Canis – vi förändrar hundvärlden!
En kunskapstidning för Nr. 2/10 Canis – vi förändrar hundvärlden! aktiva hundägare Årgang 13 www.canis.se Sök i teori och praktik Cecilie Køste och Morten Egtvedt har under flera år varit bland Nordens mest populära brukshundsinstruktörer. Och nu har äntligen deras sedan länge efterfrågade bok om sök kommit! I boken ”Sök i teori och praktik” får du lära dig hur du tränar för att få en duktig sökhund, oavsett om du tränar tävlingssök, räddningshund/tjänstehund eller endast som aktivering och för att ha kul. Författarna delar in söket i fyra huvuddelar och går systematiskt igenom inlärningen av varje enskild del. Sök i system, lokalisering, markering och lydnad tränas in var för sig, innan man slutligen sätter ihop hela sökövningen. Det läggs stor vikt vid noggrann inlärning av de viktigaste grundfärdigheterna innan man flyttar träningen ut i skogen. Att göra saker noggrant och grundligt från början i stället för att försöka rätta till felen i efterhand, är också ett huvudbudskap genom hela boken. Cecilie Køste och Morten Egtvedt har tidigare skrivit böckerna ”Klickerträning för din hund” och ”Lydnadsträning i teori och praktik”. Samma träningsprinciper är centrala även i den här boken. Flera av inlärningsteknikerna som beskrivs i boken är helt banbrytande och har inte tidigare beskrivits i andra böcker om sök. Du lär dig bland annat hur du kan shejpa in sökmönstret med minimalt användande av hjälp, hur du kan baklängeskedja rullemarkeringen, och inte minst hur du kan lägga upp träningen för att kunna ha en bra säkerhetsmarginal mot blindmarkering och andra vanliga problem. Beställ boken på www.canis.se eller via beställningsformuläret här nedan. Pris 314 kr (i bokhandeln 359 kr). Porto 59 kr tillkommer. Ja, jag vill gärna beställa _____ ex av ”Sök i teori och praktik” à 314 kr. Porto 59 kr tillkommer. Boken kan också beställas direkt från www.canis.se Namn: ____________________________________________________________________________________ Adress: ___________________________________________________________________________________ Ort: ________________________________________________________________________________________ Canis AS Svarsending 9103 0098 Oslo NORGE Vi som tränar hund bör hela tiden vara intresserade av att utvecklas som tränare. Detta är viktigt, så man inte tror att man är färdiglärd även om man vet att man kan mycket – då är slaget förlorat. Det är stor skillnad på att ha en erfarenhet i 20 år och 20 års erfarenhet, särskilt när det gäller hundträning som har utvecklats så mycket de senaste åren. Om vi vill lära oss av våra erfarenheter, måste vi prata om dem, sätta dem i system och gärna relatera dem till en teoretisk grund. Personligen är jag en ivrig bloggläsare (men inte särskilt ivrig att blogga själv), och lär mig mycket av att läsa om andras hundträning. Jag är imponerad av dem som ständigt uppdaterar sin blogg och gör en seriös insats för att lära sina läsare om hundträning. Det är viktigt att ge dessa ivriga bloggare positiv feedback (detta är deras betalning!) så att vi håller träningsbloggarna levande. Det är inte bara underhållande och utvecklande att läsa andras bloggar, utan det kan även ge bra motivation till egen träning. Ta dig en titt på vårens kursplaner hos Canis Hundskola. Att gå kurs ger ofta en motivationsinjektion utan dess like och är en utmärkt möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter! God hundträning! Q Marthe Groven (redaktör) 3 Innehåll Separationsångest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Gry Løberg Border collien – en vallhund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Anna Larsson UTGIVARE Canis Sverige Box 3110, 831 03 Östersund Tel. (+47) 72 87 86 50 Fax: (+47) 72 87 86 55 E-mail: [email protected] Internet: www.canis.se REDAKTION Bakombyten – förr och nu . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Anna Larsson Vittringsprov . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Thomas Stokke Att gå fint utan koppel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Thomas Stokke Marthe Groven Knut Eilertsen Gerd Mortensen Ren & smutsig klickerträning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Morten Egtvedt Dina Doctermann Elisabeth Kempemo Canis Challenge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 LAYOUT Eva Bertilsson FunkIT Grafisk Design MATERIALDAGAR OCH UTSKICK TRYCK Merkurtrykk Utgåva nr Materialdag Utskick Hundtidningen Canis ANNONSPRISER Nr. 1/2010, årgång 13 ISSN 1501-0341 Ansvarig utgivare: Canis AS COPYRIGHT Allt innehåll i denna tidskrift är skyddat enligt ”lag om upphovsrätt till konstnärligt verk”. Inga delar av innehållet får kopieras eller på annat sätt användas utan tillåtelse från Nordiska 3-10 10/4 1/6 4-10 10/6 1/8 5-10 10/8 1/10 6-10 1/10 20/11 1-11 1/12 1/2 2-11 10/2 1/4 Baksida: 5000 kr Omslag 2-3: 4500 kr 1/1 sida: 4000 kr 1/2 sida: 2500 kr 1/4 sida: 1500 kr Alla priser är exklusive moms. Helårsannonsörer ges 15% rabatt. För beställning av annonsplats kontakta oss på telefon (+47) 72 87 86 50, fax, (+47) 72 87 86 55 eller e-maila [email protected]. Vi erbjuder annonsering på vår internetsida. Ta kontakt för mer information. Om Canis hundförlaget AB och våra artikelförfattare. Canis startade 1997. Vår målsättning är att sprida kunskap om träning med positiv förstärkning. Vår verksamhet består i dag av: Framsidan: Hundtidningen Canis Nordens ledande hundfackliga tidskrift. Vänder sig först och främst till de mest aktiva hundägarna. Ges ut i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Torunn Smevik Innehållet i Canis står för de respektive författarnas/annonsörernas räkning och är inte nödvändigtvis i enlighet med redaktionens åsikt. Canis är tryckt på miljövänligt papper. 4 Canis Förlag Ger ut hundböcker om positiv hundträning. Nätbutiken Canis.se Försäljning av hundböcker och hundutrustning över Internet. Canis Hundskola Canis Hundskola har sammanlagt 27 avdelningar i Norge, Sverige och Danmark. Hundskolans målsättning är att erbjuda kurser till hundägare som vill lära sig mer om klickerträning. Vardagslydnad SEPARATIONSÅNGEST Foto: Bigstockphoto Text: Gry Løberg Ett av de vanligaste problemen vi ser på vår beteendeklinik är separationsproblem. Ett separationsproblem är alla typer av problem som inträffar när hunden är ensam hemma. Det kan vara hundar som förstör saker, både lösa föremål och möbler, eller så försöker de gnaga sig ut. Sedan har vi hundar som skäller, ylar och skriker, de som springer omkring, springer fram och tillbaka, de som kissar inne, bajsar inne eller kräks. Och sedan har vi de lite mer sällsynta, de som ger sig på sig själva med slickande, sugande, gnagande eller bitande. Inte alla dessa har separationsångest även om de utgör majoriteten. De hundar som kommer till kliniken och har separationsångest kan delas in i flera typer. Vi har hundar som kommer relativt unga och som aldrig har klarat av att vara ensamma hemma, och vi ser hundar som utvecklar separationsångest efter att de blivit vuxna. Sedan har vi de hundar som har så kallad vanlig separationsångest. Detta är hundar som måste vara tillsammans med någon, det spelar ingen roll vem det är, bara de slipper vara ensamma. Dessa hundar kan oftast vara ensamma i bilen, men hemma går det inte så bra. Och sedan har vi dem som har så kallad äkta separationsångest. De måste vara tillsammans med en given person 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Om dessa hundar har man 5 Miljö- eller familjeförhållanden. Vissa hundar som ligger på gränsen till att utveckla separationsångest kan klara sig mycket bra. Andra kan utveckla separationsångest om något i omgivningen förändras. Foto: Trude Granhus tidigare sagt att de har haft hyperanknytning, men under senare tid menar man att de har det man kallar en otrygg anknytning. Detta uppstår ofta efter en specifik händelse. Dessa är som tur är mer sällsynta. Och slutligen har vi den grupp av hundar som utvecklar separationsångest när de blivit gamla. Man antar att detta kan hänga samman med Cognitiv Dysfunktions Syndrom (CDS) eller demens. Det kan finnas många orsaker till att hundar utvecklar separationsångest: RISKFAKTORER Ärftliga faktorer. Alla raser kan utveckla separationsångest, men vissa raser har större benägenhet för att utveckla det än andra. Vi ser att separationsångest förekommer oftare hos vissa raser. Vi har inga bra undersökningar om detta här i Norge, men av de hundar vi får på kliniken hos oss förekommer ofta separationsångest hos bl a Grosser Münsterländer, Gordon Setter, Cocker Spaniel och Boxer. Kastrerade. Kastrerade hanar har oftare separationsångest än okastrerade hanar. Socialisering och miljöträning. Vi ser också att hundar som är dåligt socialiserade och miljötränade oftare upplever att saker där ute i den stora världen är läskiga. Dessa hundar söker sig till hundägaren för att få trygghet och stöd. Detta leder till att hunden knyts starkare till hundägaren än normalt, och därför kan ha större problem med att vara ensam hemma. Såld för sent. Hundar som säljs relativt sent kan ha fått för lite erfarenhet av att vara ensamma om de har varit tillsammans med andra hundar fram till försäljningen. En annan faktor är att de blir starkt knutna till uppfödaren och uppväxtmiljön. Det att bli såld sent kan därför leda till att hunden knyts extra starkt till nästa ägare. Om en hund har bristande socialisering och miljöträning, kan detta också hänga samman med att den såldes sent. 6 Familjen har flyttat. Hunden känner sig trygg och klarar sig bra i kända omgivningar hemma och i närmiljön. En flytt kan skapa den lilla extra otryggheten som kan leda till separationsångest. Sjukdom. När någon i familjen blir sjuk eller sjukskriven över längre tid, kan detta påverka hunden på flera sätt. Hunden får en period där den inte är ensam, eller är väldigt lite ensam. Övergången till heltidsarbete efter en sjukdomsperiod kan bli för stor eller för hastig för hunden. Sjukdom kan också leda till att hundägaren blir deprimerad eller ängslig, och detta kan i sin tur göra att hundägaren binder hunden starkt till sig och de får en ömsesidig stark bindning. Död. Dödsfall i familjen kan ha två effekter på hunden. Den ena är att familjemedlemmarnas sorgereaktion kan påverka relationen till hunden på samma sätt som ångest och depression kan göra. Den andra effekten är att det faktiskt är en person som inte längre finns där. Ändrade samlevnadsförhållanden. Uppbrott i familjen kan arta sig väldigt olika. Därför kommer också sättet hunden reagerar på att variera. Vi kan se några av de samma effekterna som sker vid dödsfall. En person finns inte där längre och det kan bli sorgereaktioner, depression osv till följd av uppbrottet. Vid en del skilsmässor lyckas parterna att fortsätta ha bra kontakt, och några hundar bor lite här och lite där. För många hundar går detta bra, men för en hund som är disponerad för separationsångest är det inte så säkert att detta går bra. Nytt arbete. Ett nytt arbete betyder ofta ändrade rutiner för när man kommer och när man går. Detta kan för vissa hundar upplevas som oförutsägbart i förhållande till gamla rutiner. Skiftarbete. Det har visat sig att ägare som jobbar skift oftare har hundar med separationsångest än andra. Detta har något med oförutsägbarheten att göra som sådana hundar kan uppleva. Det är också hundar som har separationsångest gentemot en husse som t ex jobbar på plattform i Nordsjön. Hunden har endast separationsångest under hans hemmaperioder, men fungerar normalt när husse är på plattformen. Barn som flyttar hemifrån. Det finns exempel på att Foto: AK hundar utvecklar separationsångest när barn flyttar hemifrån. Detta varierar med hundens disposition samt relationen till den som flyttar. Semester. Längre semester där hund och familj har varit tillsammans hela tiden, kan ibland få en snabb övergång till vardagen med jobb och skola. Denna övergång kan med fördel göras gradvis. Oavsett kan vissa hundar få separationsångest till följd av semester. Det finns också fara för återfall efter sådana semestrar. Omplacering. Omplacering kan leda till separationsångest då hunden kan binda sig starkare till den nya ägaren eller familjen. Ägare som bor ensam. När hunden bor tillsammans med en enda person, kommer den helt naturligt binda sig hårdare till denna person än om det varit flera i hushållet.. SYMPTOM Förutom att hunden t ex vokaliserar, urinerar, förstör eller har hög aktivitetsnivå när den är ensam, kan den även ha vissa symptom när ägaren är hemma tillsammans med hunden. Ofta är hundarna nära ägaren eller där familjen är. Om möjligt vill de också ha fysisk kontakt. Men det finns variationer även på detta. Vissa hundar lägger sig på strategiska ställen där de har överblick över där folk är, t ex i hallen där hunden har överblick över kök, vardagsrum och vilka som försvinner. Hundar som inte lägger sig på strategiska platser kan lunka efter den person som hunden är mest bunden till. Vi ser oftare detta lunkande när hunden bor med en enda person, eller när det endast är en i familjen som är hemma tillsammans med hunden. Andra symptom kan vara hundens reaktion när du ska lämna den. De flesta hundar får förväntningar på att få följa med när du klär på dig, men hundar lär sig också att förstå att den ska vara ensam hemma pga de rutiner du har innan du t ex ska till jobbet. Hundar med separationsångest blir ofta extra ängsliga när de förstår att de ska vara ensamma hemma. Vissa hundar blir också väldigt frustrerade. Om frustrationen blir tillräckligt stark, ser vi också att vissa hundar blir aggressiva mot ägaren när ägaren ska lämna hunden ensam hemma. Om man har som rutin att låta hunden vara i bur när den är ensam, kan hunden vilja undvika buren eller springa och gömma sig för att försöka slippa bli instoppad i buren. DIFFERENTIALDIAGNOSER Även om hunden vokaliserar, kissar, förstör saker etc när den är ensam hemma är det inte säkert att den har separationsångest. Hunden kan vokalisera av andra orsaker än av separationsångest. Hunden kan t ex vara rädd för att vara ensam hemma därför att den har blivit skrämd eller för att den är rädd för höga ljud, den hör kanske andra hundar skälla ute, eller den skäller för att den är territoriell och skäller på förbipasserande. Har du en hund som förstör saker hemma kan detta ha många orsaker: rädd för ljud, hunden kan vara territoriell och förstöra saker när den hoppar omkring för att skälla på förbipasserande, och även förstöra saker när den leker eller utforskar saker. Hundar som förstör saker inne i buren eller det den kan nå från buren, kan göra detta för att den inte klarar av att vara i bur. Hundar som kissar, bajsar eller kräks inomhus kan göra detta av medicinska orsaker som t ex urinvägsinfektion, bristande rumsrenhet, inkontinens, inomhusmarkering eller att hunden rastas för sällan och måste göra sina behov. Det är fördelaktigt om man kan filma hunden när den är ensam hemma, eller göra ljudupptag. Grannar som talar om vad de hör är också en god hjälp. Foto: Lina Johansen 7 Prognoser Alla hundar har olika prognoser, och prognosen är beroende av flera faktorer: God prognos E Beteendeproblemet kan enkelt och lätt diagnostiseras E Alla stimuli kan lätt identifieras och kontrolleras E Lindrigt problem med kort varaktighet E Beteendet utgör liten risk E Låg grad av upphetsning, det är lätt att få hundens uppmärksamhet E Låg motivation bakom beteendet E Förvärvat beteendeproblem E Ett enkelt problem E Historiskt sett god prognos för detta beteendeproblem E Motivationen