Canis – vi förändrar hundvärlden!

En
kunskapstidning
för
Nr. 2/10
Canis – vi förändrar hundvärlden!
aktiva
hundägare
Årgang 13
www.canis.se
Sök i
teori och
praktik
Cecilie Køste och Morten Egtvedt har under flera år varit bland
Nordens mest populära brukshundsinstruktörer. Och nu har
äntligen deras sedan länge efterfrågade bok om sök kommit!
I boken ”Sök i teori och praktik” får du lära dig hur du tränar för att
få en duktig sökhund, oavsett om du tränar tävlingssök, räddningshund/tjänstehund eller endast som aktivering och för att ha kul.
Författarna delar in söket i fyra huvuddelar och går systematiskt
igenom inlärningen av varje enskild del. Sök i system, lokalisering,
markering och lydnad tränas in var för sig, innan man slutligen
sätter ihop hela sökövningen.
Det läggs stor vikt vid noggrann inlärning av de viktigaste
grundfärdigheterna innan man flyttar träningen ut i skogen. Att göra
saker noggrant och grundligt från början i stället för att försöka rätta
till felen i efterhand, är också ett huvudbudskap genom hela boken.
Cecilie Køste och Morten Egtvedt har tidigare skrivit böckerna
”Klickerträning för din hund” och ”Lydnadsträning i teori och
praktik”. Samma träningsprinciper är centrala även i den här boken.
Flera av inlärningsteknikerna som beskrivs i boken är helt banbrytande och har inte tidigare beskrivits i andra böcker om sök.
Du lär dig bland annat hur du kan shejpa in sökmönstret med
minimalt användande av hjälp, hur du kan baklängeskedja
rullemarkeringen, och inte minst hur du kan lägga upp träningen
för att kunna ha en bra säkerhetsmarginal mot blindmarkering och
andra vanliga problem.
Beställ boken på www.canis.se eller via beställningsformuläret här
nedan.
Pris 314 kr (i bokhandeln 359 kr).
Porto 59 kr tillkommer.
Ja, jag vill gärna beställa
_____ ex av
”Sök i teori och praktik” à 314 kr.
Porto 59 kr tillkommer.
Boken kan också beställas direkt från www.canis.se
Namn:
____________________________________________________________________________________
Adress:
___________________________________________________________________________________
Ort:
________________________________________________________________________________________
Canis AS
Svarsending 9103
0098 Oslo
NORGE
Vi som tränar hund bör hela tiden vara intresserade av att utvecklas som tränare. Detta är viktigt, så man inte tror att man
är färdiglärd även om man vet att man kan mycket – då är
slaget förlorat. Det är stor skillnad på att ha en erfarenhet i 20
år och 20 års erfarenhet, särskilt när det gäller hundträning
som har utvecklats så mycket de senaste åren.
Om vi vill lära oss av våra erfarenheter, måste vi prata om dem,
sätta dem i system och gärna relatera dem till en teoretisk
grund. Personligen är jag en ivrig bloggläsare (men inte särskilt ivrig att blogga själv), och lär mig mycket av att läsa om
andras hundträning. Jag är imponerad av dem som ständigt
uppdaterar sin blogg och gör en seriös insats för att lära sina
läsare om hundträning. Det är viktigt att ge dessa ivriga
bloggare positiv feedback (detta är deras betalning!) så att vi
håller träningsbloggarna levande. Det är inte bara underhållande och utvecklande att läsa andras bloggar, utan det kan
även ge bra motivation till egen träning.
Ta dig en titt på vårens kursplaner hos Canis Hundskola. Att
gå kurs ger ofta en motivationsinjektion utan dess like och är
en utmärkt möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter!
God hundträning! Q
Marthe Groven
(redaktör)
3
Innehåll
Separationsångest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Gry Løberg
Border collien – en vallhund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Anna Larsson
UTGIVARE
Canis Sverige
Box 3110, 831 03 Östersund
Tel. (+47) 72 87 86 50 Fax: (+47) 72 87 86 55
E-mail: [email protected]
Internet: www.canis.se
REDAKTION
Bakombyten – förr och nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Anna Larsson
Vittringsprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
Thomas Stokke
Att gå fint utan koppel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Thomas Stokke
Marthe Groven
Knut Eilertsen
Gerd Mortensen
Ren & smutsig klickerträning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
Morten Egtvedt
Dina Doctermann
Elisabeth Kempemo
Canis Challenge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
LAYOUT
Eva Bertilsson
FunkIT Grafisk Design
MATERIALDAGAR OCH UTSKICK
TRYCK
Merkurtrykk
Utgåva nr
Materialdag
Utskick
Hundtidningen Canis
ANNONSPRISER
Nr. 1/2010, årgång 13
ISSN 1501-0341
Ansvarig utgivare: Canis AS
COPYRIGHT
Allt innehåll i denna tidskrift är skyddat enligt
”lag om upphovsrätt till konstnärligt verk”. Inga
delar av innehållet får kopieras eller på annat
sätt användas utan tillåtelse från Nordiska
3-10
10/4
1/6
4-10
10/6
1/8
5-10
10/8
1/10
6-10
1/10
20/11
1-11
1/12
1/2
2-11
10/2
1/4
Baksida:
5000 kr
Omslag 2-3:
4500 kr
1/1 sida:
4000 kr
1/2 sida:
2500 kr
1/4 sida:
1500 kr
Alla priser är exklusive moms. Helårsannonsörer ges 15% rabatt. För beställning av annonsplats kontakta oss på telefon (+47) 72 87 86 50, fax, (+47) 72 87 86 55 eller e-maila
[email protected]. Vi erbjuder annonsering på vår internetsida. Ta kontakt för mer information.
Om Canis
hundförlaget AB och våra artikelförfattare.
Canis startade 1997. Vår målsättning är att sprida kunskap om träning med positiv
förstärkning. Vår verksamhet består i dag av:
Framsidan:
Hundtidningen Canis Nordens ledande hundfackliga tidskrift. Vänder sig först och främst
till de mest aktiva hundägarna. Ges ut i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Torunn Smevik
Innehållet i Canis står för de respektive
författarnas/annonsörernas räkning och är inte
nödvändigtvis i enlighet med redaktionens åsikt.
Canis är tryckt på miljövänligt papper.
4
Canis Förlag Ger ut hundböcker om positiv hundträning.
Nätbutiken Canis.se Försäljning av hundböcker och hundutrustning över Internet.
Canis Hundskola Canis Hundskola har sammanlagt 27 avdelningar i Norge, Sverige och
Danmark. Hundskolans målsättning är att erbjuda kurser till hundägare som vill lära sig
mer om klickerträning.
Vardagslydnad
SEPARATIONSÅNGEST
Foto: Bigstockphoto
Text:
Gry Løberg
Ett av de vanligaste problemen vi ser på vår beteendeklinik
är separationsproblem. Ett separationsproblem är alla typer
av problem som inträffar när hunden är ensam hemma. Det
kan vara hundar som förstör saker, både lösa föremål och
möbler, eller så försöker de gnaga sig ut. Sedan har vi hundar som skäller, ylar och skriker, de som springer omkring,
springer fram och tillbaka, de som kissar inne, bajsar inne
eller kräks. Och sedan har vi de lite mer sällsynta, de som
ger sig på sig själva med slickande, sugande, gnagande eller
bitande.
Inte alla dessa har separationsångest även om de utgör majoriteten. De hundar som kommer till kliniken och har separationsångest kan delas in i flera typer. Vi har hundar som
kommer relativt unga och som aldrig har klarat av att vara
ensamma hemma, och vi ser hundar som utvecklar separationsångest efter att de blivit vuxna. Sedan har vi de hundar
som har så kallad vanlig separationsångest. Detta är hundar
som måste vara tillsammans med någon, det spelar ingen roll
vem det är, bara de slipper vara ensamma. Dessa hundar kan
oftast vara ensamma i bilen, men hemma går det inte så bra.
Och sedan har vi dem som har så kallad äkta separationsångest. De måste vara tillsammans med en given person 24
timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Om dessa hundar har man
5
Miljö- eller familjeförhållanden. Vissa hundar som ligger på
gränsen till att utveckla separationsångest kan klara sig mycket
bra. Andra kan utveckla separationsångest om något i omgivningen förändras.
Foto: Trude Granhus
tidigare sagt att de har haft hyperanknytning, men under
senare tid menar man att de har det man kallar en otrygg
anknytning. Detta uppstår ofta efter en specifik händelse.
Dessa är som tur är mer sällsynta.
Och slutligen har vi den grupp av hundar som utvecklar separationsångest när de blivit gamla. Man antar att detta kan
hänga samman med Cognitiv Dysfunktions Syndrom (CDS)
eller demens.
Det kan finnas många orsaker till att hundar utvecklar separationsångest:
RISKFAKTORER
Ärftliga faktorer. Alla raser kan utveckla separationsångest,
men vissa raser har större benägenhet för att utveckla det än
andra. Vi ser att separationsångest förekommer oftare hos vissa
raser. Vi har inga bra undersökningar om detta här i Norge, men
av de hundar vi får på kliniken hos oss förekommer ofta separationsångest hos bl a Grosser Münsterländer, Gordon Setter,
Cocker Spaniel och Boxer.
Kastrerade. Kastrerade hanar har oftare separationsångest än
okastrerade hanar.
Socialisering och miljöträning. Vi ser också att hundar som
är dåligt socialiserade och miljötränade oftare upplever att
saker där ute i den stora världen är läskiga. Dessa hundar söker
sig till hundägaren för att få trygghet och stöd. Detta leder till
att hunden knyts starkare till hundägaren än normalt, och
därför kan ha större problem med att vara ensam hemma.
Såld för sent. Hundar som säljs relativt sent kan ha fått för lite
erfarenhet av att vara ensamma om de har varit tillsammans
med andra hundar fram till försäljningen. En annan faktor är
att de blir starkt knutna till uppfödaren och uppväxtmiljön. Det
att bli såld sent kan därför leda till att hunden knyts extra starkt
till nästa ägare. Om en hund har bristande socialisering och
miljöträning, kan detta också hänga samman med att den
såldes sent.
6
Familjen har flyttat. Hunden känner sig trygg och klarar
sig bra i kända omgivningar hemma och i närmiljön. En
flytt kan skapa den lilla extra otryggheten som kan leda till
separationsångest.
Sjukdom. När någon i familjen blir sjuk eller sjukskriven
över längre tid, kan detta påverka hunden på flera sätt.
Hunden får en period där den inte är ensam, eller är
väldigt lite ensam. Övergången till heltidsarbete efter en
sjukdomsperiod kan bli för stor eller för hastig för hunden.
Sjukdom kan också leda till att hundägaren blir deprimerad eller ängslig, och detta kan i sin tur göra att hundägaren binder hunden starkt till sig och de får en ömsesidig
stark bindning.
Död. Dödsfall i familjen kan ha två effekter på hunden.
Den ena är att familjemedlemmarnas sorgereaktion kan
påverka relationen till hunden på samma sätt som ångest
och depression kan göra. Den andra effekten är att det
faktiskt är en person som inte längre finns där.
Ändrade samlevnadsförhållanden. Uppbrott i familjen
kan arta sig väldigt olika. Därför kommer också sättet
hunden reagerar på att variera. Vi kan se några av de
samma effekterna som sker vid dödsfall. En person finns
inte där längre och det kan bli sorgereaktioner, depression
osv till följd av uppbrottet. Vid en del skilsmässor lyckas
parterna att fortsätta ha bra kontakt, och några hundar
bor lite här och lite där. För många hundar går detta bra,
men för en hund som är disponerad för separationsångest
är det inte så säkert att detta går bra.
Nytt arbete. Ett nytt arbete betyder ofta ändrade rutiner
för när man kommer och när man går. Detta kan för vissa
hundar upplevas som oförutsägbart i förhållande till
gamla rutiner.
Skiftarbete. Det har visat sig att ägare som jobbar skift
oftare har hundar med separationsångest än andra. Detta
har något med oförutsägbarheten att göra som sådana
hundar kan uppleva. Det är också hundar som har separationsångest gentemot en husse som t ex jobbar på plattform i Nordsjön. Hunden har endast separationsångest
under hans hemmaperioder, men fungerar normalt när
husse är på plattformen.
Barn som flyttar hemifrån. Det finns exempel på att
Foto: AK
hundar utvecklar separationsångest när barn flyttar
hemifrån. Detta varierar med hundens disposition samt
relationen till den som flyttar.
Semester. Längre semester där hund och familj har varit
tillsammans hela tiden, kan ibland få en snabb övergång
till vardagen med jobb och skola. Denna övergång kan
med fördel göras gradvis. Oavsett kan vissa hundar få
separationsångest till följd av semester. Det finns också
fara för återfall efter sådana semestrar.
Omplacering. Omplacering kan leda till separationsångest då hunden kan binda sig starkare till den nya ägaren
eller familjen.
Ägare som bor ensam. När hunden bor tillsammans
med en enda person, kommer den helt naturligt binda sig
hårdare till denna person än om det varit flera i hushållet..
SYMPTOM
Förutom att hunden t ex vokaliserar, urinerar, förstör eller har
hög aktivitetsnivå när den är ensam, kan den även ha vissa
symptom när ägaren är hemma tillsammans med hunden. Ofta
är hundarna nära ägaren eller där familjen är. Om möjligt vill
de också ha fysisk kontakt. Men det finns variationer även på
detta. Vissa hundar lägger sig på strategiska ställen där de har
överblick över där folk är, t ex i hallen där hunden har överblick
över kök, vardagsrum och vilka som försvinner. Hundar som
inte lägger sig på strategiska platser kan lunka efter den
person som hunden är mest bunden till. Vi ser oftare detta
lunkande när hunden bor med en enda person, eller när det
endast är en i familjen som är hemma tillsammans med
hunden.
Andra symptom kan vara hundens reaktion när du ska lämna
den. De flesta hundar får förväntningar på att få följa med när
du klär på dig, men hundar lär sig också att förstå att den ska
vara ensam hemma pga de rutiner du har innan du t ex ska till
jobbet. Hundar med separationsångest blir ofta extra ängsliga
när de förstår att de ska vara ensamma hemma. Vissa hundar
blir också väldigt frustrerade. Om frustrationen blir tillräckligt
stark, ser vi också att vissa hundar blir aggressiva mot ägaren
när ägaren ska lämna hunden ensam hemma.
Om man har som rutin att låta hunden vara i bur när den är
ensam, kan hunden vilja undvika buren eller springa och
gömma sig för att försöka slippa bli instoppad i buren.
DIFFERENTIALDIAGNOSER
Även om hunden vokaliserar, kissar, förstör saker etc när den
är ensam hemma är det inte säkert att den har separationsångest.
Hunden kan vokalisera av andra orsaker än av separationsångest. Hunden kan t ex vara rädd för att vara ensam hemma
därför att den har blivit skrämd eller för att den är rädd för höga
ljud, den hör kanske andra hundar skälla ute, eller den skäller
för att den är territoriell och skäller på förbipasserande.
Har du en hund som förstör saker hemma kan detta ha många
orsaker: rädd för ljud, hunden kan vara territoriell och förstöra
saker när den hoppar omkring för att skälla på förbipasserande,
och även förstöra saker när den leker eller utforskar saker.
Hundar som förstör saker inne i buren eller det den kan nå från
buren, kan göra detta för att den inte klarar av att vara i bur.
Hundar som kissar, bajsar eller kräks inomhus kan göra detta av
medicinska orsaker som t ex urinvägsinfektion, bristande rumsrenhet, inkontinens, inomhusmarkering eller att hunden rastas
för sällan och måste göra sina behov.
Det är fördelaktigt om man kan filma hunden när den är ensam
hemma, eller göra ljudupptag. Grannar som talar om vad de
hör är också en god hjälp.
