Ordförande har ordet - Bergslagens Räddningstjänst
Bergslagens Räddningstjänst Årsredovisning 2013 Antagen av direktionen 2014-03-05 Omslagsbild: Villabrand Karlskoga 2 Förvaltningsredovisning Ordförande har ordet .............................................................................................. 4 Organisation och verksamhetsområde................................................................... 6 Insatsområde .......................................................................................................... 7 Vision ...................................................................................................................... 8 Övergripande politiska mål för BRT ....................................................................... 8 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram.......................................... 9 Externa uppdrag ................................................................................................... 10 Personal ............................................................................................................... 11 Nyckeltal ............................................................................................................... 12 Driftsredovisning, netto i Tkr ................................................................................. 14 Investeringsredovisning, netto .............................................................................. 18 Stabsavdelning ..................................................................................................... 19 Räddningstjänstavdelning .................................................................................... 21 Brandskyddsavdelning ......................................................................................... 25 Larmcentral........................................................................................................... 28 Ekonomisk översikt............................................................................................... 31 Redovisningsmodell ............................................................................................. 36 Resultaträkning..................................................................................................... 37 Balansräkning ....................................................................................................... 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser ......................................................... 39 Kassaflödesanalys................................................................................................ 40 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer ............................... 41 Redovisningsprinciper .......................................................................................... 45 5 år i sammandrag................................................................................................ 46 Ord och begreppsförklaringar ............................................................................... 47 Förslag till resultatdisposition ............................................................................... 48 3 Ordförande har ordet Bergslagens Räddningstjänst kan med denna årsredovisning lägga verksamhetsåret 2013 till handlingarna. Förbundsets uppdrag Förbundet BRT:s uppgift är att medlemskommunerna skall erhålla en effektiv räddningstjänst inom en ekonomisk överenskommen ram. Uppdraget finns redovisat i en av medlemskommunerna antagen förbundsordning och är formulerad på följande sätt ” BRT skall hålla en för kommunerna gemensam räddningstjänst i enlighet med vad som enligt lag åvilar respektive medlemskommun”. En av målsättningarna med arbetet inom BRT är att medverka till att olyckor eller bränder inte inträffar och att i så fall konsekvenserna av de olyckor och bränder som ändå inträffar blir så små som möjligt. För ändamålet finn inom förbundet åtta brandstationer med ändamålsenlig utrustning med möjlighet till snabba insatser vid inträffade händelser. Nya brandstationer Projektering och byggnation av ny brandstation som även skall inrymma larmcentralen sker i Karlskoga. Inflyttning kommer att ske under juni-juli 2014. I Degerfors har under årets projekterats och kommer snart att påbörjas nybyggnation av en brandstation. I stationen Filipstad sker en eventuell ombyggnad för att kunna inrymma ambulansverksamheten i Filipstadområdet. Planarbete Inom direktionens arbete har under året behandlats och antagits ett antal nya eller reviderade policys och planer, här kan som exempel nämnas en ny reviderad trafiksäkerhetspolicy och nya reviderade planer för räddningsinsats enl. Seveso II direktiven för OVOAK Hällefors och AKZO/ Casco Adhesives Kristinehamn. Tillsynsplan för 2014 är antagen av direktionen med den förändringen att vissa tillsynsfrister införts när i tid tillsyn skall ske. (fristtillsyn). Utökade samverkansområden Vidare har direktionen gett uppdrag åt förbundschefen att fortsätta överläggningar med medlemskommunera om nya utökade samverkansområden som nära sammanhänger med förbundets uppgift. Allt för att få en fortsatt effektiv räddningstjänst inom förbundet. Avslutningsvis vill jag påpeka att förbundet inom givna ekonomiska ramar klarat år 2013 på ett mycket bra sätt. Jag vill rikta ett varmt tack till all personal, förbundsledning och till direktionens ledamöter för ett mycket bra genomfört verksamhetsår 2013. Göran Ståhlberg Direktionsordförande 4 Bergslagens Räddningstjänst Brandstationerna Byggnationen av den nya stationen i Karlskoga har påbörjats med första spadtaget på Boforsudden den 6 mars. Inflyttningen är planerad att kunna påbörjas i juni 2014. I Degerfors har det fattats politiska beslut om att påbörja upphandling av byggnation av en ny brandstation. I Filipstad pågår diskussioner mellan BRT, kommunen och Landstinget i Värmland om en samlokalisering för räddningstjänsten och ambulansverksamheten på brandstationen i Filipstad. Operativ ledning Arbete fortgår att utveckla kompetens och hitta samverkansformer för ett effektivt stabsarbete i den kommande ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. En två-dagars stabsutbildning har därför arrangerats på brandstationen i Kristinehamn med deltagare både från BRT och våra medlemskommuner. Utbildningen genomfördes med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. BRT medverkar i arbetet med att finna nya rutiner för ”Bakre ledning” mellan myndigheterna i Värmlands län. IVPA IVPA (I väntan på ambulans) utförs idag i flera av våra medlemskommuner. Det avtal som funnits med Landstinget i Värmland har omförhandlats och gäller tom 2016. Avtalet med Örebro läns landsting blev inte utvärderat under 2013, varför avtalet är förlängt till 2014-03-31. Information/utbildning Kvarterstillsyn i samarbete med lokala bostadsbolag genomfördes under vecka 37. Formerna för utbildning i ”Grundläggande brandkunskap” för medlemskommunernas anställda har utvecklats Säkerhet Samarbetet mellan BRT och medlemskommunernas risk- och säkerhetsansvariga sker via en permanent arbetsgrupp. Arbetet med vattensäkerhet i våra medlemskommuner har haft fortsatt hög prioritet under 2013 och därför har BRT gjort tillsyn på samtliga kommunala badplatser i förbundet. Uppfattningen är att säkerheten blivit bättre men är inte tillräckligt god i några fall. BRT och medlemskommunerna har skrivit under en avsiktsförklaring om ett gemensamt samarbete med de Frivilliga resursgrupperna och Civilförsvarsföreningarna i respektive kommun. Teknik Från 2013 används Rakel som BRT:s radiokommunikationssystem vilket ersätter gårdagens analoga system. Handenheter och fasta enheter i samtliga släckfordon finns nu i drift, dock ej i alla resursfordon, för utryckningspersonalen i jour och beredskap. Upphandlingen avseende ny släckbil med placering i Karlskoga är avslutad och Autokaross Rescue Systems i Floby kommer att leverera en ny brandbil byggd på ett Scania chassi. Kristinehamnsstyrkans tidigare hävare är renoverad och förflyttad till Filipstad. Administration/IT BRT har tecknat ett avtal om lönehanteringen med Lönecentrum i Kristinehamn. Samverkan Samverkan med polisen har förstärkts ytterligare. En gemensam övning med polisen och räddningspersonal har genomförts i Karlskoga som ett pilotprojekt. BRT och medlemskommunerna har påbörjat arbetet med att kartlägga nya samverkansområden. BRT och Kristinehamns kommun har som ett exempel tecknat avtal där BRT samordnar och utför skydds- och säkerhetsarbetet i Kristinehamns kommun 2013-11-01 tom 2014-05-31. Larmcentralen Larmcentralen installerar from juli trygghetstelefonerna även i Filipstads kommun. Framtiden De nya brandstationerna i den södra delen av BRT kommer att innebära en nystart och möjliggör verksamhetsutveckling på ett bättre sätt än tidigare. Det är helt nödvändigt att BRT tillskapar bättre övningsförutsättningar för utryckningsstyrkorna i förbundet. Svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän vid ett par av förbundets stationer är så påtaglig att det kan bli svårt att upprätthålla den nuvarande dimensioneringen/ beredskapsschemat. Anders Nilsson Förbundschef Bergslagens Räddningstjänst 5 Organisation och verksamhetsområde Bergslagens Räddningstjänst