxt skördas. Drivnetto Nuvärde Total efter återv behållning -7500 197 25964 -870 1945 36267 33267 35192 40000 40000 30000 30000 20000 20000 Kronor Kronor Kalhygge Naturkultur Återväxt 10000 0 -10000 10000 0 1 2 3 4 -10000 Drivn. Åter- Nuvärde Total netto växt planterat hygge Kalhyggesbruk Total i procent 100 140 1 2 3 4 Drivn. Åter- Nuvärde Total netto växt planterad skog Naturkultur Figur 10. Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%). Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar. Siffror anges i tabell 3. Det långsiktiga nettot av virkesodling blev 40 % högre för naturkultur än för kalhyggesbruk. . 66 Utdrag ur: Hagner, M. (2008) In uneven-aged silviculture group features should be used rather than stand features. ISSN 1654-4455, UBICON, Report.14, 1-4. Läs hela rapporten på länken: (http://pub.epsilon.slu.se/3585/ ) Economic maturation A tree is considered to be economically mature when the rate of its increase in value falls below the interest rate that could be obtained from an alternative investment. Hence, different trees will become economically mature when they reach different diameters, since maturity in this sense is interactively affected by their growth rate, species and wood quality as well as their diameter. So, for instance, if the interest rate that could be obtained from a standard investment is 3 %, the slow-growing spruce tree, rapidly-growing spruce tree and pine tree with the interest rate versus diameter curves presented in Fig. 1, should be harvested when their diameters reach 19, 37 and 38 cm, respectively. Figure 1. The interest rate versus the net value of three trees after paying harvesting costs. 67 Bilaga N En blandning av träd och planterade plantor ger högre volymproduktion än en planterad kalyta Mats Hagner 2011-04-28 Elfving, B. (1990) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift.5, 1-8. Sammanfattning Försöket visade skillnaden i volymtillväxt mellan ett planterat kalhygge och plantering under skärmande träd. Området med skärm gav högsta produktionen, 107 %, under en omloppstid. I jämförelse med plantorna på hygget växte plantorna som sattes mellan träden sämre, men de överlevde bättre. Referat Observationsförsök anlagt 1962 av Eric Stefansson i Enafors,lat 63 17', 550 möh. Frisk ej översilad sedimentär grovmo, lågört och blåbär. G18 dvs 3,6 m3. En skärm av granar lämnades vid avverkningen, med 240 st/ha, mdiam 16 cm, gy 5m2,(22 m3/ha enl nedan). 10% av skärmträden var björk, resten gran. Skärmen var tämligen gruppställd. Plantering med Contorta, tall, gran, klippgran. Skärmen avvecklades på större delen av contorta och tallparcellerna 1983. Ungskogen där är nu viltskadad och luckig. Klippgranen är mycket dålig, troligen fel proveniens. Granen från Hoting lat 64 400 möh i 2x2m förband. Flatrotsplantering med 2/2. Mätningar 1971,1976 och tidiga våren 1990 (före skottskjutningen), dvs 9,14 och 27 vegperioder efter plantering. Unga träd såväl som skärmträd mättes sista gången. Medelåldern 1990 hos skärmträden (gran) 75 år i bh. 17% av träden var över 100 år. Gy 1990 var 11m2, grundytevägd medhöjd 14,3m, vol 66m3. Årsringmätning visade att vol 1962 var 22m3, tillväxten alltså 1,2 m3/årha (senaste åren 1,7m3/år). Planteringen av gran på kala ytan har 1990; överlevnad 59%, höjd 2,9m. Där finns färre självföryngrade än under skärmen. Planteringen med gran under skärmen gav 1990;överlevnad ca 90%, medhöjd 2,24m planterade, 1,77 för självsådda. Höjdutvecklingen på kalhygget var bättre ca 2,9m (jfr 2,24) vilket motsvarar försening på 5 år. Om boniteten är 3,6m3/år medför förseningen en förlust av 18m3, vilket är klart mindre än vinsten på 44 m3 i skärmen. Elfving anser att markutnyttjandet torde öka med 7% i skärmmetoden. Hade man avverkat skärmen 10 år tidigare skulle vinsten varit 20m3 i stället för nuvarande 26m3 dvs sämre. 68 Bilaga O Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling 15 år efter avverkningen Mats Hagner 2009-10-09 Läs hela rapporten på länken; http://pub.epsilon.slu.se/4033/ Delar av texten har utlämnats. Detta har markerats med ………….. Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket bra. På den kalhuggna och markberedda marken har planterade tallar drabbats av stor avgång. Mestadels är planterade plantor inne i skogen mycket små och överlevnaden hos planterad tall är i medeltal lika låg som på hygget. Detta är dock helt i sin ordning eftersom planterade plantor inte bör sättas där befriade träd disponerar alla tillväxtresurser. UBICON Rapport 5, 2009 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44 Epost [email protected]. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 69 Sammanfattning Hagner, M. (2009) Naturkultur i Piellovare. Tillstånd och utveckling i försöket 15 år efter avverkningen. http://pub.epsilon.slu.se/4033/. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.5, 1-23. Försöksområdet i Piellovare är det enda i serien om tolv områden, där en orörd parcell kan jämföras med behandlade parceller. En bedömning av den relativa volymproduktionen efter skörd av mogna träd kan därför endast ske i detta fältförsök. Försöksområdet ligger i en talldominerad östsluttning väster om Kåbdalis i Norrbottens inland. Fyra stora parceller på 60 x 380 m anlades. Kont höggs kal, hyggesrensades och planterades efter markberedning. Orörd lämnades utan åtgärd. Gles och Tät gallrades genom huggning ovanifrån. I Gles skördades 59 % av volymen och i Tät skördades 41 %. Grönrisplantering utfördes i Gles och Tät. Skogen var brandpräglad tallskog med inslag av fuktiga-försumpade partier i nedre delen. Där förekom gran, björk och asp som inblandning. Markägare Sveaskog. Volymproduktionen 5-12 år efter befriande gallring låg på 84-87 % av den i orörd skog, trots att den stående volymen reducerats till hälften, från 171 till 94 m3/ha. Denna volymproduktion torde ligga i närheten av vad som uthålligt kan förväntas vid konventionellt trakthyggesbruk. Volymproduktionen efter kalhuggning var noll under motsvarande tid. Vid besök 2009, femton år efter avverkningen, togs foton från koordinatsatta punkter. Tillväxten över lång tid undersöktes genom borrprover tagna från tre tallar. Årsringsbredden hade ökat fyra till tio gånger som en följd av gallringen. Den planterade återväxten av gran och tall drabbas av stora skador från knäckesjuka, snöskytte, tallkräfta m.m. Skadorna tycks vara störst på det kala hygget. Ett ökat nuvärde vid virkesodling kan tydligen åstadkommas genom upprepad befriande gallring kombinerad med berikande plantering i stora luckor. Denna slutsats kan dras eftersom volymproduktionen per hektar hos de befriade träden, redan efter 5-12 år efter gallringen ligger i nivå med vad ett långsiktigt kalhyggesbruk kan tänkas ge. Det framtida värdet av den utglesade skogen är mycket högre än värdet av kalhygget. Nuvärdet av skogsbruk kan öka väsentligt när den totala nyttan beräknas. Förutom att virkesodlingens ekonomiska resultat förbättras vid tillämpning av naturkultur tjänar rennäringen mycket på att markbetet blir ostört och att träd med lav lämnas kvar. Dessutom blir skogens värde för jakt och rekreation förbättrat. Slutligen undviks klimatstörning av växthusgaser som utsöndras från kal och markberedd skogsmark. Sökord: Blädning, naturkultur, höggallring, kalhuggning, trakthyggesbruk, grönrisplantering, volymproduktion, tillväxt, ekonomi, värde, nytta, nuvärde, maximering, avverkning, maskin, rennäring, markbete, trädlav, jakt, rekreation, biodiversitet, klimat. 70 Bakgrund I det följande redovisas material som sammanställts av skogsstyrelsen i Rapport 23, 2009. Författare: Per-Erik Wikberg och Tomas Lundmark …………………………………………………… Material ………………………………………………………………………….. Piellovare 2059 Talldominerad östsluttning väster om Kåbdalis i Norrbottens inland. Fyra stora parceller på 60 x 380 m anlades. Kont höggs kal, hyggesrensades och planterades efter markberedning. Orörd lämnades utan åtgärd. Gles och Tät gallrades genom huggning ovanifrån I Gles skördades 59 % av volymen och i Tät skördades 41 %. Grönrisplantering utfördes i Gles och Tät. Skogen var brandpräglad tallskog med inslag av fuktiga-försumpade partier i nedre delen. Där förekom gran som inblandning. I övrigt blåbär-lingon (Tabell 2). Markägare Sveaskog. På den orörda parcellen fann jag 2009 inga unga stubbar, men många gamla efter stora furor. Stubbarna var höga och troligen har stammarna kapats med yxa. Detta tyder på att den senaste gallringen gjordes i slutet av 1800-talet, innan man började använda såg. Skogen på den orörda parcellen är också så tät att självgallring på grund av konkurrens bland de största träden pågår. Denna process har kännetecknat skogsekosystemet under mer än ett halvt sekel och det har medfört att de flesta småträden har försvunnit. Beståndsföryngring av tall och gran finns, men man får söka efter småplantor bland blåbärsriset. En tio år gammal tallplanta var 9 cm lång. Uppenbarligen hindras de små plantorna att växa av att de stora träden tar hand om alla tillväxtresurser. Metoder Avverkning Markägare, tjänstemän eller skördarförare skötte utsyning av träd och avverkning efter muntliga anvisningar. Instruktionerna var att maskinföraren skulle spara en del småträd i KAL, avverka större träd och dåliga träd samt lämna tillräckligt med träd för att ge beståndsföryngringen ett gott skydd i GLES, avverka större träd och dåliga träd samt lämna tillräckligt med träd för att bibehålla nästan full produktion i TÄT. Plantering Planteringens utförande syftade till att utvärdera plantering av olika arter utan markberedning som föryngringsmetod i hyggesfritt skogsbruk. Plantorna sattes med två meters mellanrum i alla behandlingar när detta tilläts och inte hindrades av t.ex. friställda träd. Syftet var att med ledning av plantornas överlevnad och tillväxt undersöka när plantering inte behövs samt när respektive art kan användas med avseende på luckstorlek, avstånd till närmaste träd etc. ………………………………………………………... Mätningar Andra revisionen av Piellovare gjordes hösten 1994 (tre tillväxtsäsonger efter inmätning) eftersom avverkningen dröjde till vintern 1993-94. Fjärde revisionen gjordes 12 tillväxtssäsonger efter avverkning av Piellovare (Tabell 3). 71 Tabell 3. Årtal för de olika aktiviteterna. Behandling 1=Kont, 3=Gles, 4=Tät. Ytorna avverkades på vintern, planterades på försommaren, och reviderades på hösten Lokal Behandling Inmätning Avverkning Plantering Piellovare " 1 3, 4 1991 " 1993-1994 " " Revision 3 1999 " 2 1995 1994 1995 1994 4 2005 " ……………………………………………………….. Fotografering Den 3 augusti 2009 genomförde jag en fotodokumentation med koordinatsättning av varje bild. Borrprover Den 3 augusti 2009 tog jag borrprover på tre tallar mitt i parcellen Gles. Analys av årsringsbredden utfördes med instrumentet Bengan. Resultat ………………………………………………. Tabell 6. Uppmätt virkesförråd vid samtliga mättillfällen samt estimerat virkesförråd direkt efter avverkning. För 2059 gjordes 4:e revisionen 12 år efter avverkning. Samtliga uppgifter 2059 beräknades med data från provytor inmätta vid sista revisionen då ett urval av provytorna mättes in. (Felskrivning: KAL skall vara KONT) Block 2059 2059 2059 Volym m3 sk /ha Behandling Före avv. Efter avv. KAL GLES 161 66 TÄT 192 114 Revision 2 66 107 3 71 114 4 80 108 Uttag % 100 59 41 ……………………………….. Löpande tillväxt För koordinatsatta ytor (ca: 50 % av den inmätta arealen) kunde träd som dött efter avverkning sorteras ut. Träd som dött behandlades med andra ord som om de avverkats. I tabell 7 visas volymutveckling och tillväxt för överlevande träd. Tillväxten var något högre under period 2 än under period 1 (Tabell 7). Tabell 7. Uppmätt virkesförråd och medeltillväxt för träd med brösthöjdsdiameter > 6 cm på koordinatsatta ytor (ca: 0,06 ha/block/behandling). Träd som dött efter avverkning exkluderades ur data. För 2059 gjordes 3:e revisionen 12 år efter avverkning. Medeltillväxt Block Volym m 3sk/ha Revision Behandling Före avv. 2 2059 GLES 2059 TÄT 2059 orört 161 192 174 65,5 92,8 - 3 m sk/ha /år 3 71,4 99,4 181 4 80,3 108 192 Rev. 2 till 3 Rev. 3 till 4 1,17 1,33 1,56 1,48 1,43 1,71 72 Figur 2 kopierad från Ågren 2005. Ågren (2005) visade, genom analys av många borrspån från alla försöksblock, att friställda träd reagerade mycket positivt men att årsringens ökning inleddes först det tredje året efter gallringen. Han fann att tallens grundytetillväxt kulminerar redan 7 år efter gallring, medan granens tillväxt stegras ända till år 11. Näslund (1942) gjorde ungefär samma observationer i 157 gallrade ytor med gran i Norrland. Han visade också att reaktionen blev snabbast på bördiga ytor. Inväxning I Piellovare var inväxningen 0 eftersom volymberäkningen gjordes på träd med brösthöjdsdiameter större än 6.0 cm. Inga planterade plantor hade nått så stor diameter på de 12 år som förflutit sedan planteringen. Överlevnad hos planterad återväxt På det kala och markberedda hygget, Kont, planterades enbart tall, och överlevnaden var till en början god i de markberedda fårorna (Figur 3). Inne i luckorna i Gles och Tät var avgången i början något större. Därefter har snöskytte, älg och tallkräfta drabbat tallen hårdare på hygget än inne i skogens luckor. Vid besöket 2009, då plantorna var 14 år gamla härjade framförallt snöskyttet kraftigt ute på hygget. Även två meter långa tallar hade dödats nyligen. Inne i skogens luckor förekom samma skadegörare som på hygget, men intensiteten i angreppen tycktes vara lindrigare (Foto 1, 2, 3). 100 4 år Överlevnad, % Figur 3. Överlevnaden hos planterad tall efter 4 (5) år, 80 tvärstreckad, och efter 10 (11) år, kryssad. Grönrisplanteringen i Gles och Tät utfördes ett år tidigare än på Kont. 10 år 60 40 20 0 1 2 3 KONT GLES TÄT 73 Foto 1 till vänster. På det kala hygget, Kont, var det långt mellan de största överlevande planterade tallarna. En del av dessa hade nått över manshöjd. Vid min fotografering i augusti 2009 härjade skadegörare som snöskytte, tallkräfta och knäckesjuka bland de små tallarna. Det fanns mycket självföryngring av både tall och gran i harvfårorna, men snöskytte härjade även bland dem. De största träden på Kont var beståndsföryngrade granar som stod längs den beskuggade sydvästra sidan av parcellen (Foto 11). En del av dessa hade nått 2-3 m höjd och växte med årsskott på 30-50 cm. Foto 2 i mitten. I en stor lucka i Gles hade överlevnad och tillväxt blivit så god att de planterade plantorna, både tallar och granar, var manshöga. Detta var undantag eftersom konkurrensen med de befriade stora träden gjorde att huvudparten av de planterade tall- och granplantor var små. Jämför med foto 4. Andelen sjuka plantor var väsentligt lägre än ute på den kalhuggna parcellen Kont. Resultatet i Gles visar att investering i plantering kan vara motiverad i mitten av stora luckor. Foto 3 till höger. En typisk planterad 15 år gammal tall i Tät. Den var endast 60 cm lång och hade frihetstalet 1. De flesta planterade tallarna hade dött på grund av konkurrensen med stora träd. Detta bevisar att en investering i plantering av tall är meningslös i en tät skog. Tillväxt hos planterad återväxt Planterade plantor utvecklas i direkt proportion till konkurrensen från stora träd (Figur 4 och Foto 1, 2, 3 och 4). 140 120 100 Längd, cm Figur 4. Längd hos de 25 % längsta planterade plantorna av tall, streckad, och gran, kryssad. Tall 80 Gran 60 40 20 0 1 KONT 2 3 GLES TÄT Foto 4. I en stor lucka i Gles växte planterade plantor så fort att de nått över manshöjd. Detta gällde både tall och gran. Emellertid minskade plantornas höjd ju närmare stora träd de planterats. Tall nr 2 står nära bildens vänstra kant. Dess tillväxt skildras i figur 5. 74 Enskilda tallars tillväxtreaktion efter gallring Tall nr 2 Tall nr 1 2.0 1.5 1.0 Årsring, mm Årsring, mm 2.5 Tall nr 3 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 1.5 1.0 Årsring, mm 3.0 3.5 3.5 3.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.5 0.5 0.0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 0.0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 0.0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Figur 5. Årsringars bredd i tre tallar som växer i mitten av Gles (Bilaga 1) Foto 5. Tall nr 3 vars årsringsbredd skildras i figur 5. Den växer intill en lucka till höger, men den har konkurrens från en nästan lika stor gran till vänster. Den långa kvistfria stammen vittnar om att den före gallringen stått inklämd mellan stora träd under lång tid. Årsringsbredden före gallringen vittnar om att tallen nästan dog av konkurrensen från stora träd. Dess barrmängd räckte bara till för en årsring på 0.1 mm. Nu växer den tio gånger fortare än före gallringen, vilket beror på att bladytan byggts ut. Tyvärr är den redan nästan så lång som den kan bli, vilket innebär att den inte kan öka sin barrmängd genom att bygga upp ny grönkrona uppåt. Den enda möjligheten är att förlänga de redan anlagda sidogrenarna. Denna möjlighet är dock begränsad eftersom den stora granen till vänster förhindrar utbyggnad av grönkrona åt det hållet. Foto 6 och 7. Typiska partier av Kont och Orörd fotograferade 3 augusti 2009. Bilden av Kont är tagen från vägen nedanför försöket, medan bilden av Orörd är från mitten av parcellen. I bilaga 1 är bildernas kameraplacering koordinatsatt. Fotografiernas nummer är 1 och 23. 75 Foto 8 och 9. Typiska partier av Tät och Gles fotograferade 3 augusti 2009. Bilderna är tagna i mitten av varje parcell. I bilaga 1 är bildernas kameraplacering koordinatsatt. Fotografiernas nummer är 15, 18. Volymproduktion I Piellovare ersattes försöksledet Kal med Orörd. Ytan i Piellovare är därför det enda stället i försöksserien där tillväxten i skog behandlad med befriande gallring kan jämföras med den i orörd skog. Om man beräknar medeltalet av tillväxten i Gles och Tät och jämför den med tillväxten i Orörd, blir den 80 % mellan revision 2 och 3 och 85 % mellan revision 3 och 4. Denna höga tillväxt är anmärkningsvärd och uppmuntrande, eftersom uttaget i volym var så hög som 41 % i Tät och 59 % i Gles (Figur 6). Denna volymproduktion skall jämföras med 0 % på den kalhuggna parcellen. Tolv år efter avverkningen hade inga plantor nått en diameter över 6 cm. De träd på Kont som först uppnår en storlek på 6 cm är beståndsföryngrade granar som växer fort intill den sydvästra kanten i 1.8 skydd av skogen i Orörd. 