Foto: Lina Johansen
7
Prognoser
Alla hundar har olika prognoser, och prognosen är
beroende av flera faktorer:
God prognos
E Beteendeproblemet kan enkelt och lätt diagnostiseras
E Alla stimuli kan lätt identifieras och kontrolleras
E Lindrigt problem med kort varaktighet
E Beteendet utgör liten risk
E Låg grad av upphetsning, det är lätt att få
hundens uppmärksamhet
E Låg motivation bakom beteendet
E Förvärvat beteendeproblem
E Ett enkelt problem
E Historiskt sett god prognos för detta beteendeproblem
E Motivationen och familjens möjlighet att träna är
hög
E Bra kommunikation inom familjen
E God förståelse för och möjlighet att träna hunden
Dålig prognos
E Liten förståelse för beteendeproblemet eller de
bakomliggande orsakerna
E Svårt att hitta, kontrollera och avlägsna utlösande
stimuli
E Omfattande och komplicerat beteendeproblem
med lång varaktighet
E Beteendet är farligt
E Hög grad av intensitet och grad av allvar
E Hunden har ett ohämmat beteende och har gjort
stor skada
E Hög grad av upphetsning, svårt att få hundens
uppmärksamhet
E Hög och oförutsägbar frekvens
E Stor ärftlig faktor, beteendena är välkända hos
arten, hos rasen eller linjen
E Komplext och flera beteendeproblem tillsammans
E Komplex familjesituation, familjemedlemmarna
kommunicerar dålig med varandra
E Svårt att generalisera förebyggande och behandlande tekniker till likartade situationer
E Beteendemodifierande tekniker har provats utan
resultat
E När hundägaren inte förstår själva beteendeproblemet och principerna för behandlingen
E När hundägaren inte är särskilt villig att behandla
hunden
E Familjen vill egentligen omplacera eller avliva
hunden
E Hundägaren har svag anknytning till hunden
8
Foto: Ann Kristin Braathen
ÅTGÄRDER
Vi ser ofta att hundar med separationsångest även har
problem med höga ljud, och att många även har uppmärksamhetssökande beteenden. Det är därför viktigt att man kartlägger om det finns flera av dessa beteendeproblem när du
upplever ett av dem. Alla dessa problem behöver inte finnas
där, men det är inte ovanligt. Om en hund med separationsångest även har ljudfobi och uppmärksamhetssökande beteenden, är det viktigt att behandla alla tre beteendeproblem för
att prognosen ska bli så god som möjlig.
Åtgärderna bör delas in i faser så att man inte gör allt på en
gång. Varje hund ska ha sin unika uppsättning av åtgärder som
har anpassats till miljön den lever i, hur familjen bor och lever
och vilka beteendeproblem hunden har.
Många hundägare som har hund med separationsproblem
funderar på att skaffa sig ytterligare en hund för att hjälpa den
första hunden. Detta kan vara en bra idé, men det kan också
sluta med att man får två hundar med separationsångest. Den
nya hunden bör i så fall vara en vuxen hund som inte har
problem med att vara ensam hemma.
Att sätta hunden i bur eller ha hunden på ett avgränsat område
kan också vara en bra idé, men vissa hundar klarar detta sämre
än om de hade ett större område att röra sig på.
Några hundägare har försökt med antiskällhalsband på
hunden. Detta avråder jag starkt då det bl a leder till att hunden
mår betydligt sämre och får sämre prognos. Denna typ av
åtgärd minskar eventuellt symptomen, men gör inget för att
bota det underliggande problemet.
De huvudåtgärder som jag ofta rekommenderar går ut på att
göra hunden mer självständig och mindre bunden till hundägaren, samtidigt som hundägaren gradvis lär hunden att vara
ensam.
Det är få studier som har visat hur varaktigheten av beteendeproblem påverkar prognosen för förbättring av problemet. Ett
undantag är forskarna Takeuchi et al (2001) som studerade tre
olika beteendeproblem och undersökte om det fanns någon
skillnad i förbättring av problemen beroende på hur länge
hundarna hade haft problemet. De fann att 80 % av hundarna
blev bättre som hade haft separationsångest kortare tid än ett
år, medan bara 40 % av hundarna blev bättre som haft separationsångest längre än ett år.
Oberoende av varaktigheten verkar det som att
prognosen för hundar
Författaren
deltar på ett nätmöte
den 20 april där du kan ställa
frågor och kommentera
artikeln. Gå in på
www.canis.se/nettmote
generellt också varierar något med typ av symptom. Efter ca 3
månaders behandlingstid blev i genomsnitt 62 % av hundarna
bättre.
SAMMANFATTNING
Separationsångest kan orsakas av många olika saker, både ärftliga faktorer och miljöfaktorer kan ha betydelse.
Separationsångest är för hunden ett stort välfärdsproblem,
men det är inte alla hundägare som är medvetna om att
hunden har separationsångest och därför inte sätter in åtgärder för att minska problemet. I en undersökning gjord av
Jörgen Damkjer Lund i Danmark visar det sig att 32 % av
hundarna i undersökningen har problem med att vara
ensamma hemma. 80 % av dessa hundägare uppfattade inte
själva detta som något problem, och endast 20 % av hundägarna tyckte alltså att det var ett problem att hunden hade
separationsångest. Av dem som uppfattade detta som ett
problem, var det endast 22,9 % som valde att söka råd för beteendeproblemet.
Separationsångest är ett stort välfärdsproblem både för
hund och ägare, och det är för hundens bästa att man
vidtar åtgärder så fort som möjligt. Ju snabbare man
vidtar åtgärder, desto bättre prognos för hunden. Q
Lund, JD (2007) Afdækning af årsager til aflivning af familiehunde i
Danmark. Institut for Produktionsdyr og Heste. Det
Biovidenskabelige Fakultet. Københavns Universitet. Og Dyrenes
beskyttelse http://www.dyrenes-beskyttelse.dk/hunderapport
Takeuchi,Y.; Ogata, N.; Houptc, KA.; Scarlett, JM. (2001) Differences in background and outcome of three behavior problems of dogs. Applied Animal
Behaviour Science 70 (2001) 297±308
Gry Løberg är beteendekonsult på beteendekliniken Manimal AS och har arbetat med beteendekonsultationer i 10 år. Gry Løberg har MSc
Companion Animal Behaviour Counselling. Dessutom föreläser Gry på egen klinik och vid förfrågan,
och hon är sakkunnig vad gäller hundlagen och
lagen om djurs välfärd. Manimal AS har lokaler på
Hövik i Bärum, där de har konsultationer, kurser och
miniseminar. Du hittar mer information på
www.manimal.no.
Foto: Verena van de Putte
9
MEST NÄR DET
GÄLLER!
Är en bok i mental träning
där du bland annat får veta
hur du hittar flytet när du
tävlar och hur du får koll
på pirriga tävlingsnerver.
Canis söker bra
artikelförfattare!
dträning som du
Kan du något om hund och hun
dägare? Canis är
vill dela med dig till andra hun
iklar inom ämnena
alltid på utkik efter bra art
∑ Lydnad
∑ Bruks
STUDERA MEST
Studie- och fördjupningsmaterial till boken Mest
när det gäller!
SLALOM I PAR
En film om hur du och din
kompis kan träna in slalom
tillsammans. Filmen innehåller också övningar med
sikte mot tävling.
Läs mer och beställ på www.anitaaxelsson.se
∑ Agility
∑ Klickerträning
∑ Jakthund
∑ Vardagslydnad
∑ Inlärningspsykologi
∑ Etologi
∑ Hund & hälsa
∑ Avel & uppfödning
∑ Och andra teman som är
lk.
intressant för aktivt hundfo
ikel kan du maila den
Om du har skrivit en bra art
ing. Ersättning
till [email protected] för bedömn
as i Canis.
utgår för artiklar som publicer
Vallhund
BORDER COLLIEN
– EN VALLHUND
Text & Foto :
Anna Larsson
Min målsättning med den här artikeln är att ge den nyfikne
läsaren en första inblick i hur en border collie arbetar och
fungerar. Det är inte ovanligt att på hundforum och frågespalter läsa att folk letar efter hundar med ”mindre vallning”,
eller att hundar som låser sig och fixerar föremål i vardagen
sägs ha ”mycket vallning” i sig. Man utgår vid sådana resonemang ifrån att vallning är ett beteende/anlag som den enskilda hunden sedan har i större eller mindre mängd. Så är
inte fallet. Vallanlagen är flera olika anlag och hur mycket
hunden har av de olika anlagen, samt självklart hur den fått
en chans att utvecklas, är vad som kommer att avgöra hur
den blir som vallhund.
Jag hoppas att på ett enkelt sätt kunna ge lite mer inblick i vad
vallning är, dvs hur relationen mellan vallhunden och djuren
fungerar. För att göra det enklare har jag valt att enbart skriva
om får eftersom det var som fårhund rasen uppstod. Men en
border collie kan även användas till att valla många andra djurslag även om den i praktiskt arbete används framför allt till att
hantera får och nöt.
VAD ÄR EN VALLHUND?
En vallhund används för att kontrollera och flytta djur. Olika
djurslag och olika raser inom de djurslagen, ställer olika krav
på den hund som hanterar dem. Vilka djur man haft och hur
man har hållit dessa, har runt om i världen skapat olika vallhundsraser som anpassats efter dessa behov. Av dessa raser är
border collien den i särklass mest spridda, använda och allsidiga vallhunden.
11
Den idealiska vallhunden ska ha mod och styrka nog att
övertyga och flytta motsträviga och aggressiva djur,
samtidigt som den ska vara lugn och hålla sig tillbaka för
att inte skrämma lättfotade djur på flykten.
Ursprunget till dagens border collies finns i de hundar som
herdarna på de brittiska öarna avlade fram. Får hölls på de stora
områden som inte gick att odla upp – de skotska högländerna,
på hedarna i gränstrakten mellan England och Skottland och i
Skottlands och Wales bergstrakter. Det var stora hjordar med
förvildade får som betade på enorma ytor.
Border collien är främst avlad för att hämta djur. På de stora
områdena som de brittiska herdarna arbetade på krävdes det
en hund som på egen hand kunde hämta djur på flera kilometers avstånd, samla ihop dem och driva dem över svår
terräng tillbaka till herden. Hundarna måste kunna arbeta självständigt samtidigt som de skulle vara samarbetsvilliga nog att
ta styrning och kommandon på mycket långa avstånd.
Eftersom fåren var mer vilda än tama och lätt tog till flykten,
avlade man fram en hund som naturligt gick ut i en vid båge,
tog sig runt fåren utan att störa dem, dök upp på lagom
avstånd bakom flocken och därifrån började driva dem tillbaka
mot herden. Den stora, naturliga utgången hos hunden var ett
måste för att man inte skulle missa några av de vitt utspridda
fåren.
12
VILKA EGENSKAPER KRÄVS?
En bra vallhund måste ha en god känsla för att läsa får, dvs
kunna förutse deras rörelser och placera sig och agera utifrån
detta. Den måste kunna anpassa sina rörelser och sin attityd
gentemot djuren beroende på vad uppgiften kräver. Den ska
vara totalt fokuserad och koncentrerad på djuren och på egen
hand kunna sköta sin del av arbetet, men måste ändå samtidigt vara öppen att ta in förarens kommandon och reagera
ögonblickligen på dessa. Den idealiska vallhunden ska ha mod
och styrka nog att övertyga och flytta motsträviga och aggressiva djur, samtidigt som den ska vara lugn och hålla sig tillbaka
för att inte skrämma lättfotade djur på flykten. Ovanpå allt
detta ska den ha en fysik och uthållighet som gör den lämpad
för många timmars hårt arbete. Den ska kunna hämta djur på
långt håll, flytta stora flockar eller hålla upp och parera en
enskild tacka. Det är sannerligen inte lite vi kräver av en bra
vallhund! En väl grundtränad vallhund ska kunna användas i
alla situationer i djurhanteringen, ifrån att hämta djur på
mycket långa avstånd till att arbeta inne i fårstallet vid lammningen. Några av de bitar som ingår i en bra vallhund är balans,
tryck, eye, koncentration och förutseende.
BALANS – ATT UPPNÅ JÄMVIKT
Balans brukar ofta förenklat beskrivas med hjälp av liknelsen
vid en klocka. Om fåren befinner sig mitt i urtavlan och föraren är placerad klockan sex, tänker man sig att hunden för att
uppnå balans ska befinna sig klockan tolv. Om föraren i detta
läge börjar röra sig mot klockan fyra, kommer hunden att vilja
röra sig mot klockan tio för att upprätthålla balansen. Liknelsen
är inte fel men den lurar lätt läsaren att tro att balans är något
som måste inbegripa föraren och att hunden alltid är placerad
mitt emot denne. Så är det inte alls. Balans handlar om hundens
placering i förhållande till djuren och inte till föraren.
Hundar med för lite eye har lättare att tappa
Balans är hundens förmåga att hålla flocken i jämvikt och baserar sig på fårens rörelser och hundens respons på dessa. Man
brukar tala om att hunden strävar efter att nå balanspunkten,
den placering som ger den bäst kontroll över djuren oavsett
om dessa står still eller befinner sig i rörelse. Vi kan tänka oss
följande scenario:
används också ofta för att beskriva förarens tryck gentemot
hunden. Då oftast i fråga om röst, kroppsrörelser eller placering som en hjälp att få hunden att agera på ett visst sätt i en
viss situation.
Rörelse (eller intention till rörelse) hos fåren åt ett visst håll,
kommer att skapa vad vi kan kalla ett drag eller tryck som
hunden känner av. Hundens reaktion på fåren blir att försöka
placera sig så att den återtar kontrollen över djurens rörelse
och motverkar det tryck som fåren skapat. När hunden nått
balanspunkten har jämvikt åter etablerats mellan fårens tryck
och hundens tryck. Hunden arbetar med sin balans både när
den håller får orörliga, när den håller fåren balanserade mot
föraren och när hunden driver fåren bort från föraren. I det sista
fallet är det balansen som hjälper hunden att hålla fåren på en
rak linje. Förutsättningen för att hunden ska kunna balansera
flocken är att den har tillräckligt med koncentration, förutseende och djurkänsla.
TRYCK – ATT FÅ FÅREN I RÖRELSE
Tryck är en term som man ofta talar om i vallning. Tryck (eller
press) skapas som jag skrev ovan både från fårens rörelser och
från hundens rörelser, men också från föraren. Förarens placering och rörelser kan också skapa ett tryck gentemot fåren,
något som används bland annat när fåren ska tas in i fålla (föraren kan med sitt tryck, på sin sida av fållan, påverka var fåren vill
gå eller inte vill gå) eller när man delar en flock med får (förarens tryck på djuren skapar en lucka i flocken). Är vi inte
medvetna om det tryck vi själva lägger på fåren, kan vi ofrivilligt komma att pressa dem mot hunden istället för att hjälpa
hunden att balansera upp dem. Termen tryck (eller press)
koncentrationen på sitt arbete.
Tryck hos själva hunden är dess förmåga att sätta djur i rörelse.
Om vi tänker oss att hunden har uppnått balanspunkten och
jämvikt etablerats, måste sedan hundens tryck på fåren öka för
att den ska kunna sätta dem i rörelse. Har inte hunden tryck
nog att flytta djuren, kommer dessa inte att röra sig. Trycker
hunden på för kraftigt, kan den komma att skrämma djuren
och kanske splittra flocken. En bra hund anpassar självmant sitt
tryck utifrån vad de olika djuren och situationerna kräver.
Ibland måste hunden släppa en del på sitt tryck för att djuren
ska våga gå undan från den.
När man talar om olika hundars tryck nämns ofta hur långt
ifrån hunden arbetar, dvs på vilket avstånd hunden kan befinna
sig från flocken och ändå påverka den. En hund som kan
kontrollera och flytta djur på långt avstånd sägs ha stort tryck
och en hund som måste komma mycket närmare innan djuren
reagerar, menar man har ett mindre tryck.
13
Men avståndet till fåren handlar inte bara om det tryck hunden
utövar, utan styrs också av fler faktorer så som hundens arbetssätt, rörelser, erfarenhet samt de svårdefinierade egenskaperna
som mod och pondus. Många som sett en ung, oerfaren hund
valla, vet att de ofta kan påverka fåren på ett rätt långt avstånd
så länge de är på en öppen plats. Unghundens ofta hetsiga
rörelser, överarbetande och spända uppträdande, får lätt
djuren att ta det säkra före det osäkra och de ser till att hålla
ett stort avstånd till den heta hunden. Om samma hund däremot måste pressa in fåren i ett litet utrymme, kan det visa sig
att fåren inte alls kommer att gå undan för hunden som nu
kanske kommer att bli attackerad av fåren istället. På samma
sätt kan en lugn, trygg hund som har självförtroende och
pondus, arbeta nära djur utan att störa eller oroa dem, och
fåren kommer ändå att flytta sig för hunden i svåra situationer.
EYE, KONCENTRATION OCH FÖRUTSEENDE
En arbetande vallhund måste ha åtminstone en viss mängd
”eye” och det är något han måste vara född med. Eye innebär
inte enbart att hunden stirrar på djuren, det är mycket mer än
så. Vad vi kan se utifrån hos en hund som visar eye är en mer
eller mindre hukad kroppsställning, smygande rörelser, en
sänkt svans, en blick och attityd som utstrålar stark koncentration. Man brukar säga att
hundens eye till viss del har en
hypnotisk effekt på fåren.
Hundens eye är också vad som
håller den tillbaka och skapar
avstånd till djuren och får den att
känna av gränsen där dess rörelser påverkar men inte skrämmer
djuren. Utan eye skulle hunden
inte kunna känna av den optimala placeringen i förhållande till
djuren.
