Nr 3 Årgång 50 Augusti 2013 medlemsavgift på plusgiro 60 47
Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 30 Täby Nr 3 Årgång 50 Augusti 2013 medlemsavgift på plusgiro 60 47-5 Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 medlemsavg. på plusgiro 60 47-5 Vice-ordföranden har ordet NOTISER: Yttrande till detaljplan för Täby centrum Ordföranden harfrån ordet Arkeologigruppens dagbok Broby bro 28 september Professor Besök Staffan Catalinadagen Nyström berättarden historien om våra ortnamn Årets arkeologiska grävningar vidpå Broby bro Dagboksblad från somrar i Näsbypark 1920-talet "West Side Story" vid Roslags-Näsby Naturvårdssektionen inbjuder till höstens program "Kvarntorps blir Täby hembygdsförening Hembygdens vänner" dag den 13 september intill Näsby Slott Föreningens och sektionernas höstprogram HÖSTPROGRAMMET oktober - december 2008 Nr 3 Augusti 2013 Bild på framsidan: Flygbild över Hägernäs Strand (beskuren) Information från Täby Hembygdsförening Östra Banvägen 78 183 30 Täby Foto: Kjell Lindqvist Ordföranden Nr 4 Årgång 45 Okt 2008 har ordet medlemsavg. på plusgiro 60 47-5 Nu är det höst – nej, förlåt. Snart är det höst! Då är det Stora Byfesten på Rönninge by och en vandring med Befästningsgruppen och lite om Ensta krog och planerna för Stolpaskogen. Och sedan är det den stora Catalinadagen i Hägernäs Strand. Den 28 september från kl 10 eller 11 på förmiddagen till sena eftermiddagen och därefter följer Lyskvällen med marschaller utmed vattenvägen och avslutningsvis ett fint fyrverkeri. (Se annonser i lokalpressen och i HiT.) verksamhet i Hägernäs Strand och på andra ställen som är ”framåt”. Klockan ett kommer Viking Plym med officiella representanter för Täby kommun och JM och det blir tal för att markera dagens högtid. Det har varit roligt att planera tillsammans med de olika bostadsrättsföreningarna och våra kollegor i andra föreningar. Alla är positiva och kreativa. Välkomna in i föreningslivet! Hägernäs Strand är definitivt på G. En och annan kanske tycker att det är mycket om Kommunen har inbjudit oss (Täby Hembygdsförening) bostadsområdet och deras jubileum. Men så ska det till en dialog om hur vi vill ha det på "Galoppen" vara, för nu 10 år efter de första inflyttningarna, är det när det ska bebyggas framöver? Se sista sidan. Vi är anfärdigtbyggt. Det ska naturligtvis firas. Mitt i alltihopa gelägna om att det ska bli bra, så vi ställer naturligtvis kommer även Täby Hembygdsförening att finnas för att upp. Jag tror till och med att vi kan behöva ett ”förvisa områdets historia under temat lär känna din hemmöte” där vi pratar ihop oss lite. Vad tror ni? Vad är bygd. Vi ordnar promenader och föredrag i ämnet och det som värderas och gör att man trivs i ett område? vi deltar i marknaden med Slöjdgillets konsthantverk Det ska mer till än tjusiga fasader, öppna planlösningar och med bokbord. Och – det är väl ingen hemlighet, vi och perspektivskisser med lummiga träd. Vad detta vill gärna ha fler medlemmar! Alla sektioner berättar attraktiva är skulle vi vilja ha ”era tankar kring”? Vice-ordföranden har ordet under någon del av dagen om till vaddetaljplan de gör. Såförhar vi haft Skriv gärna några rader – per brev eller e-post till oss NOTISER: Yttrande Täby centrum Arkeologigruppens dagbok bro tre som står som kontaktpersoner och som ska försöka det på hembygdens dag i alla år. Nu gör vifrån det Broby tillsamProfessor Staffan Nyström berättar historien om våra ortnamn mans med några andra föreningar. hålla ihop föreningens synpunkter. Glöm inte att ange Dagboksblad från somrar i Näsbypark på 1920-talet avsändare, ifall vi har följdfrågor. Ämnet är oerhört inbjuder till höstens SjälvklartNaturvårdssektionen blir det något för unga och gamla och för program alla viktigt för vår framtida hembygd (tänk även UllnaHembygdens dag den 13 september intill Näsby Slott däremellan. På marknaden kommer man att kunna Arninge, Västra Roslags Näsby, mm),– eller hur?! oktober december 2008 handla av HÖSTPROGRAMMET Gröna Hägern och Rönninge by. -RoslagsLothar Lammertz målarna ställer ut och ordnar måleri för barn, Täby folkdansgille har dansuppvisning och Brunnsoktetten inom Täby Blås ger konsert. Affärer i området kommer att hålla öppet och några sponsorer berättar om sin Nr 3 Augusti 2013. Årgång 50 Postadress, Östra Banvägen 78, 183 30 Täby Besöksadress. Ytterbystugan, Östra Banvägen 78 Tel 08-758 14 04 (telefonsvarare) Framför ditt ärende. Vi ringer upp dig. Tala tydligt! Hemsida: www.täbyhembygdsförening.se E-post: [email protected] Medlemsavgift: Kr 200 per familj insättes på Plusgiro 60 47-5 med namn -, adress- och e-postuppgift Medlemsfrågor: Mary Modin, [email protected] Hembygd i Täby är medlemstidning för Täby Hembygdsförening och utkommer med 4 nr per år, i januari, april, augusti och november. Museet i Rönninge by, öppettider 2013: Söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m. augusti - oktober 2 Utgivare och produktion Ansvarig utgivare: Lothar Lammertz Redaktör: Leona Jäger Clarstedt, Kjulauddsvg. 