Keramik på golvvärme
Keramik på golvvärme © Byggkeramikrådet 2014 Juni 2014, första upplagan Innehåll Inledning ........................................................................4 Vägledande sammanfattning............................................5 1.1 Myndighetskrav och branschkrav..................................6 1.2 Inomhusklimat och utrymmen .....................................7 1.3 Fukt .........................................................................9 1.4 Isolering, värmebehov, värmebehovsberäkning............... 11 1.5 Underlag - konstruktioner.......................................... 14 1.6 Avjämningsmassor och handspackel ........................... 19 1.7 Fäst och fogmassor................................................... 22 1.8 Keramik .................................................................. 23 1.9 Golvvärme, uppstart och drift .................................... 24 2.1 Verifiering av underlag, konstruktion och material........ 28 2.2 Egenkontroll och konstruktionsverifiering..................... 30 2.3 Drift och underhåll................................................... 30 3 Inledning Keramik på golvvärme är framtagen som riktlinjer för golvkonstruktion med keramisk ytbeläggning och elektrisk eller vattenburen golvvärme. Keramik på golvvärme • riktar sig till yrkesverksamma inom branschen som t.ex. återförsäljare, byggherrar, arkitekter, vvs-, el- golv- och byggentreprenörer för att ge förutsättningar till hållbara kvalitetskonstruktioner • omfattar projektering, installation, drift och underhåll för konstruk- tionslösningar på betong och träbjälklag i privat bostadutrymme eller med liknande belastning • ger information om lämpliga materialval, värmebehovsbedömning, temperaturer, fuktskydd, värmereglering, dokumentation, myndig- hetskrav, föreskrifter, tekniska standarder etc. • avser att tydligöra respektive produkts begränsningar och förutsättningar för installation Skriften Keramik på golvvärme kan tillämpas för vissa delar för övriga utrymmen, miljöer, offentliga eller utomhus. Det är viktigt att man beaktar vad som krävs för dessa utrymmen som t.ex. utsätts för större belastning, väder, vind, etc. Det är alltid den enskilda monteringsanvisningen från tillverkaren/ konstruktören som gäller i första hand. Keramik på golvvärme är framtagen av följande branscher och organisationer • • • • • • • Byggkeramikrådet Golvbranschens Riksorganisation GVK Tillverkare av elektrisk golvvärme Tillverkare av vattenburen golvvärme Tillverkare av fäst-, fog- och avjämningsmassor Tillverkare av tätskikt Extern remissgrupp • • • • • • • • Boverket Byggtjänst CBI Elektriska Installatörsorganisationen, EIO Elsäkerhetsverket Försäkringsbolagen TMF VVS-företagen 4 Vägledande sammanfattning Kapitel 1 utgör stöd vid projekteringen, framtagning av lämpliga konstruktioner genom redovisning av • • • • • • • • • • Myndighets- och branschspecifika krav Tillverkarens/leverantörens/konstruktörens/installatörens ansvar Värmebehovsdimensionering och val av lämplig värmeisolering Fuktproblematik Torra eller våta utrymmen Underlagsegenskaper som hållfasthet, deformationer, rörelser och andra förutsättningar som kan påverka underlaget och konstruktionen. Tekniska lösningar som fältindelning, dilatationsfogar och rörelse fogar för keramiska ytskikt Material- och produktegenskaper samt förutsättningar för installation Egenskaper för elektriska och vattenburna golvvärmesystem Beräkning, dimensionering och val av konstruktion och material Kapitel 2 utgör stöd vid genomförandet så att följande delar kvalitetssäkras • • • • • • • • Underlag Konstruktion Värmebehov Material Installation Systemkontroll och egenkontroll Dokumentation Drift, underhåll och skötsel 5 1.1 Myndighetskrav och branschkrav Boverkets Byggregler, BBR och Elsäkerhetsverkets Föreskrifter är lagkrav som ska följas. Branschregler eller projektspecifika specifikationer kan innebära att högre krav ställs. I denna skrift har särskilt nedanstående myndighetskrav beaktats Boverkets Byggregler, BBR 2 Allmänna regler för byggnader 6:4 Termiskt klimat 6:51 Fukt, allmänt 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd 6:53 Fuktsäkerhet 6:5331 Vattentäta skikt 6:5332 Vattenavvisande ytskikt 6:5333 Underlag för vattentäta skikt 6:5334 Dolda ytor 6:5335 Avledning av vatten till golvavlopp 9 Energihushållning Elsäkerhetsverkets Föreskrifter • • • • Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska anordningar Elsäkerhetsverkets föreskrifter om behörighet för elinstallatörer Gällande författningar finns att läsa och kan laddas ner på Elsäkerhetsverkets hemsida www.elsakerhetsverket.se 6 1.2 Inomhusklimat och utrymmen BBR 20, 6:4 Termiskt klimat, BBR 20, 6:42 Termisk komfort Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT (dimensionerad vinter ute temperatur), utformas så att • • • den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 oC i bostads- och arbetsrum och 20 oC i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och yttemperaturen på golvet i vistelsezonen beräknas bli lägst 16 oC (i hygienrum lägst 18 oC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 oC) och kan begränsas till högst 26 oC Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0.25 m/s under övrig tid på året. Golvytetemperaturen i vistelsezonen får inte överstiga 26 oC vid DVUT. Vid utetemperaturer lägre än DVUT eller i område utanför vistelsezonen får golvyttemperaturen höjas. Observera att överdimensionering av eleffekten från till exempel en värmekabel, vid en eventuell övertäckning ofta kan ge en väsentligt högre golvytetemperatur än vad som är tillåtet. Vid nyproduktion och renovering måste underliggande konstruktionens eventuella rörelser beaktas. Utrymmen, torra – våta utrymmen Den keramiska fältindelningen bör om möjligt göras så kvadratisk som möjligt. Om sidlängden överstiger 6 m bör en rörelsefog i den keramiska ytbeläggningen utföras. Under vissa omständigheter och förutsättningar kan rörelsefog krävas även om sidlängd är kortare 6 m, t.ex. vid stora mörka plattor, vid stora panoramafönster osv. Rådfråga din leverantör av keramik. 