1.6 Orörd Figur 6. Årlig tillväxt 5-12 år efter gallring i försöket Piellovare, över stående kubikmassan vid tredje revisionen. För detaljerade uppgifter se tabell 7. Tillväxt, m3 / ha 1.4 Gles Tät 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Kont 0.0 Diskussion 0 40 80 120 160 Volym, m3 / ha Skogens struktur, skador och reaktionsvillighet. Området ligger högt över havet nära polcirkeln. Det är endast ca 150-200 vertikala meter kvar till gränsen mot kalfjäll. Försöket lades ut i en vanlig tallskog som Sveaskog avsåg att slutavverka, innehållande knappt två hundra kubikmeter per hektar. Skogen var tidigare plockhuggen men hade stått orörd i mer än hundra år. Trängseln hade lett till självgallring vid 76 vilken de mindre träden dött. Detta framgick både av avsaknaden av färska stubbar och av diameterfördelningen som hade en kulmen vid halvstora träd. …………………………………….. Är produktionen i de utglesade parcellerna hög? Träden som överlevt trängseln i den ogallrade skogen hade tvingats kvistrensa sig högt upp och därigenom förlorat den största delen av sin grönkrona. Friställning av sådana träd leder vanligen till både snöbrott och vindfällen. I detta försök skyddades parcellerna Gles och Tät av Orörd skog på båda sidor. Av detta skäl uppstod inte någon vindfällning i Gles. Detta var annars ett starkt skäl till avgång i övriga försök, där en kalhuggen yta gränsade till Gles (Figur 1). I Gles har några träd dödats genom snöbrott och andra dött genom avverkningsskador. Generellt är avgången mycket blygsam i Gles. Som visats genom borrprover (Figur 3) har friställda träd byggt ut sin grönkrona och ökat sin årsringsbredd 4-10 gånger och produktionen i Gles har därför nått hela 87 % av produktionen i Orörd redan 5-12 år efter gallringen. Emellertid torde produktionen komma att öka väsentligt när halvstora och små träd vuxit upp mellan de glest stående dominanterna. Redan nu kan man se att detta sker i större luckor i Gles. I Tät är konkurrensen från de kvarstående träden så stor att det inte finns plats för små träd att utvecklas. Utvecklingen i detta försök är likartat utvecklingen i ett gallringsförsök som anlagts av SLU i en skiktad granskog på 500 meter över havet i Jämtland (Elfving 2005) (Figur 7). Redan under de tio första åren efter gallringen uppnådde parceller med halva kvarvarande volymen ca 75 % av volymproduktionen hos orörd skog. Detta gällde dock om man ställde kvar de mindre träden. Utfördes gallringen på vanligt sätt med kvarställande av de större träden sjönk produktionen till ca 30 %. Figur 7. Tillväxten under 10 år efter höggallring (Above) och efter låggallring (Below) i ett av SLU:s gallringsförsök utlagt i skiktad granskog i Jämtland. Figur hämtad från Elfving 2005. Volymproduktionen efter gallring sjunker alltid eftersom bladytan i skogen reduceras. Denna minskning av den fotosyntetiserande ytan blir mindre negativ om skogen före gallringen är skiktad och de större träden tas bort, än om motsatsen sker. Detta har tidigare visats i arbeten av, Chrimes (2004), Elfving (2005) och av Lundqvist et al (2007). Anledningen kan vara att ljuset, som skulle ha absorberats av de borttagna stora träden, faller på de mindre träden som lämnats kvar efter den befriande gallringen. Vilken behandling leder till högsta uthålliga volymproduktion? Det är lättast att utesluta den kalhuggna ytan Kont som aspirant därför att återväxten är så gles att det dröjer mycket lång tid innan en ny högproducerande skog har bildats. Att den är så gles 77 beror på härjningar bland planterad tall av knäckesjuka, snöskytte, tallkräfta m.m. Även femton år efter planteringen dödas plantor av snöskytte, trots att de nått längder långt över metern (Foto 10). Foto 10. Snöskytte dödar även tämligen storvuxna tallar på Kont fjortån år efter planteringen. Troligen förblir volymproduktionen låg ända till dess några få överlevande plantor bildat en så tät skärm att den rikliga naturliga återväxten får ett skydd för det bistra klimatet i denna trakt. Den höga avgångsprocenten bland tallplantorna sammanfaller med resultaten av våra svenska proveniensförsök som anlades vid mitten av förra seklet. Enligt dessa resultat är en förväntad överlevnadsprocent 20 år efter plantering ca 30-40 %. Min gissning, efter studier 2009, är att överlevnaden på Kont troligen blir ännu lägre. Det bästa med tanke på ekonomin är att låta naturen sköta skogbildandet på hygget. Det kommer att bildas något som bör betecknas som gles skärm. De största träden i denna skärm kommer att vara gran som överlevt hyggesrensningen och markberedningsmaskinens destruktion. Den bästa miljön för beståndsföryngrad gran tycks vara i skuggan bakom den täta skogen längs parcellens södra sida (Foto 11). I det beståndsklimat, som så småningom bildas ute på Kont, kommer naturlig återväxt av både björk, asp, tall och gran att slutligen bilda en tät ungskog med hög volymproduktion. Foto 11. Längs södra sidan av Kont, i skuggan bakom orörd skog, har beståndsföryngrade granar skjutit fart femton år efter gallringen. Denna del av den kalhuggna och markberedda parcellen kommer snabbast att få ett produktivt trädskikt. Slutsatsen av detta är densamma som kan dras av riksskogstaxeringens fynd i tidigare kalhuggna områden nära fjällen. På hyggena har det bildats skog trots det kärva läget. Emellertid består skogen inte av de tallar som planterats. Den består av gran och björk som överlevt hyggesrensning och markberedning. En riktig syntes är därför: Ta tillvara den naturliga föryngring som finns i form av små och halvstora träd. Skapa skydd genom att lämna större träd. Undvik hyggesrensning och markberedning. 78 När den nya skogen tätnat på Kont kommer skogsskötarna för länge sedan att ha insett att ett naturnära kontinuitetsskogsbruk är det bästa ur alla synvinklar. Tät är redan nu något distanserad av Gles i fråga om volymproduktion. Detta är förvånande även för mig, men får väl förklaras genom forskningsrön som vinns i framtiden. Gles är på god väg att passera den volymproduktion som nu finns i Orörd. De största luckorna har tät planterad och naturlig återväxt som växer så fort att det inom något decennium blir en väsentlig inväxning i trädskiktet (>6 cm diameter). Då små och halvstora träd kommer att bidra till volymproduktionen i allt högre grad stiger förmodligen tillväxten till nivåer långt över den i Orörd och Tät. Orörd skog drabbas av avgång på grund av självgallring. Den verkliga nybildningen av användbart stamvirke ligger troligen nära noll. En korrekt jämförelse med det konventionella skogsbruket kommer att kunna ske då parcellen Kont visat vad den producerar under kommande hundra år. Eid (1992) presenterade en studie över 47 slumpvis valda skogsfastigheter och konstaterade att vanligt kalhyggesbruk tycktes uppnå en produktion på 70-90 % av idealboniteten. Det skall jämföras med 80-85 % som registrerats som ett medeltal i 16 norska blädningsytor som behandlats med återkommande gallringar under mer än ett halvt sekel (Andreassen 1994). Andreassen anger att de blädningsytor som hade lägst volymproduktion hade låg inväxning av små träd. Min tanke är därför att berikande plantering kan utgöra ett gott komplement till blädningsgallring. Resultatet i Gles styrker denna hypotes. De elva vetenskapliga fältförsöken som behandlats med blädning av SLU under 25-60 år, uppvisade en medeltillväxt på 94 % av idealboniteten (Lundqvist 1989). Ytorna blädades ungefär vart tionde år. Siffran 94 % är ett medeltal som jag själv beräknat utifrån data i det nämnda arbetet. Näslund (1942) undersökte 157 bestånd med gammal (182 år) gran spridda i hela Norrland, från kust till fjäll. Han konstaterade följande: Det enskilda trädets relativa årsringsbredd steg 1) med förbättrad skogstyp 2) med stigande höjd över havet 3) med ökande latitud 4) med stigande förhållande höjd/diameter 5) med stigande huggningsprocent. Näslund drog följande slutsats av sitt stora material: "Vid den gamla granskogens genomhuggning torde den fördelaktigaste huggningsformen med hänsyn till massatillväxten under 15 år efter huggningen, variera mellan måttlig huggning ovanifrån och likformig huggning. Bäst går huggning ovanifrån på reaktionsvilligare skogstyper." I Finland har en storskalig jämförande studie utförts för att ta reda på om befriande gallring ger acceptabel volymproduktion. I 18 av 23 jämförande ytor utspridda över Finland visade sig blädning ge högre volymproduktion än låggallring (Lähde et al. 2002). Perioden avsåg de första 11 åren efter gallring. Vilken behandling leder till högsta uthålliga värdeproduktion? Vid kalavverkningen uppstod en maximal intäkt från virket på Kont. Volymen virke blev reducerat till 60 % i Gles och 40 % i Tät. Emellertid blev ersättningen vid virkesförsäljningen lägre per kubikmeter när även alla mindre träd som avverkats i den kalhuggna skogen, gav upphov till en sänkt medelstam. Denna effekt var dock ovanligt liten i Piellovare, jämfört med andra ytor i denna försöksserie, eftersom skogen inte innehöll särskilt många småträd. 79 Medeldiametern i den kvarvarande skogen på Tät och Gles blev nästan densamma före och efter gallringen (Tabell 5). På Gles växer de kvar glest stående tallarna fort och de har en kvistren bottenstock. De kommer att ge värdefullt sågtimmer långt tidigare än Tät och väldigt mycket tidigare än Kont. I Kont kommer sågtimret hos de fritt växande unga tallarna att bli förstört av grova grenar. Därutöver kommer många stockar att ha kräftsår och sprötkvistar. Enligt min uppfattning kan det bli aktuellt med en andra gallring på Gles redan 30 år efter den första gallringen. Då blir nettot per kubikmeter högre än vid första gallringen, eftersom sågtimret blir grovt och andelen småträd som tas bort blir mycket liten. Kostnaderna för berikande plantering blir mycket blygsam, eftersom den naturliga återväxten av tall och gran redan är tämligen riklig. En beräkning av den uthålliga avkastningen, dvs. nuvärdet med år noll förlagd till året före gallringen 1993, skulle troligen visa att Gles är den parcell som ger högsta nuvärdet av virke. Om biodiversitet och mångbruk, dvs. renbete och jakt, tas med i beräkningen såsom värde, blir övervikten för Gles ännu mer uttalad. Eftersom de befriade träden reagerat med kraftig tillväxtökning, kan befriande gallring kombinerad med berikande plantering förmodligen upprepas i all framtid. Nettot per kubikmeter vid kommande gallringar kommer att stiga både på grund av ökad medelstam och på grund av förbättrad virkeskvalitet. En av anledningarna till detta är stickvägarna redan finns kallagda. En annan anledning är att den kvarvarande skogen är glesare och mer skiktad än den orörda skogen. Den naturliga konkurrensen mellan olikstora träd gör att tillgängliga tillväxtresurser automatiskt koncentreras till få dominanta träd. Dessa kan skördas i nästa gallring som inträffar långt tidigare än om området huggits kalt. Detta innebär sammantaget att Gles ger ett mycket högre nuvärde än Kont. Berikande plantering efter befriande gallring Ett av försöksseriens syften var att ta reda på hur stor en lucka skall vara för att motivera grönrisplantering efter en befriande gallring. Av detta skäl ansågs det nödvändigt att plantera både tall och gran med två meters mellanrum i både Gles och Tät. Detta skedde genom grönrisplantering, dvs. plantering av insektsskyddade plantor direkt i mosstäcket den första våren efter gallringen. Överlevnaden blev initialt något lägre än på det markberedda hygget, men efter femton år är överlevnaden väsentligt högre inne i skogen än ute på hygget. Överlevnaden för tall inne i skogen kommer säkerligen att sjunka kraftigt eftersom de allra flesta tallarna står i hård konkurrens med stora träd. De växer inte och drabbas förr eller senare av någon dödlig skada. Granplantor överlever även i hård konkurrens med stora träd, men de dör inte. Givetvis är det en dålig investering att sätta tall- och granplantor intill stora träd där de inte kan växa. I stora luckor som finns i Gles tillväxer både tall- och granplantor och det är uppenbart att de så småningom kommer att bli träd (>6 cm diameter). Den stora försöksserien med Naturkultur innehåller nästan 300 000 planterade plantor. Det ankommer nu på forskarna att utnyttja data för att efter ekonomisk beräkning beskriva storleken och karaktären hos sådana luckor som motiverar att man grönrisplanterar i luckans mitt. Berikande plantering utfördes som grönrisplantering på nästan kallagda parceller i 9 andra försöksytor i denna serie. Resultaten visade att överlevnad blev lika god som på angränsande parceller som planterats efter hyggesrensning och markberedning. Efter tio år var de 80 planterade träden lika stora oavsett om de planterats efter markberedning eller satts direkt i mossan (Wikberg och Lundmark 2008, Hagner 2008). Den låga överlevnad som visas hos tall i Gles och Tät är en direkt följd av att huvudparten av de planterade plantorna dukar under på grund av att stora träd disponerar tillväxtresurserna. På sådana punkter finns det givetvis ingen anledning att plantera några plantor. Det är inte utan en viss förundran som jag sett att forskarkollegor och myndighetspersoner har hänvisat till en låg överlevnad och tillväxt hos plantor satta i försöksseriens parceller Gles och Tät. Man har tydligen inte förstått meningen med att grönrisplantering har utförts med både gran och tall i två meters förband, även där det stått träd. Hade inte så skett skulle det varit omöjligt att påvisa var man inte bör plantera. Slutsatser **Volymproduktionen i Gles var redan 5-12 år efter gallringen nästan lika hög som i Orörd. **Volymproduktionen i Kont var under samma period inte möjlig att registrera, dvs. noll. **Överlevnaden bland de planterade tallarna på kalhygget kommer att bli mycket låg, ty de decimeras i snabb takt av snöskytte, tallkräfta, knäckesjuka m.m. **Gran som överlevt hyggesrensning och markberedning kommer att dominera den skog som bildas på den kalhuggna ytan. **I Gles växer och överlever planterade plantor av både gran och tall om de står i större luckor. **Frekvensen av de skadegörare som härjar på hygget är låg bland planterade plantor i utglesad skog. **Den uthålliga värdeavkastningen av virke är högst vid sådan behandling som utförts i Gles. **Den uthålliga nyttan av skogen ökar väsentligt om befriande gallring kombineras med berikande plantering såsom den utförts i Gles. Renarnas bete av hänglav förstörs inte såsom vid kalhuggning och renarnas markbete förstörs inte av markberedning. Genom en behandling såsom i Gles får skogen ett luftig och ljus karaktär, där både trädslagsblandning och trädens storleksvariation så småningom blir tämligen ”naturlik”. Denna skog ger hög biodiversitet och den passar för jakt och rekreation. ** Kalhuggning ger obetydlig produktion under en stor del av omloppstiden och medför betydligt större risk för misslyckande, samt olägenheter för rennäring, biodiversitet och klimat. Av detta skäl har politiker och skogsmyndigheten anledning att allvarligt ifrågasätta det konventionella kalhyggesbruket. **Skogsvårdslagens 6 § tillåter inte en blandning av små och stora träd. Eftersom skogen i Gles består av en blandning av stora och små träd, samtidigt som den tycks vara optimal med hänsyn till avkastningen av nytta, strider 6 § mot avkastningskravet i 1 §. Referenser Andreassen, K. (1994) Development and yield in selection forest (Utvikling og produksjon i bledningskog). Meddelelser fra Skogforsk ISBN 82-7169-697-1.47,5, 1-37. Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9. Eid, T. (1992) Alternativ ressursbeskrivelse i skogsbruksplaner (An alternative resource description in forest management plans). Aktuelt fra Skogforsk.13, 21-33. Elfving, B. (2005) Kalhyggesfritt skogsbruk - hur fungerar det? SLU, Institutionen skogsskötsel, Stencil.1-7. 81 Hagner, M. (1992) Biologiskt och ekonomiskt resultat i fältförsök med plockhuggning kombinerad med plantering. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport.63, 1-52. Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. ISSN 1654-4455, UBICON, Report.2, 1-18. Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-50107.124 sidor. Hagner, M. (2008) Berikande plantering i försök med Naturkultur. Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.7, 1-9. Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 1-38. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249-258. Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12. Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3.1-105. Lundqvist, L., Chrimes, D., Elfving, B., Mörling, T., Valinger, E. (2007) Stand development after different thinnings in two uneven-aged Pices abies forests in Sweden. Forest Ecology and Management.238, 141-146. Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal of Forest Research.32, 1577-1584. Näslund, M. (1942) Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning. Meddelanden från Statens Skogsforskningsanstalt.33, 1-212. Wikberg, P.-E., Elfving, B., Kempe, G. (2004) Modelling understory sapling density and distribution in Swedish forests. Manuscript. In: Occurrence, Morphology and Growth of Understory Saplings in Swedish Forests.Summary and three articles. Doctoral Thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Silvestria, ISBN 91-576-6706-3.322, 1-21. Wikberg, P.-E., Lundmark, T. (2008) Naturkultur. Utveckling i försöksserien de 10 första åren. Skogsstyrelsen, Rapport 23, 2008.1-29. Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel, Examensarbete.15, 1-28. 82 Bilaga P Plantering direkt i mossan är billigt, enkelt och naturvänligt Hagner, M. (2010) Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.1, 1-19. Läs hela rapporten på länken; http://pub.epsilon.slu.se/4698/ Plantering i skog som höggallrats jämfördes med konventionell kalhuggning, hyggesrensning och markberedning. I skogen sattes plantor som skyddades mot insekter med ett mekaniskt skydd "Bema". Plantorna sattes ut den första våren efter gallringen. De planterades ytligt i humustäcket utan någon bearbetning av marken. Detta planteringssätt kallades "grönrisplantering", därför att den utfördes när det fortfarande fanns gröna barr på de grenar som blivit kvar efter avverkade träd. Det vanliga kalhygget (Kont) jämfördes med befriande gallring i tre olika intensiteter, Kal, Gles och Tät, med uttag av ca 95 %, 50 % och 30 % av den stående volymen. Kal innebär alltså ett kalhygge med måna små undertryckta granar. Befriande gallring innebär att ekonomiskt mogna träd skördas och omogna träd med goda egenskaper befrias från konkurrens av de mogna träden. Det tog ett eller två år att arrangera den maskinella markberedningen, varför plantorna på Kont blev ett till två år yngre än plantorna på Kal, Gles och Tät. Vid grönrisplantering sattes två trädslag, dels tall (ev. contorta), dels gran, med två meters förband, oavsett närheten till kvarställda träd. Data från tio försök i norra Sverige med totalt ca 200 000 plantor redovisas. Utöver resultaten från de nämnda tio blocken redovisas i denna rapport data från över två hundra andra försök med grönrisplantering. Alltsedan 1950 har många forskare publicerat resultat från försök med grönrisplantering. I försöksseriens ytor Kont och Kal blev plantornas längd och överlevnad densamma när tio år förflutit efter skörden av träd. Inne i skogen på Gles och Tät hämmades tillväxten av konkurrensen från träd. Överlevnaden hos de ljuskrävande arterna tall och contorta blev låg inne i Tät, men inte mycket nedsatt i Gles. Tillsammans med alla andra försök visar detta att grönrisplantering med insektsskyddade plantor ger fullgott resultat både på färska hyggen och i gleshuggen skog. Det senare gäller även i mycket karga trakter. Många studier har visat att planteringen bör utföras med insektsskyddade plantor omedelbart efter gallringen. Snytbaggen tycks finna alternativ föda genom att äta bark på levande rötter och på färska grenar. Detta förklarar de goda resultaten under skärmande träd. På vanlig kalhuggen skogsmark stimuleras tillväxten av markberedning, men inte mer än att den kompenserar den tidsförlust som uppstår när markberedning skall utföras. Skärmande träd minskar plantornas tillväxt, vilket är en fördel eftersom det virke som inte avsätts på plantorna återfinns i de större trädens stammar. Hämmad tillväxt hos små träd är också en stor fördel för den framtida timmerkvaliteten eftersom detta ger få och små grenar i den första timmerstocken. Resultaten av alla dessa studier visar att det är onödigt att markbereda i 83 Sverige. Eftersom grönrisplantering är både enklare och billigare än plantering efter markberedning, finns det anledning att överväga förbud mot markberedning. Anledningen är att markberedningen frigör växthusgaser och förstör vattendrag, rekreation, renbete och fornlämningar. Grönrisplantering möjliggör dessutom ett hyggesfritt skogsbruk på alla ståndorter. ……………………………………………………….. 