20 183 60 Täby, tel 08-756 14 92, 076-814 14 92 Foto: Leif Grönwall om inte annat anges Layout & Produktion: Leif Grönwall Tryck: Stockholms Läns Grafiska Tidningen HEMBYGD I TÄBY får citeras som källa. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och stryka i alla texter. Anonyma skrivelser publiceras ej. Glöm inte att anmäla flyttning! Anmäl till Mary Modin, [email protected] när du flyttar. Adressen: se ovan. Det går också att anmäla per telefon till 08758 14 04 (telefonsvarare). Foto: Kjell Lindqvist (Montage: Michael Schmidt) Välkomna till ”Catalinadagen” vid Hägernäs Strand, lördagen den 28 september De boende inom Hägernäs Strands 13 bostadsrättsföreningar firar under festliga former att området är färdigbyggt – tio år efter den första inflyttningen, och Täby Hembygdsförening hjälper till med att sprida kunskap om områdets historia från järnålder och framåt under temat ”Lär känna Din hembygd”. Programmet startar på förmiddagen (för programtider se annonser i lokalpress, vår hemsida www.täbyhembygdsförening.se och under www.hagernasstrand.se/catalinadagen), men huvuddelen av aktiviteterna pågår mellan kl 12 och 17. Det blir ett program för alla åldrar, med en del ”pröva på-inslag” och med många föreningar som medverkar – Täby Folkdansgille, Viking Plym, Hägernäs Sjöflygklubb, Täby Blås med Brunnsoktetten, Täby Österåkers Civilförsvarsförening, Rönninge by, Gröna Hägern, Täby Slöjdgille och Roslagsmålarna. Affärerna i området håller öppet och olika sponsorer berättar om sitt engagemang i Hägernäs Strand. Vi i hembygdsföreningen berättar om vad som funnits här tidigare och det gör även medarbetare som har upplevt F2-tiden. Dessutom visar vi naturligtvis – liksom övriga föreningar – vad vi håller på med inom våra olika sektioner. Klockan 13.00 kommer en lite högtidligare del, då honoratiores från Täby kommun och JM Bygg och gläds åt hur bra det blivit. På kvällen tar Bryggföreningens ”Lyskväll” för de boende i området över med marschaller, korvgrillning och fyrverkeri enligt deras tradition. Välkomna till Hägernäs Strand och Catalinadagen Organisationskommittén för bostadsrättsföreningarna / Täby Hembygdsförening Foto: Michael Schmidt 3 UTGRÄVNINGARNA VID BROBY BRO 2013 Utgrävningarna av ”Estrids gravgård” vid Broby bro har pågått ett par försommarveckor årligen sedan 2007. Förra året påträffades en vuxen kvinna och man samt två barn (ett ca 10-årigt barn några få meter från platsen där Estrid hittades 1995). Med ett tjugotal utgrävda kristna skelettgravar, bedömdes hela gravgårdens yta undersökt. Den unika kristna gravgården anlagd före kyrkornas tid har blivit mycket uppmärksammad långt utanför Täbys, Stockholms och till och med Sveriges gränser av arkeologer, historiker, forskare och media. Estrid har blivit ”filmstjärna” ända borta i Japan (Estridfilmen är översatt till japanska) samt varit med i både Vetenskapens värld, TV4:s och Historiska museets stora satsning. Maja Hagerman, Kristina Ekero Eriksson, och Dick Harrison har uppmärksammat Broby bro i sina böcker och föredrag. Tusentals besökare, även turister från nästan alla världsdelar har förundrats över att få se välbevarade skelett friläggas ur sina gravar. För att inte tala om alla skolklasser som guidats av Stockholms läns museums pedagoger. När grävveckorna är över betar åter hästarna på gravgården och ingen kan se att detta är en alldeles speciell plats. Ännu har heller inget gjorts för att gående besökare, skolbarn och nu även universitetsstudenter, inte skall utsättas för livsfara när de går utmed Frestavägen på väg till eller från grävningarna. Förhoppningsvis kommer arbetet med en bättre tillgänglighet till platsen att påbörjas inom kort. Skolklass på väg från grävningarna. Kommentar överflödig När grävningarna avslutades 2012 var vi många som trodde att de arkeologiska insatserna på platsen var över (forskningsmässigt har arbetet bara börjat). Men Stockholms läns museum och Stockholms universitet ville annorlunda! Runt den utgrävda vikingatida gravgården finns gravfält som sträcker sig åtminstone ytterligare 1000 år tillbaka, det finns runstenar, närhet till vatten, en bro och gamla vägar. Broby bro har alltså varit en plats av betydelse under en väldigt lång tid. Här har människor passerat, levt och dött och nu vill man fokusera på själva platsen Broby bro. Även om den tidigkristna tiden fortsätter att vara central vill 4 forskarna undersöka platsens både äldre och yngre historia. Man kallar forskningsprojektet för BROBY BRO – EN PLATS DÄR VÄRLDEN PASSERAR. Arkeologistudenterna vid Stockholms universitet avslutar årligen vårterminen med seminariegrävningar under tre veckor, och har beslutat sig för att förlägga dessa till Broby bro. Helt fantastiskt! Jag är övertygad om att våra grannkommuner är gröna av avundsjuka. Allt serveras av Länsmuseet och universitetet på ett silverfat! De frågor som ställdes inför årets undersökningar var bland annat: - Vilka skillnader