B O N N I E R FA K TA
BESKÄRNING
AV TRÄDGÅRDENS
VÄXTER
Geoff Hodge
First published in Great Britain in 2011 by Mitchell Beazley,
an imprint of Octopus Publishing Group Ltd, Endeavour House,
189 Shaftesbury Avenue, London WC2H 8JY
Published in association with The Royal Horticultural Society
Design and layout copyright © Octopus Publishing Group Ltd 2011
Text copyright © The Royal Horticultural Society 2011
Author Geoff Hodge
© Bonnier Fakta
Originalets titel RHS Pruning & training
Översättning Olof S Steen
Omslagsformgivning Pernilla Qvist
Omslagsbild Lars Wallin/Johnér Bildbyrå
Tryckt i Kina 2011
ISBN: 978-91-7424-227-0
www.bonnierfakta.se
I N N E H Å LL
Varför beskära växter?. . . . . . . . . . . . . 6
Råd & redskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Beskärningstekniker.. . . . . . . . . . . . . .
Verktyg & utrustning.. . . . . . . . . . . . . .
Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1 2
2 0
2 2
2 2
Perenner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 9
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 2
Stöduppbindning.. . . . . . . . . . . . . . . . . 3 4
Höstbeskärning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 5
Prydnadsbuskar .. . . . . . . . . . . . . . . . . 3 7
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 8
Beskära lövfällande buskar . . . . . . . . . 3 9
Minimal beskärning av lövfällande .
buskar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 0
Kraftig beskärning av lövfällande .
buskar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2
Beskära städsegröna buskar.. . . . . . . . 4 6
Minimal beskärning av städsegröna .
buskar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 8
Att förnya buskar.. . . . . . . . . . . . . . . . . 5 0
Topiarieklippning i mästarklass . . . . . 5 2
Prydnadsträd.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 7
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Trädformer.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Stamträd med sidogrenar . . . . . . . . . .
Träd med stam & förgrenad krona. . .
Ta bort stora & olika typer av grenar .
Ta bort oönskad tillväxt .. . . . . . . . . . .
Andra trädbeskärningsmetoder.. . . . .
Restaurera träd .. . . . . . . . . . . . . . . . . .
Trädproblem.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5 8
6 0
6 2
6 4
6 6
6 8
7 0
7 8
8 0
Klätterväxter .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 3
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Beskära klätterväxter.. . . . . . . . . . . . . .
Klematis.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Blåregn.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8 4
8 6
8 8
9 0
Kaprifol.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 4
Klätterbuskar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 6
Häckar.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Formklippning av lövfällande häck . .
Formklippning av städsegrön häck . .
Formklippning av barrträdshäck .. . .
Beskära etablerade häckar. . . . . . . . . .
Restaurera häckar. . . . . . . . . . . . . . . . .
1 00
1 02
1 04
1 05
1 06
1 08
Rosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 11
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Årligt beskärningsprogram. . . . . . . . .
Rabattrosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Buskrosor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Stamrosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Klätterrrosor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Restaurering av rosor .. . . . . . . . . . . . .
1 12
1 15
1 16
1 18
1 20
1 22
1 24
Fruktträd & bärbuskar.. . . . . . . . . . . . 1 27
Fruktträd – inledning .. . . . . . . . . . . . .
Äppel- och päronträd .. . . . . . . . . . . . .
Plommon & krikon.. . . . . . . . . . . . . . .
Körsbär.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Persikor & nektariner .. . . . . . . . . . . . .
Restaurera försummade fruktträd . . .
Bärbuskar – inledning.. . . . . . . . . . . . .
Svarta vinbär.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Krusbär, röda & vita vinbär. . . . . . . . .
Hallon.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Björnbär & hybridbär.. . . . . . . . . . . . .
Blåbär. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vinrankor.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1 28
1 30
1 40
1 44
1 46
1 48
1 50
1 51
1 52
1 56
1 58
1 59
1 60
Lexikon .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 63
Register.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 90
Bildrättigheter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 92
PERENNER
• STÖDUPPBINDNING •
Höga perenner och sådana med stora,
tunga blommor, till exempel pioner och
dahlior, måste man stötta, särskilt om
de står i blåsiga trädgårdar eller i närings
rik jord.