bildades 1997. I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättningen är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Innevånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 179 tjänster som till sitt förfogande har ca 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Insatsområde Folkmängd 13-12-31 Insatsområde Folkmängd 13-12-31 Degerfors Filipstad Hällefors 9 500 ( 9 477 )1/ 10 563 (10 549 ) 6 982 ( 6 988 ) Karlskoga Kristinehamn Storfors 29 728 (29 631 ) 23 949 (23 729 ) 4 131 ( 4 150 ) Totalt 84 853 (84 524 ) ORGANISATION Medlemskommunernas kommunfullmäktige Revision Förbundsdirektion Förbundschef Stab Räddningsavdelning Skyddsavdelning Larmcentral 1/ ( 2012-12-31) 6 Insatsområde Heltidsstationer Förbundets två renodlade heltidsstationer: Karlskoga (1+5 man) Kristinehamn (1+4 man) Deltidsstationer: Filipstad 1+5 Storfors 1+4 Lesjöfors 1+4 Degerfors 1+4 Hällefors 1+5 1/ Åtorp 1+1 Anspänningstider: Heltid: 1,5 min Deltid: 5 min Räddningsstyrkor Ledning Ytterst och övergripande ansvarig för förbundets utryckande organisation är RCB, Räddningschef i beredskap. Räddningstjänstområdet indelas i två halvor med vardera en IL, insatsledare. IL Norr för kommunerna Filipstad och Hällefors. (Beredskap) IL Syd för Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. (Jour) Insatsledaren kan utgå från någon av de kommuner som ingår i syd respektive norr. Varje enskild styrka leds av en styrkeledare. 1/ Ovako Steel i Hällefors bekostar genom avtal 1 man 7 Vision Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra vad gäller hantering av risker och olyckor och känna förtroende för BRT som organisation. - Medborgarundersökningar och andra kontakter med medborgare tyder på att BRT utvecklas mot visionen. Nöjd medborgarindex för Hällefors 2012 redovisar kommunmedborgarnas betygsindex för räddningstjänsten med ett värde 66 på en 100-gradig skala. Värden 2012 för Karlskoga och Kristinehamns kommuner avseende räddningstjänst är 80 respektive 77 på samma skala. Medelindex för övriga kommuner är 74. Inga andra medlemskommuner har deltagit i medborgarundersökningen. Övergripande politiska mål för BRT BRT skall betraktas som en organisatorisk enhet, vilket innebär att alla anställda skall känna sig hemma på alla orter inom regionen. - De förhållandevis stora geografiska avstånden och de olika förutsättningar för hel respektive deltidspersonal försvårar målsättningen. Gemensamma övningar men även genom andra samlingar med medarbetare från flera stationer är ett sätt att markera samhörigheten. Skyddsavdelningens personal gör tillsyner över hela förbundsytan oavsett stationeringsort. Poolpersonalen inom räddningsavdelningen alternerar mellan heltidsstationerna. BRT skall vara föredöme för andra verksamheter som kan organiseras som kommunalförbund. - Ansvaret för detta ligger till stor del på direktionen men även på förbundsledningen. Det är viktigt att vi får en organisatorisk stabilitet och att förändringsarbetet i första hand sker när handlingsprogrammet ses över inför varje ny fyraårsperiod. Förbundsordningen medför att en tydlig dialog avseende handlingsprogram och övergripande ekonomi förs i den Samrådsgrupp som bildats mellan medlemskommunernas kommunstyrelseordförande och kommunchefer. BRT skall organiseras och planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. - Handlingsprogrammet beskriver detta på ett bra sätt. Uppföljning av anspännings- och insatstider sker via stickprov. Redovisas av räddningsavdelningen under måluppfyllelse ekonomisk hushållning. BRT: s verksamhet skall stödjas av målformuleringar med ständiga kvalitetsförbättringar till en lägre kostnad. - Inriktningsmål och prestationsmål finns formulerade för samtliga avdelningar och verksamheter. Uppföljning och utvärdering av dessa mål har planerats in i en övergripande och årlig verksamhetsplan. BRT ska genom kartläggning av samhällets risker och riskutveckling samt genom aktivt förebyggande arbete medverka till ett bättre skydd och höjd säkerhet för människor, egendom och miljö. Grundsynen skall vara att riskkällor elimineras eller reduceras. - Det förebyggande arbetet har intensifierats genom ökade utbildningsinsatser som ger resultat på lång sikt. Heltidsskiftlagen samt insatsledarna utför verksamhetsbesök på skolor, förskolor, vårdboenden, samlingslokaler, enskilda företag. Verksamhetsbesöket ersätter ej tillsyn enl. LSO utan är en kontaktyta mot operativa enheterna i syfte att öka säkerheten. Förbundsledningen har tillsammans med medlemskommunernas beredskaps-och säkerhetssamordnare en samverkansgrupp beträffande säkerhetssamverkan i medlemskommunerna. 8 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram. Den enskilde skall genom mottagen information ha god medvetenhet och kunskap beträffande brandskydd och riskhantering. o Antalet brand i byggnad har minskat ytterligare och utgör 9,8 % av årets totala utryckningar. (10,9% 2012). Alla ägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. o I skyddsavdelningens dagliga arbete arbetas med verktygen, information, rådgivning, kampanjer, tillsyner mm för att uppfylla säkerhetsmålet. Ett aktivt och naturligt sätt i samverkan med medlemskommunernas arbete med att skapa robusthet och säkerhet i samhället. o Samverkan sker i form av regelbundna möte med medlemskommunernas, beredskapssamordnare, Posom grupper och olika förvaltningar i syfte gemensamt att skapa ett säkert samhälle. Antalet genom olycka omkomna människor skall minskas. o Antalet omkomna personer genom olyckor är lika med föregående år 8 st. Minimering av allvarliga personskador till följd av olyckshändelse. o Antalet svårt skadade har ökat från 31stycken till 52 stycken.. Minimering av skador på miljö och egendom. o Resultat av nedlagt arbete är svårt att mäta. Antalet brand i byggnad har dock fortsatt att minska för tredje året i följd. Ytterliggare stärkning av kommuninvånarnas förtroende för förbundets och kommunens förmåga att skapa trygg miljö. o Uppfyllande kan till viss del mätas och redovisas under avsnittet Vision (föregående sida) som upplevd trygghet i medborgarenkät. 9 Externa uppdrag Utbildning Genom främst skyddsavdelningens personal bedriver förbundet externa utbildningar. Kurser som bedrivs består i SBA, systematiskt brandskydds arbete, en kurs av övergripande karaktär för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt på en arbetsplats. Kursen Heta arbeten för att upprätthålla kvalifikationer för att på utföra sk. hetarbeten, svetsning skärning mm. Kurser av mer praktisk typ är GBK, grundläggande brandkunskap. Denna kurs inriktar sig till en bredare grupp anställda inom ett företag eller förvaltning. Kursen ger grunder för att klara av ett förstahandsingripande vid brand. Under året har satsning skett mot medlemskommunerna avseende brandskyddsutbildning. Totalt har 1570 personer utbildats i förebyggande brandskydd. Ambulans Landstinget i Värmlands ambulansverksamhet i Kristinehamn/Storfors området hyr garageplatser, logement samt gemensamhetslokaler för sin verksamhet på stationen i Kristinehamn. IVPA IVPA, i väntan på ambulans, räddningsstyrka bestående av två brandmän som larmas till livshotande sjukdomsfall där insats av brandstyrkan kan ske tidigare än ambulans anländer. Insatsen utförs i Värmlands län genom löpande avtal med Kristinehamn, Storfors och Filipstads kommuner. Inom Örebro län utförs IVPA genom avtal med Hällefors och Åtorp ( Degerfors) kommuner. Örebro läns landsting medger endast IVPA verksamhet i dessa kommuner under ett tvåårigt provavtal avseende hjärtstopp tom 2014-03-31. Säkerhetssamordning BRT sammanträder fyra gånger per år med medlemskommuneras beredskaps och säkerhetssamordnare. Ändamålet är att samverka i gemensamma frågor som berör säkerhet och trygghet i medlemskommunerna. BRT har bistått medlemskommunerna med säkerhetsbesiktning av badplatser. Brandorsaksutredning Utredning avbränder sker bland annat genom brandorsaksutredningar. Under 2013 har 10 fördjupade brandorsaksutredningar genomförts. Därutöver har ett antal olycksutvärderingar skett i samband med olyckor. POSOM BRT är representerade i samtliga kommuners POSOM grupper. Grupperna handhar psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade i samband med olyckor och kriser. BRT har haft två möten tillsammans med medlemskommunernas POSOM-grupper i syfte att öka samverkan och förmågan att stödja varandra vid långvarig insats. POSOM grupperna har under året samverkat med BRT vid flera räddningsinsatser. Larmcentral Genom larmcentralens försorg hanteras samtliga medlemskommunernas trygghets- och tekniska larm. Bergslagens Räddningstjänst driver egen- larm och kommunikationscentral, som är bemannad dygnet runt. 10 Personal Personaluppföljning Samverkan Tio samverkansmöten har genomförts under året. En ny Trafiksäkerhetspolicy har antagits av direktionen. Ett förslag till nytt samverkansavtal har tagits fram och är utskickat för undertecknande. Rehabilitering Inget aktuellt Systematiskt arbetsmiljöarbete Det har inkommit 15 tillbudsrapporter. Ny arbetsplan för 2014 är antagen i samverkansgruppen. Internkontroll av rapelleringsutrustning har gjorts i vanlig ordning. Rullbandstesterna och hälsoundersökningar är klara. Nya rutiner för säkring vid arbetet från