7 1.2.1 Våta utrymmen I våtutrymmen med krav på tätskikt ska gällande branschregler för vattentätning, rördragning och elinstallationer följas. Kontrollera med tillverkaren av tätskikt, fäst- och fogmassor att produkterna uppfyller kraven i gällande branschregler. Storleken på de keramiska plattorna väljs med hänsyn till fallbyggnad och golvbrunnsplacering. Golvvärmerör eller värmekabel bör inte placeras närmare än 100 mm från golvbrunn med hänsyn till möjlig delreparation av golvbrunn. 1.2.2 Torra utrymmen I torra utrymmen är belastningen densamma som i våta utrymmen, och därmed samma behov av förstärkt bjälklag vid keramiskt ytskikt. Likväl bör fältindelning i det keramiska ytskiktet beaktas, med hänsyn tagen till de rörelser som förväntas. 8 1.3 Fukt Byggnader påverkas av fukt i olika former, både utifrån i form av regn och markfukt, fukt från aktivitetet inomhus och så kallad byggfukt. Detta kapitel behandlar den fukt som kan komma att påverka en golvkonstruktion med keramik på golvvärme. Byggfukt Byggfukt är den fukt som tillförs från byggnadsmaterial, t.ex. vatten i betong eller träkontruktioner. Konstruktionen ska vara avsedd att hantera byggfukt genom att fukten kan tillåtas torka ut i efterhand. Alternativt ska konstruktionen torkas ut innan man går vidare i byggnationen. När byggfukt torkas ut sker i första hand två saker som påverkar omgivande byggnadsdelar: Dels sker en fukttransport vilket kan leda till skada på fuktkänsligt material, dels en materialrörelse, vanligtvis en krympning. Konstruktionen måste vara så torr att de materialrörelser som uppstår efter montering av keramik och tätskikt i våta utrymmen kan hanteras av fäst- och fogmassor. Lim för tätskikt har oftast en kritisk gräns vid 90 % RF i underlaget då materialegenskaperna försämras. Det ingår i konstruktörens åtagande att kontrollera vilka kritiska gränser för fukt som gäller för konstruktionens ingående produkter och material. Platta på mark med underliggande isolering och kapillärbrytande skikt Fukthalten i betong ska generellt alltid hållas på lägsta möjliga nivå. Den relativa fuktigheten och det kritiska fukttillståndet ska inte överskridas i betongen innan till exempel montage av tätskikt i våtutrymmen. Betongen i en platta på mark rekommenderas ha 85% RF eller lägre innan tätskikt och/eller keramik monteras. Anger materialleverantören något annat RF-värde, gäller det. Relativ fuktighet ska mätas i hela betongens tjocklek. Golvvärmesystemet ska ha varit avslaget under minst 3 dygn så att fuktfördelningen i plattan har stabiliserats. Detta eftersom att en enkelsidigt uttorkad betongplatta med underliggande isolering är torrast i ytan och fuktigast i botten mot isoleringen. Om ett tätskikt installeras på en sådan betongplatta och golvvärmekablar/rör ligger i botten av plattan kommer betongen att bli torrast i botten och fuktigast i ytan när golvvärmen tas i bruk. Fuktkvoten för limmet till tätskiktet riskerar då att överskridas om man bara mätt den relativa fuktigheten i ytan. Betong har olika torktider beroende på VCT tal, tillsatser och omgivning. Kontrollera vilka torktider som gäller. Under normala förhållanden torkar en 100 mm betongplatta med underliggande cellplastisolering till 9 85 % RF på två månader ifrån det att husstommen monterats och huset är tätt. Den torktiden kan oftast halveras med påslagen golvvärme, se kapitel 1.9 Golvvärme, uppstart och drift. Betongbjälklag Fukthalten i betong ska generellt alltid hållas på lägsta möjliga nivå. Den relativa fuktigheten och det kritiska fukttillståndet ska inte överskridas i betongen då till exempel tätskikt monteras i våta utrymmen. Träbjälklag För att undvika för stora rörelser i träbjälklag rekommenderas konstruktionsvirke och ingående skivmaterial ha högst 12 % fuktkvot innan montage, se träbjälklag 1.5. Markfukt Marken under en byggnad förutsätts ha 100 % RF. En platta på mark måste skyddas mot tillskjutande markfukt och kapillärsugning. Det kan till exempel göras med minimum 100 mm underliggande cellplastisolering. Då säkerställs kapillärbrytning med tillräcklig ångtäthet och temperaturskillnad mellan plattan och marken som motverkar fuktvandring uppåt. Detta gäller för en byggnad med korrekt utförd dränering och maximal bredd om 8 m. För att uppfylla energikravet i BBR, kapitel 9 Energihushållning, krävs i regel tjockare isolering. En platta på mark utan underliggande isolering som förses med golvvärme får stora energiförluster samt en stor fuktvariation och är därför inte lämplig konstruktion för golvvärme. Tillförd fukt Våtrum förses med ett godkänt tätskiktssystem för att skydda mot tillförd fukt. 10 1.4 Isolering, värmebehov, värmebehovsberäkning. 