Energiplan för Lunds kommun 2014-2017
Energiplan för Lunds kommun 2014-2017 2014-04-04 Innehåll Målsättningar ........................................................................................................................................... 5 Primärenergi och systemperspektiv..................................................................................................... 6 Energitrappan ...................................................................................................................................... 8 Läget 2012 ............................................................................................................................................. 10 Framtida satsningar med relevans för energianvändningen och växthusgasutsläpp ......................... 13 Säker och tillräcklig energitillförsel .................................................................................................. 14 Delområde 1: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel ................................... 16 Åtgärder för delområde 1 .................................................................................................................. 19 Delområde 2: Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader ........................................................ 22 Åtgärder för delområde 2 .................................................................................................................. 25 Delområde 3: Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjning av förnybar energi ................................................................................................................................. 28 Åtgärder för delområde 3 .................................................................................................................. 32 Delområde 4: Höjd kunskapsnivå om energifrågorna ........................................................................... 36 Åtgärder för delområde 4 .................................................................................................................. 37 1 2014-04-04 Bakgrund Lunds kommunfullmäktige beslutade mars 2012 (KF 2012-03-01 § 30) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en samlad klimat- och energistrategi. Strategin skulle utgå från befintliga planer och beslut och samordnas med revideringen av LundaEko. Lagen om kommunal planering (1977:439) ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi en så kallad energiplan. En energiplan ska främja hushållningen med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel samt antas av kommunfullmäktige. Huvudsyftet med detta dokument är att samordna det pågående energi- och klimatarbetet samt utgöra en konkret plan med åtgärder för att nå befintliga mål och strategier, dvs. inte utarbeta nya åtgärder. Därför kallas detta dokument energiplan och uppfyller kommunfullmäktiges beslut samtidigt som lagkravet följs. Ansvar En kommun kan överlämna en kommunal angelägenhet till ett kommunalt bolag. Den direkta styrningen av genomförandet av åtgärden är dock begränsad. Ett utpekande av ett kommunalt bolag som ansvarig för åtgärder i denna plan innebär inte en skyldighet för bolaget att genomföra åtgärden. Det förutsätter att nödvändiga beslut fattas av respektive bolagsstyrelse eller bolagsstämma. Omfattning, struktur och målgrupp Energiplanen omfattar Lunds kommun som geografiskt område, förutom den kommunala organisationen även kommunens invånare, företag, universitet etc. De övergripande klimatmålen omfattar det geografiska området. Åtgärderna i handlingsplanen avser bara den kommunala organisationen eftersom det är det som kommunfullmäktige har rådighet över. Ett flertal åtgärder vänder sig dock mot invånare, företag etc. Med utgångspunkt från de temamöten som genomförts har fyra delområden utkristalliserat sig, som utgör energiplanens huvudkapitel: Delområde 1: Delområde 2: Delområde 3: Delområde 4: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjningsgrad av förnybar energi Höjd kunskapsnivå om energifrågorna Varje delområde inleds med en beskrivning av nuläget år 2012 där det redogörs för större genomförda åtgärder, pågående arbete samt vilka hinder och utmaningar som finns för att komma vidare inom energi- och klimatarbetet. För varje delområde redovisas senast tillgängliga statistik. Därefter presenteras åtgärdsförslag som syftar till att uppnå de övergripande klimatmålen. Åtgärdsförslagen visar också hur Lunds kommun kan komma runt identifierade hinder och utmaningar inom det aktuella delområdet. För att åtgärderna ska vara mer överskådliga har de tilldelats en beteckning som visar vilket delområde åtgärden omfattar (1-4), vilken kategori(A-D) samt åtgärdens nummer (1-9). För samtliga åtgärder anges en kort beskrivning, ansvarig nämnd/styrelse, tidplan och i vissa fall, där så varit möjligt, även en kommentar avseende ekonomi kopplat till åtgärdens genomförande. För vissa av åtgärderna 2 2014-04-04 har en huvudansvarig åtgärdsägare angetts när det bedömts som nödvändigt. För övriga åtgärder med flera åtgärdsägare är utgångspunkten att de för att uppnå åtgärden arbetar utifrån sina egna verksamheter och förutsättningar. Målgruppen för energiplanen är huvudsakligen den kommunala organisationen (förvaltningar och bolag) som ska arbeta med genomförandet av åtgärdena. Samtidigt ska energiplanen kunna användas av olika sakkunniga externa aktörer (byggherrar, företag, branschorganisationer, regionala aktörer etc.) som vill sätta sig in i kommunens energi- och klimatarbete samt bidra till att klimatmålen uppnås. En kortfattad populärversion av energiplanen, som riktar sig mot invånare, skolelever etc, ska tas fram. Aktualitet och åtgärdsuppföljning Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en aktuell energiplan. Energiplanens åtgärder avser perioden 2014-2017 och tanken är att energiplanen under denna period utgör ett viktigt verktyg för att Lunds kommun ska kunna uppnå de övergripande klimatmålen. Lunds kommuns klimatmål utgör den övergripande målsättningen för energiplanen och som följs upp med jämna mellanrum av kommunstyrelsen. Energiplanens åtgärder kommer att följas upp årligen under själva genomförandetiden och samordnas med uppföljningen av LundaEko och miljöledningsarbetet. Under år 2017 är det rimligt att en större uppföljning av energiplanens åtgärder genomförs och redovisas i kommunfullmäktige. Därefter kan beslut tas, om lämplig nivå av revidering/omarbetning. På detta sätt kan planen även fortsättningsvis bli ett handfast verktyg för att nå de övergripande klimatmålen. Hur energiplanen arbetats fram Arbetet med Lunds kommuns energiplan började i maj 2012 med tillsättande av en extern projektledare (H-Process). Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet har varit den enhet inom kommunen som lett och samordnat arbetet med energiplanen. Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott har utgjort styrgrupp. Som ett första steg togs en förstudie fram. Den innebar en översyn av befintliga styrdokument i kommunen tillsammans med insamling av statistik för olika områden som energianvändning, förnybar energi, miljöfordon, utsläpp av växthusgaser etc. Med utgångspunkt från förstudien utarbetades ett förslag till arbetsprocess. Förslaget presenterades för kommunens bolag och förvaltningar vid ett planeringsmöte i juni 2012. Efter inkomna synpunkter reviderades förslaget till ett slutgiltigt arbetsupplägg med fem temamöten under perioden augusti till oktober 2012. Dessa olika teman var: 1. Energieffektiva och miljöanpassade 2. Ökad självförsörjning av förnybar energi 3. Optimerad energianvändning 4. Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader 5. Höjd kunskapsnivå om energifrågorna På mötena deltog representanter från berörda förvaltningar och de kommunala bolagen, samt även externa aktörer som bl.a. Region Skåne, Biogas Syd, Lunds Universitet, Skånska Energi, 3 2014-04-04 byggherrar, föreningen Klimatkommunerna. Under möten diskuterades vad som är på gång inom det aktuella området med fokus på att identifiera var kommunen står idag samt vilka hinder och utmaningar som finns för att komma vidare i energi- och klimatarbetet. Därefter genomfördes gruppdiskussioner avseende lämpliga åtgärder. Parallellt med temagrupperna har även information om arbetet presenterats för styrgruppen, som bidragit med synpunkter för det fortsatta arbetet. Efter det att temamötena genomförts hölls ett avslutande seminarium där förvaltningschefer och VDs från flera av kommunens förvaltningar och bolag deltog och bearbetade de inkomna åtgärdsförslagen och lämnade synpunkter på vidare utformning av energiplanen. Koppling till andra styrdokument och ledningssystem De övergripande klimatmålen för Lunds kommun utgör grunden för energiplanen. Parallellt med att energiplanen arbetats fram pågår en revidering av Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, LundaEkoII, där målsättningar inom olika områden med relevans för energiplanen utarbetas. LundaEkoII är ett viktigt styrdokument som är länken mellan de övergripande klimatmålen och energiplanens åtgärder. Även kommunens övriga styrdokument som exempelvis strategi för ett hållbart transportsystem, LundaMaTs, och Miljöbyggprogram SYD bidrar till att uppnå de övergripande klimatmålen. En avstämning har gjorts för att minska överlappet och undvika motsägelser mellan energiplanen och övriga styrdokument. Översiktsplanen ska liksom LundaEko ses som ett ramverk för energiplanen (se figur 1). Figur 1. Energiplanens relation till övriga styrdokument med koppling till miljö, energi och klimat. Den röda färgen indikerar att LundaEko inte är antaget när energiplanen arbetats fram. I Lund har de kommunala förvaltningarna och bolagen infört miljöledningssystem. Inom ramen för miljöledningssystemet ser man över verksamheten och beskriver dess miljöpåverkan, sätter upp mål samt tar fram handlingsplan med konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås. Med jämna mellanrum granskar en utomstående miljörevisor miljöarbetet och ger förslag till förbättringar. Som framgår pågår redan idag ett omfattande energi- och klimatarbete inom kommunen. Med bakgrund av detta är det av central betydelse att energiplanens mål och åtgärder har en nivå som harmonierar med miljöledningssystem. 4 2014-04-04 Figur 2. Energiplanens förhållande till Lunds klimatmål, LundaEko och Miljöledningssystemet. Den röda färgen indikerar att LundaEko inte är antaget när energiplanen arbetats fram Målsättningar Lunds kommunfullmäktige antog den 26 augusti 2010 nya klimatmål för Lunds kommun som geografiskt område. Dessa mål utgör den övergripande målsättningen för energiplanen. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i kommunen ha halverats i jämförelse med år 1990. År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Borgmästaravtalet Lunds kommun har skrivit på Borgmästaravtalet och energiplanen kommer att bidra till att kommunen lever upp till avtalet. Borgmästaravtalet är en överenskommelse för kommuner inom EU som vill nå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 20 % minskning av CO2-utsläpp till 2020. Minskat energibehov För att nå de övergripande energi- och klimatmålen ska Lunds kommun i första hand minska behovet av energi. Den fysiska samhällsplaneringen och även livstils och beteende är viktiga delar för att åstadkomma ett minskat behov av energi i samhället. Principer om hållbar stadsutveckling finns väl beskrivna i översiktsplanen ÖP2010 och LundaMaTs. Att minska ett samhälles behov av energi handlar till exempel om att bygga staden så att behovet av transporter minskar, att bygga husen så välisolerade att behovet av energi för uppvärmning minskar, att bygga in smarta mätsystem som påverkar boende och brukares energibeteende, att driva kampanjer om livsstilsfrågor etc. En viktig utgångspunkt i energiplanen är därför att den bästa kilowattimmen är den sparade. Här gäller det även att ha ett primärenergiperspektiv för bränslets hela livscykel. 5 2014-04-04 Primärenergi och systemperspektiv Inom ramen för arbetet med energiplanen är begreppen primärenergi och systemperspektiv centrala för att beskriva energisystemet. Med systemperspektiv syftas i energiplanen på att ha en överblick över hela energisystemet, inte bara de enskilda delarna, eller enskilda fastigheter. Genom att ha ett övergripande och brett synsätt möjliggörs att flera hållbarhetsaspekter tas i beaktande vid förändringar i energisystemet. Med ett systemperspektiv är det lätt att se både positiva och negativa aspekter av t.ex. lokal biogasproduktion eller återvinning av spillvärme. Med synsättet i exemplet tydliggörs kretslopp som sluts, fossila bränslen som ersätts, att primärenergianvändningen minskar, att lokala arbetstillfällen skapas och att det krävs fler transporter och nya ledningar måste dras etc. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid åtgärdens positiva och negativa hållbarhetsaspekter (miljömässiga, sociala samt ekonomiska) kartläggas ur ett systemperspektiv. Primärenergi innebär att man ser till energianvändningens hela livscykel och den omfattar utvinning, förädling, transport och distribution av den energikälla som används. Som mätetal för hur mycket primärenergi som en energikälla utnyttjar används primärenergifaktor (PEF1). Med drivmedel som exempel innebär primärenergi att inte bara mängden bränsle som tankas i fordonet beaktas utan även den energi som gått åt när bränslet utvunnits, producerats, samt transporterats och distribuerats till tankstället. På samma sätt förhåller det sig med användningen av elenergin då primärenergin avgörs av produktionssättet. El producerad i ett europeisk kolkondenskraftverk, med låg verkningsgrad, har en högre primärenergifaktor än el producerad i ett bioenergieldat svenskt kraftvärmeverk, med hög verkningsgrad och kombinerad el och värmeproduktion. Det är därför viktigt att inte enbart se till köpt energi, utan även hur den energin som köpts blivit producerad. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid primärenergianvändningen beräknas och åtgärderna ska leda till minskad primärenergianvändning. Miljövärdering av el När det gäller användningen av el så är det vanligt att utgå från de olika systemperspektiven; svensk, nordisk och europeisk elproduktion. Enligt siffror från Svensk Energi, publicerade hos Svensk Fjärrvärme, var utsläppen från nordisk elproduktion cirka 100 g CO2/kWh år 2010 och den förnybara andelen var 60 procent. Det kan jämföras med motsvarande siffra för hela Europa, ca 400 g CO2/kWh. Den systemgräns som Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har valt, när en elkonsument ska följa upp miljöpåverkan av sin elanvändning, är den väl integrerade nordiska elmarknaden. Svensk Energi ger varje år ut en vägledning för ursprungsmärkning av el där de nordiska koldioxidutsläppen och andelen förnybar el redovisas. Där det har räknats fram en nordisk så kallad residualmix, i vilken elproduktionen korrigerats för handel med produktionsspecifik el. Det är viktigt att Lunds kommun vid varje projekt, som innebär en ökad elanvändning, tar med elproduktionens miljöpåverkan i beaktande. 1 Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att primärenergifaktorn som används kan variera mellan åren samt är en schablonfaktor, bestämd och skapad, för att göra en bedömning av verkligheten. 6 2014-04-04 Systemgräns2 Energiplanens huvudsakliga fokus är enligt lagkravet att beskriva produktion, användning och distribution av energi inom kommunen som geografiskt område. Kraftringens verksamhet omfattar ett större geografiskt område än Lunds kommun, bland annat har de ett sammankopplat fjärrvärmenät med andra kommuner, Lomma och Eslöv. Lunds kommun som geografiskt område fungerar därför inte fullt ut som systemgräns då Kraftringen driver fjärrvärmenätet som en enhet. De åtgärder som genomförs har till syfte att uppnå optimal nytta i nätet som helhet, inte med fokus på en specifik kommun. Genom att vidta åtgärder i grannkommunerna kan dock även fjärrvärmen i Lund förbättras, exempelvis genom Örtoftaverket. Samtidigt gör Örtoftaverket att användningen av naturgas i Lund minskar. Utgångspunkten för nulägesbeskrivningen har därför varit att med hjälp av fjärrvärmeanvändningen i de olika kommunerna, Lund-Lomma-Eslöv, ta fram en fördelningsnyckel som sedan använts vid allokeringen av tillförda bränslen samt producerad mängd fjärrvärme och el för Lunds kommun. Även kommunen som organisationen utgör en typ av systemgräns med relevans för energiplanen. Det är endast genom sin egen verksamhet som kommunen har full rådighet och åtgärderna i handlingsplanen omfattar endast åtgärder där Lunds kommuns förvaltningar och bolag är åtgärdsägare. Åtgärderna innebär samtidigt i flera fall att minska klimatpåverkan från andra/fler verksamheter än den kommunala, invånarna, transporter, näringsliv etc). Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att även om kommunen, både som organisation och som geografiskt området, utgör systemgränser ska systemperspektivet genomsyra energiplanen. 2 Systemgränser Systemgränser kan vara geografiska, organisationsspecifika eller tidsmässiga. Den geografiska systemgränsen är kommunen som geografiskt område och den organisationsspecifika är när man koncentrerar sig på kommunen som organisation. Tidsmässiga systemgränser kan exempelvis innebära att data tidigare än 1995 inte användas. Vanligast i energi- och klimatstrategiarbetet är att betrakta kommunen (motsvarande på länsnivå) som ett geografiskt område. Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) syftar också till kommunen som geografiskt område. Flera kommuner inventerar även energianvändning och utsläpp för kommunen som organisation. I IVL:s rapport B1822, diskuteras systemgränser och metodval vid en förändrad energianvändning. Källa: Energimyndigheten 7 2014-04-04 Energitrappan När energiplanen arbetats fram har politiker och tjänstemän efterfrågat ett gemensamt förhållningssätt för hur kommunen kan arbeta med energianvändning och energiproduktion utifrån ett primärenergiperspektiv. I figur 3 presenteras den s.k. Energitrappan som ska vara vägledande för Lunds kommun vid all användning och produktion av energi. Figur 3. ”Energitrappan”. Energitrappan beskriver det förhållningssätt som bör vara vägledande för kommunens förvaltningar och bolag i deras verksamheter. Steg ett, minskat energibehov Steg ett ska alltid vara att minska energibehovet. Utgångspunkten är att all energianvändning har negativ miljöpåverkan och den bästa kilowattimmen är den som inte används. Det översta trappsteget har en tydlig koppling till delområdena 1, 2 och 4 i energiplanen. Det kan exempelvis handla om att förtäta staden, effektivisera användning av fordon, välja energieffektiva fordon eller att bygga energieffektiva hus med intelligenta energilösningar som minskar behovet av energi. Vid effektiviseringsåtgärder är det samtidigt viktigt att minska energianvändningen ur ett livscykelperspektiv dvs. primärenergin. Primärenergiperspektivet innebär att det antal kilowattimmar som finns redovisade på elräkningen inte ger hela bilden, utan att man dessutom måste ta hänsyn till förluster och energiåtgång under produktion och distribution, se stycket ”Miljövärdering av el”. Perspektivet innebär till exempel att om en prioritering måste ske vid renovering av fastigheter, är det viktigare att minska elanvändningen än att använda fjärrvärme som producerats från förnybara bränslen. Steg två, spillvärme Nästa steg i energitrappan är att ta tillvara spillvärme. Alternativet till att använda spillvärmen är att släppa ut den i den omgivande miljön via vatten eller luft, dvs. ” elda för kråkorna”. Spillvärme ska därför alltid tas tillvara innan ny värmeproduktion tas i bruk. I vissa fall har spillvärmen även en så hög temperatur att det kan vara ett alternativ att omvandla den till el. Med utgångspunkt från detta har spillvärmen primärenergifaktor ”0” och hela miljöbelastningen läggs istället på den ursprungliga energianvändningen i verksamheten där spillvärmen uppstått. Även om spillvärme har låg primärenergifaktor ska minskat energibehov (steg 1 i energitrappan) alltid beaktas först. 8 2014-04-04 Steg tre, förnybart Förnybar energi, som exempelvis solenergi, vindkraft, biobränsle, biogas, geotermi etc. ger låga utsläpp av fossila växthusgaser. Förnybar energi ska därför väljas framför ändliga resurser. Utifrån ett livscykelperspektiv har förnybar energi ibland hög primärenergifaktor, dvs. det krävs mycket energi för att framställa den förnybara energin. För att minska primärenergianvändningen ska därför alltid avfall och restprodukter prioriteras framför jungfrulig råvara, vid framställning av förnybar energi. Steg fyra, ändliga resurser Hit räknas bland annat kol, olja, naturgas och bensin, som ger utsläpp av fossil koldioxid. Även kärnkraft bygger på ändliga resurser och har dessutom mycket hög primärenergifaktor. I möjligaste mån ska ändliga resurser undvikas totalt, men när de är nödvändiga att använda ska de prioriteras utifrån låga utsläpp av växthusgaser och låg primärenergifaktor. Detta innebär bland annat att avfall och restprodukter ska användas i första hand. 9 2014-04-04 Lägesbeskrivning 2012 Här följer en beskrivning av övergripande energi- och klimatstatistik för Lunds kommun samt hur kommunen verkar för säkra och tillräckliga leveranser av energi. Energi- och klimatstatistiken har till syfte att ge en bild av läget inom Lunds kommun som geografiskt område och avser antingen år 2010 eller 2011, vilket var senast tillgängliga statistik år 2012, då nulägesanalysen arbetats fram. Statistik för uppvärmning är graddagskorrigerad och för mer ingående statistik, se respektive delområde. Utsläpp av koldioxid Som framgår av figur 4 var utsläppen av växthusgaser år 1990, inom Lunds kommun, 408 000 ton uttryckt som koldioxidekvivalenter. År 2010 hade utsläppen minskat till 394 000 ton, vilket motsvarar 3,2 procents sänkning. De dominerande sektorerna är energiförsörjning och transporter. Medan utsläppen från energiförsörjningen minskat mellan 1990 och 2010 har utsläppen från transportsektorn, tvärtemot ökat. Även om den totala minskningen är ett steg i rätt riktning, finns det mycket kvar att göra för att nå kommunens klimatmål att minska 50 procent till 2020 (jämfört med 1990). 