och familjens möjlighet att träna är hög E Bra kommunikation inom familjen E God förståelse för och möjlighet att träna hunden Dålig prognos E Liten förståelse för beteendeproblemet eller de bakomliggande orsakerna E Svårt att hitta, kontrollera och avlägsna utlösande stimuli E Omfattande och komplicerat beteendeproblem med lång varaktighet E Beteendet är farligt E Hög grad av intensitet och grad av allvar E Hunden har ett ohämmat beteende och har gjort stor skada E Hög grad av upphetsning, svårt att få hundens uppmärksamhet E Hög och oförutsägbar frekvens E Stor ärftlig faktor, beteendena är välkända hos arten, hos rasen eller linjen E Komplext och flera beteendeproblem tillsammans E Komplex familjesituation, familjemedlemmarna kommunicerar dålig med varandra E Svårt att generalisera förebyggande och behandlande tekniker till likartade situationer E Beteendemodifierande tekniker har provats utan resultat E När hundägaren inte förstår själva beteendeproblemet och principerna för behandlingen E När hundägaren inte är särskilt villig att behandla hunden E Familjen vill egentligen omplacera eller avliva hunden E Hundägaren har svag anknytning till hunden 8 Foto: Ann Kristin Braathen ÅTGÄRDER Vi ser ofta att hundar med separationsångest även har problem med höga ljud, och att många även har uppmärksamhetssökande beteenden. Det är därför viktigt att man kartlägger om det finns flera av dessa beteendeproblem när du upplever ett av dem. Alla dessa problem behöver inte finnas där, men det är inte ovanligt. Om en hund med separationsångest även har ljudfobi och uppmärksamhetssökande beteenden, är det viktigt att behandla alla tre beteendeproblem för att prognosen ska bli så god som möjlig. Åtgärderna bör delas in i faser så att man inte gör allt på en gång. Varje hund ska ha sin unika uppsättning av åtgärder som har anpassats till miljön den lever i, hur familjen bor och lever och vilka beteendeproblem hunden har. Många hundägare som har hund med separationsproblem funderar på att skaffa sig ytterligare en hund för att hjälpa den första hunden. Detta kan vara en bra idé, men det kan också sluta med att man får två hundar med separationsångest. Den nya hunden bör i så fall vara en vuxen hund som inte har problem med att vara ensam hemma. Att sätta hunden i bur eller ha hunden på ett avgränsat område kan också vara en bra idé, men vissa hundar klarar detta sämre än om de hade ett större område att röra sig på. Några hundägare har försökt med antiskällhalsband på hunden. Detta avråder jag starkt då det bl a leder till att hunden mår betydligt sämre och får sämre prognos. Denna typ av åtgärd minskar eventuellt symptomen, men gör inget för att bota det underliggande problemet. De huvudåtgärder som jag ofta rekommenderar går ut på att göra hunden mer självständig och mindre bunden till hundägaren, samtidigt som hundägaren gradvis lär hunden att vara ensam. Det är få studier som har visat hur varaktigheten av beteendeproblem påverkar prognosen för förbättring av problemet. Ett undantag är forskarna Takeuchi et al (2001) som studerade tre olika beteendeproblem och undersökte om det fanns någon skillnad i förbättring av problemen beroende på hur länge hundarna hade haft problemet. De fann att 80 % av hundarna blev bättre som hade haft separationsångest kortare tid än ett år, medan bara 40 % av hundarna blev bättre som haft separationsångest längre än ett år. Oberoende av varaktigheten verkar det som att prognosen för hundar Författaren deltar på ett nätmöte den 20 april där du kan ställa frågor och kommentera artikeln. Gå in på www.canis.se/nettmote generellt också varierar något med typ av symptom. Efter ca 3 månaders behandlingstid blev i genomsnitt 62 % av hundarna bättre. SAMMANFATTNING Separationsångest kan orsakas av många olika saker, både ärftliga faktorer och miljöfaktorer kan ha betydelse. Separationsångest är för hunden ett stort välfärdsproblem, men det är inte alla hundägare som är medvetna om att hunden har separationsångest och därför inte sätter in åtgärder för att minska problemet. I en undersökning gjord av Jörgen Damkjer Lund i Danmark visar det sig att 32 % av hundarna i undersökningen har problem med att vara ensamma hemma. 80 % av dessa hundägare uppfattade inte själva detta som något problem, och endast 20 % av hundägarna tyckte alltså att det var ett problem att hunden hade separationsångest. Av dem som uppfattade detta som ett problem, var det endast 22,9 % som valde att söka råd för beteendeproblemet. Separationsångest är ett stort välfärdsproblem både för hund och ägare, och det är för hundens bästa att man vidtar åtgärder så fort som möjligt. Ju snabbare man vidtar åtgärder, desto bättre prognos för hunden. Q Lund, JD (2007) Afdækning af årsager til aflivning af familiehunde i Danmark. Institut for Produktionsdyr og Heste. Det Biovidenskabelige Fakultet. Københavns Universitet. Og Dyrenes beskyttelse http://www.dyrenes-beskyttelse.dk/hunderapport Takeuchi,Y.; Ogata, N.; Houptc, KA.; Scarlett, JM. (2001) Differences in background and outcome of three behavior problems of dogs. Applied Animal Behaviour Science 70 (2001) 297±308 Gry Løberg är beteendekonsult på beteendekliniken Manimal AS och har arbetat med beteendekonsultationer i 10 år. Gry Løberg har MSc Companion Animal Behaviour Counselling. Dessutom föreläser Gry på egen klinik och vid förfrågan, och hon är sakkunnig vad gäller hundlagen och lagen om djurs välfärd. Manimal AS har lokaler på Hövik i Bärum, där de har konsultationer, kurser och miniseminar. Du hittar mer information på www.manimal.no. Foto: Verena van de Putte 9 MEST NÄR DET GÄLLER! Är en bok i mental träning där du bland annat får veta hur du hittar flytet när du tävlar och hur du får koll på pirriga tävlingsnerver. Canis söker bra artikelförfattare! dträning som du Kan du något om hund och hun dägare? Canis är vill dela med dig till andra hun iklar inom ämnena alltid på utkik efter bra art ∑ Lydnad ∑ Bruks STUDERA MEST Studie- och fördjupningsmaterial till boken Mest när det gäller! SLALOM I PAR En film om hur du och din kompis kan träna in slalom tillsammans. Filmen innehåller också övningar med sikte mot tävling. Läs mer och beställ på www.anitaaxelsson.se ∑ Agility ∑ Klickerträning ∑ Jakthund ∑ Vardagslydnad ∑ Inlärningspsykologi ∑ Etologi ∑ Hund & hälsa ∑ Avel & uppfödning ∑ Och andra teman som är lk. intressant för aktivt hundfo ikel kan du maila den Om du har skrivit en bra art ing. Ersättning till [email protected] för bedömn as i Canis. utgår för artiklar som publicer Vallhund BORDER COLLIEN – EN VALLHUND Text & Foto : Anna Larsson Min målsättning med den här artikeln är att ge den nyfikne läsaren en första inblick i hur en border collie arbetar och fungerar. Det är inte ovanligt att på hundforum och frågespalter läsa att folk letar efter hundar med ”mindre vallning”, eller att hundar som låser sig och fixerar föremål i vardagen sägs ha ”mycket vallning” i sig. Man utgår vid sådana resonemang ifrån att vallning är ett beteende/anlag som den enskilda hunden sedan har i större eller mindre mängd. Så är inte fallet. Vallanlagen är flera olika anlag och hur mycket hunden har av de olika anlagen, samt självklart hur den fått en chans att utvecklas, är vad som kommer att avgöra hur den blir som vallhund. Jag hoppas att på ett enkelt sätt kunna ge lite mer inblick i vad vallning är, dvs hur relationen mellan vallhunden och djuren fungerar. För att göra det enklare har jag valt att enbart skriva om får eftersom det var som fårhund rasen uppstod. Men en border collie kan även användas till att valla många andra djurslag även om den i praktiskt arbete används framför allt till att hantera får och nöt. VAD ÄR EN VALLHUND? En vallhund används för att kontrollera och flytta djur. Olika djurslag och olika raser inom de djurslagen, ställer olika krav på den hund som hanterar dem. Vilka djur man haft och hur man har hållit dessa, har runt om i världen skapat olika vallhundsraser som anpassats efter dessa behov. Av dessa raser är border collien den i särklass mest spridda, använda och allsidiga vallhunden. 11 Den idealiska vallhunden ska ha mod och styrka nog att övertyga och flytta motsträviga och aggressiva djur, samtidigt som den ska vara lugn och hålla sig tillbaka för att inte skrämma lättfotade djur på flykten. Ursprunget till dagens border collies finns i de hundar som herdarna på de brittiska öarna avlade fram. Får hölls på de stora områden som inte gick att odla upp – de skotska högländerna, på hedarna i gränstrakten mellan England och Skottland och i Skottlands och Wales bergstrakter. Det var stora hjordar med förvildade får som betade på enorma ytor. Border collien är främst avlad för att hämta djur. På de stora områdena som de brittiska herdarna arbetade på krävdes det en hund som på egen hand kunde hämta djur på flera kilometers avstånd, samla ihop dem och driva dem över svår terräng tillbaka till herden. Hundarna måste kunna arbeta självständigt samtidigt som de skulle vara samarbetsvilliga nog att ta styrning och kommandon på mycket långa avstånd. Eftersom fåren var mer vilda än tama och lätt tog till flykten, avlade man fram en hund som naturligt gick ut i en vid båge, tog sig runt fåren utan att störa dem, dök upp på lagom avstånd bakom flocken och därifrån började driva dem tillbaka mot herden. Den stora, naturliga utgången hos hunden var ett måste för att man inte skulle missa några av de vitt utspridda fåren. 12 VILKA EGENSKAPER KRÄVS? En bra vallhund måste ha en god känsla för att läsa får, dvs kunna förutse deras rörelser och placera sig och agera utifrån detta. Den måste kunna anpassa sina rörelser och sin attityd gentemot djuren beroende på vad uppgiften kräver. Den ska vara totalt fokuserad och koncentrerad på djuren och på egen hand kunna sköta sin del av arbetet, men måste ändå samtidigt vara öppen att ta in förarens kommandon och reagera ögonblickligen på dessa. Den idealiska vallhunden ska ha mod och styrka nog att övertyga och flytta motsträviga och aggressiva djur, samtidigt som den ska vara lugn och hålla sig tillbaka för att inte skrämma lättfotade djur på flykten. Ovanpå allt detta ska den ha en fysik och uthållighet som gör den lämpad för många timmars hårt arbete. Den ska kunna hämta djur på långt håll, flytta stora flockar eller hålla upp och parera en enskild tacka. Det är sannerligen inte lite vi kräver av en bra vallhund! En väl grundtränad vallhund ska kunna användas i alla situationer i djurhanteringen, ifrån att hämta djur på mycket långa avstånd till att arbeta inne i fårstallet vid lammningen. Några av de bitar som ingår i en bra vallhund är balans, tryck, eye, koncentration och förutseende. BALANS – ATT UPPNÅ JÄMVIKT Balans brukar ofta förenklat beskrivas med hjälp av liknelsen vid en klocka. Om fåren befinner sig mitt i urtavlan och föraren är placerad klockan sex, tänker man sig att hunden för att uppnå balans ska befinna sig klockan tolv. Om föraren i detta läge börjar röra sig mot klockan fyra, kommer hunden att vilja röra sig mot klockan tio för att upprätthålla balansen. Liknelsen är inte fel men den lurar lätt läsaren att tro att balans är något som måste inbegripa föraren och att hunden alltid är placerad mitt emot denne. Så är det inte alls. Balans handlar om hundens placering i förhållande till djuren och inte till föraren. Hundar med för lite eye har lättare att tappa Balans är hundens förmåga att hålla flocken i jämvikt och baserar sig på fårens rörelser och hundens respons på dessa. Man brukar tala om att hunden strävar efter att nå balanspunkten, den placering som ger den bäst kontroll över djuren oavsett om dessa står still eller befinner sig i rörelse. Vi kan tänka oss följande scenario: används också ofta för att beskriva förarens tryck gentemot hunden. Då oftast i fråga om röst, kroppsrörelser eller placering som en hjälp att få hunden att agera på ett visst sätt i en viss situation. Rörelse (eller intention till rörelse) hos fåren åt ett visst håll, kommer att skapa vad vi kan kalla ett drag eller tryck som hunden känner av. Hundens reaktion på fåren blir att försöka placera sig så att den återtar kontrollen över djurens rörelse och motverkar det tryck som fåren skapat. När hunden nått balanspunkten har jämvikt åter etablerats mellan fårens tryck och hundens tryck. Hunden arbetar med sin balans både när den håller får orörliga, när den håller fåren balanserade mot föraren och när hunden driver fåren bort från föraren. I det sista fallet är det balansen som hjälper hunden att hålla fåren på en rak linje. Förutsättningen för att hunden ska kunna balansera flocken är att den har tillräckligt med koncentration, förutseende och djurkänsla. TRYCK – ATT FÅ FÅREN I RÖRELSE Tryck är en term som man ofta talar om i vallning. Tryck (eller press) skapas som jag skrev ovan både från fårens rörelser och från hundens rörelser, men också från föraren. Förarens placering och rörelser kan också skapa ett tryck gentemot fåren, något som används bland annat när fåren ska tas in i fålla (föraren kan med sitt tryck, på sin sida av fållan, påverka var fåren vill gå eller inte vill gå) eller när man delar en flock med får (förarens tryck på djuren skapar en lucka i flocken). Är vi inte medvetna om det tryck vi själva lägger på fåren, kan vi ofrivilligt komma att pressa dem mot hunden istället för att hjälpa hunden att balansera upp dem. Termen tryck (eller press) koncentrationen på sitt arbete. Tryck hos själva hunden är dess förmåga att sätta djur i rörelse. Om vi tänker oss att hunden har uppnått balanspunkten och jämvikt etablerats, måste sedan hundens tryck på fåren öka för att den ska kunna sätta dem i rörelse. Har inte hunden tryck nog att flytta djuren, kommer dessa inte att röra sig. Trycker hunden på för kraftigt, kan den komma att skrämma djuren och kanske splittra flocken. En bra hund anpassar självmant sitt tryck utifrån vad de olika djuren och situationerna kräver. Ibland måste hunden släppa en del på sitt tryck för att djuren ska våga gå undan från den. När man talar om olika hundars tryck nämns ofta hur långt ifrån hunden arbetar, dvs på vilket avstånd hunden kan befinna sig från flocken och ändå påverka den. En hund som kan kontrollera och flytta djur på långt avstånd sägs ha stort tryck och en hund som måste komma mycket närmare innan djuren reagerar, menar man har ett mindre tryck. 