1.4.1 Isolering Temperaturen på golvvärmesystemet är beroende av hur stor den värmeavgivande ytan är, hur välisolerat byggnaden är, hur stort värmegenomgångsmotstånd är ovan golvvärmen samt luftrörelserna i byggnaden. För att erhålla en hög verkningsgrad gäller generellt att det ska vara lågt värmemotstånd (keramisk ytbeläggning har lågt värmemotstånd) mellan golvvärmesystemet och rumsluften samt att värmemotståndet under golvvärmesystemet ska var högt. Värmeavgivande yta ska vara så stor som möjligt. Vid installation av golvvärme och med underliggande isolering så ökar i normala fall golvtemperaturen med ca 30-50 %. Om golvytmaterial med stort värmemotstånd används eller om rumstemperaturen ökas så ökar även temperaturen i golvet. Värmeförlusterna under golvvärmekonstruktionen ska beaktas. Fuktigt material leder värmen bättre än torrt, därför är det viktigt att underkonstruktionen är torr för att minska värmeförlusterna. Golvvärmen i en golvkonstruktion påverkar fuktbalansen genom att temperaturen förändras. Platta på mark med underliggande tät isolering motverkar kapillärsugning och ånggenomgång av markfukt. Om golvvärme installeras i enstaka delar av byggnaden kan för lite isolering, utöver större värmeförluster, leda till fuktvandring i kringliggande golv. Vid renovering av byggnader med platta på mark utan underliggande isolering bör man i första hand sträva efter att öka isoleringen under plattan genom att till exempel ta bort befintlig betong, isolera och gjuta ny platta. Om inte det går, ska man beakta att för mycket isolering ovanpå plattan ökar plattans relativa fuktighet som ger ökad risk för fuktskador i övriga delar av stommen. Vid installation av golvvärme i mellanbjälklag, i kallt utrymme och krypgrund kan bjälklaget behöva isoleras under golvvärmen. Isoleringen förhindrar värmeförlust till underliggande utrymmen. Vid renovering ska isoleringsbehovet jämställas med nyproduktion. Fungerar det att tilläggsisolera bör det göras. Detta gäller inte bara golvet utan även tak, väggar, fönster, etc. För att undvika tillskjutande markfukt, är minimikravet 100 mm underliggande cellplastisolering eller motsvarande. För att uppfylla energikravet i BBR, kapitel 9 Energihushållning, krävs oftast mer. 1.4.2 Värmebehov När man ska dimensionera golvvärme, är det viktigt att ta reda på vad det verkliga värmebehovet är. Vid dimensionering bör även hänsyn tas till olika materials tjocklek och värmeledningsförmåga. Detta för att inte 11 överdimensionera och därmed utsätta golvkonstruktionen för höga temperaturer, eller underdimensionera och inte klara värmebehovet. Vid renovering kan det finnas risk för att golvvärmesystemet överdimensioneras till följd av att byggkonstruktionen är för dåligt isolerad. Är golvytan liten i förhållande till totala rumsvolymen och värmebehovet, kan behov finnas för annan kompletterande värmekälla. Förekommer stora fönsterpartier, kan det finnas ett behov av annan kompletterande uppvärmningskälla till exempel under fönstren för att förhindra kallras vid låga utomhustemperaturer och för att behålla komforten i utrymmet. Enligt BBR 19 gäller en maximal tillåten golvytetemperatur på 26 °C. Utrymmet ska dimensioneras för max 26 °C vid DVUT, vilket innebär en avgiven effekt från golvytan på ca 65 W/m² vid en rumstemperatur på 20 °C. Om värmebehovet överstiger 65W/m² för byggnaden måste den tilläggsisoleras alternativt kompletteras med annan värmekälla. Dimensionera inte för högre effekt än nödvändigt. Höga effekter ger större temperatursvängningar och risken för övertemperaturer blir större. Det är viktigt att eftersträva en jämn golvyttemperatur. Ett golvvärmesystem dimensioneras normalt utifrån det faktum att golvytan inte kommer att täckas med tjocka mattor, högar med tvätt eller annat. 1.4.3 Värmebehovsberäkning Värmebehovsberäkning ska utföras och tillhandahållas av projektör/ installatör för varje byggnad och utrymme, beräkningen ligger sedan till grund för val av golvvärmesystem, konstruktion och dimensionering. Om värmebehovet överstiger 65W/m² för byggnaden måste den til�läggsisoleras alternativt kompletteras med ytterligare värmekälla. Vid nyproduktion dimensioneras golvvärmesystemet utifrån en detaljerad värmebehovsberäkning. En beräkning av värmebehovet görs utifrån följande faktorer • • • • • byggnadens yta, takhöjd, fönsterpartiet och omgivande skal u-värden ventilation DVUT-Dimensionerande vinter utetemperatur innetemperaturen Vid ombyggnad och renovering kan det vara svårt att få tag i alla uppgifter till en värmebehovsberäkning. Tabell 1 anger riktvärden som är baserade på gällande byggnormer under aktuell tidsperiod och är inte någon fullständig värmebehovsberäkning. 12 För ytor mindre än 6 m² som ska installeras med golvvärme är värmebehovet något större än vad som anges i tabellen. Max effekt belastning elektrisk golvvärme För elektrisk golvvärme gäller följande rekommenderade max effekter för att undvika överhettning beroende på värmeledningstal (lambda värde) för olika omslutande material. Lambda värde mindre än 0,6 W/m/K, är olämplig för elektrisk golvvärme. • • • Lambda värde 0,6-1,2 W/m/K, max 75 W/m², max 10 W/m kabel. Lambda värde 1,2–1,4 W/m/K, max 100 W/m², max 13 W/m kabel. Lambda värde 1,4–1,8 W/m/K, max 120 W/m² för betongkonstruktion med åtminstone 100 mm tjocklek. Obs! Överdimensionering av eleffekten, vid en eventuell övertäckning ofta kan ge en väsentligt högre golvytetemperatur än vad som är tillåtet. Trähus värmebehov W/m² golvyta Byggnads år -1940 1940-60 1960-80 1980-90 Klimatzon 1 Klimatzon 2 Klimatzon 3 45-60 60-70 65-75 40-45 45-55 55-60 1960-80 1980-90 75-80 95-100 100-110 60-80 80-90 85-95 Stenhus värmebehov W/m² golvyta Byggnads år -1940 1940-60 1990-2006 200635-40 40-45 50-55 25-30 30-35 40-45 1990-2006 2006- Klimatzon 1 90-110 75-100 45-70 40-45 35-40 25-40 Klimatzon 2 115-125 95-110 60-80 45-55 40-45 30-35 Klimatzon 3 125-145 105-130 65-90 55-60 50-55 40-45 Klimatzon 1, Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon 2, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län. Klimatzon 3,Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Tabell 1, värmebehov 13 1.5 Underlag - konstruktioner Beakta keramiska plattans styvhet för att få en hållbar konstruktion för golvvärme. Eventuella rörelser får inte vara större än vad det keramiska ytskikt klarar av. Rörelser som uppkommer i bjälklaget måste hanteras av t.ex. avjämningsmassa, armering, tätskikt, fäst- och fogmassa. Underlaget kan exempelvis bestå av betongbjälklag eller träbjälklag. Konstruktionen på dessa underlag kan utföras som fasta (beläggningen är fast förankrad i underlagets hela yta) eller flytande (beläggningen ligger löst utan förankring