100 Figur 1. Överlevnadsprocent hos planterade plantor 10-12 år efter avverkning. Medeltal för alla försökslokaler där försöksleden kan jämföras. Detaljerad information i tabell 1. Överlevnad % 80 60 40 20 0 1 Kont Kal 100 Relativ plantlängd % 80 Figur 3. Den relativa plantlängden 10-12 år efter avverkningen. Ett medeltal över alla försökslokaler för tall, contorta och gran. Plantering efter markberedning på kalt hygge (Kont) jämförs med grönrisplantering utan markberedning på kalt hygge (Kal). För mer detaljerade uppgifter, se figur 5 och tabellerna 3, 4 och 5. 60 40 20 0 1 Kont Kal 84 Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning Mats Hagner 2010-05-26 100 100 80 80 Relativ plantlängd % Överlevnad % Grönrisplanterad 60 40 20 0 40 20 0 1 Kont 60 1 Kont Kal UBICON Kal Rapport 1, 2010 ISSN 1654-4455 85 Bilaga Q Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur 40000 40000 30000 30000 20000 20000 Kronor Kronor Mats Hagner 2010-12-09 10000 0 -10000 10000 0 1 2 3 4 -10000 Drivn. Åter- Nuvärde Total netto växt planterat hygge Kalhyggesbruk 1 2 3 4 Drivn. Åter- Nuvärde Total netto växt planterad skog Naturkultur Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%). Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar. UBICON Rapport 3, 2010 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44 Epost [email protected] Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 86 Sammanfattning Data från ett stämplat granbestånd Harald Holmbergs fastighet i Norrbäck, Lycksele, användes för en jämförelse av den ekonomiska avkastningen av kalhyggesbruk och naturkultur. Den sistnämnda formen innebär att man utför en befriande gallring och planterar i luckor som uppstår. Vid kalhyggesbruk blir återväxtkostnaden tio gånger så hög genom att all mark måste planteras efter markberedning. Vid naturkultur sätts insektsskyddade plantor direkt i mossan enbart i luckor utan naturlig återväxt. Beräkningarna i detta arbete förenklades starkt genom att bortse dels från hur träd står placerade i förhållande till varandra och dels från vilka egenskaper de har. Detta är en vanlig förenkling bland forskare som behandlar skog i form av ”bestånd”. Förenklingen gjorde det möjligt att vid alternativet ”naturkultur” skörda alla träd >20 cm i diameter, samt att undvika alla åtgärder i form av röjning och gallring, vilket naturligtvis förutsätter att de kvarställda träden stod jämnt utspridda. Vidare antogs att årsringen hos dominanta träd var 1.5 mm. Då kunde samma typ av skörd som den första upprepas efter 99 år för naturkultur och efter 166 år för kalhuggning. Vid beräkningarna togs ingen hänsyn till förändringar i timmerkvalitet, trots att naturkultur leder till fördelar i detta avseenden. Vid beräkning av nuvärdet inom tiden 0-500 år förutsattes att räntefoten var 3 % och att skogsbruksformerna resulterade i samma långsiktiga virkesproduktion. Hela fastighetens tillväxt måste skördas vid de två alternativa skötselformerna. Vid naturkultur gallrades därför 1.16 gånger så stor yta som vid kalhuggning. Naturkultur visade sig ge 40 % högre nuvärde än kalhyggesbruk. Tidigare jämförelser inom och utom Sverige visade en ökning av virkesodlingens netto med ända upp till 3.5 gånger. Ämnesord: Skogsskötsel, kalhyggesbruk, selektiv avverkning, hyggesfritt, naturkultur, ekonomi, avkastning, nuvärde, återväxtkostnad, berikande plantering. 87 Bakgrund Redan 1942 konstaterade Näslund att gran reagerade med starkt ökad tillväxt efter gallring i gammal norrländsk granskog. Underlaget var inte mindre än 170 gallrade bestånd. Genom borrningar av träden fann han att årsringen började öka tre år efter gallringen och att den kulminerade efter ett decennium. Reaktionen kom tidigare på bördig mark än på mager. Han fann också att man inte kunde spåra tillväxten genom att titta på toppskottet. Endast hälften av träden visade ökat toppskott efter femton år. Samma tillväxtreaktion konstaterades av Ågren (2005) i den stora försöksserie med plockhuggning som Hagner anlade i början på 1990-talet (Figur1). Figur 1. Figur hämtad från Ågren (2005). Den visar grundytetillväxten under de första elva åren efter befriande gallring. Ökningen av tillväxten var större i små än i stora träd. Prov tagna i 8 olika försök belägna från kust till fjälltrakter (650 möh.) i Härjedalen, Jämtland och Västerbotten. Lundqvist et al (2007) visade att tillväxtreaktionen blev väldigt mycket starkare om de mindre träden i skiktad granskog lämnades, än när de större träden lämnades (Figur 2). Skiktad granskog i Norrland bör alltså höggallras för att behålla hög uthållig virkesproduktion. Figur 2. Volymproduktion under tio år efter höggallring i en fullskiktad granskog på 500 möh. i Jämtland. Figuren har konstruerats med underlag av data från ettgallringsförsök anlagt av SLU (Chrimes 2004, Lundqvist et al 2007). Redan 1962 anlade professorn i skogsskötsel, Erik Stefansson, ett försök på 550 m.ö.h. i Jämtland för att se om en utglesad skog av gamla granar kan förtätas genom plantering av granplantor. Elfving (1990) konstaterade 27 år efter planteringen att den vanliga 88 granplanteringen på ett hygge skulle producera något mindre virkesvolym, 93 %, än den skog som uppstått genom plantering av gran mellan 75 år gammal gran. Elfvings bedömning av volymproduktionen avsåg hela omloppstiden (Figur 3). Figur 3. Professor Erik Stefansson anlade 1962 en jämförelse mellan plantering av gran på hygge och plantering av gran under en skärm med 75 år gamla granar. Elfving konstaterade efter 27 år att volymproduktionen till vänster var betydligt högre än den till höger. Elfving, Jakobsson och Nilsson visade att även tall kan uppnå full volymproduktion när skogen består av en blandning av stora och små träd. En skog där planterade tallplantor hämmades av stora gamla tallar uppvisade samma långsiktiga volymproduktion som en skog med enbart välväxande tallplantor (Figur 4). Konkurrens mellan stora och små tallar leder alltså inte till nedsatt areell volymtillväxt, vilket tidigare har varit den gällande hypotesen. Figur 4. Elfving och Jakobsson (2004) och Jakobsson och Nilsson (2005) fann att all det stamvirke som fattades i små tallplantor som hämmades av stora tallar, kunde återfinnas som ökad tillväxt i de stora tallarna. Skogsstyrelsen redovisade resultaten från Hagners stora försöksserie med Naturkultur i en rapport 2008. Av den framgår att grönrisplantering, dvs. plantering av insektsskyddade plantor direkt i mossan utan markberedning, gav lika bra överlevnad och tillväxt som vanlig plantering på markberett hygge (Hagner 2010) (Figur 5) . Figur 5. Data presenterade av skogsstyrelsen (Anon. 2008) visade att insektsskyddade plantor satta ytligt i humustäcket den första sommaren efter avverkningen blev lika långa och hade samma överlevnad tio år efter avverkningen, som plantor satta på kalhugget och markberett hygge (Hagner 2010). 89 Materialet från den stora försöksserien visade också att tillväxtreaktionen efter höggallring i ett nordligt område, 375 möh. strax söder om polcirkeln, var så snabb att volymproduktionen redan 5-12 år efter gallringen låg på 85 % av den i orörd skog (Figur 6). Figur 6. Årlig tillväxt 5-12 år efter gallring i försöket med varierande grad av befriande gallring i Piellovare 375 m.ö.h. nära polcirkeln. Kont betyder ”kontroll” som behandlats med kalhuggning, markberedning och plantering. Gles och Tät behandlades med befriande gallring vid vilken 60 resp. 40 % av kubikmassan togs bort i form av höggallring. Efter gallringen utfördes grönrisplantering på hela området. Plantorna sattes med två meters förband. Skogen på Orörd lämnades utan behandling. Vid mätningen av tillväxten hade inte någon planterad planta uppnått en sådan storlek att den påverkade volymtillväxten. Av det ovanstående framgår att många vetenskapliga studier har visat att **skiktad skog, dvs. skog med en blandning av stora och små träd, ger lika hög tillväxt som en enskiktad skog **högsta tillväxt i skiktad skog uppnås genom att friställa de mindre träden **granskog som höggallrats kan behålla hög volymproduktion genom plantering i luckor. Hypotes I denna studie testas följande hypotes, ** ett stämplat granbestånd hos Harald Holmberg i Norrbäck, Lycksele, kommer att ge undermålig avkastning i pengar om det behandlas enligt den ekonomiska principen Naturkultur. Principen innebär att beståndet behandlas med höggallring och att plantering sker i de luckor som uppstår. Material och metod Skogsstyrelsen utförde totalstämpling på ett 9 ha stort område på Holmbergs fastighet. Området ligger i en miljö som liknar den där Holmberg gjort en gallring som underkänts av skogsstyrelsen 2009. Stämplingslängden (Bilaga 1) omfattar alla träd > 8 cm i diameter. Skogen bestod av en blandning av björk och gran. Björkarna i dessa trakter är mestadels små träd som endast ger massaved. Björkarna utgjorde 30 % av antalet träd, men de innehöll endast 12 % av volymen. Björkens andel av beståndets drivningsnetto är långt mindre än en tiondel därför att björken i dessa trakter endast producerar lågvärdig massaved. Av detta skäl har björkarna inte beaktats i de följande kalkylerna. Beräkning av drivningsnettot och virkesvolymen hos enskilda granar har utförts med datormodellen Tree (Tabell 1). Den finns att ladda ned på SLU:s hemsida wwwsekon.slu.se/~mats. 90 Tabell 1. Tre regressionsfunktioner för drivningsnettot hos gran av olika diameter, nr 1, 2 och 3 (Figur 7). Funktion nr 4 avser volymen hos en gran, m3 fub, nr 4. Den första funktionen gäller vid befriande gallring med ett på 50 % av volymen. Den andra gäller vid kalavverkning, dvs. uttag på 100 % av volymen. Den tredje gäller drivningsnettot vid kalavverkning minskat med kostnaden för plantering med två meters förband på den yta som trädet disponerar. Nummer 1 2 3 4 Removal 50% 100% 100% Planting No No Yes Constant 25.6 27.6 36.6 0.0773 B -7.78 -7.92 -9.38 -0.0145 B^2 0.462 0.471 0.476 0.000868 R 0.99 0.99 0.99 0.99 Figur 7. Nettot av en gran efter avdrag för drivningskostnaden, dvs. för avverkning och transport till väg. Den övre kurvan är nettot vid kalavverkning, den undre kurvan är nettot efter att hygget planterats. Den mittersta prickade kurvan är nettot vid plockhuggning där 50 % av volymen skördats. Ytterligare förklaring i tabell 1. Drivningsnetto, kr 800 600 400 200 0 0 10 20 30 40 50 Diameter, cm Nuvärdesberäkning av planterat kalhygge respektive restskog med kompletterande plantering Vid tillväxtstudier i en demonstrationsyta i samma miljö som det stämplade området visade det sig att friställda granar hade kapacitet att bilda en årsring på i medeltal 1.5 mm. I de följande kalkylerna har därför tillämpats en diametertillväxt på 2 x 1.5 = 3 mm. Det visade sig då att det tog 166 år för en planta att växa till en diameter av 50 cm, vilket var den diameter som de största träden i den stämplade skogen uppnått. Man kan då förutsätta att det planterade beståndet har fått ungefär samma fullskiktade struktur som den stämplade skogen. På likartat sätt beräknades att den skog som bildas vid naturkultur uppnår mognad efter 99 år. Det tar nämligen 67 år för att en planterad planta skall nå diametern 20 cm, vilket var diametern på de största träden som lämnades vid den förestående plockhuggningen. Den ekonomiska kalkylen har förenklats starkt genom att inte räkna med några åtgärder i form av röjning och gallring. Följande avverkningar sker i så fall vart 166:e respektive 99:e år efter den första avverkningen. I den ekonomiska kalkylen ingår en enda kostnad. Denna avser plantering i form av markberedning och plantering på det kala hygget och i form av grönrisplantering i luckor i den plockhuggna skogen. Erfarenheten är att kostnaden för detta blir 7500 kr/ha respektive 750 kr/ha (Hagner 2000). I kalkylen har beräknats att plantering på kalhygget sker tre år efter avverkningen medan grönrisplanteringen sker efter ett år. Nuvärdesberäkning har använts för att värdera det nuvarande värdet av den skog som bildats efter att plantering utförts. Kostnader och intäkter har diskonterats med användning av räntefoten 3 %. Tiden som beräkningen omfattar är 500 år. 91 Drivningsnetto Ingen justering av avkastningen i pengar har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. grövre virke, jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar (Eikenes et al 1995 , Lindström 1997 a,b). Övriga värden: biodiversitet, rekreation, renbete, fornlämningar Det förtjänar att påpekas att denna jämförelse av avkastningen i pengar inte innehåller några hänsyn till övriga värden som påverkas av användning av de två jämförda skogsbrukssätten. Resultat 50 Figur 8. Antal barrträd per ha fördelade över diameter. Diameterfördelningen stämmer väl överens med begreppet ”fullskiktning”. Antal träd / ha 40 30 20 10 0 Ett fullskiktat granbestånd 0 10 20 30 40 50 60 Diameter, cm Det stämplade granbeståndet uppvisar en naturlig skiktning (Figur 8) med förekomst av några få väldigt grova träd. Detta visar att det under lång tid inte förekommit någon avverkning i området. Man kan förvänta sig att ett framtida granbestånd som får utvecklas fritt under lång tid bildar en skog med likartad struktur som den stämplade, oavsett om den anläggs genom plantering på hygge, eller anläggs genom en kombination av höggallring och berikande plantering. Drivningsnetto Om man plockhugger och lämnar alla granar med mindre diameter än 20 cm utgör dessa drygt hälften (56 %) av alla granar (Tabell 2). De lämnade trädens volym utgör endast 14 % av skogens totala volym. Drivningsnettot jämfört med kalhuggning reduceras i ännu mindre grad, eller med 9 % (Figur 9). Denna beräkning inkluderar hänsyn till att avverkningskostnaden per kubikmeter är 25 % högre vid plockhuggning än vid kalavverkning. Det ekonomiska resultatet av plockhuggning, där man lämnar alla träd < 20 cm i diameter, ger trots detta hela 91 % av intäkten. Man avstår alltså mycket liten andel av intäkten, trots att man lämnar en stor andel av träden. Tabell 2. Antal granar, virkesvolym och drivningsnetto per hektar, förutsatt att man plockhugger och lämnar alla granar <20 cm i diameter. De två översta raderna avser höggallring och den tredje raden avser kalhuggning. Antal smågranar/ha är alla granar med brösthöjdsdiameter 0 – 20 cm, dvs. längd över 1.3 m. Dessa värden bygger på funktionen Y= 66.1 -2.25*X + 0.0188*X^2 som beräknats med materialet som visas i figur 8. Lämnat Skördat Totalt Antal träd 237 188 425 Ant träd % 56 44 100 Volym m3fub 10 63 73 Volym Drivn netto Drivn netto Antal Smågran % kronor % smågranar % 14 2929 9 480 71 86 30338 91 192 29 100 33267 100 672 100 92 Figur 9. Drivningsnettot för samtliga granar fördelade över diameter. Drivningsnetto, kr / ha. Alla granar 3000 2000 1000 0 0 10 20 30 40 50 60 Diameter, cm Återväxt De lämnade granarna med diameter 8-19 cm utgör, i detta teoretiska exempel, endast en del av ”återväxten”. Denna består nämligen också av smågranar med mindre diameter än 8 cm. De flesta av dessa är säkert plantor med mindre längd än 1.3 m (Kempe 1997), men här har enbart granar över brösthöjd medräknats. Beräkningen visar att antalet granar över brösthöjd endast har reducerats till 71 % genom skörden av alla träd med diameter >20 cm. Örlander (1991) visade att alla små granar inne i mogen skog dog bort efter kalhuggning. Efter fröträdsställning med 80 träd/ha överlevde 50 % av smågranarna. Efter att 300 träd/ha hade lämnats överlevde 90 %. Slutsatsen av detta är därför att granbeståndet kommer att ha en ansenlig mängd småträd som överlever om alla träd med <20 cm diameter lämnas. Detta reducerar behovet av berikande plantering och ökar det ekonomiska utbytet. Långsiktig avkastning i pengar Minskning av drivningsnetto uppstår om alla träd med <20 cm i diameter lämnas (Tabell 2). Gallringsuttaget vid plockhuggning i stället för kalavverkning minskar från 73 m3fub/ha till 63, dvs. med 14 %. Avverkningskostnaden vid plockhuggning blir enligt vetenskapliga undersökningar 25 % högre vid plockhuggning (Hagner 1992 och Hagner et al 2001). Efter hänsyn till reduktion av virkesvolymen och ökningen i avverkningskostnad minskade nettot från 33267 till 30338 kr/ha, dvs. med 9 %. Fastigheten beräknas producera lika stor virkesvolym oavsett vilken av de två skogsbruksformerna som används. Detta har visats i vetenskapliga studier presenterade i kapitlet ”Bakgrund”. Eftersom skogsägaren långsiktigt bör avverka fastighetens hela tillväxt måste han vid naturkultur öka arealen gallring i förhållande till arealen kalhuggning, med förhållandet 73 m3 / 63 m3 = 1.16. En korrekt ekonomisk jämförelse skall därför gälla 1.00 hektar kalhuggning och 1.16 hektar naturkultur (Tabell 3 och figur 10). Tabell 3. Intäkter och kostnader för två alternativa sätt att bruka skogen. Arealen som utgör underlaget för kalhyggesbruk är 1.0 ha medan underlaget för naturkultur är 1.16 ha. Detta ger samma antal kubikmeter. På sikt måste skogsfastighetens hela tillväxt skördas. Drivnetto Kalhygge Naturkultur 33267 35192 Återväxt Nuvärde Total efter återv behållning -7500 197 25964 -870 1945 36267 Total i procent 100 140 93 40000 30000 30000 20000 20000 Kronor Kronor 40000 10000 0 -10000 10000 0 1 2 3 4 -10000 Drivn. Åter- Nuvärde Total netto växt planterat hygge Kalhyggesbruk 1 2 3 4 Drivn. Åter- Nuvärde Total netto växt planterad skog Naturkultur Figur 10. Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%). Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar. Siffror anges i tabell 3. Det långsiktiga nettot av virkesodling blev 40 % högre för naturkultur än för kalhyggesbruk. Diskussion Beräkningarna förenklades starkt genom att bortse dels från hur träd står placerade i förhållande till varandra och dels från vilka egenskaper de har. Detta är en vanlig förenkling bland forskare som behandlar skog i form av ”bestånd”. Det ekonomiska utfallet, till förmån för plockhuggning, beror i huvudsak på att man skördar grövre träd som ger högre andel grovt sågtimmer. Grovt timmer betalas mycket bättre än klent timmer. Drivningsnettot förbättras också av att avverkningskostnaden per kubikmeter sjunker kraftigt med ökande diameter i brösthöjd. Avkastningen i pengar för naturkultur är både överdrivet och underskattat. Detta beror på att alla träd med mindre diameter än 20 cm inte står jämnt fördelade. Täta grupper av småträd måste glesas ut genom gallring vilket är kostsamt. Många av de små och halvstora träden har skador och sjukdomar. Dessa bör också gallras bort. Det finns träd med diameter mellan 20 och 30 cm som av ekonomiska skäl bör lämnas vid en gallring. Om friställda träd växer med 1.5 mm årsring, vilket verkar troligt efter studier av träd i en gallrad yta på fastigheten, uppnår tall och gran ekonomisk mognad vid 30 cm i diameter. Vid grövre diameter än 30 cm ger de inte längre acceptabel ränta på sitt eget värde, dvs. lägre än 3 %. Många av dessa träd har både hög kvalitet och vitalitet. Om de står rätt placerade och ger hög ränta bör de lämnas. Detta har mycket positiv inverkan på nuvärdet, eftersom dessa grova träd skördas snart i tiden. Tidsavståndet till nästa befriande gallring skulle därför ha minskat med 33 år om bra träd med diameter <30 cm skulle ha lämnats. Fördelen för naturkultur var stor i denna teoretiska beräkning. Som ovan framhållits skulle man vid praktisk tillämpning i denna skog valt att spara en del av de större träden, samt ta bort en hel del av de mindre träden. Det förstnämnda skulle ha ökat nuvärdet jämfört med den teoretiska beräkningen, och det sistnämnda skulle ha minskat nuvärdet. 