Mängden eye varierar mycket
mellan olika individer och
hundens grad av eye likställs ofta
med dess grad av koncentration i
arbetet. I aveln är det inget mål att
uppnå så mycket eye som möjligt,
utan man strävar efter en optimal
nivå av egenskapen. En hund med för mycket eye kan låsa sig
och bli orörlig. Riktigt extrema eyehundar har så mycket
koncentration och så mycket överdriven djurkänsla att de inte
vill flytta djuren utan helst bara ligger still och fixerar dem med
blicken. En vallhundsförare jag lyssnade på en gång beskrev
de extrema eyehundarna som ”hundar som hellre kryper runt
i dikena än riskerar att störa djuren”. En hund med så mycket
eye är självklart svår att arbeta med och inget man önskar sig
och det är just därför mycket sällan man stöter på dessa hundar
idag i rasen. Hundar som ligger åt den för höga graden av eye
kan vara långsamma att reagera på förarens kommandon och
de kan vara svåra att få att sätta igång orörliga får.
Hundar med för lite eye har lättare att tappa koncentrationen
på sitt arbete. De kommer också att få använda sin kropp mer
och röra sig mer för att flytta och styra djuren vilket inte är opti14
malt. Hunden kommer att ha mycket svårare att med små
medel flytta och kontrollera djuren och när det kommer till att
hålla upp enskilda djur, kan hunden inte klara av
det om den inte har eye, koncentration och djurkänsla nog. En hund med för lite eye kommer att
kräva mycket mer kompensation från förarens
sida (hur vi hjälper hunden genom att styra den)
för att samma arbete ska kunna utföras.
Förutseende är enkelt beskrivet hur bra hunden
är på att läsa fårens intentioner redan innan de
rör sig. En hund med väldigt stort förutseende
eller stor djurkänsla kan vara svårare att få att
lyssna på förarens kommandon i situationer när
dessa kommer att gå emot vad hundens instinkt
säger den. En hund med för lite förutseende
kommer att placera sig fel, tappa djur och orsaka
en massa onödigt extraarbete.
HUR TESTAS EGENSKAPERNA?
Den som läst så här långt undrar kanske nu – men
hur testas och utvärderas alla de här egenskaperna? Självklart främst i praktiskt arbete, men ända sedan ISDS
– the International Sheep Dog Society – skapades i början av
1900-talet har tävlingar med vallhundar ansetts vara en viktig
del i utvecklandet av border collien som ras. Det är vad nästa
artikel ska handla om – hur det går till på vallhundstävlingar! Q
Anna Larsson är instruktör vid Canis Hundskola,
avdelning Sörmland. Hon tävlar i vallning, agility och
lydnad och delar huset med tre border collies och en
holländsk herdehund (och tack och lov en hundgalen
sambo, tillägger Anna!). Vill du kontakta Anna, lämna
synpunkter på artikeln eller ställa frågor så besök gärna
hennes hemsida www.3vallare.se
Annons
Fästingar och loppor är parasiter som utgör ett hot mot hundar
och katters hälsa. Därför är det viktigt att skydda husdjuren.
Det finns många goda skäl till att Frontline är
världens mest sålda medel mot fästingar och loppor.
1. Frontline skyddar BÅDE
mot fästingar och loppor
Många ektoparasitmedel fungerar
ANTINGEN mot fästingar ELLER
mot loppor. Om du vill skydda
mot båda kan du därför behöva
köpa både ett fästingmedel och
ett loppmedel. Samtidigt får
många av dessa medel inte användas tillsammans med andra
liknande medel. Vad gör man då?
Den typen av problem slipper du
när du använder Frontline – här
har du ett medel som verkar
både mot fästingar och mot
loppor.
2. Frontline fungerar på BÅDE
katt och hund
Många hem har både katt och
hund, därför är det praktiskt att
man kan använda samma
produkt på båda två. Frontline
är dessutom det enda medlet
som fungerar mot fästingar hos
katter.
3. Frontline verkar BÅDE
förebyggande och som
behandling
Om Frontline används regelbundet får hundar och katter ett
gott skydd mot både fästingar
och loppor. Frontline är också en
effektiv behandling om det redan
FINNS loppor eller fästingar i
pälsen, eftersom de elimineras
inom loppet av några dygn. Om
du sedan upprepar behandlingen
var fjärde vecka i minst fyra
månader säkerställer du att
eventuella loppor, som kläcks i
den närliggande miljön och
hoppar upp på djuret, snabbt dör.
4. Frontline kan också
användas på dräktiga och
digivande katter och hundar
Hundar och katter som inte är
behandlade med loppmedel
kan enkelt ”smitta” sina ungar
med loppor. De kan utan fara
behandlas med Frontline så att
detta inte sker.
5. – och på kattungar och
hundvalpar
Frontline kan användas på kattungar och hundvalpar från det
att de är åtta veckor gamla.
6. Frontline verkar endast
utvärtes
Frontline verkar utvärtes via kontakt och inte via blodet. Loppor
och fästingar behöver alltså inte
bita först för att dö. Medlet
droppas på huden från en liten
pipett och sprider sig sedan till
hudens talgkörtlar och därifrån
via hudfettet vidare över hela
hudytan. Lopporna och
fästingarna dör en relativt kort
tid efter att de kommit i kontakt
med medlet i pälsen. Frontline
påverkar däremot inte hunden
eller katten.
7. Frontline kan användas
även om din hund eller katt
har loppallergi
Vissa hundar och katter är
överkänsliga mot loppor och kan
reagera med kraftig klåda,
eksem, sår i huden och håravfall.
Det finns fira storlekar på Frontline Comp-förpackningarna för
hund (från 3–>60 kg) men endast en storlek för katt.
Då är det naturligtvis extra
viktigt att skydda dem mot ytterligare loppangrepp och Frontline
är idealiskt i det avseendet,
eftersom lopporna dör så fort de
kommer i kontakt med medlet i
pälsen – utan att lopporna först
behöver bita.
8. Frontline är vattenfast
och luktfritt
Frontline är fettlösligt, inte vattenlösligt, så din hund och katt
kan både bada och vara ute i
regnigt väder utan att effekten
avtar. Du bör dock inte tvätta
djuret med schampo 48 timmar
före och efter behandlingen.
9. Frontline är enkelt att
använda
Frontline är en vätska som
levereras i en praktisk liten
pipett. Pipettens innehåll trycks
ut på hundens eller kattens hud
i nacken. Det är lätt att göra och
tar bara några sekunder.
NYHET i SVERIGE
Frontline Comp – en unik
2-i-1 lösning
Nu finns Frontline Comp
äntligen på svenska apotek.
Den är en vidareutveckling av
tidigare Frontline-produkter
och den ger dig alla de ovannämnda egenskaperna plus
en till: Frontline Comp gör så
att loppägg, larver och puppor
inte utvecklas och förhindrar
därmed utvecklingen av nya
loppor. Det betyder att även
envisa och långvariga
loppangrepp kan bekämpas
effektivt med hjälp av en
enkel produkt
– Frontline Comp.
Vill du veta mer?
Gå in på vår hemsida.
Här hittar du
massor av konkret
information – och
många fler skäl till
att Frontline är
världens mest
sålda medel mot
fästingar och
loppor.
Sära på pälsen i nacken åt så
att huden syns och tryck ut
pipettens innehåll direkt på
huden. Svårare än så är det
inte.
10. Det finns förpackningar
för alla hundstorlekar och
för katt
Det behövs mer Frontline för att
skydda en stor hund än en liten.
Därför finns det flera olika förpackningsstorlekar för olika viktklasser, så det är enkelt att hitta
den förpackning som bäst passar
till din hund.
www.frontlinecomp.se
Receptfritt på apoteket
FrontlineComp Spot-on.
Datum för senaste översyn
av produktresumén: 20090703.
Merial Norden A/S,
tel.: 040 60 60 605.
För mer information:
www.fass.se
FL/SWE/030
Här är några av dem:
Agility
BAKOMBYTEN – FÖRR OCH NU
Foto: Bigstockphoto
Text: Anna Larsson
Foto: Bigstockphoto
Om man skulle ta en enskild handlingsmanöver och utkora
den till agilityns vanligaste, så skulle jag tro att bakombytet
ligger bra till! Bakombyten har funnits med i agilityn ända från
sportens barndom. Möjligheten att utnyttja hundens fart och
vilja framåt och själv kunna ändra den egna placeringen på
banan under tiden, är en tanke som är lätt att ta till sig även
för helt nya agilityförare. Men även om bakombyten funnits
länge, är det inte samma sak som att de automatiskt är enkla
att utföra. Bakombytena ska inte bara ge information till din
hund om var den ska härnäst på banan – är de rätt utförda ska
de också se till att du som handler inte hamnar på efterkälken!
16
Den följande texten kommer att gå igenom hur du som handler
kan utveckla dina bakombyten för att göra dem tydligare för din
hund. Grunden till artikeln är en bakombyteskurs jag deltog i med
Fanny Gott som instruktör, samt Greg Derretts dvd-filmer om
agilityträning. Tankarna kring utförandet av bakombytet bygger
på agilityföraren Greg Derretts system men det går bra att
använda sig av tipsen och tänkandet kring utförandet av bakombytena även om du inte följer Gregs system. Oavsett om du redan
valt ett handlingsystem i agilityn eller fortfarande provar dig fram
med olika lösningar, kommer du att tjäna mycket på att sätta dig
mer in i hur du kan effektivisera dina bakombyten.
DÅTID: BYTEN PÅ RAKA LINJER
När jag lärde mig bakombyten på åttiotalet, sprang nästan alla
dem som ett L. Dvs om jag kom med hunden på vänster sida
och skulle byta så att jag fick hunden på höger, så sprang man
rakt på och sedan vinklade man och slank in bakom hunden så
att förarens rörelse såg ut som ett L i formen. Många överdrev
vinkeln ännu mer (det ser man än idag hos dem som satt den
rörelsen i system i sin handling) så att de först vred sig och
skickade hunden åt höger och sedan "kastade tillbaka den" åt
vänster (på engelska pull-and-flick). Andra varianter har varit
att "kasta" hunden med bortre armen (visa med höger arm om
hunden är på vänster sida och föraren gör bytet till höger sida).
När jag lärde mig bakombyten lärdes byten dessutom ofta in
på en rak linje, dvs det var bara föraren som bytte sida, däremot var sidbytet inte per automatik en signal till hunden att
den skulle svänga! Man kunde till exempel hitta övningar med
tre hopphinder på rak linje för att öva bakombyten medan
hunden sprang på rakt fram, eller en annan vanlig variant var
att öva bakombyten när hunden var inne i tunneln (så hunden
kom ut helt oförstående om att vi vips nu dök upp på "fel"
sida!). Nåja, fördelen med att ha gått igenom dessa varianter är
att jag idag vet vad jag INTE vill göra!
NUTID: BAKOMBYTET SKAPAR SVÄNGEN!
Först ett förtydligande: bakombytena skapar svängen efter det
hindret där vi utfört dem! Bakombyten ska alltså alltid signalera
sväng till hunden.
Bakombytena vi gick igenom på kursen lärdes ut så som Greg
Derrett lär ut dem, dvs det enda som svänger hunden är att vi
korsar hundens linje bakom den, vilket ska ske när hunden ska
ta av för att hoppa nästa hinder. Vi använder ingen arm i
bakombytet, och vi använder oss inte av "pull and flick".
Om vi tänker oss en kombination med tre hinder där 1 och 2
står rakt efter varandra och nr 3 står 90 grader åt vänster efter
nr 2 och vi kommer med hunden på vår vänstra sida löser vi
kombinationen så här: Strax innan hinder nr 1 ska vi vara
bakom eller optimalt jämsides med (men aldrig framför)
hunden. Så snart hunden hoppar hinder nr 1 och driver på
framför oss, springer vi på en tänkt diagonal från första hindrets
högra (närmsta) hinderstöd mot andra hindrets vänstra
(bortre) hinderstöd. Samtidigt som hunden tar av för att hoppa
hinder nr 2 korsar jag hundens väg och min kropp och axelriktning ska nu stödja den nya vägen (i detta fall raka vägen
mot hinder nr 3). Att jag korsar hundens linje är vad som får
den att vända åt vänster och springa mot hinder nr 3. Jag har
alltså nu hunden på min högra sida.
DEN DIAGONALA LINJEN
Första delen av den diagonala linjen (sträckan innan föraren
korsar hundens väg) ska ge hunden information om att det är
troligt att ett bakombyte kommer att ske. Men hunden ska fortfarande bara svänga när handlern kliver över hundens linje! Att
hundar lär sig att ”förutspå” bakombyten kan leda till att de
byter riktning för tidigt och är något som vi måste undvika i
vår träning.
Varför är det viktigt att vi springer på en diagonal linje? Jo, om
vi inte gör det, kommer föraren att vara efter hunden när den
hoppar hinder nr 2! Det blir inte tydligt för hunden vart den
ska ta vägen efter bytet och ligger föraren efter hunden är det
lätt att lära in en "flick", dvs att hunden svänger bort från mig
på banan. Den diagonala linjen är mycket viktig för att bibehålla konsekvensen i bakombytet.
17
PROBLEM MED INKONSEKVENTA ARMSIGNALER
Om föraren använt sin bortre arm (armen längst ifrån hunden)
till att signalera bakombyte, är det lätt hänt att hunden har
svårt att särskilja mellan framförbyten (där den bortre, nya
armen ingår i signalen för bytet) och bakombyten. När hunden
ser den bortre armen komma upp, ska den då svänga in mot
dig (framförbyte) eller svänga bort ifrån dig (bakombyte)?
Ett annat problem skapas om föraren använt sin inre arm för att
få hunden att svänga bort ifrån föraren. Då kan hunden bli
snabb på att ”flicka” (svänga bort ifrån) handlern även när
denne springer och bara rör armarna naturligt på grund av
farten.
Ett annat problem kan skapas om handlern använder sig av att
först rotera åt fel håll och sedan drar hunden tillbaka i bytet
(pull-and-flick). Första rörelsen som handlern gör här (roterar
bort från hunden) är samma rörelse som föraren gör när man
vill att hunden bara ska följa axlarna vid 180 och 270 graders
svängar! Risk finns att hunden vid dessa svängar (när man bara
vill att den ska följa axlarna) halvvägs i vändningen vänder om
och svänger bort ifrån föraren eftersom hunden läser den
första delen som början av ett ”pull-and-flick”-bakombyte! Det
går säkert att lösa detta med att särskilja rörelserna (t ex hur
mycket man roterar eller vinklar kroppen) men ett problem
kvarstår i alla fall – vid ett pull-and-flick bakombyte har du inte
alls samma position jämsides med hunden som om du
springer de diagonala bakombytena. Man blir helt enkelt snabbare på banan genom att vara konsekvent med den diagonala
linjen och hur bytet utförs!
Vi hade flera övningar där man kunde se att hur bakombytet
utfördes (vilket tempo föraren höll, om man använde inbromsning eller acceleration etc) kunde ge bra information till
hunden om hur tight sväng den förväntades att göra och vart
den skulle ta vägen efter svängen. Men det kräver timning och
övning hos bägge parter!
ATT KOMBINERA BAKOMBYTEN
MED ANDRA HANDLINGMANÖVRAR
Dag två gick vi igenom kombinationer där threadles och
bakombyten kombinerades. En threadle är ett armbyte som
du gör för att ta hunden in mellan hinder eller för att ta den av
en linje. Threadle har ett rörelsemönster som sker i tre steg: 1.
Plant – tar hunden av den tidigare linjen 2. Step back – öppnar
upp och ger hunden utrymme 3. Send – skickar hunden i den
nya riktningen.
Första övningen var över två hinder ståendes rakt efter
varandra (så hunden sprang fram och tillbaka över hindren och
vände längs ena "långsidan" av kombinationen hela tiden).
Direkt efter din threadles sista steg ("send") skulle du korsa
hundens linje i ditt bakombyte och när hunden hoppade
utföra den nya threadlen. Senare blev det riktiga längre kombinationer med threadles och bakombyten mixade. Här blev det
uppenbart att handling är en mekanisk färdighet som man
som förare bör torrträna innan man försöker sig på att sätta
övningen med hunden! Har vi inte koll på var vi sätter våra
fötter, hamnar vi fel i vår timing och placering, ja då blir vi otydliga och hunden kan inte annat än gissa vart den ska ta vägen
på banan. Undvik att skapa frågetecken i huvudet på din hund
– torrträna först!
FRAMTIDEN?
