k löve r Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel studerar vi effekterna på den ekonomiska avkastningen av ungskogsröjning. Skötselprogram och ekonomisk kalkyl Vi jämförde två granplanteringar på en bördig skogsmark (ståndortsindex G34) i södra Sverige. När planteringarna kommit upp i ungskogsfas (2–3 m höjd) röjdes den ena medan den andra lämnades utan röjning. Första gallring utfördes 26 år efter plantering. I det tidigare röjda beståndet kunde en högre volym tas ut i gallringen. I det oröjda beståndet fanns en så hög andel klena stammar att detta bestånd fick röjas innan den maskinella gallringen kunde utföras. Följden blev att gallringsuttaget gav en lägre volym i detta bestånd genom att en viss andel av volymen föll bort i röjningen. (Faktaruta 1). Faktaruta 1. Skötselprogram. Granplanteringar på bördig mark i södra Sverige. Plantering Röjning Första gallring - uttagets medeldiameter, cm - uttagets volym, m3sk/ha - uttagets medelstam, m3fub Sid 6 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Uttagen i den första gallringen mättes upp. Vi jämförde det samlade ekonomiska utfallet av röjning och gallring genom att beräkna ett nuvärde av åtgärderna vid ett antagande om 2,5 % kalkylränta. Vid beräkningarna använde vi aktuella marknadsvärden för virkespriser och kostnader. En jämförande kalkyl visade att den ungskogsröjda granplanteringen hade ett positivt nuvärde medan den oröjda hade ett negativt nuvärde. Skillnaden mellan de båda planteringarna var nästan 3000 kr/ha. I kalkylen ingick inte kostnaderna för markberedning och plantering eftersom dessa var lika i båda fallen. (Faktaruta 2). Röj ungskogen för lönsammare första gallring Att röjning är en viktig åtgärd som ger en värdefull skog är ett budskap som ofta brukar upprepas. Men rätt utförd röjning kan också ha en mera kortsiktig effekt genom att ekonomin redan i första gallring kan påverkas till det bättre. Efter en ungskogsröjning påverkas de kvarvarande trädens tillväxt när konkurrensen om ljus, vatten och näring från de bortröjda träden minskar. Volymproduktionen i ungskogen ökar inte efter röjning men tillväxten omfördelas till de kvarlämnade stammarna. Det gör att dessa stammar i ett röjt bestånd får en snabbare diametertillväxt jämfört med ett oröjt bestånd. I ett röjt bestånd blir träden därför grövre vid första gallring. Diameterspridningen blir också mindre i en välröjd skog vilket gör att volymen gagnvirke blir högre. Vid röjningen reglerar man även trädslagsblandningen i ungskogen. Man påverkar på så sätt ett bestånds framtida produktion genom att gynna det eller de trädslag som bäst kan utnyttja marken. över nr 7 Ungskogsröjning år 0 år 8 år 26 13 80 0,07 Oröjd ungskog år 0 år 26 10 60 0,03 Analys Kalkylexemplet ovan visade att en rätt utförd ungskogsröjning var en lönsam åtgärd som betalade sig redan vid första gallringstillfället. • En viktig orsak till detta är att träden snabbare blir grövre i en välröjd ungskog. Redan vid första gallring kan grövre träd skördas vilket sänker avverkningskostnaden. I dagens maskinella gallringar påverkas kostnaden starkt av uttagets medeldiameter (medelstam). • I en oröjd ungskog kommer de planterade stammarna att trängas och konkurrera med självsådda barr- och lövträd. Det bromsar diameterutvecklingen. Vid första gallring har beståndet ett stort antal klena stammar som inte ger gagnvirke och därför måste röjas ned före en maskinell gallring. Förutom att denna förröjning innebär en kostnad, så blir gallringsuttaget i en oröjd skog mindre och klenare vilket ger dyrare avverkning och lägre netto. • Att skjuta upp röjningen till i samband med första gallringen (förröjning) innebär risker. Röjningsstubbarna kan infekteras av luftburna sporer av rotticka vilket kan förorsaka angrepp av rotröta i det kvarvarande beståndet. Röjningsvirke av barrträd kan bli yngelplatser för barkborrar. • Ungskogsröjning är en viktig skadeförebyggande åtgärd. En högre diametertillväxt efter röjning ger stabilare träd vilket minskar risken för framtida vind- och snöskador. • Virkeskvaliteten påverkas också av röjning. Dels genom att röjning innebär att man satsar på de kvalitetsmässigt bästa träden, dels genom tätheten hos det kvarvarande beståndet. • Röjning är viktig för natur- och kulturvärdena i skogen. Åtgärden ger en chans att gynna och röja fram bärande träd och buskar samt att på lämpliga ställen satsa på att förstärka värdena i lövrika miljöer och värdefulla kulturlämningar. ” Ulf Johansson – Ungskogsröjning är en ständigt aktuell skoglig åtgärd, kommenterar Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark. Särskilt i södra Sverige där stora arealer stormhyggen växer in i röjningsfas är det på många håll nu angeläget att ta itu med ungskogsröjningarna. Liten ordlista Gagnvirke. Virke som har sådan dimension och kvalitet att det kan förädlas ekonomiskt. Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla åtgärder som utförs i ett bestånd under en hel eller del av en omloppstid. För varje åtgärd som utförs beräknas det ekonomiska nettot (intäkter minus kostnader). Dessa netton summeras till samma tidpunkt genom diskontering vid en vald kalkylränta. Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid beräkning av ett nuvärde. I kalkyler på skog används ofta räntenivåer på 2–3%. Jörgen Henriksson – Erfarenheten visar att många skogsägare har svårt att själva hinna med att röja i sina ungskogar, framhåller Jörgen Henriksson som är VD på Vida Skog. – Ofta underskattar man den tidsinsats som krävs för att själv hinna med att utföra ungskogsröjningen. Tveka därför inte att kontakta din inköpare på Vida Skog för att diskutera hur röjningsarbetet på din fastighet kan lösas, avslutar Jörgen. nr 8 Faktaruta 2. Kalkylexempel för två skötselprogram med och utan ungskogsröjning på en bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 2,5 % Röjning år 8, kostnad kr/ha Förröjning år 26, kostnad kr/ha Gallringsnetto år 26, kr/ha Nuvärde, kr/ha Ungskogsröjning 3000 - 7500 1400 Oröjd ungskog 2500 -400 -1400 I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att titta vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt brukande av din skog. Sid 7 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n