För att stöduppbindningen ska bli bra
är det viktigt att man sätter stödkäp
parna på plats tidigt, innan växten har
nått 10–15 cm höjd. Detta tryggar inte
bara att alla stammar får bra stöd, utan
gör också att stödkäpparna senare
göms under växtens bladverk.
Växter med upprättstående blommor,
såsom riddarsporrar och lupiner, stöttas
bäst med individuella stöd, till exempel
bambukäppar, en för varje stam.
Andra växter kan stöttas med kvisti
ga grenar av hassel och björk, flätad pil
eller ringar.
OLIKA SÄTT ATT STÖTTA
34
Bind varje
individuell
stam vid en
bambukäpp eller
annat liknande
stöd med ett mjukt
band i form av
en åtta. Knyt fast
på flera ställen så
förhindrar du att
stammen bryts.
Metallstöd är
stadiga och håller i
flera år, speciellt om
de är plastklädda.
De flesta sorterna
kan lyftas och
ändras efterhand
som plantan växer
genom dem.
Naturliga,
hopflätade stöd
ser trevliga ut
och är det bästa
valet om du har
plantor som inte
har tillräckligt
bladverk för att
dölja stödet.
Länkade metallstöd
är mycket mång
sidiga eftersom de
kan sättas ihop och
kombineras på en
rad olika sätt. De
kan byggas på för
att stötta en massa
olika typer av växter.
PERENNER
• HÖSTBESKÄRNING •
Många örtartade perenner börjar se
skräpiga ut på hösten allteftersom väx
terna går in i vintersömn och årets blad
verk vissnar ner. Om de vissna bladen får
ligga kvar, ser det inte bara slarvigt ut, det
blir också ett gömställe för skadedjur,
exempelvis sniglar. Det kan också bli ett
ställe där sjukdomar övervintrar.
Å andra sidan kan gamla blomstam
mar och frökapslar från en del peren
ner, exempelvis martorn (Eryngium),
och sedum utgöra en arkitektonisk
prydnad i trädgården under vintern, så
dessa kan lämnas kvar till våren.
Gröna och halvförvedade perenner
som till exempel fackellilja (Kniphofia),
är det bäst att spara till våren. De gamla
bladen kan skydda den känsliga plantan
över vintern.
Efter blomningen kommer sedumens
fröhus att vara en prydnad i trädgården.
Städsegröna växter som bergenia,
alunrot (Heuchera) och julros (Helle
borus) behåller naturligtvis det mesta
av sina blad över vintern. Men även de
äldsta bladen kan se skräpiga ut och
bör då tas bort.
BESKÄRNING PÅ HÖSTEN
Klipp tillbaka och
ta bort gammal
växtlighet på viss
nande perenner
på hösten eller
under tidig vinter,
snygga till runt
varje planta.
Det är inte alla
stammar som
utgör någon
arkitektonisk
prydnad, eller
står snyggt hela
vintern. Dessa
bör tas bort när
de börjar
ligga ner.
PERENNER
35
•
TA BORT STORA
& OLIKA TYPER AV GRENAR •
66
Ibland kan det vara nödvändigt att ta
bort mycket stora grenar från etable
rade träd. Detta måste göras om
sorgsfullt så att grenens tyngd inte
förorsakar fläkskador på barken och
omfattande skador på huvudstammen
eller andra stora grenar när grenen
lossnar och faller ner.
Om du är osäker på om du klarar av
sådan beskärning bör du kontakta en
kvalificerad trädvårdare eller arborist,
som ska ha försäkring om något oförut
sett inträffar.
SÄKERHET
Om du bestämmer dig för att ta itu
med jobbet själv, måste du komma
ihåg att beskärning av stora grenar
också kan vara farligt, både för dig
själv och omgivningen.
Om du använder stege för att beskära
ett högt träd måste den vara stabil och
fäst vid trädet. Dessutom bör någon
hålla i stegen. Om det är mycket som
ska beskäras kan det vara bättre att
använda en byggnadsställning, för den
är i regel säkrare än en stege.
AT T S Å G A A V E N S T O R G R E N
➋
➌
➊
Börja med att såga ett undersnitt från undersidan
av en stor gren – eller den innersta delen av en stor
gren – cirka 30 cm från stammen. Såga tills sågen
börjar klämma ➊. Detta förhindrar att barken fläks
när grenen faller.