13 Men avståndet till fåren handlar inte bara om det tryck hunden utövar, utan styrs också av fler faktorer så som hundens arbetssätt, rörelser, erfarenhet samt de svårdefinierade egenskaperna som mod och pondus. Många som sett en ung, oerfaren hund valla, vet att de ofta kan påverka fåren på ett rätt långt avstånd så länge de är på en öppen plats. Unghundens ofta hetsiga rörelser, överarbetande och spända uppträdande, får lätt djuren att ta det säkra före det osäkra och de ser till att hålla ett stort avstånd till den heta hunden. Om samma hund däremot måste pressa in fåren i ett litet utrymme, kan det visa sig att fåren inte alls kommer att gå undan för hunden som nu kanske kommer att bli attackerad av fåren istället. På samma sätt kan en lugn, trygg hund som har självförtroende och pondus, arbeta nära djur utan att störa eller oroa dem, och fåren kommer ändå att flytta sig för hunden i svåra situationer. EYE, KONCENTRATION OCH FÖRUTSEENDE En arbetande vallhund måste ha åtminstone en viss mängd ”eye” och det är något han måste vara född med. Eye innebär inte enbart att hunden stirrar på djuren, det är mycket mer än så. Vad vi kan se utifrån hos en hund som visar eye är en mer eller mindre hukad kroppsställning, smygande rörelser, en sänkt svans, en blick och attityd som utstrålar stark koncentration. Man brukar säga att hundens eye till viss del har en hypnotisk effekt på fåren. Hundens eye är också vad som håller den tillbaka och skapar avstånd till djuren och får den att känna av gränsen där dess rörelser påverkar men inte skrämmer djuren. Utan eye skulle hunden inte kunna känna av den optimala placeringen i förhållande till djuren. Mängden eye varierar mycket mellan olika individer och hundens grad av eye likställs ofta med dess grad av koncentration i arbetet. I aveln är det inget mål att uppnå så mycket eye som möjligt, utan man strävar efter en optimal nivå av egenskapen. En hund med för mycket eye kan låsa sig och bli orörlig. Riktigt extrema eyehundar har så mycket koncentration och så mycket överdriven djurkänsla att de inte vill flytta djuren utan helst bara ligger still och fixerar dem med blicken. En vallhundsförare jag lyssnade på en gång beskrev de extrema eyehundarna som ”hundar som hellre kryper runt i dikena än riskerar att störa djuren”. En hund med så mycket eye är självklart svår att arbeta med och inget man önskar sig och det är just därför mycket sällan man stöter på dessa hundar idag i rasen. Hundar som ligger åt den för höga graden av eye kan vara långsamma att reagera på förarens kommandon och de kan vara svåra att få att sätta igång orörliga får. Hundar med för lite eye har lättare att tappa koncentrationen på sitt arbete. De kommer också att få använda sin kropp mer och röra sig mer för att flytta och styra djuren vilket inte är opti14 malt. Hunden kommer att ha mycket svårare att med små medel flytta och kontrollera djuren och när det kommer till att hålla upp enskilda djur, kan hunden inte klara av det om den inte har eye, koncentration och djurkänsla nog. En hund med för lite eye kommer att kräva mycket mer kompensation från förarens sida (hur vi hjälper hunden genom att styra den) för att samma arbete ska kunna utföras. Förutseende är enkelt beskrivet hur bra hunden är på att läsa fårens intentioner redan innan de rör sig. En hund med väldigt stort förutseende eller stor djurkänsla kan vara svårare att få att lyssna på förarens kommandon i situationer när dessa kommer att gå emot vad hundens instinkt säger den. En hund med för lite förutseende kommer att placera sig fel, tappa djur och orsaka en massa onödigt extraarbete. HUR TESTAS EGENSKAPERNA? Den som läst så här långt undrar kanske nu – men hur testas och utvärderas alla de här egenskaperna? Självklart främst i praktiskt arbete, men ända sedan ISDS – the International Sheep Dog Society – skapades i början av 1900-talet har tävlingar med vallhundar ansetts vara en viktig del i utvecklandet av border collien som ras. Det är vad nästa artikel ska handla om – hur det går till på vallhundstävlingar! Q Anna Larsson är instruktör vid Canis Hundskola, avdelning Sörmland. Hon tävlar i vallning, agility och lydnad och delar huset med tre border collies och en holländsk herdehund (och tack och lov en hundgalen sambo, tillägger Anna!). Vill du kontakta Anna, lämna synpunkter på artikeln eller ställa frågor så besök gärna hennes hemsida www.3vallare.se Annons Fästingar och loppor är parasiter som utgör ett hot mot hundar och katters hälsa. Därför är det viktigt att skydda husdjuren. Det finns många goda skäl till att Frontline är världens mest sålda medel mot fästingar och loppor. 1. Frontline skyddar BÅDE mot fästingar och loppor Många ektoparasitmedel fungerar ANTINGEN mot fästingar ELLER mot loppor. Om du vill skydda mot båda kan du därför behöva köpa både ett fästingmedel och ett loppmedel. Samtidigt får många av dessa medel inte användas tillsammans med andra liknande medel. Vad gör man då? Den typen av problem slipper du när du använder Frontline – här har du ett medel som verkar både mot fästingar och mot loppor. 2. Frontline fungerar på BÅDE katt och hund Många hem har både katt och hund, därför är det praktiskt att man kan använda samma produkt på båda två. Frontline är dessutom det enda medlet som fungerar mot fästingar hos katter. 3. Frontline verkar BÅDE förebyggande och som behandling Om Frontline används regelbundet får hundar och katter ett gott skydd mot både fästingar och loppor. Frontline är också en effektiv behandling om det redan FINNS loppor eller fästingar i pälsen, eftersom de elimineras inom loppet av några dygn. Om du sedan upprepar behandlingen var fjärde vecka i minst fyra månader säkerställer du att eventuella loppor, som kläcks i den närliggande miljön och hoppar upp på djuret, snabbt dör. 4. Frontline kan också användas på dräktiga och digivande katter och hundar Hundar och katter som inte är behandlade med loppmedel kan enkelt ”smitta” sina ungar med loppor. De kan utan fara behandlas med Frontline så att detta inte sker. 5. – och på kattungar och hundvalpar Frontline kan användas på kattungar och hundvalpar från det att de är åtta veckor gamla. 6. Frontline verkar endast utvärtes Frontline verkar utvärtes via kontakt och inte via blodet. Loppor och fästingar behöver alltså inte bita först för att dö. Medlet droppas på huden från en liten pipett och sprider sig sedan till hudens talgkörtlar och därifrån via hudfettet vidare över hela hudytan. Lopporna och fästingarna dör en relativt kort tid efter att de kommit i kontakt med medlet i pälsen. Frontline påverkar däremot inte hunden eller katten. 7. Frontline kan användas även om din hund eller katt har loppallergi Vissa hundar och katter är överkänsliga mot loppor och kan reagera med kraftig klåda, eksem, sår i huden och håravfall. Det finns fira storlekar på Frontline Comp-förpackningarna för hund (från 3–>60 kg) men endast en storlek för katt. Då är det naturligtvis extra viktigt att skydda dem mot ytterligare loppangrepp och Frontline är idealiskt i det avseendet, eftersom lopporna dör så fort de kommer i kontakt med medlet i pälsen – utan att lopporna först behöver bita. 8. Frontline är vattenfast och luktfritt Frontline är fettlösligt, inte vattenlösligt, så din hund och katt kan både bada och vara ute i regnigt väder utan att effekten avtar. Du bör dock inte tvätta djuret med schampo 48 timmar före och efter behandlingen. 9. Frontline är enkelt att använda Frontline är en vätska som levereras i en praktisk liten pipett. Pipettens innehåll trycks ut på hundens eller kattens hud i nacken. Det är lätt att göra och tar bara några sekunder. NYHET i SVERIGE Frontline Comp – en unik 2-i-1 lösning Nu finns Frontline Comp äntligen på svenska apotek. Den är en vidareutveckling av tidigare Frontline-produkter och den ger dig alla de ovannämnda egenskaperna plus en till: Frontline Comp gör så att loppägg, larver och puppor inte utvecklas och förhindrar därmed utvecklingen av nya loppor. Det betyder att även envisa och långvariga loppangrepp kan bekämpas effektivt med hjälp av en enkel produkt – Frontline Comp. Vill du veta mer? Gå in på vår hemsida. Här hittar du massor av konkret information – och många fler skäl till att Frontline är världens mest sålda medel mot fästingar och loppor. Sära på pälsen i nacken åt så att huden syns och tryck ut pipettens innehåll direkt på huden. Svårare än så är det inte. 10. Det finns förpackningar för alla hundstorlekar och för katt Det behövs mer Frontline för att skydda en stor hund än en liten. Därför finns det flera olika förpackningsstorlekar för olika viktklasser, så det är enkelt att hitta den förpackning som bäst passar till din hund. www.frontlinecomp.se Receptfritt på apoteket FrontlineComp Spot-on. Datum för senaste översyn av produktresumén: 20090703. Merial Norden A/S, tel.: 040 60 60 605. För mer information: www.fass.se FL/SWE/030 Här är några av dem: Agility BAKOMBYTEN – FÖRR OCH NU Foto: Bigstockphoto Text: Anna Larsson Foto: Bigstockphoto Om man skulle ta en enskild handlingsmanöver och utkora den till agilityns vanligaste, så skulle jag tro att bakombytet ligger bra till! Bakombyten har funnits med i agilityn ända från sportens barndom. Möjligheten att utnyttja hundens fart och vilja framåt och själv kunna ändra den egna placeringen på banan under tiden, är en tanke som är lätt att ta till sig även för helt nya agilityförare. Men även om bakombyten funnits länge, är det inte samma sak som att de automatiskt är enkla att utföra. Bakombytena ska inte bara ge information till din hund om var den ska härnäst på banan – är de rätt utförda ska de också se till att du som handler inte hamnar på efterkälken! 16 Den följande texten kommer att gå igenom hur du som handler kan utveckla dina bakombyten för att göra dem tydligare för din hund. Grunden till artikeln är en bakombyteskurs jag deltog i med Fanny Gott som instruktör, samt Greg Derretts dvd-filmer om agilityträning. Tankarna kring utförandet av bakombytet bygger på agilityföraren Greg Derretts system men det går bra att använda sig av tipsen och tänkandet kring utförandet av bakombytena även om du inte följer Gregs system. Oavsett om du redan valt ett handlingsystem i agilityn eller fortfarande provar dig fram med olika lösningar, kommer du att tjäna mycket på att sätta dig mer in i hur du kan effektivisera dina bakombyten. DÅTID: BYTEN PÅ RAKA LINJER När jag lärde mig bakombyten på åttiotalet, sprang nästan alla dem som ett L. Dvs om jag kom med hunden på vänster sida och skulle byta så att jag fick hunden på höger, så sprang man rakt på och sedan vinklade man och slank in bakom hunden så att förarens rörelse såg ut som ett L i formen. Många överdrev vinkeln ännu mer (det ser man än idag hos dem som satt den rörelsen i system i sin handling) så att de först vred sig och skickade hunden åt höger och sedan "kastade tillbaka den" åt vänster (på engelska pull-and-flick). Andra varianter har varit att "kasta" hunden med bortre armen (visa med höger arm om hunden är på vänster sida och föraren gör bytet till höger sida). När jag lärde mig bakombyten lärdes byten dessutom ofta in på en rak linje, dvs det var bara föraren som bytte sida, däremot var sidbytet inte per automatik en signal till hunden att den skulle svänga! Man kunde till exempel hitta övningar med tre hopphinder på rak linje för att öva bakombyten medan hunden sprang på rakt fram, eller en annan vanlig variant var att öva bakombyten när hunden var inne i tunneln (så hunden kom ut helt oförstående om att vi vips nu dök upp på "fel" sida!). Nåja, fördelen med att ha gått igenom dessa varianter är att jag idag vet vad jag INTE vill göra! NUTID: BAKOMBYTET SKAPAR SVÄNGEN! Först ett förtydligande: bakombytena skapar svängen efter det hindret där vi utfört dem! Bakombyten ska alltså alltid signalera sväng till hunden. Bakombytena vi gick igenom på kursen lärdes ut så som Greg Derrett lär ut dem, dvs det enda som svänger hunden är att vi korsar hundens linje bakom den, vilket ska ske när hunden ska ta av för att hoppa nästa hinder. Vi använder ingen arm i bakombytet, och vi använder oss inte av "pull and flick". Om vi tänker oss en kombination med tre hinder där 1 och 2 står rakt efter varandra och nr 3 står 90 grader åt vänster efter nr 2 och vi kommer med hunden på vår vänstra sida löser vi kombinationen så här: Strax innan hinder nr 1 ska vi vara bakom eller optimalt jämsides med (men aldrig framför) hunden. Så snart hunden hoppar hinder nr 1 och driver på framför oss, springer vi på en tänkt diagonal från första hindrets högra (närmsta) hinderstöd mot andra hindrets vänstra (bortre) hinderstöd. Samtidigt som hunden tar av för att hoppa hinder nr 2 korsar jag hundens väg och min kropp och axelriktning ska nu stödja den nya vägen (i detta fall raka vägen mot hinder nr 3). Att jag korsar hundens linje är vad som får den att vända åt vänster och springa mot hinder nr 3. Jag har alltså nu hunden på min högra sida. DEN DIAGONALA LINJEN Första delen av den diagonala linjen (sträckan innan föraren korsar hundens väg) ska ge hunden information om att det är troligt att ett bakombyte kommer att ske. Men hunden ska fortfarande bara svänga när handlern kliver över hundens linje! Att hundar lär sig att ”förutspå” bakombyten kan leda till att de byter riktning för tidigt och är något som vi måste undvika i vår träning. Varför är det viktigt att vi springer på en diagonal linje? Jo, om vi inte gör det, kommer föraren att vara efter hunden när den hoppar hinder nr 2! Det blir inte tydligt för hunden vart den ska ta vägen efter bytet och ligger föraren efter hunden är det lätt att lära in en "flick", dvs att hunden svänger bort från mig på banan. Den diagonala linjen är mycket viktig för att bibehålla konsekvensen i bakombytet. 17 PROBLEM MED INKONSEKVENTA ARMSIGNALER Om föraren använt sin bortre arm (armen längst ifrån hunden) till att signalera bakombyte, är det lätt hänt att hunden har svårt att särskilja mellan framförbyten (där den bortre, nya armen ingår i signalen för bytet) och bakombyten. När hunden ser den bortre armen komma upp, ska den då svänga in mot dig (framförbyte) eller svänga bort ifrån dig (bakombyte)? Ett annat problem skapas om föraren använt sin inre arm för att få hunden att svänga bort ifrån föraren. Då kan hunden bli snabb på att ”flicka” (svänga bort ifrån) handlern även när denne springer och bara rör armarna naturligt på grund av farten. Ett annat problem kan skapas om handlern använder sig av att först rotera åt fel håll och sedan drar hunden tillbaka i bytet (pull-and-flick). Första rörelsen som handlern gör här (roterar bort från hunden) är samma rörelse som föraren gör när man vill att hunden bara ska följa axlarna vid 180 och 270 graders svängar! Risk finns att hunden vid dessa svängar (när man bara vill att den ska följa axlarna) halvvägs i vändningen vänder om och svänger bort ifrån föraren eftersom hunden läser den första delen som början av ett ”pull-and-flick”-bakombyte! Det går säkert att lösa detta med att särskilja rörelserna (t ex hur mycket man roterar eller vinklar kroppen) men ett problem kvarstår i alla fall – vid ett pull-and-flick bakombyte har du inte alls samma position jämsides med hunden som om du springer de diagonala bakombytena. Man blir helt enkelt snabbare på banan genom att vara konsekvent med den diagonala linjen och hur bytet utförs! Vi hade flera övningar där man kunde se att hur bakombytet utfördes (vilket tempo föraren höll, om man använde inbromsning eller acceleration etc) kunde ge bra information till hunden om hur tight sväng den förväntades att göra och vart den skulle ta vägen efter svängen. Men det kräver timning och övning hos bägge parter! ATT KOMBINERA BAKOMBYTEN MED ANDRA HANDLINGMANÖVRAR Dag två gick vi igenom kombinationer där threadles och bakombyten kombinerades. En threadle är ett armbyte som du gör för att ta hunden in mellan hinder eller för att ta den av en linje. Threadle har ett rörelsemönster som sker i tre steg: 1. Plant – tar hunden av den tidigare linjen 2. Step back – öppnar upp och ger hunden utrymme 3. Send – skickar hunden i den nya riktningen. Första övningen var över två hinder ståendes rakt efter varandra (så hunden sprang fram och tillbaka över hindren och vände längs ena "långsidan" av kombinationen hela tiden). Direkt efter din threadles sista steg ("send") skulle du korsa hundens linje i ditt bakombyte och när hunden hoppade utföra den nya threadlen. Senare blev det riktiga längre kombinationer med threadles och bakombyten mixade. Här blev det uppenbart att handling är en mekanisk färdighet som man som förare bör torrträna innan man försöker sig på att sätta övningen med hunden! Har vi inte koll på var vi sätter våra fötter, hamnar