Rätt utförda är bakombytena snabba och effektiva, de ger
hunden tydlig information och håller föraren väl ikapp med
hunden på banan. Så jag tror säkert att bakombytet kommer
att stå sig som en av de vanligaste handlingmanövrarna även
i framtiden. Spring den diagonala linjen och lycka till på
banorna! Q
Anna Larsson är instruktör vid Canis Hundskola,
avdelning Sörmland. Hon tävlar i vallning, agility och
lydnad och delar huset med tre border collies och en
holländsk herdehund (och tack och lov en hundgalen
sambo, tillägger Anna!). Vill du kontakta Anna, lämna
synpunkter på artikeln eller ställa frågor så besök gärna
hennes hemsida www.3vallare.se
18
I ”Fråga experten” kan du ställa frågor om
hund och hundträning och få svar av hundboksförfattare och instruktörer vid Canis Hund-
Fråga experten
skola. Gå in på www.canis.se/ekspertpanel/ och
hitta tusentals frågor och svar i vårt
arkiv. Tveka inte att skicka in frågor
till våra experter!
Tugg på apporten
Jag tränar hålla fast apporten. Jag har använt klicker vid
inlärning av hålla fast. Problemet är att väldigt ofta börjar
han tugga på apportföremålet. Jag har försökt byta mellan
hårda och mjuka föremål. Han tuggar kanske lite mindre på
hårda föremål. Jag har försökt få hunden att springa samtidigt som han har föremålet i munnen, men han lyckas även
då att tugga. Idag försökte jag ge honom apportföremålet
när jag kom hem från jobbet, då hunden är extra varvad. Det
blev bara tugg, så jag fick avsluta träningen. Har du några
supertricks för hundar som älskar att tugga på apporten?
Ofta får man bara prova sig fram för att hitta ett träningsupplägg där hunden håller fast så pass stadigt att man hinner
klicka för rätt beteende.
Något som ofta hjälper på de värsta tugghundarna är att i
början få dem att fokusera mer på belöningen än på föremålet. Detta kan göras genom att sätta en godbitskål på golvet
framför hunden, eller eventuellt fresta hunden med en godbit
i den ena handen samtidigt som man presenterar apportföremålet. Om man får hunden att gripa apporten medan den fortfarande stirrar på belöningen, ”glömmer” den ofta att tugga,
och då har du fått ett beteende att förstärka. Detta bör upprepas många gånger innan man efterhand frestar hunden
mindre (eller sätter godbitskålen längre bort) och slutligen tar
bort hjälpen helt. Om detta fungerar bra kan du återgå till att
fresta eller köra avståndsbelöning/godbitskål när du tränar nya
variationer, t ex hålla fast under rörelse, med nya föremål osv. Ta
bort hjälpen när även den nya varianten fungerar bra.
Jag föreslår att du försöker detta först (med det ”enklaste” föremålet du har). Jag kan naturligtvis inte garantera att det fungerar på din hund, men det finns bara ett sätt att ta reda på det.
☺
Lycka till!
Mvh
Morten Egtvedt Q
19
Baklänges slalom
och backa runt
Hur kan man börja träna baklänges slalom och backa runt
föraren? Har nu lärt min hund mycket, men inte så många
bakåtrörelser, endast backa in mellan benen, följa mig bakåt
mellan benen och backa från mig. Hoppas därför att vi snart
får ihop ett litet program.
☺ Hälsningar Anne Lise
Hej Anne Lise
Tack för din fråga, trevligt att få hjälpa dig vidare med dessa
övningar. Låter ju som du är bra på gång, så då är det absolut
på sin plats med lite fler ”bakåtrörelser”. Dessa övningar finns
beskrivna i min bok ”Freestyle, å danse med hunder”, men
naturligtvis finns det flera sätt att göra det på. En stor fördel är
att du har en klickertränad hund som frivilligt erbjuder rörelser
och som redan har erfarenhet av att backa i andra situationer.
Det jag brukar börja med för att lära hunden att backa runt
föraren, är att ställa mig med hunden stående på vänster sida,
med en vägg bakom oss, och en vägg på höger sida. (Jag står
inne i ett hörn, parallellt med högra väggen). Så klickar jag och
belönar alla små bakåtrörelser. Har man en hund som redan
har klickats för backandet i fot eller front, tar det inte lång tid
förrän hunden erbjuder ett backande i den här situationen.
Kräv inte mycket till en början, klicka för allt som är riktat bakåt
medan du själv står stilla och belönar från vänster hand, på utsidan av hunden. (Låt inte hunden går ur positionen efter belöning). Ganska snart kommer hunden att backa mer och mer,
och då väggen hindrar den från att backa långt bakåt, kommer
den efterhand att få bakdelen åt motsatt håll, på höger sida
om dig. Och eftersom det även finns en vägg på höger sida,
hindras den från att backa för långt bort. När den har kommit
över på höger sida med bakdelen först, serverar du belöningen
strategiskt i förhållande till nästa steg som förväntas, dvs du
belönar med höger hand. Belöningsplaceringen är viktig.
Flaskhalsen är när du har fått hunden att gå nästan en gång
runt och den står bakvänd på höger sida. Det är då det är bra
att ha en targettränad hund så att du kan leda honom till fortsatt backande på rätt väg förbi din framsida och in i startposition på vänster sida. Eventuellt kan du flytta dig lite inför nästa
pass, så att du hindrar hunden från att försvinna för långt ut
med bakdelen på framsidan om dig. Eller du kan avvakta – det
beror på vad hunden gör, och hur snabb den är. Flytta på dig så
att du hela tiden står placerad på ett ändamålsenligt sätt i
förhållande till var du behöver ha väggen, för att hunden ska
backa runt dig, nära – och sedan repetera. Sätt igång bara, så
ser du hela tiden vad som blir nästa steg.
När hunden backar bra intill sådana spärrar ska du prova om
det går utan. Som alternativ kan du stå inne i en trång ”valp-
20
hage” och klicka och belöna alla bakåtrörelser runt dig. Detta
har jag inte gjort själv, men det borde vara möjligt. Många
sorters spärrar funkar, men kom ihåg att dessa måste tas bort
så snabbt som möjligt, helst så fort hunden frivilligt går ett varv
runt i lagom tempo med bra teknik. En spärr är ändå smart att
använda redan från början för att få fram rörelser som annars
inte finns på hundens repertoar.
Har du däremot en ”galen” hund som helt naturligt jobbar nära
dig, som erbjuder att stå i utgångsposition och annars är av
den snabba typen, då är det bara att sätta igång att shejpa –
det är det bästa, men en kombination av shejping och användande av spärrar är helt ok, tycker jag.
För baklänges slalom är det också en bra utgångspunkt att ha
hunden stående på vänster sida, redo för backande. (Klicka
gärna för att den ställer sig i positionen!) Och jag tror att det är
fördelaktigt att du tränar de två övningarna backa runt föraren
och backa slalom, i denna följd. Alltså, sätt ditt högra ben bakåt
så att hunden kan backa in mellan dina ben. Led den eventuellt
in mellan benen med hjälp av vänster targethand. Klicka för
backarörelsen som hunden erbjuder, och servera godbiten med
höger hand, lite på utsidan av hundens huvud, på höger sida.
Flytta nu vänster ben bakåt, nästan samtidigt som hunden äter
godbiten, så att hunden står redo att backa igen, in och över
mot vänster. Jag tycker det är viktigt att jobba lugnt under detta
moment. När hunden kommer tillbaka till vänster sida belönar
du med vänstra handen. Ja, man behöver nästan trolla lite med
dessa godbitarna – jag tycker själv att det går bra att ha dem i
fickan, då är det lättast att snabbt få tag i en!
Se till att gå långsamt fram, dvs bakåt, och belöna mellan varje
benundergång till en början. Efterhand tar ni fler och fler steg
bakåt innan belöningen kommer. Du kan då eventuellt
använda båda händerna som target, alltså en hand/arm på
varje sida, att leda hunden med. En annan bra slalomövning är
förresten att du backar medan hunden går framåt.
Lycka till med alltihop, jag ser verkligen fram emot att se ditt
program!
Många svängande hälsningar
Merete A. Huser
www.kreativtrening.blogspot.com Q
Lydnad
VITTRINGSPROV
Text & Foto:
Thomas Stokke
Vittringsprov är ett moment i lydnadsklass 3 och Elit, där
hunden ska söka upp den av sex pinnar som har förarens
vittring. Generellt sett kan man dela in momentet i två
delar: att välja rätt pinne (luktdiskriminering) och apportering. Utmaningen ligger bland annat i att få en ivrig och
apporteringsvillig hund att använda näsan och koncentrera sig på att välja rätt pinne när den kommer springande i full fart. Momentet blir nämligen underkänt i
elitklass om hunden provsmakar på fel pinne. Därför lönar
det sig att träna de två delarna helt åtskilda tills hunden är
riktigt duktig på båda. I den här artikeln beskrivs själva
luktdiskrimineringen.
Det finns många olika metoder att träna detta på, men här
kommer ett förslag:
Jag föredrar att lära hunden att välja min doft med hjälp av
post it-lappar. Fördelen med att börja med post it-lappar istället för pinnar är att lapparna inte är lika lockande för hunden att
gripa. Dessutom kan det vara en extra säkerhet att jobba med
något som inte påminner om det färdiga momentet när du
provar dig fram och känner dig lite osäker på tillvägagångssättet. Skulle det gå helt galet med lapparna, så har du ändå
inte förstört själva momentet!
1) För att vi ska kunna se att hunden har valt rätt lapp och
inte bara nosar runt lite här och där, så lär vi hunden en
temporär markering, nämligen att frysa nosen 3-4 sekunder. Markeringen bör vara så pass lång att du tydligt kan
21
se att hunden har gjort ett val, men om den blir för lång
(5-10 sekunder) kan det sedan bli svårt att få hunden
att gripa pinnen. Det är ganska lätt att lära hunden att
först frysa nosen i din hand. Att kvalitetssäkra med
omvänt lockande gör det lättare att öka tiden.
2) Därefter sätter du en post it-lapp i handen och låter
hunden frysa nosen på den i 3-4 sekunder, utan att bita.
3) Sedan sätter du lappen på golvet eller på väggen. Har
du en aktiv hund som har lätt för att trampa runt på
lapparna och röra till det, är det enklare att börja på
väggen. Hunden ska kunna hitta lappen utan din hjälp
och frysa nosen på den i 3-4 sekunder. Var noga med
att hunden fryser exakt på lappen. Om du låter hunden
slarva och bli oprecis är risken större för att du sedan får
felmarkeringar.
4) Nu är det viktigt att hunden använder näsan för att
hitta lappen. Vissa hundar gör detta automatiskt, men
med andra måste du vara lite kreativ för att få igång
dem. Se till att bakgrunden har samma färg som
lappen, eller använd en bit maskeringstejp på en vit
bakgrund. Det kan bli nödvändigt att riva lappen till ca
1x1 cm och ”gömma” den i hörn och vrån. Ofta ser (och
hör) man tydligt när hunden slutar titta efter lappen
och börjar använda näsan.
5) När hunden använder näsan för att hitta lappen brukar
det sällan var något problem att lägga till fler lappar
som störning. Hunden ska vara helt inställd på ”kanal
näsa”. Du kan gärna fortsätta med en liten lapp med
din lukt, medan du sätter ganska många andra lappar
som du har hanterat med plasthandskar (eller låt en
medhjälpare hantera de andra lapparna) en bit bort.
Det är fördelaktigt att låta någon annan hantera de
”luktfria” lapparna (så är det i elitklass). Det gör inget
om hunden nosar på de andra lapparna, så länge den
inte stannar och fryser. Om den skulle felmarkera,
brukar jag på det här stadiet ignorera detta och låta
hunden fortsätta tills den förhoppningsvis letar reda på
rätt lapp och markerar den. Flytta lappen med din lukt
vid varje repetition, och flytta den gradvis närmare de
andra lapparna. Det lönar sig också att för varje repetition ta en ny lapp med din lukt på. Den blir fort våt och
luktar därmed mer hund än dig. Ge hunden olika utmaningar så att du ser att den vet vad den ska leta efter. Får
du problem kan du backa och låta hunden leta efter en
liten lapp utan andra lappar. Lär hunden att leta länge
utan att ge upp, även om lappen har gömts väl. När
hunden är säker och ignorerar de andra lapparna, är det
dags att låta din lapp bli lika stor som de andra (om du
har kört med liten lapp) innan du går vidare.
6) Ganska snart avbryter jag om hunden fryser nosen på fel
lapp för att undvika att hunden kan gissa sig fram till
belöning och göra egna oönskade beteendekedjor. Det
finns olika sätt att hantera felmarkeringar på. Själv föredrar jag att bygga upp en felrutin där jag plockar upp
22
efter häftig lek. Ta med lapparna utomhus. Du kan sätta
dem på en av plankorna från hopphindret för att de ska
fästa på underlaget. Träna också när det blåser. Det
vanliga är att hundar markerar på första bästa lapp när
de känner lukten av rätt lapp i vinden.
9) Nu kan du lägga till vittringspinnar som störning, först på
lite avstånd, och sedan blanda dem med lapparna. Om
hunden är väldigt intresserad av pinnarna blir det lättare
om du lägger många pinnar i en stor hög istället för att
lägga dem utspridda.
10) Nu kan du sätta lappar på pinnarna. Ta i både pinnen och
lappen som ska ha din lukt. Variera mellan att låta
hunden markera på bara lapp, lapp med pinne eller bara
pinne med din lukt. Ju apporteringsvilligare din hund är,
desto viktigare är det att den kan markera genom att
frysa nosen på rätt pinne.
11) Gå gradvis över till att bara träna med pinnar. Även om
du lägger dem på avstånd så att hunden måste springa
till dem, fortsätter du själv att stå nära pinnarna så att du
lugnt och stilla kan avbryta om hunden skulle felmarkera.
rätt lapp och retar hunden lite med den för att visa den
att den gick miste om belöningen. På så sätt undviker jag
att blanda in negativa känslor som osäkerhet i momentet. Här kan du prova dig fram och hitta vad som passar
bäst för dig och din hund.
7) Om du har haft lapparna på väggen, är det nu dags att
lägga dem på golvet. Det kan vara fördelaktigt att
ganska tidigt lära hunden att söka systematiskt. Lägg 6
lappar på rad (ca 2 meter långt) eller i en cirkel (ca 1
m/diameter). Lär hunden att alltid starta från samma
ställe och låt den bara nosa en gång på varje lapp. När
hunden har nosat på alla lapparna en gång utan att
markera, tar du helt enkelt hunden bort från lapparna
och ger den sedan ett nytt försök. Målet är att hunden
ska vara koncentrerad hela tiden och markera första
gången den är i kontakt med rätt lapp.
8) I början är det bra att låta hunden starta nära lapparna
och att den är lugn och avslappnad, men efterhand kan
du också testa om hunden även lyckas när den kommer
springande mot lapparna från lite avstånd eller direkt
12) Nu lägger du på apporteringen. Med vissa hundar
kommer detta ganska lätt av sig självt om du bara väntar
ut hunden (särskilt om den har gjort momentet tidigare),
medan med andra hundar kan det vara klokt att repetera
lite pinnplockning strax innan du ber hunden söka. När
du har lagt till apporteringen kommer hunden säkerligen att ta fel pinne ibland. Denna testfas är det bara att
jobba sig igenom (se punkt 6). Eventuellt kan det vara
nödvändigt att köra en eller flera repetitioner med frysmarkering (som under punkt 9) om det blir alltför mycket
provsmakning. Börja närmare och håll hunden lugn om
du skulle få problem.
Tycker du att detta verkar vara ett väldigt omständligt tillvägagångssätt? Som nämnts finns det många olika vägar till ett
bra vittringsprov, och med många hundar fungerar det säkert
att ta några genvägar här och där. Personligen föredrar jag
metoder som klart och tydligt förklarar för hunden hur den ska
lösa uppgiften. Om det skulle dyka upp oförutsedda problem
med just din hund (och det gör det som oftast!), så är det bara
att backa till föregående steg (”point of success”) där jag vet
att hunden kan lyckas, istället för att byta metod och börja om
från början.
Lycka till! Q
Thomas Stokke har tränat och tävlat med 7 egna
hundar av 6 olika raser (dalmatiner, rottweiler, border
collie, strävhårig vorsteher, engelsk setter och cocker
spaniel) varav samtliga är premierade på lydnads-,
bruks- och/eller jaktprov. Han är också mastergradstudent i etologi vid UMB. Tillsammans med Fanny
Gott driver han Klickerklok HB som erbjuder kurser
för aktiva hundägare. Läs mer på
www.klickerklok.se.