hävare har fastställts. Föreläsning i januari om ”Hanteringen av kontaminerad materiel”. Nya rutiner har införts därefter. Jämställdhet Totalt arbetar 22 (22) kvinnor och 157 (158) män (exkl. brandman deltid pool) inom förbundet. BRT:s första kvinnliga heltidsbrandman anställdes i januari. Personalplanering Under året har tre medarbetare heltid gått i pension. Ytterligare två medarbetare deltid har gått i pension. Antalet sjukskrivningar var ovanligt många under februari månad. Antalet föräldraledigheter försvårade semesterplaneringen för heltidspersonalen. Personalutveckling En styrkeledare har deltagit i ”Arbetsledarutbildning för nya styrkeledare” i Skövde. Räddningsinsats för brandmän deltid , 8 stycken. Räddningsledare A,1 stycken. Bättre arbetsmiljö har genomförts för alla styrkeledare heltid, utbildningen slutförs under 2014. Lönerevision Årets revisionsförhandlingar innebar 2,78 % i genomsnittlig löneutveckling. Hur har du det på jobbet Mycket bra 111 (101) Bra 57 (68) Mindre bra 1 (1) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med din närmaste arbetsledning bra? Mycket bra 95 (90) Bra 74 (75) Mindre bra 0 (4) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med företagets ledning bra? Mycket bra 52 (59) Bra 115 (98) Mindre bra 9 (8) Dåligt 0 (0) Får du hjälp och stöd när du har problem i arbetet? Mycket bra 78 (77) Bra 80 (83) Mindre bra 3 (3) Dåligt 0 (0) 11 Nyckeltal Anställd Personal 2013 2012 Heltid 56 56 Män Kvinnor 55 1 55 1 Deltid 94 94 Män Kvinnor 88 6 88 6 Räddningstjänst Män Kvinnor 7 7 0 7 7 0 Förebyggande Män Kvinnor 5 5 0 5 5 0 Administration 3 3 Män Kvinnor 2 1 2 1 Larmcentral 4 4 Män Kvinnor 2 2 2 2 Larmcentral Larmmottagning skiftgång Män 10 0 10 0 Kvinnor 10 10 179 179 Utryckningspersonal Dagtidspersonal TOTALT antal tillsvidareanställda Pool BmD pool ca 12 man tillkommer. 12 Personalavgångar 2013 2012 5 0 3 0 2 1 0 1 3 1 0 0 1 0 2012 2012 45 49 41 45 49 41 Utryckningspersonal Heltid Pension Egen begäran Deltid Pension Egen begäran Medicinska skäl Dagtidspersonal Pension Egen begäran Åldersstruktur Medelålder Heltid Deltid Sjukfrånvaro kategori tjänstemän Ålderskategori Totalt 2013 Totalt 2012 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre Totalt 0,48 2,90 0,66 1,48 0,46 % 0,56 % 5,16 % 2,89 % Totalt 2013 Totalt 2012 Män 1,33 % 2,37 % Kvinnor 2,36 % 6,48 % Totalt 1,48 % 2,70% Varav långtidssjukskrivna 10,62 % 75,19 % Övrigt Förbundet köper dessutom genom avtal med Karlskoga och Kristinehamns kommun administrationen av: Ekonomi Assistent Lönehantering Pensionshantering 1 0,5 0,4 Behovsanpassat 13 Driftsredovisning, netto i Tkr Avdelning Stab Revision Pensionskostnader Räddning Brandskydd Larmcentral Summa driftsbudget Summa kommunbidrag Summa korr driftsbidrag pension Resultat 2013-01-01 Budget 2012-01-01 -2013-12-31 -2 966 -123 -16 741 -58 403 -1 744 541 -79 434 79 087 2013 -4 710 -190 -13 085 -58 981 -2 121 0 -79 087 79 087 -2012-12-31 -1 907 -216 -11 684 -57 495 -1 809 737 -72 371 76 385 0 -705 3 309 3 656 3 307 Analys av årets resultat De ekonomiska effekterna av årets verksamhet, utryckningsinsatserna exkluderat, har varit relativt lätta att förutse, trots att det i upprättade prognoser för tertial 1 och 2 i kr påvisat ett lägre positivt resultat om ca 500 Tkr än vad upprättat bokslut visar. Avvikelsen är att hänföra till positiv semesterlöneskuld och lägre arbetsgivaravgifter vilket även flaggats för vid upprättande av tertial 2. Verksamheten påvisar vid bokslut ett positivt resultat om +3 307 Tkr. Bakom detta resultat döljer sig både positiva och negativa effekter. Driftredovisning och ekonomisk analys är gjord i jämförelse med internbudget De största orsakerna till uppnått resultat är följande: Intäkter i jämförelse mot budget: * ökade intäkter pga: * återbetalning av AFA-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och 2006. * avyttrade fordon * fler utförda/deltagare vid grundläggande brandkunskaps utbildning * mer efterfrågan på kringutrustning till trygghetstelefoner * obudgeterat AMS-bidrag * minskade intäkter pga: * lägre ränteintäkter * mindre debeterbara automatiska brandlarm * färre utbildningstillfällen och färre deltagare/kurstillfälle "Heta Arbeten" Personalkostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader pga: * positiv semesterlöneskuld * färre insatser * lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1987 och senare * outnyttjade medel till administrativa resurser * ökade kostnader pga: * utökad tjänstgöringsgrad gällande larmtekniker 14 Driftskostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader gällande: * införande av radiosambandssystemet Rakel * utbildning och övningsverksamhet av egen personal *införskaffande av trygghetslarm Driftskostnader i jämförelse mot budget: * ökade kostnader gällande: * arbetsmiljö * projektkostnader kring nya brandstationer * utbyte och uppgradering av teknisk utrustning bl.a. vid utalarmering * flera större reparationer och underhåll av förbundets tyngre fordon * utbyte av larmställ och stationskläder i större omfattning * ökade försäkringskostnader och självrisker Avskrivning i jämförelse mot budget: * lägre avskrivning p.g.a. färdigställande av investerat tungt fordon förskjutits över årsskiftet * nedskrivning av ett tungt fordon och div inventarier Pensionskostnader i jämförelse mot budget * högre pensionskostnad vilket inte påverkat resultatet då medlems bidraget från medlemskommunerna korrigerats med motsvarande belopp. 15 Händelser som påverkat organisation och ekonomi Det finns alltid inslag utanför organisationen som påverkar effektivitet, kvantitet och kvalitét vilket indirekt påverkar ekonomin. Under året kan nämnas följande: Brandstationerna Karlskoga, Degerfors och Filipstad Utifrån påpekande från arbetsmiljöverket gällande brister på fastigheterna i Degerfors och Karlskoga startade ett utredningarbetet 2009. Under 2010 fattade direktion beslut utifrån verksamhetens bästa om att förorda två nybyggda separata brandstationer. Utredningsmateriel och direktionens ställningstagande överlämnades sen höst 2010 till medlemskommunerna för vidare bearbetning. Under 2011 fattades beslut i Karlskoga resp. Degerfors fullmäktige om att starta förprojektering ang. uppförande av ny brandstation i respektive kommun. Under 2012 färdigställdes projekteringen för Karlskoga. Så efter år med olika steg i processen kring nybyggd eller renoverade brandstationer så togs första spadtaget, i mars, på Boforsudden i Karlskoga. Därefter har ett intensivt arbete pågått från BRT:s sida att få till bra funktion i lokalerna. Samtliga utrymmen på gamla station har inventerats gällande utrustning för att se vad som kan flyttas med. Detta gäller inte minst den tekniska utrustningen i Larmcentralen. Brandstationen ska stå färdig i maj 2014. Vad gäller Degerfors brandstation så har även den varit i fokus vad gäller personalens engagemang. Även om BRT inte är direkt inblandade i beslut vad gäller placering , detaljplan, byggnadsyta osv. så finns BRT med i bakgrunden som kommande hyresgäst. Degerfors kommun har inte kommit lika långt i sin process som Karlskoga. Brandstationen förvantas ändå vara påbörjad under 2014. I Filipstad har det under året påbörjats diskussioner om möjligheten till samutnyttjande i befintliga lokaler i brandstatonen mellan Landstinget och BRT. Frågan utreds vidare under 2014 Ledningscentral Arbetet har under 2013 fortsatt tillsammans kommunen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att fullfölja integreringen av ledningscentral i Karlskogas nya brandstation utifrån MSB:s koncept gällande krav på teknisk utrustning. Inköp Utöver normal investering under året så har en större investering påbörjats via Karlskoga kommun avseende fasta inventarier i nya brandstation. Inventarier som bör vara på plats redan vid inflyttning som ex slangtvätt, kompressorer och dylikt. Hyressättningsmodell Parallellt med arbetet kring nya brandstationer så har även arbete pågått med att hitta en hyresmodell för både nya och gamla brandstationer och som kan accepteras av samtliga medlemskommuner. Arbetet förväntats slutföras under tidig vår 2014. Samverkan Under året har arbete påbörjats med att kartlägga eventuella verksamhetsområden där samverkan kan ske mellan medlemskommunerna och BRT. Syftet har varit att BRT skulle kunna vara utförare och den enskilda kommunen beställare och på så sätt få till samordningsvinster som skulle minska medlemskommunernas kostnader. 16 T-sam Mycket arbete har lagts kring deltagandet att få igång arbetet i T-sam, Krissamverkan i Örebro län, med syftet att fördjupa samarbetet och säkerställ krisberedskapsförmåga före, under och efter inträffad eller olycka. T-sam består av representanter från polis, kommuner, räddningstjänst, landstinget och länsstyrelsen. . Larmcentral Larmcentralen har vid olika tillfällen träffat både leverantörer och medlemskommunernas ansvariga gällande trygghetslarm. Information har givits om när och hur larmcentralen planerar att övergå från analog till digital teknik. För medlemskommunerna innebär det bl.a. att ta höjd för en ökad kostnadsbild gällande trygghetslarm inför 2015. Rakel BRT har under året tagit klivet fullt ut med införandet av Rakel (krypterat sambandssystem) vilket inneburit att all utryckningspersonal har fått grundlig utbildning i handhavande av den nya tekniken. Dessutom har delar av fordonspaken utrustats med Rakelenheter. Stor tid har lagts på att programmera, installera och utbilda. Ekonomisystem Från årsskiftet 2012/13 körs all debitering, fakturering och bokföring i Kristinehamns kommuns ekonomisystem. Delar av arbetet sker dessutom med köpta tjänster från kommunen, medan andra delar fortfarande utförs av BRT. Processens gång har inte varit problemfri vad gäller den tekniska delen och tillgängligheten vad gäller kommunikationen mellan BRT och kommunens datasystem. För att fortsätta utvecklingen att föra ut exempelvis elektroniska fakturor ut i organisationen krävs att systemen har en bättre stabilitet än vad som gällt under 2013. Arbetet fortsätter under 2014. 