vi fel i vår timing och placering, ja då blir vi otydliga och hunden kan inte annat än gissa vart den ska ta vägen på banan. Undvik att skapa frågetecken i huvudet på din hund – torrträna först! FRAMTIDEN? Rätt utförda är bakombytena snabba och effektiva, de ger hunden tydlig information och håller föraren väl ikapp med hunden på banan. Så jag tror säkert att bakombytet kommer att stå sig som en av de vanligaste handlingmanövrarna även i framtiden. Spring den diagonala linjen och lycka till på banorna! Q Anna Larsson är instruktör vid Canis Hundskola, avdelning Sörmland. Hon tävlar i vallning, agility och lydnad och delar huset med tre border collies och en holländsk herdehund (och tack och lov en hundgalen sambo, tillägger Anna!). Vill du kontakta Anna, lämna synpunkter på artikeln eller ställa frågor så besök gärna hennes hemsida www.3vallare.se 18 I ”Fråga experten” kan du ställa frågor om hund och hundträning och få svar av hundboksförfattare och instruktörer vid Canis Hund- Fråga experten skola. Gå in på www.canis.se/ekspertpanel/ och hitta tusentals frågor och svar i vårt arkiv. Tveka inte att skicka in frågor till våra experter! Tugg på apporten Jag tränar hålla fast apporten. Jag har använt klicker vid inlärning av hålla fast. Problemet är att väldigt ofta börjar han tugga på apportföremålet. Jag har försökt byta mellan hårda och mjuka föremål. Han tuggar kanske lite mindre på hårda föremål. Jag har försökt få hunden att springa samtidigt som han har föremålet i munnen, men han lyckas även då att tugga. Idag försökte jag ge honom apportföremålet när jag kom hem från jobbet, då hunden är extra varvad. Det blev bara tugg, så jag fick avsluta träningen. Har du några supertricks för hundar som älskar att tugga på apporten? Ofta får man bara prova sig fram för att hitta ett träningsupplägg där hunden håller fast så pass stadigt att man hinner klicka för rätt beteende. Något som ofta hjälper på de värsta tugghundarna är att i början få dem att fokusera mer på belöningen än på föremålet. Detta kan göras genom att sätta en godbitskål på golvet framför hunden, eller eventuellt fresta hunden med en godbit i den ena handen samtidigt som man presenterar apportföremålet. Om man får hunden att gripa apporten medan den fortfarande stirrar på belöningen, ”glömmer” den ofta att tugga, och då har du fått ett beteende att förstärka. Detta bör upprepas många gånger innan man efterhand frestar hunden mindre (eller sätter godbitskålen längre bort) och slutligen tar bort hjälpen helt. Om detta fungerar bra kan du återgå till att fresta eller köra avståndsbelöning/godbitskål när du tränar nya variationer, t ex hålla fast under rörelse, med nya föremål osv. Ta bort hjälpen när även den nya varianten fungerar bra. Jag föreslår att du försöker detta först (med det ”enklaste” föremålet du har). Jag kan naturligtvis inte garantera att det fungerar på din hund, men det finns bara ett sätt att ta reda på det. ☺ Lycka till! Mvh Morten Egtvedt Q 19 Baklänges slalom och backa runt Hur kan man börja träna baklänges slalom och backa runt föraren? Har nu lärt min hund mycket, men inte så många bakåtrörelser, endast backa in mellan benen, följa mig bakåt mellan benen och backa från mig. Hoppas därför att vi snart får ihop ett litet program. ☺ Hälsningar Anne Lise Hej Anne Lise Tack för din fråga, trevligt att få hjälpa dig vidare med dessa övningar. Låter ju som du är bra på gång, så då är det absolut på sin plats med lite fler ”bakåtrörelser”. Dessa övningar finns beskrivna i min bok ”Freestyle, å danse med hunder”, men naturligtvis finns det flera sätt att göra det på. En stor fördel är att du har en klickertränad hund som frivilligt erbjuder rörelser och som redan har erfarenhet av att backa i andra situationer. Det jag brukar börja med för att lära hunden att backa runt föraren, är att ställa mig med hunden stående på vänster sida, med en vägg bakom oss, och en vägg på höger sida. (Jag står inne i ett hörn, parallellt med högra väggen). Så klickar jag och belönar alla små bakåtrörelser. Har man en hund som redan har klickats för backandet i fot eller front, tar det inte lång tid förrän hunden erbjuder ett backande i den här situationen. Kräv inte mycket till en början, klicka för allt som är riktat bakåt medan du själv står stilla och belönar från vänster hand, på utsidan av hunden. (Låt inte hunden går ur positionen efter belöning). Ganska snart kommer hunden att backa mer och mer, och då väggen hindrar den från att backa långt bakåt, kommer den efterhand att få bakdelen åt motsatt håll, på höger sida om dig. Och eftersom det även finns en vägg på höger sida, hindras den från att backa för långt bort. När den har kommit över på höger sida med bakdelen först, serverar du belöningen strategiskt i förhållande till nästa steg som förväntas, dvs du belönar med höger hand. Belöningsplaceringen är viktig. Flaskhalsen är när du har fått hunden att gå nästan en gång runt och den står bakvänd på höger sida. Det är då det är bra att ha en targettränad hund så att du kan leda honom till fortsatt backande på rätt väg förbi din framsida och in i startposition på vänster sida. Eventuellt kan du flytta dig lite inför nästa pass, så att du hindrar hunden från att försvinna för långt ut med bakdelen på framsidan om dig. Eller du kan avvakta – det beror på vad hunden gör, och hur snabb den är. Flytta på dig så att du hela tiden står placerad på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till var du behöver ha väggen, för att hunden ska backa runt dig, nära – och sedan repetera. Sätt igång bara, så ser du hela tiden vad som blir nästa steg. När hunden backar bra intill sådana spärrar ska du prova om det går utan. Som alternativ kan du stå inne i en trång ”valp- 20 hage” och klicka och belöna alla bakåtrörelser runt dig. Detta har jag inte gjort själv, men det borde vara möjligt. Många sorters spärrar funkar, men kom ihåg att dessa måste tas bort så snabbt som möjligt, helst så fort hunden frivilligt går ett varv runt i lagom tempo med bra teknik. En spärr är ändå smart att använda redan från början för att få fram rörelser som annars inte finns på hundens repertoar. Har du däremot en ”galen” hund som helt naturligt jobbar nära dig, som erbjuder att stå i utgångsposition och annars är av den snabba typen, då är det bara att sätta igång att shejpa – det är det bästa, men en kombination av shejping och användande av spärrar är helt ok, tycker jag. För baklänges slalom är det också en bra utgångspunkt att ha hunden stående på vänster sida, redo för backande. (Klicka gärna för att den ställer sig i positionen!) Och jag tror att det är fördelaktigt att du tränar de två övningarna backa runt föraren och backa slalom, i denna följd. Alltså, sätt ditt högra ben bakåt så att hunden kan backa in mellan dina ben. Led den eventuellt in mellan benen med hjälp av vänster targethand. Klicka för backarörelsen som hunden erbjuder, och servera godbiten med höger hand, lite på utsidan av hundens huvud, på höger sida. Flytta nu vänster ben bakåt, nästan samtidigt som hunden äter godbiten, så att hunden står redo att backa igen, in och över mot vänster. Jag tycker det är viktigt att jobba lugnt under detta moment. När hunden kommer tillbaka till vänster sida belönar du med vänstra handen. Ja, man behöver nästan trolla lite med dessa godbitarna – jag tycker själv att det går bra att ha dem i fickan, då är det lättast att snabbt få tag i en! Se till att gå långsamt fram, dvs bakåt, och belöna mellan varje benundergång till en början. Efterhand tar ni fler och fler steg bakåt innan belöningen kommer. Du kan då eventuellt använda båda händerna som target, alltså en hand/arm på varje sida, att leda hunden med. En annan bra slalomövning är förresten att du backar medan hunden går framåt. Lycka till med alltihop, jag ser verkligen fram emot att se ditt program! Många svängande hälsningar Merete A. Huser www.kreativtrening.blogspot.com Q Lydnad VITTRINGSPROV Text & Foto: Thomas Stokke Vittringsprov är ett moment i lydnadsklass 3 och Elit, där hunden ska söka upp den av sex pinnar som har förarens vittring. Generellt sett kan man dela in momentet i två delar: att välja rätt pinne (luktdiskriminering) och apportering. Utmaningen ligger bland annat i att få en ivrig och apporteringsvillig hund att använda näsan och koncentrera sig på att välja rätt pinne när den kommer springande i full fart. Momentet blir nämligen underkänt i elitklass om hunden provsmakar på fel pinne. Därför lönar det sig att träna de två delarna helt åtskilda tills hunden är riktigt duktig på båda. I den här artikeln beskrivs själva luktdiskrimineringen. Det finns många olika metoder att träna detta på, men här kommer ett förslag: Jag föredrar att lära hunden att välja min doft med hjälp av post it-lappar. Fördelen med att börja med post it-lappar istället för pinnar är att lapparna inte är lika lockande för hunden att gripa. Dessutom kan det vara en extra säkerhet att jobba med något som inte påminner om det färdiga momentet när du provar dig fram och känner dig lite osäker på tillvägagångssättet. Skulle det gå helt galet med lapparna, så har du ändå inte förstört själva momentet! 1) För att vi ska kunna se att hunden har valt rätt lapp och inte bara nosar runt lite här och där, så lär vi hunden en temporär markering, nämligen att frysa nosen 3-4 sekunder. Markeringen bör vara så pass lång att du tydligt kan 21 se att hunden har gjort ett val, men om den blir för lång (5-10 sekunder) kan det sedan bli svårt att få hunden att gripa pinnen. Det är ganska lätt att lära hunden att först frysa nosen i din hand. Att kvalitetssäkra med omvänt lockande gör det lättare att öka tiden. 2) Därefter sätter du en post it-lapp i handen och låter hunden frysa nosen på den i 3-4 sekunder, utan att bita. 3) Sedan sätter du lappen på golvet eller på väggen. Har du en aktiv hund som har lätt för att trampa runt på lapparna och röra till det, är det enklare att börja på väggen. Hunden ska kunna hitta lappen utan din hjälp och frysa nosen på den i 3-4 sekunder. Var noga med att hunden fryser exakt på lappen. Om du låter hunden slarva och bli oprecis är risken större för att du sedan får felmarkeringar. 4) Nu är det viktigt att hunden använder näsan för att hitta lappen. Vissa hundar gör detta automatiskt, men med andra måste du vara lite kreativ för att få igång dem. Se till att bakgrunden har samma färg som lappen, eller använd en bit maskeringstejp på en vit bakgrund. Det kan bli nödvändigt att riva lappen till ca 1x1 cm och ”gömma” den i hörn och vrån. Ofta ser (och hör) man tydligt när hunden slutar titta efter lappen och börjar använda näsan. 5) När hunden använder näsan för att hitta lappen brukar det sällan var något problem att lägga till fler lappar som störning. Hunden ska vara helt inställd på ”kanal näsa”. Du kan gärna fortsätta med en liten lapp med din lukt, medan du sätter ganska många andra lappar som du har hanterat med plasthandskar (eller låt en medhjälpare hantera de andra lapparna) en bit bort. Det är fördelaktigt att låta någon annan hantera de ”luktfria” lapparna (så är det i elitklass). Det gör inget om hunden nosar på de andra lapparna, så länge den inte stannar och fryser. Om den skulle felmarkera, brukar jag på det här stadiet ignorera detta och låta hunden fortsätta tills den förhoppningsvis letar reda på rätt lapp och markerar den. Flytta lappen med din lukt vid varje repetition, och flytta den gradvis närmare de andra lapparna. Det lönar sig också att för varje repetition ta en ny lapp med din lukt på. Den blir fort våt och luktar därmed mer hund än dig. Ge hunden olika utmaningar så att du ser att den vet vad den ska leta efter. Får du problem kan du backa och låta hunden leta efter en liten lapp utan andra lappar. Lär hunden att leta länge utan att ge upp, även om lappen har gömts väl. När hunden är säker och ignorerar de andra lapparna, är det dags att låta din lapp bli lika stor som de andra (om du har kört med liten lapp) innan du går vidare. 6) Ganska snart avbryter jag om hunden fryser nosen på fel lapp för att undvika att hunden kan gissa sig fram till belöning och göra egna oönskade beteendekedjor. Det finns olika sätt att hantera felmarkeringar på. Själv föredrar jag att bygga upp en felrutin där jag plockar upp 22 efter häftig lek. Ta med lapparna utomhus. Du kan sätta dem på en av plankorna från hopphindret för att de ska fästa på underlaget. Träna också när det blåser. Det vanliga är att hundar markerar på första bästa lapp när de känner lukten av rätt lapp i vinden. 9) Nu kan du lägga till vittringspinnar som störning, först på lite avstånd, och sedan blanda dem med lapparna. Om hunden är väldigt intresserad av pinnarna blir det lättare om du lägger många pinnar i en stor hög istället för att lägga dem utspridda. 10) Nu kan du sätta lappar på pinnarna. Ta i både pinnen och lappen som ska ha din lukt. Variera mellan att låta hunden markera på bara lapp, lapp med pinne eller bara pinne med din lukt. Ju apporteringsvilligare din hund är, desto viktigare är det att den kan markera genom att frysa nosen på rätt pinne. 11) Gå gradvis över till att bara träna med pinnar. Även om du lägger dem på avstånd så att hunden måste springa till dem, fortsätter du själv att stå nära pinnarna så att du lugnt och stilla kan avbryta om hunden skulle felmarkera. rätt lapp och retar hunden lite med den för att visa den att den gick miste om belöningen. På så sätt undviker jag att blanda in negativa känslor som osäkerhet i momentet. Här kan du prova dig fram och hitta vad som passar bäst för dig och din hund. 7) Om du har haft lapparna på väggen, är det nu dags att lägga dem på golvet. Det kan vara fördelaktigt att ganska tidigt lära hunden att söka systematiskt. Lägg 6 lappar på rad (ca 2 meter långt) eller i en cirkel (ca 1 m/diameter). Lär hunden att alltid starta från samma ställe och låt den bara nosa en gång på varje lapp. När hunden har nosat på alla lapparna en gång utan att markera, tar du helt enkelt hunden bort från lapparna och ger den sedan ett nytt försök. Målet är att hunden ska vara koncentrerad hela tiden och markera första gången den är i kontakt med rätt lapp. 8) I början är det bra att låta hunden starta nära lapparna och att den är lugn och avslappnad, men efterhand kan du också testa om hunden även lyckas när den kommer springande mot lapparna från lite avstånd eller direkt 12) Nu lägger du på apporteringen. Med vissa hundar kommer detta ganska lätt av sig självt om du bara väntar ut hunden (särskilt om den har gjort momentet tidigare), medan med andra hundar kan det vara klokt att repetera lite pinnplockning strax innan du ber hunden söka. När du har lagt till apporteringen kommer hunden säkerligen att ta fel pinne ibland. Denna testfas är det bara att jobba sig igenom (se punkt 6). Eventuellt kan det vara nödvändigt att köra en eller flera repetitioner med frysmarkering (som under punkt 9) om det blir alltför mycket provsmakning. Börja närmare och håll hunden lugn om du skulle få problem. Tycker du att detta verkar vara ett väldigt omständligt tillvägagångssätt? Som nämnts finns det många olika vägar till ett bra vittringsprov, och med många hundar fungerar det säkert att ta några genvägar här och där. Personligen föredrar jag metoder som klart och tydligt förklarar för hunden hur den ska lösa uppgiften. Om det skulle dyka upp oförutsedda problem med just din hund (och det gör det som oftast!), så är det bara att backa till föregående steg (”point of success”) där jag vet att hunden kan lyckas, istället för att byta metod och börja om från början. Lycka till! Q Thomas Stokke har tränat och tävlat med 7 egna hundar av 6 olika raser (dalmatiner, rottweiler, border collie, strävhårig vorsteher, engelsk setter och cocker spaniel) varav samtliga är premierade på lydnads-, bruks- och/eller jaktprov. Han är också mastergradstudent i etologi vid UMB. Tillsammans med Fanny Gott driver han Klickerklok HB som erbjuder kurser för aktiva hundägare. Läs mer på www.klickerklok.se. 23 Skicka oss DINA fullträffar! läsarnas bilder Gå in på www.canis.se/canisbilder Kristin Hoeyem Jan Nedkvitne Catrine Frøland Malin Abrahamsen I Jeanette Loensethagen Silje Lerfald Lotte Nordli Ida Elisabeth Andersson Øyvind Svartsund Lisa Manfredsson Böcker som förän Klickerträning för din hund (Morten Egtvedt & Cecilie Køste) ning för att få Här lär du hur du kan använda klickerträ ter för att kons ga häfti och en lydig hund i vardagen – boken öljer medf er klick imponera på grannarna! En s! när du beställer den från Cani Pris 241 kr. Klickerglädje! 