23
Skicka oss DINA fullträffar!
läsarnas bilder
Gå in på www.canis.se/canisbilder
Kristin Hoeyem
Jan Nedkvitne
Catrine Frøland
Malin Abrahamsen
I
Jeanette Loensethagen
Silje Lerfald
Lotte Nordli
Ida Elisabeth Andersson
Øyvind Svartsund
Lisa Manfredsson
Böcker som förän
Klickerträning för din hund
(Morten Egtvedt & Cecilie Køste)
ning för att få
Här lär du hur du kan använda klickerträ
ter för att
kons
ga
häfti
och
en lydig hund i vardagen –
boken
öljer
medf
er
klick
imponera på grannarna! En
s!
när du beställer den från Cani
Pris 241 kr.
Klickerglädje! 110 frågor
och svar om klickerträning
(Melissa Alexander)
från folk som
Har du også upplevt att få kritiska frågor
denna boken
är
fall
så
I
?
ning
erträ
är skeptiska till klick
vanligaste
de
alla
på
svar
ga
tydli
du
genial – här hittar
dig något
lär
du
även
att
från
inte
e
frågorna. Och borts
nytt...
Pris 171 kr.
Lydnadsträning i teori och praktik
(Cecilie Køste & Morten Egtvedt)
ttande
Äntligen är den här - sannolikt den mest omfa
dsträning
lydna
iktad
gsinr
tävlin
bok som har skrivits om
dslydna
liga
samt
av
ning
inlär
tills nu. Boken tar upp
nog
inte
Men
.
sprov
bruk
och
dsmoment i SBK:s lydna
som
teori
nings
inlär
den
an
med det. Den tar sig också
n annan
ligger bakom metoderna, mer än vad någo
cerad bok
avan
en
är
Detta
.
gjort
hundbok tidigare har
sina egna
kla
utvec
vill
som
n
för den seriösa hundägare
gt
möjli
som
långt
träningsfärdigheter så
Namnam!
Hemlagat godis till din hund
(Författare: Helle Haugenes & Magrete Breivik)
Boken
Det här är boken din hund har väntat på!
agat godis
heml
på
t
recep
ing
innehåller en stor saml
dregla.
att
hund
din
få
att
er
som garanterat komm
Pris 116 kr.
Pris 499 kr.
Klickerträning & lugnande signaler
Sök i teori och praktik
(Morten Egtvedt & Cecilie Køste)
dig hur du
I boken ”Sök i teori och praktik” får du lära
du
om
tt
oavse
und,
sökh
ig
dukt
tränar för att få en
eller
und
nsteh
d/tjä
shun
ning
rädd
,
tränar tävlingssök
kul.
ha
att
för
och
ering
endast som aktiv
Pris 314 kr.
(Emma Parsons)
hundar,
När Emma Parsons, beteendekonsulent för
utveckssiv,
aggre
var
hund
upptäckte att hennes egen
att lugna
för
gier
strate
tiva
effek
lade hon innovativa och
hos
nden
betee
e
rand
utage
ner, ändra och forma om
ar.
hund
s
terna
klien
hos
som
hennes egen hund, så väl
på
sig
dar
grun
alla
som
Nu finns Parsons strategier,
mer än 40
positiv förstärkning, tillgängliga för alla. Med
at som
tform
recep
ett
i
s
ntera
tydliga övningar som prese
är enkelt att följa.
Pris 249 kr.
Hundmassage och Stretching
(Kerstin Haase & Jörn Oleby)
ande masI denna färgglada bok lär du dig grundlägg
steg instruksage- och stretchingtekniker. Enkla steg för
och stretcha
tioner hjälper dig att själv kunna massera
behandlas,
din hund. Även grundläggande muskellära
liksom när du inte ska massera och stretcha.
Pris 198 kr.
Skjut inte hunden
(Karen Pryor)
inlärAldrig förr har ett så komplicerat ämne som
och inte
ttligt
lättfa
så
ett
på
s
ndlat
beha
ningspsykologi
upp och
a
vänd
kan
bok
a
Denn
sätt.
iskt
minst humorist
t påverka
ned på din syn på hundträning – och i övrig
till varr
möte
du
r
nisko
män
med
hur du samverkar
dags.
Pris 198 kr.
ndrar hundvärlden!
Vad gör jag när
hunden drar i kopplet?
(Turid Rugaas)
kan föreI boken beskriver Turid Rugaas hur du både
i kopplet.
drar
en
hund
att
bygga och lösa problem med
teg tränför-s
stegenkla
och
Med illustrativa färgbilder
kan
sätt
ivt
posit
ett
på
du
ingsprogram visar hon hur
alla.
för
gång
en
el,
lära hunden att gå fint i kopp
Pris 198 kr.
Kontaktkontraktet
(Eva Bodfäldt)
sig av 20
I Kontaktkontraktet delar Eva Bodfäldt med
pelet
sams
och
års erfarenhet av inlärningspsykologi
tiska
prak
gd
män
människa-hund. Boken innehåller en
med
lyder
som
tips om hur man får en följsam hund
ur verkglädje och en unik samling exempel, tagna
ligheten.
Pris 239 kr.
Med sikte på 10´an
(Niina & Kenth Svartberg)
Beställ
minst tre böcker,
och få den billigaste
GRATIS!
med hjälp av
I den här boken kan du läsa om hur man
positiv
och
belöningar får hunden aktiv, initiativrik
t
mins
under såväl träning som tävling. Och, inte
prega
viktigt, hur man lär hunden att utföra snyg
nen.
stationer som ger höga betyg på tävlingspla
Pris 249 kr.
Beställ en hundbok i dag!
Beställ snabbt och enkelt genom att skicka in beställningsblanketten! ___ ex. Kontaktkontraktet, 239 kr.
Du kan också beställa direkt från www.canis.se.
___ ex. Hundmassage och Stretching, 198 kr.
Ja tack, jag vill gärna beställa:
___ ex. Klickerträning för din hund, 241 kr.
___ ex. Klickerglädje! 110 frågor och svar om klickerträning, 171 kr.
___ ex. Lydnadsträning i teori och praktik, 499 kr.
___ ex. Sök i teori och praktik, 314 kr.
Porto 59 kr. tillkommer.
___ ex. Med sikte på 10 an, 249 kr.
Min adress:
___ ex. Namnam! Hemlagat godis till din hund, 116 kr.
___ ex. Vad gör jag när hunden drar i kopplet?, 198 kr.
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adress:
.........................................................
___ ex. Sök i teori och praktik, 314 kr.
Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
___ ex. Skjut inte hunden, 198 kr.
Land:
___ ex. Klickerträning och lugnande signaler, 249 kr.
Telefon och/eller e-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
..........................................................
Värva 2 nya Canis-prenumeranter
och erhåll en gratis hundbok!
Jag har frågat dessa två personer och de har sagt att de önskar prenumerera på Canis.
Namn _____________________________________________________________________________________ Adress __________________________________________________________________________________________________Postadress ________________________________________________________________________________________
Namn _____________________________________________________________________________________ Adress __________________________________________________________________________________________________Postadress ________________________________________________________________________________________
Värvare väljer fritt en hundbok från www.canis.se (max pris kr 350:-).
Jag önskar ______________________________ i värvningspremie.
(titel)
Mitt namn och min adress:
Klipp ut denna sida och skicka den till Canis. Om du inte vill klippa i tidningen kan du istället ta en
kopia av sidan eller skriva upplysningarna på ett annat ark (eller e-mail) och skicka det till oss.
Canis AS
Svarsending 9103
0098 Oslo
NORGE
Vardagslydnad
ATT GÅ FINT UTAN KOPPEL
Text & Foto:
Thomas Stokke
Många hundägare blir imponerade av hundar som gör det
de är framavlade för, eller fågelhundar som håller sig lugna
i uppflog, hundar som kommer på inkallning eller hundar
som vinner lydnads- eller agilitytävlingar. Folk som inte har
hund imponeras gärna av hundar som kan roliga tricks. Men
få imponeras av en hund som kan gå fint i koppel eller följa
sin ägare utan koppel. Det är liksom något man tar för givet.
Den här artikeln riktar sig till dig som imponeras av hundar av
som klarar av att gå ”vardagsfot” och som tillhör en ras som
ligger över genomsnittet i aktivitet. Artikeln ger dig nyttiga tips
för hur du ska kunna lyckas med att lära din hund att följa dig,
med eller utan koppel, och hur du undviker vanliga fel.
VARFÖR SKA HUNDEN KUNNA DETTA?
När du får hem en ny valp är det kanske inte koppelträningen
som har första prioritet. Valpen följer ju efter dig oavsett! Valpen
är heller inte färdigutvecklad, vare sig fysiskt eller mentalt, och
är därför ganska lätt att gå med i koppel. När vallnings- eller
jaktlusten vaknar, förväntningarna ökar på att komma sig fram
fortast möjligt, och intresset för andra hundar också ökar, så har
kanske hunden redan lärt sig en massa ovanor. Därför är det
en bra investering att lära hunden att följa dig på trevliga
promenader, och det gör att den får vara med på längre turer
och vara mer tillsammans med dig. Det blir behagligare både
för dig och hunden, och ditt humör blir bättre. En hund som
går bredvid och följer våra rörelser är lättare att kontrollera i
mötessituationer med hundar och människor än en hund som
stretar och drar framför dig. Har du en hund som har lärt sig att
följa din kropp (istället för att ignorera dig), har du även fördel
29
av detta när du ska styra hunden på agilitybanan, till skogslydnaden i söket eller vid inträdet på lydnadsplanen. Kom ihåg att
hunden gör endast det du har lärt den, och glöm inte detta när
du bär tungt, är stressad och har lågt blodsocker.
MÅLSÄTTNINGEN
Som i all annan hundträning gäller det att ha en tydlig och
konkret målsättning. Jag har sällan eller aldrig sett någon
lyckas med målsättningen ”gå som du vill, bara du inte drar i
kopplet”. Få hundar förstår vad vi är ute efter om vi inte gör en
tydlig definition. Om du väljer att lära hunden att gå på höger
eller vänster sida och/eller bakom dig, spelar mindre roll. Gör
det som passar dig. Jag föredrar att ha hunden vid min vänstra
sida, men är du orolig för att hunden ska blanda ihop tävlingsfot med vardagsfot, kan du välja att ha hunden på höger sida.
Personligen upplever jag inte detta som något problem, då du
har en helt annan kontakt med hunden på lydnadsplanen och
situationerna är ganska olika. Det som är viktigt är att du
bestämmer dig för vad som är godkänt, och vad som inte är
godkänt. Om hunden ska gå vid sidan, ska den gå med huvudet eller skuldran i höjd med ditt ben? Och är det ok att den
går med bogen, magen eller höften i höjd med benet? Detta
måste du bestämma dig för och sedan hålla fast vid det. (Om
du håller konsekvent på kriterierna under hundens första
levnadsår, eller tills beteendet har etablerats ordentligt, brukar
detta vara ganska lätt att upprätthålla i fortsättningen.)
När du har bestämt dig för hur du vill ha hunden, återstår det
att lära hunden vad den ska göra för att hålla rätt position när
du rör dig. Hundens uppgift är ganska enkel och varje del kan
tränas för sig:
E Gå i mitt tempo när jag går
E Bromsa när jag bromsar
E Stanna när jag stannar
INLÄRNING
Detta är inte avancerad hundträning. Utmaningen är att hålla
på kriterierna och få det att fungera i alla situationer. Det finns
många sätt att lära hunden att följa dig. Här kommer ett förslag:
DET LÖNAR SIG ATT FÖLJA MED
Om hunden inte tidigare har lärt sig att följa förarens rörelser
eller är valp, så föredrar jag att gå baklänges under de första
passen. Det vill säga att jag backar medan valpen följer efter
mig framifrån. Detta gör det lättare för valpen och lättare för
mig att se vad valpen gör. På det här stadiet är det inte viktigt
vilken position valpen går i, jag belönar all rörelse mot mig. Det
är inget krav att valpen ska titta på mig, men en fördel om den
tittar upp. Ofta börjar valpen uppmärksamt att själv titta upp
när vi belönar ofta och generöst. Nu ska vi ge valpen en anledning att vilja följa dig, det ska löna sig att följa dig! För att öva
koncentrationen och göra träningen mer spännande, lägger
jag redan från början små utmaningar som att gå zik zak, byta
riktning, gå från ett underlag till ett annat, osv. Jag varierar
också hur jag gör i starten. Vid igångsättningen är det fördelaktigt om valpen är fokuserad på mig när jag börjar gå, och om
jag använder godis som belöning, väntar jag tills valpen har
tuggat, svalt och på nytt tar kontakt innan jag fortsätter gå.
30
Skulle valpen bli distraherad, byter jag bara riktning och fortsätter att gå en annan väg utan att locka på valpen. När valpen
upptäcker att jag är borta och kommer springande belönar jag
ordentligt. Jag föredrar att träna på ställen där jag kan ha
valpen lös, men där chansen för att valpen ändå väljer mig är
relativt stor.
BELÖNA BRA VAL
Det jag tittar efter och belönar är bra val. Kriteriet för belöning
är dynamiskt. Det kan vara ett löv som blåste förbi i vinden,
men att valpen ändå valde att fokusera på mig. Eller att den
följde mig extra länge, följde med i en vändning, eller att en
annan hund skällde, några andra leker intensivt med sin valp
nära oss, men att den ändå väljer att följa mig. Ganska tidigt
varierar jag belöningarna, både vad jag belönar med och hur
länge valpen måste följa mig för att få belöning. Det är bra att
börja med en mix av olika smakliga godbitar, men endast
godbitar kan snabbt bli tråkigt. I samband med inlärning av
”varsågod” lär jag valpen att följa mig bort från och mot en skål
eller något annat som lockar. Bra val belönas med ”varsågod”,
i början ganska ofta. Samtidigt gäller det att inte alltid belöna
med ”varsågod” direkt efter en störning eller att följa ett fast
mönster. Variera hur långt du går och hur du belönar så mycket
som möjligt. Det är viktigt att valpen ska kunna ignorera frestelser och hellre ta belöningen från mig. Observera valpen. Om
du ser att den har registrerat en störning, men sedan väljer att
följa dig, kan du belöna med ”varsågod” så fort det ser ut som
om valpen har glömt det som frestat. Ett vanligt fel är att föraren ger hunden godbitar för att den inte ska gå iväg, istället för
att belöna när valpen väljer att hålla sig till dig. Andra belöningsformer är att leka med föremål, eller att säga ”varsågod”
och låtsas som du hittar ett föremål eller godis i gräset eller i
dikeskanten. På valpträff eller på kurs kan det vara en bra idé att
lära valpen att om den följer dig lika bra som den gör hemma,
då kan den få lov att hälsa på andra valpar eller människor. I
fortsättningen kommer detta att få nosa, hälsa, kissa på stolpe,
få springa lös, få jaga eller valla eller söka, eller helt enkelt få
komma framåt att bli de stora belöningarna.
ATT GÅ VID SIDAN
Nu är det dags att lära hunden att gå vid sidan. När hunden
följer dig bra när du går baklänges, vänder du dig antingen från
eller mot hunden så att den kommer in vid den sida du vill ha
den på. I början är det viktigt att bygga upp värdet av att hålla
sig vid sidan. Ha en hög med godbitar i motsatt hand och
plocka en och en godbit med handen närmast hunden och
belöna den i korrekt position. I början är det ”fast food” som
gäller, alltså hög belöningsfrekvens. Ganska snart trappar du
ner frekvensen och ger hunden små utmaningar. Gör halt och
belöna hunden för att stanna vid din sida. Har du lärt hunden
att sätta sig när du stannar är det bra, men inte helt nödvändigt.
Nu kan du börja bli mer kräsen och belöna endast när hunden
omedelbart stannar. Tar den ett extra steg fram, går du hellre
några steg framåt. Öka farten några steg och bromsa in. Belöna
om hunden är fokuserad och anpassar tempot. En fördel är
också att lära hunden att följa dig när du rör dig i sidled bort
från den. Alla variationer med tempo- och riktningsförändringar gör hunden mer känslig för dina kroppsrörelser. När
hunden följer dina rörelser bra finns det några enkla tips som
gör träningen mycket lättare:
E Belöna halter och inbromsningar mest.
E Stå helt stilla när du ger hunden godbiten och börja inte
gå förrän hunden har svalt och åter är fokuserad.
E Lägg gärna på en signal innan du börjar gå, t ex en klapp
på låret.
JOBBA MED HUNDEN LÖS
Det är helt avgörande för resultatet att du inte styr hunden
med kopplet. Det bästa sättet att lära en hund att dra i kopplet är att bara gå med den i koppel. Och om hunden inte kan gå
lös vid din sida utan koppel, så kan den heller inte gå fint med
koppel. Så fort du bromsar eller styr hunden med kopplet istället för med hjälp av dina rörelser, lär du hunden att dra i kopplet. Om du inte kan ha hunden lös, knyt kopplet runt midjan
eller lägg kopplet löst över lillfingret och se till att det hänger i
en lös båge.