94 Det beräknade nuvärdet har inte höjts med tanke på att naturkultur leder till att planterade träd växer upp i konkurrens med stora träd. Detta leder till högre kvalitet med jämn årsringsutveckling, liten andel ungdomsved och färre och klenare grenar (Eikenes et al 1995, Lindström 1997 a,b). Detta faktum skulle ha förbättrat nuvärdet hos naturkultur. En ekonomisk undersökning i Tyskland visade att naturkultur hade gett 3.6 gånger högre avkastning i pengar per hektar (Hanewinkel 2001). Detta framgick av bokföringen under 14 år på två fastigheter som bedrev kalhyggesbruk och på tre fastigheter som tillämpade naturkultur. Fastigheterna låg nära varandra. Skillnaden i nettot berodde allra mest på att fastigheterna med naturkultur skördade grövre virke med bättre kvalitet. Slutsats Sannolikt skulle den stämplade granskogen ha gett en högre avkastning i pengar om den höggallrats och kompletterats med plantering i luckor i stället för att kalhuggas på vanligt sätt. Den testade hypotesen, ”ett stämplat granbestånd hos Harald Holmberg i Norrbäck, Lycksele, kommer att ge undermålig avkastning i pengar om det behandlas enligt den ekonomiska principen Naturkultur”, bör därför förkastas. Referenser Anon. (2008) Naturkultur. Utvecklingen i försöksserien de 10 första åren. Skogsstyrelsen, Rapport.23, 1-30. Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9. Elfving, B. (1990) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift.5, 1-8. Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-36. Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30. Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 2936. Hagner, M. (1992) Biologiskt och ekonomiskt resultat i fältförsök med plockhuggning kombinerad med plantering. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport.63, 1-52. Hagner, M. (2000) Naturkultur i Jämtland. Praktisk tillämpning av ett nytt skogsbrukssätt. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport.5, 1-14. Hagner, M. (2010) Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra om de planterades direkt efter avverkning. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.1, 1-19. Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151, 151-161. Hanewinkel, M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions of valuable timber. Results of an empirical study and their application. Schweizische Zeitung fur Forstwesen.8, 343-349. 95 Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249-258. Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12. Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8. Lindström, H. (1997a) Barrträdens vedegenskaper och värden -samband med trädens tillväxtförhållanden. Fakta Skog.11, 1-4. Lindström, H. (1997b) Wood variation in young Norway spruce (Picea abies (L.) Karst) created by differences in growth conditions. Doctoral thesis. Silvestria 21 Swedish university of Agricultural Sciences Uppsala.21, 1-69. Lundqvist, L., Chrimes, D., Elfving, B., Mörling, T., Valinger, E. (2007) Stand development after different thinnings in two uneven-aged Pices abies forests in Sweden. Forest Ecology and Management.238, 141-146. Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal of Forest Research.32, 1577-1584. Wallmo, U. (1897) Rationell skogsafverkning. Praktiska råd till såväl större som mindre enskilde skogsägare, samt svar på en fråga för dagen. CE Frizes Kongl Hofbokhandel, Stockholm.288. Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel, Examensarbete.15, 1-28. Örlander, G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E. Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport.1, 1-129. 96 Bilaga 1 Stämplingslängd upprättad av skogsstyrelsen. cm Ant 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 Summa 337 400 409 345 358 285 281 280 276 199 175 138 90 86 69 34 16 10 14 15 4 0 0 2 0 0 0 1 3824 Volym Sa vol Ant löv Volym löv 0.03 10.11 364 10.92 0.05 20 456 22.8 0.07 28.63 304 21.28 0.1 34.5 204 20.4 0.14 50.12 152 21.28 0.18 51.3 81 14.58 0.24 67.44 46 11.04 0.3 84 35 10.5 0.37 102.12 16 5.92 0.44 87.56 11 4.84 0.53 92.75 2 1.06 0.62 85.56 2 1.24 0.72 64.8 1673 145.86 0.82 70.52 1035.43 0.94 64.86 1181.29 1.04 35.36 1.15 18.4 Totalt 131 m3/ha 1.25 12.5 Andelen lövträd 30 % 1.35 18.9 Andel volym löv 12 % 1.5 22.5 1.65 6.6 0 0 0 0 2.1 4.2 0 0 0 0 0 0 2.7 2.7 1035.43 97 Bilaga RA Förslag till ny skogsvårdslag Utdrag ur: Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-7.124 sidor. Hela boken kan läsas på länken: http:www-sekon.slu.se/~mats/LIBSVEN1.pdf. Den kan lånas på skogsbiblioteket med hänvisning till http://libris.kb.se/bib/9416040 40. Nya anvisningar till skogsvårdslagen När jag arbetat i utlandet har jag ofta träffat skogsbrukare som tycker att staten lagt regler för verksamheten som gör bruket av skog besvärlig och onödigt kostsam. Syftet hos staten har varit lovvärt och inriktat mot att bibehålla en hög och värdefull virkesproduktion. Emellertid har reglerna ofta minskat skogsbrukarens frihet att välja metod för avverkning och skogsvård. Detta är mestadels onödigt eftersom hög volymproduktion kort och gott är liktydigt med stor bladyta per kvadratmeter skogsmark. Skall värdeproduktionen dessutom vara hög måste bladytan sitta på växter som producerar värdefull biomassa. Hur skogsägaren åstadkommer hög bladyta borde inte staten lägga sig i, ty ägaren kan normalt finna de mest rationella metoderna för skötsel och drivning. I Sverige har skogsstyrelsen hösten 2003 bestämt sig för att acceptera skiktade bestånd, eller exakt uttryckt, acceptabel återväxt kan bestå av en blandning av beståndsrester, beståndsföryngring och planterade plantor. ”Virkesförrådsdiagrammet”, vilket är en bilaga till paragraferna 5 och 10, anger den lägsta stående stamvolym per hektar som skog skall ha. Med ökad medelhöjd ökar kravet på volym. Eftersom medelhöjd är ett mått som är meningsfullt i en enskiktad skog, men är svårbestämbar i en fullskiktad skog där luckor med återväxt förekommer, så blir diagrammet mycket svårt att använda för en skogsägare som önskar bedriva kontinuitetsskogsbruk med skiktad skog. Eftersom vi nu vet att det finns mycket stora fördelar med ett kontinuerligt skogsbruk, där olikstora träd blandas med varandra, måste nuvarande anvisningar förändras. Min åsikt är att skogsägare, som föredrar att bedriva trakthyggesbruk med enskiktade bestånd, givetvis skall få göra detta. Emellertid måste anvisningarna till lagen utformas så att de ger en ledning även för skogsbrukare som använder skiktad skog. Då jag haft förmånen att arbeta som skogsforskare både Norden, i Nord- och Sydamerika samt i Ost-Asien har jag haft anledning att försöka utforma ett regelverk som kunde bli generellt för alla typer av skog. Nedanstående förslag bygger på ett arbete av Hagner och Maluenda (1998) som genomfördes i Sydamerika. Vi medverkade när staten Guyana försökte finna former för skogsbruk som gagnade landet och dem som brukade skogen. Hagner (1999) vidareutvecklade idén. Den grundläggande tanken bakom förslaget är att statens tjänsteman på ett objektivt sätt skall kunna avgöra om en viss punkt på skogsmarken utnyttjas till produktion av värdefullt virke. Metoden skall ge ett mått som kan användas för att bedöma om produktionen överskrider en acceptabel nivå. Principen är nedan beskriven i punktform och anpassad till svenska förhållanden. Understruket nämns sådant som bör bli föremål för lokala förhandlingar mellan stat och skogsägare. ● ● ● ● ● ● accepterade arter är följande: gran, tall, björk, lind …. accepterade träd är endast så friska och oskadade att de i framtiden kan ge värdefullt virke. varje punkt i beståndet skall hålla minst 10 m2 grundyta av acceptabla arter om acceptabel grundyta inte kan uppmätas, skall 100 poäng uppnås inom en provyta med 3 m radie. om acceptabel poäng inte uppnåtts i cirkelprovytan mäts poäng i åtta angränsande ytor. om nio cirkelprovytor med undermålig poäng hittas intill varandra finns en lucka i skogen som under alltför lång tid får nedsatt virkesproduktion. Luckan skall berikas genom plantering av acceptabla arter i 2 meters förband. Plantering skall utföras senast 2 år efter att en lucka uppstått. 98 40.1 Fastställande av lägsta nivå för acceptabel produktion – ny enkel metod Den svenska skogsvårdslagens krav på hög stamvolym har ersatts med den enkelt uppmätta grundytan. Denna mäts med relaskop (Figur 75), vilket är ett redskap som är så enkelt att jag fick indianer i Sydamerikas regnskog, att på 20 minuter tillverka redskapet av en gren, och att använda det på rätt sätt. Vid praktiskt genomförd kontroll i stor skala utnyttjar skogsvårdsstyrelsens tjänsteman satellit- eller flygbilder. Dessa kontrolleras med hjälp av helautomatiserad bildanalys. Datorn underrättar tjänstemannen vilka skogsområden som kan vara så glesa att full produktion inte uppnås. Med hjälp av GPS orienterar sig tjänstemannen till dessa områden. I ett glest område kan tjänstemannen med en enda blick avgöra om grundytan är stor nog eller om den kala ytan har tillräckligt med plantor. I så fall lämnar han området. Om han finner att grundytan tycks vara för låg, lägger han ut en yta med 3 m radie (Figur 75). Inom denna ges poäng till träd och plantor i proportion till deras storlek (Figurer 76, 77). En liten cirkelyta med 3 m radie är enligt min uppfattning inte att betrakta som en oacceptabelt stor lucka i skogen. Därför lägger tjänstemannen ut flera sådana ytor intill varandra (Figur 75) och finner han för stor gleshet i nio närliggande ytor, anser jag att det kan vara lämpligt att tvinga skogsägaren att åtgärda området. Skogsägaren kan då välja att sätta plantor i luckorna, eller att rensa området från träd och göra en total skogsodling. Figur 75. Grundytan, som i detta exempel fixerats till 10 m2, mäts med relaskop. Om nivån underskrids etableras en provyta med 3 m radie. Inom denna yta räknas poäng för plantor och träd av godkända arter. Om poängen inte uppnår lägsta accepterade nivå, som här satts till 100 poäng, läggs ytterligare cirkelytor ut intill den första. Om nivån underskrids i nio intill varandra liggande ytor, åläggs markägaren att förtäta luckan. 20 18 16 14 12 Poäng Figur 76. Poängtal för plantor i längd från 3 cm till 130 cm. Plantor som står närmare varandra än 0.6 m räknas endast som en planta. Inom en cirkelyta med 3 m radie (28 m2) bör finnas 7 nyplanterade plantor (2500/ha) för att poängtalet skall nå upp till 100. 10 8 6 4 2 0 0 20 40 60 80 100 120 Planthöjd, cm 99 120 110 100 Figur 77. Poängtal för träd med brösthöjdsdiametrar från 0 till 20 cm 90 80 Poäng 70 60 50 40 30 20 10 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Diameter, cm 40.2 Förhandlingar mellan skogsägare och myndighet I diskussioner mellan alla berörda parter skall skogsmyndigheten ta reda på vilka trädarter som skall anses vara virkesproducerande och vad som inte accepteras av skador och sjukdomar hos träden. Vidare måste man avgöra det minimumkrav som skall läggas på grundytan och poäng. Enligt min uppfattning skall bonitet påverka krav på grundyta och poäng. 40.3 Alltför stor täthet Det är uppenbart att värdeproduktion påverkas negativt av alltför hög täthet i skog. Detta leder till att en stor del av volymproduktionen försvinner i form av självgallring, och att det potentiella värdet hos många överlevande träd förstörs om deras grönkrona reduceras så mycket att det inte är möjligt att odla dem vidare efter friställning. Det är därför logiskt att även sätta upp övre gränser för accepterad grundyta och poäng. Jag känner mig emellertid tveksam till att myndigheten skall sätta upp en sådan regel. Med hänsyn till biodiversiteten är det fördelaktigt att en viss del av svensk skog är väldigt tät. Om denna andel inte blir väldigt stor kan nationens intressen inte anses skadas av de skogsägare som i ekonomiskt hänseende vanvårdar sin skog genom att hålla den alltför tät. 100 Bilaga RB Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 Vinst i procent 30 20 10 0 1 2 3 Kvalitet Dimen- Konsion kurrens Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en generell vinst genom att i huvudsak skörda träd som är fullvuxna, dvs. ekonomiskt mogna. Denna vinst uppstår ur dimensionsökning hos skördat timmer. Vid gallring är det en ekonomiskt fördel att friställa det största trädet inom varje grupp av träd som konkurrerar om samma tillväxtresurser. Denna vinst uppkommer från konkurrens mellan träd. Slutligen uppnår man en vinst genom att satsa tillväxtresurserna på träd med hög kvalitet. I detta arbete visade det sig att de tre vinsterna var i samma storleksordning, och tillsammans kunde de fördubbla nuvärdet av virkesodlingen jämfört med nuvärdet vid träkthyggesbruk. UBICON Rapport 3, 2011 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44 Epost [email protected] Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------101 Sammanfattning Gallring vid kontinuerligt skogsbruk måste anpassas till ett träds egenskaper i förhållande till egenskaperna hos de träd som ökar sin tillväxt om det aktuella trädet tas bort. Kalkyler som optimerar nuvärdet av skogsskötseln måste därför anpassas till små trädgrupper, inte till hela bestånd. Gallring vid åldersklasskogsbruk anpassas till hela beståndets egenskaper, eftersom målsättningen är att skapa ett bestånd med enbart stora mogna träd som kan kalavverkas. I denna typ av skogsbruk skördas två tredjedelar av alla träd innan de blivit fullstora. Vid gallring i kontinuerligt skogsbruk kan man urskilja tre typer av vinster: dimension, konkurrens och kvalitet. Genom användning av datorprogrammet Tree beräknades den ekonomiska vinsten i nuvärde. Vinsten av konkurrens motsvarade 41 % och tillsammans med kvalitetsvinsten blev vinsten 61 %. Den renodlade vinsten av kvalitet stannade i detta exempel på 14 %. Om de två tallarna haft maximal skillnad i kvalitet kunde vinsten av kvalitet ha blivit 36 %, varvid trädgruppens nuvärdet skulle ha ökat 1.92 gånger. I kapitlet ”bakgrund” nämndes ett annat arbete som visat att den generella vinsten av dimension kan motsvarade 40 %. Om 1.40 multipliceras med 1.41 respektive 1.92 blir produkterna 1.97 respektive 2.69. Sammantaget torde därför nettot av virkesodling minst kunna fördubblas genom ett skickligt utfört kontinuerligt skogsbruk. Det är ytterst väsentligt att påpeka att den största delen av denna vinst endast uppnås om skogsskötseln inriktas på den lokala strukturen, dvs. egenskaperna och placeringen av träden inom den grupp av träd som konkurrerar om samma tillväxtresurser. Utöver detta gäller att den som väljer de träd som skall skördas vid gallring måste ha mycket stora kunskaper och gott om tid. Att överlåta trädvalet till föraren av den maskin som avverkar träden är liktydigt med att ”sila mygg och svälja kameler”. Det bör påpekas, att detta resultat uppnåddes trots att en ökning av avverkningskostnaderna med 25 % medräknades. Utöver den ökade monetära vinsten i drivningsnetto, som hamnar hos skogsägaren, tillkommer nyttan av att leverera förbättrad råvara till industrin, sysselsätta trädmärkare och att öka arbetsinsatsen vid trädfällning och terrängtransport. För att klara urvalet av träd behövs minst 4 000 högt kvalificerade trädmärkare i Sverige. Ämnesord: Selektiv avverkning, hyggesfritt, kontinuerligt, gallring, plockhuggning, nuvärde, drivningsnetto, virke, kvalitet, sågtimmer, ekonomi, dimension, konkurrens, urval, arbetstillfällen, glesbygd 102 Bakgrund Gallring i kontinuerligt skogsbruk Vid gallring utförd efter principen ”naturkultur” skördas endast de ekonomiskt mogna träden. Dessa ger inte längre acceptabel ränta på sitt drivningsnetto även efter friställning. Om skogsägaren skördar dessa kan han få bättre nytta av pengarna genom alternativ placering. För att bedöma om ett träd är moget krävs alltså kunskap om skogsägarens ränta vid alternativ placering av de pengar som är bundna i skogen. Gallringen är ständigt återkommande och den åtgärd som i huvudsak avgör den långsiktiga ekonomin, nuvärdet, av virkesodlingen. Vid beslutet av om ett träd skall tas bort tas hänsyn till det aktuella trädets egenskaper, som jämförs med egenskaperna hos de närmaste träd, som får ökad tillväxt om trädet tas bort. De träd som påverkas av om ett träd tas bort kallas trädgrupp, och det är trädgruppens långsiktiga värde, nuvärdet, som bör styra urvalet av träd. Trädgruppens nuvärde är allra mest beroende av egenskaperna hos det största trädet i gruppen. Om detta är stort och har god kvalitet är det bra om dess tillväxt är hög eftersom detta minskar tiden till skörden. Om skogsägaren har stort behov av pengar, dvs. ett högt räntekrav, ökar inflytandet av tiden. Detta är liktydigt med att tillväxten, dvs. årsringens storlek, ökar med räntekravet. De mogna träden är dels fullvuxna träd, dels mindre träd som har alltför låg värdetillväxt. Detta uppstår exempelvis vid trängsel. Konkurrensen med andra träd kan ge så låg tillväxt hos ett litet träd att nuvärdet på trädgruppen ökar om det tas bort. Ett mindre träd som drabbats av sjukdom eller skada kan ha låg värdeökning. Finns det bättre träd i närheten ökar trädgruppens värde om det tas bort. Gallring vid ålderklasskogsbruk Vid virkesodling är det vanligt att man driver upp en generation i taget och att man behandlar skogen i geografiska enheter inom vilka träden har samma ålder. Dessa områden benämns ”bestånd”. Syftet är att skapa stora mogna träd inom beståndet och att skörda dessa i en slutavverkning. Gallring går i stort sett ut på att plocka bort de träd som genom konkurrens blir efter i utvecklingen. Därigenom lägger man över tillväxtresurserna till få stora träd som kan skördas så snart som möjligt. Vid åldersklasskogsbruk skördas många småträd som inte ens ger ett positivt drivningsnetto Vid slutavverkning inom kalhyggesbruket är det vanligt att man tar ut massaved ur träd som inte är större än 8 cm i diameter. Vid ekonomisk analys av drivningsnettot i kombination med kostnaden för återväxt på hygget, har det visat sig att en stor del av skörden kan bestå av träd som ger ett negativt drivningsnetto. Det är först när diametern överstiger 15 cm som ett positivt drivningsnetto uppstår. Ett bestånd som stämplats inför kalavverkning i byn Norrbäck, mitt mellan Lycksele och Vilhelmina, analyserades beträffande ökningen av nuvärdet såvida kalavverkningen ändrades till uttag av träd med betydande drivningsnetto (Hagner 2010). Gränsen sattes vid 20 cm 103 diameter. Om man plockhögg och lämnade alla granar med mindre diameter än 20 cm utgjorde dessa drygt hälften (56 %) av alla granar (figur m). De lämnade trädens volym utggjorde endast 14 % av skogens totala volym. Drivningsnettot jämfört med kalhuggning reducerades i ännu mindre grad, eller med 9 % (Figur n). Denna beräkning inkluderade hänsyn till att avverkningskostnaden per kubikmeter var 25 % högre vid plockhuggning än vid kalavverkning. Det ekonomiska resultatet av plockhuggning, där man lämnar alla träd < 20 cm i diameter, ger trots detta hela 91 % av intäkten. Man avstår alltså mycket liten andel av intäkten, trots att man lämnar en stor andel av träden. 50 Figur m. Antal barrträd per ha fördelade över diameter. Diameterfördelningen stämmer väl överens med begreppet ”fullskiktning”. Antal träd / ha 40 30 20 10 Drivningsnetto, kr / ha. Alla granar 3000 0 0 10 Figur n. Drivningsnettot för samtliga granar fördelade diameter. 