110 frågor och svar om klickerträning (Melissa Alexander) från folk som Har du også upplevt att få kritiska frågor denna boken är fall så I ? ning erträ är skeptiska till klick vanligaste de alla på svar ga tydli du genial – här hittar dig något lär du även att från inte e frågorna. Och borts nytt... Pris 171 kr. Lydnadsträning i teori och praktik (Cecilie Køste & Morten Egtvedt) ttande Äntligen är den här - sannolikt den mest omfa dsträning lydna iktad gsinr tävlin bok som har skrivits om dslydna liga samt av ning inlär tills nu. Boken tar upp nog inte Men . sprov bruk och dsmoment i SBK:s lydna som teori nings inlär den an med det. Den tar sig också n annan ligger bakom metoderna, mer än vad någo cerad bok avan en är Detta . gjort hundbok tidigare har sina egna kla utvec vill som n för den seriösa hundägare gt möjli som långt träningsfärdigheter så Namnam! Hemlagat godis till din hund (Författare: Helle Haugenes & Magrete Breivik) Boken Det här är boken din hund har väntat på! agat godis heml på t recep ing innehåller en stor saml dregla. att hund din få att er som garanterat komm Pris 116 kr. Pris 499 kr. Klickerträning & lugnande signaler Sök i teori och praktik (Morten Egtvedt & Cecilie Køste) dig hur du I boken ”Sök i teori och praktik” får du lära du om tt oavse und, sökh ig dukt tränar för att få en eller und nsteh d/tjä shun ning rädd , tränar tävlingssök kul. ha att för och ering endast som aktiv Pris 314 kr. (Emma Parsons) hundar, När Emma Parsons, beteendekonsulent för utveckssiv, aggre var hund upptäckte att hennes egen att lugna för gier strate tiva effek lade hon innovativa och hos nden betee e rand utage ner, ändra och forma om ar. hund s terna klien hos som hennes egen hund, så väl på sig dar grun alla som Nu finns Parsons strategier, mer än 40 positiv förstärkning, tillgängliga för alla. Med at som tform recep ett i s ntera tydliga övningar som prese är enkelt att följa. Pris 249 kr. Hundmassage och Stretching (Kerstin Haase & Jörn Oleby) ande masI denna färgglada bok lär du dig grundlägg steg instruksage- och stretchingtekniker. Enkla steg för och stretcha tioner hjälper dig att själv kunna massera behandlas, din hund. Även grundläggande muskellära liksom när du inte ska massera och stretcha. Pris 198 kr. Skjut inte hunden (Karen Pryor) inlärAldrig förr har ett så komplicerat ämne som och inte ttligt lättfa så ett på s ndlat beha ningspsykologi upp och a vänd kan bok a Denn sätt. iskt minst humorist t påverka ned på din syn på hundträning – och i övrig till varr möte du r nisko män med hur du samverkar dags. Pris 198 kr. ndrar hundvärlden! Vad gör jag när hunden drar i kopplet? (Turid Rugaas) kan föreI boken beskriver Turid Rugaas hur du både i kopplet. drar en hund att bygga och lösa problem med teg tränför-s stegenkla och Med illustrativa färgbilder kan sätt ivt posit ett på du ingsprogram visar hon hur alla. för gång en el, lära hunden att gå fint i kopp Pris 198 kr. Kontaktkontraktet (Eva Bodfäldt) sig av 20 I Kontaktkontraktet delar Eva Bodfäldt med pelet sams och års erfarenhet av inlärningspsykologi tiska prak gd män människa-hund. Boken innehåller en med lyder som tips om hur man får en följsam hund ur verkglädje och en unik samling exempel, tagna ligheten. Pris 239 kr. Med sikte på 10´an (Niina & Kenth Svartberg) Beställ minst tre böcker, och få den billigaste GRATIS! med hjälp av I den här boken kan du läsa om hur man positiv och belöningar får hunden aktiv, initiativrik t mins under såväl träning som tävling. Och, inte prega viktigt, hur man lär hunden att utföra snyg nen. stationer som ger höga betyg på tävlingspla Pris 249 kr. Beställ en hundbok i dag! Beställ snabbt och enkelt genom att skicka in beställningsblanketten! ___ ex. Kontaktkontraktet, 239 kr. Du kan också beställa direkt från www.canis.se. ___ ex. Hundmassage och Stretching, 198 kr. Ja tack, jag vill gärna beställa: ___ ex. Klickerträning för din hund, 241 kr. ___ ex. Klickerglädje! 110 frågor och svar om klickerträning, 171 kr. ___ ex. Lydnadsträning i teori och praktik, 499 kr. ___ ex. Sök i teori och praktik, 314 kr. Porto 59 kr. tillkommer. ___ ex. Med sikte på 10 an, 249 kr. Min adress: ___ ex. Namnam! Hemlagat godis till din hund, 116 kr. ___ ex. Vad gör jag när hunden drar i kopplet?, 198 kr. Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress: ......................................................... ___ ex. Sök i teori och praktik, 314 kr. Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ___ ex. Skjut inte hunden, 198 kr. Land: ___ ex. Klickerträning och lugnande signaler, 249 kr. Telefon och/eller e-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .......................................................... Värva 2 nya Canis-prenumeranter och erhåll en gratis hundbok! Jag har frågat dessa två personer och de har sagt att de önskar prenumerera på Canis. Namn _____________________________________________________________________________________ Adress __________________________________________________________________________________________________Postadress ________________________________________________________________________________________ Namn _____________________________________________________________________________________ Adress __________________________________________________________________________________________________Postadress ________________________________________________________________________________________ Värvare väljer fritt en hundbok från www.canis.se (max pris kr 350:-). Jag önskar ______________________________ i värvningspremie. (titel) Mitt namn och min adress: Klipp ut denna sida och skicka den till Canis. Om du inte vill klippa i tidningen kan du istället ta en kopia av sidan eller skriva upplysningarna på ett annat ark (eller e-mail) och skicka det till oss. Canis AS Svarsending 9103 0098 Oslo NORGE Vardagslydnad ATT GÅ FINT UTAN KOPPEL Text & Foto: Thomas Stokke Många hundägare blir imponerade av hundar som gör det de är framavlade för, eller fågelhundar som håller sig lugna i uppflog, hundar som kommer på inkallning eller hundar som vinner lydnads- eller agilitytävlingar. Folk som inte har hund imponeras gärna av hundar som kan roliga tricks. Men få imponeras av en hund som kan gå fint i koppel eller följa sin ägare utan koppel. Det är liksom något man tar för givet. Den här artikeln riktar sig till dig som imponeras av hundar av som klarar av att gå ”vardagsfot” och som tillhör en ras som ligger över genomsnittet i aktivitet. Artikeln ger dig nyttiga tips för hur du ska kunna lyckas med att lära din hund att följa dig, med eller utan koppel, och hur du undviker vanliga fel. VARFÖR SKA HUNDEN KUNNA DETTA? När du får hem en ny valp är det kanske inte koppelträningen som har första prioritet. Valpen följer ju efter dig oavsett! Valpen är heller inte färdigutvecklad, vare sig fysiskt eller mentalt, och är därför ganska lätt att gå med i koppel. När vallnings- eller jaktlusten vaknar, förväntningarna ökar på att komma sig fram fortast möjligt, och intresset för andra hundar också ökar, så har kanske hunden redan lärt sig en massa ovanor. Därför är det en bra investering att lära hunden att följa dig på trevliga promenader, och det gör att den får vara med på längre turer och vara mer tillsammans med dig. Det blir behagligare både för dig och hunden, och ditt humör blir bättre. En hund som går bredvid och följer våra rörelser är lättare att kontrollera i mötessituationer med hundar och människor än en hund som stretar och drar framför dig. Har du en hund som har lärt sig att följa din kropp (istället för att ignorera dig), har du även fördel 29 av detta när du ska styra hunden på agilitybanan, till skogslydnaden i söket eller vid inträdet på lydnadsplanen. Kom ihåg att hunden gör endast det du har lärt den, och glöm inte detta när du bär tungt, är stressad och har lågt blodsocker. MÅLSÄTTNINGEN Som i all annan hundträning gäller det att ha en tydlig och konkret målsättning. Jag har sällan eller aldrig sett någon lyckas med målsättningen ”gå som du vill, bara du inte drar i kopplet”. Få hundar förstår vad vi är ute efter om vi inte gör en tydlig definition. Om du väljer att lära hunden att gå på höger eller vänster sida och/eller bakom dig, spelar mindre roll. Gör det som passar dig. Jag föredrar att ha hunden vid min vänstra sida, men är du orolig för att hunden ska blanda ihop tävlingsfot med vardagsfot, kan du välja att ha hunden på höger sida. Personligen upplever jag inte detta som något problem, då du har en helt annan kontakt med hunden på lydnadsplanen och situationerna är ganska olika. Det som är viktigt är att du bestämmer dig för vad som är godkänt, och vad som inte är godkänt. Om hunden ska gå vid sidan, ska den gå med huvudet eller skuldran i höjd med ditt ben? Och är det ok att den går med bogen, magen eller höften i höjd med benet? Detta måste du bestämma dig för och sedan hålla fast vid det. (Om du håller konsekvent på kriterierna under hundens första levnadsår, eller tills beteendet har etablerats ordentligt, brukar detta vara ganska lätt att upprätthålla i fortsättningen.) När du har bestämt dig för hur du vill ha hunden, återstår det att lära hunden vad den ska göra för att hålla rätt position när du rör dig. Hundens uppgift är ganska enkel och varje del kan tränas för sig: E Gå i mitt tempo när jag går E Bromsa när jag bromsar E Stanna när jag stannar INLÄRNING Detta är inte avancerad hundträning. Utmaningen är att hålla på kriterierna och få det att fungera i alla situationer. Det finns många sätt att lära hunden att följa dig. Här kommer ett förslag: DET LÖNAR SIG ATT FÖLJA MED Om hunden inte tidigare har lärt sig att följa förarens rörelser eller är valp, så föredrar jag att gå baklänges under de första passen. Det vill säga att jag backar medan valpen följer efter mig framifrån. Detta gör det lättare för valpen och lättare för mig att se vad valpen gör. På det här stadiet är det inte viktigt vilken position valpen går i, jag belönar all rörelse mot mig. Det är inget krav att valpen ska titta på mig, men en fördel om den tittar upp. Ofta börjar valpen uppmärksamt att själv titta upp när vi belönar ofta och generöst. Nu ska vi ge valpen en anledning att vilja följa dig, det ska löna sig att följa dig! För att öva koncentrationen och göra träningen mer spännande, lägger jag redan från början små utmaningar som att gå zik zak, byta riktning, gå från ett underlag till ett annat, osv. Jag varierar också hur jag gör i starten. Vid igångsättningen är det fördelaktigt om valpen är fokuserad på mig när jag börjar gå, och om jag använder godis som belöning, väntar jag tills valpen har tuggat, svalt och på nytt tar kontakt innan jag fortsätter gå. 30 Skulle valpen bli distraherad, byter jag bara riktning och fortsätter att gå en annan väg utan att locka på valpen. När valpen upptäcker att jag är borta och kommer springande belönar jag ordentligt. Jag föredrar att träna på ställen där jag kan ha valpen lös, men där chansen för att valpen ändå väljer mig är relativt stor. BELÖNA BRA VAL Det jag tittar efter och belönar är bra val. Kriteriet för belöning är dynamiskt. Det kan vara ett löv som blåste förbi i vinden, men att valpen ändå valde att fokusera på mig. Eller att den följde mig extra länge, följde med i en vändning, eller att en annan hund skällde, några andra leker intensivt med sin valp nära oss, men att den ändå väljer att följa mig. Ganska tidigt varierar jag belöningarna, både vad jag belönar med och hur länge valpen måste följa mig för att få belöning. Det är bra att börja med en mix av olika smakliga godbitar, men endast godbitar kan snabbt bli tråkigt. I samband med inlärning av ”varsågod” lär jag valpen att följa mig bort från och mot en skål eller något annat som lockar. Bra val belönas med ”varsågod”, i början ganska ofta. Samtidigt gäller det att inte alltid belöna med ”varsågod” direkt efter en störning eller att följa ett fast mönster. Variera hur långt du går och hur du belönar så mycket som möjligt. Det är viktigt att valpen ska kunna ignorera frestelser och hellre ta belöningen från mig. Observera valpen. Om du ser att den har registrerat en störning, men sedan väljer att följa dig, kan du belöna med ”varsågod” så fort det ser ut som om valpen har glömt det som frestat. Ett vanligt fel är att föraren ger hunden godbitar för att den inte ska gå iväg, istället för att belöna när valpen väljer att hålla sig till dig. Andra belöningsformer är att leka med föremål, eller att säga ”varsågod” och låtsas som du hittar ett föremål eller godis i gräset eller i dikeskanten. På valpträff eller på kurs kan det vara en bra idé att lära valpen att om den följer dig lika bra som den gör hemma, då kan den få lov att hälsa på andra valpar eller människor. I fortsättningen kommer detta att få nosa, hälsa, kissa på stolpe, få springa lös, få jaga eller valla eller söka, eller helt enkelt få komma framåt att bli de stora belöningarna. ATT GÅ VID SIDAN Nu är det dags att lära hunden att gå vid sidan. När hunden följer dig bra när du går baklänges, vänder du dig antingen från eller mot hunden så att den kommer in vid den sida du vill ha den på. I början är det viktigt att bygga upp värdet av att hålla sig vid sidan. Ha en hög med godbitar i motsatt hand och plocka en och en godbit med handen närmast hunden och belöna den i korrekt position. I början är det ”fast food” som gäller, alltså hög belöningsfrekvens. Ganska snart trappar du ner frekvensen och ger hunden små utmaningar. Gör halt och belöna hunden för att stanna vid din sida. Har du lärt hunden att sätta sig när du stannar är det bra, men inte helt nödvändigt. Nu kan du börja bli mer kräsen och belöna endast när hunden omedelbart stannar. Tar den ett extra steg fram, går du hellre några steg framåt. Öka farten några steg och bromsa in. Belöna om hunden är fokuserad och anpassar tempot. En fördel är också att lära hunden att följa dig när du rör dig i sidled bort från den. Alla variationer med tempo- och riktningsförändringar gör hunden mer känslig för dina kroppsrörelser. När hunden följer dina rörelser bra finns det några enkla tips som gör träningen mycket lättare: E Belöna halter och inbromsningar mest. E Stå helt stilla när du ger hunden godbiten och börja inte gå förrän hunden har svalt och åter är fokuserad. E Lägg gärna på en signal innan du börjar gå, t ex en klapp på låret. JOBBA MED HUNDEN LÖS Det är helt avgörande för resultatet att du inte styr hunden med kopplet. Det bästa sättet att lära en hund att dra