och likheter kan vi se mot tidare sätt att begrava? - Kan vi spåra kristna inslag i de s.k. hedniska gravarna och tvärtom? - Finns det kronologiska luckor där platsen Broby inte varit aktiv? - Hur har man förhållit sig till de äldre gravarna under gravgårdstiden? - Pågår det aktiviteter här samtidigt som gravgården är i bruk? - Hur används platsen för gravgården tiden för och efter att den övergivits? - Finns det ytterligare skelettgravar vid Broby bro? Vad hände då under premiäråret för det nya forsknings- och utbildningsprojektet? Ja, en sak är säker: Utgrävningarna som ägde rum mellan den 2/5 och 24/5 liknar ingen annan grävning jag varit med om tidigare. Tre ytor skulle undersökas parallellt av länsmuseets arkeologer, universitetets arkeologer samt ett 60-tal arkeologistudenter ledda av universitetslektor Anders Carlsson, och docent Lena Holmquist, birkaexpert, konservator, täbybo sedan barndomen och givetvis medlem i hembygdsföreningen. En av ytorna utgjordes av åkerholmen vid parkeringsfickan, vilken var belamrad med så mycket sopor och skräp att ingen grav kunde skönjas innan ytan rensats. De två andra ytorna utgjordes av en eventuell husterrass samt en stor kvadratiskt stensättning. Stensättningen från den äldre järnåldern var väl egentligen den enda anläggningen som inte bjöd på några större överraskningar utöver sin skönhet. ”Husterrassen” innehåller troligen fyra stensättningar/ gravar varav en vacker stor rund stensättning. Ovanpå den långa terrassen påträffades ett tjockt påfört lager. Hela terrassen kantades av större stenblock i dubbla rader. Anläggningen tolkades och omtolkades nästan dagligen allt eftersom grävningen framskred. Troligen har de äldre järnåldersgravarna överlagrats under vikingatid men i vilket syfte? Är de yngre delarna samtida med gravgården? Anläggningens komplexitet gjorde att den inte blev färdiggrävd och kommer att undersökas vidare nästa år. Terrassen. Kantramen och den runda äldre graven syns tydligt. Terrassen är placerad med utsikt över "Estrids gravgård" och bredvid platsens största hög. Foto Henry Sulc En annan nedgrävning saknade spår av skelett helt medan den tredje ligger kvar att undersöka i samband med nästa års arbete. Ett fundament för en runsten påträffades och prover togs för eventuell analys av färg från runstenen. Även här verkar det som om äldre järnåldersanläggningar överlagrats av vikingatida skelettgravar och en runsten. En mycket gammal kvinna, kistbegravd i öst-väst i den äldre anläggningen. (Kvinnan hade endast två tänder) Undersökningarna 2013 var alltså oerhört spännande och väckte massor av nya frågor samt lockade en stor del av den arkeologiska eliten till Broby bro under fältarbetsveckorna. Hoppas att Täby kommun inser vilket guldägg som placerats i vår kommun och hoppar på tåget (som redan rullar). En tvärvetenskaplig konferens är redan planerad av Stockholms läns museum där forskare från skilda discipliner kommer att bjudas in för att diskutera Brobyprojektets olika frågeställningar. Visningarna var välbesökta trots parkerings-och trafikproblem. "Jordbron" i mitten är en sparad profil över de påförda jordlagren. Detta är bara början. Nu skriver forskarna nya kapitel Åkerholmen bjöd även den på överraskningar. Innanför en enorm kantkedja påträffades en, eller kanske tre skelettgravar. Två av dem var anlagda i öst-västlig riktning, vilket talar för att det rör sig om kristna begravningar från sen vikingatid. Skelettet av en mycket gammal kvinna påträffades i en av nedgrävningarna. om Täbys (och Sveriges) historia och vi får vara med och titta på! När SVT kom till platsen och gjorde reportage fick vår grannkommun extra reklam. Remspänne påträffat i den stora kvadratiska gravanläggningen. Färdigutvecklad redan för ett par tusen år sedan Den kraftiga kantkedjan frilagd. "Vikingarna" har valt att lägga några gravar i den betydligt äldre ursprungsgraven. Foto: Henry Sulc Ni som inte redan läser Fornminnesnytt kan läsa om årets grävningar i detalj på www.täbyhembygdsförening.se/fornminnesnytt. Fornminnesnytt finns också att läsa som papperstidning på huvudbibliotekets hylla för lokaltidningar. Vill du i fortsättningen få tidningen skickad till din dator så maila till [email protected], den kostar inget. 5 ” West Side Story ” i Västra Roslags-Näsby 600 lägenheter och nya kontorsplatser i en tät stadsmiljö I kommunens verksamhetsplan för 2010 med plan för 2011 och 2012 redovisas Västra Roslags Näsby som ett utbyggnadsområde för 600 lägenheter i flerbostadshus och en nybyggnad av kontor. Projektet förutsätter att ett nytt kommunhus uppförs i Täby centrum. 