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 1990 100000 2010 50000 0 Figur 4. Utsläpp av växthusgaser i Lunds kommun fördelat på sektorer (ton koldioxidekvivalenter), år 1990 jämfört med år 2010. Källa: SMED. 10 2014-04-04 Tillförd energi Inom Lunds kommun tillfördes år 2011 (se figur 5) 2682 GWh energi, fördelat på olika bränslen och energikällor. Drivmedel, huvudsakligen bensin och diesel, utgjorde tillsammans med etanol, FAME3, RME samt fordonsgas mer än en fjärdedel av den totala energianvändningen i kommunen. 28 procent av den totala tillförda energin utgjordes av importerad elenergi, dvs. summan av den el som distribuerats i kommunen exklusive den el som producerats. Den naturgas som distribuerats till olika slutanvändare inom kommunen motsvarade ca 20 procent av den totala tillförda energin i kommunen. Av den totala tillförda mängden energi utgjordes mer än en fjärdedel av förnybar energi, totalt 660 GWh, inkluderat spillvärme och värmen från värmepumpar. Vindkraft 9,8 Köpt värme (halmbaserad) 28 Bioolja 167 Spillvärme 75 Bensin 374 Etanol 24 Diesel 257 Importerad el 742 FAME 14 Biogas 11 Övrigt 0,66 Värme från värmepumpar 324 Returträ, ved och pellets 110 Naturgas 529 Eldningsolja 18 Figur 5. Energitillförsel för Lunds kommun år 2011 (GWh). Kategorin ”övrigt” motsvarar RME (0,18 GWh), värme från solfångare (0,27 GWh) och el från solceller (0,21 GWh). Med importerad el avses den totala distribuerade elen inom kommunens gräns exklusive den som producerats i Lund (ex. genom kraftvärme, vindkraft och solceller). Källor: SCB, Sotningsväsendet i Lund, Skånska Energi, E-ON, Länsstyrelsen i Skåne, Kraftringen samt Lunds kommunkontor. Omvandling När det gäller omvandling av tillförda bränslen till el och fjärrvärme så har Kraftringen en omfattande verksamhet med flera anläggningar. I Lund har man Gunnesboverket (el och fjärrvärme), Södra Verket (fjärrvärme och fjärrkyla) samt Ångkraftverket (fjärrvärme och fjärrkyla). I Lomma finns Återbruket (el och fjärrvärme) och Panncentral Alnarp (fjärrvärme). 3 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Från den 1 augusti 2006 blir det möjligt att blanda i upp till 5 % FAME i miljöklass 1 dieselbränsle. Den FAME som används måste uppfylla kvalitetskraven i SS-EN 14 214. Källa: Petroliuminstitutet 11 2014-04-04 I Eslöv finns ett flertal hetvattencentraler (kv. Betan, kv. Närke, kv. Laxen, kv. Sallerup) där samtliga är fjärrvärmeanläggningar. Förutom produktion i de egna anläggningarna köps spillvärme från Nordic Sugar (Örtofta) samt fjärrvärme från Svenstorps gods, Björnstorps gods och Ellinge gods. Utöver dessa finns i Lunds kommun även fjärrvärmeproduktion i Dalby samt S Sandby (gaspannor). För mer info om Kraftringens energisystem, se bilaga 1. Totalt producerade Kraftringen år 2011 67,8 GWh el genom kraftvärmeproduktion vid de två anläggningarna Gunnesboverket (gasturbin) och Återbruket i Lomma (returträ). En fördelningsnyckel har använts, baserad på fjärrvärmeanvändningen inom Lund-LommaEslöv-nätet, för att fördela rätt mängd av elproduktionen (dvs. av den totala produktionen som skett i båda kommunerna) på Lunds kommun4. El producerades även från solceller (0,21 GWh) och vindkraft (9,75 GWh). Totalt motsvarade den lokala elproduktionen i Lund ca 8 procent av kommunens totala elanvändning. Vidare producerades totalt 765 GWh fjärrvärme inom Lunds kommun fördelat på olika produktionsanläggningar (graddagskorrigerad siffra motsvarar 804 GWh). Energianvändning I figuren 6 framgår hur energianvändningen i Lunds kommun år 2011, fördelar sig inom olika sektorer. För sektorn industri är det huvudsakligen el (165 GWh) och naturgas (167 GWh) som är energibärare tillsammans med fjärrvärme (64 GWh) och diesel (28 GWh). Servicesektorn i figuren utgörs av olika icke-kommunala verksamheter som elförsörjning av kontor och lager, detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning etc. Inom denna sektor användes främst el (181 GWh) och fjärrvärme (113 GWh). I offentlig verksamhet användes huvudsakligen el (250 GWh) och fjärrvärme (161 GWh) samt en liten andel naturgas för uppvärmning av lokaler (7,9 GWh). I hushållssektorn användes huvudsakligen fjärrvärme (467 GWh), el (218 GWh) och naturgas (66,3 GWh), dessutom användes ca 11 GWh ved och pellets. Värmepumpar i villor beräknades tillföra ca 29 GWh värme. Inom transportsektorn var bensin (374 GWh), diesel (216 GWh) och naturgas, som andel i fordonsgas, (37,8 GWh) de dominerande energislagen. Förnybara drivmedel som FAME (låginblandning), etanol (E85 och låginblandning), RME och biogas (7,15 GWh) motsvarande totalt 43 GWh och utgjorde 6,3 procent av den totala drivmedelsanvändningen. Industri 16% Transporter 26% Service 12% Hushåll 30% 4 Offentlig verksamhet 16% Figur 6. Energianvändning i Lunds kommun år 2011, fördelat på sektorer. Se stycket ”Systemgräns” för mer info. 12 2014-04-04 Framtida satsningar med relevans för energianvändningen och växthusgasutsläpp Växthusgasutsläppen från transportsektorn (transporter och arbetsmaskiner) har, i Lund, ökat med närmare 10 procent mellan 1990 och 2010. Mellan 2009 och 2010 ökade utsläppen med ca 2 procent. Samtidigt uppmättes det högsta enskilda värdet år 2005 och därefter är trenden något minskande (Källa: SMED). Även om miljöfordonen ökar i antal de närmsta åren är det tydligt att det ökade transportarbetet innebär en utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser från denna sektor i tillräcklig takt för att klimatmålen ska kunna uppnås. En viktig åtgärd blir den planerade biogasanläggning utanför Dalby som ska stå klar till 2015. Anläggningen ska producera biogas så det på årsbasis räcker till ca 15 procent av den totala personbilsflottan i kommunen som geografiskt område. Parallellt med detta pågår andra viktiga åtgärder bl.a. inom LundaMaTs som syftar till att minska transportarbetet inom kommunen. Åtgärder som bidrar till minskat transportarbete, biogasanläggningen i Dalby samt fortsatt ökad andel miljöbilar kan på sikt bidra till att minska klimatpåverkan från denna sektor. Kraftringen bygger en stor biobränslebaserad, kraftvärmeanläggning i Örtofta, Örtoftaverket5. Anläggningen kommer att, efter den beräknade drifttagningen i mars 2014, tillgodose halva fjärrvärmebehovet, ca 500 GWh, i Lund, Lomma och Eslöv. Här kommer lokala biobränslen som skogsavfall och returträ att omvandlas till både värme och el. Örtoftaverket kommer att ersätta flera äldre anläggningar och därmed öka Kraftringens andel av förnybara bränslen. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med närmare 200 000 ton årligen samtidigt som ca 220 GWh förnybar el produceras. Detta blir en viktig åtgärd i arbetet med att nå klimatmålen. Vidare kan fjärrvärmen i Lund helt och hållet bestå av förnybar och återvunnen värme till år 2020 genom Örtoftaverket och spillvärme från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS6 Det är viktigt att i sammanhanget nämna att ESS-anläggningen och MAX IV kommer att ha hög effektanvändning av el. Enligt beräkningar gjorda inför Lunds ansökan om värdskapet, skulle ESS förbruka cirka 350 GWh el per år. I den lösning som nu utarbetats har energiförbrukningen minskats till 250 GWh per år. ESS undersöker för närvarande möjliga lösningar och en nybyggd vindkraftpark på 40-50 vindkraftverk skulle kunna tillgodose anläggningens årliga förbrukning och även generera intäkter. Det mesta av den tillförda elenergin måste kylas bort. ESS i samverkan med Kraftringen planerar att återvinna en stor del av värmen till fjärrvärmenätet. Målet är att återvinna minst 60 procent av den spillvärme som uppstår i anläggningen. Enligt preliminära siffror kommer Max IV, när anläggningen är fullt utbyggd ca år 2020, att använda ca 35 GWh el per år. Spillvärme kommer också att återvinnas från MaxIV. 5 Detta är Örtoftaverket; Utanför Eslöv byggs just nu ett av Sydsveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk. När Örtoftaverket står klart i mars 2014 kommer det att producera värme till 50 000 hushåll i Lund, Eslöv och Lomma samt el motsvarande hela behovet i Eslöv. Verket eldas med biobränsle (skogsbränsle, returträ och torv) och bidrar därmed till en hållbar energiutveckling och regionens klimatmål. Genom Örtoftaverket räknar man med en årlig sänkning av regionens koldioxidutsläpp med 205 000 ton. Örtoftaverket är Kraftringens största satsning någonsin med en investering på 1,8 miljarder kronor. Källa, hemsida Kraftringen. 6 Kraftringen ingår tillsammans med E.ON i ett samarbetsavtal med ESS för att utveckla optimala energilösningar för den kommande forskningsanläggningen. Källa, hemsida Kraftringen. 13 2014-04-04 Säker och tillräcklig energitillförsel Enligt lagen om kommunal energiplanering ska energiplanen bidra till en säker och tillräcklig leverans av energi. När det gäller tillräcklig leverans så redogörs för hur kommunen lever upp till detta bl.a. under delområde två ”ökad självförsörjning av förnybar energi”. 2011 producerades ca 8 procent av den el som används i Lund inom kommunens gränser. Resterande el utgör importerad el in till kommunen. Situationen är likartad i hela det södra elområdet, vilket gör att elpriserna är högre här än i Norrland. Detta är ett skäl att öka den lokala produktionen av förnybar el. Samtidigt är det viktigt att den förnybara energiproduktionen hänger ihop med energitrappen, se stycket primärenergi och systemperspektiv, och att kommunen strävar mot energieffektivisering parallellt med ökad produktion. Genom att minska energianvändningen genom effektivisering och samtidigt öka produktionen av förnybar energi uppnår Lunds kommun en högre självförsörjningsgrad. 7 På drivmedelssidan är den lokala självförsörjningsandelen ännu lägre, medan den är god på värmesidan. Detta, i kombination med att det är svårast att ställa om transportsektorn till förnybart, gör att Lunds kommun, som organisation, prioriterar att använda biogas som drivmedel. När det gäller lagens krav på planering för säker leverans så finns det i Lunds kommun tre elnätsbolag. Kraftringen äger elnätet i Lunds tätort, Skånska Energi AB äger elnätet i större delen av den östra delen av kommunen och E.ON äger en mindre del av elnätet i den sydöstra delen. När det gäller arbetet med att säkerställa leveranser av energi, så finns ett bra skydd för elnätet i Lunds kommun. Alla Kraftringens ledningar är nedgrävda. Skånska Energi AB har en del luftledning inom kommunen. E.ON och Svenska Kraftnät har högspänningsledningar som fortfarande är luftledningar, bl.a. på Väster och vid Södra Sandby. Till Kraftringens elnät finns två inmatningspunkter från E.ONs regionnät, ett vid MAX IV och ett i Värpinge. Där har E.ON en luftledning på 130 kV fram till båda dessa punkter. Blir det avbrott i en av E.ON inmatningspunkt går det, med E.ONs tillåtelse, att mata hela nätet från den kvarvarande inmatningspunkten. Det finns inga dieselgeneratorer som kan ersätta inmatningarna från E.ON. Det finns däremot ett antal generatorer som kan kopplas in lokalt för att mata lågspänningsanslutna kunder. Skånska Energi AB har egna inmatningspunkter från E.ONs regionnät som överför el till deras lokalnät. Kommunen arbetar med att årligen uppdatera en risk- och sårbarhetsanalys. Den omfattar delar som el- och värmedistribution samt tillgång på drivmedel kopplat till potentiella risker. Här behandlas även klimatanpassning övergripande och i analysen finns vissa förslag på åtgärder för att minska riskerna. Kraftringen genomför även årligen risk- och sårbarhetsanalyser för el- och fjärrvärmenätet. Övriga lagar och styrdokument inom området ”Säker energitillförsel” är bl.a. ellagen, samt handlingsplan för att korta ned avbrottstider, den sistnämnda håller på att arbetas fram parallellt med energiplanens framtagande. 