i underlagets yta). Därutöver finns hybridkonstruktioner, som varken är fasta eller helt flytande. Betongbjälklag Betongbjälklag motsvarande 50 mm armerad platta på mark med underliggande isolering och kapillärbrytande skikt som uppfyller kraven i Eurokod 5 uppfyller kravet för fast underlag. Betongens deformation på grund av krympning och krypning ska beaktas innan plattsättning påbörjas. Träbjälklag Träbjälklag ska uppfylla kravet enligt Eurokod 5, bjälklag dimensioneras enligt Eurokod 5 för att ge max deformation/nedböjning/svikt med förhållandet L/300. I normala fall utförs ett korrekt träbjälklag med skruvlimmad golvspånskiva 22 mm upplagd på träbjälkar c/c 600 mm, 45x220 mm, C24 med en normal spännvidd på max 3600 mm. Vid bjälklagsdimensionering är faktorerna spännvidd och tilltänkt belastning avgörande huruvida det ska vara mindre centrumavstånd mellan bjälkarna alternativt att dubblerade bjälkar på c/c 600 monteras. Obs! Om inte underlaget uppfyller kravet enligt ovan ska förstärkningar utföras enligt anvisad dimensionering och dokumenteras. När det gäller träbjälkar/reglar, ska uttorkningsrörelsen (krympning i höjdled av bjälken) ej överstiga 2 mm. Det uppnås exempelvis genom att konstruktionsvirket är torkat till 12 % fuktkvot innan det keramiska ytskiktet monteras. Ett träbjälklag med golvvärme kommer att hamna i en jämvikt mellan 6 % - 10 % fuktkvot, beroende av årstid. 14 Konstruktioner För att uppfylla kraven för nedan principkonstruktioner ska kraven i 1.5 ”Underlag och konstruktioner” följas. Fast konstruktion Exempel på fast betongbjälklagskonstruktion, GF 1 för torra utrymmen. Obs! För våtutrymmen kan GF 1 kompletteras med falluppbyggnad och tätskikt, beakta minsta täckning på 12mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj. 15 Träbjälklagskonstruktion Exempel på fast träbjälklagskonstruktion, GF 2 för torra utrymmen. Obs! För våtutrymmen kan GF 2 kompletteras med falluppbyggnad och tätskikt, beakta minsta täckning på 12 mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj, GF 3. GF 3 16 Flytande konstruktion Exempel på flytande konstruktion på fast underlag, betong eller träbjälklag, GBF 2 för torra utrymmen. Obs! För våtutrymmen kan GBF 2 kompletteras med falluppbyggnad och tätskikt, beakta minsta täckning på 30 mm mellan tätskikt och överkant golvvärmerör/värmekabel vid golvbrunn, se våtrumsdetalj. Underlaget måste vara dimensionerat för den ökade lasten. 17 Rörelsefogar I flytande konstruktioner måste rörelsefog utföras vid kanter, pelare, avgränsningar och mot andra fasta konstruktioner. Hybridkonstruktioner En konstruktion som varken är fast- eller flytande mot underlaget kallas hybridkonstruktion. Konstruktionen är inte så fast förankrad i underlaget så att den kan hålla emot de rörelser och spänningar som kan uppstå. Konstruktionen är inte tillräckligt avskild från underlaget för att vara flytande, så att rörelser och spänningar inte överförs. En hybridkonstruktion måste vara konstruerad, materialspecifierad samt dokumenterad av en fackman/golvvärmefabrikant som tar ansvar för konstruktionen. 18 1.6 Avjämningsmassor och handspackel 1.6.1.1 Generellt • • • • Spackel/avjämningsmassor, ska vara CE märkta och omfattas av SS-EN 13813 Tryckhållfasthet ska vara minst C20 vid betongunderlag och träbjälklag Böjdraghållfasthet ska vara minst F4 för betongunderlag och F6 vid träbjälklag Krympning ska vara max 0,8 ‰, gärna lägre Drift och igångsättning av golvvärmesystemet under/efter spackling ska göras enligt kap 1.9 om inte leverantören anger annat. Rotbruk, jordfuktat handspackel/rotbruk ska alltid komprimeras. Luftfickor får inte förekomma. Hela kabelns yta ska omslutas av bruket. Vid fasta konstruktioner bör skikttjocklek för spackel/avjämningsmassa inte understiga 12 mm ovan värmemediet eller minst cc-avstånd i mm på värmemediet/10 (ex. 200 mm cc-avstånd/10 = 20 mm skikttjocklek), om inget annat anges av tillverkaren. Vid flytande konstruktioner, ska tillverkarens metod för eliminering av risken för kantresning (curl) följas. Skikttjocklek för spackel/avjämningsmassa bör ej understiga 30 mm, ovan värmemediet, om inget annat anges av tillverkaren. En expansionslist (rörelsefog) ska alltid appliceras runt fast stomme. Vid hybridkonstruktioner (se kapitel 1.5) kontakta alltid tillverkaren av det cementbundna materialet eller tillverkaren av värmekabel/rören, för projektspecifika anvisningar. Värmeledningstal för olika avjämningsmassor, handspackel och betong Självavjämnande spackel Material Densitet (kg/m³) Värmeledningstal (W/m/K) Cementbaserat avjämningsmassa Cementbaserat avjämningsmassa Cementbaserat avjämningsmassa Betongmaterial Cementbaserat med lättfiller Cementbaserat handspackel Cementbaserat rotbruk Självavjämnande specialgips/ anhydritspackel 1600 1800 2000 2400 1,0 1,2 1,5 2,4 700 1600 2000 2100 0,23 (ej lämplig för golvvärme) 0,8 1,3 1,0-1,1 (Avjämningsmassa med lägre värde än 0,6 är inte lämpliga i konstruktioner med golvvärme). Tabell 2. Värmeledningstal 19 Generellt vid gipsbaserade produkter. Gips är ett vanligt namn på kalciumsulfat som förekommer naturligt i två former dihydrat och anhydrit. Gips, dihydrat, kan värmebehandlas och på så sätt avlägsnas en del av kristallvattnet resultatet är gips. Den avgörande skillnaden mellan anhydrit och gips är reaktionshastigheten, där gips reagerar mycket snabbare än anhydrit. Gipsbundna produkter är bra på att ta trycklaster, men sämre på draglaster. Därför bör gipsspacklet armeras med en glasfiberarmering, en stålarmering är mindre lämplig på grund korrosionsrisken. När produkten härdar samt torkar, uppstår alltid en liten krympning. Detta innebär att gipsspacklet först sväller men återgår sedan till ursprunglig volym. Detta gör att gipsbundna produkter är mer lämpade vid svaga underlag. Gipsbundna produkter kan, väldigt