2010 utlyste stadsbyggnadskontoret en arkitekttävling för utformningen av den nya stadsdelen. Det blev WHITE ARKITEKTER som vann med sitt bidrag ” West Side Story ”. I det vinnande förslaget är flera befintliga byggnader av högt kulturhistoriskt värde väl integrerade i en stadsmässig tät miljö. Sålunda bevaras röda och gula villan från tidigt 1900tal. Det gamla kommunhuset från 50-talet då Täby var en köping, får stå kvar med sin tidstypiska utformning som ett minne från dåvarande Täby kommunala centrum. Bostadshuset, den s.k ”bananen”, i kvarteret Blåklinten från 50-talet blir också kvar med sin tydliga koppling till kommunhuset. Det som idag återstår av den gamla slottsallén, som på sin tid gick ända fram till Näsby Slott, vid dagens bilverkstad sparas. Efter beslutat detaljprogram för Västra Roslags-Näsby och ett genomfört samråd kommer en utställning att ske 3:e kvartalet 2015 och stadsbyggnadsnämnden antar detaljplanen under 1:a kvartalet 2016. Roslags-Näsby blir en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i regionen Enligt arkitektbyråns vinnande förslag blir RoslagsNäsby en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i regionen. Detta tack vare sitt strategiska läge vid Roslagsbanans förgrening. Dubbelspår mot Åkersberga och på sikt en förlängning mot Norrtälje kommer att medföra en utveckling av stationen i RoslagsNäsby. Busstrafiken kommer att intensifieras och 6 omstigningen kommer att förbättras. I det framtida trafiksystemet enligt den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010, nämns en förlängd tvärbana från Kista till Roslags-Näsby, en tunnelbaneförlängning från Mörby, spårförbindelse till Arlanda och speciella snabbussar (BRT). På sikt innebär detta att det nuvarande stationshuset byggs ut till ett viktigt resecentrum med goda omstigningsmöjligheter för såväl busstrafikanter som privata bilister. Detta kommer att ställa krav på fler infartsparkeringar både ovan och under jord. Det planeras också en bro över spårområdet som knyter ihop Västra och Östra RoslagsNäsby. Resecentrumet kompletteras med en eller flera kontors- eller bostadstorn. Dagens grönyta mellan kommunhuset och Smedjevägen föreslås bevaras och utvecklas till en centralpark om cirka 5000 kvm. En ovanlig bebyggelsestruktur med en blandning av flera boendeformer När det gäller bebyggelsestrukturen erbjuder arkitektförslaget en tät stadsmiljö med gator och torg. Samtidigt finns det lugna bostadsmiljöer med olika boendeformer, från flerbostadshus till radhus och villor. Dessa bildar 4 st avgränsade kvarter inom området med var sin gemensamma grönskande gård. Ett nytt stadsdelstorg skapas enligt förslaget och bildar en central mötesplats, omgärdat av nya verksamheter, bostäder, resecentrum och det gamla kommunhuset med Stig Blombergs vikingaskulptur framför entrén. Jean-Louis Sainz / Redaktör Källa: Täby kommuns stadsbyggnadskontor, RUFS Foto: White arkitektbyrå Föreningen Kvarntorps Vänner (forts. från föregående nr. Utdrag ur avhandling från 1980 författad av Monica Gebhardt Jacobsson. Den återges i sin helhet på föreningens hemsida) Lokalerna Byggnaden, som är av liggande timmer, är utvändigt rödfärgad med gröna fönsterluckor, invändigt panelad med omålade plankor. Längan är avdelad i ena ändan av en förstuga och i den andra av ett kök. Vid kortväggen mot köket fanns en öppen spis, som nu är borttagen, Mot förstugans vägg hade man scen med ridå och lysramp och även en talarstol. Storstugan förbättrades gradvis genom att föreningen samlade ihop pengar till olika ändamål. Medlemmarna ordnade offentliga soaréer för allmänheten mot avgift för bestridande av kostnader. På detta sätt bekostades t.ex. elektrifiering 1928 och värmeledning 1932, trots att fastigheten ju var privatägd. Kvarntorp året runt Verksamheten bestod av möten en gång i månaden samt någon gång extra fester för allmänheten. Säsongen började i oktober. Vid decembermötet förekom redan från början Luciatåg. Lucian med tärnor sjöng t.ex. Staffansvisor och bjöd runt kaffe. 1935 uppfördes ett julspel. Om detta skriver sekreteraren på sitt torroliga sätt: "Programchef var Jungfru Maria (Ingrid Samsioe). Det stämningsfulla julspelet ackompanjerades av vackra sånger och önskningar framfördes om att införa en tradition av detta julspel. Januarimötet skulle vara julfest med lekar, jultomtar, julklappar, stjärngossar och annat roligt för barnen. Till valborgs- och midsommarfirande inbjöds alltid medlemmarna särskilt av ordföranden. Senare kom alImänhet i form av Näsbybor i allt större omfattning. På Valborg hade man förutom bålet hissat upp en tjärtunna som tändes. Midsommarfesten med stång och lekar m.m. utvecklades senare i hembygdsföreningens regi till rena folkfester med mer än tusen deltagare. Vad kostade det? Föreningsverksamheten skulle bekostas av avgifter och vad man i övrigt kunde dra in. Inträdesavgiften var från början 75 öre och månadsavgiften 25 öre men i mars 1928 höjdes den senare till 75 öre för Näsbybor och 40 öre för dem från Stockho1m. I mars 1929 beslöts, att gratisresor skulle beviljas dem som behövde repetera eller dylikt inför program. Frånvarande sjuka befriades från avgift. Gäst som medfördes, fick betala 75 öre. Medlemmarna Kvarntorps vänner var inte någon arbetarförening. Det var medelklass eller övre medelklass intellektuella, kanske liberala, knappast politiskt