7 Motivering: Genom att minska den totala energianvändningen och samtidigt öka produktionen av förnybar energi så blir vi mer självförsörjande. Ponera följande räkneexempel: Säg att vi använde 900GWh el inom lunds kommun 2011 samt producerade 72GWh förnybar el inom kommunen, genom kraft-värme, solceller och vindkraft. Det innebär att vi har en självförsörjning med ca 8%. (72/900=0,08) Säg att vi 2015 istället använder 700 GWh el inom Lunds kommun (tack vare energieffektivisering) och samtidigt producerar 80GWh förnybar el (inom kommunens gräns). Då har vi en självförsörjning med ca 11,5% (80/700=0,1142. 14 2014-04-04 När det gäller fjärrvärme så har Kraftringen ett flertal olika anläggningar inom Lunds kommun; Gunnesboverket, Ångkraftverket och Södra verket. De har även två gaspannor i Södra Sandby och Dalby. Dessutom köper de in värme från vissa andra aktörer, bl.a. spillvärme från Nordic Sugar (Örtofta), halmbaserad värme från Björnstorps gods. Denna utspridda produktion innebär att riskerna kopplat till problem med distribution och produktion minskar. Riskerna att driftsstörningar i enskilda produktionsanläggningar drabbar slutanvändarna minskar då fjärrvärmenäten i Lund, Lomma och Eslöv är sammankopplade. 15 2014-04-04 Delområde 1: Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Lägesbeskrivning år 2012 Här ges en beskrivning av hur situationen såg ut år 2012 avseende energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel i Lunds kommun som geografiskt område. Exempel ges utifrån de diskussioner som hölls inom ramen för de fem temagruppsmötena och syftet är att beskriva vad som är genomfört, vad som är på gång, att belysa hinder och framgångsfaktorer samt de utmaningar som ligger till grund för de åtgärdsförslag som anges i planen. All statistik för 2012 har inte funnits tillgänglig när energiplanen togs fram där har statistik från 2010 och 2011 använts. Upphandling av fordon Lunds kommun har under 2010 skapat en ny upphandlingsmodell samt antagit nya riktlinjer för avrop av fordon. I upphandlingsmodellen finns ramavtal på fyra år med leverantörer där dessa har möjlighet att varje år redovisa nya fordonsmodeller. På detta sätt får kommunen ett bredare utbud och kan ta tillvara teknikutvecklingen. Förvaltningar och bolag avropar kontinuerligt fordon utifrån riktlinjerna och detta arbetssätt har på kort tid lett till en stor ökning av bl.a. gasbilar i Lunds personbilsflotta. När det gäller specifikt elbilar kvarstår samtidigt en utmaning i den stora osäkerheten kopplat till andrahandsvärdet, motsvarar ungefär tio procent efter tre år, och när det gäller fordon som går på RME, Rapsmetylester, fanns våren 2013 inga på anbud. Det är i sammanhanget viktigt att lyfta det faktum att kommuner som ställer krav på leverantörer kan påverka marknaden. Lunds kommun är medlem i Biogas Syd och erfarenheter från nätverket visar att, genom att fatta taktiska beslut och utveckla rätt upphandlingsmodell, kan marknaden påverkas så att miljövänligare och energieffektivare fordon går att få fram. Här har kommunen möjlighet att gå före och driva utvecklingen. Kommunens egen fordonsflotta Kommunens egna innehav av tunga fordon, exklusive de kommunala bolagen, var vid årsskiftet 2011/2012 72 lastbilar och 38 traktorer. Renhållningsverket har sedan 1997 arbetat med att ställa om fordonsflotta till biogas och av totalt 48 fordon är 31 stycken biogasfordon. Överlag finns goda erfarenheter gällande användningen av dessa fordon men ett problem som identifierats i vissa specifika fall, är brist i motorstyrkan. Detta har bl.a. visat sig när man kört tunga lass i större uppförsbackar. I dagsläget används därför dieselfordon för dessa uppdrag. Vidare har markentreprenad8 i dialog med leverantörer av tunga fordon fått informationen om att användning av diesel-gas hybridfordon skulle kunna innebära att en stor del diesel åtgår vid t.ex. tomgångskörning vid arbete med kran, bilar som lyfter t.ex. pallar eller parkavfall på släp. Det är en utmaning att handla upp alternativa fordon på förnybara drivmedel som klarar dessa situationer. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att tillgången till tunga specialfordon med förnyelsebart bränsle än så länge är mycket liten. Det finns totalt 384 personbilar och lätta lastbilar som ägs av Lunds kommun, exklusive bolag. Av dessa utgör bensin och diesel ca 78,9 procent, etanol 3,4 procent, gas 15,4 procent samt el/hybrider 2,1 procent. Som några goda exempel på bolag och förvaltningar som arbetar aktivt med att ställa om fordonsflottan kan nämnas LKF och vård och omsorgförvaltningen. LKF har 47 st servicefordon varav mer än hälften drivs av gas och el. Vård och omsorgsförvaltningen har år 2012 148 st personbilar varav 73 är miljöfordon där 44 drivs av 8 Lundafastigheter och Markentreprenad utgör affärsområden inom Serviceförvaltningen. 16 2014-04-04 gas. Båda har gjort en stor omställning i linje med de nya riktlinjerna för inköp av fordon och byter kontinuerligt ut sina fossildrivna fordon till framförallt gasbilar. Ett problem är fordon inom hemtjänsten som går ute i byarna, t.ex. i Veberöd där tillgång till biogas saknas. I dagsläget har Vård och omsorg löst detta med dieselbilar i dessa områden, men ett biogastankställe skulle underlätta för verksamheterna. När det gäller elfordon av typen personbilar så finns det våren 2013 ca tio stycken i hela Lunds kommun varav Kraftringen äger fyra stycken. LKF har ca 10 st arbetsfordon som drivs på el, s.k. Club Car. Elbilar kan fungera i vissa kommunala verksamheter t.ex. där man kör kortare sträckor och kan ladda bilen över natten. För de bilar som går dygnet runt inom hemtjänsten blir det svårare, då det idag tar ca 8-12 timmar att ladda en elbil vid de laddstolpar som finns i kommunen. Vid laddning i snabbladdningsstationer tar det endast 1020 minuter. Inköpskostnaden för elbilar är förnärvarande högre än motsvarande konventionell bil. Det blir därför en utmaning för kommunen att hitta nya affärsmodeller etc. för att kunna gå före och vara delaktig i att skapa en marknad för elbilar. I samband med att det nya förvaltningshuset Kristallen färdigställs under år 2014, planeras en bilpool där de flesta kommunanställda får tillgång till de senaste och energieffektivaste miljöfordonen på marknaden för resor inom tjänsten. Tankar finns även på att se över möjligheterna att öppna upp bilpoolen för privata avtal med kommunanställda och närboende då läget är centralt. Det skulle kunna bidra till att minska antalet bilar i Lund. Distribution av drivmedel Kraftringen arbetar även med att utveckla laddinfrastruktur för elfordon och bl.a. finns det nu 15 stycken laddstolpar på olika platser i staden. När det gäller RME finns våren 2013 ett tankställe på Gastelyckan där det tankades totalt 20 m3 (0,18 GWh) år 2011. Intresset behöver dock öka om produktion och användning av RME ska bli större. Värt att nämna i sammanhanget är att detta utgör ett problem för LKF avseende tillgängligt drivmedel till de fordon som bolaget använder för drift och skötsel. LKF har ett antal traktorer som skulle kunna drivas på RME, men p.g.a. lång resväg till det enda tankstället är det idag inte möjligt att tanka dessa. Kraftringen strävar också efter att öka andelen tankställen för biogas. I dagsläget finns redan tre publika tankställen för biogas; Gastelyckan, Gunnesbo och Dalby, samt tre privata tankställen varav två är för bussar och en för Renhållningsverket. De privata tankställena finns även dessa på Gastelyckan och Gunnesbo samt ett vid bussdepån i närheten av Lunds Central. Upphandlade transporttjänster samt tung trafik Lunds kommun överlät i april 2013 ansvaret av stadstrafiken till Skånetrafiken. De ca 50 stadsbussarna drivs på naturgas och det är en utmaning att ställa om till ren biogas till 2020 i enlighet med Skånetrafikens vision om att vara fossilbränslefri. Upphandling av skolskjutsar har genomförts och upphandling av färdtjänst påbörjades 2013. Det rör sig om ca 40-50 personalfordon och specialfordon till färdtjänsten och 16 bussar till skolskjutsen. Inom skolskjutsarna kommer nya typer av bussar och tekniker att prövas. I Lunds kommun finns en miljözon inom ett avgränsat geografiskt område där endast miljöklassade fordon tillåts att köras in. Denna åtgärd har bidragit till att det i Lund nu finns bussar som går på fordonsgas. Miljözoonens geografiska område omfattar endast en mindre delar av staden Lund. Stora delar av lastbilstrafiken t.ex. i industriområden, omfattas inte av miljözonen. En utmaning blir att utveckla arbetet med miljözonen så att trycket ökar på användarsidan och då främst inom industriområdena. 17 2014-04-04 Fordonsflottans energianvändning och klimatutsläpp Transporter och arbetsmaskiner utgör totalt 41 procent av Lunds kommuns totala utsläpp av växthusgaser (figur 4). När det gäller den inbördes fördelningen mellan olika transportsektorer (figur 7) är det tydligt att personbilar dominerar. I Sverige fanns vid årsskiftet 2011/2012 totalt 4,4 miljoner personbilar i trafik. Av dessa var 76 procent bensinbilar, 17 procent på dieselbilar, 5 procent på etanolbilar, och resterande 2 procent utgjordes av bl.a. hybrider och elbilar. I Lunds kommun som geografiskt område fanns i slutet av 2011 ca 55 000 personbilar. Av dessa var 63,1 procent bensinbilar, 26,2 procent dieselbilar, 6,7 procent etanolbilar, 3 procent gasbilar och 0,9 procent el/hybrider, i denna klass ingår 9 renodlade elbilar. Det är viktigt att i sammanhanget nämna att statistiken endast avser juridiskt ägande och inte brukare. Detta är en tänkbar förklaring till att andelen gasfordon är så pass hög som tre procent. Konkret handlar det om att företag som äger fordon, och som sedan leasar ut dessa fordon till andra kommuner, har sitt huvudkontor i Lunds kommun. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Figur 7. Utsläpp av växthusgaser år 2010 för transportsektorn (ton koldioxidekvivalenter) inom Lunds kommun som geografiskt område samt fördelat på olika undersektorer. Källa: SMED. Kommunen har en viktig roll att bana väg för ny teknik och i sina upphandlingar införskaffa energieffektiva och miljöanpassade fordon. I Lunds kommuns organisation fanns i slutet av 2011 totalt 255 personbilar och av dessa utgjordes 49 procent av bensinbilar, 24 procent av diesel, 5 procent etanol, 3 procent el/hybrid och 19 procent av gasbilar. 18 2014-04-04 300 250 200 2009/2010 150 2010/2011 2011/2012 100 50 0 Antal (st) Bensin Diesel Etanol Gas El/Hybrid Figur 8. Personbilar i kommunens fordonsflotta (exkl. bolagen) vid årsskiftet 2009/2010, 2010/2011 samt 2011/2012, utifrån olika drivmedel. Källa: Miljöfordon Syd. Åtgärder för delområde 1 Här redovisas de åtgärder som nämnder och styrelser är överens om att genomföra. Åtgärderna har arbetats fram under processen med att ta fram energiplanen och har bearbetats i remissförfarandet. Det är övergripande åtgärder vilka har till syfte att bygga vidare på framgångsfaktorerna samt överkomma hinder och klara de utmaningar som diskuteras under ”Nuläget år 2012”. Åtgärderna ska stärka arbetet med att öka andelen energieffektiva, miljöanpassade fordon samt förbättra distributionen av förnybara drivmedel. A. Miljöanpassad upphandling av fordon och entreprenader Åtgärd 1.A.1 Den nya statliga miljöbilsdefinitionen implementeras kopplat till existerande riktlinjer för inköp/avrop av personbilar och i samband med att nya upphandlingsavtal arbetas fram. För tunga fordon tar Lunds kommun fram miljökrav. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: 2015-2016 Åtgärd 1.A.2 Lunds kommun utarbetar en långtidsplan för upphandling av miljöanpassade och energieffektiva arbetsmaskiner. Omställningen ges gott om tid och målsättningen är att halvera utsläppen av växthusgaser. Ansvar: Kommunstyrelsen, Renhållningsstyrelsen, Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen Tidplan: 2014-2015 19 2014-04-04 Åtgärd 1.A.3 I upphandlingen av transportentreprenader stimulerar Lunds kommun till att miljöanpassade och energieffektiva tunga fordon används istället för konventionella fossilbränsledrivna fordon. Som ett första led (etapp 1) kan lämpliga incitamentsmodeller utnyttjas. På sikt (etapp 2) ställer kommunen tydliga krav som utesluter fordon med låg miljöprestanda. Ansvar: Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Tekniska nämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen Tidplan: 2014-2015 (Etapp 1), 2016-2017 (Etapp 2) Åtgärd 1.A.4 Lunds kommuns förvaltningar köper genom servicenämnden (markentreprenad) fordon i enlighet med kommunens riktlinjer för inköp av fordon. Ansvar: Alla nämnder Tidplan: Löpande Åtgärd 1.A.5 Lunds kommun gör en kartläggning av kommunens egen fordonspark samt utbytestakten av fordon. Bedömning av framtida behov av förnybara drivmedel (RME, Fordonsgas, el etc.) presenteras därefter med stöd från Kraftringen i syfte att ge bolaget underlag för fortsatta investeringar i tankställen. Ansvar: Alla berörda nämnder och styrelser Tidplan: 2015-2016 B. Distribution av förnybara drivmedel Åtgärd 1.B.1 Fler tankställen för biogas upprättas inom Lunds kommun, av i första hand Kraftringen. I det fall den ekonomiska kalkylen för tankstället inte varit tillräckligt god har andra former av ägande än Kraftringen identifierats. Exempel på sådant ägande kan vara kommunen tillsammans med lokala aktörer. Ansvar: Kraftringen Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 1.B.2 Lunds kommun arbetar för en förbättrad laddinfrastruktur och prövar infrastruktur för snabbladdning. Ansvar: Kraftringen, Lunds kommuns parkerings AB, Lunds kommuns fastighets AB, Nämnder som införskaffat elfordon Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 1.B.3 Fler tankställen för RME upprättas i syfte att underlätta för de arbetsmaskiner som drivs med RME och som ägs av kommunen. Ansvar: Kraftringen (Huvudansvarig), Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: 2014-2017 20 2014-04-04 C. Ökad andel miljöfordon hos företag och invånare Åtgärd 1.C.1 Lunds kommun genomför aktiviteter riktat mot invånare och företag i syfte att öka andelen av el- och gasbilar hos dessa målgrupper. Ansvar: Kommunstyrelsen, Lunds kommuns parkerings AB, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen Tidplan: 2014-2017 D. Energieffektiv och miljöanpassad användning av fordon Åtgärd 1.D.1 Lunds kommun bedriver ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att beläggningsgraden av kommunens fordon är god samt att dessa inte används i onödan. Ansvar: Alla berörda nämnder och styrelser Tidplan: Start 2015 och löpande Åtgärd 1.D.2 Lunds kommun genomför ett pilotprojekt om samlastning. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Start 2014-2017 21 2014-04-04 Delområde 2: Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Lägesbeskrivning år 2012 Här ges en beskrivning av hur situationen såg ut år 2012 avseende energieffektiva fastigheter och byggentreprenader i Lunds kommun med fokus på kommunorganisationen. Exempel ges utifrån de diskussioner som hölls inom ramen för de fem temagruppsmötena och syftet är att beskriva vad som är genomfört, vad som är på gång, att belysa hinder och framgångsfaktorer samt de utmaningar som ligger till grund för de åtgärdsförslag som anges i planen. All statistik för 2012 har inte funnits tillgänglig när energiplanen togs fram där har statistik från 2010 och 2011 använts. Kommunalägda lokaler Lunds kommun avsätter årligen ca 140-160 miljoner för nybyggnation och ombyggnation av lokaler för kommunens verksamheter. En löpande diskussion avseende totalhyra, värme, varmvatten, kyla och el, samt incitamentshyra pågår med Lundafastigheter9. Incitamentet har flyttats till fastighetsägare från att det tidigare legat hos brukarna, t.ex. rektorer på skolorna. För Lundafastigheter är energieffektivisering av lokaler prioriterat och de har även höga krav på nyproduktionen av fastigheter. De ser ett behov av att arbeta mer med brukare av lokalerna och vikten av beteendefrågor kopplat till energianvändning. När det gäller nybyggnation ställer Lundafastigheter hårdare krav än BBR (Boverkets byggregler) och utgångspunkten är 45kWh/m2 Atemp,värme, varmvatten och fastighetsel. Lundafastigheter strävar alltid att nå den högsta miljöklassen i Miljöbyggprogram SYD i alla sina nybyggnadsprojekt. Som exempel kan kommunhuset Kristallen nämnas, då det byggs utifrån de högsta miljöklassningarna på marknaden. Även de nya förskolor som förvaltningen bygger är lågenergihus. Lundafastigheten prövar även nollenergihus samt smarta, optimerade energilösningar som värmelagring i huskroppar. Kommunalägda bostäder Lunds kommuns fastighets AB (LKF) har under lång tid arbetat hårt med att minska sin energianvändning. Redan 1990 startades miljöarbete med projektet ”Trimma LKF”. Målet var att minska alla kostnader och påverkan på miljön, särskilt när det gällde förbrukning av värme, vatten och el. När projektet startade förbrukade bolaget i genomsnitt cirka 210 kWh per m2 Atemp och år till uppvärmning av bostäder och lokaler. Efter projektet och en rad andra åtgärder har bolaget kommit ner till en förbrukning på under 150 kWh per m2 och år i snitt för hela beståndet (LOA + BOA normalårskorrigerat). Nya byggnader håller hög nivå avseende energieffektivitet, vilket sänker energianvändningen även i totalbeståndet. En viktig drivkraft till energieffektivitet är att LKF äger och förvaltar husen. Inom stadsdelen Linero, bostadsområdet Oden, uppför LKF år 2013 60 lägenheter som blir de första i LKFs produktion som uppfyller kraven för att certifieras som passivhus. Ett annat exempel på energieffektiv nybyggnation är LKFs utbyggnad inom Stångby där beräkningar visar på en förväntad årlig energianvändning på 39 kWh/m2 Atemp, värme och varmvatten. Ett konkret fall där LKF följt upp faktiskt använd energi är kvarteret Russet i Veberöd där fastigheterna använder ca 40-45kWh/m2 Atemp, värme, varmvatten och fastighetsel. Genom dessa satsningar har LKF kunskap om teknik som innebär att de klarar att bygga täta och välisolerade hus. LKF införde under en period systemet komfortvärme och använder det systemet i ca 3000 lägenheter men har p.g.a. vissa svårigheter valt att inte 9 Lundafastigheter och Markentreprenad utgör affärsområden inom Serviceförvaltningen. 22 2014-04-04 installera systemet i nya lägenheter. Systemet bygger på att inomhusvärme på 21 grader ingår i hyran. Den som vill ha varmare får betala mer, den som har lägre temperatur får pengar tillbaka. Bolaget installerar sedan år 2000 mätare för individuell varmvattenmätning vid all nyproduktion samt där det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt försvarbart, i befintligt bestånd. LKF inledde ett större underhållsarbete under år 2011. En första etappen startas upp inom kvarteret Offerkällan, Norra Fäladen. Totalt rör det sig om investeringar på ca 50-75 miljoner om året fördelat på ca 125 lägenheter/år och hela projektet beräknas pågå under 20-25 år framöver. Energiförbättringar är en viktig del vid underhållsarbeten av fastigheterna och LKF börjar med fastigheter byggda på 60-talet och därefter i den ordning de uppförts. LKF använder benämningen lågenergihus och undviker begreppet passivhus. De använder etablerade begrepp och energistandars och är positiva till energikapitlet i miljöbyggprogram SYD. Miljöbyggprogram SYD Lunds kommun har tillsammans med Malmö stad och Lunds Universitet utvecklat Miljöbyggprogram SYD. Programmet är ett verktyg för ekologiskt hållbart byggande och antogs av respektive kommunfullmäktige hösten 2009. Programmet är uppdelat i ett antal kärnområden, varav ett ställer krav på byggnadens energiprestanda. Dessutom är programmet indelat i tre miljöklasser där C är grundkravet, och de högre miljöklasserna B och A är valbara för byggherren. Enligt beslutet ska programmet följa utvecklingen och uppdateras efterhand. Byggnadsnämnden har delegerats ansvaret att utveckla och driva programmet. Genom markanvisningsavtal vid köp av kommunägd mark skriver kommunerna in att byggherrar ska följa miljöbyggprogrammets krav, lägst miljöklass C, i sina nybyggnadsprojekt av bostäder och lokaler. En ny (andra) version av Miljöbyggprogram SYD antogs i oktober 2012. Den nya versionen är anpassad efter den nya plan- och bygglagen och de nya bestämmelserna i Boverkets byggregler, där framförallt energikraven har skärpts. Det nya miljöbyggprogrammets energinivåer har även möjliggjort för byggherren att välja mellan två olika nationella standarder. Staten lämnade i december 2012 ett betänkande i byggkravsutredningen som haft till uppgift att utreda om kommunerna ska ha fortsatt rätt att ställa så kallade ”särkrav” vid försäljning av kommunal mark. Utredningen föreslår att det införs en stoppregel i plan- och bygglagen som omöjliggör detta. Om Riksdagen beslutar enligt utredningens förslag kan Miljöbyggprogram SYD, eller andra krav inte ställas i markanvisningarna. Byggherredialoger bör i sådana fall ges större utrymme i stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningens dagliga arbete så att diskussionen kring miljöanpassat byggande kan fortgå, detta förutsätter att resurser tilldelas. Nybyggnadsområden Kraftringen arbetar mycket med Brunnshög och Solbjer. De för dialog med byggherrarna, och där ingår bl.a. Skanska, LKF och Lundafastigheter. Lunds kommun har höga visonsmål för området och det ska bli ett innovationsområde i världsklass, med högt ställda energikrav, klass A, enligt miljöbyggprogram SYD. Området ska även bli självförsörjande på energi och det ställs stora krav på fastigheter som uppförs. Det handlar om att hitta lösningar som bidrar till att visionsmålen nås och man söker även lösningar för energisystem som gynnar både boende, byggherrar/fastighetsbolag m.fl. 23 2014-04-04 Speciellt i nybyggnadsområden är det viktigt att de mest lämpliga energilösningarna väljs. Fjärrvärme baserad på förnybara biobränslen är en uppvärmningsform med låg primärenergifaktor och bör därför prioriteras vid uppvärmning av nya fastigheter. För nybyggnadsområden är det viktigt att i ett tidigt skede bestämma om området kan eller ska anslutas till fjärrvärmenätet. Den bästa situationen är när kulvertledningar kan läggas i marken samtidigt som vägar byggs i områdena. Det bör eftersträvas en samordnad planering avseende anläggning av infrastruktur som el, vatten/avlopp och värmeförsörjning. Energitjänster och brukande av lokaler Kraftringen arbetar med