17 Investeringsredovisning, netto 2013-01-01 -2013-12-31 Budget 2013 Avvikelse 797 371 508 511 3 Skyddsavdelningens material: 0 107 107 Datateknik: 0 100 100 Investering Larmcentral: 0 651 651 2353 7397 5044 250 -1250 5263 9813 5027 Räddningsmaterial: Varav: Kommunikations utrustning 2 st. sexhjuls terrängmotorcyklar 426 61 294 Motorspruta till räddningsbåt 39 Värmekamera 33 Rakelutrustning: Fordon varav: Hävare Kristinehamn Chassi släckbil Karlskoga 11 1509 VW Amarock, trpt Karlskoga, Stationsbil 468 Volvo, pbil, Kristinehamn, Stationsbil 205 Mitsubishi, trpt, Lesjöfors, Stationsbil 160 Övriga inventarier varav: Inventarier Karlskoga brandstation Varav överfört från 2012 Summa 1500 1500 4786 Kommentar: I bokslut 2012 tog direktionen beslut om att överföra outnyttjade investeringsmedel till 2013 med 5 263 Tkr. Årets investeringar har gjorts utifrån planerad fordonsplan, chassi tungt fordon, två pickuper och ett litet fordon. Dessutom har 2 stycken sexhjuls terrängmotorcyklar införskaffats. Första delinvestering gällande fasta inventarier i Karlskoga brandstation har gjorts under 2013. Fortsatt införskaffande av Rakel terminaler har fortgått under 2013. Utbyte av utalarmeringsteknik har påbörjats under året. Av årets outnyttjade medel föreslås om 5 027 Tkr överföras till 2014 för att bl.a. fullfölja påbörjad investering gällande ett tungt fordon och kvarstående delinvestering i Karlskoga nya brandstation. 18 Stabsavdelning Intäkter Kostnader Revision Avskrivning Pensionskostnader Netto Driftsbidrag Korrigerat pensionsbidrag Medlemsbidrag 2013-01-01 Internbudget 2012-01-01 -2013-12-31 3 113 -6 005 -123 -74 -16 741 -19 830 79 087 3 656 82 743 2013 1 588 -6 255 -190 -43 -13 085 -17 985 79 087 -2012-12-31 4 088 -5 869 -216 -127 -11 684 -13 807 76 385 -705 75 680 79 087 Uppdrag Att utifrån förbundsordning, handlingsprogram och budget tillse att medlemskommunerna erhåller en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad. Ansvara för alla övergripande administrativa arbetsuppgifter utifrån de lagar och avtal som gäller för ett kommunalförbund. BRT skall enligt förbundsordningen ge råd och stöd till kommunernas verksamhetsansvariga i risk- och säkerhetsfrågor och biträda kommunerna med utbildning och expertis. BRT har uppdraget att vara arkiv och diarieansvarig gentemot förbundets valda revisorer. Verksamhetsbeskrivning BRT har sedan första spadtaget för nya brandstationen i Karlskoga tagits i mars månad aktivt deltagit i olika möten i samband med byggnationens framåtskridanade. Brandstationen i Degerfors har besiktigats av Arbetsmiljöverket. Förbundet och Degerforsbyggen har meddelas erforderliga åtgärder vilka vid ej åtgärd vitesbelagts. Åtgärder är delvis åtgärdade, beslut om nybyggnation av brandstation har tagits av Degerfors kommun. Vitesföreläggandena har av AMV lagts vilande i väntan på byggnationsstart. BRT köper 0,5 % tjänst ekonomiadministration av Kristinehamns kommun. BRT använder Kristinehamns kommuns ekonomisystem avseende leverantörsreskontra och debiteringsrutiner. Arbete pågår för att BRT:s attestanter skall kunna attestera direkt i ekonomisystemet. Förbundsledningen har avseende risk- och sårbarhetsplanering regelbundna möten och samverkan med medlemskommunernas säkerhetssamordnare, 4 gånger per år och årligen med POSOM grupperna. BRT har arrangerat en samordnad utbildning för förbundets POSOM grupper inom området bemötande av människor i kris. 19 Ekonomisk kommentar Årets resultat är + 1 811 (+1812 Tkr exkl. pension) mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: återbetalning av AFA-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2005 och 2006 om ca 1,5 Milj. Personalkostnader: Lägre lönekostnader pga outnyttjad 25% administrativ resurstjänst. Driftskostnader: Konto för arbetsmiljö och projektmedel påvisar ett negativt result. Projektkontot består enbart av kostnader i samband med de nya brandstationerna. Positiv justeringspost gällande arbetsgivaravgifter från 2012 om ca 130 tkr ingår i övriga konton. Revision: Påvisar positivt resultat Oförutsett: Kontot har inte nyttjats Avskrivning: Något högre avskrivning än budgeterad. Pensionskostnader: Årets pensionskostnader blev mycket större än KPA:s tidigare prognoser pga av korrigering av diskonteringsräntan på hela BRT:s ackumulerade pensionsskuld sedan 1998. Dessa 3,7 Milj har dock inte påverkat resultatet eftersom medlemsbidraget har korrigerats med motsvarande belopp. 20 Räddningstjänstavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning enl. plan Netto 2013-01-01 Internbudget 2012-01-01 -2013-12-31 3 671 -59 284 -2 791 -58 403 2013 3 364 -59 466 -2 880 -58 981 -2012-12-31 3 196 -57 694 -2 998 -57 495 Uppdrag Att ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Enligt förbundsordningen ska även BRT ansvara för RUHB i samtliga ägarkommuner. Verksamhetsbeskrivning Antalet larm har minskat något jämfört med motsvarande period 2012. Både antalet brand i byggnad och trafikolyckor visar en minskning vilket när glädjande då de allvarligaste konsekvenserna av olyckor ofta finns i denna grupp. Minskningen av antalet larm i Lesjöfors beror på färre IVPA larm. Antalet brand ej byggnad har ökat något beroende på en torrare sommar. Större insatser Januari Hälleforsstyrkan larmades om brand i bostad i Hällefors tätort. Vid larmningen framkommer det att det var fullt utvecklad brand och 7 personer kvar i lägenheten. Vid framkomst påbörjas livräddning via rökdykning. Februari Kristinehamnsstyrkan larmades till brand i industribyggnad i Kristinehamn. Rökdykare bryter upp dörren och påbörjar invändig släckning. Branden blir snabbt under kontroll. På grund av den kraftiga branden blir det rökspridning till den stora produktionshallen och en begränsad brandspridning till takkonstruktionen. Röken ventileras ut via portabla fläktar och brandspridningen till takkonstruktionen åtgärdas via skärsläckarenheten. Styrkor från Karlskoga, Kristinehamn, Storfors och Filipstad deltog. Kristinehamnsstyrkan larmas till brand i bostad Ölme. En brand har startad av ett kvarglömt föremål på spisen. Ett släckningsförsök med hjälp av pulversläckare misslyckas. Vid räddningstjänstens framkomst är villan övertänd. Mars Lesjöforsstyrkan larmas om gasutsläpp i fjäderfabriken. En gasolledning hade brustit med läckage som följd. Explosiv blandning uppmättes i lokalen. Gasolen vädrades ut under kontrollerade former. Mätningar av koncentrationen brännbar gas fortsatte tills ingen brännbar blandning kunde mätas. Juli Karlskogastyrkan larmades till brand i byggnad inom vattentäktsområdet Timsbron. Insatsen blev omfattande och pågick under ett par dagar. Syftet med insatsen var att skydda vattentäkten från förorening. Insatsen innebar samverkan med Karlskoga kommun, Kemab och ett stort antal andra aktörer Bränder inom vattentäktområden är mycket svåra att hantera och har ett stort ledningsbehov. Ett omfattande värmeåskväder satta förbundets styrkor främst i Filipstads och Hällefors på stort prov under juli månad. Tjugotvå utryckningar under 2 ½ dygn vara 6 olika skogsbränder., flera omfattande 4 - 24 timmar 21 December Under slutet av månaden inträffade två stycken bränder med stora skador som följd. En villa i Karlskoga samt Hälleförs eldhärjades. Trots snabb insats blev de materiella skadorna stora dock lyckades stora delar av invändiga inventarier och materiel räddas pga ett parallellt pågående restvärdesarbete. Personal Fem nyanställda deltidsbrandmän har erhållit introduktionsutbildning. Åtta stycken deltidsanställda brandmän har genomgått MSB`s utbildning brandman deltid. Vikariebehovet under sommaren har varit stort,12 vikarier har visstidsanställts. Rekrytering har skett både internt och externt. Investering Upphandling av ny släckbil Karlskoga är slutförd. Leverans beräknas vecka 8 2014 Två stycken höjdfordon har avyttrats via Kvarndammen. Arbetet med att implementera Rakel pågår. Förnärvarande har samtliga stationer handburna apparater. Fordonsmontering av fasta radioapparater pågår. Nytt avgiftssystem för Rakel abonnemang har tagits fram som innebär en sänkning av abonnemangsavgiften. Ny lätt flakbil för Karkskoga har levererats under hösten. Nyckeltal Utryckningsfrekvens 2013 2012 2011 2010 Antal larm 1307 1372 1430 1397 *varav brand i byggnad 129 141 157 190 *varav brand ej byggnad 141 131 179 127 *varav trafik 158 177 173 158 *varav automatlarm, ej brand 341 349 335 381 *IVP larm 214 240 207 212 *varav övrigt 324 334 379 329 *övrigt=utsläpp