Avbryt med bra timing när hunden bryter kriteriet. Stanna och
backa minst 7-8 långa steg så fort hunden går snabbare än dig
eller startar före dig. Om du har koppel på hunden, håll detta i
handen längst ut från hunden och låt det hänga löst. När du
backar, låter du handen närmast hunden glida ner till hundens
halsband och led hunden tillbaka medan du backar. Låt inte
hunden springa i en cirkel runt dig när du backar. När du har
backat några steg, står du helt stilla tills hunden tar kontakt.
Skulle hunden starta före dig, backar du ytterligare några steg.
Ofta smyger sig hunden fram om det är något som lockar framför den. Då blir detta en lektion i beteendeekonomi i praktiken:
Går du fint vid sidan, kommer du närmare det vill göra. Går du
för fort, hamnar du flera meter bakåt.
KVALITETSSÄKRING
Det är ganska enkelt att lära hunden att följa mig så länge det
inte är något som stör. Därför kan det vara smart att lägga in
några övningar där hunden lär sig att det lönar sig att hålla sig
till mig, och att det blir en tråkig paus om den skulle låta sig
luras att välja något annat. Arrangera en störning där en
medhjälpare (eventuellt med en annan valp) lockar på hunden
medan du går med den. Skulle den välja att springa fram till
personen eller den andra valpen, tar bara medhjälparen
hunden i halsbandet och håller fast den helt neutralt. (OBS! Gör
inte detta med valpar som känner osäkerhet mot andra männi-
31
skor). Du själv går iväg och leker och frestar hunden med belöningen, lek gärna med en annan hund. Medhjälparen släpper
valpen och störningen upprepas (men se till att valpen lyckas
denna gång) och ge den ordentlig belöning för att välja bort
frestelsen. Kom ihåg att detta endast fungerar om hunden
verkligen upplever att den går miste om något värdefullt.
Ett annat vanligt problem som dyker upp är att valpen nosar på
marken eller äter på saker när den går bredvid dig. Jag lär alltid
valparna att låta bli att ta godbitar som jag kastar på marken,
först när de sitter och sedan när de går vid sidan. Skulle valpen
försöka ta godbiten sätter jag en fot över godbiten, plockar
upp den och försöker samma sak igen. I början kan du kasta
godbitarna på motsatt sida om hunden lite hur som helst.
Denna övning är ett bra sätt att skapa lite variation i träningen
och hålla uppe hundens koncentration när du går på en stig.
Belöna omedelbart bra val till en början, men belöna inte efter
varje störning när hunden blir duktigare.
PROBLEMLÖSNING
Utvärdera din träning kontinuerligt. Det ska alltid gå framåt.
Om det är något som inte fungerar, gäller det att felsöka. När
slutar det fungera? I vilka situationer? Går det sämre när du går
tillsammans med andra människor eller hundar? Uppträder du
på samma sätt när du går ensam? Eller blir du inkonsekvent
när du har med dig någon? Har hunden andra typer av
problembeteenden som gör det svårt att behärska sig, som t ex
jakt/vallning av saker som rör sig, utfall mot andra hundar eller
rädsla? Var kritisk och ärlig i din analys, så upptäcker du säkert
32
var skon klämmer. Prova dig fram och ta reda på när det slutar
fungera. När du har hittat hundens gränser, kan du gå tillbaka
till en nivå där hunden kan lyckas och arbeta vidare därifrån.
ATTITYD SOM EN DEL AV KRITERIET
Oavsett bakomliggande orsaker hänger ofta problem med att
gå fint i kopplet ihop med att hunden har för hög arousalnivå.
En hund som vet att den (ibland) kan dra mot allt den vill,
kommer att ”stressa” och hetsa mer. Det är skillnad på lydnadsträning och promenad. Min målsättning när jag är ute och går
är att hunden ska följa mig utan de höga förväntningarna på
belöning som den har under lydnadsträningen. Även om vi
bygger upp en viss belöningsförväntan när vi använder många
belöningar i början, kommer detta att ge med sig när vi trappar ned belöningarna efterhand. Du behöver inte vara rädd för
att hunden går och tigger under hela promenaden (även om
jag anser det vara ett lyxproblem). Hunden lär sig att enda
sättet att komma framåt på är att anpassa sitt tempo till ditt
tempo. Lär hunden att låtsas som den inte bryr sig om att få
det den vill ha. Ett bra sätt att dämpa hundens förväntningar är
att observera hunden och inte tillåta den att göra det den vill,
om du kan tolka vad det är den vill. Till exempel, om hunden
börjar trampa eller spetsa öronen, får den inte ett ”varsågod” till
hunden eller människan som kommer emot den. Om den drar
sig mot doftfläcken eller får vittring av en doft, så får den inte
kissa på just den stolpen. Ambitionen är att du inte ska kunna
se på hundens beteende att den frestas av något eller förväntar sig något. ”Är detta möjligt att uppnå?” tänker du säkert.
Nej, det är nog inte det till 100 %. Vi kan inte förhindra att
hunden lär sig att förutse vad som kommer att ske i olika situationer. Hundens förväntningar är bara uttryck för att den sätter
sig i beredskap för den kommande aktiviteten. Men det är en
god ambition för träningen. Självklart lär sig hundar att chansen är större för dem att de får jaga när du har rest många mil
till ett jaktprov. Självklart ökar hundens förväntningar när den
känner igen säkra tecken på att den ska få jobba. Men så länge
du tar med i ditt kriterium hur hunden går vid sidan eller sitter
eller ligger, kommer det att hjälpa dig att förebygga stress och
andra oönskade biverkningar som orsakas av höga förväntningar. En hund som erbjuder att se avslappnad ut slappnar
också bättre av än en som är orolig.
TA KONTROLL ÖVER PROMENADERNA
Har du en hund som redan drar våldsamt i kopplet måste du
förmodligen förändra din egen mentala inställning till varför
du går promenad. Du får fråga dig själv varför du själv går
promenader. Beror det på att någon har sagt att alla hundar
måste ut och gå 1-2 timmar varje dag? Eller är det för att du
själv tycker om att promenera? Under en period måste du
bestämma dig för att du och hunden inte måste gå samma
sträcka varje dag, men att promenaden är en bonus för både
dig och hunden. Du måste bestämma dig för att promenadens
längd är beroende av hunden beteende.
”MEN MAN KAN VÄL INTE
GÅ OCH TRÄNA HELA TIDEN?”
Jo, det är klart du kan. När du märker att både din och hundens
koncentration och tålamod börjar ta slut, vänder du bara och
går hem. De flesta hundar går bättre i koppel på hemvägen.
Det är inte lika spännande som att komma framåt. Det är en
myt att hundar måste dra runt sina ägare i skogen varje dag
för att må bra. Det är ett vanligt råd att ha kopplet fäst i en sele
när du inte tränar. Min erfarenhet är att det är bättre än att låta
hunden dra i halsbandet, men det hjälper dig inte att nå målet.
Vanligtvis lär vi hunden att dra med oss dit den vill i sele och
därmed förstör du kontakten och den följaträning du har
åstadkommit. Istället för att hålla kopplet i handen när hunden
går i sele så att hunden kan dra dig hit och dit och du kortar in
och släpper ut igen när hunden så bestämmer, så bör du ha
kopplet fäst i ett midjebälte. Lär hunden att hålla sig till höger
på stigen, och lär den att hålla linan sträckt. Du kan också jobba
med att lära hunden höger och vänster vid korsningar och lära
den att stanna på kommando utan att vända sig och komma
till dig. Därmed lägger du en bra grund för kommande skidturer. Om du har en hundras som inte kan springa lös, eller att
plats och årstid inte tillåter lösa hundar, finns det många andra
alternativ som ger hunden fysiska och mentala utmaningar.
Apportering och uppletande, spår, lydnadsträning, agility eller
tricks, eller fysisk träning som simning, cykling eller klövjning är
andra alternativ till tråkiga turer i koppel. Det lönar sig att låta
hunden få bränna av lite överskott med en alternativ aktivitet
innan du tränar på att gå fint.
Du undrar kanske om det är nödvändigt att vara så noggrann.
Nej, det bestämmer du naturligtvis själv. Men av egen erfarenhet vet jag att det bara är där och då som det är lättvindigt att
vara inkonsekvent. Lägger du en bra grund det första året,
brukar det vara ganska enkelt att upprätthålla beteendet
resten av hundens liv, och du har många år med trevliga och
avslappnande promenader framför dig, både för dig och för
hunden. Q
Thomas Stokke har tränat och tävlat med 7 egna
hundar av 6 olika raser (dalmatiner, rottweiler, border
collie, strävhårig vorsteher, engelsk setter och cocker
spaniel) varav samtliga är premierade på lydnads-,
bruks- och/eller jaktprov. Han är också mastergradstudent i etologi vid UMB. Tillsammans med Fanny
Gott driver han Klickerklok HB som erbjuder kurser
för aktiva hundägare. Läs mer på
www.klickerklok.se.
33
Beteende & inlärning
REN & SMUTSIG
KLICKERTRÄNING
Text: Morten Egtvedt
Foto: Bigstockphoto
När jag håller kurser använder jag ofta en del tid i början på
att få folk att träna ”rent”. Därför har jag satt upp en lista
på ”ren” och ”smutsig” klickerträning (om man tränar efter
andra metoder är säkerligen inte alla dessa punkter aktuella). För att fullfölja en kurs med mig som instruktör utan
bestående men, rekommenderas att hålla sig i vänster kolumn så mycket som möjligt.
34
På vissa ställen i den här artikeln används lite intern jargong,
så om du inte förstår allt med det samma rekommenderas
boken ”Lydnadsträning i teori och praktik” för att komma in i
tankegången.
OBS! Känsliga personer rekommenderas läsa artikelns sista del
först, för att undvika att läsa hela artikeln med dåligt samvete.
FORMA BETEENDEN
Rent
Smutsigt
Dela upp beteendet i så små delar som möjligt. Träna i förväg eventuella grundfärdigheter (t ex lär
Lumping (dvs träna för stora delar av beteendet
in bakdelskontroll innan du börjar träna fritt följ osv).
på en gång).
Använd lockande endast som sista lösning om andra inlärningsmetoder (fånga beteendet, fri-shej-
Onödigt användande av lockande.
ping, targeting osv) som baseras på mindre hjälp inte fungerar som de ska – och ta bort lockandet
snarast.
Träna flytbaserat, ett beteende i taget. Träna flera beteenden under samma pass först när båda har
Träna flera nya saker under samma pass.
lärts in bra var för sig.
ANVÄNDANDE AV SIGNALER
Rent
Smutsigt
Ge alltid signaler endast en gång – när du är tämligen säker på att hunden reagerar korrekt vid första
Ge signaler två gånger (eller flera) om hunden
försöket. Om hunden inte reagerar inom fastsatt latenstid avbryter du, och väntar lite innan du ger
inte reagerar vid första försöket. Denna kan verk-
hunden ett nytt försök (eller eventuellt sänker kriterierna om nödvändigt).
ligen bli smutsig om du dessutom vid andra eller
tredje försöket ökar röstvolymen eller lägger på
extra kroppsspråk.
Använd alltid normal röst (anpassad situationen) när du ger signaler. Det är förstärkning som ”driver”
Ge signaler med onödigt hög röstvolym.
beteendet, inte signalen. Om beteendet i förväg är ordentligt ”genomförstärkt” ska din signal vara
som att släppa en spänd gummisnodd – inte som att knuffa en ko i rumpan.
Lär alltid hunden att erbjuda beteendet frivilligt (även om du till en början använder lockande!)
Gå direkt från lockande till användande av signal,
Först efter en period där hunden tydligt visar att den kan erbjuda beteendet självständigt med bra
utan någon period med frivilligt beteende däre-
flyt, är det dags att få den under stimuluskontroll. Och då är det lätt att sätta på vilken som helst
mellan. Använda en förminskad del av lockarö-
subtil signal, verbal eller handtecken.
relsen som signal (väldigt dirty!).
Alla beteenden i arkivet ska vara så bra tränade att det är lätt för hunden att erbjuda dem frivilligt
Använder signal för att få igång hunden när den
när du så önskar. Om du ännu inte har kommit så långt, bör du lätt kunna gå tillbaka några kriterier
inte vill erbjuda rätt beteende frivilligt (denna är
för att snabbt få hunden att förstå vilket beteende du vill att den ska erbjuda frivilligt. Inga beteen-
inte så väldigt smutsig, men åtminstone lite
den i samma ”mapp” bör vara alltför dominerande.
smålortig).
Det är helt ok att börja säga signalen samtidigt som (eller strax innan) hunden erbjuder beteendet
Få beteendet under stimuluskontroll innan det
frivilligt på ett relativt tidigt stadium i träningen. Men vänta med att få beteendet under full stimu-
är tillräckligt automatiserat. Eller ännu smutsi-
luskontroll (dvs att hunden ska invänta signalen, och du slutar att förstärka att hunden utför bete-
gare – medan den fortfarande är beroende av
endet frivilligt) tills beteendet har bra flyt och har den precision som du vill ha.
hjälp.
35
DIVERSE SYNDROM
Rent
Smutsigt
Är tyst, och ger hunden ansvaret för att hålla fokus (ev sänker kriterierna).
Ekorrsyndromet (smackar för att få hunden att
hänga med).
Är tyst, och ger hunden ansvaret för att hålla fokus (ev sänker kriterierna
Mobiltelefonsyndromet (ropar ”Hallå!” eller dylikt
när hunden inte hänger med).
Ha alltid godbitarna/leksakerna ordentligt dolda i jackfickan eller i västfickan. Under träning bör
Kängurusyndromet (tränar med en stor och ful
du helst använda kläder som du även kan använda under tävlingar. Se även till att godispåsar eller
godisväska på magen). Om du inte tränar för tävling
leksaker inte sticker till hälften upp ur fickan när du tränar.
är dock detta inte så väldigt dirty.
Rak i ryggen, titta rakt fram & armarna ned längs sidan.
Ryggskottsyndromet (böjer sig över hunden när
man tränar).
Stå så stilla som möjligt och låt hunden göra jobbet själv (eller sänk kriterierna på andra sätt).
Varm-asfalt-syndromet (flyttar sig hela tiden för att
hjälpa hunden att erbjuda beteenden).
Håll händerna ned längs sidan (inkl handen som du håller klickern i).
Magknipsyndromet (håller händerna framför
magen eller bröstet när man tränar istället för ned
längs sidan).
36
BETINGAD FÖRSTÄRKARE
Rent
Smutsigt
100% sammanhang mellan belöningsmarkör och belöning.
Klickar eller säger ”Bra!” flera gånger innan belöningen
kommer (verkligen skitigt!)
Använd alltid klickern om du inte har bra skäl för att inte använda den (t ex att det är 20
Slarvar med att använda klickern de gånger man defi-
minusgrader ute, eller att beteendet är så bra inlärt att du inte längre har något behov av
nitivt hade fått bättre precision genom att använda
klickern).
den.
Håll klickerhanden ned längs sidan, både när du tränar och när du klickar.
Peka på hunden med klickern, hålla klickern framför
magen eller bakom ryggen.
Håll händerna ned längs sidan medan du klickar, och påbörja belöningsrörelsen först efter
Stoppar handen i fickan före klicket.
klicket.
Har fokus på bra timing hela tiden. Inget omedvetet klickande.
Klickar ofta ”automatiskt” på ungefär samma ställe av
gammal vana, istället för att verkligen fokusera på att
klicka exakt varenda gång (särskilt när man har fokus
på andra aspekter i träningen).
Litar på klickern, men använder dessutom gärna belöningsplacering där detta kan effektivi-
Är mer benägen att belöna snabbt (i position) än att
sera träningen.
klicka exakt. Litar inte på klickern.
Belönar alltid tämligen snabbt efter klicket, oavsett vad hunden gör. Om man vill att hunden
Håller tillbaka belöningen efter klicket därför att
ska göra något speciellt efter klicket (t ex hålla positionen), ser man till att ha lärt hunden
hunden bröt positionen. Ok om det sker några få
detta i förväg, så att hunden alltid gör som man vill efter klicket.
gånger och hunden snabbt intar rätt position när du
håller tillbaka godbiten. Men väldigt smutsigt om du
håller tillbaka godbiten många sekunder efter klicket i
väntan på att hunden ska utföra något som du egentligen borde ha lärt den tidigare.
Håller tyst medan hunden jobbar. Klickar och belönar först när kriteriet har uppnåtts. Anpassar
Berömmer under genomförandet innan man klickar.
kriterierna och förstärker så ofta att hunden inte behöver extra hjälp för att genomföra beteendet.