energitjänster till fastighetsägare, industrier och bostadsrättsföreningar. De levererar olika typer av konsultuppdrag så som energianalyser och elanvändningsanalyser samt som entreprenör i driftsäkerhetsavtal. De driftoptimerar alla tekniska system samt gör tillsyn och planerat underhåll. Kraftringens mål och fokus är att minska energianvändningen med minsta möjliga investering. Ett möjligt nästa steg för Kraftringen är att erbjuda kunder s.k. komfortavtal då en temperaturnivå erbjuds i fastigheten istället för en energibärare. Kultur och fritidsnämnden har använt Kraftringens energitjänster för att titta på två byggnader utifrån s.k. energianalys och har därefter lagt in åtgärder från dessa analyser i sina underhållsplaner. Kultur och fritidsförvaltningen är ett exempel på en förvaltning vars verksamhetslokaler till största delen ägs av Lundafastigheter. De är i dessa fall brukare av lokaler för idrott, fritid, bad etc. och förvaltningen har mål i sitt miljöledningssystem om att energieffektivisera. När det gäller ansvarsfördelningen så har Kultur- och fritidsförvaltningen ofta ansvar för det inre underhållet och Lundafastigheter har ansvar för det yttre. Barn och skolnämnderna börjar nu tillämpa s.k. totalhyra med Lundafastigheter, där energianvändningen, värme och vatten ingår i hyran. Man ser ett behov av fortsatt dialog med Lundafastigheter kring totalhyrakonceptet och en önskan är att någon form av portal skapas, där verksamheterna kan följa sin energianvändning. Småhushåll Även om Lunds kommun arbetar aktivt med utbyggnad av fjärrvärme finns en hel del småhus med egen uppvärmning. I figur 9 redovisas uppgifter från sotarväsendet i Lund AB om olika typer av pannor för uppvärmning. Detta motsvarar befintliga pannor som sotningsväsendet har uppgifter om, men säger inget om pannorna används. För oljepannor så är det sannolikt endast en liten del av dessa som används. För övriga pannor är dock bedömningen att dessa täcker hela behovet av värme och varmvatten i de villor de används. Trenden är en minskning av antalet pannor till förmån för olika värmepumpslösningar. När det gäller eldningsolja så har användningen fasats ut mycket senaste åren i takt med att fjärrvärmen byggts ut och energipriserna ökat. Huvuddelen av eldningsoljan återfinns dock inom hushållsektorn, totalt 5,9 GWh. För naturgasen är motsvarande siffra för användningen i småhushåll ca 55 GWh. När det gäller värmepumpar så är det svårt att ange exakta antal samt uppmätt elanvändning och värmeproduktion från dessa. Anmälan av värmepump krävs för utvinning av värme ur mark, grundvatten eller ytvatten men inte för luft-luft eller luft-vatten värmepumpar. I miljöförvaltningens tillsynsregister finns 883 inkomna anmälningar av värmepumpsanläggningar sedan 2000-01-01 på fastigheter inom kommunen och de allra 24 2014-04-04 flesta anläggningarna är mindre än 20 kW. För luft-luft och frånluftsvärmepumpar saknas anmälningsplikt och för dessa har därför en schablonberäkning gjorts för mängden producerad värme. Totalt bidrar dessa värmepumpar med 29,2 GWh värme för uppvärmning och varmvatten inom kommunen, här ingår inte större värmepumpar som t.ex. de Kraftringen använder för produktion av fjärrvärme. 2000 1500 1000 2009 500 2010 2011 0 Figur 9. Olika typer av pannor för uppvärmning av fastigheter inom Lunds kommun. Källa: Sotningsväsendet i Lund. Åtgärder för delområde 2 Här redovisas de åtgärder som nämnder och styrelser är överens om att genomföra. Åtgärderna har arbetats fram under processen med att ta fram energiplanen och har bearbetats i remissförfarandet. Det är övergripande åtgärder vilka har till syfte att bygga vidare på framgångsfaktorerna samt överkomma hinder och klara de utmaningar som bl.a. diskuteras under ”Läget år 2012”. Åtgärderna bidrar till att stärka arbetet med energieffektiva fastigheter och byggentreprenader inom Lunds kommun. A. Energieffektiv renovering av bostäder och lokaler Åtgärd 2.A.1 Lunds kommun fortsätter att arbeta med energieffektiviseringar inom ramen för renovering och underhåll av kommunens fastigheter. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden Tidplan: Löpande Ekonomi: Lunds kommunala fastighets AB har ett ekonomiskt mål för de närmaste 4 åren som motsvarar 75 miljoner per år. Servicenämnden (Lundafastigheter) avsätter 30 miljoner per år. 25 2014-04-04 Åtgärd 2.A.2 Energirådgivningen och Kraftringens genomför aktiviteter riktat mot bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i syfte att bidra till ökat genomförandet av åtgärder i energideklarationerna. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen Tidplan: Löpande Åtgärd 2.A.3 Lunds kommun genomför kunskapshöjande aktiviteter inom området energieffektiva fastigheter riktat mot olika aktörer som t.ex. byggherrar och allmänheten. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen Tidplan: Löpande B. Energieffektiv nybyggnation av bostäder och lokaler Åtgärd 2.B.1 Lunds kommun fortsätter informera byggherrar om att dessa kan använda den energirådgivning kommunen erbjuder via kommunkontoret. Ansvar: Byggnadsnämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 2.B.2 Lunds kommun fortsätter hålla sig uppdaterad om vad andra kommuner gör avseende energieffektiv nybyggnation. Ansvar: Byggnadsnämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 2.B.3 Vid försäljning av kommunal mark ska det tillses att fullmäktiges mål för energisystem enligt gällande version av Miljöbyggprogram Syd samt beslut av kommunfullmäktige uppnås. Huvudansvarig Tekniska nämnden. I de fall kommunen inte äger mark förs dialog med byggherrar som leder till att optimera energisystem utifrån, miljö, ekonomi och sociala aspekter. Huvudansvarig Tekniska nämnden Tidplan: Löpande. Åtgärd 2.B.4 Lunds kommun installerar intelligenta energilösningar vid nyproduktion av kommunens egna bostäder och lokaler. Ansvar: Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen Tidplan: Löpande 26 2014-04-04 C. Energieffektiv användning av bostäder och lokaler Åtgärd 2.C.1 Lunds kommun fortsätter att installera individuella varmvattenmätare i befintligt fastighetsbestånd samt i nyproduktionen10. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: Löpande Åtgärd 2.C.2 Erfarenhetsutbytet mellan hyresvärd och brukare fortsätter att utvecklas. Det handlar t.ex. om att ta emot synpunkter och klagomål samtidigt som kunder informeras om energismart beteende. Vidare utvecklas incitamentsmodeller i syfte att hyresgäster ska engagera sig i sin energianvändning. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden, Kraftringen Tidplan: Löpande D. Övrigt Åtgärd 2.D.1 Vid val av energikälla för uppvärmning av fastigheter, är utgångspunkt ett s.k. primärenergiperspektiv11, vilket innebär att man bedömer miljöpåverkan hos den använda energins hela livscykel.12 Ansvar: Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: Löpande 10 Detta gäller i de fall där det är tekniskt möjligt, finansiellt rimligt och proportionellt i relation till potentiell energibesparing. Vid nyproduktion och större renoveringar ska varmvattenmätning alltid införas (enligt gällande EU-direktiv). 11 För mer information, se stycket ”Primärenergi och systemperspektiv” samt ”Energitrappan”. 12 Åtgärden hänger ihop med åtgärd 3.C.5 som handlar om att främja utbyggnaden av fjärrvärmen, då möjlighet att ansluta till fjärrvärme är centralt för att åtgärd 2.D.1 ska kunna genomföras. Det kan ibland av ekonomiska skäl inte vara möjligt att välja den energikälla som är bäst ur primärenergiperspektiv, varför undantag kan behöva göras. 27 2014-04-04 Delområde 3: Ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt ökad självförsörjning av förnybar energi Lägesbeskrivning år 2012 Här ges en beskrivning av hur situationen såg ut år 2012 avseende självförsörjning av förnybar energi, i Lunds kommun med fokus på kommunorganisationen. Exempel ges utifrån de diskussioner som hölls inom ramen för de fem temagruppsmötena och syftet är att beskriva vad som är genomfört, vad som är på gång, att belysa hinder och framgångsfaktorer samt de utmaningar som ligger till grund för de åtgärdsförslag som anges i planen. All statistik för 2012 har inte funnits tillgänglig när energiplanen togs fram där har statistik från 2010 och 2011 använts. Solenergi Det finns en del genomförda projekt och en del projekt på gång avseende solenergi inom Lunds kommun. När LKF bygger nya bostäder är solfångare vanliga inslag på taken och bolaget äger även två större solvärmeanläggningar, Jöns Ols och byalaget Dalby, med en sammanlagd produktion på 150 MWh värme per år. En ny solcellsanläggning, som beräknas producera 30 MWh per år, har etablerats på Norra Fäladen. Eftersom fastighetsbeståndet har många platta tak i söderläge vore det lämpligt med ett projekt för etablering av solanläggningar på dessa. Serviceförvaltningen har solfångare i drift på tre av sina badanläggningar och ska även sätta solfångare på övriga bad som idag saknar sådana. Vidare arbetar Serviceförvaltningen med en pilotsolcellsanläggning som beräknas generera 12 MWh per år. Anläggningen finns på Råbyvägen, där serviceförvaltningen har egen verksamhet som angränsar till Kraftringens fastighet. Utöver denna finns även planer på att investera i en större anläggning, i samma område, som beräknas producera 80 MWh per år. Serviceförvaltningen avsätter årligen två miljoner kronor till investeringar i förnyelsebara energikällor som ex. solceller eller solfångare. Ett problem med solfångare är dock att många verksamheter ligger nere över sommarmånaderna, då produktionen är som störst. Med bakgrund av detta har de nu ökat fokus på solceller. Kraftringen har många viktiga projekt på gång inom området förnybar energi. Bl.a. har de tillsammans med Lunds kommun, Solar Region Skåne och LTH, med delfinansiering från Region Skåne miljövårdsfond, tagit fram en solelpotensialkarta. Syftet är att främja produktionen av förnybar el. Projektet har utvecklat en metod för att ta fram en solkarta och att göra denna tillgänglig för allmänheten, bland annat genom publicering på Kraftringens hemsida. Målet med kartan är att skapa ett lättillgängligt verktyg för såväl små som stora fastighetsägare som funderar på om den egna fastigheten är lämplig för produktion av solel. Kartan visar vilka fastigheter som är lämpliga för installation av solceller, utifrån fastighetens läge och utformning. Metoden bakom kartan kommer också att beskrivas och göras tillgänglig för andra aktörer inom energibranschen samt kommuner som är intresserade av att öka solelproduktionen. Ungefär tio solcellsanläggningar är kopplade mot Kraftringens nät våren 2013. Bolaget har ett erbjudande till kunder om att köpa överskottsel från solceller för 1 kr per kWh och har fått en del förfråganingar av främst villaägare som vill ansluta sina anläggningar. De har nu planer på att göra en teknisk kartläggning över nätet för att se var det är möjligt att ansluta till nätet. Kraftringen är på gång med en solcellsprodukt som innebär att företag, organisationer och 28 2014-04-04 privatpersoner erbjuds hjälp i hela processen med etablering av solceller. Detta innefattar både installation och försäljning av överskottsel. Parkeringsbolaget använder idag en stor mängd el i sin verksamhet där belysning, ventilation och eluppvärmda ramper