farligt ämne, förmodad brand, vattenskada, nödställd person, nödställt djur och hjälp till ambulans Insats per stationsområde Karlskoga Kristinehamn Filipstad Degerfors Hällefors Storfors Lesjöfors Åtorp 1 2 2013 370 297 180 84 104 1 137 2 116 19 2012 382 292 165 105 106 134 164 22 2011 419 338 176 109 104 126 132 14 2010 371 344 190 85 92 156 132 26 Varav IVPA 97 st (96/2012, 96/2011,112/2010 ) Varav IVPA 73 st (101/2012, 86/2011,91/2010 ) 22 Inriktningsmål: Skadeeffekten av händelser som leder till räddningstjänstinsats skall genom insatsen begränsas och Minimeras Räddningstjänsten skall genomföra räddningsinsats inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt i de fall där den enskildes egen förmåga ej räcker till Räddningstjänsten skall kunna fungera på ett godtagbart och effektivt sätt även vid över tiden utdragna händelser Genom utvecklande av operativ teknik och förmåga minska antalet genom olyckor omkomna och skadade samt minska skador på egendom och miljö Prestationsmål: Räddningsstyrkorna skall övas och orienteras inom respektive insatsområde så att en godtagbar insatstid kan upprätthållas Sker löpande via återkommande övningar. Förbereda för att gå in i Rakel från och med 2013 Samtliga stationer använder idag kommunikation via Rakel, fast montage av radiostationer i släckbilar pågår. . Utreda och ta tillvara erfarenheter från inträffade Pågår Händelser 23 RUHB ( Räddningstjänst under höjd beredskap) VMA ( Viktigt meddelande allmänheten) Karlskoga och Degerfors Förrådet i Karlskoga är intakt och i ordning. Tidigare ansvarige har gått i pension och ny ersättare är utsedd. Samtliga utrustningar i Karlskoga och Degerfors är genomgångna. Avställd larmanordning Bigatan Karlskoga, är flyttad till brandstationen i Karlskoga. Utrustningen är besiktigad och godkänd av Inspecta. Filipstad och Hällefors Material som avyttrats finns kvar i förråden i Hällefors och Filipstad. VMA- aggregaten i Filipstad översynade av Vattenfall av en del batterier och kretskort utbytta. Kristinehamn Inventering utförd. Tidigare ansvarig har gått i pension. Montering av ny anläggning i Björneborg ( Scana Björneborg). Årlig service och underhåll genomförd. Batteribyte har gjorts på samtliga anläggningar. Storfors Utrustningarna har fått årlig tillsyn, personal från MSB delaktiga för byta av programvara och batterier. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +578 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Lägre intäkt mot budget gällande automatiska brandlarm och externt utförda tjänster till andra kommuner än medlemskommuner samt lägre intäkt än vad som budgeterats gällande utbildningsbidrag från MSB. Obudgeterad reavinst om 391 Tkr gällande 2 st. "tunga fordon". Personalkostnader: Inga större tidskrävande insatser har gjorts. Deltidsstyrkorna står för den största positiva avvikelsen. Lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1987 och senare samt positiv semesterlöneskuld. Driftskostnader: Större kostnader mot budget gällande teknik, beklädnad och försäkringar. På teknikkontona har stora reparationer gjorts på flera av våra tyngre fordon samt att vi under året fortsatt utbytett av rökskyddsutrustning. Beklädnadskontot har överskridits pga inköp av larmställ och stationskläder. Övriga konton ger tillsammans ett negativt resultat Utryckningskostnader: Kringkostnader i samband med utryckning är lägre än budget Avskrivning: Mindre avskrivning mot budget bl.a. pga färdigställande av investerat tungt fordon förskjutits över årsskiftet. Ett tungt fordon av årsmodell 198x är nedskrivet över plan 24 . Brandskyddsavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning Netto 2013-01-01 Internbudget 2012-01-01 -2013-12-31 1 621 -3 339 -26 -1 744 2013 1 550 -3 645 -26 -2 121 -2012-12-31 1 527 -3 310 -26 -1 809 Uppdrag Kommunens och därmed räddningstjänstens lagstadgade skyldighet beträffande den förebyggande verksamheten är att ”se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder". Vidare skall kommunen (räddningstjänsten) ”genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag". I handlingsprogrammet framgår Skyddsavdelningens uppdrag och dess innebörd på ett tydligare sätt. Verksamhetsbeskrivning 2013 Personal Under 2013 har inga större förändringar gjorts vad gäller Skyddsavdelningens organisation. Avdelningen består fortfarande av 7 personer. Den heltidstjänst som finansierades via utbildningsverksamhet har dock tagits bort och utbildningsverksamheten skall skötas av ordinarie personal och med hjälp av personal från Räddningsavdelningen mot enkel övertidsersättning om personalen inte är i ordinarie tjänst. Tillsyn Tillsynsverksamheten har i stort sett följt den fastställda tillsynsplanen. Med den organisation Skyddsavdelningen nu har och med styrdokumenten tillsynsplan och arbetsplanering så har BRT hittat en bra nivå på myndighetsutövningen med en årlig kapacitet på ca 200 tillsyner. Utbildning Under 2013 har en minskad efterfrågan av brandskyddsutbildningar märkts från framförallt kommunala verksamheter och förvaltningar. För att underlätta planeringen av utbildningar infördes i början av 2013 ett bokningssystem av utbildningar via Internet. Kursdeltagare anmäler sig själva via detta på inplanerade utbildningsdatum. En annan fördel med det nya bokningssystemet är att BRT har bättre koll på hur många som kommer och utfyllnaden av antalet platser på kurserna blir bättre. MSB vill att det satsas mer på förebyggande brandskydd gentemot skolelever i högstadiet och har därför via Brandskyddsföreningen avsatt pengar som räddningstjänsterna kan söka vid genomförda informationstillfällen. Brandskyddsföreningens projekt gällande detta heter "Upp i rök" och BRT är med i detta projekt. BRT´s BUSE-projekt ( brandutbildning skolelever) kommer att fortsätta som tidigare vid sidan av detta, 2013 har BUSE genomförts i kommunerna Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. 25 Sotning Sotning och brandskyddskontroll utförs av fyra sotningsentreprenörerna inom Bergslagens Räddningstjänsts område ( Kristinehamn/Storfors, Filipstad/Hällefors, Karlskoga och Degerfors) Ett möte med skorstensfejarmästarna hölls i mitten av december där olika punkter som egensotning, framtida förändringar avseende frister, förändringar i samband med pensioneringar (2 skorstensfejarmästare har aviserat) mm diskuterades. BRT har med anledning av det höga antalet eldstadsrelaterade bränder som skett de senaste åren tillsammans med skorstensfejarmästarna tagit fram ett informationsblad beträffande eldning och säker eldstad. Bladet delas ut till enläggningsägaren i samband med sotning och brandskyddskontroll. Under 2013 har 18 st. ansökningar om egenrengöring beviljats Nyckeltal År 2013 År 2012 År 2011 100 41 32 1570 2331 2232 Tillsyn, totalt antal 198 237 165 Övriga förebyggande ärenden, remisser, rådgivning etc. 261 243 241 88 100 93 890 975 982 Antal brandskyddsansvariga som genomgått utbildning Antal utbildade i någon form av brandutbildning Tillståndsärenden Brandutbildning skolelever Inriktningsmål: Boende och verksamhetsutövare samt personer som vistas inom förbundsområdet skall genom effektiv tillsyn och information erhålla största möjliga trygghet gentemot brand och explosion Alla ägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete Medlemskommunernas anställda personal skall ges möjligheten att regelbundet få grundläggande brandskyddsutbildning 26 Prestationsmål: Människor som bor och vistas inom räddningstjänstområdet Kostnadsfria föreningsutbildningar, skall erbjudas utbildning inom brandskydd och övriga delar av kvartersbesök från utryckningsstyrkan räddningstjänstförbundets kompetensområde information i samband med rengöring (sotning), brandutbildning för skolelever är några av de åtgärder som görs i syfte att nå detta mål. Medverka till att varje skola med grundskoleelever regelbundet utbildar personal för att kunna ge grundläggande brand och säkerhetsutbildning till alla elever i årskurs 2 och 5. Vid begäran från medlemskommunerna årligen kunna tillgodose minst 20% av kommunens totala behov av utbildning för sina anställda Skolpersonal genomgår vart 4:e eller vart 5:e år en brandutbildning som gör att de i sin tur kan utbilda elever under skoltid och med BRT:s medverkan (BUSE). Detta samarbete är fullt etablerat mellan BRT och medlemskommunerna Karlskoga, ,Kristinehamn, Filipstad och Storfors. I Degerfors och Hällefors pågår planering för att komma igång med detta. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +377 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Högre intäkter gällande grundläggande brandkunskap och lägre intäkter vad gäller utbildning i "Heta arbeten". Personalkostnader: Positivt mot budget pga. av utlånad personal under sommarmånaderna till Räddningsavdelningen Driftskostnader: Lägre kringkostnader gällande externa utbildningar. Avskrivning: Följer budget 27 Larmcentral Intäkter Kostnader Avskrivning Netto 2013-01-01 Internbudget 2012-01-01 -2013-12-31 10 632 -9 825 -266 541 2013 10 143 -9 931 -212 0 -2012-12-31 10 386 -9 490 -158 737 Uppdrag Att vara Bergslagens räddningstjänsts egen televäxel, larm- och kommunikationscentral samt sambands- och ledningscentral. Detta innebär att LC ska fungera som utalarmeringscentral för utryckningsstyrkan, samt vara mottagare av tekniska larm och trygghetslarm från medlemskommunerna. LC ska vara självfinansierad vilket innebär att samtliga kostnader som finns inom LC ska bäras av verksamheten själv. Verksamhetsbeskrivning Larmoperatörens uppgift är att administrera, organisera, och tillgodose att verkställighet sker av alla typer av inkommande larm bland annat medlemskommunernas trygghetslarm. LC hanterar, enligt specifika avtal, utsättning och service av trygghetstelefoner i samtliga medlemskommuner. Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt. Utveckling sker mot digital överföring, möten med förbundets kommuner har genomförts. Nya trygghetsavtal är tecknade med samtliga kommuner. Gamla avtal med kunder ses över och nytecknas löpande. På uppdrag av räddningstjänstavdelningen fortsätter arbetet med att säkerställa kommunikationen som tillsvidare sker via Hedkullen samt Mosseruds masten. Hedkullen och Klockarhöjden har moderniserats och har Rakel reservväg. Inlett arbetet för att införa den nya kommunikationsplattformen. Telia WAN som knyter ihop hela förbundet. Reserv utalarmering via Rakel körs ifrån larmcentralen Trygghetslarm Inkopplade larm ca 3121(3194) stycken har generat c:a 234 086 (192796) stycken larm under året. 28 Risklinjen Skador och olycksfall är en av de vanligaste orsaker till att människor förolyckas i Sverige. Den vanligaste orsaken till dödsfall för barn och ungdomar är just olycksfall. Varje år kostar dessa olyckor samhället stora summor pengar och många anhöriga stort lidande. Tillsammans med kommunerna försöker Bergslagens Räddningstjänst att skapa en säker miljö för alla som bor inom kommunen Karlskoga, Kristinehamn och Degerfors har under året använt sig av risklinjen. Identifierade risker har förmedlats till ansvariga tjänstemän i respektive kommun enligt följande: Karlskoga Degerfors Kristinehamn 2013 64 13 19 2012 60 8 22 2011 61 7 28 2010 55 5 21 2009 61 12 33 2008 81 15 37 Personal Verksamheten är bemannad av 14 tjänster varav 8 stycken heltidstjänster och 2 stycken deltidstjänster som larmoperatörer och 4 dagtidspersonal. Under 2013 har vi under 6 månader haft en ny larmtekniker på provanställning. Teknisk utveckling Reservutalarmering av förbundets styrkor kan av larmcentralen ske via Rakel utrustningen Inriktning mot att utbyta analoga trygghetslarm till digital teknik Anmälan om faror till Risklinjen kan numera även ske via e-post, 11stycken inkomna finns registrerade under sammanställningen för inkomna riskanmälningar. Nyckeltal Medlemskommunernas anslutna trygg./larm/år varav: Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors År 2013 3063 705 1015 414 313 498 118 År 2012 3118 681 1086 396 319 517 119 År 2011 3101 682 1096 356 312 530 125 År 2010 År 2009 3117 685 1110 354 318 516 134 3100 680 1091 350 306 528 145 29 Inriktningsmål: LC skall vara det självklara valet för mottagning av trygghetslarm från förbundets medlemskommuner pga. Kvalité i form av servicenivå, goda relationer med nyckelpersoner i våra medlemskommuner samt ett kostnadseffektivt alternativ. LC bör fortsätta arbetet med att knyta till sig fler kommunala fastigheter/verksamheter när det gäller automatiska brandlarm LC skall med hög kvalité och service utföra ett tydligt definierat uppdrag av utalarmering, samband och dokumentation för räddningsavdelningens räkning LC skall förmedla identifierade risker vidare till samtliga sex medlemskommuner. Prestationsmål: Påbörjat LC skall kartlägga den möjliga marknaden av automatiska brandlarm, samt övriga tekniska larm i fastigheter/verksamheter inom de två medlemskommunerkommuner som ännu ej har avtal med LC LC skall börja upphandling av nya trygghetstelefoner, för att Upphandling ej påbörjad. Har haft möfölja utvecklingen inom telekommunikationstekniken, IP-larm ten med kommunerna angående prissamt GSM larm bild gällande ny larmmottagare. Gemensam uppfattning är att vi bör titta på ett billigare alternativ, ev. uppgradera det vi har idag. Inget inköp har skett under 2013. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +541 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Större intäkter än budgeterat pga obudgeterad ersättning från AMS samt intäkter gällande kringutrustning till trygghetslarmen. De tekniska larmens intäkter är dock något lägre än budget. Personalkostnader: Högre lönekostnader än budget pga. utökad tjänstgöringsgrad gällande larmtekniker för utsättande av trygghetslarm i Filipstads kommun. Driftskostnader: Övriga konton tillsammans lägre än budget. Avskrivning: Högre avskrivning mot budget pga nedskrivning av inventarier. 30 Ekonomisk översikt Intäkter BRT:s totala intäkter uppgår till 98 460 Tkr (91 834 Tkr) varav 1 495Tkr (2 376 Tkr) kan anses vara jämförelsestörande poster. kostnader till 95 581 Tkr (88 887 Tkr). Både intäkter och kostnader är högre i förhållande till budget. Medlemskommunernas driftsbidrag till förbundet är BRT:s största inkomstkälla och uppgår under året till 82 743 Tkr (75 683 Tkr). Medlemsbidraget har vid bokslutet korrigerats upp med 3 656 Tkr p.g.a. under året för lågt schablonberäknat medlemsbidrag avseende pensionskostnader. I förhållande till föregående år så har intäkterna för taxor och avgifter, hyror och försäljning av verksamhet av externt sålda tjänster ökat med 4,41%. Bidrag avseende anställningsstöd och ersättning från MSB:s RiB utbildning är dock 54,54% lägre än mot 2012. Kostnader Lönekostnader exkl. pensionskostnader blev 1 644 Tkr lägre än budgeterat. I jämförelse med föregående år har lönekostnaderna ökat med 1,56%. Detta innefattar även en ökad löneutvecklingen från 1 april 2013 på 2,78%. Övriga driftskostnader exklusive löner är 223 Tkr högre än budget. I jämförelse med föregående år har motsvarande kostnader ökat med 4,81%. Intäktsfördelning 2013 Kostnadsfördelning 2013 Pensionskostnader BRT svarar för samtliga förekommande pensionskostnader vilka under 2013 uppgick till 16 741 Tkr (11 684 Tkr) vilket är 29,75% (17,06%) av den totala personalkostnaden. Årets pensionskostnader är 3 656 Tkr högre än vad som angivits i budget vilket i första hand är att hänföra till faktiskt utfall av pensionsskuldsförändring. En engångsuppskrivning har gjorts om 2 816 Tkr för hela BRT:s upparbetade pensionsskuld från 1998 pga ändrad diskonteringsränta. Pensionsutbetalningen är lägre än KPA:s prognoser vilket fortsätter att spegla att utryckningspersonalen inte utnyttjar möjlighet att avgå med särskild ålderspension vid 58 års ålder. Av de 10 personer som under året haft möjlighet att avgå med pension utnyttjade 2 person möjligheten. BRT har en relativt hög pensionsskuld i balansräkningen 46 771 Tkr (39 251 Tkr) i förhållande till antal anställda. Detta är direkt att hänföra till den särskilda ålderspensionen som utfaller mellan 58-65 år. Förbundets kostnader i dessa fall är ca 73,5% av den anställdes lön fram t o m 65 års ålder. I budget 2013 fastslogs att medlemskommunerna pensionsbidrag baseras på KPA:s prognos viken slutavräknas och korrigeras vid bokslutstillfället utifrån faktiskt utfall. 31 Framtida pensionskostnadsutveckling inklusive löneskatt enl. KPA 2013-12-31 i Tkr Premie KAP-KL Avgiftsbestämd ÅP Skuldförändring Finansiell kostnad Utbetalningar Övrigt Summa År År År 2013 2014 2015 132 118 123 2 718 2 718 2 808 6 336 1 613 629 1 184 746 1 567 6 214 6 371 7 150 157 16 741 11 566 12 277 År 2016 129 2 911 792 2 156 7 374 År 2017 135 3 028 413 2 495 8 268 År 2018 143 3 156 196 2 568 8 134 13 362 14 339 14 197 46 771 49 130 51 326 54 274 57 182 59 946 67 627 64 598 62 525 60 815 58 949 57 100 Pensionsskuld i balansräkning Pensionsskuld utanför balansräkning Avskrivningar Årets avskrivning enligt plan om 2 887 Tkr (3 081 Tkr) är en minskning mot budget om 274 Tkr. Utöver detta har nedskrivning gjorts motsvarande 270 Tkr gällande ett tungt fordon och viss utrustning i larmcentralen. Finansnetto Finansnetto anger skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor. För 2013 var detta netto +228 Tkr (+363 Tkr), ett lägre netto än vad som beräknats vid budgetarbetet då en högre styrränta gällde än vad som senare antagits under året. Likviditet Årets likviditet har ökat till att vid årsskiftet vara 19 761 Tkr (11 748 Tkr). Av detta är ca 5,3 miljoner inbetalda i förskott gällande 1:a kvartalets medlemsbidrag för 2014. Dessutom borde ett tungt räddningsfordon redan varit levererat och betalt motsvarande ca 3,0 miljoner. Pensionskostnader utöver pensionsskuld har ej utbetalts likvidmässigt från medlemskommunerna utan reglerats via reversförfarande utifrån KPA:s prognos vid bokslut. Av den totala likviditeten är 3 miljoner fastränteplacerade men 3 månaders bindningstid. Eget kapital Det egna kapitalet har under året ökat med 3 307 tkr och föranleder därmed inget krav på återställande av eget kapital. Balanskrav Årets resultat Återställande eget kapital År 2013 3 307 0 År 2012 3 309 0 År 2011 2 626 0 32 Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan och hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Utvecklingen av soliditeten beror dels av förändring av eget kapital och tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten vid årets utgång är i samma nivå som föregående år 22 (22). Kassalikviditet Måttet (som inte bör understiga 100) anger hur