Fokuserar på att markera rätt beteende med hjälp av klickern. Berömmer gärna under leken
Överdrivet beröm samtidigt som (eller strax efter)
efteråt, men ser till att själva klicket aldrig försvinner i ”oljudet” från berömmet så att det förlo-
klicket, så att klicket förlorar signalvärde pga ”oljudet”.
rar effekt.
Håller tyst medan hunden jobbar. Klickar och belönar först när kriteriet har uppnåtts. Anpassar
Använder diverse keep going-signaler.
kriterierna och förstärker så ofta att hunden inte behöver extra hjälp för att genomföra beteendet. Det finns några exempel där keep going-signaler är smarta att använda, men som en
generell regel är det lika bra att hålla sig undan.
Ger eventuella signaler en gång före beteendet. Klickar och belönar efter beteendet. ”That’s
Säger ”good sit”, ”good down” eller ”good spin” efter
it!”
att beteendet har genomförts (upprepar signalen tillsammans med ”good” – en amerikansk grej som är
totalt meningslös för alla andra ändamål än att
urvattna kommandot).
37
ANVÄNDANDE AV BELÖNING
Rent
Smutsigt
Håller belöningen gömd i fickan medan hunden jobbar, och har så bra mekaniska färdigheter att
Håller godbitarna eller leksaken i handen (istället
man snabbt får upp belöningen efter klicket (och därefter snabbt ner i fickan igen). Undantag
för i fickan).
endast vid särskilda tillfällen där det är viktigt att belöna snabbt under en begränsad period.
Tränar flytbaserat med rätt kriterium så att hunden lyckas göra rätt även under hög intensitet. Lär
Undviker användandet av kvalitetsbelöning som
hunden självkontroll och bra belöningsmanér. Men val av förstärkare ska naturligtvis fortfarande
hunden verkligen älskar då ”hunden varvar upp
anpassas önskad intensitetsnivå i momentet, där detta är nödvändigt.
sig för mycket”.
Sätter kriterierna så att rätt beteende förstärks högfrekvent i början av inlärningen.
Tidigt i inlärningen belönas det för sällan.
Trappar gradvis ned förstärkningsfrekvensen och tänjer beteendet försiktigt – även vid tillfällen där
Trappar ned förstärkningsfrekvensen för snabbt
det till synes ser ut som om hunden tål snabbare nedtrappning.
och ”surfar på extinktionsbursten” istället för att
trappa ned gradvis – väldigt dirty!
ANVÄNDANDE AV OMVÄNT LOCKANDE
Rent
Smutsigt
Använder omvänt lockande i början av inlärningen, eller för att kvalitetssäkra ett beteende som har
Använder omvänt lockande så länge att det inte
lärts in på andra sätt. Trappar ned omvänt lockande när det har gjort sitt jobb, så att man inte blir
längre är omvänt lockande – endast ”lockande”.
”omvänt lockandeberoende”.
KEDJNING
Rent
Baklängeskedjar allt som bör baklängeskedjas.
Smutsigt
Använder
framlängeskedjning
istället
för
baklängeskedjning där detta uppenbarligen
hade haft sina fördelar på kort eller lång sikt.
Tränar gärna delmoment till perfektion, men baklängeskedjar när man så småningom sätter ihop
Tränar endast delmoment och bara ”lurar”
dem.
hunden ibland att köra hela momentet.
FELRETTELSE
Rent
Smutsigt
Lär in beteendena ordentligt från början, och kvalitetssäkrar/övertränar så att man har säkerhets-
Försöker kamouflera slarvig träning med diverse
marginaler. Tar omedelbart tag i problem/svagheter så fort de upptäcks.
hjälper (eller genom att undvika vissa situationer).
Välja robusta och slitstarka lösningar – även om det skenbart tar längre tid här och nu.
Välja ”enkla lösningar” som fungerar där och då,
men som på längre sikt inte ger någon effekt.
Gradvis bygga upp uthålligheten, så att varje träningspass bygger upp hunden.
Köra ”motivationsträning” för att därefter köra flera
träningar som ”tömmer motivationen” innan man
åter måste köra mer ”motivationsträning” osv.
38
TRÄNINGSRUTINER
Rent
Smutsigt
Planerar träningen i förväg.
Improviserar träningen.
Har 100 % fokus på hunden under hela träningspasset, och tar ofta pauser där hunden
Skiljer inte tydligt på träning och pauser. Låter hunden stå
får ta det lugnt eller ladda om mellan de intensiva träningspassen.
och erbjuda beteenden medan man pratar med andra, eller
helt enkelt inte fokuserar.
Träningen är fri från dödperioder. Hunden erbjuder beteendet, belönas och erbjuder
Använder det mesta av tiden på ett träningspass att förflytta
åter beteendet så länge passet pågår.
sig, hantera utrustning eller göra andra improduktiva saker
där hunden under tiden inte får en chans att tjäna belöning.
Avbryter träningen så fort man känner irritation eller att saker inte fungerar. Tar sig en
Fortsätter träningspasset även om känslan av frustration
ordentlig funderare och gör nödvändiga förändringar innan man fortsätter träningen.
eller irritation dyker upp, även om man ser att träningen inte
fungerar. Hoppas att det snart ska ordna sig bara man tränar
tillräckligt länge.
Jämn träning.
Sporadisk kraftansträngning.
Skriver alltid träningsdagbok.
Skriver aldrig träningsdagbok.
RENA & SMUTSIGA TANKAR
Rena tankar
Smutsiga tankar
Fokuserar på det som är observerbart (situation, beteende och konsekvens) och fakto-
Allt som innebär ledarskap, funktioner, drifter, motivation,
rer som man kan ändra i träningen (timing, kriterier, förstärkningsfrekvens och förstärk-
energiflyt osv.
ningskvalitet).
Tar själv ansvar för hundens beteende. Fokuserar på att optimalisera egen träning så att
Letar alltid efter bortförklaringar (det var så varmt idag,
hunden på sikt kan tåla så många störningar som möjligt.
någon har strött godis på marken osv, osv).
VARFÖR TRÄNA SÅ RENT SOM MÖJLIGT?
Orsaken till varför jag tjatar om dessa detaljer kan sammanfattas i dessa punkter:
1. Smutsig träning medför att du måste ta bort väldigt
mycket onödig hjälp längre fram i träningen (och då blir
det ofta inte gjort, då ovanan har blivit så inrotad hos
hundföraren).
2. Smutsig träning leder ofta till att fel beteende förstärks (t
ex när du upprepar signaler två eller flera gånger…)
3. Smutsig träning leder ofta till att hunden aldrig lär sig
ordentligt att erbjuda frivilliga beteenden (något som är
helt väsentligt för effektiv klickerträning).
4. Ren träning ger kort sagt mycket effektivare träning,
både på kort och (speciellt) lång sikt.
39
Om jag känner någon hundtränare som alltid tränar helt rent?
Nej, har ännu inte träffat någon sådan. Och jag måste bara
erkänna att också jag själv kan bli lite smutsig ibland.
Canisquiz
nr. 2. 2010
1. En vallhund används till att:
a. Vakta boskap
b. Leta älg i skogen
c. Kontrollera och flytta djur
2. Vad är så kallad ”sann” separationsångest?
a. Denna ångest innebär att hunden måste vara tillsammans med en given
person 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan
b. Denna ångest kommer efter att hunden blivit gammal
c. Denna ångest innebär att hunden kan vara ensam i bilen, men inte annars
3. För att lära in luktdiskriminering med hjälp av post-itlappar, bör hunden ha en … på lappen.
a. Tassmarkering
b. Frysmarkering
c. Skallmarkering
4. Fördelen med bakombyten i agility är:
a. Det hindrar att föraren kommer på efterkälken
b. De är lätta att utföra
c. Hunden förstår dessa snabbare än framförbyten
5. Border collien är först och främst framavlad för att:
a. Vakta djur
b. Hämta djur
c. Lyda föraren
Så om du sitter kvar med dåligt samvete just nu därför att du
känner igen dig på många punkter, kan du bara slappna av –
du är i riktigt gott sällskap. Under åren har jag mött flera av världens bästa hundtränare, och vissa av dem tränar så pass smutsigt att jag ibland blir förvånad över hur deras hundar har
kunnat bli så bra. Men det är väl så här i hundträningen att det
finns viktiga detaljer, och det finns mindre viktiga detaljer. Är
man bra på de viktigaste sakerna tål man lite smutsig träning
utan att förstöra för mycket.
Poängen är först och främst att du ska vara medveten om vilka
smutsiga tricks du använder, så att du inte överdriver. Om du vill
bli en bättre klickertränare tjänar du mycket på att träna så rent
som möjligt. Hoppas denna lista kan ge några sparkar i rätt
riktning. Q
6. Bakombyten i agility ska alltid signalera ... för hunden.
a. Sväng
b. Hopp
c. Vändning
7. Några riskfaktorer för att utveckla separationsångest är:
a. Ärftliga faktorer
b. Såld för tidigt
c. Både a och b är korrekt
8. Vilket påstående är korrekt?
a. Utan ”eye” skulle hunden inte ha känt den optimala placeringen i förhållande till djuren
b. Utan ”eye” skulle fåren inte haft kontroll på hunden
c. Utan ”eye” skulle en Border collie ha varit det samma som en Australian
shepherd
9. Enligt Monica Tegler finns det två saker som måste
stämma för att en hund ska kunna prestera maximalt:
a. Kosthållning och muskler
b. Kondition och motivation
c. Ledarskap och drifter
10. Fördelen med att använda post-it-lappar för att lära in
luktdiskriminering är bl a:
Morten Egtvedt har lång erfarenhet från träning av
räddningshundar och militära tjänstehundar och har
tävlat på högsta nivå i bruks och lydnad sedan tidigt
90-tal. Han är också utbildad instruktör i Norske Redningshunder och i Forsvarets Hundetjeneste.
Till yrket är Morten utbildad lärare (kand.mag. i
biologi/psykologi). Han startade Canis 1998 och har
lett företaget sedan dess. Morten har skrivit böckerna
«Klickerträning för din hund» och «Lydnadsträning i
teori och praktik» tillsammans med Cecilie Køste.
40
a. En post-it-lapp är inte särskilt apporteringsvänlig och man riskerar därför
inte förstöra momentet om det skulle bli fel under inlärningen
b. Lukten sitter mycket bättre på en post-it-lapp än på en pinne
c. De har samma färg som diskrimineringspinnarna
Gå in på www.canis.no/canisquiz för att svara på CanisQuiz. Om du svarar rätt på alla frågorna får du 100 poäng.
Dessutom är alla som deltar i CanisQuiz med i utlottningen av ett Canis-tält (värde 1890 kr). Utlottningen
sker den 15 december.
10 GODA RÅD
för bruksträning
Monica Tegler har tävlat med flera hundar på toppnivå i bruks och har
en imponerande meritlista. De senaste åren har hon även börjat hävda
sig i vallning ute i fårhagarna. Till vardags arbetar Monica som kemiingenjör, men som resultaten visar, går det åt mycket tid till hundträning.
I den här artikeln ger hon oss 10 goda råd om brukshundträning.
1. Var generös med belöningen, lär hunden att uppskatta belöningen och instruera figuranterna hur de bäst kan belöna din hund.
När det t ex gäller dragkamp måste hundar få uppleva att detta är roligt,
genom att man berömmer och klappar hunden samtidigt som man leker.
En hund som man inte har lekt med i valpstadiet måste man lära att det
är roligt att leka med människor och inte bara få leksaken för att leka
med den själv. Personligen är jag väldigt förtjust i dragkamplek, för då
har vi något som binder oss samman, och det är lätt att åter komma
igång med träningen efter avslutad belöning.
Om hunden väntar ivrigt på att belöningen ska komma och är helt fokuserad på dig, då vet du att du belönar på ett sätt som hunden gillar. Det
är också viktigt att instruera nya figuranter hur de ska leka med din hund
på bästa möjliga sätt. Jag är så lyckligt lottad att jag har ”goda” figuranter som jag tränar mycket tillsammans med.
av Monica Tegler
Foto: Kari Hansen
2. Gör det lätt i början och se till att hunden lyckas.
När det gäller sök börjar jag alltid med att hunden får gå direkt i lek efter
att ha hittat en figurant med hjälp av vittring. I spår använder jag i början
godisspår med godbitar i varje fotsteg.
Man vet att spårträningen har gjorts för svår om det tar för lång tid innan
hunden får belöning. Hunden förlorar intresset innan belöningen
kommer, alltså kommer belöningen för sent. Men man ska naturligtvis
hela tiden testa hur svårt/lätt man ska lägga upp träningen, men generellt är det bättre att hålla på lite för länge med det lätta, än riskera att
förlora hundens motivation. Kom bara ihåg att de flesta hundar både
”växer” och tycker om utmaningar, så använd din kreativitet.
Foto: Kari Hansen
3. Ha helt klart för dig hur det färdiga momentet ska se ut, men
dela upp det i överkomliga delmoment.
I söket börjar jag som sagt med att hunden går direkt i lek när den hittar
figuranten, och alltid rakt ut på 50 till 55 meter. Sedan börjar vi med
lösrulle som hunden får från figurantens hand, och hunden ska visa
vägen ut till figuranten utan påvisningslina. Figuranten lägger gradvis
ned lösrullen på marken, så det är figuranten som hjälper hunden att
hitta lösrullen. Hela tiden rör sig föraren snett ut i terrängen (ut och
framåt från stigen) för att få hunden att dra framåt när den är på väg in
41
med rullen. Först när hunden är säker i att hitta figuranten rakt
ut den väg jag pekar, börjar jag med några få tomslag.
Vid spårinlärningen använder jag godisspår med godbit i varje
fotspår för att sedan trappa ned godbitarna. Jag brukar inte ha
apporter i spåret förrän spårintresset är stort. Då börjar jag med
apporteringsbiten, och allt eftersom vad hunden gillar bäst
byter jag apporten med leksak eller godis. Hunden ska erbjuda
mig apporten flera gånger för att få belöning, gärna 3-4 gånger
innan vi går vidare i spåret. Jag lägger in vinklar redan från
början när jag fortfarande har mycket godbitar i spåret. Jag
börjar oftast med de första spåren på gräs, men varierar
medvetet underlag rätt tidigt.
4. Ha en planering för dagens träning och för
vårens/vinterns träningar, men var beredd på att
planeringen måste justeras efterhand.
Själv tycker jag mycket om att tävla och börjar möjligtvis tidigare än de flesta. Hunden ska kunna momenten, men de är inte
100 %. Jag är medveten om att det kan gå snett, och med en
ung hund kan det antingen gå väldigt bra – eller helt fel i några
av momenten. Jag ser tävlingarna som en väldigt viktig träning
för mig och min hund som ekipage, jag måste lära känna min
hund i stressiga situationer, för det är det även om man är
aldrig så van vid att tävla. Men som sagt, när jag tävlar försöker
jag alltid fokusera på att ha roligt med hunden och vara nöjd
med allt som gått bra, inte fokusera på det som gått fel. Jag tillhör dem som inspireras att träna mer målinriktad när jag tävlar.
Då jag tävlar i flera grenar, är det tävlingar nästan varje helg
under våren och hösten. Jag tävlar ju vallning med alla mina
tre hundar, spår med två och sök med en.
5. När det gäller spårträning – använd dig av hundens
nyfikenhet att vilja undersöka vad spåret leder till, låt
dig inte frestas att påverka hunden för mycket.
Personligen använder jag godisspår under spårinlärningen. Jag
menar att det inte finns några nackdelar med påverkan i spåret
– så länge påverkningen finns i spåret.
6. Hunden lär sig bäst om den är utan stress i inlärningsögonblicket – låt dig inte frestas att ge för mycket
påverkan.
Det betyder att hunden ska vara samlad, dvs att den uppmärksamt följer det du håller på med medan den sitter/ligger/står
helt lugnt utan att pipa. Om du eventuellt använder påverkan,
ska denna vara anpassad hunden och du ska veta hur mycket
den tål utan att den går över i stress.
7. Sök är ett bruksarbete där hunden ska använda sig av
vittring med hög näsa – ta därför vinden till hjälp under
inlärningen.
Men en helt ”grön” hund kan en vittringsövning se ut ungefär
så här: Kontrollera hur vinden rör sig i terrängen. Därefter
gömmer sig figuranten bland några buskar, och föraren tar
med sig hunden åt det håll där hunden kan få figuranten i
”näsan”. När hunden får vittring, berömmer du försiktigt och
släpper hunden (använd ett koppel som du lätt kan släppa
utan att hunden störs av det), följ med hunden ut när den lokaliserar doften, men stör den inte. Hunden får naturligtvis favo42
ritleksaken/godbitarna när den kommer fram till figuranten,
föraren är passiv och överlåter åt figuranten att ge allt beröm
och all belöning.