Såga sedan genom grenen uppifrån ➋, cirka 10 cm
utanför undersnittet.
Stumpen som är kvar kan nu lätt sågas av med ett
rent snitt precis utanför grenkragen ➌.
Snygga till fula kanter men skär inte bort bark
i onödan, den behövs för övervallningen.
PRYDNADSTRÄD
VAR MAN SÅGAR AV OLIKA TYPER AV GRENAR
En del grenar måste tas bort
för att trädet ska behålla
sin form och vara friskt.
Branta, v-formade
klykor kan till exempel
vara så svaga att grenen
faller av sin egen tyngd
när det blåser.
Där det är en uppsvälld grenkrage
och barkås ovanför grenen: beskär
alltid utanför grenkragen och
barkåsen.
Om det inte finns någon synlig
grenkrage: beskär längs en linje
från yttersta kanten av barkåsen,
vinklat ut från stammen.
67
Tydliga åsar och kragar gör det lätt
att se var man ska beskära. Såga
precis utanför barkåsen och den
uppsvällda grenkragen.
Ta bort grenar i v-formade vinklar
mot stammen, för de är svaga. Såga
från undersidan för att undvika
fläkning och skador på stammen.
STORA GRENAR
Stora beskärningssnitt kan ta flera år
att läka och är potentiella ingångar för
sjukdomar som kan leda till allvarlig
röta. Därför är det viktigt att göra rena
snitt med skarpa verktyg eftersom de
läker snabbast. Se också till att jämna
till alla grova ytor efter beskärningen
med en ympkniv eller fintandad såg.
Dessutom är det viktigt att göra be
Brant sittande grenar bör tas bort
och sågas från undersidan. Såga
försiktigt så att du inte skadar
stammen.
skärningssnittet på rätt ställe. Såga all
tid så att grenkragen (den uppsvällda
ringen vid basen) – om den existerar
– och barkåsen finns kvar intakt. Sår
läker mycket snabbare om stora grenar
tas bort på det här sättet. Såga aldrig en
gren tätt intill stammen.
Det kan vara lättare att ta bort en stor
gren i små, hanterbara delar.
PRYDNADSTRÄD
• FORMKLIPPNING AV
LÖVFÄLLANDE HÄCK •
ATT SÄTTA IGÅNG
En häck är ett långsiktigt åtagande, så
det är viktigt att den planteras rätt, i
väl förberedd jord och att den blir omskött från start. Finns det från början
gott om kraftiga, friska skott bidrar det
starkt till att häcken snabbare kommer att nå önskad höjd och att sidorna
kommer att fyllas och bli täta.
Avståndet mellan plantorna avgör hur
snabbt häcken vävs samman och beror
på växtkraften hos de plantor man valt. I
de flesta häckar gäller 38–60 cm avstånd,
men kraftiga barrväxter kan planteras
med avstånd mellan 75 och 90 cm.
Snygga till och rensa bort oönskad
tillväxt, alla skott som är döda, döende,
sjuka eller skadade efter planteringen.
Förr brukade man beskära häckväxter
hårt efter planteringen för att stimulera
buskig tillväxt, men det har visat sig att
detta är onödigt. Vänta med den första
102
ATT BESKÄRA EN NATURLIGT BUSKIG, LÖVFÄLLANDE HÄCK
1
ANDRA ÅRET
På hösten: klipp tillbaka huvud
stam och sidogrenar med en tredjedel. Klipp till en frisk knopp (in
fällda bilden).
2
3
TREDJE & FJÄRDE ÅRET
På hösten: korta all ny tillväxt med
en tredjedel. Häcken börjar bli tät.
HÄCKAR
FÖLJANDE ÅR
På våren och på sommaren: korta
in sidorna. Klipp tillbaka till det
permanenta grenverket med av
smalnande sidor.
Regelbunden klippning av
en lövfällande häck håller
den tät och buskig under
större delen av året.
större beskärningen till den
andra växtsäsongen efter
planteringen.
Se till att häckplantorna
vattnas ordentligt under
torra perioder på våren
och sommaren, eftersom
det är mycket konkurrens
om fukt och näringsämnen vid rötterna.