schematiskt, ges följande indelning. • Grovavjämningsspackel omfattar flera olika typer av gips • Självavjämnande spackel α-gipsbaserade • Handspackel Kalciumsulfat/anhydrit spackel Spackel är ett gipsbundet system vars egenskaper kan variera inom vida gränser. De spackel som är relevanta för detta sammanhang är naturanhydrit och syntetanhydrit. Naturanhydrit bryts ifrån dagbrott medan den syntetiska tillverkas av kalksten och svavelsyra varvid den syntetiska har högre hållfasthet. Spacklet kan delas in i hand-, grovoch självavjämnande spackel. De flesta anhydritspackel avslipas och behandlas med en ytförstärkare. Spacklet indelas oftast efter dess användningsområde, i privat eller offentlig miljö samt efter vilka krav som ställs på spacklet t.ex. tryck- och draghållfasthet vid belastning av pallyftare, rullande stolshjul, skjuvlast och formförändring. Formförändring kan dessutom uppstå vid variationer i temperatur och fuktighet. Speciell hänsyn måste dock tas till den kantresning som kan uppstå vid ensidig uttorkningen och krympspänning. Här kan en speciell armering vara att föredra. Spackel har ofta ett väl specificerat intervall för den skikttjocklek det kan användas inom. Det är vanligt att det tillförs egenskaper i spacklet som gör det extra lämpligt för vissa applikationer, t.ex. golvvärme. 20 Beläggning Gipsspacklet ska primas innan tätskikt eller keramik monteras om inte annat anges av tätskikt- och bruksleverantör. Gipsbundna produkter bör armeras med glasfiberprodukt. Stålarmering är mindre lämplig på grund av korrosionsrisk. Det är alltid riskabelt att applicera cementbaserade produkter på gipsbaserade produkter. Det kan uppstå ettringitbildning och därmed orsaka ett vidhäftningsbrott. Det är alltid säkrast att applicera gipsbaserade produkter mot gipsbaserade. Fukt De flesta spackel eller avjämningsmassor får inte exponeras för högre än 95% fortvarigt relativ fuktighet (om inte annat anges från tillverkaren). Ett spackel ska inte användas där det finns risk att det utsätts för fukt, markfukt, tillskjutande fukt eller där spacklet utsätts för vatten från ovansidan, eftersom spacklet då riskerar att anta en mjuk form. 21 1.7 Fäst och fogmassor Fästmassor/bruk ska uppfylla kraven i SS-EN 12004 Minimumkrav C2S1 C = cementbaserad D = dispersionsprodukt R = epoxyprodukt 1 eller 2 = vidhäftning: 1 = >0.5 N/mm², 2 = >1 N/mm² S1 eller S2 = S1 = 2.5 mm S2 = 5 mm (deformationsklass, elasticitet, böjstyvhet) F = snabbhärdande: min 0,5 N/mm² efter max 6 timmar T = glidbeständig: max 0,5 mm (normalfästmassa 2 mm) E = förlängd öppentid uppkammad/längre justertid Fogmassor ska uppfylla kraven i SS-EN 13888 Minimumkrav CG1, men CG2 är att föredra. CG: cementbaserat fogmassa, därefter klassning 1 eller 2. Klass 1 Slitstyrka: < 2000 mm² Tryckstyrka under standardförhållande: >15 N/mm² Tryckstyrka efter tö/frost: > 15 N/mm² Böjtryckstyrka under standardförhållande: > 3,5 N/mm² Böjtryckstyrka efter tö/frost: > 3,5 N/mm² Rörelse: < 2 mm/m Vattenabsorption efter 30 min: < 5 g Vattenabsorption efter 240 min: < 10 g Klass 2– tillägg till klass 1 • Slitstyrka: < 1000 mm² • Vattenabsorption efter 30 min: < 2 g • Vattenabsorption efter 240 min: < 5 g 22 1.8 Keramik Keramik på värmegolv Klinker som ska läggas på värmegolv, ska ha en vattenabsorption <E≤6%. Plattor väljs ur grupperna: AI, AIIa, BI, och BIIa med undergrupper. Keramiken delas in i olika grupper enligt SS-EN 14411:2007. Klassificering av keramiska plattor med hänsyn till vattenabsorption och formningsmetod enligt SS EN 14411:2012 A Strängpressade B Torrpressade a Grupp I E≤3% Grupp IIa 3%<E≤6% Grupp IIb 6%<E≤10% Grupp AIa E ≤ 0,5% (Se bilaga L) Grupp AIb 0,5%<E≤3% (Se bilaga A) Grupp AIIa –1a (Se bilaga B) Grupp AIIb –1a (Se bilaga D) Grupp AIIa –2a (Se bilaga C) Grupp AIIb –2a (Se bilaga E) Grupp BIa E≤0,5% (Se bilaga G) Grupp BIb 0,5%<E≤3% (Se bilaga H) Grupp BIIa (Se bilaga I) Grupp BIIb (Se bilaga J) Grupp III E 10% Grupp AIII (Se bilaga F) < Formningsmetod Grupp BIIIb (Se bilaga K) Grupp AIIa och AIIb är indelade i två delar (Del 1 och 2) med olika produktspecifikationer. b Grupp BIII innefattar endast glaserade plattor. Endast små mängder oglaserade torrpressade plattor tillverkas med en vattenabsorption större än 10 %. Dessa innefattas inte i denna produktgrupp. Tabell 3. Klassificering av keramiska plattor 23 1.9 Golvvärme, uppstart och drift Golvvärme ger en förhöjd temperatur i golvet vilket påverkar uttorkningen av betong, spackel, fäst- och fogmassa. Vid för snabb uttorkning försämras egenskaperna och hållfastheten. Full drifttagning av golvvärmesystemet kan ske när betong, spackel, fäst- och fogmassa har härdat till specificerade tekniska egenskaper dock tidigast efter 28 dygn från dess att plattläggning färdigställts. Kontrollera ingående komponenters torktider vid rådande temperatur och fuktighet så att det inte avviker från ovanstående. Uppstart ska ske med max 20 °C golvvärmetemperatur därefter kan temperaturen höjas med max 3 °C per dygn till drifttemperatur är uppnådd. Om golvvärmesystemet varit avstängt under en längre tid bör omstarten ske enligt anvisning ovan. Golvvärmesystemet får vara i reducerad drift under pågående montage av keramiskt ytskikt. Max tillåten golvytetemperatur är 20 °C vid plattläggning. Denna temperatur ska hållas minst 1 dygn före plattläggning till 28 dygn efter avslutad plattläggning. Efter att torktiderna uppnåtts får golvvärmesystemets temperatur höjas stegvis till full drifttemperatur, temperaturen i golvet höjs till driftstemperatur under en veckas tid med max 3 °C temperaturhöjning per dygn. Viktigt att golvytetemperaturen begränsas så att den inte får överstiger 26 °C vid DVUT. Vid lägre DVUT får golvytetemperaturen höjas. I kombinerade system dvs. där både elektrisk golvvärme och vattenburen golvvärme installerats i samma utrymme ska