Jag är inte anhängare av användandet av synpåverkan, men
det är ändå inte den värsta formen av påverkan såvida inte
hunden stannar och målmedvetet använder synen för att hitta
figuranten. Ljudpåverkan däremot, leder väldigt ofta till att
hunden stannar för att lyssna, något som är lättare för den i stillastående än i rörelse. Om det är helt vindstilla när man påbörjar inlärningen med en ung hund, använder vi någon enstaka
gång en liten synretning, men då vänder vi bort hunden innan
vi låter den springa ut till figuranten. Detta gör vi för att undvika
att den låser blicken på figuranten – vi vill att den snabbast
möjligt ska gå över i vittringssök.
8. Vid problem, backa alltid ett steg i träningen.
Om samma problem uppstår flera gånger, backar jag alltid i
träningen. I vissa fall händer det att man måste plocka isär en
övning helt, tillbaka till grundövningen. Då går det ofta snabbare att sätta ihop övningen igen än vid första inlärningen.
9. För att en hund ska kunna prestera maximalt, är det
två saker som måste fungera – kondition och
motivation.
Kondition får mina hundar genom daglig motion (jag har en
make som tycker mycket om att vara ute och gå med
hundarna). På vintern åker vi skidor och skridskor, på sommaren simning och fotvandring. Jag tränar även mycket vallning,
och jag tror inte det finns något som är så konditionsfrämjande
som det. Det är rena intervallträningarna med snabba utskick
efter fåren och lugna driv som avlöses av snabba sidoförflyttningar och cirklande runt fåren.
Motivationen bygger jag upp när jag tränar. Hur mycket en
hund ska tränas för att hålla motivationen på topp, varierar
mycket från hund till hund, och det måste du ta reda på genom
att testa och göra fel.
10. Allra viktigast är att du har roligt med din hund.
Mitt motto är att vi ska ha det roligt på träning och på tävling.
Så får det gå som det går. Och om prestationen inte blev helt
som man hade hoppats – ja, då är det bara att åka hem och ha
ännu roligare med hunden! Q
1993
1993
1994
1997
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2009
2005
2005
2006
2007
2008
Norgesmästare i rapport
Deltagit på Nordiska i rapport
Silver i spår på NM. Deltagit i Nordiska i rapport
Brons i spår på NM
Deltagit NM vallning
Deltagit NM vallning
Deltagit NM vallning. Norgesmästare i Sök. 4. plats på Nordiska i Sök
Silver i Sök på NM. Deltagit NM vallning. Brons i Sök på Nordiska
Deltagit NM vallning. Brons i Sök på Nordiska
Deltagit NM vallning (22. plats av 80). Silver i spår på NM
Deltagit NM vallning (Finalplats i NorgesCup)
Silver i spår på NM
Nordisk mästare i spår
Silver i Sök på NM. Deltagit NM vallning. 6. plats i Sök på Nordiska
Silver i spår på NM. Deltagit NM vallning (14. plats av 100). 8. plats i Sök på Nordiska
Norgesmästare i Spår. Deltagit NM vallning (33. plats av 100). Deltagit i Sök på Nordiska.
Deltagit i vallning på Nordiska och VM
2009 Deltagit NM vallning (Finalplats i NorgesCup). Silver i spår på NM. Deltagit NM vallning
(36. plats av 100). Nordisk mästare i spår.
Canis Challenge
CANIS CHALLENGE
Puss!
Text: Eva Bertilsson
Foto: Espen Rafter
”Puss” är ett bedårande sött beteende! Många hundar kan ju
pussa sin husse/matte på signal – en kul variant på temat är
att lära hundarna pussa varandra på nosen.
Att träna flera hundar samtidigt är alltid en intressant utmaning. Att träna beteenden där hundarna dessutom jobbar
gentemot varandra är lite speciellt. Puss-träningen förutsätter
att båda hundarna är med på noterna, och att du som tränare
är lyhörd för hur hundarna reagerar. Försiktighet anbefalles, så
att du inte försätter dina hundar i en alltför svår situation.
Målet med träningen: Att två hundar på signal ”pussar”
varandra på nosen.
Ur hundarnas perspektiv handlar det om två olika beteenden
som ska löna sig; dels ”Jag puttar med min nos mot din nos”
och dels ”Jag låter dig putta med din nos mot min nos”. Båda
beteendena är lika viktiga, och att lära hunden att ”stå ut med”
att bli pussad kan ofta vara den största utmaningen…
Hur kan man då träna puss? Jag har testat två olika träningssätt,
med olika hundar:
E Targetöverföring (när ingen av hundarna kan beteendet)
E ”Passiv blir aktiv” (med en rutinerad och en ny hund, där
den nya hundens första kriterier är att stå ut med att bli
pussad).
Här följer en kort beskrivning av hur jag själv gått tillväga med
puss-träningen.
43
Puss-träningen är inspirerad
av sälarna på Polaria i Tromsø
Foto: Nina Mortensen
FÖRKUNSKAPER
Puss är ett targetbeteende där den andra hundens nos fungerar som target. Innan du börjar träna är det bra om båda
hundarna kan putta med nosen mot olika targets (till exempel
mot din hand, mot en target-pinne och mot en post-it-lapp),
så att de har erfarenhet av att det kan löna sig att putta med
nosen mot olika saker. Targetbeteendet kan vara antingen
långvarigt (hunden håller kvar nosen mot targeten) eller repetitivt (hunden puttar på targeten om och om igen), men i vilket
fall bör det vara någorlunda uthålligt så att hunden inte ger
upp om belöningen dröjer.
Puss förutsätter att båda hundarna klarar av att jobba helt nära
varandra. Innan du börjar träna puss är det därför klokt att
belöna båda hundarna för att stå eller sitta nära varandra. Om
du ser att någon av hundarna spänner sig ska du inte gå vidare
med puss-träningen utan först jobba mer med att bara vara
nära den andra hunden. Situationen ska vara så enkel att båda
hundarna är avslappnade!
PUSS-TRÄNING MED TARGET
Jag började träna puss med mina phalèner Misty och Soya, mor
och son som levt hela livet tillsammans och är vana att jobba
helt nära varandra. När jag påbörjade träningen kunde båda
hundarna (i ”enskild träning”) putta upprepade gånger med
nosen på en target-pinne.
STEG 1: NOS MOT GEMENSAM TARGET,
INDIVIDUELLA KRITERIER.
Först placerade jag hundarna sittande bredvid varandra och
gav dem båda några godisar för att de stannade kvar bredvid varandra. Så höll jag fram target-pinnen mellan dem, och
belönade varje putt mot targeten. Det var alltså fortfarande
individuell träning, det råkade bara vara en gemensam
target.
Först var jag lite osäker på om det skulle fungera att använda
klickern här, så jag la den åt sidan och bara gav godis till den
44
hund som puttade på targeten. Naturligtvis ledde detta till att
tajmingen på belöningen blev dålig… jag behövde en markör!
Jag funderade ett slag på att använda två olika markörer, en till
varje hund, men bestämde mig istället för att bara använda
klickern som vanligt. Klick och godis till den hund som möter
sina kriterier!
Jag valde alltså att klicka och ge godis till den hund jag ville
belöna för ögonblicket – så ibland (när bara en hund gjorde
rätt) blev det klick och godis bara till en hund, och ibland (när
båda gjorde rätt samtidigt) blev det klick och så godis till båda
hundarna.
Det hände alltså ganska ofta att den ena hunden hörde ett
klick men inte fick något godis. Det kan förstås diskuteras hur
hundarna uppfattar detta, men så länge man som tränare
bestämmer sig för vad som gäller och håller på sina ”regler” så
fungerar det mesta! Egentligen är det ju ingen skillnad på om
du tränar med en hund i närheten av någon annan som klickertränar, eller om du själv tränar två hundar samtidigt. Våra
hundar är fantastiskt skickliga på att lära sig samband och
sammanhang. Så länge du som tränare vet vilken hund
respektive klick avser, och ser till att klicket direkt följs av belöning till rätt hund, så funkar det! (För fler tips och idéer kring
det här med att träna flera djur samtidigt rekommenderas Ken
Ramirez zoo-träningsmanual Animal Training – Successful
Animal Management Through Positive Reinforcement)
STEG 3: NOS MOT GEMENSAM
TARGET, GEMENSAMT KRITERIUM.
Så snart båda hundarna obehindrat puttade på target-pinnen utan att bry sig om vad den andra hunden gjorde –
ganska ofta råkade det bli att de puttade samtidigt – var det
dags att snäva in kriterierna. Nu räknades bara gemensamma
puttar, så den som var snabbast på targeten (oftast Soya) fick
vara uthållig och fortsätta putta tills Misty också hade sin nos
mot targeten. Klick för två nosar mot targeten, och så godis
till båda hundarna.
STEG 3: NOS MOT NOS UTAN TARGET,
INDIVIDUELLA KRITERIER.
Nästa steg var targetöverföring – att gå från ”putt på target”
till ”putt på nos”. Varje hund hade ju fått ett antal belöningar för
att putta mot target-pinnen när den befann sig vid den andra
hundens nos, så mitt i ett träningspass tog jag helt enkelt bort
targeten och hoppades att hundarna skulle råka sikta på
varandras nosar istället. Klick för första försöket! Under några
träningspass växlade jag så slumpmässigt mellan target och
ingen target.
När det inte fanns någon target att sikta på gick jag tillbaka till
individuella kriterier: Putt i riktning mot den andres nos belönades, även om motparten inte riktigt var med på noterna.
STEG 4: NOS MOT NOS UTAN TARGET:
GEMENSAMT KRITERIUM.
Slutligen snävade jag in kriterierna igen, så att bara gemensamma puttar räknades. Kriteriet var alltså att båda hundarna
skulle nudda varandras nosar samtidigt.
ATT LÄRA IN PUSS MED STRATEGIN
”PASSIV BLIR AKTIV”
Soya blev snabbt en uthållig ”pussare”, och hans ihärdighet har
varit användbar för att introducera nya hundar i puss-beteendet. Tizla, flockens ungdom, fick sin första puss-lektion när hon
var omkring 10 månader. Min plan var att ge båda hundarna
klick och godis för scenariot ”Soyas nos riktad mot Tizlas
ansikte”. Det funkade inget vidare… Första fem klick-och-godis
gick fint, men sedan ställde Tizla öronen rakt utåt och det
började rycka i läpparna. Soyas nos mot hennes ansikte var helt
klart mer än hon riktigt klarade av, särskilt i en arbets-situation
med godis i närheten.
Så vi avbröt, jobbade mer med att träna och äta godis nära
andra hundar, och tog upp träningen igen några månader
senare. Den här gången funkade det fint, efter 3-4 klick för
”Soyas nos riktad mot Tizlas ansikte” började hon titta mot
45
honom direkt efter varje godis (antagligen för att se vad han
höll på med…) och genast blev det möjligt att klicka för
gemensamma puttar. Puss!
Tizla generaliserade snabbt pussandet till att även gälla Misty,
och dessutom har både Tizla och Soya tränat puss på flera
andra hundar som i sin tur har hjälpt till att sprida beteendet
vidare. Så nu har det blivit en riktig puss-kedja. Smittsamt!
STIMULIKONTROLL
När du har fått fram ett fint puss-beteende och satt signal på
det rekommenderar jag strikt stimulikontroll, dvs att du lär din
hund att pussar bara lönar sig efter signal från dig. Jag vill inte
att min hund bjuder på beteendet ”puss” utan att jag har bett
om det, framför allt inte tillsammans med andra hundar som
ännu inte blivit introducerade i pussandet. Detta av hänsyn till
båda hundarna:
Den mottagande hunden kan uppleva det som väldigt
obehagligt att plötsligt få en annan hunds nos mot sitt ansikte,
speciellt om den inte får något betalt för det.
Den pussande hunden kan råka illa ut om den okontrollerat
testar att pussa på hundar i sin närhet (eftersom det ju inte är
säkert att ”mottagaren” uppskattar tilltaget).
Så när mina hundar var duktiga på att pussas spontant, så att
jag kunde räkna med att de skulle erbjuda beteendet igen
direkt efter varje belöning, introducerade jag signalen för
”Puss” och slutade belöna spontana puss-försök. Att avvakta
och inte försöka pussas utan signal belönas ibland med pusssignalen, ibland med en godis direkt. Puss belönas bara efter
signal. Så nuförtiden, när jag introducerar nya hundar i ”pusskedjan” enligt strategin ”passiv blir aktiv” så pussar alltså den
aktiva hunden bara på signal (och nybörjarhunden får med sig
signalen ”på köpet” från början).
AVSLUTNINGSVIS
Puss-träningen innehåller dubbla utmaningar till dig som
tränare:
E Den sociala situationen: Eftersom hundarna jobbar så tätt
ihop måste du vara observant på deras språk sinsemellan.
Ta det försiktigt så att du inte försätter hundarna i alltför
svåra situationer.
E En tränare, två hundar: Eftersom du tränar två hundar
samtidigt måste du hålla reda på kriterier, timing och belöningar ”dubbelt upp”. Kör korta intensiva pass med fullt
fokus – övning ger färdighet!
Lycka till med träningen Q
Eva Bertilsson driver Carpe Momentum tillsammans med Emelie Johnson Vegh.
hemsida:
www.carpemomentum.nu
46
Maria Yttermyr
Ann-Louise Ryrvik
Anna Simonsson-Andersson
Anna Larsson
Grethe Eklund
Ulrika Norell
Tel: 018-29 12 78, 0708-35 21 33
E-post: [email protected]
www.canis.se/uppland
Tel: 0735-15 95 13
E-post: [email protected]
www.canis.se/trestad
Tel: 0703-31 82 22
E-post: [email protected]
www.canis.se/vasteras
Tel: 0704-32 17 77
E-post: [email protected]
www.canis.se/sormland
Tel. 070-3041865
Email: [email protected]
www.canis.se/gavle_dala
Tel. 070-254 37 77
Email: [email protected]
www.canis.se/gavle_dala
Carina Swartling
Lena Gunnarsson
Christel Östlund
Lotta Könberg
Maria Söderlund
Anna Karin Dernsjö
Tel: 0761-41 00 28
E-post: [email protected]
www.canis.se/skaraborg
Tel: 0706-96 95 87
E-post: [email protected]
www.canis.se/goteborg
Tel: 0706-01 20 34
E-post: [email protected]
www.canis.se/umea
Tel: 0703-32 85 27
E-post: [email protected]
www.canis.se/ostersund
Tel. +358 (0)457 3429 407
[email protected]
www.canis.se/aaland
Tel. +358 (0)40 505 10 37
Email: [email protected]
www.canis.se/aaland
Åsa Jakobsson
Tel: 0706-178369
E-post: [email protected]
www.asashundar.bloggagratis.se
å
p
t
s
ä
B
!
g
n
i
n
ä
r
t
r
e
k
c
kli
Vår målsättning är glada och lydiga hundar – och inte minst
kompetenta hundägare som vet hur de skall träna sin hund
på ett effektivt sätt. Efter en kurs ska du kunna lösa egna
träningsutmaningar på egen hand.
Canis Hundskola använder en träningsmetod som kallas
”klickerträning” på alla våra kurser. Med klickerträning kan
du lära din hund vad som helst - både vardagslydnad,
tävlingslydnad, agility, brukslydnad, cirkuskonster och
Anna Karin Lundmark
Tel. 0046 706564942
[email protected]
mycket mer. Hos oss träffar du mycket kvalificerade instruktörer som verkligen kan klickerträning.
Canis Hundskola har små grupper på alla kurser. Som elev är
du därmed garanterad att instruktören har tid att ge individuellt anpassad vägledning till varje hund och dess ägare.
Och inte minst är vi kända för att ha världens trevligaste
instruktörer – det ska vara trevligt att gå på kurs hos oss!
www.canishundskola.se
Morten Egtvedt & Cecilie Køste
Huvudinstruktörer
POSTTIDNING B:
Avs: Hundtidningen Canis
Box 3110
831 03 Östersund
www.canis.se - allt till hunden!
I Canis' nätbutik hittar du ett stort urval av hundböcker och
hundutrustning. Snabb leverans, portofritt vid köp över 1000 kr.
Välkommen till en trevlig näthandel!
Rogz Fleecefilt
79:-
Kong Tails
från
129:-
Kong Wubba Snugga
från
99:-
Puppy Kong Squeaker
Tipsee Target
Gruppben till framåtsändande
79:-
399:-
350:-
Canis-tältet
Hopphinder
IonCare luftrenare
1 890:-
959:-
749:-
Furminator
FURminator torrschampo och balsam
Ny Approach Pack, blå
från
299:-
139:www.canis.se
Canis – vi förändrar hundvärlden!
från
719:-