Gödsla på våren och lägg till ett tjockt
lager organiskt material varje år.
När du beskär, använd alltid en vass
sekatör av god kvalitet och grensax till
större grenar. Gör sneda snitt, strax
ovanför en knopp, vinklade från knoppen (se s. 20).
Beskär alltid kraftiga skott lätt och
svaga hårt när du ska rikta upp obalan
serade buskar. Förkorta till exempel
inte kraftfulla ledarskott och sidogrenar
med mer än en tredjedel. Däremot kan
de svagare skäras ner med upp till två
tredjedelar av sin längd.
NATURLIGT
UPPÅTRIKTAD FORM
NATURLIGT BUSKIG FORM
Under den andra växtsäsongen efter
planteringen: beskär lätt det ledande
toppskottet på häckväxter som är naturligt buskiga nertill, till exempel bok
(Fagus), hassel (Corylus) och blommande buskar som forsythia. Förkorta på samma gång en del av de långa
sidogrenarna. Detta bör upprepas under tredje och fjärde året.
Beskär kraftiga plantor med uppåtriktad tillväxt hårt, till exempel hagtorn
(Crataegus), för att stimulera kraftig,
buskig form. Skär tillbaka sidogrenarna
under vårvintern. Beskär ett år senare
bort hälften av föregående års tillväxt.
HÄCKAR
103
ROSOR
• INLEDNING •
Det finns mängder av rossorter – allt
ifrån miniatyrer, ofta mindre än 30 cm
höga – till kraftfulla klätterväxter som
lätt kan nå omkring 10 m. Och därför
finns det också en rad olika beskär
ningsmetoder för att hålla dem friska
och rikblommande.
Rosor är lika enkla att beskära som an
dra blommande buskar, och är inte alls,
som vissa trädgårdsodlare tror, svåra
eller komplicerade. De flesta rossorter
behöver inte beskäras varje år för att nå
bästa resultat.
112
BESKÄRNINGSSNITT
Använd en skarp och ren sekatör eller
grensax så att du får rena snitt utan tra
siga kanter, vilket minskar risken för
sjukdomar. Gör ett snitt just ovanför en
livskraftig knopp med 45 graders vinkel
utåt från knoppen (se bilden nedan).
Ett sådant snitt minskar risken för att
knoppen ska dö eller angripas av röta,
och det kommer framför allt att stimulera nya skott att utvecklas under
snittet.
En trädgårdssåg är användbar för att
ta bort mycket gamla och tjocka grenar
och gör ett renare snitt än en grensax.
Även om noggrann beskärning bru
kar rekommenderas för rosor går det
att beskära med en häcksax om du har
många rosor. Forskning visar att detta
fungerar i upp till fyra år, sedan är det
B R A OCH DÅLIGA B ES K ÄRN INGS SN IT T
✓
Gör ett vinklat snitt
5 mm ovanför en
knopp.
✗
Trasiga kanter kan
leda till sjukdoms
angrepp.
✗
✗
Ett snitt högt ovanför
knoppen leder till att
stumpen dör.
ROSOR
Att klippa för nära
knoppen skadar
denna.
✗
Att vinkla snittet mot
knoppen får denna
att ruttna.
Ta inte bort vissna rosor på sorter som
bildar nypon. Låt dem utveckla dessa
välkomna, vackra frukter.
bäst att gå tillbaka till beskärning av en
skilda stammar med sekatör.
GRUNDLÄGGANDE STEG
Börja med att klippa bort alla döda,
döende, sjuka och skadade stammar
och lämna kvar ett friskt grenverk att
beskära. Tänk alltid på att behålla den
grundläggande formen, och att med
buskrosor skapa en öppen eller pokalformad planta. Ta bort stjälkar som
skaver mot andra och sådana som går
på tvärs från den ena sidan av busken
till den andra.
Tidigare rekommenderades att när
man tog bort den vissna blomman
skulle stjälken klippas tillbaka fem till
sju blad under blomman. Detta rekom
menderas inte längre. Istället anser man
numera att ju fler blad som finns kvar
på plantan – desto mer energi kan den
använda för att bilda nya blommor.