inte det vattenburna systemet vara aktivt vid elgolvvärmedrift eftersom det vattenburna systemet leder bort värmen. Golvvärme kan oftast användas för att påskynda uttorkningen av en betongplatta. Första veckan efter installation får temperaturen på golvvärmesystemet vara max 20 °C därefter kan temperaturen höjas med max 3° per dygn till max 30 °C, beakta att värmen ska slås av eller reduceras innan läggning av keramik enligt ovan. Den ökade fuktavgivningen från betongplattan kan påverka omgivning och övriga byggnadsdelar, använd luftavfuktare vid behov. Om leverantör av golvvärme föreskriver annat så gäller det. 1.9.1 Elektrisk golvvärme Golvvärmesystemet ska vara CE-märkt och uppfylla gällande elföreskrifter och elstandarder. Elektrisk golvvärme ska vara försedd med jordfelsbrytare enligt installationsstandard. Vid installation i våta utrymmen, ska minst skyddsklass I-materiel eller klass III-materiel användas och i torra utrymmen kan klass II 24 materiel användas. Lägsta kapslingsklass för alla utrymmen är IP67. Installation av elektrisk golvvärme ska utföras av behörig installatör enligt elföreskrifterna. Den elektriska golvvärmekonstruktionen ska dimensioneras på ett sådant sätt att den aldrig kan överskrida 80 °C enligt standard. Många ingående produkter i golvvärmekonstruktionen kan ha en lägre temperaturtolerans. Övertemperatur förhindras genom att man begränsar kabelns effekt i W/m samt golvytans effekt i W/m². Varje utrymme regleras med egen termostat med golvgivare för att hålla golvtemperaturen konstant. Golvvärmen får inte regleras med endast rumsgivare. Kombinationen rums- och golvgivare kan användas. Vid förläggning av randzoner vid stora fönsterpartier med större värmebehov än övriga ytor, är det viktigt att golvvärmetemperaturen bibehålles jämn över hela golvytan och att golvytetemperaturen inte blir högre än 26 °C vid DVUT. För att kunna kontrollera detta ska randzonen installeras som ett separat värmesystem och ha en egen termostat med golvgivare. Vanligtvis behövs en manuell justering mellan årstiderna beroende på byggnadens isolering. Vid sämre isolering krävs större justering. Uppvärmningen upphör om golvgivaren övertäcks, eftersom den bara mäter temperaturen där den är placerad. Övertäcks övriga golvytor fortsätter uppvärmningen och temperaturen i konstruktionen ökar beroende på vilken effekt som golvvärmesystemet är dimensionerat efter. Det är viktigt att påpeka att temperaturen är högre under mattor och liknande än på omgivande öppna ytor. En välisolerad golvkonstruktion ger vid övertäckning en högre temperatur jmf med en sämre isolerad golvkonstruktion vid samma installerade yteffekt. Det finns två internationella produktstandarder SS-EN 60800 värmekabel och SS-EN 60335-2-96 värmefolier och värmemattor. Det finns en nationell standard SS 424 24 11 som har snarlika krav som SS EN 60800. Det är viktigt att upplysa om att det ställs högre mekaniska och elektriska krav på produkterna i SS-EN 60800 än på produkterna i SS-EN 60335-2-96. Vid installation av eluppvärmt golv gäller ovannämnda standarder tillsammans med elföreskrifterna och SS 436 40 00 Elinstallationsregler. 25 1.9.2 Vattenburen golvvärme Värmerör Golvvärmerör ska vara godkända enligt nedanstående DIN standard och uppfylla resterande krav • • • • • • • DIN 16833/34, DIN 16892 eller SS EN ISO 15875-2 kvalitetsstandard EN ISO 22391, PE-RT rör (plaströrsstandard) DIN 4726, diffusionstäthet Rör ska klara kontinuerligt drifttryck på minst 6 bar och min 60 °C Rör ska förläggas skarvlöst samt efter golvvärmeleverantörens förlägg- ningsritning För alla detaljer som anslutningar, kopplingar, stödhylsor osv, gäller att samtliga delar ska tillhöra samma tillverkares system Installationen ska täthetsprovas Rörinstallationer ska uppfylla kraven i ”Branschregler för Säker vatteninstallation”. Utgiven av VVS-installatörerna. Systemuppbyggnad Från värmekällan leds värmevattnet ut till en eller flera golvvärmefördelare. I Golvvärmefördelaren fördelas värmevattnet till de olika golvvärmeslingorna. Vanligtvis förläggs en golvvärmeslinga i varje rum. Större rum eller rum med relativt stort värmebehov kan ha flera golvvärmeslingor. Slingorna kan också förläggas med varierande täthet (c/c-avstånd) för högre/lägre värmeavgivning. Normal tilloppstemperatur är 30-40 °C. Värmekälla Som värmekällor kan t.ex. ved/pellets-, gas-, el-, gaspannor, värmepumpar, solvärme etc. användas. Då vattenburen golvvärme är ett lågtempertursystem ger det bra verkningsgrad för värmepumpar och innebär att solvärme kan utnyttjas under en längre period av året. Värmekällan bör ha en styrning som varierar temperaturen på värmevattnet beroende på utetemperaturen. Golvvärmerör Golvvärmerör är tillverkade av plast med egenskaper särskilt framtagna för golvvärmesystem såsom mycket god åldrings och temperaturresistens. Rören ska vara försedda med syrebarriär och vara märkta med DIN 4726. Syrebarriären förhindrar att syre tränger in i värmevattnet vilket annars kan medföra korrosion i värmekällan m.m. Det förekommer även till golvvärmesystem s.k. flerskikts/komposit rör dvs. ett plaströr med ett metallskikt. 