i kopplet är att bara gå med den i koppel. Och om hunden inte kan gå lös vid din sida utan koppel, så kan den heller inte gå fint med koppel. Så fort du bromsar eller styr hunden med kopplet istället för med hjälp av dina rörelser, lär du hunden att dra i kopplet. Om du inte kan ha hunden lös, knyt kopplet runt midjan eller lägg kopplet löst över lillfingret och se till att det hänger i en lös båge. Avbryt med bra timing när hunden bryter kriteriet. Stanna och backa minst 7-8 långa steg så fort hunden går snabbare än dig eller startar före dig. Om du har koppel på hunden, håll detta i handen längst ut från hunden och låt det hänga löst. När du backar, låter du handen närmast hunden glida ner till hundens halsband och led hunden tillbaka medan du backar. Låt inte hunden springa i en cirkel runt dig när du backar. När du har backat några steg, står du helt stilla tills hunden tar kontakt. Skulle hunden starta före dig, backar du ytterligare några steg. Ofta smyger sig hunden fram om det är något som lockar framför den. Då blir detta en lektion i beteendeekonomi i praktiken: Går du fint vid sidan, kommer du närmare det vill göra. Går du för fort, hamnar du flera meter bakåt. KVALITETSSÄKRING Det är ganska enkelt att lära hunden att följa mig så länge det inte är något som stör. Därför kan det vara smart att lägga in några övningar där hunden lär sig att det lönar sig att hålla sig till mig, och att det blir en tråkig paus om den skulle låta sig luras att välja något annat. Arrangera en störning där en medhjälpare (eventuellt med en annan valp) lockar på hunden medan du går med den. Skulle den välja att springa fram till personen eller den andra valpen, tar bara medhjälparen hunden i halsbandet och håller fast den helt neutralt. (OBS! Gör inte detta med valpar som känner osäkerhet mot andra männi- 31 skor). Du själv går iväg och leker och frestar hunden med belöningen, lek gärna med en annan hund. Medhjälparen släpper valpen och störningen upprepas (men se till att valpen lyckas denna gång) och ge den ordentlig belöning för att välja bort frestelsen. Kom ihåg att detta endast fungerar om hunden verkligen upplever att den går miste om något värdefullt. Ett annat vanligt problem som dyker upp är att valpen nosar på marken eller äter på saker när den går bredvid dig. Jag lär alltid valparna att låta bli att ta godbitar som jag kastar på marken, först när de sitter och sedan när de går vid sidan. Skulle valpen försöka ta godbiten sätter jag en fot över godbiten, plockar upp den och försöker samma sak igen. I början kan du kasta godbitarna på motsatt sida om hunden lite hur som helst. Denna övning är ett bra sätt att skapa lite variation i träningen och hålla uppe hundens koncentration när du går på en stig. Belöna omedelbart bra val till en början, men belöna inte efter varje störning när hunden blir duktigare. PROBLEMLÖSNING Utvärdera din träning kontinuerligt. Det ska alltid gå framåt. Om det är något som inte fungerar, gäller det att felsöka. När slutar det fungera? I vilka situationer? Går det sämre när du går tillsammans med andra människor eller hundar? Uppträder du på samma sätt när du går ensam? Eller blir du inkonsekvent när du har med dig någon? Har hunden andra typer av problembeteenden som gör det svårt att behärska sig, som t ex jakt/vallning av saker som rör sig, utfall mot andra hundar eller rädsla? Var kritisk och ärlig i din analys, så upptäcker du säkert 32 var skon klämmer. Prova dig fram och ta reda på när det slutar fungera. När du har hittat hundens gränser, kan du gå tillbaka till en nivå där hunden kan lyckas och arbeta vidare därifrån. ATTITYD SOM EN DEL AV KRITERIET Oavsett bakomliggande orsaker hänger ofta problem med att gå fint i kopplet ihop med att hunden har för hög arousalnivå. En hund som vet att den (ibland) kan dra mot allt den vill, kommer att ”stressa” och hetsa mer. Det är skillnad på lydnadsträning och promenad. Min målsättning när jag är ute och går är att hunden ska följa mig utan de höga förväntningarna på belöning som den har under lydnadsträningen. Även om vi bygger upp en viss belöningsförväntan när vi använder många belöningar i början, kommer detta att ge med sig när vi trappar ned belöningarna efterhand. Du behöver inte vara rädd för att hunden går och tigger under hela promenaden (även om jag anser det vara ett lyxproblem). Hunden lär sig att enda sättet att komma framåt på är att anpassa sitt tempo till ditt tempo. Lär hunden att låtsas som den inte bryr sig om att få det den vill ha. Ett bra sätt att dämpa hundens förväntningar är att observera hunden och inte tillåta den att göra det den vill, om du kan tolka vad det är den vill. Till exempel, om hunden börjar trampa eller spetsa öronen, får den inte ett ”varsågod” till hunden eller människan som kommer emot den. Om den drar sig mot doftfläcken eller får vittring av en doft, så får den inte kissa på just den stolpen. Ambitionen är att du inte ska kunna se på hundens beteende att den frestas av något eller förväntar sig något. ”Är detta möjligt att uppnå?” tänker du säkert. Nej, det är nog inte det till 100 %. Vi kan inte förhindra att hunden lär sig att förutse vad som kommer att ske i olika situationer. Hundens förväntningar är bara uttryck för att den sätter sig i beredskap för den kommande aktiviteten. Men det är en god ambition för träningen. Självklart lär sig hundar att chansen är större för dem att de får jaga när du har rest många mil till ett jaktprov. Självklart ökar hundens förväntningar när den känner igen säkra tecken på att den ska få jobba. Men så länge du tar med i ditt kriterium hur hunden går vid sidan eller sitter eller ligger, kommer det att hjälpa dig att förebygga stress och andra oönskade biverkningar som orsakas av höga förväntningar. En hund som erbjuder att se avslappnad ut slappnar också bättre av än en som är orolig. TA KONTROLL ÖVER PROMENADERNA Har du en hund som redan drar våldsamt i kopplet måste du förmodligen förändra din egen mentala inställning till varför du går promenad. Du får fråga dig själv varför du själv går promenader. Beror det på att någon har sagt att alla hundar måste ut och gå 1-2 timmar varje dag? Eller är det för att du själv tycker om att promenera? Under en period måste du bestämma dig för att du och hunden inte måste gå samma sträcka varje dag, men att promenaden är en bonus för både dig och hunden. Du måste bestämma dig för att promenadens längd är beroende av hunden beteende. ”MEN MAN KAN VÄL INTE GÅ OCH TRÄNA HELA TIDEN?” Jo, det är klart du kan. När du märker att både din och hundens koncentration och tålamod börjar ta slut, vänder du bara och går hem. De flesta hundar går bättre i koppel på hemvägen. Det är inte lika spännande som att komma framåt. Det är en myt att hundar måste dra runt sina ägare i skogen varje dag för att må bra. Det är ett vanligt råd att ha kopplet fäst i en sele när du inte tränar. Min erfarenhet är att det är bättre än att låta hunden dra i halsbandet, men det hjälper dig inte att nå målet. Vanligtvis lär vi hunden att dra med oss dit den vill i sele och därmed förstör du kontakten och den följaträning du har åstadkommit. Istället för att hålla kopplet i handen när hunden går i sele så att hunden kan dra dig hit och dit och du kortar in och släpper ut igen när hunden så bestämmer, så bör du ha kopplet fäst i ett midjebälte. Lär hunden att hålla sig till höger på stigen, och lär den att hålla linan sträckt. Du kan också jobba med att lära hunden höger och vänster vid korsningar och lära den att stanna på kommando utan att vända sig och komma till dig. Därmed lägger du en bra grund för kommande skidturer. Om du har en hundras som inte kan springa lös, eller att plats och årstid inte tillåter lösa hundar, finns det många andra alternativ som ger hunden fysiska och mentala utmaningar. Apportering och uppletande, spår, lydnadsträning, agility eller tricks, eller fysisk träning som simning, cykling eller klövjning är andra alternativ till tråkiga turer i koppel. Det lönar sig att låta hunden få bränna av lite överskott med en alternativ aktivitet innan du tränar på att gå fint. Du undrar kanske om det är nödvändigt att vara så noggrann. Nej, det bestämmer du naturligtvis själv. Men av egen erfarenhet vet jag att det bara är där och då som det är lättvindigt att vara inkonsekvent. Lägger du en bra grund det första året, brukar det vara ganska enkelt att upprätthålla beteendet resten av hundens liv, och du har många år med trevliga och avslappnande promenader framför dig, både för dig och för hunden. Q Thomas Stokke har tränat och tävlat med 7 egna hundar av 6 olika raser (dalmatiner, rottweiler, border collie, strävhårig vorsteher, engelsk setter och cocker spaniel) varav samtliga är premierade på lydnads-, bruks- och/eller jaktprov. Han är också mastergradstudent i etologi vid UMB. Tillsammans med Fanny Gott driver han Klickerklok HB som erbjuder kurser för aktiva hundägare. Läs mer på www.klickerklok.se. 33 Beteende & inlärning REN & SMUTSIG KLICKERTRÄNING Text: Morten Egtvedt Foto: Bigstockphoto När jag håller kurser använder jag ofta en del tid i början på att få folk att träna ”rent”. Därför har jag satt upp en lista på ”ren” och ”smutsig” klickerträning (om man tränar efter andra metoder är säkerligen inte alla dessa punkter aktuella). För att fullfölja en kurs med mig som instruktör utan bestående men, rekommenderas att hålla sig i vänster kolumn så mycket som möjligt. 34 På vissa ställen i den här artikeln används lite intern jargong, så om du inte förstår allt med det samma rekommenderas boken ”Lydnadsträning i teori och praktik” för att komma in i tankegången. OBS! Känsliga personer rekommenderas läsa artikelns sista del först, för att undvika att läsa hela artikeln med dåligt samvete. FORMA BETEENDEN Rent Smutsigt Dela upp beteendet i så små delar som möjligt. Träna i förväg eventuella grundfärdigheter (t ex lär Lumping (dvs träna för stora delar av beteendet in bakdelskontroll innan du börjar träna fritt följ osv). på en gång). Använd lockande endast som sista lösning om andra inlärningsmetoder (fånga beteendet, fri-shej- Onödigt användande av lockande. ping, targeting osv) som baseras på mindre hjälp inte fungerar som de ska – och ta bort lockandet snarast. Träna flytbaserat, ett beteende i taget. Träna flera beteenden under samma pass först när båda har Träna flera nya saker under samma pass. lärts in bra var för sig. ANVÄNDANDE AV SIGNALER Rent Smutsigt Ge alltid signaler endast en gång – när du är tämligen säker på att hunden reagerar korrekt vid första Ge signaler två gånger (eller flera) om hunden försöket. Om hunden inte reagerar inom fastsatt latenstid avbryter du, och väntar lite innan du ger inte reagerar vid första försöket. Denna kan verk- hunden ett nytt försök (eller eventuellt sänker kriterierna om nödvändigt). ligen bli smutsig om du dessutom vid andra eller tredje försöket ökar röstvolymen eller lägger på extra kroppsspråk. Använd alltid normal röst (anpassad situationen) när du ger signaler. Det är förstärkning som ”driver” Ge signaler med onödigt hög röstvolym. beteendet, inte signalen. Om beteendet i förväg är ordentligt ”genomförstärkt” ska din signal vara som att släppa en spänd gummisnodd – inte som att knuffa en ko i rumpan. Lär alltid hunden att erbjuda beteendet frivilligt (även om du till en början använder lockande!) Gå direkt från lockande till användande av signal, Först efter en period där hunden tydligt visar att den kan erbjuda beteendet självständigt med bra utan någon period med frivilligt beteende däre- flyt, är det dags att få den under stimuluskontroll. Och då är det lätt att sätta på vilken som helst mellan. Använda en förminskad del av lockarö- subtil signal, verbal eller handtecken. relsen som signal (väldigt dirty!). Alla beteenden i arkivet ska vara så bra tränade att det är lätt för hunden att erbjuda dem frivilligt Använder signal för att få igång hunden när den när du så önskar. Om du ännu inte har kommit så långt, bör du lätt kunna gå tillbaka några kriterier inte vill erbjuda rätt beteende frivilligt (denna är för att snabbt få hunden att förstå vilket beteende du vill att den ska erbjuda frivilligt. Inga beteen- inte så väldigt smutsig, men åtminstone lite den i samma ”mapp” bör vara alltför dominerande. smålortig). Det är helt ok att börja säga signalen samtidigt som (eller strax innan) hunden erbjuder beteendet Få beteendet under stimuluskontroll innan det frivilligt på ett relativt tidigt stadium i träningen. Men vänta med att få beteendet under full stimu- är tillräckligt automatiserat. Eller ännu smutsi- luskontroll (dvs att hunden ska invänta signalen, och du slutar att förstärka att hunden utför bete- gare – medan den fortfarande är beroende av endet frivilligt) tills beteendet har bra flyt och har den precision som du vill ha. hjälp. 35 DIVERSE SYNDROM Rent Smutsigt Är tyst, och ger hunden ansvaret för att hålla fokus (ev sänker kriterierna). Ekorrsyndromet (smackar för att få hunden att hänga med). Är tyst, och ger hunden ansvaret för att hålla fokus (ev sänker kriterierna Mobiltelefonsyndromet (ropar ”Hallå!” eller dylikt när hunden inte hänger med). Ha alltid godbitarna/leksakerna ordentligt dolda i jackfickan eller i västfickan. Under träning bör Kängurusyndromet (tränar med en stor och ful du helst använda kläder som du även kan använda under tävlingar. Se även till att godispåsar eller godisväska på magen). Om du inte tränar för tävling leksaker inte sticker till hälften upp ur fickan när du tränar. är dock detta inte så väldigt dirty. Rak i ryggen, titta rakt fram & armarna ned längs sidan. Ryggskottsyndromet (böjer sig över hunden när man tränar). Stå så stilla som möjligt och låt hunden göra jobbet själv (eller sänk kriterierna på andra sätt). Varm-asfalt-syndromet (flyttar sig hela tiden för att hjälpa hunden att erbjuda beteenden). Håll händerna ned längs sidan (inkl handen som du håller klickern i). Magknipsyndromet (håller händerna framför magen eller bröstet när man tränar istället för ned längs sidan). 