Därför ska du försiktigt knipa eller
bryta av de vissna blommorna vid den
lite uppsvällda delen av stjälken, precis
under blomman, där den vissna blom
man naturligt faller av. Detta får plan
tan att snabbare återhämta sig och ge
fler blommor.
VISSNA BLOMMOR
Att ta bort vissna och vissnande blom
mor förlänger blomningstiden hos re
monterande rosor. Utblommade rosor
som bildar vackra nypon på hösten
bör man låta vara för att bilda frukt.
ROSOR
ATT TA BORT VISSNA ROSOR
Bästa sättet att ta
bort vissna rosor är
att försiktigt bryta
av dem med tumme
och ett finger.
Klipp inte av dem
med sekatör.
113
• RABATTROSOR •
Rabattrosor är den populäraste typen
av rosor, främst på grund av den långa
blomningsperioden – hela sommaren
och hösten.
Rosor som planteras under vilo
perioden kan beskäras samtidigt som de
planteras. Om man planterar när tillväx
ten är intensiv bör man snygga till väx
ten, ta bort döda, svaga och taniga skott,
och sedan beskära en gång till följande
vinter eller tidigt på våren.
TEHYBRIDROSOR
116
Storblommiga rosor kallas ibland te
hybrider. Huvudbeskärning görs på
våren, beroende på väder, men helst
innan tillväxtknopparna börjar spricka.
Ta bort alla spinkiga stammar som för
modligen inte kommer att blomma,
och som dessutom riskerar att duka
under för sjukdomar. Korta ner alla
återstående friska stammar till 10–15
cm. I allmänhet behöver tunnare stjäl
kar hårdare beskärning för att stimu
lera ny tillväxt.
FLORIBUNDAROSOR
Floribundarosorna är i allmänhet mer
kraftfulla än tehybriderna och kallas
ibland klasblommande på grund av
blommornas habitus. Bör beskäras på
samma sätt som tehybriderna, men
mindre hårt.
Korta ner alla ettåriga huvudstammar
med en tredjedel, till ungefär 23–30 cm
över markytan. Skär tillbaka alla sido
skott så det återstår två eller tre knoppar
till huvudstammen. Beskär äldre ved till
mellan 15 och 23 cm från marken.
MINIATYRROSOR
Miniatyrrosor ska beskäras ungefär som
tehybrider (se motsatt sida), men und
vik att skära tillbaka stammarna alltför
mycket, särskilt efter planteringen.
Ta bort svaga och mycket spinkiga
skott, och toppa de som är kraftiga.
Miniatyrrosor skjuter ibland alltför
Tehybridrosor bär stora, ensamma rosor
och kräver årlig beskärning.
ROSOR
ATT BESKÄRA TEHYBRIDRABATTROSOR
1
FÖRSTA ÅRET
Om du planterar under viloperio
den: beskär rosen innan dess genom
att lätt skära tillbaka huvudstam
marna och ta bort skadade skott,
samt skära av långa, grova och
skadade rötter.
4
ANDRA & FÖLJANDE ÅR
Klipp på våren av stammar som
är döda, sjuka, skadade eller som
växer tvärs över mitten på plantan.
Ta bort veka, spetiga skott.
2
3
Korta på våren av varje skott till
2–4 knoppar eller 10–15 cm över
marken (till vänster). Till somma
ren kommer många nya skott att ha
utvecklats (till höger).
5
Ta bort vissna blommor på somma
ren. Klipp tillbaka blomstjälkarna
på hösten för att hindra stormska
dor på vintern. Skär samtidigt bort
alla gröna, oförvedade skott och
rensa där det är för tätt.
6
Beskär sedan kraftiga stammar till
baka till 4–6 knoppar eller 10–15
cm över marken. Beskär de svagare
stammarna hårdare, till 2–4 knop
par. Lägg kompost runt plantan.
kraftiga skott, vilka stör balansen i plan
tan. Dessa bör klippas tillbaka kraftigt,
eller tas bort ända inne vid basen för att
När de slutat blomma på hösten:
klipp tillbaka alla stjälkar som bu
rit blommor. Klipp samtidigt alla
gröna, oförvedade skott och tunna,
spetiga skott.
hindra att de kommer tillbaka följande
säsong.
ROSOR
117