stor del av de kortfristiga skulderna som kan betalas i rätt tid. BRT:s förmåga att betala sina kortfristiga skulder är fortfarande goda och har sedan 2012 ökat till 118 (116). Ekonomisk hushållning: Kommunallagen kräver att även Kommunalförbund innefattas om att ha en god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att verksamheten ska klaras inom givna ekonomiska ramar och att det egna kapitalet ska byggas upp för att räcka till att klara av enstaka år med höga kostnader, göra investeringar med egna medel och täcka kommande pensionskostnader. BRT har definierat sin syn på god ekonomisk hushållning i budget 2013 under rubrikerna: * ekonomi och verksamhetsstyrning * pensionskostnader - ansvarsförbindelse * investeringsvolym * resultat och finansiellt mål * verksamheternas prestationsmål Utifrån dessa definitioner arbetar BRT och uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning utifrån det ekonomiska perspektivet. BRT har under de senaste tre åren klarat av balanskravet med god marginal och har under de år som förbundet funnits tillskapat sig ett eget kapital om ca 39 miljoner. Banklikviditeten är ca 19,8 miljoner samtidigt som förbundet har ca 9,9 miljoner kortfristig utlåning till medlemskommunerna. Detta gör att de närmsta 6-7 åren kommer planerade investeringar att kunna göras med egna likvida medel. Investeringarna kommer att vara större än avskrivningarna under samma period av den anledningen att förbundet inte är i fas med investeringar av tunga fordon. Förbundet har dessutom tagit höjd för 5 miljoner egen investering gällande inventarier kring Karlskoga och Degerfors brandstationer. Upptagen pensionsskuld inom balansräkningen är säkrad via de likvida medel om ca 46,8 miljoner som långsiktligt är utlånade till medlemskommunerna. 33 Finansiella mål: Kommunallagen och lagen om kommunalredovisning vilket innebar att kommunalförbund skall ha upprättat finansiella mål och mål och riktlinjer för sin verksamheten. För verksamhetsåret 2013 antog BRT som finansiellt mål att: årets resultat ska vara positivt utöver större och mer omfattande insatser än vad budget anger målet uppfyllt med ett positivt resultat om 3 307 Tkr årets avskrivning bör inte överskrida budgeterad avskrivning årets avskrivning ligger inom tilldelad budget årets investering ska finansieras med egna medel årets investeringarna har finansierats med egna medel banklikviditeten bör vid bokslut inte underskrida 3 Milj målet uppfylls med en banklikviditet om 19 761 Tkr 34 Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv: Räddningstjänstavdelning Att inom tilldelade medel upprätthålla beslutad beredskapsorganisation och att påbörja insatser inom angivna insatstider enligt handlingsprogram (exklusive insatser med fördröjd tidsangivelse som kan härledas till kommunikation/teknik gällande själva utalarmeringen) Inga avvikelser gällande bemanning. 6 avvikelser gällande anspänningstid, ej påverkbart av BRT Uppföljning har skett på samtliga larm under v 10, 11, 25, 28, 46 och 47. 133 st larm har granskats, avvikelser finns på 6 larm. Ett larm fick en fördröjning på ca 1 min pga. oklara adressuppgifter i utalmeringen. Fördröjningen hade ingen påverkan på insatsen. Resterande avvikelser beror på förändrad trafiksituation samt att kvittering skett under färd. Skyddsavdelning Att tillsyn skall göras på samtliga tillsynsobjekt under Delmålet ej uppfyllt 2013 handlingsprogrammets giltighetsperiod. Den årlig antagna Målet för hela perioden 2012-15 antagna tillsynsplanen anger hur fördelning och prioritet av tillsynsobjekten sker. Enligt nuvarande upprättade register finns totalt 803 st LSO/LBE-objekt inom BRT:s geografiska verksamhetsområde. är fortfaran uppnåeligt 199 st. objekt har tillsynats under 2013. (237 st. objekt har tillsynats under 2012.) Larmcentral Att verksamheten utifrån självkostnadsprincipen ska vara bemannad och tekniskt utrustad, utifrån medlemskommunerna och BRT:s interna efterfrågan av larmtjänster. Uppnått 35 Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar förbundets redovisningsmodell, vilken består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Resultaträkning: Resultaträkning är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och BRT:s finansiella styrka förbättras. Det innebär också att BRT har uppnått balanskravet. Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Första resultatet är verksamhetens nettokostnader, vilket består av intäkter genererade i verksamheten och som minskas med verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Resultat före finansiella poster reducerar verksamhetens nettokostnader med medlemsbidrag och statsbidrag. Resultatet efter finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Dessa tre resultat tillsammans utgör "Årets resultat". Balansräkning: Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör därmed en koppling mellan åren. Den visar det bokförda värdet av BRT:s tillgångar och hur dessa har finansierats, externt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar (tillgångar som skall innehas och nyttjas under flera år) och omsättningstillgångar (fordringar och kassa). På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar BRT:s pensionsskuld. En avsättning är en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den ska betalas ut. Kassaflödesanalys: Kassaflödesanalysen ger upplysning om hur medel har tillförts och hur de har använts. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter utgår kassaflödesanalysen från gjorda in- och utbetalningar. 36 Resultaträkning (Belopp i tkr) Not Verksamhetens intäkter 2013-01-01 -2013-12-31 Budget 2013 2012-01-01 -2012-12-31 1 15 453 15 453 13 077 13 077 15 743 15 743 2 -75 557 -123 -16 545 -3 157 -79 928 -72 319 -190 -17 037 -3 161 -79 630 -68 499 -216 -16 864 -3 309 -73 144 6 82 743 264 3 079 79 087 203 -340 75 683 408 2 947 7 231 355 367 8 -3 3 307 -15 0 -4 3 309 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Revision Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar enligt plan Verksamhetens nettokostnad Erhållna bidrag Bidrag från medlemskommuner Statsbidrag Resultat före finansiella poster Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Årets resultat 3 4 5 37 Balansräkning (Belopp i tkr) Not 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran Summa anläggningstillgångar 9 22 833 21 204 10 46 771 69 604 39 251 60 455 11 72 041 9 921 1 957 78 301 11 109 1 170 14 5 142 89 060 2 788 93 367 15 19 761 103 480 178 425 11 748 105 116 165 570 16 35 981 3 307 39 288 32 672 3 309 35 981 17 46 771 39 251 18 4 333 2 310 1 918 2 489 85 723 92 366 178 425 85 931 90 339 165 570 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kortfristig fordran medlemskommuner Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 12 13 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 19 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser (Belopp i tkr) Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder eller avsättningar 2013-12-31 2012-12-31 Inga Inga 67 627 64 354 39 Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) 2013-01-01 -2013-12-31 2012-01-01 -2012-12-31 3 307 3 309 10 286 13 593 5 246 8 555 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 593 8 555 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 307 2 027 19 927 -20 439 2 469 -9 415 -4 786 -5 281 391 -4 396 440 -4 842 Finansieringsverksamhet Ökning(-)/Minskning(+) av långfristig fordran Kassaflöde från finansieringsverksamhet -7 520 -2 377 -7 520 -2 377 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 8 012 11 748 -16 634 28 382 Likvida medel vid årets slut 19 761 11 748 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Av- och nedskrivningar av tillgångar Reavinst Avsättning till pensioner Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 2013-01-01 -2013-12-31 2012-01-01 -2012-12-31 231 -3 367 -4 3 157 -391 7 520 10 286 2 869 2 377 5 246 19 761 11 748 40 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Verksamhetens intäkter 2013-01-01 -2013-12-31 2012-01-01 -2012-12-31 11 102 838 1 507 121 391 0 1 495 15 453 11 426 697 1 210 35 0 837 1 539 15 743 2013-01-01 -2013-12-31 2012-01-01 -2012-12-31 138 43 078 -66 29 870 138 42 052 383 24 528 fördelat på lagstadgade och avtalsenliga delar 13 129 12 843 fördelat på pensionskostnader varav avgiftsbestämd ÅP varav löpande premier varav pensionsutbetalning varav pensionsskuldsökning inklusive löneskatt varav grundändring pensionsskuld inklusive löneskatt varav övriga pensionsavgifter varav löneskatt 16 741 2 230 106 5 021 4 704 2 816 80 1 785 11 684 2 147 109 5 213 2 377 0 27 1 812 2 537 75 557 1 399 68 499 2013-01-01 -2013-12-31 5 376 4 155 3 460 789 2 765 16545 2012-01-01 -2012-12-31 5 332 4 144 3 295 543 3 549 16864 2013-01-01 -2013-12-31 2 887 270 3 157 2012-01-01 -2012-12-31 3309 Nettoomsättning per väsentligt intäktsslag Taxor och avgifter Hyror Försäljning verksamhet och externa tjänster Övrigt Försäljning tillgångar Vite Fora Summa Not 2 Personalkostnader och arvode till styrelse Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Lön Styrelse Övriga anställda, lön och ersättningar Semesterlöneskuld Totala arbetsgivaravgifter och pensionskostnader Andra personalrelaterade kostnader Summa Not 3 Övriga rörelsekostnader