36 BETINGAD FÖRSTÄRKARE Rent Smutsigt 100% sammanhang mellan belöningsmarkör och belöning. Klickar eller säger ”Bra!” flera gånger innan belöningen kommer (verkligen skitigt!) Använd alltid klickern om du inte har bra skäl för att inte använda den (t ex att det är 20 Slarvar med att använda klickern de gånger man defi- minusgrader ute, eller att beteendet är så bra inlärt att du inte längre har något behov av nitivt hade fått bättre precision genom att använda klickern). den. Håll klickerhanden ned längs sidan, både när du tränar och när du klickar. Peka på hunden med klickern, hålla klickern framför magen eller bakom ryggen. Håll händerna ned längs sidan medan du klickar, och påbörja belöningsrörelsen först efter Stoppar handen i fickan före klicket. klicket. Har fokus på bra timing hela tiden. Inget omedvetet klickande. Klickar ofta ”automatiskt” på ungefär samma ställe av gammal vana, istället för att verkligen fokusera på att klicka exakt varenda gång (särskilt när man har fokus på andra aspekter i träningen). Litar på klickern, men använder dessutom gärna belöningsplacering där detta kan effektivi- Är mer benägen att belöna snabbt (i position) än att sera träningen. klicka exakt. Litar inte på klickern. Belönar alltid tämligen snabbt efter klicket, oavsett vad hunden gör. Om man vill att hunden Håller tillbaka belöningen efter klicket därför att ska göra något speciellt efter klicket (t ex hålla positionen), ser man till att ha lärt hunden hunden bröt positionen. Ok om det sker några få detta i förväg, så att hunden alltid gör som man vill efter klicket. gånger och hunden snabbt intar rätt position när du håller tillbaka godbiten. Men väldigt smutsigt om du håller tillbaka godbiten många sekunder efter klicket i väntan på att hunden ska utföra något som du egentligen borde ha lärt den tidigare. Håller tyst medan hunden jobbar. Klickar och belönar först när kriteriet har uppnåtts. Anpassar Berömmer under genomförandet innan man klickar. kriterierna och förstärker så ofta att hunden inte behöver extra hjälp för att genomföra beteendet. Fokuserar på att markera rätt beteende med hjälp av klickern. Berömmer gärna under leken Överdrivet beröm samtidigt som (eller strax efter) efteråt, men ser till att själva klicket aldrig försvinner i ”oljudet” från berömmet så att det förlo- klicket, så att klicket förlorar signalvärde pga ”oljudet”. rar effekt. Håller tyst medan hunden jobbar. Klickar och belönar först när kriteriet har uppnåtts. Anpassar Använder diverse keep going-signaler. kriterierna och förstärker så ofta att hunden inte behöver extra hjälp för att genomföra beteendet. Det finns några exempel där keep going-signaler är smarta att använda, men som en generell regel är det lika bra att hålla sig undan. Ger eventuella signaler en gång före beteendet. Klickar och belönar efter beteendet. ”That’s Säger ”good sit”, ”good down” eller ”good spin” efter it!” att beteendet har genomförts (upprepar signalen tillsammans med ”good” – en amerikansk grej som är totalt meningslös för alla andra ändamål än att urvattna kommandot). 37 ANVÄNDANDE AV BELÖNING Rent Smutsigt Håller belöningen gömd i fickan medan hunden jobbar, och har så bra mekaniska färdigheter att Håller godbitarna eller leksaken i handen (istället man snabbt får upp belöningen efter klicket (och därefter snabbt ner i fickan igen). Undantag för i fickan). endast vid särskilda tillfällen där det är viktigt att belöna snabbt under en begränsad period. Tränar flytbaserat med rätt kriterium så att hunden lyckas göra rätt även under hög intensitet. Lär Undviker användandet av kvalitetsbelöning som hunden självkontroll och bra belöningsmanér. Men val av förstärkare ska naturligtvis fortfarande hunden verkligen älskar då ”hunden varvar upp anpassas önskad intensitetsnivå i momentet, där detta är nödvändigt. sig för mycket”. Sätter kriterierna så att rätt beteende förstärks högfrekvent i början av inlärningen. Tidigt i inlärningen belönas det för sällan. Trappar gradvis ned förstärkningsfrekvensen och tänjer beteendet försiktigt – även vid tillfällen där Trappar ned förstärkningsfrekvensen för snabbt det till synes ser ut som om hunden tål snabbare nedtrappning. och ”surfar på extinktionsbursten” istället för att trappa ned gradvis – väldigt dirty! ANVÄNDANDE AV OMVÄNT LOCKANDE Rent Smutsigt Använder omvänt lockande i början av inlärningen, eller för att kvalitetssäkra ett beteende som har Använder omvänt lockande så länge att det inte lärts in på andra sätt. Trappar ned omvänt lockande när det har gjort sitt jobb, så att man inte blir längre är omvänt lockande – endast ”lockande”. ”omvänt lockandeberoende”. KEDJNING Rent Baklängeskedjar allt som bör baklängeskedjas. Smutsigt Använder framlängeskedjning istället för baklängeskedjning där detta uppenbarligen hade haft sina fördelar på kort eller lång sikt. Tränar gärna delmoment till perfektion, men baklängeskedjar när man så småningom sätter ihop Tränar endast delmoment och bara ”lurar” dem. hunden ibland att köra hela momentet. FELRETTELSE Rent Smutsigt Lär in beteendena ordentligt från början, och kvalitetssäkrar/övertränar så att man har säkerhets- Försöker kamouflera slarvig träning med diverse marginaler. Tar omedelbart tag i problem/svagheter så fort de upptäcks. hjälper (eller genom att undvika vissa situationer). Välja robusta och slitstarka lösningar – även om det skenbart tar längre tid här och nu. Välja ”enkla lösningar” som fungerar där och då, men som på längre sikt inte ger någon effekt. Gradvis bygga upp uthålligheten, så att varje träningspass bygger upp hunden. Köra ”motivationsträning” för att därefter köra flera träningar som ”tömmer motivationen” innan man åter måste köra mer ”motivationsträning” osv. 38 TRÄNINGSRUTINER Rent Smutsigt Planerar träningen i förväg. Improviserar träningen. Har 100 % fokus på hunden under hela träningspasset, och tar ofta pauser där hunden Skiljer inte tydligt på träning och pauser. Låter hunden stå får ta det lugnt eller ladda om mellan de intensiva träningspassen. och erbjuda beteenden medan man pratar med andra, eller helt enkelt inte fokuserar. Träningen är fri från dödperioder. Hunden erbjuder beteendet, belönas och erbjuder Använder det mesta av tiden på ett träningspass att förflytta åter beteendet så länge passet pågår. sig, hantera utrustning eller göra andra improduktiva saker där hunden under tiden inte får en chans att tjäna belöning. Avbryter träningen så fort man känner irritation eller att saker inte fungerar. Tar sig en Fortsätter träningspasset även om känslan av frustration ordentlig funderare och gör nödvändiga förändringar innan man fortsätter träningen. eller irritation dyker upp, även om man ser att träningen inte fungerar. Hoppas att det snart ska ordna sig bara man tränar tillräckligt länge. Jämn träning. Sporadisk kraftansträngning. Skriver alltid träningsdagbok. Skriver aldrig träningsdagbok. RENA & SMUTSIGA TANKAR Rena tankar Smutsiga tankar Fokuserar på det som är observerbart (situation, beteende och konsekvens) och fakto- Allt som innebär ledarskap, funktioner, drifter, motivation, rer som man kan ändra i träningen (timing, kriterier, förstärkningsfrekvens och förstärk- energiflyt osv. ningskvalitet). Tar själv ansvar för hundens beteende. Fokuserar på att optimalisera egen träning så att Letar alltid efter bortförklaringar (det var så varmt idag, hunden på sikt kan tåla så många störningar som möjligt. någon har strött godis på marken osv, osv). VARFÖR TRÄNA SÅ RENT SOM MÖJLIGT? Orsaken till varför jag tjatar om dessa detaljer kan sammanfattas i dessa punkter: 1. Smutsig träning medför att du måste ta bort väldigt mycket onödig hjälp längre fram i träningen (och då blir det ofta inte gjort, då ovanan har blivit så inrotad hos hundföraren). 2. Smutsig träning leder ofta till att fel beteende förstärks (t ex när du upprepar signaler två eller flera gånger…) 3. Smutsig träning leder ofta till att hunden aldrig lär sig ordentligt att erbjuda frivilliga beteenden (något som är helt väsentligt för effektiv klickerträning). 4. Ren träning ger kort sagt mycket effektivare träning, både på kort och (speciellt) lång sikt. 39 Om jag känner någon hundtränare som alltid tränar helt rent? Nej, har ännu inte träffat någon sådan. Och jag måste bara erkänna att också jag själv kan bli lite smutsig ibland. Canisquiz nr. 2. 2010 1. En vallhund används till att: a. Vakta boskap b. Leta älg i skogen c. Kontrollera och flytta djur 2. Vad är så kallad ”sann” separationsångest? a. Denna ångest innebär att hunden måste vara tillsammans med en given person 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan b. Denna ångest kommer efter att hunden blivit gammal c. Denna ångest innebär att hunden kan vara ensam i bilen, men inte annars 3. För att lära in luktdiskriminering med hjälp av post-itlappar, bör hunden ha en … på lappen. a. Tassmarkering b. Frysmarkering c. Skallmarkering 4. Fördelen med bakombyten i agility är: a. Det hindrar att föraren kommer på efterkälken b. De är lätta att utföra c. Hunden förstår dessa snabbare än framförbyten 5. Border collien är först och främst framavlad för att: a. Vakta djur b. Hämta djur c. Lyda föraren Så om du sitter kvar med dåligt samvete just nu därför att du känner igen dig på många punkter, kan du bara slappna av – du är i riktigt gott sällskap. Under åren har jag mött flera av världens bästa hundtränare, och vissa av dem tränar så pass smutsigt att jag ibland blir förvånad över hur deras hundar har kunnat bli så bra. Men det är väl så här i hundträningen att det finns viktiga detaljer, och det finns mindre viktiga detaljer. Är man bra på de viktigaste sakerna tål man lite smutsig träning utan att förstöra för mycket. Poängen är först och främst att du ska vara medveten om vilka smutsiga tricks du använder, så att du inte överdriver. Om du vill bli en bättre klickertränare tjänar du mycket på att träna så rent som möjligt. Hoppas denna lista kan ge några sparkar i rätt riktning. Q 6. Bakombyten i agility ska alltid signalera ... för hunden. a. Sväng b. Hopp c. Vändning 7. Några riskfaktorer för att utveckla separationsångest är: a. Ärftliga faktorer b. Såld för tidigt c. Både a och b är korrekt 8. Vilket påstående är korrekt? a. Utan ”eye” skulle hunden inte ha känt den optimala placeringen i förhållande till djuren b. Utan ”eye” skulle fåren inte haft kontroll på hunden c. Utan ”eye” skulle en Border collie ha varit det samma som en Australian shepherd 9. Enligt Monica Tegler finns det två saker som måste stämma för att en hund ska kunna prestera maximalt: a. Kosthållning och muskler b. Kondition och motivation c. Ledarskap och drifter 10. Fördelen med att använda post-it-lappar för att lära in luktdiskriminering är bl a: Morten Egtvedt har lång erfarenhet från träning av räddningshundar och militära tjänstehundar och har tävlat på högsta nivå i bruks och lydnad sedan tidigt 90-tal. Han är också utbildad instruktör i Norske Redningshunder och i Forsvarets Hundetjeneste. Till yrket är Morten utbildad lärare (kand.mag. i biologi/psykologi). Han startade Canis 1998 och har lett företaget sedan dess. Morten har skrivit böckerna «Klickerträning för din hund» och «Lydnadsträning i teori och praktik» tillsammans med Cecilie Køste. 40 a. En post-it-lapp är inte särskilt apporteringsvänlig och man riskerar därför inte förstöra momentet om det skulle bli fel under inlärningen b. Lukten sitter mycket bättre på en post-it-lapp än på en pinne c. De har samma färg som diskrimineringspinnarna Gå in på www.canis.no/canisquiz för att svara på CanisQuiz. Om du svarar rätt på alla frågorna får du 100 poäng. Dessutom är alla som deltar i CanisQuiz med i utlottningen av ett Canis-tält (värde 1890 kr). Utlottningen sker den 15 december. 10 GODA RÅD för bruksträning Monica Tegler har tävlat med flera hundar på toppnivå i bruks och har en imponerande meritlista. De senaste åren har hon även börjat hävda sig i vallning ute i fårhagarna. Till vardags arbetar Monica som kemiingenjör, men som resultaten visar, går det åt mycket tid till hundträning. I den här artikeln ger hon oss 10 goda råd om brukshundträning. 1. Var generös med belöningen, lär hunden att uppskatta belöningen och instruera figuranterna hur de bäst kan belöna din hund. När det t ex gäller dragkamp måste hundar få uppleva att detta är roligt, genom att man berömmer och klappar hunden samtidigt som man leker. En hund som man inte har lekt med i valpstadiet måste man lära att det är roligt att leka med människor och inte bara få leksaken för att leka med den själv. Personligen är jag väldigt förtjust i dragkamplek, för då har vi något som binder oss samman, och det är lätt att åter komma igång med träningen efter avslutad belöning. Om hunden väntar ivrigt på att belöningen ska komma och är helt fokuserad på dig, då vet du att du belönar på ett sätt som hunden gillar. Det är också viktigt att instruera nya figuranter hur de ska leka med din hund på bästa möjliga sätt. Jag är så lyckligt lottad att jag har ”goda” figuranter som jag tränar mycket tillsammans med. av Monica Tegler Foto: Kari Hansen 2. Gör det lätt i början och se till att hunden lyckas. När det gäller sök börjar jag alltid med att hunden får gå direkt i lek efter att ha hittat en figurant med hjälp av vittring. I spår använder jag i början godisspår med godbitar i varje fotsteg. Man vet att spårträningen har gjorts för svår om det tar för lång tid innan hunden får belöning. Hunden förlorar intresset innan belöningen kommer, alltså kommer belöningen för sent. Men man ska naturligtvis hela tiden testa hur svårt/lätt man ska lägga upp träningen, men generellt är det bättre att hålla på lite för länge med det lätta, än riskera att förlora hundens motivation. Kom bara ihåg att de flesta hundar både ”växer” och tycker om utmaningar, så använd din kreativitet. Foto: Kari Hansen 3. Ha helt klart för dig hur det färdiga momentet ska se ut, men dela upp det i överkomliga delmoment. I söket börjar jag som sagt med att hunden går direkt i lek när den hittar figuranten, och alltid rakt ut på 50 till 55 meter. Sedan börjar vi med lösrulle som hunden får från figurantens hand, och hunden ska visa vägen ut till figuranten utan påvisningslina. Figuranten lägger gradvis ned lösrullen på marken, så det är figuranten som hjälper hunden att hitta lösrullen. Hela tiden rör sig föraren snett ut i terrängen (ut och framåt från stigen) för att få hunden att dra framåt när den är på väg in 41 med rullen. Först när hunden är säker i att hitta figuranten rakt ut den väg jag pekar, börjar jag med några få tomslag. Vid spårinlärningen använder jag godisspår med godbit i varje fotspår för att sedan trappa ned godbitarna. Jag brukar inte ha apporter i spåret förrän spårintresset är stort. Då börjar jag med apporteringsbiten, och allt eftersom vad hunden gillar bäst byter jag apporten med leksak eller godis. Hunden ska erbjuda mig apporten flera gånger för att få belöning, gärna 3-4 gånger innan vi går vidare i spåret. Jag lägger in vinklar redan från början när jag fortfarande har mycket godbitar i spåret. Jag börjar oftast med de första spåren på gräs, men varierar medvetet underlag rätt tidigt. 4. Ha en planering för dagens träning och för vårens/vinterns träningar, men var beredd på att planeringen måste justeras efterhand. Själv tycker jag mycket om att tävla och börjar möjligtvis tidigare än de flesta. Hunden ska kunna momenten, men de är inte 100 %. Jag är medveten om att det kan gå snett, och med en ung hund kan det antingen gå väldigt bra – eller helt fel i några av momenten. Jag ser tävlingarna som en väldigt viktig träning för mig och min hund som ekipage, jag måste lära känna min hund i stressiga situationer, för det är det även om man är aldrig så van vid att tävla. Men som sagt, när jag tävlar försöker jag alltid fokusera på att ha roligt med hunden och vara nöjd med allt som gått bra, inte fokusera på det som gått fel. Jag tillhör dem som inspireras att träna mer målinriktad när jag tävlar. Då jag tävlar i flera grenar, är det tävlingar nästan varje helg under våren och hösten. Jag tävlar ju vallning med alla mina tre hundar, spår med två och sök med en. 5. När det gäller spårträning – använd dig av hundens nyfikenhet att vilja undersöka vad spåret leder till, låt dig inte frestas att påverka hunden för mycket. Personligen använder jag godisspår under spårinlärningen. Jag menar att det inte finns några nackdelar med påverkan i spåret – så länge påverkningen finns i spåret. 6. Hunden lär sig bäst om den är utan stress i inlärningsögonblicket – låt dig inte frestas att ge för mycket påverkan. Det betyder att hunden ska vara samlad, dvs att den uppmärksamt följer det du håller på med medan den sitter/ligger/står helt lugnt utan att pipa. Om du eventuellt använder påverkan, ska denna vara anpassad hunden och du ska veta hur mycket den tål utan att den går över i stress. 