radikala. Av titlar, som utskrivits av misstag och gammal vana av den korrekte bankmannen Lindwall och noggrant överstrukits av fröken Alexandersson, lärarinnan och justeringsmannen, förekommer arkitekt, doktor, skådespelare, operasångare, konstnär, kamrer, ingenjör och kandidat. Att föreningen fick den karaktären var inte avsiktligt men det blev så. "Några andra var inte intresserade." Alla åldrar var representerade, barn, ungdom och äldre. Kvinnor dominerade i antal. I årsberättelsen 1932, noterar sekreteraren som glädjande, att man fått fler manliga medlemmar, "inte därför att karlar anses mer värda hos oss absolut sett, men de äro som bekant för få”. Sammanhållning Vissa attribut, som skulle stärka medlemmarnas gruppkänsla och vara symboler för Kvarntorps vänner, hade man också. Ett föreningsmärke, som var silverfärgat med bokstäverna K.V., fanns i form av nål eller brosch. Guldmärken delades ut till särskilt förtjänstfulla medlemmar. Något som bidrog till sammanhållningen var, att man firade varandras högtidsdagar inom föreningen. Födelsedagar, lysning, bröllop och begravningar uppmärksammades. Många par höll sitt bröllop i storstugan och sin vigsel i kapellet, liksom de lät dopa sina barn där . Många av medlemmarna bodde i närheten av Kvarntorp och det är sannolikt att de umgicks även utanför föreningen. Man anslöt sig ju familjevis och Näsby var inte stort. Två familjer, som deltog med många medlemmar, bodde intill Kvarntorp i villorna "Nästet" och "Höjden" mittemot varandra. Det var Lindwalls och Rodhes 7 och vägen kallas alltjämt Lirovägen. Det är inte många nu, som vet varför. Vad gav det? Man kan inte avfärda Kvarntorps vänner som bara en lekstuga för övre medelklassen. Den var något mer och den uppnådde något mer. Själva Kvarntorp var ett projekt igångsatt av fröken Alexandersson och att det fortlevt som föreningsmiljö nu mer livaktig än någonsin, är ett bevis på det. Dess medlemmar fostrades i föreningsanda och tog med sig intryck och erfarenheter därifrån i sitt fortsatta liv. En tidig medlem Moan Carlberg, arbetade senare inom hembygdsföreningen och har fortsatt med föreningsliv på heltid som hamnkapten i Viggbyholms Båtklubb vilken förvaltar Sveriges största småbåtshamn. Teaterintresset tog Sten Sternberg, f.d. rektor, med till Viggbyholmsskolan och detta förmedlades sedan till eleverna under stimulerande former. Gunnar Lindwall fortsatte att leda en amatörteatercirkel inom hembygdsföreningen, som gladde både medspelare och publik med pjäser på midsommarafton i tio års tid. Exemplen kan säkert mångfaldigas. Utveckling och förändring Från hösten 1939 blev det avbrott i verksamheten under flera år. En medlems bortgång, fröken Alexanderssons sjukdom och framför allt de oroliga tiderna bidrog till detta. Hösten 1941 talar Gunnar Lindwall om att Kvarntorps vänner inträtt i en ny period och kanske under nya former. 1942 skriver han om föreningens sega livskraft och att man dessa yttersta dagar behöver den kraftkälla, som "ett sunt föreningsliv kan vara". Kvarntorps vänner låg emellertid i själatåget. I mars 1943 nämns, att en förening bildats med förankring i Kvarntorp: Täby Hembygdsförening (T.H. F.) och man beslutar betala medlemsavgift till den. I november lägger ordförande fram ett förslag till bildande även teatercirkel, fristående från men till fromma för båda föreningarna. I mars 1944 meddelar fröken Alexandersson, att hon sålt Kvarntorp och att Kvarn torps vänner från nästa säsong måste betala hyra. "Förmodligen blir det så att vi då ej kunna träffas så ofta." Vid det sista protokollförda mötet i mars 1946 beslöts, att man skulle träffas en gång om året i mars månad. FÖRENINGSLIV PÅ KVARNTORP 1942-1957 Täby Hembygdsförening, bildandet Under de här åren mellan 1920 och 1940 hade Täby förvandlats från rena landet till en växande förort efter Roslagsbanan. Det är för att gripa tag i de snabbt 8 försvinnande resterna av en jordbruksbygd, värna om föremål, byggnader och minnen i ord och bild, som hembygdsföreningen växer upp. Kriget, som pågick runtomkring, stärkte också känslorna, för fosterland och hembygd. Nu skall man inte tro att T H F bestod av människor, som liksom smög sig in utifrån och konkurrerade ut Kvarntorps vänner. Tvärtom, den växte fram ur Kvarntorps vänner. Grunden var ordentligt lagd och platsen som kulturinstitution inarbetad i människors medvetande. Det var delvis samma människor, som var med och bildade THF. De hade bara fått nya intressen. "En som långt innan Täby Hembygdsförening kom till stånd hade en klar uppfattning om värdet av en sådan sammanslutning var Sophie-Louise Alexandersson”. I Hembygdsföreningens 25-årskrönika nämns hedersmedlemmen i Kvarntorps vänner, Edvard Jovinge, som den ”egentlige initiativtagaren till bildandet och han författade ett upprop, där det bl. a. hette: "Tidens hårdhet tvingar oss samman”. Att utveckla föreningslivet till att mera gälla hembygden föll sig naturligt i skuggan av det pågående kriget. Förutom program av hembygdskaraktär, som föredrag om bygden, utflykter till historiskt intressanta platser i trakten m.m. hade föreningsverksamheten i början litet av Kvarntorps vänner över sig. T. ex. föredrag, som inte hade något med Täby att göra och som kunde handla om resor eller författare och deras verk. Midsommarfest med teater och Luciafirande med kortege runt samhället var höjdpunkter. Försäljning av Kvarntorp THF bildades på Kvarntorp den 18 juni 1942. THF hade från början tänkt förvärva Kvarntorp och där åstadkomma en hembygdsgård. Fröken Alexandersson ville överlåta fastigheten. Det skulle vara till allmännyttiga ändamål av ideell karaktär. 