Hyra Räddningstjänst, drift och utrustning Kommunikationskostnader Försäkring och fordonskatt Övrigt Summa Not 4 Avskrivning Avskrivning enligt plan Nedskrivning Summa 3 309 41 Not 5 Driftsbidrag Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 6 Statsbidrag Ersättning för brandskyddsutbildning AMS Ersättning Räddningsskolan Summa Not 7 Ränteintäkter Ränteintäkter på bankkonto Ränteintäkter på fastränteplacering Ränteintäkter medlemskommuner Övriga ränteintäkter Summa Not 8 Räntekostnader Kostnadsräntor Summa Not 9 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Nedskrivning Redovisat värde vid årets slut 2013-01-01 -2013-12-31 23 141 28 919 10 268 6 972 9 326 4 118 82 743 2012-01-01 -2012-12-31 21 156 26 363 9 385 6 415 8 566 3 798 75 683 2013-01-01 -2013-12-31 10 69 184 264 2012-01-01 -2012-12-31 19 252 138 408 2013-01-01 -2013-12-31 98 70 59 3 231 2012-01-01 -2012-12-31 210 20 136 1 367 2013-01-01 -2013-12-31 -3 -3 2012-01-01 -2012-12-31 4 4 2013-12-31 2012-12-31 70 377 4 786 -1 360 73 803 65 536 5281 -440 70 377 -49 174 1 360 -2 887 -270 -50 970 -46 304 440 -3 309 22 833 21 204 -49 174 42 Not 10 Långfristig fordran medlemskommunerna Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa 2013-12-31 12 831 15 718 6 200 4 290 5 251 2 481 46 771 2012-12-31 10 728 13 089 5 267 3 657 4 403 2 107 39 251 Not 11 Kundfordringar 2013-12-31 72 041 2012-12-31 78 301 Not 12 Kortfristig fordran medlemskommunerna Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa 2013-12-31 2 968 2 878 1 324 924 1 277 549 9 921 2012-12-31 3 301 3 293 1 471 1 024 1 411 608 11 109 Not 13 Övriga fordringar Handkassa och fordringar hos anställda Fordran skattekonto Ingående moms Övrigt Summa 2013-12-31 1 86 1 850 20 1 957 2012-12-31 2 24 1 143 0 1 170 Not 14 Förutbet. kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetald kommunikation Förutbetald försäkring Förutbetald omställningsfond Förutbetald pension Övriga förutbetalda kostnader Upplupet anställningsstöd Upplupna trygghetslarm Upplupna IVPA-larm Upplupna automatlarm Upplupna avtal Upplupen ränta Upplupen Fora Övriga upplupna intäkter Summa 2013-12-31 1 126 131 125 405 203 0 1 323 47 44 156 14 1 495 72 5 142 2012-12-31 1 106 148 198 36 0 113 87 623 201 52 140 21 61 2 788 43 Not 15 Kassa och Bank Nordea, bankkonto Nordea, fastränteplacering Postgiro Summa 2013-12-31 16 761 3 000 0 19 761 2012-12-31 8 691 3 000 57 11 748 Not 16 Eget kapital Fritt eget kapital vid årets början Årets resultat Eget kapital vid årets slut 2013-12-31 35 981 3 307 39 288 2012-12-31 32 672 3 309 35 981 Not 17 Avsättning pensioner IB Pensionsavsättning ink löneskatt Årets avsättning till pensioner Summa 2013-12-31 39 251 7 520 46 771 2012-12-31 36 874 2 377 39 251 Not 18 Övriga skulder Övriga kortfristiga skulder Utgående moms Källskatt Arbetsgivaravgift Summa 2013-12-31 2 271 1 012 1 025 2 310 2012-12-31 121 235 1 084 1 049 2 489 Not 19 Uppl. kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Upplupen semesterlöneskuld Upplupen avgiftbestämd ÅP Upplupen löneskatt på avgiftbestämd ÅP Upplupen löneskuld på utbetalning Upplupen skatt, slutavräkning Övriga interimsskulder Förutbetalda medlemsbidrag kv. 1 2014 Fakturerade medlemsbidrag kv. 1-4 2014 Förutbetalda intäkter Summa 2013-12-31 2 234 3 884 2 187 531 0 195 491 5 341 70 833 28 85 723 2012-12-31 2 033 3 950 2 144 520 193 649 2 153 74 259 30 85 931 44 Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisningssed BRT:s principer för redovisning. Grundläggande redovisningsprinciper: Kundfordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas betalas. Utställda fakturor efter årsskiftet som kan hänföras till redovisningsåret 2013 har fordringsförts och ingår i 2013 års resultat. Skulder har upptagits till faktiska värden av kända skulder. Leverantörsfakturor som inkommit efter årsskiftet och som avser redovisningsåret 2013 har skuldbokförts och belastar 2013 års resultat. Den del av löneredovisning som skett under jan 2014 och som avser dec 2013 har periodiserats. Intjänad och ej uttagen semesterersättning och komptid redovisas som kortfristig skuld. Förändringen mellan 2012 och 2013 redovisas i verksamhetens kostnader. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuell personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med: Födda 1948-86 Arbetsgivaravgift enligt lag Avtalsförsäkringar Pensionspålägg inklusive löneskatt Födda 1987 och senare Födda 1938-47 31,42% 0,21% 15,49% 0,21% 10,21% 0,01% 6,83% 5,59% 5,59% Med anläggningstillgång avses objekt som har en ekonomisk livslängd som är längre än tre år och som uppgår till minst ett halvt basbelopp vilket för 2013 är 22 250 kr exkl. moms. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes inventarierna i i samband med förbundets bildande. Därefter har avskrivning påbörjats utifrån att inventariet varit nyanskaffat. Nya investeringar som gjorts efter förbundets bildande har upptagits till anskaffningsvärde. Därefter har planenliga avskrivningar beräknats på de olika objektens anskaffningsvärde och avskrivits med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivning påbörjas det år som inventariet tagits i bruk. Avskrivningstider: Tungt fordon Lätt fordon Inventarier Datorer och liknande utrustning 20 år 10 år 5 år 3 år Pensionsskuldens ökning, dvs avsättningen för den särskilda ålderspensionen inklusive löneskatt har redovisats i verksamhetens kostnader. Den individuella delen inklusive löneskatt har avsatts som kortfristig skuld och ingår i verksamhetens kostnader. Löneskatt har beräknats med 24,26%. 45 5 år i sammandrag Belopp i tkr 2013 3 307 2012 3 309 2011 2 625 2010 1 681 2009 2 284 Omsättning 15 453 15 743 12 771 12 071 12 982 Verksamhetskost. inkl. avskrivning. Självfinansierad verksamhetskostnad Nettokostnad inklusive avskrivning 95 381 88 887 88 238 81 820 83 195 16,20% 79 928 17,71% 73 144 14,54% 75 511 14,75% 69 749 15,60% 70 213 82 743 75 683 77 116 70 743 71 811 Avskrivning 3 157 3 309 2 737 2 763 3 026 Finansnetto 228 362 426 42 86 4 786 5 281 3 091 1 065 4 668 46 771 67 627 16 741 39 251 64 354 11 684 36 874 66 108 14 576 31 202 63 124 9 263 29 817 67 549 11 297 178 425 165 570 157 416 93 687 73 150 Eget kapital 39 288 35 981 32 672 30 047 28 365 Soliditet Kassalikviditet Banksaldo 22 118 19 761 22 116 11 748 21 115 28 382 32 134 20 027 39 152 3 000 Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro 179 1,50% 179 2,90% 178 2,70% 182 2,20% 183 1,79% Antal invånare per 12-31 Befolkningsförändring Förändring mellan år Total förändring sedan 1999 84 853 0,39% 329 -6 949 84 524 -0,25% -231 -7 278 84 737 -0,51% -435 -7 065 85 172 -0,66% -564 -6 630 85 736 -0,42% -359 -6 066 942 975 778 865 895 757 890 910 738 819 831 722 819 838 706 Årets resultat Kommunbidrag Investeringar Avsatt till pensioner Pensionsskuld inom linjen Årets pensionskostnad Balansomslutning Nettokostnad / invånare, kr Medlemsbidrag / invånare, kr Medlemsbidr/inv. exkl. pension, kr 46 Ord och begreppsförklaringar Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet har förändrats under året Balansräkning Redovisning av totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen Driftredovisning Beskrivning av utfallet i förhållande till budgeterade kostnader och intäkter Investeringsredovisning Redovisning av hur investeringsutgifterna har fördelat sig under året Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde Anläggningstillgång Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk Omsättningstillgång Summan av likvida medel och kortfristiga fordringar som på kort tid kan omsättas i likvida medel Kassalikviditet Ett mått på betalningsberedskap på kort sikt Avsättning Fastställd ekonomisk förpliktelse men där storleken av belopp eller tidpunkt för infriande är osäker Eget kapital Skillnad mellan tillgångar och skulder, d.v.s hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel Periodisering / Interimspost Fordran eller skuld mellan olika redovisningsår Kortfristig skuld Skuld med löptid på kortare tid än ett år Långfristig skuld Skuld som förfaller senare än ett år Soliditet Andelen av eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s graden av självfinansierade tillgångar Kassaflödesanalys Upplysning om hur medel har tillförts och hur de har använts. 47 Förslag till resultatdisposition Förbundet redovisar ett överskott om 3 306 986,68 Kr vilket föreslås tillföras eget kapital dessutom föreslås att outnyttjade investeringsmedel om 5 027 000 kr överföres till 2014 års investeringsbudget. Kristinehamn 2014-03-05 48 49 50 51 Filipstad Hällefors Storfors Karlskoga Kristinehamn Degerfors Faktaruta utryckningsstyrkor enl. Handlingsprogram 2012-2015 Stationer Anspänningstid BRT RCB: Gemensam resurs samtliga stationer BRT Södra: Karlskoga: Kristinehamn: Storfors: Degerfors: Åtorp: 1 Insatsledare för samtliga stationer (jour) SL+5 Bm heltid SL+4 Bm heltid SL+4 Bm deltid SL+4 Bm deltid SL+1 Bm deltid BRT Norra: Filipstad: Lesjöfors: Hällefors*: 1 Insatsledare för samtliga stationer (beredskap) SL+5 Bm deltid SL+4 Bm deltid SL+4+1 Bm deltid 90 sek 90 sek 5 min 5 min 5 min 6 min 5 min 5 min RCB= Räddningschef i beredskap SL= Styrkeledare * =1 Bm finansieras av Ovako Steel Innevånare 84 853 st. (2013-12-31) 84 524 st. (2012-12-31) 52
© Copyright 2024