26 Reglering av vattenburen golvvärme Värmeavgivningen från golvvärmesystemet styrs utifrån värmevattenflöde, tilloppstemperatur, samt rörslingornas röravstånd (c/c-avstånd). Flöde, tilloppstemperatur, och rörslingornas röravstånd är uppgifter som finns i konstruktörens beräkning och slingritning. Värmevattenflöde Utifrån konstruktörens beräkning injusteras varje slingflöde på golvvärmefördelarens integrerade reglerventiler eller automatik. I anläggningar med mer än en golvvärmefördelare måste totalflödet fördelas eller att reglerutrustningen för golvvärmesystemet tar hand om detta så att varje fördelare får sitt beräknade flöde. Tilloppstemperatur Tilloppstemperaturen ställs in på värmekällans reglercentral. Reglercentralen ska vara utetemperaturstyrd, dvs. den reglerar tilloppstemperaturen i förhållande till utetemperaturen. I reglercentralen väljs den s.k. värmekurva som bäst överensstämmer med den beräknade tilloppstemperaturen. Tilloppstemperaturen är beräknad för ortens DVUT (dimensionerande utetemperatur kan jämföras med när det är som kallast ute). Golvvärme i kombination med radiatorer Golvvärme är ett lågtemperatursystem som i regel håller ca 15-25 °C lägre tilloppstemperatur än radiatorer och ca 3-4 ggr så mycket vattenflöde. Vid blandat värmesystem, golvvärme i kombination med radiatorer krävs en shuntgrupp för att höja vattenflödet och sänka framledningstemperaturen. Värmekällans reglercentral ställs in för radiatorernas högre krav på tilloppstemperatur. Shuntgruppen anpassar sedan temperatur och flöde till golvvärmesystemet. Det finns normalt tre sätt hos shuntgrupper att reglera tilloppstemperaturen. Utomhuskompenserad tilloppstemperatur, konstant/maxbegränsning av tilloppstemperatur och manuell shuntning. Utomhuskompenserad tilloppstemperatur Shuntgruppen är försedd med en reglercentral, reglermotor, tilloppsgivare samt utegivare. Reglercentralen reglerar tilloppstemperaturen i förhållande till rådande utetemperatur. I reglercentralen väljs den så kallade värmekurvan som bäst överensstämmer med den beräknade tilloppstemperaturen. Tilloppstemperaturen är beräknad för ortens DVUT. (dimensionerande utetemperatur vilket kan jämföras med när det är som kallast ute). Golvvärmesystemet kan vara manuellt reglerad eller utrustat med rumstermostatstyrning. Utomhuskompenserad tilloppstemperatur ger den bästa regleringen. 27 Konstant/maxbegränsning av tilloppstemperatur Konstant/maxbegränsning av tilloppstemperaturen utförs oftast med en självverkande termostatventil. Termostatventilen begränsar tilloppstemperaturen max så att den inte överstiger beräknad tilloppstemp vid DVUT. Golvvärmesystemet måste vara försett med rumstermostatstyrning. Manuell shuntning av tilloppstemperatur Manuell shuntning kräver att värmekällan är utrustad med reglercentral för utomhuskompenserad tilloppstemperatur. Shuntgruppen ställs manuellt in i ett fast blandningsförhållande mellan värmekällans tilloppstemperatur och golvvärmens returtemperatur. En maxbegränsning av vattentemperaturen bör installeras. Golvvärmesystem ska vara försett med rumstermostatstyrning. 2.1 Verifiering av underlag, konstruktion och material. Detta kapitel är avsett att vara en hjälp att kontrollera att en konstruktion utförsfackmässigt genom att använda dokumenterad egenkontroll och konstruktionsverifiering (se 2.2 med underliggande kapitel). Installationsförutsättningar Utrymmets relativa luftfuktighet vid installation bör ligga mellan 30 - 60% och temperaturen ska vara mellan 10 och 25 °C om inte leverantörens anvisning anger annat. Verifiering av underlag Kontrollera och säkerställ att underlaget uppfyller kraven för bärighet enligt kapitel 1.5 – ”Underlag – konstruktioner”. Dokumentera underlagets uppbyggnad. I de fall underlaget inte uppfyller kravet på bärighet ska det förstärkas, dokumentera en eventuell förstärkning. Fukthalt Kontrollera att bjälklaget är uttorkat och uppfyller kraven för kapitel 1.3 ”Fukt”. Isolering Kontrollera underliggande isolering och skydd mot eventuell tillskjutande markfukt, se kapitel 1.4.1 ”Isolering”. Golvvärme • Kontrollera att värmebehovsberäkning är utförd • Installera golvvärmesystem enligt leverantörens anvisning • Försäkra att golvvärmesystemet startas enligt anvisning, se kapitel 1.9 ”Golvvärme”. 28 • Golvvärmesystem ska kontrolleras och dokumenteras enligt leve- rantörens anvisningar Konstruktionsuppbyggnad Kontrollera att hela konstruktionen är beskriven, verifiera och dokumentera att rätt ingående komponenter använts. Följ gällande konstruktionsanvisningar. Ange standardkonstruktion eller en leverantörsspecifik konstruktion, dokumentera med konstruktionshandlingar och dokumentera ingående komponenter. Eventuella avvikelser noteras. 29 2.2 Egenkontroll och konstruktionsverifiering (avser privata utrymmen eller med motsvarande belastning) Huvudansvarig Företag Objekt Fastighetsbeteckning/adress Nyproduktion Branschregler BKR Renovering GVK Säker Vatten Utrymme Våtrum Torrt utrymme Storlek Installationsförutsättningar Relativ luftfuktighet Rumstemperatur Underlag Träbjälklag Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat) Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner” Ja Nej Beskriv eventuella böjstyvhetsförbättrande åtgärder Betongbjälklag Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat) 30 Betongkvalitet Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner” Ja Nej Fukthalt i bjälklag uppfyller kraven i kapitel 1.3 ”Fukt”. Ja Nej Underliggande värmeisolering/markfukt Finns underliggande värmeisolering Ja Nej Typ/tjocklek Skydd mot markfukt Ja Nej Typ/tjocklek Typ av golvvärmesystem Elektrisk Vattenburen Fabrikat Egenkontroll golvvärmesystem bifogas. Ja Nej Dokument konstruktionsuppbyggnad bifogas. Ja Nej Systemstart Datum när konstruktionen var färdig Datum för systemets uppstart Har systemtillverkarens uppstartsanvisning följts Ja Nej 31 Under hur lång tid har temperaturhöjning vid uppstart utförts? Huvudansvarig Ort Datum Underskrift 2.2.1 Egenkontroll, konstruktionsuppbyggnad Konstruktionsbeteckning ”vedertagna standardkonstruktioner” GF 1 GF 2 GF 3 GBF 2 Annan konstruktion Beskrivning Konstruktionshandlingar bifogas. Ja Nej Ingående komponenter Fabrikat/beteckning Egenskaper/annat (värmeledningstal) Skivtyp Avjämningsmassa/spackel Total skikttjocklek avjämningsmassa /spackel Aluminiumplåtar Vidhäftningsprimer Godkänt tätskiktssystem Fästmassa Fogmassa Andra material 32 Keramik Grupp Vattenabsorption vikt % Notera här Betong, härdtid före beläggning Spackel, härdtid före beläggning