2000 20 30 40 Diameter, cm 50 60 över 1000 0 0 10 20 30 40 50 60 Vid naturkultur gallrades därför 1.16 gånger så stor yta som vid kalhuggning. Naturkultur visade sig ge 40 % högre nuvärde än kalhyggesbruk. Detta resultat byggde på att plockhuggningen gjordes utifrån ett ”beståndstänkande” där effekten kom sig av ett uttag av alla större träd utan hänsyn till var de stod i beståndet och utan hänsyn till variation i virkeskvalitet. Denna vinst kallas i detta arbete för ”dimensionsvinst”. Diameter, cm Tidigare jämförelser mellan det ekonomiska nettot vid tillämpning av de två alternativa skogsskötselsätten hyggesbruk respektive hyggesfritt skogsbruk inom och utom Sverige visade en ökning av virkesodlingens netto med ända upp till 3.5 gånger (Hanewinkel 2001). Anledningen till den stora skillnaden beror på att men vid kontinuerligt skogsbruk utför gallring genom ett övervägande om alternativa ingrepp inom varje trädgrupp som konkurrerar om samma tillväxtresurser. Därvid spelar ”beståndets” allmänna egenskaper mycket liten roll i förhållande till de enskilda trädens inom gruppen relativa värden nu och i framtiden. En betydande vinst, utöver den allmänna vinsten som beror på skörd av större träd, kommer härrör från att det är fördelaktigt att flytta tillväxtresurserna till så få träd som möjligt. Detta handlar om att utnyttja eller mildra effekten av konkurrens mellan träd. I detta arbete kallas denna vinst för ”konkurrensvinst”. 104 En annan betydande vinst härrör från friställning av träd med högre potentiellt värde än närstående träd. Ju större spridning i virkeskvalitet desto större blir denna effekt. Denna vinst kallas i detta arbete för ”kvalitetsvinst”. Hypotes 1. Vid kontinuerligt skogsbruk drabbas man av ökade kostnader vid avverkningen beroende på att de som skördar träden måste ta hänsyn till kvarstående träd och genom att den skördade kubikmassan per hektar är lägre än vid kalhuggning. 2. Vid kontinuerligt skogsbruk ökar skogsägarens nettoinkomst så mycket på grund av vinster genom ”dimension”, ”konkurrens” och ”kvalitet” att nuvärdet fördubblas. Material och Metod Detta arbete är teoretiskt och utfört med hjälp av datorprogrammet Tree (Hagner 1999). Detta program kan laddas ned från hemsidan http://www-sekon.slu.se/~mats Antaganden Skogsägarens ränta vid alternativ placering uppgick till 3 %. Trädgruppen består av två tallar med diametern 20 cm. Dessa tallar kan ha antingen dåligt eller värdefullt virke i bottenstocken, dvs. i första stocken ovanför stubben. Kvalitetsklasserna betecknas med 1-5, där 1 är ypperlig kvalitet och 5 usel kvalitet. Tallarnas kvalitet i första, andra och tredje stockarna är antingen 5,4,2 eller 1,4,2. I prislistan, hämtad från Norra skogsägarna, är skillnaden i pris mellan en stock på 4.5 m längd och 30 cm i topp mycket stor: klass 1 var värd 1053 kr/m3 medan klass 5 var värd 406 kr/m3. För mindre sågstockar var prisskillnaderna mycket mindre. Arbeten av Jakobsson, Nilsson och Elfving (2004, 2005, 2006 och 2009) har visat att tallar av olika storlek som får konkurrera med varandra uppnår samma volymproduktion, som när tallar av samma storlek konkurrerar med varandra. Många andra studier visar att gallring kan utföras utan nämnvärd produktionsförlust. Av detta skäl kan man anta att en bortgallring av den ena tallen i den nämnda gruppen, gör att den kvarvarande ökar sin årsring så mycket att den ensam producerar lika mycket virke som de två tallarna skulle ha gjort. Om trädgruppens båda tallar lämnades kvar tills de var mogna var årsringen konstant 1.00 mm. Om den ena tallen skördades omedelbart blev årsringen 1.8 mm i den kvarvarande. Detta gav trädgruppen samma totala volymtillväxt som när de två tallarna delade på tillväxtresurserna. Resultat Fall 1. Två lika stora tallar med olika kvalitet får fortsätta att konkurrera. Den bättre tallen har kvalitet 1,4, 2 och den sämre har kvalitet 5, 4, 2. Båda träden lämnades tills de var ekonomiskt mogna vilket inträffade om 30 år. Då sjönk drivningsnettot under den accepterade räntenivån 3 %. Detta inträffade när tallarna ökat sin 105 diameter från 20 cm till 26 cm. Tillväxten för gruppen under denna tid var 0.28 m3fub. Nuvärdet av de två tallarnas drivningsnetto om 30 år var 65 + 43 = 108 kr. Fall 2. Den sämre tallen skördas omedelbart och den bättre tallen lämnas När tallen med den sämre bottenstocken togs bort omedelbart uppstod en intäkt på 40 kr. Den bättre tallen blev kvar och ökade årsringen till 1.8 mm. Detta innebar att gruppens tillväxt under 30 år, 0.28 m3fub, hamnade på den kvarvarande tallen. Den högre tillväxttakten innebar högre räntabilitet, vilket i sin tur försköt tidpunkten då räntan fallit till 3 %. Detta inträffade efter 45 år då tallen nått 36 cm i diameter. Dess nuvärde var då 134 kr. Gruppens sammanlagda nuvärde blev 134 + 40 = 174 kr. Ökningen av nuvärdet från 108 kr till 174 kr, då tillväxtresurserna överflyttats till en enda tall med god kvalitet, blev (174/108 = 1.61) 61 %. Denna ökning innehåller både ”konkurrensvinsten” och ”kvalitetsvinsten”. Fall 3. Två tallar med hög kvalitet lämnades att konkurrera Om båda de 20 cm grova tallarna hade hög kvalitet i bottenstocken, men lämnades att konkurrera, skulle årsringen stanna vid 1.0 mm och slutskörden inträffa när de var 26 cm i diameter. Nuvärdet av trädgruppen blev 65 + 65 = 130 kr. Fall 4. En tall med hög kvalitet skördades omedelbart och den andra med lika hög kvalitet lämnades. Omedelbar skörd av en tall gav 49 kr. Den andra skördades vid 36 cm diameter och gav nuvärdet 134 kr. Gruppens nuvärde blev 134+49 = 183 kr. Ökningen från 130 kr till 183 kr gav 41 % vinst. Detta motsvarar ”konkurrensvinsten”. Kvalitetsvinsten separat En ökning av nuvärdet från 1.41 till 1.61 innebär en höjning med 14 %. Detta innebär att kvalitetsvinsten separerad från konkurrensvinsten uppgick till 14 %. Variation i drivningsnetto/träd beroende på kvalitet Tabell 1. Drivningsnetto för en tall med 36 cm diameter om med olika timmerprisklasser. 142 betyder att bottenstocken har klass 1, andrastocken klass 4 och tredjestocken klass 2. I de fyra kolumnerna för procent har olika tallar utgjort bas = 100. Spec. betyder att bottenstocken kunnat säljas som specialtimmer för dubbelt så högt pris som klass 1. Kvalitet 142 542 132 555 342 spec,32 Drivnings% av % av % av % av netto drivn.netto drivn.netto drivn.netto drivn.netto 511 100 92 51 219 305 60 55 30 131 553 108 100 55 237 233 46 42 23 100 437 86 79 44 188 1001 196 181 100 430 Den stegring av nuvärdet som tillskrevs kvalitet, dvs. 14 %, gällde fallet med två tallar med kvaliteterna 542 och 142. Det motsvarade en stegring i potentiellt drivningsnetto på 60/100 eller med 1.67 gånger. Av den högra kolumnen framgår att en satsning på en tall med 106 40 30 Vinst i procent potential för specialtimmer i bottenstocken i stället för en tall med sämsta kvalitet i alla tre stockarna kan öka drivningsnettot 4.3 gånger. Om 14 % effekt av kvalitetsgallring motsvarade 1.67 gånger, skulle 4.3 gånger motsvara 36 %. 20 10 Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en generell vinst genom att i huvudsak skörda träd som är fullvuxna, dvs. ekonomiskt mogna. Denna vinst 0 uppstår ur dimensionsökning hos skördat timmer. Vid gallring är det en ekonomiskt fördel att friställa det största trädet inom varje grupp av träd som Kvalitet Dimen- Konkonkurrerar om samma tillväxtresurser. Denna vinst uppkommer från konkurrens sion kurrens mellan träd. Slutligen uppnår man en vinst genom att satsa tillväxtresurserna på träd med hög kvalitet. I detta arbete visade det sig att de tre vinsterna var i samma storleksordning, och tillsammans kunde de fördubbla nuvärdet av virkesodlingen jämfört med nuvärdet vid träkthyggesbruk. 1 2 3 Diskussion Dimensionseffekten och dess variation I ett tidigare arbete (Hagner 2010) visades att vinsten av dimension var 40 %. Detta var exempel på en vinst som en dimensionshuggning åstadkommer. I Sverige har forskare använt namnen ”måldiameterhuggning” och ”volymblädning” på denna typ av gallring av ”bestånd”. Vid blädning, som går ut på att gallra så att beståndet behåller full skiktning, blir nettot naturligtvis mindre, eftersom det skördade virkets grovlek blir mindre än vid dimensionshuggning. Vid både blädning och dimensionshuggning blir nettot/m3 högre än vid kalavverkning, eftersom den sistnämnda formen inbegriper skörd av många små träd som ger mycket litet netto. Som visats i kapitlet bakgrund är det normalt att huvudparten av träden är små vid kalhuggning i Västerbottens inland. Dessutom gäller att en stor andel av de minsta träden som skördas ger ett negativt drivningsnetto. Förekomsten av småträd i ett slutavverkningsbestånd beror på om man tidigare har röjt och gallrat. Om dessa åtgärder har prioriterats återstår det kanske endast fullvuxna träd vid slutavverkningen, som då ger ett mycket stort ekonomiskt överskott. Till nackdelarna med åldersklasskogsbruket måste då läggas kostnaden för att röja och gallra bort ¾ av alla träd. Detta sker dessutom under allra sämsta ekonomiska förhållanden. Små träd som kommit efter i utvecklingen skall plockas bort ur beståndet utan att skada uppstår på de kvarvarande träden. Det är därför förståeligt att intresset för upprepade gallringar är lågt. Slutresultatet av åldersklasskogsbruket blir slutavverkningar där medeldiametern är 20 cm, ett resultat som SCA redovisade för sina marker i Jämtland för några år sedan. Dimensionseffekten av plockhuggning, +40 %, är därför lätt att förstå, även när gallringen utförs utan hänsyn till var i beståndet träden står eller vilken kvalitet de har. Som visats i det refererade arbetet Hagner (2010) kan denna vinst öka om gallringen utförs efter analys av lokal tillväxt och därpå grundad ränta. I exemplet skördades alla träd med diameter större än 20 cm, men ökningen 40 % kunde bli större om träd med diameter 20-30 cm skulle ha lämnats. Träd i denna storleksklass var nämligen att betrakta som ekonomiskt omogna. Den ökning av virkesodlingens netto som härrör från dimension beror kortfattat på att småträd lämnas att växa vidare. Denna ökning kan naturligtvis variera beroende på beståndets struktur och på ståndortens egenskaper. Om några småträd inte finns att lämna i slutavverkningsbeståndet bör kostnader för röjning och gallring ingå i kalkylen. 107 Dimensionsvinsten skall egentligen delas upp på följande tre poster: Vinst av minskade återväxtkostnader och av minskad tid till nästa skörd av fullstora träd. Förlust på grund av ökade drivningskostnader vid plockhuggning.. Kvalitetsvinsten och dess variation I de presenterade tre exemplen varierade vinsten från 0 – 14 – 36 %. Det bör påpekas att dessa nivåer är starkt beroende på kunskapen hos den som väljer träd vid gallring. Vid dimensionshuggning (måldiameterhuggning och volymblädning) blir denna vinst 0 %, vilket även gäller för blädning där diametern endast beaktas. Detta illustrerar nackdelen med skogsskötsel grundad på ”rationell behandling av bestånd”. Konkurrenseffekten och dess variation I detta exempel var konkurrensvinsten 41 %, dvs. lika stor som dimensionsvinsten. Hade storleken hos de två tallarna varit väldigt olika, med en liten och en stor tall, hade det inte blivit någon vinst av att ta bort den lilla tallen, dvs. konkurrensvinsten skulle ha varit 0 %. Om beståndet behandlats med dimensionshuggning eller blädning, där trädens individuella placering inte spelar någon roll, skulle också konkurrensvinsten ha varit 0 %. Vinster och förluster för att uppnå de positiva effekterna av kvalitet och konkurrens Dessa effekter, som sammantaget kan uppgå till (1.41 * 1.36 = 1.92) 92 % nettoökning, kan uppnås enbart om någon beaktar trädens egenskaper inom en grupp av träd som konkurrerar om samma tillväxtresurser. Tas ett träd bort växer något eller några andra träd bättre. Den som väljer träd måste ha klart för sig hur stor en trädgrupp är, dvs. hur långt bort från ett träd som det kan dra nytta av frigjorda tillväxtresurser. Den som väljer träd måste dessutom ha klart för sig vad effekten av ränta är, dvs. vilken effekt tiden har på nuvärdet. Personen måste kunna studera träden från många håll för att se skador, sprötkvistar stamkrökar, och tecken på röta. Viktigt är att bedöma risken för snöbrott och vindskador. Kunskap om prislista är givetvis ett krav. En specialutbildad person med gott om tid kan alltså fördubbla nuvärdet av en trädgrupp om han/hon ges tid att i lugn beakta gruppens egenskaper. Fördyringen orsakad av plockhuggning i stället för kalavverkning (+ 25 %) har accepterats på grund av att dimensionseffekten, +40 %, beaktats. Denna fördyring motsvarar 20 kr/m3. Erfarenheter av praktiskt utförd manuell märkning av certifierad personal vid gallring enligt principen naturkultur har visat, att en trädmärkare hinner med ca 200 m3/dag. Med en ersättning på 3200 kr/dag blir kostnaden för trädmärkning 16 kr/m3. Då vinsten av konkurrens + kvalitet tycks överstiga den vinst som uppkommer av dimension, torde kostnaden för manuell märkningen utförd av certifierad personal anses som låg. Vinst av sysselsättning Sveriges virkesskörd är 80 miljoner m3/år. En trädmärkare klarar 200 m3/dag, varför det behövs 400 000 dagsverken för att klara hela skörden. Trädmärkaren utför sitt arbete under barmarksperioden från maj till och med oktober. Med semester i juli blir detta 100 arbetsdagar/år. Beräkningarna som presenterats i denna forskningsrapport har visat att både skogsägarna och landets skogsindustri har all anledning att låta högt kvalificerad personal utföra trädvalet vid 108 kontinuerligt skogsbruk. Infrastrukturen och sysselsättningen i landets glesbygder förbättras om vi tar vara på denna resurs och låter 4000 trädmärkare tillämpa principen naturkultur. Den totala vinsten av gallring Utöver den ökade monetära vinsten i drivningsnetto, som hamnar hos skogsägaren, tillkommer nyttan av att leverera förbättrad råvara till industrin, sysselsätta trädmärkare och att öka arbetsinsatsen vid trädfällning och terrängtransport. Vinsten av konkurrens motsvarade 41 % och tillsammans med kvalitetsvinsten blev vinsten 61 %. Den renodlade vinsten av kvalitet stannade i detta exempel på 14 %. Om de två tallarna haft maximal skillnad i kvalitet kunde vinsten av kvalitet ha blivit 36 %, varvid nuvärdet skulle ha ökat 1.92 gånger. I kapitlet ”bakgrund” nämndes att ett annat arbete visat att den generella vinsten av dimension kan motsvarade 40 %. Om 1.40 multipliceras med 1.41 respektive 1.92 blir produkterna 1.97 respektive 2.69. Sammantaget torde därför nettot av virkesodling minst kunna fördubblas genom ett skickligt utfört kontinuerligt skogsbruk. Det är ytterst väsentligt att påpeka att den största delen av denna vinst endast uppnås om skogsskötseln inriktas på den lokala strukturen, dvs. egenskaperna och placeringen av träden inom den grupp av träd som konkurrerar om samma tillväxtresurser. Utöver detta gäller att den som väljer de träd som skall skördas vid gallring måste ha mycket stora kunskaper och gott om tid. Att överlåta trädvalet till föraren av den maskin som avverkar träden är liktydigt med att ”sila mygg och svälja kameler”. Det bör påpekas, att detta resultat uppnåddes trots att en ökning av avverkningskostnaderna med 25 % medräknades. Hypotes nummer två har därför inte kunnat motbevisas av detta arbete. Hanewinkel (2001) jämförde bokföringen under 14 år hos olika fastigheter i Tyskland. Han delade upp dem i två grupper, de som tillämpat kalhyggesbruk och de som bedrivit kontinuerligt skogsbruk med inslag av plantering. Han fann att de sistnämnda fastigheterna kunde redovisa 3.5 gånger så högt netto per år och hektar. Den troliga orsaken till den extremt stora vinsten med ”naturkultur”, var enligt min mening, att man i Tyskland haft möjlighet att finna kunder med mycket stort betalningsförmåga för specialtimmer. Referenser Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-36. Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka, Appendix 18.1. Hagner, M. (1999) TREE01. A description of a computer model for choice of tree. En beskrivning av en datormodell för val av träd. Available on internet: http://www-sekon.slu.se/~mats. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen skogsskötsel, Arbetsrapport.144, 1-4. 109 Hagner, M. (2000) Group02. Present value of a group of trees. Description of a computer model. The Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Silviculture, Working paper.155, 1-4. Hagner, M. (2010) Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur (http://pub.epsilon.slu.se/5538/). ISSN 1654-4455 UBICON Report.3, 1-11. Hanewinkel, M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions of valuable timber. Results of an empirical study and their application. Schweizische Zeitung fur Forstwesen.8, 343-349. Jakobsson, R. (2005a) Growth of Retained Scots Pines and Their Influence on the New Stand. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, ISBN 91-5767033-1.34, 1-33. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249-258. Jakobsson, R. (2005b) Inverkan av evighetsträd och beståndskanter på virkesproduktionen. Fakta Skog.5, 1-4. Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Paper IV in Ph D thesis: Growth of Retained Scots Pines and Their influence on the New Stand. Acta Univesitatis Agriculturae Sueciae.34, 1-12. 110 Bilaga S Det är klimatsmart att undvika kalhuggning Anders Lindroth, Professor vid Lunds universitet. Sydsvenskan se. 26 November 2007 Det enda sättet för Sverige att klara regeringens utsläppsmål är att satsa på ett förändrat skogsbruk i kombination med storskalig odling av energiskog och skogsgödsling. Att satsa på etanol leder bara till ökade utsläpp, skriver Anders Lindroth, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet. Storskalig satsning på skogsgödsling skulle ge en omedelbar effekt och vi vet från flera vetenskapliga studier att 1 kg kväve ökar upptaget med cirka 150 kg koldioxid. Om vi skulle avsätta säg två miljoner hektar för en försiktig "kolsänkegödsling" som inte skulle riskera att öka kväveläckaget skulle vi kunna klara cirka 5 procent av målet. Gödsling är kontroversiellt eftersom det strider mot andra miljömål men kanske måste vi börja välja mellan klimatförändringar som kan få drastiska konsekvenser eller andra icke önskvärda miljöeffekter. Nästa åtgärd som dessutom skulle vara positiv ur flera andra miljösynpunkter vore att gå över från dagens "kalhyggesbruk" till ett "kontinuitetsskogsbruk". Dagens kalhyggesbruk medför att skogen släpper ut mera koldioxid till atmosfären än det som tas upp under ungefär 15 procent av omloppstiden. Med en omloppstid av 100 år tar det således cirka 15 år innan skogen är i balans igen efter den brutala åtgärd som kalhuggning innebär och det tar cirka 30 år innan förlusterna har hämtats igen. Det finns idag utarbetade koncept till ett mera kontinuerligt skogsbruk, men dessa har svårt att vinna gehör i det förlov sagt konservativa skogsbruket. I denna form av skogsbruk strävar man efter att hela tiden hålla en så tät skog som möjligt vilket medför att stora mängder koldioxid hela tiden tas upp från atmosfären. En uppskattning av vad det skulle kunna innebära ger vid handen att upptaget av koldioxid kanske skulle kunna öka med i storleksordningen 50-100 procent. Om detta skulle genomföras rakt av i Skogssverige skulle nettoupptaget i skogen öka med 45-90 miljoner ton koldioxid, alltså lika mycket eller mer än våra totala utsläpp idag. 111 Bilaga T Mängden naturlig återväxt i slutavverkningsskog är mycket stor. Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8. Resultat. Totalt hittades 37 100 barrträdsplantor per hektar. Groddplantor (max 3 cm) 27 000 st/ha Plantor 0.03-0.49 m 8500 st/ha Plantor 0.5-1.29 dm 1600 st/ha. 25000 20000 Antal per hektar För studium av självföryngringen i sådan skog som är mogen för slutavverkning valdes ”Äldre skog”. Totalt inventerade riksskogstaxeringen 30 slumpvis utlagda 30 ytor. 15000 10000 5000 0 0 3 50 3-50 100 150 50-130 Plantlängd, cm 112 Bilaga U Plantering på öppna hyggen nära fjällen ger mycket låg överlevnad Mats Hagner 2011-04-28 Referat av ; Hagner, M. (1984) Kan vi skogsodla i fjällnära skog? ISSN 0280-9990 Umeå universitet, Skoglig produktionslära, Rapport.132, 1-19. Sammanställer erfarenheterna från försök med gran, tall och contorta i närheten av skogsodlingsgränsen. Med bästa plantering och bästa möjliga proveniens kan man, 20 år efter planteringen, räkna med en överlevnad på 60 % överlevnad i Jämtland, 40 % i Västerbotten och 25 % i Norrbotten . För varje ytterligare 100 m stigning sjunker sifforna med 10% Dessa siffror kan användas om man önskar få 50 % av kulturerna att ge godtagbart resultat. Vill man få 80 % av kulturerna att bli godtagbara måste man räkna med betydligt lägre överlevnad. Arbetet ger en känga åt dem som hänvisar till föryngringsresultaten som bygger på inventeringar gjorda 2 år efter planteringen. De flesta markägare följer inte utvecklingen längre tid än så. Påpekar att hyggesplogning kan komma att ge något bättre överlevnad, men anser att man inte skall förutsätta detta, så länge forskarna ej visat att detta är fallet. 113 Bilaga V Demonstrationsyta i Harald Holmbergs skog Harald Holmberg och Mats Hagner 2010-10-31 Foto 1. Demonstrationsytan intill vändplanen gallrades år 1995 och planterades med tall utan föregående markberedning tre år senare. Den noggrant studerade ytan är en del av ett stort område på 16 ha som behandlats på samma sätt. 2010-10-02 registrerade uppgifter om de tolv träd på gallrad yta och för två stora träd i den orörda granskogen på andra sidan vägen (Tabell 1). Behandling Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Gallrad Orörd Orörd Träd nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Art Gran Tall Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Gran Diameter cm 9.5 45 18 18 21 17 17 15 6 17 27 38 Höjd m 5.0 23.0 11.4 12.5 13.7 7.4 9.6 8.4 3.6 11.5 Kvalitet på stock nr 1 2 2 2 3 3 3 2 3 2 3 3 3 4 3 2 2 2 2 2 2 2 3 2 2 2 2 3 4 2 2 2 2 Vitalitet Ålder i Hänglav Frihetstal Drivn.netto Ränta nu 1-10 brösthöjd 1-10 topp kr % 10 5 9 -3 oändlig 10 179 2 595 1 5 90 10 3 30 2.1 10 147 10 3 30 0.7 10 6 25 47 12.7 4 4 17 12.8 5 8 5 17 7.6 4 6 10 10 6.1 10 4 8 -8 oändlig 8 41 8 14 17 13.4 Röta i c. 152 201 403 114 Träd nr 1-12 har undersöktes genom borrning med tillväxtborr. Årsringarnas bredd i mm under de sista 25 åren har illustrerats för varje träd som fem års flytande medeltal. Jämförelse sker med medeltalet hos två dominanta träd i ogallrad skog i följande elva diagram. Friställda granars diametertillväxt 4 Befriade träd 1 0 1985 4 4 3 3 Befriad gran nr 1 2 1 0 1985 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 1995 2000 2005 2010 Befriad tall nr 2 2 0 1985 2010 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 2010 4 3 3 Befriad gran nr 3 1 1990 1995 2000 Årsring mm 5. 2 0 1985 Ogallrad skog 1990 1 4 Årsring mm 2 Årsring mm Årsring mm Figur 1. Fem års flytande medetal för årsringsbredden hos tio träd i gallrad skog jämförs med årsringsbredden hos två stora träd i ogallrad skog. Längst ned illustreras reaktionen hos 99 friställda granar i 8 olika fältförsök spridda över Norrland (Ågren 2005) Årsring mm 3 2 Ogallrad skog 1 Ogallrad skog 2005 2010 0 1985 4 Befriad gran nr 4 1990 1995 2000 2005 2010 4 Befriad gran nr 6 3 Befriad gran nr 5 2 1 0 1985 Årsring mm Årsring mm 3 2 1 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 2010 0 1985 1990 1995 2000 Ogallrad skog 2005 2010 115 4 3 3 2 Befriad gran nr 7 Årsring mm Årsring mm 4 1 1 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 0 1985 2010 4 4 3 3 2 Befriad gran nr 9 1 0 1985 Årsring mm Årsring mm 0 1985 Befriad gran nr 8 2 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 2010 Befriad gran nr 10 2 1 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 2010 0 1985 Ogallrad skog 1990 1995 2000 2005 Av årsringarna framgår att trädens reaktion på friställningen varierar oerhört. Granen nr 4 är på väg att dö medan träden 1, 5-10, har reagerat positivt. Granen nr 5 har den snabbaste tillväxten med 3 mm årsring. Den granen har en diameter på 21 cm och uppnår ekonomisk mognad vid ca 30 cm. Den blir därför färdig att skörda redan om 15 år. Om granen nr 4 överlever men fortsätter att växa med 0.2 mm årsring tar det 300 år innan den når 30 cm diameter. Jämfört med det stora material som presenterats av Ågren 2005 har reaktionen hos granarna på denna yta varit normal. 116 2010 Frihetstalet i toppen på granarna skvallrar om deras diametertillväxt (Figur 2) 25 Figur 2. Sambandet mellan årsringsbredd och frihetstal i topp på befriade granar. Frihetstal topp 20 15 10 5 0 0.0 Den orörda skogen 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 Årsring mm senaste 5 år I den orörda skogen på andra sidan vägen sticker det upp en gran som nu har 38 cm diameter i brösthöjd. Årsringarna avslöjar att den är 201 år i brösthöjd (Figur 3). Troligen tog det 50 år för den lilla margranen att nå upp till brösthöjd, varför granen föddes ungefär 1760. Fram till år 1890 hade granen ett negativt drivningsnetto, men efter 250 års tillväxt kan den nu skördas ge hela 403 kr. 4.0 Gran nr 12, Diameter 38 cm, Ogallrat 3.5 Årsring mm Figur 3. Årsringar och flytande medeltal över 8 år. En stor gran i en ogallrad skog, belägen endast 30 m från demonstrationsyta. Troligen tog det 50 år för den lilla granen att nå upp till brösthöjd. I så fall föddes den 1759. 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 1800 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Drivningsnetto, kr / träd 250 200 Figur 4. Drivningsnetto för den stora granen nr 12 i ogallrad skog. 150 100 50 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 Beräknar man räntan på granens eget värde (Figur 5) framgår det klart att trängseln i skogen har satt ner tillväxten så starkt att räntan föll under den acceptabla nivån på 3 % redan 1943. Det innebär att trängseln i skogen gjort det olönsamt att ha så stort arbetande kapital. 117 40 Gran nr 12 i ogallrad skog Figur 5. Ränta på nettovärdet av gran nr 12 i ogallrad skog. Ränta på trädets värde, % 36 32 28 24 20 16 12 8 4 0 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 År 1943 var granen, som nu är 38 cm i brösthöjd, 22 cm grov med värdet 80 kr. Om skogen då skulle ha gallrats hade skogsägaren fått en inkomst och de kvarvarande träden skulle ha reagerat med ökad tillväxt. Räntan på det arbetande kapitalet skulle ha nått acceptabel nivå, samtidigt som inkomsten kunde ha använts till någon nödvändig investering. Granen har visserligen vuxit så mycket att den nu kan ge skogsägaren fyra hundra kronors nettoinkomst, men under de senaste 67 åren har räntan på det arbetande kapitalet successivt sjunkit till under en procent. Att vänta så länge med en friställning av träden leder även till direkt kapitalförstöring eftersom en del av granarna, exempelvis nr 11, har angripits av centrumröta. Renbete Vänder man sig om och betraktar de glest stående granarna med mycket skägglav får man inte direkt ett intryck av att skogen är vital och välväxande. Att laven är riklig är emellertid av stor betydelse för rennäringen. Detta är renbetesland och man kan se mycket ymnig hänglav i vissa av de befriade granarna. Eftersom hänglav sitter fästad på barkens ytteryta förlorar den taget i granen när den yttre barken flagnar. Detta sker i samma takt som ny bark bildas vid tillväxt hos granen. Renarna är helt beroende av nedfallen hänglav vid svält som uppstår vid skare på vårvintern. Det är därför intressant att se att rikligast med lav sitter kvar i de mest senvuxna granarna, medan laven tydligen inte hinner bli så lång och tät i de granar som växer fortast (Figur 6). 10 9 Figur 6. Sambandet mellan tillväxthastighet i diameter och mängden hänglav. Hänglavens mängd, 0 - 10 8 7 6 5 4 3 2 1 Återväxt av småträd 0 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 Årsring mm Rikligt med moget frö faller från tall och gran i denna skog. Detta bevisas av all den naturliga föryngring som växer tät i vägkanten (Foto 2). Att man inte finner samma täthet med plantor inne i täta skogen beror på en mördande konkurrens från de befintliga träden. 118 Foto 2. Harald Holmberg i den täta återväxten i vägkanten intill demonstrationsytan. Egentligen skall alla träd på denna yta, utom den stora tallen nr 2, räknas som återväxt. Anledningen är att investeringen som Harald gjort när han lämnade dessa träd i medeltal för nio träd är 17 kr per träd. Var och en av de tallplantor som sätts på våra hyggen kostar skogsägaren ungefär 3 kr. Om varje lämnat träd ersätter 6 planterade plantor så är investeringen densamma. Nu är årsringen i trädet nr 5 hela 3 mm och höjden 13.7 m. Den bildar därmed 21.4 liter stamved varje år. En tallplanta på 1 m längd med motsvarande årsring bildar ungefär 0.072 liter virke varje år. Det betyder att träd nr 5 ensamt just nu producerar lika mycket virke som 292 stycken tallplantor med en meters längd. Harald investerade 47 kr genom att avstå från inkomsten av massaveden i stammen på nr 5. Det motsvarar vad 47/3=16 st plantor skulle kostat. Redan efter femton år ger denna gran samma volymtillväxt som 292 plantor skulle givit honom. Denna investering gav alltså 18 gånger högre utdelning. Eftersom virket i den 13 m höga granen kommer att kunna skördas om 15 år då den är 30 cm grov, medan tallarna behöver 50 år för att bli 30 cm grova, innebär detta att Harald dessutom vinner oerhört mycket i tid på att lämna den halvstora granen. Tallplantorna De tallar som planterades här har vuxit i mycket olika hastighet. Avståndet från träden har stor inverkan (Figur 7), men även grundytan hos träd (Figur 8). Frihetstalet i topp hos tall varierar mycket nära med plantans tillväxt och längd. Frihetstalet i brösthöjd skildrar tallens grenighet och därmed den första timmerstockens kvalitet. Ett lågt tal är liktydigt med god kvalitet och ett högt pris. Det önskvärda är därför att tallplantan skall växa tämligen långsamt under den tid då toppen är inom det som skall bli första timmerstocken, dvs. tills tallen är minst 6 meter lång. 2.5 Figur 7. Samband mellan tallplantors längd och avståndet till gran Tallplantans längd, m 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 0 2 4 6 8 10 12 14 119 Avstånd till träd, m 16 30 25 Frihetstal i topp 20 Figur 8. Sambandet mellan grundyta och tallplantors frihetstal i topp. 15 10 5 0 1 2 3 4 5 Grundyta, m2 I ett försök utanför Umeå mättes tillväxt och frihetstal hos planterade tallar samt skogens täthet (grundyta). Det förelåg ett mycket starkt samband (Figur 9). En rekommendation om att bäst miljö för uppväxande tallar är att de hämmas av en skog som har en täthet motsvarande Figur 9. Samband mellan grenighet (Frihetstal i brösthöjd = Freedom figure breast heighet) och skogens täthet (Grundyta = Basal area) uppmätt i en skog nära Umeå (Hagner 2010). grundytan 2-7 m2. Detta gäller på en tämligen bördig mark i Västerbottens kustland. Av de få mätningarna på denna yta, i Stöttingfjällets karga miljö, tycks en lämplig hämning åstadkommas om skogens grundyta är 1-3 m2. Att hämningen av plantornas tillväxt inte medför någon förlust av virkesproduktion har redan bevisats av ett doktorandarbete utfört på SLU (Jakobsson och Elfving 2004, Jakobsson och Nilsson 2005) (Figur 10). Jakobsson och Nilsson påpekar dessutom att överflyttningen av virke från de små träden till de stora träd som utövar hämningen av de små träden, innebär en ekonomisk fördel för skogsägaren. Han får skörda virket snart i form av få grova träd, istället för att vänta länge på skörden i form av många klenare stammar. 120 Figur 10. Elfving och Jakobsson (2004) och Jakobsson och Nilsson (2005) fann att all det stamvirke som fattades i små tallplantor som hämmades av stora tallar, kunde återfinnas som ökad tillväxt i de stora tallarna. Tillväxt och räntabilitet hos gran i den gallrade skogen De stora träden har ett drivningsnetto som är oerhört mycket större än de små träden (Figur 11). Räntabiliteten på trädets nettovärde är låg hos de största träden (Figur 12). Även de två långsamväxande granarna 3 och 4, ger undermålig ränta. Figur 11. Trädens nettovärde efter att kostnad för avverkning och terrängtransport har dragits från virkesvärdet. 20 16 Drivningsnetto, kr / träd 600 500 400 300 200 100 Ränta, % 0 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Träd nr Figur 12. Ränta på trädens nettovärde beräknat med hänsyn till trädets tillväxt i diameter. 8 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Träd nr Oavsett om de två granar som växer för långsamt för att ge god ränta, är denna yta mycket produktiv eftersom 7 av de 9 befriade granarna ger växer fort och ger hög ränta på den investering som Harald gjorde för 15 år sedan. Där det finns plats växer de planterade plantorna tämligen bra. Att somliga plantor, som står nära de lämnade träden, växer långsamt är enligt expertisen en ekonomisk fördel, eftersom tillväxten av virke flyttas från de små tallarna till de större granarna. Den hämmade tillväxten hos tallarna medför även att de i framtiden kan ge en lika god kvistren bottenstock som tallen nr 2. Den stora tallens värde avstår Harald Holmberg ifrån därför att han vill värna om miljön. Den blir ett jättestort evighetsträd som vi turister kan njuta av och som insekter och djur får fröjdas åt. Där kan tjädertupparna äta barr på vintern och där kommer kanske en kungsörn att bygga sitt bo. Referenser Hagner, M. (2010) Suitable density of dominants in a multi-storied pine forest and an instruction for enrichment planting. ISSN 1654-4455 UBICON Report.2, 1-13. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249-258. Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12. Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel, Examensarbete.15, 1-28. 121 11 12 Bilaga W Skogen inom det gallrade område som åtalet mot Harald Holmberg avser. Mats Hagner Professor em. i naturlig föryngring vid Sveriges Lantbruksuniversitet. 2010-10-04 Sammanfattning Inom den nygallrade skog som åtalet gäller gjordes två slumpmässiga analyser av barråterväxten 2010-10-02. Naturplantor av gran och tall i längden 20-300 cm registrerades i 7 stycken slumpmässigt utlagda cirkelprovytor med 5 m radie. Mängden naturplantor på blottlagd mineraljord i en dikeskant registrerades i tre slumpmässigt utlagda cirkelprovytor med 50 cm radie. Diket hade blivit uppgrävt vid bygget av skogsbilvägen för ca 30 år sedan. Att skogen i denna trakt producerat mycket grobart frö bevisades av att det fanns 265 000 plantor per hektar på den blottlagda mineraljorden i dikeskanten. Storvuxna barrplantor inne i skogen uppgick i medeltal till 709 per hektar med en variation på 255-1400. Naturplantor av tall utgjorde 3 % av totala antalet. Utöver naturplantorna registrerades 236 planterade granar per hektar. Totalt fanns alltså 946 barrplantor per hektar. Skogsstyrelsens tjänsteman fann 21 naturplantor per hektar med storleken 0 – 30 cm, vilket alltså var en grov underskattning av återväxten. Skogsstyrelsen registrerade 497 barrträd per hektar efter gallringen och fann att det stått 726 barrträd före gallringen. Den sistnämnda uppgiften skall jämföras med den skog som Harald Holmberg nu skapat. Den innehåller 497 barrträd och 946 barrplantor, tillsammans 1443 stammar per hektar. Utöver detta tillkommer alla björkar och björkplantor. Björk räknas numera som ett produktivt skogsträd. Bakgrund Täthet bland små trädplantor Naturplantor av tall och gran överlever inte länge i en tät skog som närmar sig den ålder då den normalt slutavverkas genom kalhuggning. En skogsman har normalt upplevt att det finns naturlig återväxt endast i större luckor. Emellertid föds det allra mest plantor där det står tätast med stora träd, eftersom dessa producerar mest frön. Varje år faller det mest frön inne i tät skog. Varje vår bildas det mest groddplantor inne i tät skog, dels därför att tätheten bland frön är störst där, dels därför att det är fuktigt och vindstilla inne i tät skog. Vi skogsforskare finner därför väldigt mycket nya groddplantor inne i tät skog. Av detta skäl visade det sig att riksskogstaxeringen som undersökte mängden småplantor på 30 slumpmässigt valda platser i Sverige, fann 37 000 plantor per hektar, i äldre skog. Huvudparten av dessa var mycket små plantor (Bilaga T) 122 Överlevnad och ackumulation av små trädplantor Överlevnadstiden är kortare inne i tät skog än i glesare skog. En studie som jag företog i Halland visade att halveringstiden för granplantor inne i tät skog var 0.6 år, i gles skog nära ett hygge, 2 år, och ute på hygget 11 år. Eftersom tillskottet av plantor avtar med trädens täthet var denna minst på hygget och störst inne i skogen. Det visade sig då att det sker en ackumulation av plantor i hyggeskanten där tillskottet varje år är stort medan halveringstiden är förlängd. Därför visade det sig att tätheten hos plantorna, plantor per hektar, vid ett visst tillfälle var 20 000 inne i täta skogen, 400 000 i hyggeskanten och 5 000 på hygget. Överlevnadstid och sambandet med svamp. Huvudskälet till skillnaden i överlevnadstid tros vara mykorrhiza-svampens prioriteringar. Dessa svampar lever på energi i form av socker som de får från trädens rötter, och de ger i utbyte vatten med näringsämnen till trädet. Detta är en grundläggande del i jordens alla skogsekosystem. De träd som har sina blad uppe i starkt ljus kan skapa mycket socker och förmedla detta till svampen. En liten undertryckt planta, som växer i djup skugga, kan inte bjuda svampen på något socker och dör vanligtvis inom kort tid. Detta är vad vi normalt upplever som konkurrens mellan träd av olika storlek. Svampen prioriterar ett samarbete med det träd som kan leverera mest socker från sina rötter. Ju mer ljus en liten planta får, dvs. ju längre från stora träd en planta växer, desto bättre samarbete utvecklas med svampen. Vi noterar detta som ökad tillväxt hos plantor som står mitt i stora luckor. Långt mellan år då det är lönsamt att samla kott Skogsmän har fått lära sig att tall och gran har svårt att bilda moget frö i karga trakter. Detta beror på att det krävs värme för att fröna skall mogna. Endast under vissa år finns så stora mängder grobart frö att det är meningsfullt att samla in kott. Moget frö bildas även i karga områden Skogsmän har därigenom felaktigt fått uppfattningen att svårigheter med naturlig återväxt under fröträd beror på att det inte bildas några grobara frön i karga trakter. Emellertid är förekomsten av naturliga skogar i sådana områden ett bevis på motsatsen. Det finns en stor skillnad mellan träd när det gäller både kottsättning och kravet på värme för frömognad. Även under år med liten kottsättning och tämligen dålig frömognad bildas moget frö hos vissa träd samt i den solvända delen av kottarna på de flesta träden. Överlevnad hos småplantor och skogens täthet i karga områden Skogens täthet minskar när man går mot norr eller upp mot trädgränsen i fjällen. Ljusmängden som når marken ökar och detta är troligen förklaringen till att man ofta finner förbluffande täthet bland små naturplantor av gran och tall även i områden med kargt klimat. Detta kanske kan förklaras av att svamparna i en fjällnära skog inte finner lika stor skillnad i sockerleveransen från små och stora träd, som svamparna gör i bördiga områden med tätare skog. Den långsiktiga tillväxten hos befriade omogna träd Återväxt i form av plantor med storlekar upp till 3 meter var av varierande kvalitet. Detta berodde bland annat på att skador uppstod vid avverkningen. Många av plantorna har stått i 123 djup skugga och under den tiden fått mycket liten barrmassa. Endast de granar som redan före gallringen stått i större luckor hade en stor barrmassa och hög vitalitet. Vitala plantor reagerar snabbt på ökad ljustillgång medan skadade och starkt undertryckta tar längre tid på sig. Vi vet dock generellt att de flesta plantor som överlever de första åren efter friställning, också repar sig och börjar skjuta fart. Marbuskkärnor i bottenstockar av grantimmer, som levereras till på våra sågverk idag, vittnar om att ungefär hälften av träden en gång har varit starkt undertryckta marbuskar. Friställda marbuskar och tidigare undertryckta träd har visat god reaktionsförmåga i många tidigare vetenskapliga försök. Här följer ett exempel från en karg del av Harald Holmbergs skog i Norrbäck. Granen står 500 meter över havet, endast 200 m under trädgränsen. Den är 148 år i brösthöjd och har reagerat med ökad tillväxt efter befriande gallring (Figur 1). 