1916 hade C.R.Lamm gjort en donation ämnad till kyrkolokal i Roslags-Näsby. Någon kyrka hade av olika orsaker inte byggts men fonden fick med fru Lamms tillåtelse betalas ut till en för ändamålet bildad kyrklig stiftelse, Näsby Kapellstiftelse. Det blev denna stiftelse, som köpte Kvarntorp 1944 av fröken Alexandersson för 25 000 kronor. Hembygdsföreningen hade inte de ekonomiska resurserna. Fröken Alexandersson bodde kvar i lillstugan till sin död 1959. Hon fortsatte att verka för Kvarntorp som värdinna och för THF så länge hon orkade. En mängd föreningar Hembygdsföreningen fortsatte att ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Kvarntorp fram till 1957, men det började bli konkurrens om lokalerna. Stiftelsen startade kyrkliga aktiviteter. Under åren 1943-48 förekom gudstjänster tredje söndagen i varje månad. En kyrklig syförening bildades 1951. En hel rad föreningar hade sina sammanträden, syaftnar och årsfester där. "Vi var jämt på Kvarntorp", berättar Karin Stål, som själv var med i tio föreningar. I krigets spår kom lottorna, Röda Korset, Rädda Barnen med flera. Vidare fanns konstföreningen, teatercirkeln och politiska ungdomsföreningar samt Täby Husmors förening. Det började bli trångt och man behövde bygga ut. Ungdomsgårdens tillkomst Socialdemokratiska ungdomsklubben bl. a. låg bakom det initiativet. Holger Palm, f.d, brandchef i Täby berättar: Förre kommunaldirektör Gustav Berg ringde till fortifikationsstyrelsen och frågade om det gick att få en militärbarack eller liknande. Han och jag fick åka ut på Lovön och titta på en monteringsfärdig kasern, som använts till att härbärgera flyktingar i. Stadsarkitekt Sture Elmén fick i uppdrag att rita ihop den, men den var för lång och en bit som blev över sattes upp som ungdomslokal i kyrkbyn. Lokalen får sin nuvarande utformning Nu börjar Kvarntorp bli den idealiska föreningslokalen. Den är ju också arkitektritad för ändamålet, nämligen att bli Täbys första ungdomsgård. Den invigdes med stor pompa i januari 1949. Den byggdes ihop i vinkel med den gamla storstugan men den nya delen är utförd i funktionalistisk stil, barack som den var, och skiljer sig helt från den gamla timmerlängan. Båda är representativa för sin tids möjlighet att ordna föreningslokal Användning I början av 50-talet nådde föreningslivet sin kulmen. Under de första åren 49-52 står emellertid nästan på varje sida av Roslags-Posten något om gården och olika evenemang, som pågick där. Kommunen hade ännu inte börjat växa så lavinartat utan hade ännu formen av ett mindre lokalsamhälle När ungdomsgården började tas i bruk alltmer, beslöt man inom hembygdsföreningen, att dra sig från Kvarntorp. Det var för bråkigt, man var rädd om föremålen, som börjat samlas in, och man hade fått nyttjanderätten till en annan lokal. Det var Ytterbystugan, som inte ligger långt från Kvarntorp. Dit flyttades efterhand som den renoverades först föremålen och sedan också verksamheten från 1957. KVARNTORP FRÅN 1957 OCH FRAMÅT Tyst om Kvarntorp under 1960-talet Föreningslivet avtog efter 1957. Då inträffade tre saker av betydelse. Den viktigaste var motorvägs bygget. Vägen drogs tvärs genom kommunen och delade den i två halvor, en bit av Kvarntorps tomtmark åkte med och stället hamnade i bakvatten vid en återvägsgränd. Den andra var att den snabbt växande kommunen kunde börja erbjuda föreningslokaler. Den tredje var televisionen, som gjorde sitt intåg i hemmen och tillgodosåg människors behov av folkbildning och förströelse. Under 60-talet var det märkvärdigt tyst om Kvarntorp. Kommunen övertog det, denna gång för 225000 kronor och stiftelsen försvann. Ända till 1973 sov Kvarntorp praktiskt taget en törnrosasömn; då återupptäcktes det av ledarna till en nybildad förening; Täby folkdansgille. Kvarntorp väcks till liv igen Täby folkdansgille har på några få år satt de redan något förfallna byggnaderna i stånd. Stora gården är träningslokal för folk- och gammaldans för vuxna, barn och ungdomar, i storstugan dricks kaffet och i lillstugan, som var utdömd, är klubbstuga, helt renoverad på föreningens bekostnad. Delvis samma faktorer som fick Kvarntorp på fall, bidrog till att återupprätta det. För 70-talets bilburna innebar motorvägen inget hinder, var tvärtom en hjälp att snabbt komma till Kvarntorp från kommunens olika delar. Den gamla midsommarängen blev en parkeringsplats. TV:n var inte längre en sensation, som trollband folk hemma i soffan, men en opinionsbildare. Den fick igång folkmusik- och folkdansintresset med t.ex. Skäggmanslaget, som populariserade fiolmusiken, och program som Nygammalt med Bosse Larsson. Nu sjuder det igen av liv på Kvarntorp. 