i parkeringshus utgör huvuddelen av energianvändningen. Bolaget har en målsättning om att halvera sin energianvändning samt att därefter täcka upp 25 procent av resterande elbehov, dvs. en fjärdedel av den totala användningen, med el från solceller. Bolaget har idag en solcellsanläggning med en effekt på 13 kW på parkeringshuset vid Arenan, och det blir en utmaning att öka produktionen så att bolaget kommer att nå upp till sin målsättning. Inom Lunds kommun fanns år 2012 solceller och solfångare med en kapacitet motsvarande 205 MWh el från solceller samt 271 MWh värme från solfångare. Vindkraft I Lunds kommun fanns 2012 totalt tretton stycken vindkraftverk, med en effekt mellan 0,15 2 MW. Vindkraftverken producerar i årligen närmare 10 GWh. LKF arbetar med vindkraft och är den största andelsägaren i Lundavind där andelarna motsvarar 90 MWh vindkraftsproducerad el per år. LKF har planer på ökade satsningar inom vindkraft utifrån möjliga pilotprojekt. Kraftringen har ett antal vindkraftanläggningar i Värpinge och verkar för fler vindkraftsprojekt. Servicenämnden undersöker möjligheten att installera småskalig vindkraft på lämpliga fastigheter. Förnybar energi i fastigheter När det gäller uppvärmning så har stora omställningar gjorts i LKFs bestånd då bl.a. olja för uppvärmning fasats bort helt år 2010. En del naturgas används dock fortfarande både hos LKF och Lundsfastigheter för uppvärmning, ca 18 GWh totalt gemensamt för de båda. Fastighetselen för hela LKFs bestånd motsvarar 12 GWh per år och LKF har avtal om Bra Miljöval el. Den egna produktionen av förnybar elenergi från solceller och vidkraft motsvarar 2,5 procent av den totala fastighetselen inom LKFs fastighetsbestånd. LKF har en ambition att öka produktionen av förnybar el och det blir en utmaning för bolaget. Smarta elnät och mikroproduktion av el Nästa generations elnät, det så kallade smarta nätet, ger användare större kontroll och mer information om den egna energianvändningen. Genom ändrat beteende hos användaren, de boende, kan både ekonomin och miljön gynnas. Nästa generations elnät kommer även att ge bättre förutsättningar för en större andel mikroproduktion i Lunds kommun och möjligheter för att skapa koncept kring närproducerad el. El som är producerad nära konsumenterna har färre förluster och är således bättre för miljön. Producenterna av mikroproduktionen kan sälja det överskott de inte själva använder till ett energibolag. Ett naturligt nästkommande steg är att även lagra energin lokalt, när det är överskott. Ett exempel kan vara att öka andelen elfordon. Vid de tillfällen då den egna förbrukningen är låg kan energi lagras i elfordonens batterier, för senare användning. På detta sätt skapas nya möjligheter för ett mer självförsörjande samhälle. 29 2014-04-04 Optimerad produktion och användning av fjärrvärme Kraftringens fjärrvärmenät är idag cirka 30 mil. Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att tillvarata och återvinna restprodukter från staden och omgivningen, t. ex. i form av restvärme från industrier och reningsverk, returträ och skogsflis. I Lund användes 765 GWh fjärrvärme år 2011, graddagskorrigerad motsvarar det 804 GWh och Kraftringen arbetar kontinuerligt med hur de kan uppnå en optimerad energieffektiv och miljövänlig fjärrvärmeproduktion. En samordnad planering bör eftersträvas avseende anläggning av infrastruktur som el, vatten/avlopp och värmeförsörjning. Ett gott exempel är Brunnshögs första byggetapp, Solbjer, där byggherrar utsetts i ett tidigt skede och därmed finns det möjlighet att föra dialog kring uppvärmning och andra energilösningar innan annan infrastruktur dras. Kraftringen och LTH samverkar i ett projekt om adaptiva nät, självstyrande nät, där temperaturerna i fjärrvärmen sänks när effektåtgången är låg. Kraftringen undersöker också möjligheter till ny kulvertteknik för att få ned värmeförluster. En utmaning för Kraftringen är att utreda vilka värmeeffekter de ska bygga för, så att näten byggs ut på ett optimalt sätt. Vidare är det av intresse för bolaget att ta emot den spillvärme som beräknas komma från ESS och MAX IV. Beräkningar visar att ESS och MAX IV kommer att ge jämna leveranser av spillvärme därför lämpar sig lagring under sommarperioden då behovet av värme är lågt. Kraftringen har ett geotermisystem i västra delarna av Lund, vid Gunnesboverket, där spillvärme från ESS och MAX IV skulle kunna lagras under delar av säsongen. ESS har som målsättning att använda spillvärmeleveranser till fjärrvärmenätet istället för att installera kyltorn. Kraftringen bygger en stor biokraftvärmeanläggning, Örtoftaverket, som kommer att tas i drift under 2014, se avsnittet Nylägesbeskrivning. Då anläggningen producerar både el och värme och dessutom förses med rökgaskondensering fås en mycket hög verkningsgrad. Anläggningen kommer att förse regionen, som idag har ett underskott på egen elproduktion, med lokalt producerad förnybar el. Elen produceras högeffektivt då verket är anslutet till fjärrvärmenät med kunder som använder spillvärmen. Fjärrkyla Kraftringen har även fjärrkylanät i Lund. Produktionen är uppdelad i två ”öar”, oftast kallade det södra respektive norra fjärrkylanätet. Det norra nätet är betydligt större i utbredning och omfattar i dagsläget ett fyrtiotal kundanläggningar. Produktionen sker med värmepumpar i produktionsanläggningen Ångkraftverket (ÅKV). Under 2011 levererade Kraftringen totalt 66 GWh fjärrkyla. Den värme som kyls bort med fjärrkylaleveranserna omvandlas i värmepumparna till fjärrvärme. Totalt stod fjärrkylavärmepumparna för ca 95 GWh fjärrvärme under 2011. Det motsvarar ca 10 % av den totala fjärrvärmeproduktionen i Lund/Lomma/Eslöv. Den energi som tillförs i fjärrkylavärmepumparna är el, med 1 MW el kan produceras ca 2 MW fjärrkyla och samtidigt 3 MW fjärrvärme. Kraftringen planerar att bygga ut produktionskapaciteten. Biogas, fordonsgas och naturgas Inom Lunds kommun finns gasnät i delar av Lund, Dalby, Södra Sandby och Revinge. Kraftringen planerar, tillsammans med lokala aktörer i Dalby, att bygga en anläggning för framställning av biogas. Syftet är att ta tillvara den energi som finns lagrad i restprodukter från djurhållning (gödsel) och jordbruk i området. Den tänkta placeringen för anläggningen är industriområdet, vid Siporex och Sydsten, utanför Dalby. 30 2014-04-04 Om anläggningen kommer i drift och den tänkta produktionen blir tillgänglig som fordonsdrivmedel skulle 8 000 personbilar kunna drivas med biogas på årsbasis, vilket motsvarar ca 15 procent av den totala mängden personbilar i kommunen. Detta är en viktig satsning som skulle öka kommunens chanser att klara klimatmålen. Kraftringen utreder möjligheterna att omvandla en del av gasnätet till ett biogasnät med biogas från Dalbyanläggningen. Biogas har ett något lägre värmevärde jämfört med naturgas. För att kunna få samma värmevärde som naturgas används i gasnätet därför ”spetsning” med propan (fossil gas). Om man tillåter ett lägre värmevärde skulle tillsatsen av propan till biogasen kunna undvikas. Totalt tankades det 45 GWh fordonsgas inom Lunds kommun år 2011 varav 7,15 GWh utgjordes av biogas som producerades vid Källby reningsverk. I dagsläget används huvuddelen av biogasen till renhållningsverkets fordon. Det är därför en utmaning att öka produktionen så att större delar av bl.a. personbilsflottan även kan tanka biogas. När det gäller den mängd naturgas som används inom Lunds kommun, inom olika sektorer, så är statistiken osäker. Naturgasmarknaden är avreglerad och det finns ett flertal gasleverantörer som säljer till kunder inom kommunen. Den sålda gasen kan bestå av naturgas, biogas eller en mix av dessa. Det som med säkerhet går att ange är hur mycket naturgas som Kraftringen distribuerat till kunder inom kommunen. År 2011 var det ca 529 GWh och fördelningen såg ut på följande sätt: Sektor Användning av naturgas (procent) 47 32 7 13 1 El- och värmeproduktion Industri/process Fordonsgas (exkl. biogas) Hushåll Offentlig verksamhet Tabell 1. Sektorsvis användning av naturgas inom Lunds kommun avseende år 2011. Källa: Kraftringen. 31 2014-04-04 Åtgärder för delområde 3 Här redovisas de åtgärder som nämnder och styrelser är överens om att genomföra. Åtgärderna har arbetats fram under processen med att ta fram energiplanen och har bearbetats i remissförfarandet. Det är övergripande åtgärder vilka har till syfte att bygga vidare på framgångsfaktorerna samt överkomma hinder och klara de utmaningar som bl.a. diskuteras under ”Nuläget år 2012”. Åtgärderna bidrar därför till att stärka arbetet med ökat tillvaratagande av restprodukter för energiproduktion samt att öka självförsörjningen av förnybar energi inom Lunds kommun. A. Ökad mängd förnybara drivmedel Åtgärd 3.A.1 Lunds kommun genomför en utredning avseende tekniska och ekonomiska förutsättningar för att producera biogas från lämpliga delar av park- och trädgårdsavfallet (etapp 1). Om utredningen är positiv ska alla delar av avfallet användas för energiändamål, dvs. veddelen används för kraftvärmeproduktion och kompostdelen av avfallet användas för att producera biogas (etapp 2). Eventuella hinder som lokalisering och driftsform ses över i ett tidigt skede. Ansvar: Renhållningsstyrelsen Tidplan: 2014-2015 (etapp 1) samt 2015-2017 (etapp 2) Åtgärd 3.A.2 Lunds kommun testar nya lösningar för att tillvarata mer av restprodukterna i kommunen för biogasproduktion och andra generationens biodrivmedel.13 Samverkan sker med VA Syd och Universitetet. Genom att testa nya lösningar i Lund stöttar kommunen samtidigt nya företag och minst ett pilotprojekt har påbörjats innan 2017. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 3.A.3 Kraftringen bygger den planerade biogasanläggningen utanför Dalby. Delar av naturgasnätet i Lunds kommun omvandlas till ett biogasnät. Ansvar: Kraftringen Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 3.A.4 Lunds kommun arbetar för att stimulera upprättandet av fler biogasproduktionsanläggningar. Detta sker i samarbete mellan kommunen, Kraftringen, lantbrukare m.fl. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 3.A.5 Lunds kommun samverkar med branschorganisationer och nätverk som t.ex. Klimatkommunerna, i syfte att påverka nationell energi- och klimatpolitik till förändringar som stimulerar biogasproduktionen. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Löpande 13 Metanol, biodiesel (DME), vätgas, flytande biogas m.m. 32 2014-04-04 Åtgärd 3.A.6 I dialog med forskare vid Lunds universitet och Lunds Tekniska Högskola efterfrågar Lunds kommun ny kunskap avseende hur biogödseln kan göras så attraktiv att den går att sälja. Informationsinsatser riktat mot berörda aktörer genomförs tillsammans med branschorganisationer. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 3.A.7 Lunds kommun arbetar kontinuerligt för att öka standardisering, förenkling, gemensamma betalningssätt, tankningssystem m.m. avseende förnybara drivmedel. Det handlar om att förenkla för producenter och konsumenter samt påverka nationell energi- och klimatpolitik. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen Tidplan: Löpande B. Ökad produktion av förnybar el och värme Åtgärd 3.B.1 Lunds kommun arbetar aktivt med att påverka nationell energi- och klimatpolitik, i syfte att möjliggöra kvittning av egen el till nätet, s.k. nettodebitering. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Löpande Åtgärd 3.B.2 Den solpotentialkarta som är framtagen för hela kommunen ska användas som underlag för solenergisatsningar. Samverkan sker med branschorganisationer och fastighetsägare. Ansvar: Kraftringen, Byggnadsnämnden, Kommunstyrelsen Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 3.B.3 Lunds kommun genomför kunskapshöjande aktiviteter kring småskalig förnybar energi samt underlättar för fastighetsägare att sälja el från småskalig elproduktion, s.k. mikroproduktion, t.ex. från solceller och vindkraft. Ansvar: Kraftringen, Kommunstyrelsen Tidplan: Löpande Åtgärd 3.B.4 Lunds kommun arbetar vidare för att avveckla naturgasen som värmekälla i fastigheter och ersätter behovet med energikällor i enlighet med Energitrappan, se stycket ”Energitrappan”. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 3.B.5 Lunds kommun arbetar förvaltnings- och bolagsövergripande vid samhällsplanering i syfte att identifiera möjligheter att stimulera småskalig elproduktion när nya stadsdelar utformas. Ansvar: Byggnadsnämnden (huvudansvarig), berörda nämnder och styrelser Tidplan: Löpande 33 2014-04-04 C. Optimerad användning av fjärrvärme, spillvärme och fjärrkyla Åtgärd 3.C.1 I de områden där spillvärme finns tillgänglig förespråkas inte småskalig värmeproduktion. På detta sätt främjas ett optimalt användande av spillvärme. Kommunen genomför i de aktuella områdena informationsinsatser där fjärrvärme, baserad på den tillgängliga spillvärmen, tydligt förespråkas. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Löpande Åtgärd 3.C.2 Kraftringen bygger färdigt biokraftvärmeanläggningen i Örtofta. Ansvar: Kraftringen Tidplan: 2014 Åtgärd 3.C.3 En förstudie utförs i syfte att inventera intresse och behov av värmedriven kyla, dvs. komfortkyla och kyla för lägre temperaturer som t.ex. kylrum, inom kommunen. Ansvar: Kraftringen (huvudansvarig), Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden. Tidplan: Start 2016 Åtgärd 3.C.4 Kraftringen utvecklar koncept för att främja fjärrvärmedrivna hushålls- och storköksapparater Samverkan sker med Lunds kommuns fastighets AB och Servicenämnden. En utvärdering görs av uppstartade projekt. Ansvar: Kraftringen koncernen AB (Huvudansvarig), Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden Tidplan: 2015-2017 Åtgärd 3.C.5 Lunds kommun utarbetar en strategi som behandlar möjligheterna att främja anslutning till fjärrvärme i nya orter och utbyggnadsområden, här omfattas även mark som inte ägs av kommunen, samt förtätning inom fjärrvärmeområdet. Ansvar: Kommunstyrelsen (Huvudansvar), Tekniska nämnden, Kraftringen Tidplan: 2015-2016 Åtgärd 3.C.6 En ökad samordning och översyn sker för att ta vara på tillgänglig spillvärme inom Lunds kommun. Ansvar: Kraftringen (Huvudansvar), Byggnadsnämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 3.C.7 En kartläggning görs för att utreda hur behovet av fjärrkyla ser ut i kommunen. Fjärrkylnätet byggs därefter ut för att täcka behoven. Ansvar: Kraftringen Tidplan: Start 2015 34 2014-04-04 D. Övrigt Åtgärd 3.D.1 Lunds kommun har kontinuerlig dialog om förnybar energi med invånare och företag. Dialogen syftar till att minska risken för att lokala opinioner ska fälla projekt inom förnybar energi. Ansvar: Kommunstyrelsen (huvudansvarig), Berörda nämnder och styrelser Tidplan: Löpande Åtgärd 3.D.2 Lunds kommun utgör pilotkommun för ny teknologi där tydliga kopplingar görs mellan miljöarbetet och tillväxt i ekonomin. Brunnshög utgör här ett gott exempel som visar vägen och detta arbete harmonierar med Region Skånes energi- och klimatmål. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Löpande 35 2014-04-04 Delområde 4: Höjd kunskapsnivå om energifrågorna Lägesbeskrivning år 2012 Här ges en beskrivning av hur Lunds kommun arbetat med att höja kunskapsnivån om energifrågor riktat mot olika målgrupper. Exempel ges utifrån de diskussioner som hölls inom ramen för de fem temagruppsmötena och syftet är att beskriva vad som är genomfört, vad som är på gång, att belysa hinder och framgångsfaktorer samt de utmaningar som ligger till grund för åtgärdsförslagen i energi planen. Arbete riktat mot invånarna samt inom kommunorganisationen Statens energimyndighet ger ekonomiskt stöd för energi- och klimat rådgivning till Sveriges kommuner. I Lunds kommun har Kommunkontoret ansvar för energi- och klimatrådgivningen. En energi- och klimatrådgivare erbjuder gratis och opartisk rådgivning till privatpersoner och företag. I rådgivningen ingår, förutom fastigheter och förnybar energi, även rådgivning kring transporter. Det vanliga är att privatpersoner ringer, skickar e-post eller besöker rådgivaren samt att rådgivaren i vissa fall även besöker företag. En viktig fråga är hur energirådgivningen får användas, då den enligt lagstiftningen inte får vända sig till den kommunala organisationen. Däremot kan rådgivningen riktas till elever i skolor. Det är idag oklart avseende långsiktigheten gällande finansiering av rådgivningen då beslut om de statliga medlen endast tas avseende ett år åt gången. En utmaning är att hitta lösningar för att öka den inomkommunala energirådgivningen och bibehålla en långsiktighet i den utåtriktade energirådgivningen. Kommunkontoret anordnar föreläsningsserier inom energi- och miljöområdet som vänder sig till allmänheten. Kommunkontoret koordinerar inomkommunala miljönätverk samt förvaltningarnas miljöledningssystemet, där olika energifrågor behandlas. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med energi med utgångspunkt från de mål de har i miljöledningssystemet. Förvaltningen har som målsättning att föregå med gott exempel, som exempel kan nämnas att konventionell belysning bytts ut mot LED-belysning i Stadshallen, vilket ger positiva signaler till allmänheten. Förvaltningen försöker även höja kunskapsnivån på de som använder lokalerna. Det finns idéer om att ställa krav i hyresavtal vid uthyrning av lokaler om att förvaltningens energimål ska följas av de som hyr lokalerna. För att få in nya idéer ordnas därför s.k. brukarråd, vilket även ökar delaktigheten. Kultur och Fritidsnämnden ansvarar för idrottsanläggningar, medan Lundafastigheter äger lokalerna. Kultur- och fritidsnämnden anser att det idag inte är helt tydligt vem som har ansvaret för idrottsanläggningarnas energiprestanda, då de som brukare i dag inte får tillbaks besparingarna och de blir därför mindre intresserad att göra energieffektiviseringsåtgärder. Det är därför viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Kultur- och fritidsförvaltningen, Lundafastigheter och föreningar som hyr lokalerna. Viktiga frågor att utreda är: Hur kan man påverka föreningar som hyr in sig i kommunens idrottslokaler så att de blir mer sparsamma när det gäller energi? Vem ska teckna avtal med föreningar som hyr in sig i idrottslokaler? Energiutbildning i skolorna Serviceförvaltningen har tagit fram energifilmer som vänder sig till skolbarn. Kraftringen har bjudit in till en energitävling, Spänningssökarna, som är riktad mot 8:e klassare. Ungdomar får spåna fritt om framtida energi- och miljölösningar. När tävlingen anordnades år 2012 deltog totalt 25st 8:e klasser samtidigt som tävlingens hemsida hade 11 500 unika besökare. 36 2014-04-04 Höjd kunskap inom näringslivet Miljöförvaltningen i samverkan med den kommunala energi- och klimatrådgivaren håller för närvarande på att starta upp ett sammarbete för gemensamma företagsbesök. Syftet är att upplysa företagen om deras energianvändning. Kommunikation av energiarbetet Informationen kring olika förvaltningarnas och bolagens omfattande energiarbete görs i dag utan inbördes samordning. Det är önskvärt med en samlad kommunikation av kommunens energi- och klimatarbete. Åtgärder för delområde 4 Här redovisas de åtgärder som nämnder och styrelser är överens om att genomföra. Åtgärderna har arbetats fram under processen med att ta fram energiplanen och har bearbetats i remissförfarandet. Det är övergripande åtgärder vilka har till syfte att bygga vidare på framgångsfaktorerna samt överkomma hinder och klara de utmaningar som bl.a. diskuteras under ”Nuläget år 2012”. Åtgärderna bidrar därför till att stärka arbetet med höjd kunskap om energifrågor inom kommunorganisationen, bland skolelever samt invånare och företag. A. Höjd kunskap inom kommunorganisationen Åtgärd 4.A.1 En inomkommunal ”energirådgivare” anställs och blir en nyckelperson i energieffektiviseringsarbetet inom kommunens egna verksamheter. En speciell satsning på ökad energikunskap hos brukare av kommunalägda/hyrda lokaler, genomförs med stöd av den inomkommunala energirådgivaren. Ansvar: Servicenämnden Tidplan: Start 2014 Åtgärd 4.A.2 En återkommande och intern utbildning om livscykelkostnader genomförs riktat till beslutsfattare och andra berörda målgrupper (t.ex. upphandlare, ekonomer, vaktmästare). Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan Start 2014 och löpande B. Höjd kunskap bland skolelever, invånare och företagen Åtgärd 4.B.1 I samarbete med inomkommunal (se åtgärd 4.A.1) och utomkommunal energirådgivare erbjuder Kraftringen energikunskap i skolan som t.ex. studiebesök och spänningssökarna. Ansvar: Kraftringen (huvudansvarig), Kommunstyrelsen, Servicenämnden Tidplan: Löpande 37 2014-04-04 Åtgärd 4.B.2 En samlad strategi för hur Lunds kommun gemensamt inom kommunorganisationen (förvaltningar och bolag) kommunicerar kommunens energiframsteg till invånarna, utarbetas. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: 2015 Åtgärd 4.B.3 Lunds kommun arbetar med att öka föreningarnas kunskap om energianvändning exempelvis via brukarråden. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Tidplan: Start 2014 och löpande Åtgärd 4.B.4 Lunds kommun prövar visualisering av energianvändning i skolor samt lokaler som allmänheten använder. Samverkan sker med Lunds Tekniska Högskola. Ansvar: Servicenämnden Tidplan: 2014-2017 Åtgärd 4.B.5 Energikampanjer genomförs riktat mot kommunens invånare. Det handlar om att möta intresset från medborgarna, hjälpa dem att själva gå till aktiv handling (t.ex. solceller, smarta hem, energisparstips etc.) samtidigt som de därigenom kan bidra till att åtgärderna i energiplanen uppnås. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen, Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: Löpande Åtgärd 4.B.6 En årlig konferens avseende energifrågor för allmänhet, företag, forskare och kommunala tjänstemän genomförs där erfarenhetsutbyte och årsrapportering av uppföljning är viktiga delar samtidigt som ökad samverkan uppmuntras. Ansvar: Kommunstyrelsen Tidplan: Start 2014 och löpande Åtgärd 4.B.714 Informationsinsatser i syfte att höja kunskapsnivån om miljöfordon, förnybara bränslen och samutnyttjande av fordon, genomförs riktat mot invånare och företag. Ansvar: Tekniska nämnden (Huvudansvar), Kommunstyrelsen Tidplan: Löpande Åtgärd 4.B.8 Lunds kommun utreder möjligheterna att säkerställa att externa brukare av kommunens lokaler, t.ex. föreningar som hyr lokaler av Lunds kommun, är skyldiga att följa kommunens energimål. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden, Servicenämnden Tidplan: 2014-2015 14 Åtgärden hänger ihop med åtgärd 1.C.1 38 2014-04-04 Bilaga 1: Kraftringens energisystem
© Copyright 2024