Annat Avvikelser från föreskrivna material och ingående komponenter Ort Datum Underskrift 33 2.2.2 Egenkontroll, konstruktionsverifiering (avser privata utrymmen eller med motsvarande belastning) Huvudansvarig Företag Objekt Fastighetsbeteckning/adress Nyproduktion Branschregler BKR Renovering GBR GVK Säker Vatten Utrymme Våtrum Torrt utrymme Storlek Installationsförutsättningar Relativ luftfuktighet Rumstemperatur Underlag Träbjälklag Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat) Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner” JA NEJ Beskriv eventuella böjstyvhetsförbättrande åtgärder 34 Betongbjälklag Beskriv uppbyggnad (materialspecificerat) Betongkvalitet Bärighet motsvarande kapitel 1.5 ”Underlag – konstruktioner” JA NEJ Fukthalt i bjälklag uppfyller kraven i kapitel 1.3 ”Fukt”. JA NEJ Underliggande värmeisolering/markfukt Finns underliggande värmeisolering JA NEJ Typ/tjocklek Skydd mot markfukt JA NEJ Typ av skydd Typ av golvvärmesystem Elektrisk Vattenburen Fabrikat Egenkontroll golvvärmesystem bifogas. JA NEJ Dokument konstruktionsuppbyggnad bifogas. JA NEJ 35 Systemstart Datum när konstruktionen var färdig Datum för systemets uppstart Har systemtillverkarens uppstartsanvisning följts JA NEJ Under hur lång tid har temperaturhöjning vid uppstart utförts Ort Datum Underskrift 2.2.3 Egen kontroll, konstruktionsuppbyggnad Konstruktionsbeteckning ”VEDERTAGNA STANDARDKONSTRUKTIONER” GF 1 GF 2 GBF 2 Annan konstruktion Beskrivning Konstruktionshandlingar bifogas. JA NEJ Ingående komponenter Fabrikat/beteckning Egenskaper/annat(värmeledningstal) Skivtyp Avjämningsmassa/spackel Total skikttjocklek avjämningsmassa /spackel Aluminiumplåtar Vidhäftningsprimer Godkänt tätskiktssystem 36 Fästmassa Fogmassa Andra material Keramik Grupp Vattenabsorption vikt % Notera här Betong, härdtid före beläggning Spackel, härdtid före beläggning Annat Avvikelser från föreskrivna material och ingående komponenter Ort Datum Underskrift 37 2.2.3 Egen kontroll, elektriskt golvvärme Fabrikat Typ av produkt Produkt beteckning Total Effekt Watt Längd m Watt/m Installerad produkts Batch/serie nr Uppvärmd golvyta m² Watt/m² golvyta Spackel/betongs värmeledningstal lambda W/m/K Värmeproduktens montagedjup ifrån golvytan mm Fabrikat termostat Termostats typbeteckning Jordfelsbrytare mAmp Storlek säkring Amp Vid inkoppling Uppmätt resistans ohm Uppmätt driftström Amp Uppmätt isolation Mohm Termostat funktionskontrollerad Ja Nej På följande sätt har golvvärmesystemet begränsats så att det inte överstiger 80 ⁰C Följt montageanvisning och fastighetsägaren informerad Gjort lämplig konstruktion/installation och informerat fastighetsägaren (beskriv konstruktion och installation i separat dokument) Använder skyddsutrustning och informerat fastighetsägaren (beskriv skyddsutrustningen i separat dokument) Annat sätt (beskriv i separat dokument) 38 För att uppnå längsta livslängden på golvkonstruktionen så har konstruktion gjorts av Fabrikanten Branschorganisationer Egen konstruktion För att erhålla lägsta energiförbrukning så har: Fastigheten/utrymmet energiförbrukning dimensionerad enligt gällande min. krav Fastigheten/utrymmet energiförbrukning bättre dimensionerad än gällande krav Optimerat energiförbrukningen med termostatreglering Beräknad energiförbrukning för utrymmetk Wh/m²/år Installationsdatum Garantitid värmeprodukt år Garantitid termostat år Fastighetsägare Fastighetsägare informerad om drift, underhåll och skötsel av golvvärmesystemet Ja Nej Dokument överlämnade till fastighetsägaren Ja Nej Följande dokument ska bifogas detta dokument • Värmebehovsbedömning eller -beräkning • Produktdokumentation • Montageanvisningar • Drift och underhållsinstruktion • Kopia på inköps faktura för värmeprodukt och termostat • Ritning/skiss på utrymmesutformning över uppvärmda och ouppvärmda område, förläggningsmönster, kopplingspunkter, skarvarnas och golvgivarens placering • Dokumentera gärna med fotografier 39 Ansvarig Behörig El-installatör Firma Adress Tel Ort Datum Underskrift Detta dokument är framtaget av tillverkarna av värmekabel, tillverkarna av vattenburna system, tillverkarna av cementsystem (spackel, fäst, fog och tätskiktssystem), Byggkeramikrådet samt GVK. Dokumentet har även granskats av EIO och Försäkringsbranschen. 40 2.3 Drift och underhåll Uppstart Vid uppstart/igångsättning se kapitel 1.9. Drift och ekonomi Elektrisk golvvärme Ställ in golvtermostaten så att önskad rumstemperatur, komfort och god driftsekonomi erhålles. Inställd golvtemperatur är inte lika med golvyttemperaturen, normalt är den inställd högre. Golvtermostaten sköter normalt regleringen av golvtemperaturen. Är det så att rumstemperaturen sjunker samtidigt som ute temperaturen sjunker så måste golvtemperaturen höjas. Är värmebehovet stort kan behov finnas av komplettering med ytterligare värmekälla. Det är viktigt att man kontrollerar öppna fönster och dörrar samt ventilationen för att optimera driftskostnaderna. Golvvärmesystemet kan vara tillkopplad året runt. Under sommar perioden kan temperaturen sänkas något för att erhålla rätt komfort. Vattenburen golvvärme För att nå önskad rumstemperatur, komfort och god driftsekonomi ska injustering ske mekaniskt eller elektroniskt av framledningstemperatur och vattenflöde. Följ tillverkarens drift- och skötselanvisning. Underhåll – elektrisk golvvärme Elektrisk golvvärme kräver inget speciellt underhåll utan ska ha samma översyn som övrig elektrisk materiel i fastigheten. Skulle golvet inte bli varmt, jordfelsbrytaren eller säkring löser ut, kontakta ansvarig totalentreprenör, golvvärmeproduktens inköpsställe och eventuellt ditt försäkringsbolag. Åberopas produktgaranti så ska tillverkarens egna auktoriserade reparatörer ges möjlighet att avhjälpa felet innan några ingrepp görs i golvvärmesystemet. 41
© Copyright 2024