9 Var finns min hembygd? Den frågan var nog lättare att svara på för 100 år sedan. Då (1919 – 1979) fanns t.o.m. ”Hembygdskunskap” på skolschemat. Slår man upp hembygd i en lite äldre uppslagsbok så får man svaret, att hembygden är där man är född eller uppvuxen och har sina rötter. Det stämde ganska bra i det gamla samhället, där gemene mans rörlighet var begränsad på ett helt annat sätt än idag. Idag ger en sökning i Wikipedia svaret: ”Hembygd är den bygd man härstammar från eller på annat sätt identifierar sig med”. Den som fört en ambulerande tillvaro under sina uppväxtår har kanske svårt att identifiera sig med en viss ort. Men för den skull behöver man inte sakna hembygd – man kan identifiera sig med den ort där man bor nu. Det behöver nödvändigtvis inte vara ”.... stenarna där barn jag lekt” Användaren tillhandahåller själv USB-minnet som lämnas till: Per-Henrik Malmros, Enstavägen 20, 18735 Täby, tel. 08-768 38 75 e-post: [email protected] Prislista för THFs digitala dokumentarkiv Uppladdning av hela dokumentarkivet c:a 12 GB: 500 kr Avdrages för varje återlämnad arkiv-DVD-skiva -250 kr/st Priserna gäller under 2013. För den som återlämnar de bägge tidigare utgivna DVD-skivorna blir uppdateringen således gratis. Med andra ord kan man skapa sin egen hembygd. Den äkta samhörigheten får man bäst när känner till något om ortens historia. Om man gör en utflykt i sin egen bostadsort och känner dess historia, blir plötsligt bostadsorten ”min hembygd”. Vilken upptäckt! Hur skaffar jag mig lättast kunskap om Täbys historia? Täby Hembygdsförening har ett fantastiskt arkiv, som sedan några år tillbaka successivt har digitaliserats. Den som har tillgång till en dator kan bekvämt sitta hemma och studera i arkivet. Digitalarkivet finns även på Täby Huvudbibliotek. Kortfattat innehåller Digitalarkivet information om: - Täbys gårdar, torp, kyrkor och präster, kulturhistoriska byggnader och områden. - Händelser och platser av intresse. Gamla tingsrättsprotokoll (Danderyds skeppslag) - Personligheter såsom grevar, båtsmän, dragoner, konstnärer, godsägare, innovatörer - Mönstrings- och roteringsrullor - Något om infrastrukturen i Roslagen - Folkhushållningens bokföring av invånarna i Täby 1917 – 1919. - Hembygdföreningens historia med Kvarntorps vänner (endast delvis digitaliserat) Mycket i dokumentarkivet består av kopior av handlingar från 1600- 1700-talet, varav de allra flesta är transkriberade (handskrift som omskrivits till maskinskrift). Det digitaliserade dokumentarkivet levereras på ett USB-minne, c:a 12 GB. Söndagen den 22 september kl 10.00 Är du nyfiken på runstenar, runstenshällar och hällristning i grannkommunen Vallentuna? Upplev två runstenshällar, sju runstenar och en hällristning – några på platser som sällan besöks. Vi samlas kl 10.00 på parkeringsplatsen vid Roslagsbanans station Galoppfältet för samåkning. Det blir en rundtur på totalt 3,5 mil som tar ca 3,5-4 timmar. På rastplatsen vid Angarnssjön avnjuter vi vår medhavd matsäck. På två platser finns det minimalt med parkeringsplatser, varför vi bör samåka. För att se till att vi får tillräckligt med bilar, anmäl dig till [email protected] och tala om du har tillgång till bil eller behöver skjuts. Torsdag den 21 november kl 19.00 i Ytterbystugan MÖTE MED RUNSTENSFADDRARNA Dagordning mailas i god tid före mötet. Se även programsidan och hemsidan för sektionens aktiviteter Ulf Ribbing och Gunilla Hammarsjö 10 Sektionen för släkt- och hembygdsforskning Sektionens möten och aktiviteter är öppna för alla medlemmar i Hembygdsföreningen. Tisdagen den 27 augusti kl 13.00 - ca 15.00 i Ytterbystugan Hur man kommer igång med släktforskning Vi diskuterar och försöker påverka kommunens planering i aktuella naturfrågor och liknande planfrågor till det bästa för kommunens invånare. Du som gillar natur och kultur! Kom med oss som arbetar i Skålhamra Kvighage. Vi är där några timmar varje onsdag förmiddag. Vi släpar ris och eldar, dricker kaffe och har det mysigt. Mer information får du om du ringer till någon av ovanstående. ALLA ÄR SOM VANLIGT HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Dagen vänder sig främst till de som hittills bara har funderat på släktforskning. Men ni som redan kommit igång – er närvaro är av största betydelse, då era erfarenheter blir en värdefull tillgång för nya släktforskare Tisdagen den 10 september kl 19.00 – ca 21.00 Papper och penna och/eller en dator med olika släktforskarprogram Hur man med olika medel registrerar sina forskarrön. Måndagen den 23 september kl 12.00 på Riksarkivet i Arninge, Mätslingan 1 Egen forskning i konferensrummet på Riksarkivet. Här kan du forska med hjälp. Om du är nybörjare eller erfaren spelar ingen roll. Måndagar har Riksarkivet öppet till kl 19.00. Tisdagen den 8 oktober kl 13.00 – ca 15.00 i Ytterbystugan Läsövningar med Urban Johansson som lärare. Vi övar på gamla handskrifter, företrädesvis på material från Täby. Se även Programsidan (nästa sida) och hemsidan för våra aktiviteter Alla medlemmar i Hembygdsföreningen är VÄLKOMNA hälsar Lennart Wallerman [email protected], tel 070-371 14 44 Kontakt: Maud Andersson [[email protected]] 12 augusti första arbetskväll, därefter arbetskvällar varannan vecka, måndagar udda veckor kl 19.00 i Ytterbystugan. Sista träffen tisdagen 4 december. 