2.5 1.5 1.0 0.5 0.0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Figur 1. Årsringstillväxten över år. Granen nådde brösthöjd 1858 och har nu uppnått en diameter på 22 cm. Den befriande gallringen inträffade 1991 och efter fem år hade årsringen ökat från 0.2 till ett medeltal kring 1.5 mm. Befrielsen medförde att granens volymtillväxt nu är 8.1 gånger så stor som före den befriande gallringen. På 500 m.ö.h. i Jämtland jämfördes höggallring (såsom i Harald Holmbergs skog) med låggallring (Figur 2) (Chrimes 2004). Efter att 30 % av volymen gallrats bort i form av småträd, som vid vanlig gallring, dvs. låggallring, sjönk produktionen till 57 % under kommande tioårsperiod. Med samma uttag i form av stora träd, dvs. höggallring, sjönk produktionen till 95 %. Om de små träden friställdes blev produktionen 1.67 gånger högre än om de stora träden friställdes. 5 167 % Små träd 4 Figur 2. Samband mellan gallringsstyrka och tillväxt under 10 år efter gallring i skiktad granskog i Hammerdal, Jämtland. De två blockens medeltal har förbundits med linjer. Procenttalen anger volymproduktionen i beståndet med små träd i procent av den som uppmättes i bestånd med stora träd. Data från Chrimes (2004). Figuren hämtad från Hagner (2004). Volymtillväxt, m3 / ha och år Årsring, mm 2.0 238 % 3 2 169 % Stora träd 1 0 0 20 40 60 80 Gallringsstyrka, % av volym 124 100 Blädning har testats i mycket långsiktiga och praktiskt genomförda försök i Sverige. I elva ytor spridda i Dalarna, Jämtland och Västerbotten utfördes blädningsgallring vart tionde år. Vissa ytor anlades redan på 1920-talet och följdes med behandlingar i 60 år. Lundqvist (1989) presenterade resultaten i form av punktdiagram. Han visade att volymproduktionen motsvarade 94 % av idealboniteten. Detta skall jämföras med kalhyggesbrukets troliga produktionsnivå på 85 % av idealboniteten. Tyvärr har inga motsvarande långsiktiga tester gjorts av hyggesbrukets volymproduktion. Efter digitalisering av punkterna i Lundqvists avhandling gjordes avancerade statistiska beräkningar av Hagner och Holm (2003). Resultaten framgår av figurerna 3, 4, 5. Publikationen bifogas såsom bilaga I. Resultaten visade att man får högsta volymproduktion vid blädning om man håller låg stående volym, gallrar svagt och ser till att beståndet består av en blandning av stora och små träd. 5 5 4 Annual Volume Increment, m3 / ha Figur 3. Partial regression of Annual volume increment on Standing volume for the group treated “Well”. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot J. 3 2 1 Annual volume increment, m3 / ha 4 0 0 50 100 150 200 250 Standing volume, m3 / ha 3 Figur 4.. Partial regression of annual volume increment on harvest intensity in percent of standing volume. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot V1. 2 1 7 0 0 10 20 30 40 50 60 6 Figur 5. Partial correlations of Volume increment on Years from start of treatment. The two lines refer to the two groups of plots, i.e. those treated “well” and those treated “Wrong” with respect to stand structure. The “Well” group is represented by plot J and the “Wrong” group by plot V1. Annual Volume Increment, m3 / ha Harvest intensity, % of volume 5 4 Well 3 Wrong 2 1 0 0 10 20 30 40 Years from start of treatment I Sverige har vi också provat höggallring kombinerad med berikande plantering, dvs. Naturkultur, i en stor serie försök utspridda från Östergötland till Gällivare. Resultaten efter tio år har sammanställts av skogsstyrelsen (2008). 125 50 Ågren (2005) visade, genom analys av många borrspån från alla försöken i den nämnda serien, att friställda träd reagerade mycket positivt på friställningen, men först det tredje året efter gallringen (Figur 6). Han fann att tallens grundytetillväxt kulminerade på nivån 3 gånger den ursprungliga 7 år efter gallring, medan granens tillväxt stegras ända till år 11. Näslund (1942) gjorde ungefär samma observationer i 157 gallrade ytor med gran i Norrland. Han visade också att reaktionen blev snabbast på bördiga ytor. Figur 6 kopierad från Ågren 2005. 1.8 1.6 Orörd 1.4 Tillväxt, m3 / ha Ett av försöken med Naturkultur, som ligger i Piellovare vid Kåbdalis i lika karg miljö som Holmbergs fastighet, på 375 möh nära polcirkeln, har granskats ingående av Hagner (2009) (Bilaga O).Ytan i Piellovare är det enda stället i försöksserien där tillväxten i skog behandlad med befriande gallring kan jämföras med den i orörd skog. Om man beräknar medeltalet av tillväxten i behandlingarna Gles och Tät och jämför den med tillväxten i Orörd, blir den 85 % för åren 5-12 år efter gallringen. Denna höga tillväxt är anmärkningsvärd och uppmuntrande, eftersom uttaget i volym var så hög som 41 % i Tät och 59 % i Gles (Figur 7). Produktionen skall jämföras med den kalhuggna (Kont) parcellens, som var 0 % under samma period. Gles Tät 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Kont 0.0 Figur 7. Årlig tillväxt 5-12 år efter gallring i försöket Piellovare, över stående kubikmassan vid tredje revisionen (hämtat från bilaga O) 0 40 80 120 160 Volym, m3 / ha I Finland jämfördes selektiv avverkning (blädning) med låggallring på 23 ställen spridda runt landet (Lähde et al. 2002). Efter 11 år var volymproduktionen 5.4 m3sk/ha på blädad parcell 126 och 4.6 på låggallrad parcell. Vid parvisa jämförelser (N=23) var skillnaden statistiskt säkerställd. Virkesförrådsdiagrammet bygger på vetenskapligt felaktig grund Såsom framgått av resultaten i den svenska serien med blädningsytor bör kubikmassan hållas låg för att volymproduktionen skall vara hög (bilaga I). Detta strider helt med idén bakom virkesförrådsdiagrammet i bilaga 1 till 5 § och 10 § i skogsvårdslagen. Diagrammet har konstruerats av skogsstyrelsen på ett underlag publicerat av professorn i skogsproduktion Björn Elfving (1993) (Bilaga Z). Hagner har i en teoretisk analys av slumpmässigt konstruerat material liknande det i riksskogstaxeringens tillfälliga ytor (Bilaga B), visat att det positiva sambandet mellan stående volym och tillväxt, som Elfving fått fram, endast beror på brister i materialet. Datormodeller för produktionsprognoser bör inte utformas med riksskogstaxeringens tillfälliga provytor som underlag. Anledningen är att man får in falska samband som beror på variation i täthet utanför provytan, bördighet, trädålder, tid efter gallring, gallringsintensitet och gallringssätt. Beståndets struktur har även en kraftig inverkan på tillväxten (Hagner och Holm 2003, Chrimes 2004). Det har alltså genom vetenskapliga misstag uppstått falska samband som uttrycks i bilaga 1 till skogsvårdslagen. Detta förorsakar stora ekonomiska och miljömässiga skador i svenskt skogsbruk eftersom resultatet blir att skogarna hålls onödigt täta. Detta leder till dålig förräntning på arbetande kapital och försämrad volymproduktion. Material och metod Inventering av naturplantor och planterade granplantor gjordes 2 oktober 2010 av Mats Hagner och Harald Holmberg. Området som studerades låg inom det område på 11.7 hektar som skogsstyrelsen funnit vara för gles. I åtalet uppges att skogen består av 497 barrträdsstammar per hektar, samt 75 lövstammar. Tillsammans innehåller dessa 72 m3sk. Myndigheten inventerade också naturplantor av barrträd och fann 21 plantor per hektar med längder 0-30 cm. Mängden naturplantor växlar mycket starkt mellan platser av skäl som nämnts ovan. En selektiv avverkning innebär att en relativt hög gallringsstyrka tillämpas inom täta skogspartier, medan gallringsstyrkan blir låg i glesa skogspartier. Där skogen innehöll mycket stora luckor före gallringen, gallras inte alls. Där är också den naturliga återväxten riklig redan före gallringen. Behovet av berikande plantering uppstår därför på områden som tidigare varit tätt bevuxna med mogna träd. Där skogen varit skiktad, dvs. innehållit en blandning av små, halvstora och fullstora träd, före gallringen, lämnas omogna träd i sådan täthet att det inte finns behov av berikande plantering. Vid hyggesfritt skogsbruk skördas kontinuerligt de träd som är mogna. Sådana träd är dels stora träd som inte längre ger acceptabel ränta på sitt eget värde, eller skadade mindre träd och småträd som växer för tätt. Omogna träd är sådana träd som ger hög ränta på sitt eget värde efter att de friställts. Omogna träd är också små trädplantor. ”Återväxt” är vid hyggesfritt skogsbruk i princip alla omogna träd. I skogsvårdslagen finns ingen definition på vad ”återväxt” är. Därför kan begreppet ”återväxt” anses omfatta även det vi människor upplever som träd. 127 Taxering av planterade plantor och av naturplantor med längder 20-300 cm. Vid skogsstyrelsens taxering av återväxt bestämde man sig för att endast plantor med längder 0-30 cm skulle anses vara återväxt. Någon grund för detta finns inte i skogsvårdslagen. Vid vår taxering den 2 oktober definierades återväxt såsom naturplantor av barrträd med längder 20-300 cm (Foto 1), samt ettåriga planterade granplantor. Foto 1. En meterhög vital beståndsföryngrad gran till vänster om Harald Holmberg. Bilden är tagen i det område som åtalet gäller. Det är mycket väsentligt att en taxering av återväxt utförs på helt slumpmässigt valda platser. Av detta skäl samarbetade Harald Holmberg och jag på följande sätt vid märkningen av provytornas centrum. Jag gav Harald i uppgift att stega 50 m i en av mig angiven riktning. Jag följde långt efter. När han stannat gav jag honom uppgift att vända sig med näsan i en viss kompassriktning. Därefter fick han slänga en kraftig pinne över axeln så långt han kunde. Vid en förutbestämd ände av denna pinne låg ytcentrum. Radien 5 m mättes med måttband. Detta förfaringssätt för slumpmässig val av provytecentra finns beskrivet i många läroböcker i statistik. Det är av största vikt att provytor väljs utan möjlighet för taxeringsmannen att påverka placeringen. Taxering av naturplantor i dikeskant En skogsbilväg byggdes genom skogen för ca 30 år sedan. På vissa platser med mjäla har uppfrysning varit så kraftig att jorden i dikets sluttning aldrig blivit stabilt bevuxen med annat än tunn mossa. Där kan barrträdsfrön gro och plantor överleva några år. De flesta lyfts upp ur jorden och dödas av den pipkrake som bildas under vår och höst, men några plantor överlever längre tid (Foto 2). 128 Foto 2. En hatt bland natursådda granplantor i dikeskanten. Tätheten av plantor vid en viss tidpunkt blir ett tal som är resultatet av nytillskott av grobart frö och avgång på grund av uppfrysning. Antalet plantor per hektar avspeglar givetvis endast en del av den kapacitet i fråga om återväxt som den omgivande skogen har. Val av provytecentrum gick så till att jag bad Harald att ställa sig i dikesbotten. Han fick vända sig med näsan i en riktning som jag bestämde. Han slängde pinnen över axeln så långt han kunde i dikets riktning. Där pinnen landade lades provytans centrum en meter från dikesbotten upp i den slänt som lutade mot norr. Provytans radie var 50 cm. De plantor som registrerades var 3-30 cm långa. Längre plantor förekom inte inom någon provyta. Resultat Återväxt i dikeskant I dikeskanten fanns 365 000 naturplantor per hektar (Tabell 1). 2.3 % utgjordes av tall. Tabell 1. Återväxt av tall och gran i dikeskant längs en skogsbilväg. Längden hos plantorna var 3-30 cm och deras ålder 1- 30 år. Yta nr Naturplantor gran tall 1 2 3 Medeltal 21 33 30 28 2 0 0 0.67 Totalt ant Totalt ant Totalt ant Totalt ant plantor på naturpl/ha naturgranar naturtallar ytan pl/ha pl/ha 23 292836 267372 25464 33 420156 420156 0 30 381960 381960 0 29 364984 356496 8488 129 Återväxt i skog Inne i skogen fanns 946 plantor per hektar varav 236 var planterade granar (Tabell 2). Endast 3 % av naturplantorna var tall. Detta motsvarar exakt andelen tallar bland träden. Tabell 2. Återväxt av barrträd inne i det område som åtalet gäller. Längden hos registrerade plantor varierade från 20-300 cm. Yta nr gran 1 2 3 4 5 6 7 Medeltal Naturplantor tall 11 4 4 4 3 2 10 5 0 0 1 0 0 0 0 0 Planterade Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt granar plantor antal naturplantor naturgranar naturtallar planterade på ytan pl/ha pl/ha pl/ha pl/ha pl/ha 0 11 1400 1400 1400 0 0 9 4 1655 509 509 0 1146 4 5 1146 637 509 127 509 0 4 509 509 509 0 0 0 3 382 382 382 0 0 0 2 255 255 255 0 0 0 10 1273 1273 1273 0 0 2 6 946 709 691 18 236 Variationen av stora naturplantor var betydande, från 255 till 1400 plantor per hektar. Diskussion Trots att området ligger i en karg trakt på 430 meter över havet i Västerbottens lappmark har fröproduktionen varit mycket riklig över åren. Tätheten 365 000 plantor per hektar i dikeskanten vittnar om att besåningen av marken är mycket god. Att man endast finner 700 naturplantor med storlekar över 20 cm beror på den naturliga avgång som normalt sker inne i tät skog. Detta är utförligt beskrivet i kapitlet ”bakgrund”. De naturföryngrade plantor, med storlek 20-300 cm, som återfanns vid inventeringen inne i skogen växlade i antal per hektar från 250 till 1400 per hektar. Eftersom alla plantor med mindre längd än 20 cm inte räknades, torde det verkliga antalet vara mångdubbelt större. Detta påstående bygger på ett stort antal uppgifter från bland annat riksskogstaxeringen (Bilaga T). Om man inne i en skog upptäcker en granplanta som syns ovanför blåbärsriset, kan man vara säker på att det finns väldigt många fler småplantor bland blåbärsriset. Det beror på att konkurrensen med de stora träden gör att plantorna dör förr eller senare. I alla taxerade ytor fanns större träd som lämnats därför att de ansågs vara omogna. Skogsstyrelsens taxering visade att det nu står 497 barrträd per hektar. Om hälften av de registrerade stora naturplantorna, dvs. 350 per hektar, bildar träd, så finns i medeltal 847 stammar per hektar i den skiktade skog som bildas. Skogsstyrelsens inventering visade att antalet barrträdsstammar var 726 per hektar före avverkningen. Detta bevisar att skogen efter gallringen kommer att bli lika tät som före gallringen. Den innehåller nämligen så många stora naturplantor att dessa tillsammans med de friställda omogna träden är lika stamrik som före gallringen. På de platser där provytan till en del hamnade på sådana ställen där Harald Holmberg ansett att en stor lucka utan naturlig återväxt hade uppstått, hade han planterat gran. I en yta fann vi 1146 planterade plantor per hektar och i en annan fann vi 509. Dessa små plantor har överlevt sin första sommar, men kommer givetvis att drabbas av avgång under kommande år. I våra stora försök med Naturkultur kan jämförelser göras mellan plantor som står på hyggen och plantor som står i luckor inne i skog. Dessa jämförelser antyder att den långsiktiga överlevnaden blir större i skogens stora luckor än på hygget. Detta bekräftas även av ett försök anlagt på 1960-talet i jämtländsk fjällskog (Bilaga N) Den långsiktiga överlevnaden 130 ute på hyggen blir kanske 50 % i dessa karga trakter, men enligt studien i Jämtland mycket högre inne i skogens luckor. Blir det endast 50 % överlevnad där Harald Holmberg planterat, kommer skogen ändå att få en acceptabel täthet. Givetvis tar det något decennium innan volymproduktionen är lika stor som före gallringen. Detta beror på att barrmassan hos befriade träd måste hinna utvecklas. Detta dröjsmål skall emellertid jämföras med det dröjsmål som blir följden av en kalhuggning. Erfarenheten av tidigare kalhuggningar i denna trakt visar att det då tar mycket längre tid innan volymproduktionen kulminerar. Slutsatser Sammantaget visar inventeringen att besåningen med moget frö är mycket riklig, trots att området anses svårföryngrat. Variationen i överlevande återväxt var stor. De glesare partierna hade berikats med plantor utsatta av Harald Holmberg, varför en skiktad skog med tillräckligt antal träd har skapats på alla ställen som inventerades. I kapitlet bakgrund har presenterats tidigare studier som visar att de omogna träd som befriats vid gallringen kommer att reagera med ökad uthållig tillväxt. Det har också visats i tidigare arbeten att den berikande plantering som utförts kommer att förtäta skogen inom glesa partier. Skogsstyrelsens uppgift om att skogen inte producerar grobart frö visade sig vara osann eftersom antalet natursådda barrträdsplantor i dikeskanten var 365 000 plantor per hektar. Skogsstyrelsens uppgift om att den naturliga återväxten bestod av 21 plantor per hektar, visade sig vara en underskattning, eftersom det rätta talet var 709 plantor per hektar. Utöver detta antal tillkommer alla plantor som var mindre än 20 cm, samt alla de plantor som Harald Holmberg planterat. Den skog som Harald Holmberg skapat av planterade plantor och omogna träd är tillräcklig tät för att uppnå full virkesproduktion efter något decennium. Genom att de omogna träden är mycket större än plantor som planteras på ett hygge, blir tiden fram till nästa skörd av mogna träd mycket förkortad i förhållande till tiden fram till slutavverkning efter kalhuggning. Denna form av kontinuerligt skogsbruk är därför mycket mer lönsamt än konventionellt kalhyggesbruk. Utöver detta bör nämnas att de omogna träden bär mycket hänglav till fromma för rennäringen. Genom att Harald Holmberg utför grönrisplantering utan någon markberedning, skadas inte renarnas markbete, fornlämningar lämnas opåverkade och klimatet drabbas inte av onödig avgång av koldioxid från kal skogsmark som skadats av maskinell markberedning. Slutligen förblir skogens ekosystem tämligen ostört, vilket bevarar hög biodiversitet och gör det lättare att bedriva jakt och bärplockning. Referenser Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9. Elfving, B. (1990) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift.5, 1-8. 131 Elfving, B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009.1-10. Elfving, B. (2005) Hur uppnår man maximal volymproduktion? SLU, Institutionen skogsskötsel, Epost 2005-05-18.1-3. Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-36. Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka, Appendix 18.1. Hagner, M. (2002) Sambandet mellan tillväxt och stående volym framträder först efter att hänsyn tagits till bonitet och huggningsstyrka. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen skogsskötsel, Arbetsrapport, och UBICON Rapport nr 11, 2002.180, 1-12. Hagner, M. (2009) Naturkultur i Piellovare. Tillstånd och utveckling i försöket 15 år efter avverkningen. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.5, 1-23. Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal of Forest Research.32, 1577-1584. Skogsstyrelsen (2008) Naturkultur. Utvecklingen i försöksserien de 10 första åren. Rapport.23, 1-30. Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök. Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel, Examensarbete.15, 1-28. 132 Bilaga X Virke med goda egenskaper skapas i skiktad skog Intervju med Thomas Thörnqvist, professor i virkeslära Sammanfattning Mats: Anser Du att träd, som skall producera sågvirke, bör odlas i en skiktad skog, där stora och små träd står blandade. Thomas: Ja ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Original Message ----From: Thomas Thörnqvist To: 'Mats Hagner' Sent: Friday, April 08, 2011 10:15 AM Subject: SV: Intervju bekräftelse Mats, Härmed bekräftar jag att nedanstående intervju överenstämmer med mina åsikter. Hälsningar Thomas Thörnqvist Från: Mats Hagner [mailto:[email protected]] Skickat: den 6 april 2011 10:36 Till: [email protected] Ämne: Intervju bekräftelse Intervju med Thomas Thörnqvist, professor i virkeslära Mats Hagner prof. em. i Skogsföryngring, 2011-04-06 Mats: Du har läst intervjuer med de två professorerna Sune Linder, Jan-Erik Hällgren. Stämmer det att båda två förordar att man odlar träd i skog med maximal bladyta, med låg stående kubikmassa och på ett sätt som göra att stora och små träd står blandade. Deras argument är att det då blir full produktion av virke. Stämmer det? Thomas: Ja Mats: Är Du medveten om att våra långsiktiga försök med blädning, efter multipel regressionsanalys, har visat att volymproduktionen i ytorna var störst när ** gallringsstyrkan var låg **den stående volymen var låg **den skiktade strukturen bevarades Thomas: Ja 133 Figur 1. En fullskiktad skog med gammafördelad diameterfördelning, dvs. med en dissimilarity coefficient nära värdet 0.5 som karaktäriserar en naturlig skog. De största träden är ännu inte ekonomiskt mogna. Detta innebär att de efter en gallring växer så fort att de ger bättre ränta på sitt eget värde än vad skogsägaren får vid alternativ placering av pengar. Mats: Vid gallring i det vanliga kalhyggesbruket försöker man fokusera tillväxtresurserna till de största träden för att man så snart som möjligt skall kunna utföra en kalavverkning av ett bestånd med enbart fullstora träd. Beståndet i figur 1 skulle vid kalhyggesbruk ha gallrats genom att utjämna skiktningen. Man skulle ha plockat bort de små träden, nr 3,4,5,6, samt eventuellt med en underröjning plockat bort resten av småträden. Håller Du med om detta? Thomas: Ja Mats: Om träden nr 1 och 2 har vuxit fritt och fort ända sedan de planterades på ett kalt hygge har timret i stammens nedre del egenskaper som sänker värdet hos sågvaran: ** stor andel ungdomsved som gör att plankor sågade längs märgen kröker sig eller spricker vid torkning ** många grova grenar invallade i virket, vilket gör det svagt. Det innebär att virket blir mindre intressant som konstruktionsvirke respektive som möbel- eller snickerivirke. Sammantaget gör detta att plankor och bräder framställda av timret har dålig kvalitet med lågt värde. Är Du av samma uppfattning? Thomas: Ja Mats: Om man sköter skogen i figur 1 med kontinuerliga uttag av stora mogna träd, och låter de små träden ersätta de uttagna träden, kommer man i fortsättningen att skörda träd som hämmats i sin ungdom. Eikenes et al (1995) fann att fullstora träd som vuxit upp i skiktad skog hade liten andel ungdomsved och jämn årsringsutveckling i nedersta timmerstocken. Du vet också att det blir få och klena grenar på nedersta timmerstocken i träd som växer upp i skiktad skog. Sammantaget ger detta högt värderade egenskaper hos sågvaran. Stämmer detta? Thomas: Ja Mats: Anser Du att träd, som skall producera sågvirke, bör odlas i en skiktad skog, där stora och små träd står blandade. Thomas: Ja Mats: TACK Referenser Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30. 134 Bilaga Y Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa Intervju med Jan-Erik Hällgren som är professor i skogsträden fysiologi och Sune Linder som är professor i skogsekologi. Båda vid SLU. Sammanfattning Mats: Med ökande storlek hos de största träden i en fullskiktad skog upprätthålls maximal bladyta av allt färre träd. Mängden socker förblir konstant medan mängden stamved som förbrukar socker ökar. Detta får mig att tro, att överskottet för tillväxt minskar. Håller Du med mig? Sune: Ja Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram (bilaga 2 nedan) tvingar en skogsägare att upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten och inte mängden stamved. Sune: Ja Intervju med Sune Linder, prof. em. i skogsekologi. Mats Hagner 2011-03-25 . Mats: Finns det ett samband mellan mängden stamved och produktion av virke? Sune: Sambandet är indirekt. Produktionen är direkt kopplad till bladytan hos beståndet, vilken i sin tur beror av bördigheten (temperatur och tillgång på näring och vatten). När träden är små och står glest har de tillsammans en låg produktion beroende på att bladytan som fångar solljuset inte hunnit bli maximal. När träden blivit stora nog för att ha uppnått den 135 maximala bladytan är produktionen av socker i beståndet maximal. Vid fortsatt tillväxt lyfts den redan maximala bladytan allt högre upp. På magra marker uppnås inte full kronslutenhet, dvs. allt solljus kan inte tas upp i trädkronorna. Figur 1. Energi från solen omvandlas i trädens blad till socker. Detta använder träden till att hålla liv i alla levande celler i krona, stam och rötter. Det kallas underhållsandning. Om det finns överskott på socker kan trädet använda det för tillverkning av ny ved, dvs. för tillväxt. Bladytan, som fångar solens strålar, är minst i ungskogen till vänster. Bladytan hos beståndet i mitten är tillräcklig för att fånga allt ljus. Bladytan kan inte bli större. När träden blir högre lyfts bladytan allt högre upp utan att produktionen av socker ökar. När stammarna blivit så långa, som i beståndet till höger, förbrukas en allt högre andel av sockret till andning i stammar, grenar och rötter. Då avtar tillväxten över tiden. Stammar, grenar och rötter är en ”tärande del” av skogsekosystemet. Den mängd socker som bildas i bladen ökar fram till den tidpunkt då maximal bladyta uppnås. Den del av sockret som finns tillgänglig för tillväxt minskar sedan när träden blir större och en allt större andel av sockret förbrukas av underhållsandningen. I en skog minskar därför tillväxten av virke efter att maximal bladyta har uppnåtts. Ju tätare ungskogen är, desto tidigare uppnås maximal bladyta. Gallring reducerar bladytan och minskar mängden producerat socker. Om gallringsstyrkan är låg och beståndet har maximal bladyta före gallringen, blir återhämtningen snabb, eftersom det fortfarande finns många blad som fångar upp det ljus som skulle ha fallit på det bortgallrade trädets blad. Figur 2. I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon stor tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden fångar det ljus som tidigare föll på det stora trädets blad. Mats: Har Du studerat skillnaden i dessa avseenden mellan en enskiktad skog och en fullskiktad skog? Sune: Nej Mats: Har Du anledning att tro att en fullskiktad skog skulle ha lägre maximal bladyta och lägre bruttoproduktion än en enskiktad skog? Sune: Nej Mats: Vi tänker oss två mycket olika bestånd men båda har maximal bladyta. Det första är ett fullskiktat bestånd med några få stora träd och många mindre träd av alla storlekar. Det andra är ett enskiktat bestånd med fullstora träd. Har det fullskiktade beståndet en lägre mängd stamved i kubikmeter per hektar, än det enskiktade? Sune: Ja 136 Figur 3. Ett fullskiktat bestånd, med samma bladyta som ett enskiktat bestånd, har troligen en mindre mängd stamved. Mats: Vi har två bestånd med maximal bladyta, men med väldigt olika skiktning. Är det möjligt att det fullskiktade beståndet, som dras med mindre underhåll av levande stamved, har större överskott av socker tillgängligt för produktion av virke. Sune: Ja Mats: Den ovan beskrivna fullskiktade skogen har inte har några fullstora träd men trots detta maximal bladyta. Är det troligt att denna fullskiktade skog, trots sin lägre mängd stamved per hektar, har full produktion av socker? Sune: Ja Figur 4. Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta, oavsett trädens storlek. I en naturligt skiktad skog, med maximal bladyta, är överskottet av socker, som kan användas för tillväxt, troligen störst när träden är små. Produktionen av virke minskar i så fall när mängden virke ökar. Mats: Med ökande storlek hos de största träden i en fullskiktad skog upprätthålls maximal bladyta av allt färre träd. Mängden socker förblir konstant medan mängden stamved som förbrukar socker ökar. Detta får mig att tro, att överskottet för tillväxt minskar. Håller Du med mig? Sune: Ja Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram (bilaga A) tvingar en skogsägare att upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten och inte mängden stamved. 137 138 Bilaga 1 Abstract Hagner, M. & Holm, S. 2003. Effects of standing volume, harvest intensity and stand structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection. http://libris.kb.se/bib/11358473 Eleven plots in central Sweden were selectively cut 2-7 times in periods spanning 20-63 years, and in cutting intervals of 5-13 years. The average standing volume was 147 m3ha-1 (range, 41 to 287 m3ha-1). Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) dominated, and in some plots pine (Pinus sylvestris L.) and birch (Betula pendula Roth. + Betula pubescens Ehrh.) were also present. Vaccinium myrtillus L. dominated the field layer. Multiple regression analyses revealed that annual volume increment decreased with increasing harvest intensity (Figure 2), and with increasing standing volume (Figure 1). In plots where thinning was carried out in such a manner that a multi-storied structure was preserved, the volume increment was stable over time. In other plots, treated in such a way that the structure became more single-storied, the productivity decreased over time (Figure 3). The results were not consistent with those of other studies, probably because the data relate to plots that varied in standing volume over time, while previous studies compared productivity in plots with differences in standing volume. Hence this is a temporal comparison while most researchers have examined spatial differences. The regression functions suggest that substantial gains in volume production can be made if low standing volume is combined with frequent thinnings of low intensity. It also indicates the importance of preserving a multi-storied structure. Key words: polycyclic, uneven-aged, continuous cover, tree selection, stand structure, productivity, standing volume, frequent thinnings, multiple, regression. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 5 Fig.1. Partial regression of Annual volume increment on Standing volume for the group treated “Well”. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot J. Annual Volume Increment, m3 / ha 4 3 2 1 0 0 50 100 150 200 Standing volume, m3 / ha 139 250 5 Fig. 2. Partial regression of annual volume increment on harvest intensity in percent of standing volume. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot V1. Annual volume increment, m3 / ha 4 3 2 1 0 0 7 10 20 30 40 50 Harvest intensity, % of volume Annual Volume Increment, m3 / ha 6 5 4 Well 3 Wrong 2 Fig. 3. Partial correlations of Volume increment on Years from start of treatment. The two lines refer to the two groups of plots, i.e. those treated “well” and those treated “Wrong” with respect to stand structure. The “Well” group is represented by plot J and the “Wrong” group by plot V1. 1 0 0 10 20 30 40 50 Years from start of treatment 140 60 Bilaga Z Det vetenskapliga underlaget till virkesförrådsdiagrammet Mats Hagner 2011-04-29 Mats Hagners kommentar rörande nedan bifogade stencil från professorn i skogsproduktion, Björn Elfving, till skogsstyrelsen 1993. (bilaga 1) Sammanfattning Virkesförrådsdiagrammets kurvor kan inte användas för att styra skogsskötseln mot hög virkesproduktion, på det sätt som skogsstyrelsen försöker göra. Elvings analys är korrekt utförd i matematiskt-statistiskt avseende. Hans funktioner kan dock inte användas för att ge rekommendationer för skogsskötsel. Skälet är **att materialet inte skildrar vad som händer efter en skötselåtgärd **att analysen inte innehåller de variabler som är av störst betydelse för variationen i tillväxt Elfvings resultat gäller för små cirkelytor. Skogsstyrelsens praxis vid användning av Elfvings kurvor (uttryckta i lagens virkesförrådsdiagram) har utformats till att bedöma medeltal av virkesvolym uppmätt inom stora skogsområden. Ingenstans i lagens text finns angivet att diagrammets kurvor skall tillämpas på detta sätt. Skogsstyrelsens praxis är vetenskapligt felaktig. Om kurvorna vore korrekta mått på skogens volymproduktion (vilket de inte är) skulle de i så fall tillämpas på cirkelytor med 20 m diameter. Materialet Elfvings analys grundar sig på tillfälliga cirkelytor med 10 m radie (Bilaga B). Resultaten gäller alltså små områden, med 20 m diameter, och resultaten kan därför inte tillämpas på stora områden, vilket tyvärr blivit praxis inom skogsstyrelsen. Riksskogstaxeringen har samlat in materialet i tillfälliga ytor, och det ger därför en ögonblicksbild över tillståndet i Sveriges skogar. Elfvings analysresultat har kommit att användas för att yttra sig om hur det blir vid förändringar av exempelvis den stående kubikmassan. Sådana prognoser måste grundas på analys av provytor som studerats under lång tid. Vill man veta vilken effekt det blir av att ändra på den stående kubikmassan, så måste man på samma yta ändra kubikmassan och mäta effekten långt senare. Generellt måste man alltså grunda tidsmässiga prognoser på tidsmässig studerade ytor. Analysen ger falska samband De funktioner som har använts för att göra kurvorna i virkesförrådsdiagrammet förklarar tillväxten med hjälp av stående volym, bonitet och medelhöjd. Som framgått av arbeten gjorda på material från provytor som är följda mycket lång tid, 11 blädningsytor, behandlade med upprepade gallringar under 20-60 år, visar att helt andra variabler avgör volymtillväxten (Hagner och Holm 2003, Bilaga I). Dessa är gallringsstyrka och beståndets struktur. Den stående volymen visade sig ha motsatt inverkan jämfört med Elfvings funktioner, dvs. produktionen var större när den stående volymen hölls låg. Boniteten, SIS, har givetvis inverkan på både stående volym och produktion. Emellertid kan hela effekten av bördigheten inte lyftas undan genom införandet av variabeln SIS eftersom denna bevisligen endast skildrar två tredjedelar av den verkliga bördigheten (Hägglund och Lundmark 1977). I ett teoretiskt arbete har visats att produktionen i de små ytorna även påverkas av skogens täthet utanför 141 ytan, på ett sätt som gör att det uppstår ett falskt samspel mellan stående volym och volymtillväxt (Hagner 2005, Bilaga B) Referenser Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. ISSN 1654-4455, UBICON, Report http://libriskbse/bib/11358473.2, 1-18. Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport, http://libriskbse/bib/11358430.21, 1-8. Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 1-38. 142 Bilaga 1 143 144 145 146 147 Bilaga ZA Mats Hagner 2011-05-21 Illustrerad förklaring av det vetenskapliga misstaget bakom skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram ::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Utdrag från Bilaga Z Analysen ger falska samband De funktioner som har använts för att göra kurvorna i virkesförrådsdiagrammet förklarar tillväxten med hjälp av stående volym, bonitet och medelhöjd. Som framgått av arbeten gjorda på material från provytor som är följda mycket lång tid, 11 blädningsytor, behandlade med upprepade gallringar under 20-60 år, visar att helt andra variabler avgör volymtillväxten (Hagner och Holm 2003, Bilaga I). Dessa är gallringsstyrka och beståndets struktur. Den stående volymen visade sig ha motsatt inverkan jämfört med Elfvings funktioner, dvs. produktionen var större när den stående volymen hölls låg. Boniteten, SIS, har givetvis inverkan på både stående volym och produktion. Emellertid kan hela effekten av bördigheten inte lyftas undan genom införandet av variabeln SIS eftersom denna bevisligen endast skildrar två tredjedelar av den verkliga bördigheten (Hägglund och Lundmark 1977). I ett teoretiskt arbete har visats att produktionen i de små ytorna även påverkas av skogens täthet utanför ytan, på ett sätt som gör att det uppstår ett falskt samspel mellan stående volym och volymtillväxt (Hagner 2005, Bilaga B) Referenser Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. ISSN 1654-4455, UBICON, Report http://libriskbse/bib/11358473.2, 1-18. Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport, http://libriskbse/bib/11358430.21, 1-8. Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 1-38. :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::: Gallring När skog gallras minskar dess förmåga att fånga solljus (Figur 1). Den sammanlagda bladytan blir mindre. Tillväxt av virke skapas av det socker som bildas i bladen, och när bladytan reduceras minskar också skogens sammanlagda produktion av virke. Ju kraftigare gallringen är desto större blir reduktionen av tillväxten. De träd som blir kvar efter gallringen bygger snabbt ut sin bladyta genom att förlänga grenarna. Tillväxtreduktionen blir kortvarig om gallringsstyrkan är låg. Efter några år är 148 tillväxten hög, trots att mängden stamvirke minskat. Den stående volymen är lägre. Gallring minskar både bladyta och den sammanlagda mängden av stamvirke, dvs. den stående volymen. Stammarna är en tärande del av ekosystemet, de förbrukar nämligen resurser genom andning och tillväxt utan att tillföra något. Vid analys av tusentals provytor, utlagda av riksskogstaxeringen, har man fått fram ett falskt samband mellan volymtillväxt och stående volym som innebär att tillväxten ökar vid ökande stående volym. Detta kunde ha undvikits om man tagit hänsyn till gallringsstyrka och tid efter sista gallringen. Av detta skäl har tyvärr det vetenskapliga arbete, som ligger bakom konstruktionen av virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagen (Bilaga Z), blivit missledande. Trädens storlek utanför rikstaxens små provytor När träden utanför en liten provyta med 10 m radie (rikstaxens ytor) är större än träden inne på ytan (Figur 2), gör konkurrensen vid ytans kant att tillväxten hos de små träden i ytans kant hämmas av de stora träden utanför ytan. De stora träden tar tillväxtresurser från de mindre träden och den sammanlagda tillväxten inom ytan blir låg. Konkurrenszonen kan sträcka sig 5 m in i ytan och utgör då 75 % av hela ytans areal. Detta göra att effekten på tillväxten inom ytan blir stor. När tusentals rikstaxytor analyseras utan hänsyn till denna effekt uppstår ett falskt samband mellan ytans stående volym och tillväxt, därför att tillväxten i ytan är liten när träden i ytan är små, (mindre än i omgivningen), och hög när träden i ytan är stora, (större än i omgivningen) (Figur 3). Detta är ytterligare en anledning till att det vetenskapliga arbete, som ligger bakom konstruktionen av virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagen (Bilaga Z), blivit missledande. 149
© Copyright 2024