7. Sök är ett bruksarbete där hunden ska använda sig av vittring med hög näsa – ta därför vinden till hjälp under inlärningen. Men en helt ”grön” hund kan en vittringsövning se ut ungefär så här: Kontrollera hur vinden rör sig i terrängen. Därefter gömmer sig figuranten bland några buskar, och föraren tar med sig hunden åt det håll där hunden kan få figuranten i ”näsan”. När hunden får vittring, berömmer du försiktigt och släpper hunden (använd ett koppel som du lätt kan släppa utan att hunden störs av det), följ med hunden ut när den lokaliserar doften, men stör den inte. Hunden får naturligtvis favo42 ritleksaken/godbitarna när den kommer fram till figuranten, föraren är passiv och överlåter åt figuranten att ge allt beröm och all belöning. Jag är inte anhängare av användandet av synpåverkan, men det är ändå inte den värsta formen av påverkan såvida inte hunden stannar och målmedvetet använder synen för att hitta figuranten. Ljudpåverkan däremot, leder väldigt ofta till att hunden stannar för att lyssna, något som är lättare för den i stillastående än i rörelse. Om det är helt vindstilla när man påbörjar inlärningen med en ung hund, använder vi någon enstaka gång en liten synretning, men då vänder vi bort hunden innan vi låter den springa ut till figuranten. Detta gör vi för att undvika att den låser blicken på figuranten – vi vill att den snabbast möjligt ska gå över i vittringssök. 8. Vid problem, backa alltid ett steg i träningen. Om samma problem uppstår flera gånger, backar jag alltid i träningen. I vissa fall händer det att man måste plocka isär en övning helt, tillbaka till grundövningen. Då går det ofta snabbare att sätta ihop övningen igen än vid första inlärningen. 9. För att en hund ska kunna prestera maximalt, är det två saker som måste fungera – kondition och motivation. Kondition får mina hundar genom daglig motion (jag har en make som tycker mycket om att vara ute och gå med hundarna). På vintern åker vi skidor och skridskor, på sommaren simning och fotvandring. Jag tränar även mycket vallning, och jag tror inte det finns något som är så konditionsfrämjande som det. Det är rena intervallträningarna med snabba utskick efter fåren och lugna driv som avlöses av snabba sidoförflyttningar och cirklande runt fåren. Motivationen bygger jag upp när jag tränar. Hur mycket en hund ska tränas för att hålla motivationen på topp, varierar mycket från hund till hund, och det måste du ta reda på genom att testa och göra fel. 10. Allra viktigast är att du har roligt med din hund. Mitt motto är att vi ska ha det roligt på träning och på tävling. Så får det gå som det går. Och om prestationen inte blev helt som man hade hoppats – ja, då är det bara att åka hem och ha ännu roligare med hunden! Q 1993 1993 1994 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2009 2005 2005 2006 2007 2008 Norgesmästare i rapport Deltagit på Nordiska i rapport Silver i spår på NM. Deltagit i Nordiska i rapport Brons i spår på NM Deltagit NM vallning Deltagit NM vallning Deltagit NM vallning. Norgesmästare i Sök. 4. plats på Nordiska i Sök Silver i Sök på NM. Deltagit NM vallning. Brons i Sök på Nordiska Deltagit NM vallning. Brons i Sök på Nordiska Deltagit NM vallning (22. plats av 80). Silver i spår på NM Deltagit NM vallning (Finalplats i NorgesCup) Silver i spår på NM Nordisk mästare i spår Silver i Sök på NM. Deltagit NM vallning. 6. plats i Sök på Nordiska Silver i spår på NM. Deltagit NM vallning (14. plats av 100). 8. plats i Sök på Nordiska Norgesmästare i Spår. Deltagit NM vallning (33. plats av 100). Deltagit i Sök på Nordiska. Deltagit i vallning på Nordiska och VM 2009 Deltagit NM vallning (Finalplats i NorgesCup). Silver i spår på NM. Deltagit NM vallning (36. plats av 100). Nordisk mästare i spår. Canis Challenge CANIS CHALLENGE Puss! Text: Eva Bertilsson Foto: Espen Rafter ”Puss” är ett bedårande sött beteende! Många hundar kan ju pussa sin husse/matte på signal – en kul variant på temat är att lära hundarna pussa varandra på nosen. Att träna flera hundar samtidigt är alltid en intressant utmaning. Att träna beteenden där hundarna dessutom jobbar gentemot varandra är lite speciellt. Puss-träningen förutsätter att båda hundarna är med på noterna, och att du som tränare är lyhörd för hur hundarna reagerar. Försiktighet anbefalles, så att du inte försätter dina hundar i en alltför svår situation. Målet med träningen: Att två hundar på signal ”pussar” varandra på nosen. Ur hundarnas perspektiv handlar det om två olika beteenden som ska löna sig; dels ”Jag puttar med min nos mot din nos” och dels ”Jag låter dig putta med din nos mot min nos”. Båda beteendena är lika viktiga, och att lära hunden att ”stå ut med” att bli pussad kan ofta vara den största utmaningen… Hur kan man då träna puss? Jag har testat två olika träningssätt, med olika hundar: E Targetöverföring (när ingen av hundarna kan beteendet) E ”Passiv blir aktiv” (med en rutinerad och en ny hund, där den nya hundens första kriterier är att stå ut med att bli pussad). Här följer en kort beskrivning av hur jag själv gått tillväga med puss-träningen. 43 Puss-träningen är inspirerad av sälarna på Polaria i Tromsø Foto: Nina Mortensen FÖRKUNSKAPER Puss är ett targetbeteende där den andra hundens nos fungerar som target. Innan du börjar träna är det bra om båda hundarna kan putta med nosen mot olika targets (till exempel mot din hand, mot en target-pinne och mot en post-it-lapp), så att de har erfarenhet av att det kan löna sig att putta med nosen mot olika saker. Targetbeteendet kan vara antingen långvarigt (hunden håller kvar nosen mot targeten) eller repetitivt (hunden puttar på targeten om och om igen), men i vilket fall bör det vara någorlunda uthålligt så att hunden inte ger upp om belöningen dröjer. Puss förutsätter att båda hundarna klarar av att jobba helt nära varandra. Innan du börjar träna puss är det därför klokt att belöna båda hundarna för att stå eller sitta nära varandra. Om du ser att någon av hundarna spänner sig ska du inte gå vidare med puss-träningen utan först jobba mer med att bara vara nära den andra hunden. Situationen ska vara så enkel att båda hundarna är avslappnade! PUSS-TRÄNING MED TARGET Jag började träna puss med mina phalèner Misty och Soya, mor och son som levt hela livet tillsammans och är vana att jobba helt nära varandra. När jag påbörjade träningen kunde båda hundarna (i ”enskild träning”) putta upprepade gånger med nosen på en target-pinne. STEG 1: NOS MOT GEMENSAM TARGET, INDIVIDUELLA KRITERIER. Först placerade jag hundarna sittande bredvid varandra och gav dem båda några godisar för att de stannade kvar bredvid varandra. Så höll jag fram target-pinnen mellan dem, och belönade varje putt mot targeten. Det var alltså fortfarande individuell träning, det råkade bara vara en gemensam target. Först var jag lite osäker på om det skulle fungera att använda klickern här, så jag la den åt sidan och bara gav godis till den 44 hund som puttade på targeten. Naturligtvis ledde detta till att tajmingen på belöningen blev dålig… jag behövde en markör! Jag funderade ett slag på att använda två olika markörer, en till varje hund, men bestämde mig istället för att bara använda klickern som vanligt. Klick och godis till den hund som möter sina kriterier! Jag valde alltså att klicka och ge godis till den hund jag ville belöna för ögonblicket – så ibland (när bara en hund gjorde rätt) blev det klick och godis bara till en hund, och ibland (när båda gjorde rätt samtidigt) blev det klick och så godis till båda hundarna. Det hände alltså ganska ofta att den ena hunden hörde ett klick men inte fick något godis. Det kan förstås diskuteras hur hundarna uppfattar detta, men så länge man som tränare bestämmer sig för vad som gäller och håller på sina ”regler” så fungerar det mesta! Egentligen är det ju ingen skillnad på om du tränar med en hund i närheten av någon annan som klickertränar, eller om du själv tränar två hundar samtidigt. Våra hundar är fantastiskt skickliga på att lära sig samband och sammanhang. Så länge du som tränare vet vilken hund respektive klick avser, och ser till att klicket direkt följs av belöning till rätt hund, så funkar det! (För fler tips och idéer kring det här med att träna flera djur samtidigt rekommenderas Ken Ramirez zoo-träningsmanual Animal Training – Successful Animal Management Through Positive Reinforcement) STEG 3: NOS MOT GEMENSAM TARGET, GEMENSAMT KRITERIUM. Så snart båda hundarna obehindrat puttade på target-pinnen utan att bry sig om vad den andra hunden gjorde – ganska ofta råkade det bli att de puttade samtidigt – var det dags att snäva in kriterierna. Nu räknades bara gemensamma puttar, så den som var snabbast på targeten (oftast Soya) fick vara uthållig och fortsätta putta tills Misty också hade sin nos mot targeten. Klick för två nosar mot targeten, och så godis till båda hundarna. STEG 3: NOS MOT NOS UTAN TARGET, INDIVIDUELLA KRITERIER. Nästa steg var targetöverföring – att gå från ”putt på target” till ”putt på nos”. Varje hund hade ju fått ett antal belöningar för att putta mot target-pinnen när den befann sig vid den andra hundens nos, så mitt i ett träningspass tog jag helt enkelt bort targeten och hoppades att hundarna skulle råka sikta på varandras nosar istället. Klick för första försöket! Under några träningspass växlade jag så slumpmässigt mellan target och ingen target. När det inte fanns någon target att sikta på gick jag tillbaka till individuella kriterier: Putt i riktning mot den andres nos belönades, även om motparten inte riktigt var med på noterna. STEG 4: NOS MOT NOS UTAN TARGET: GEMENSAMT KRITERIUM. Slutligen snävade jag in kriterierna igen, så att bara gemensamma puttar räknades. Kriteriet var alltså att båda hundarna skulle nudda varandras nosar samtidigt. ATT LÄRA IN PUSS MED STRATEGIN ”PASSIV BLIR AKTIV” Soya blev snabbt en uthållig ”pussare”, och hans ihärdighet har varit användbar för att introducera nya hundar i puss-beteendet. Tizla, flockens ungdom, fick sin första puss-lektion när hon var omkring 10 månader. Min plan var att ge båda hundarna klick och godis för scenariot ”Soyas nos riktad mot Tizlas ansikte”. Det funkade inget vidare… Första fem klick-och-godis gick fint, men sedan ställde Tizla öronen rakt utåt och det började rycka i läpparna. Soyas nos mot hennes ansikte var helt klart mer än hon riktigt klarade av, särskilt i en arbets-situation med godis i närheten. Så vi avbröt, jobbade mer med att träna och äta godis nära andra hundar, och tog upp träningen igen några månader senare. Den här gången funkade det fint, efter 3-4 klick för ”Soyas nos riktad mot Tizlas ansikte” började hon titta mot 45 honom direkt efter varje godis (antagligen för att se vad han höll på med…) och genast blev det möjligt att klicka för gemensamma puttar. Puss! Tizla generaliserade snabbt pussandet till att även gälla Misty, och dessutom har både Tizla och Soya tränat puss på flera andra hundar som i sin tur har hjälpt till att sprida beteendet vidare. Så nu har det blivit en riktig puss-kedja. Smittsamt! STIMULIKONTROLL När du har fått fram ett fint puss-beteende och satt signal på det rekommenderar jag strikt stimulikontroll, dvs att du lär din hund att pussar bara lönar sig efter signal från dig. Jag vill inte att min hund bjuder på beteendet ”puss” utan att jag har bett om det, framför allt inte tillsammans med andra hundar som ännu inte blivit introducerade i pussandet. Detta av hänsyn till båda hundarna: Den mottagande hunden kan uppleva det som väldigt obehagligt att plötsligt få en annan hunds nos mot sitt ansikte, speciellt om den inte får något betalt för det. Den pussande hunden kan råka illa ut om den okontrollerat testar att pussa på hundar i sin närhet (eftersom det ju inte är säkert att ”mottagaren” uppskattar tilltaget). Så när mina hundar var duktiga på att pussas spontant, så att jag kunde räkna med att de skulle erbjuda beteendet igen direkt efter varje belöning, introducerade jag signalen för ”Puss” och slutade belöna spontana puss-försök. Att avvakta och inte försöka pussas utan signal belönas ibland med pusssignalen, ibland med en godis direkt. Puss belönas bara efter signal. Så nuförtiden, när jag introducerar nya hundar i ”pusskedjan” enligt strategin ”passiv blir aktiv” så pussar alltså den aktiva hunden bara på signal (och nybörjarhunden får med sig signalen ”på köpet” från början). AVSLUTNINGSVIS Puss-träningen innehåller dubbla utmaningar till dig som tränare: E Den sociala situationen: Eftersom hundarna jobbar så tätt ihop måste du vara observant på deras språk sinsemellan. Ta det försiktigt så att du inte försätter hundarna i alltför svåra situationer. E En tränare, två hundar: Eftersom du tränar två hundar samtidigt måste du hålla reda på kriterier, timing och belöningar ”dubbelt upp”. Kör korta intensiva pass med fullt fokus – övning ger färdighet! Lycka till med träningen Q Eva Bertilsson driver Carpe Momentum tillsammans med Emelie Johnson Vegh. hemsida: www.carpemomentum.nu 46 Maria Yttermyr Ann-Louise Ryrvik Anna Simonsson-Andersson Anna Larsson Grethe Eklund Ulrika Norell Tel: 018-29 12 78, 0708-35 21 33 E-post: [email protected] www.canis.se/uppland Tel: 0735-15 95 13 E-post: [email protected] www.canis.se/trestad Tel: 0703-31 82 22 E-post: [email protected] www.canis.se/vasteras Tel: 0704-32 17 77 E-post: [email protected] www.canis.se/sormland Tel. 070-3041865 Email: [email protected] www.canis.se/gavle_dala Tel. 070-254 37 77 Email: [email protected] www.canis.se/gavle_dala Carina Swartling Lena Gunnarsson Christel Östlund Lotta Könberg Maria Söderlund Anna Karin Dernsjö Tel: 0761-41 00 28 E-post: [email protected] www.canis.se/skaraborg Tel: 0706-96 95 87 E-post: [email protected] www.canis.se/goteborg Tel: 0706-01 20 34 E-post: [email protected] www.canis.se/umea Tel: 0703-32 85 27 E-post: [email protected] www.canis.se/ostersund Tel. +358 (0)457 3429 407 [email protected] www.canis.se/aaland Tel. +358 (0)40 505 10 37 Email: [email protected] www.canis.se/aaland Åsa Jakobsson Tel: 0706-178369 E-post: [email protected] www.asashundar.bloggagratis.se å p t s ä B ! g n i n ä r t r e k c kli Vår målsättning är glada och lydiga hundar – och inte minst kompetenta hundägare som vet hur de skall träna sin hund på ett effektivt sätt. Efter en kurs ska du kunna lösa egna träningsutmaningar på egen hand. Canis Hundskola använder en träningsmetod som kallas ”klickerträning” på alla våra kurser. Med klickerträning kan du lära din hund vad som helst - både vardagslydnad, tävlingslydnad, agility, brukslydnad, cirkuskonster och Anna Karin Lundmark Tel. 0046 706564942 [email protected] mycket mer. Hos oss träffar du mycket kvalificerade instruktörer som verkligen kan klickerträning. Canis Hundskola har små grupper på alla kurser. Som elev är du därmed garanterad att instruktören har tid att ge individuellt anpassad vägledning till varje hund och dess ägare. Och inte minst är vi kända för att ha världens trevligaste instruktörer – det ska vara trevligt att gå på kurs hos oss! www.canishundskola.se Morten Egtvedt & Cecilie Køste Huvudinstruktörer POSTTIDNING B: Avs: Hundtidningen Canis Box 3110 831 03 Östersund www.canis.se - allt till hunden! I Canis' nätbutik hittar du ett stort urval av hundböcker och hundutrustning. Snabb leverans, portofritt vid köp över 1000 kr. Välkommen till en trevlig näthandel! Rogz Fleecefilt 79:- Kong Tails från 129:- Kong Wubba Snugga från 99:- Puppy Kong Squeaker Tipsee Target Gruppben till framåtsändande 79:- 399:- 350:- Canis-tältet Hopphinder IonCare luftrenare 1 890:- 959:- 749:- Furminator FURminator torrschampo och balsam Ny Approach Pack, blå från 299:- 139:www.canis.se Canis – vi förändrar hundvärlden! från 719:-
© Copyright 2024