20 augusti första dagträffen för arbetslediga, därefter varannan tisdag, jämna veckor kl. 13.0015.00 i Ytterbystugan. Lördag- söndag 7- 8 september kl 11.00 - 16.00 i Rönninge by Stora Byfesten Söndagar 7 september - 27 oktober kl 11.00 - 15.00 i Drängstugan, Rönninge by UTSTÄLLNING ”Svenska broderier och landskapsbroderier” Lördagen den 28 september kl 10-16 i Hägernäs strand Medverkan på Catalinadagen Söndagen den 27 oktober kl 11.00-16.00 i Naturskolans lokaler Julförberedelser med ljus-stöpning Rönninge by Naturvårdssektionen Kontakt: Per-Henrik Malmros, tel 08-768 38 75 [email protected] eller Gunvor Ekblad, tel 08-758 20 40 Naturvårdssektionen träffas under hösten den 22/8, 5/9, 19/9, 3/10, 17/10, 31/10, 14/11, 28/11 och 12/12 kl 19.00 i Ytterbystugan. Lördag – söndag7-8 december kl 11.00-16.00 i Naturskolans lokaler i Rönninge by JULMARKNAD Butiken i Rönninge by Öppen söndagar 11.00 - 15.00 fr.o.m. 11augusti t.o.m. 27 oktober samt 7-8 december kl 11.0016.00 11 Medlemstidning för Täby Hembygdsförening, Ytterbystugan Östra Banvägen 78, 183 30 Täby B Porto betalt HÖSTPROGRAMMET 2013 Aug-nov 2013 tel 076-814 14 92 [email protected] www.täbyhembygdsförening.se Lördagen den 7 september kl Bunkervandring i Arningeområdet 10.00 Anders Lövegard och Staffan Leijon leder en vandring till Lugnet & Östra Arningeforten och dess värn. Startplats vid Babyland i Arninge. Vandringen går i terräng och tar ca 2 timmar. Klädsel stövlar/ kängor samt oömma kläder. Medtag matsäck. För info om busstider, kolla på sl.se eller kontakta Anders Lövegard 0735-136266 eller på [email protected] Arr: Fornminnessekt. Befästn.grp Torsdagen den 12 september kl 19.00 i Ytterbystugan Ensta krog – gästgiveri, tingsplats, skola och post Lennart Wallerman berättar om krogen med anor från 1600-talet och om varför skogen kallas Stolpaskogen. Arr: Hembygds-/släktforskn.sekt. Tisdagen den 17 september kl 18:00 i Åva Gymnasium Täby kommun bjuder in till dialogmöte om Galoppfältet Mötet inbegriper dels information om Galoppfältets pågående utveckling, dels ett samtal kring hur stadsdelen bör fyllas och formas, så att den blir så bra och funktionell som möjligt. OBS! Förhandsanmälan senast 6/9 till Täby Hembygdsförening, [email protected] alt. 08-732 60 06, [email protected] alt. 08-732 00 58 eller [email protected] alt. 070-735 32 79 Lördagen den 28 september kl 10.00 - 16.00 i Hägernäs strand Catalinadagen Se särskild annons i tidningen Onsdagen den 9 oktober kl 19.00 i Ytterbystugan Hur talade vikingarna? Hur lät det när vikingarna läste runstenarnas runor? Hur var språket uppbyggt? Jan Owe, runolog, medlem i Runrådet, Uppsala universitet, lär denna kväll ut hur det ska låta vid våra runstenar. Anmälan: Ulf Ribbing, tel 510130 11 eller [email protected]. Arr: Fornminnessektionen Runstensfaddergruppen Fredag – lördag 11 - 12 oktober Täby kulturdagar Se lokalpressen och vår hemsida Söndagen den 20 oktober kl 19.00 i Ytterbystugan Gravstenarna berättar om t.ex. Johan Palmstruch, som grundade Sveriges Riksbank på 1600-talet och införde sedlarna. Per-Henrik Malmros låter oss följa med på en tur till gravstenarna i och vid Täby kyrka. Arr: Styrelsen Torsdagen den 24 oktober kl 19.00 i Ytterbystugan Den starka vikingakvinnan – hur religionsskiftet speglas i gravskicket och på runstenarna Professor emer. i arkeologi vid Uppsala universitet Anne-Sofie Gräslund berättar om skandinavisk vikingatid: gravskick, religionsskifte och kvinnans ställning. Anmälan: Gunilla Hammarsjö, [email protected] eller tel 070-453 98 85 Arr: Fornminnessektionen Arkeologigruppen Söndagen den 10 november kl 19.00 i Ytterbystugan Med viksbåten Fornkåre i österled Jan Wirstad tar oss med i vikingarnas spår till de ryska floderna och till Smolensk vid Floden Dnepr. Arr: Hembygds- och släktforskningssektionen Söndagen den 24 november kl 19.00 i Ytterbystugan Vicekonungen från Rydboholm Urban Thornberg tar oss till- baka till 1600-talet och till den mäktige riksdrotsen Per Brahe d. y. som växte upp på Rydboholm men som kom att bo på Bogesunds slott. Arr: Styrelsen Hallå !!! Har du betalat din medlemsavgift för 2013? Senast den 30 september skall avgiften vara betald, annars stryks du ur vårt register. Du får då inte heller någon tidning eller medlemsbok. Är du osäker kontakta Mary Modin.Tel. 070 5474769 eller [email protected]
© Copyright 2024